Förslag till energiplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till energiplan"

Transkript

1 Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar Remssverson

2 BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun Fnspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Styrmedel 1 Lagstftnng 1 Natonella mål och ambtoner 1 Energpoltska mål 1 Mljökvaltetsmål 2 Regonala mål och ambtoner 3 Regonala mljömål 3 Insatsprogram för energ och klmat 4 Lokala mål och ambtoner 5 Borgmästaravtalet 5 Strategsk plan 5 Övrga styrdokument 6 Nulägesbeskrvnng 8 Samhället 8 Energförsörjnng 9 Fjärrvärme 9 Närvärme 11 Bogas 11 Elprodukton 12 Energanvändnng 13 Industrn 14 Bostäder 15 Förenngar och församlngar 17 Transporter 17 Fordonsflottan förändras 18 Bogas 19 Elblar 19 RME 20 Spårbunden trafk 20 Kommunens verksamheter 20 Kommunens lokaler 20 Elavtal 21 Transporter 21 Sårbarhet vd elavbrott 23 Sårbarhet kommunens verksamheter 23 Klmatanpassnng 24 I

4 F Ö R S L A G T I L L E N E R G I P L A N Styrmedel Lagstftnng Det är grund och botten lag (1977:439) om kommunal energplanerng som ställer krav på att kommunen ska ha en av kommunfullmäktge antagen energplan. Nedan följer ett utdrag ur lagen: 1 Kommun skall sn planerng främja hushållnngen med energ samt verka för en säker och tllräcklg energtllförsel. 3 I varje kommun skall det fnnas en aktuell plan för tllförsel, dstrbuton och användnng av energ kommunen. I en sådan plan skall fnnas en analys av vlken nverkan den planen upptagna verksamheten har på mljön, hälsan och hushållnngen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktge. Lag (1998:836). 8 Om en plan som upprättas enlgt denna lag kan antas medföra en sådan betydande mljöpåverkan som avses 6 kap. 11 mljöbalken skall bestämmelserna 6 kap och 22 mljöbalken tllämpas. Lag (2004:602). Natonella mål och ambtoner Energpoltska mål Den svenska energpoltkens mål är att på kort och lång skt trygga tllgången på el och annan energ med omvärldens konkurrenskraftga vllkor. Energpoltken ska skapa vllkoren för en effektv och hållbar energanvändnng och en kostnadseffektv svensk energförsörjnng med låg negatv nverkan på hälsa, mljö och klmat samt underlätta omställnngen tll ett ekologskt uthållgt samhälle. Den svenska energpoltken bygger på samma tre grundpelare som energsamarbetet EU. Poltken syftar tll att förena: Ekologsk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjnngstrygghet Genom propostonen En sammanhållen klmat- och energpoltk Energ (2008) har ett antal energpoltska mål tll år 2020 beslutats: 50 procent förnybar energ 10 procent förnybar energ transportsektorn 20 procent effektvare energanvändnng 40 procent mnsknng av utsläppen av klmatgaser för den cke handlande sektorn, varav 2/3 nom Sverge (1990)

5 År 2008 slog också regerngen fast att Sverge ska ha en fosslbränsleoberoende fordonsflotta Regerngen har presenterat tre handlngsplaner för omställnngen: en fossloberoende transportsektor ökad energeffektvserng och främjandet av förnybar energ Vsonen är att Sverge år 2050 har en hållbar och resurseffektv energförsörjnng utan nettoutsläpp av växthusgaser atmosfären. Mljökvaltetsmål Sverges rksdag har defnerat ett generatonsmål som lyder Det övergrpande målet för mljöpoltken är att tll nästa generaton lämna över ett samhälle där de stora mljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade mljöoch hälsoproblem utanför Sverges gränser. Generatonsmålet är ett nrktnngsmål för mljöpoltken och ska ge väglednng om de värden som ska skyddas och den samhällsomställnng som krävs för att nå önskad mljökvaltet. Den mljökvaltet som ska uppnås specfceras de 16 natonella mljökvaltetsmålen med precserngar. Sverges rksdag har antagt 16 natonella mljökvaltetsmål: Begränsad klmatpåverkan Frsk luft Bara naturlg försurnng Gftfr mljö Skyddande ozonskkt Säker strålmljö Ingen övergödnng Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvaltet Hav balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rkt odlngslandskap Storslagen fjällmljö God bebyggd mljö Ett rkt växt- och djurlv För att underlätta möjlgheterna att nå generatonsmålet och mljökvaltetsmålen har regerngen beslutat om 14 etappmål. Nedan lstas de mljömål och etappmål med anknytnng tll energområdet: Begränsad klmatpåverkan Det etappmålet som är satt för mljökvaltetsmålet nnebär att utsläppen för Sverge 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990 och gäller för de verksamheter som nte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. 2

6 Detta nnebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara crka 20 mljoner ton koldoxdekvvalenter lägre för den cke handlande sektorn förhållande tll 1990 års nvå. Bara naturlg försurnng Mljökvaltetsmålet precseras med att Nedfallet av luftburna svavel- och kväveförenngar från svenska och nternatonella källor medför nte att den krtska belastnngen för försurnng av mark och vatten överskrds någon del av Sverge. Ingen övergödnng I målformulerngen anges att Halterna av gödande ämnen mark och vatten ska nte ha någon negatv nverkan på männskors hälsa, förutsättnngar för bologsk mångfald eller möjlgheterna tll allsdg användnng av mark och vatten. Dessa gödande ämnen hamnar mljön tll exempel genom nedfall från luften av kväveoxder från trafk och kraftverk. God bebyggd mljö Mljökvaltetsmålets precserng Hushållnng med energ och naturresurser fastställer att Användnngen av energ, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektvt, resursbesparande och mljöanpassat sätt för att på skt mnska och att främst förnybara energkällor används. Regonala mål och ambtoner Länsstyrelsen Östergötland har efter en omfattande samverkan med kommuner, närngslv och organsatoner antagt det regonala programmet Mål skte - mljömål för Östergötland. Programmet ger rktlnjer för länets mljöarbete fram tll år Regonala mljömål För att vsa hur Östergötland behöver bdra klmat- och energarbetet har Länsstyrelsen tagt fram åtta nya delmål nom målet Begränsad klmatpåverkan. Målen utgör också ett steg på vägen arbetet med den regonala klmat- och energstrategn Ett vnnande klmat som Länsstyrelsen tog fram År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha mnskat med mnst 27 procent jämfört med Målet gäller de verksamheter som nte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, och mäter nte utsläpp utanför länsgränserna orsakade av elanvändnng eller konsumton. År 2020 ska den totala energanvändnngen bostäder och lokaler ha mnskat med mnst 15 procent jämfört med Målet avser den sammantagna mnsknngen nom hushåll, offentlg sektor, servce och gröna närngar. År 2020 ska ndustrns arbete med energeffektvserng och förnybar energ ha ntensferats så att användnngen av fossla bränslen har mnskat med mnst 25 procent jämfört med

7 År 2020 ska persontransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från östgötska personblar har mnskat med mnst 20 procent jämfört med År 2020 ska godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från lastblar har mnskat med mnst 10 procent jämfört med År 2020 ska den årlga produktonen av bodrvmedel uppgå tll mnst GWh, varav bogas utgör mnst 350 GWh. År 2020 ska den årlga produktonen av förnybar el uppgå tll mnst 2000 GWh. År 2015 ska alla kommuner ha dentferat och analyserat de betydande rskerna för extrema väderhändelser och deras konsekvenser. Kommunerna ska beakta rskerna sn fysska planerng och ska ta fram förslag på åtgärder för anpassnng av befntlg mljö. Regonalt åtgärdsprogram En process är också påbörjad för att ta fram ett samlat regonalt åtgärdsprogram för mljömålen Östergötland. Åtgärdsprogrammet består av fyra teman: Kust och vatten, Växter och djur, Skog och odlng samt Männskan mljön. Inom varje tema beskrvs mljötllståndet länet för de olka berörda mljömålen samt ges en redogörelse för några av de främsta utmanngar nom temat. Varje tema avslutas med en lsta på åtgärder kopplade tll utmanngarna. Vd varje åtgärd nämns förslag tll aktörer, förväntad mljönytta samt förslag på uppföljnng av åtgärden. Under temat Männskan mljön fnns ett antal åtgärder nom energ- och klmatområdet som rktar sg tll kommunerna. Utöver åtgärder krng mnskat transportbehov och ökad kollektvtrafk föreslås olka aktörer kommunerna att öka nformatonen tll allmänheten om hur beteende och konsumton påverkar energanvändnng och klmat. Insatsprogram för energ och klmat Det regonala utvecklngsprogrammet för Östergötland - RUP 2030 är en samlad strateg för regonens utvecklngsarbete. Programmet ska vara vägledande för kommuner, landstng, statlga myndgheter, närngslv och det cvla samhället. Programmet antogs av Regonförbundet Östsams fullmäktge den 3 maj Insatsprogram för Energ och klmat är ett förtydlgande och en konkretserng av RUP gällande energ- och klmatfrågor. Insatsprogrammet som är framtaget av Regonförbundet Östsam antogs av regonförbundet fullmäktge den 9 maj Prncperna för hållbar utvecklng lgger tll grund för det regonala utvecklngsprogrammets tre mål, som utgår från var och en av de tre hållbarhetsdmensonerna: ekonomsk, mljömässg och socal utvecklng. En långsktg ambton är att Östergötland ska uppfattas som en attraktv, värdeskapande regon - en regon som skapar goda lvsbetngelser och hållbar tllväxt 4

8 genom kreatvtet, nytänkande, sunt resursutnyttjande och en öppen och nbjudande atttyd. De mål som formulerats programmet är: Goda lvsvllkor för regonens nvånare Ett starkt närngslv och hög sysselsättnng Hållbart nyttjande av naturens resurser Insatsprogrammet ska på ett betydande sätt bdra tll att de regonala delmålen för Begränsad klmatpåverkan som arbetats fram av Länsstyrelsen Östergötland ska uppnås. Regonförbundet och Länsstyrelsen har drvt programprocessen tllsammans och Länsstyrelsens åtgärder har nförlvats nsatsprogrammet. I Insatsprogram energ och klmat fnns ett antal åtgärder som rktar sg tll kommunerna. Bland förslagen rktade tll kommunerna kan nämnas fortsatt arbete med resurs- och koldoxdsnåla byggnader, ökad användnng av offentlg upphandlng för en koldoxdsnål utvecklng och förstärkt ntegrerng av energfrågan samhällsplanerngen. Lokala mål och ambtoner Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är en europesk rörelse, startad på ntatv av EUkommssonen, som engagerar lokala och regonala myndgheter. Myndgheterna åtar sg på frvllg väg tll ökad energeffektvserng och ökad användnng av förnybara energkällor nom sna geografska gränser. Deltagarna förbnder sg att uppfylla och överskrda Europeska unonens mål att senast år 2020 mnska CO 2 -utsläppen med 20 procent jämförelse med Fnspångs kommun anslöt sg tll Borgmästaravtalet år Drygt 50 kommuner Sverge är anslutna. Borgmästaravtalet ställer krav på anslutna kommuner att upprätta handlngsplan för att mnska koldoxdutsläppen. Energplanen uppfyller detta krav dag. Strategsk plan I strategsk plan för Fnspångs kommun fnns ett antal mål antagna under rubrken Ekologskt hållbar utvecklng med relevans för energplanen. Användnngen av förnyelsebar energ - andelen ska öka Koldoxdutsläppen ska mnska Energförbruknngen ska mnska Andelen mljögodkända fordon verksamheten ska öka Resande med kollektvtrafk, gång och cykel - andelen ska öka 5

9 Övrga styrdokument Vson för Fnspångs kommun Fnspång är den attraktva kommunen en spännande regon, där v skapar utvecklng och lvskvaltet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Vsonen nnehåller värdeord och kärnvärden: V betonar den attraktva kommunen. Det är nte ett absolut tllstånd utan en fråga om vad v är kända för och hur männskor värderar kommunen. Det vktgaste är att de som bor kommunen är stolta över sn bygd och förmedlar en bld av en attraktv kommun. V betonar regonen för att belysa vårt omvärldsberoende där främst en spännande och attraktv regon är vktg. V bor och verkar allt större utsträcknng en regon där v har tllgång tll bra boende, arbete, kommunkaton, utbldnng, servce och kulturella upplevelser. Våra företag måste för sn utvecklng ha tllgång tll goda kommunkatoner, kompetens, kompetensutvecklng, samverkansparter nom en regon. V betonar utvecklng som vktg för att kunna möta framtdens krav och vara konkurrenskraftga. V betonar lvskvaltet där v ska bjuda både den mndre ortens kvalteter och vad den större staden regonen kan erbjuda. V vll lyfta fram de kvalteter v kan erbjuda med närhet och trygghet boende, nära tll arbete och servce och nära tll natur och en aktv frtd. En barnvänlg kommun skapar lvskvaltet. Det står även för att v lever jämställda ett samhälle baserat på en hållbar utvecklng. V vll skapa vår framtd genom det v är bra på, att samverka för att höja kvalté och effektvtet. Vår kommun står för öppenhet. V vll öka medborgarnas medverkan tdga skeden av planerngsprocessen. Särskld omsorg vll v ägna formerna för hur barn och ungdom skall komma tll tals och påverka den bygd de skall växa upp och ta över som vuxna. Öppenhet står även för att v med öppen famn välkomnar de som flyttar ht från andra delar av landet och andra länder. I det öppna Fnspång lever v ntegrerade oavsett socal tllhörghet, vlket skede av lvet v befnner oss eller vlken etnsk grupp v tllhör. Öppenhet står även för nytänkande, en nyfkenhet på det nya, att v vågar ompröva och pröva nytt. Översktsplan Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktge en ny översktsplan för Fnspångs kommun. Syftet med översktsplanen är att redovsa kommunens 6

10 ställnngstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysska mljön ska utvecklas och bevaras. I översktsplanen är ekologsk hållbarhet ett grundfundament där energoch klmatfrågorna behandlas under rubrken Ett klmatsmart Fnspång. I översktsplanen slås fats att v ska arbeta med energhushållnng, energeffektvserng och förnybar energ enlghet med energplanen. Rktlnjer för upphandlng Fnspångs kommun har under 2006 antagt rktlnjer för kommunal upphandlng. I rktlnjerna slås fast att Fnspångs kommun ansluter sg tll de regonala mljömålen för Östergötland där mljöanpassad och energeffektv upphandlng är en åtgärd som föreslås återkommande. Särsklt betonas vkten av att mljökrav ställs vd upphandlng av transporttjänster, att nköpta varor så långt möjlgt är fra från hälso- och mljöfarlga ämnen, att efterfrågan på ekologskt odlade produkter ökar samt att krav på hushållnngs- och mljöaspekter ställs vd upphandlng av uppvärmnng och teknsk drft av byggnader och anläggnngar. Det nnebär att mljöanpassade och energeffektva alternatv skall väljas första hand. En översyn av kommunens rktlnjer för upphandlng har påbörjats. Avfallsplan Den 26 mars 2014 antog kommunfullmäktgen en ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, nnehållande avfallsplan och föreskrfter. Avfallsplanen lägger fast rktlnjerna för kommunens verksamhet syfte att mnska avfallets mängd och farlghet men även för att mnska avfallshanterngens mljöpåverkan övrgt. I avfallsplanen fnns två mål med stark kopplng tll energ- och klmatområdet, och därmed tll energplanen. Senast under 2015 ska kommunala beslut nklusve ansvar, resurser och tdplan för genomförande ha fattats avseende hanterng av organskt avfall nklusve matavfall från hushåll. Senast 2018 ska 75 procent av bränsleförbruknngen vd nsamlng, transport och hanterng av hushållsavfall från Fnspångs kommun ske med förnyelsebara bränslen. (Målet omfattar även transporter tll externa behandlngsanläggnngar.) Flöden av organskt materal och restprodukter kommunen ska nventeras och bedömas med avseende på tllgänglga mängder, gaspotental och ekonom. Utrednngen ska nnehålla ett konkret förslag avseende kommunens fortsatta arbete avseende hanterng av organska restprodukter. 7

11 Nulägesbeskrvnng Samhället Efter att befolknngen mnskat under en lång perod har Fnspångs kommun en postv befolknngstllväxt sedan år Vd årsskftet 2013/2014 hade kommunen nvånare. Drygt av kommunnvånarna bor Fnspångs tätort. I kommunen fnns dessutom elva mndre tätorter varav Rejmyre är störst med crka 930 nvånare. De flesta samhällena är uppbyggda krng bruk och många av ndustrerna är drft än dag. I översktsplanen uttrycks en strävan mot att befolknngen ska uppgå tll nvånare år Karta över Fnspångs kommun De senaste åren har kommunen arbetat mer offensvt med att utveckla kommunens attraktvtet. Tomter för småhus attraktva lägen, bad- och motonsanläggnngen Arena Grosvad, utvecklng av centrummljön. Ett nytt kulturhus nvgdes 2011 och år 2014 får kommunen en ny gymnase- och bbloteksbyggnad centrum. Detta kombnaton med ett starkt närngslv bdrar tll blden av en kommun tllväxt. 8

12 Energförsörjnng Den tllförda energn Fnspångs kommun uppgck år 2011 tll knappt 900 GWh. Fördelnngen mellan olka energbärare vsas dagrammet nedan. Dagram 1. Tllförd energ Fnspångs kommun Källa: SCB, Mljörapporter Fossla bränslen utgör fortfarande en vktg del av energförsörjnngen. De största förbrukarna av fossla bränslen är transportsektorn, ett antal lokala ndustrer samt värmepannor för fjärrvärmeprodukton. Fjärrvärme Fjärrvärmenätet är väl utbyggt Fnspångs tätort. Stor andel av flerbostadshusen är anslutna, men även många vllor. Ett antal nya kunder tllkommer varje år. Samtdgt som nya kunder ansluter så bedömer branschorgansatonen Svensk Fjärrvärme att energbehovet hos befntlga kunder kommer att mnska med crka 1,5 procent årlgen under åren tll följd av att kunderna energeffektvserar. I dagram 2 nedan framgår hur försäljnngsvolymerna har förändrats över td. Bränslemx fjärrvärmen Baslasten fjärrvärmeproduktonen är en avfallspanna (10MW) från 2004, den nya spllvärmeanläggnngen på SSAB (10MW) från 2012 och en bopanna (15MW) från Utöver detta fnns för spetslast även oljepannor Nyhem, Grosvad och Förvaltnngshuset. Dessutom fnns möjlgheter att annan reservkraft från ndustrerna kan stötta upp vd behov. 9

13 Olja Skogsfls SSAB RT-fls Avfall Bränslem x för fjärrvärm eprodukton (GWh/år) Dagram 2. Bränslemx fjärrvärmeproduktonen. Källa: Fnspångs teknska verk Avfall Avfallseldnng är ett sätt att tllvarata energ ur resurser som annars skulle gå förlorade. Både hushålls- och verksamhetsavfall samt returfls eldas Fnspångs avfallspanna. Ungefär en tredjedel av det avfall som eldas fjärrvärmeverket har stt ursprung Fnspångs kommun. Övrgt avfall kommer från Örebro och Nyköpng. Naturvårdsverket uppskattar att energmängden ur cke utsorterat avfall som eldas Sverge har crka 35 procent fosslt ursprung. Den fossla fraktonen härrör främst från cke återvunnen plast, som stället sorterats som brännbart avfall. Örebro sorterar stt kompostavfall. Det avfallet har därför lägre halt med bologskt ursprung. Bobränslen Fjärrvärmeverket eldar crka ton skogsfls årlgen. Flsen kommer från lokala skogsresurser och hämtas på termnaler Vånga och Mässelköp. Högvärdg stamvedsfls används för att maxmera tllgänglg effekt bopannan. Olja För fjärrvärmeprodukton budgeteras förbruknng av m3 eldnngsolja årlgen (2013). Idag eldas fossla oljor. Bologskt framställda eldnngsoljor fnns på marknaden. De är för närvarande bllgare de fall då full koldoxd- och energskatt tas ut för den fossla oljan. Många ndustrer är dock berättgade avdrag på skatter för fossla bränslen. Då betydande mängder fjärrvärme levereras tll ndustrkunder Fnspång så blr det möjlgt för fjärrvärmeleverantören att redovsnngen hänvsa oljeeldnngen tll ndustrleveranserna. Därmed kan värmeleverantören bl berättgad motsvarande skatteavdrag för sn eldnng av fossl olja som kommt ndustrn tll del slutledet. Fossla oljan är därmed dag ett mer ekonomskt alternatv än boolja Fnspång. År 2015 kommer skatteavdraget mnska något, men trots detta så kommer en betydande skatteredukton vara möjlg även efter

14 Fossloljefr fjärrvärme 2020 Senaste åren har oljeberoendet ökat tll att stå för mellan 10 och 15 procent av totala energtllskottet, med en avvkelse för 2010 då andelen var så hög som 30 procent. Tll stor del kan detta förklaras med att fjärrvärmens baslast Fnspång sedan ett par år har vart dmensonerad för noll grader. Vd lägre temperaturer behöver då värmeproduktonen stöttas med olja. Ansträngnngar har gjorts för att öka tllgänglg baslast. Den lgger långt under snttet för fjärrvärmeproduktonsanläggnngar Sverge. Fnspångs Teknska Verk arbetar målmedvetet och långsktgt med att mnska oljeeldnngen. Bolaget har en egen målsättnng att fjärrvärmeproduktonen ska vara helt fossloljefr år Framöver planeras för en nvesterng en ackumulatortank som möjlggör jämnare drft samt att utöka baslasten genom nvesterng en ny bopanna. Spllvärme från SSAB År 2012 nvgdes en spllvärmeåtervnnngsanläggnng som fnanserades av Fnspångs Teknska Verk. Spllvärme motsvarande 30 GWh/år från SSAB kan därmed skckas ut på fjärrvärmenätet. Samtdgt kan SSAB ersätta en del gasol med fjärrvärme för lokaluppvärmnng. Anläggnngen är dmensonerad för att ta tllvara maxmalt med energ ur det tllgänglga rökgasflödet, motsvarande en effekt på ca MW. Värmeutbytet är drekt kopplat tll produktonen, och varerar därmed med SSABs orderngång. Närvärme I Rejmyre och Hällestad tätorter fnns pelletseldade närvärmeanläggnngar på 1000 kw respektve 300 kw, som drvs av bolaget Enycon. Anläggnngarna byggdes för att förse kommunens lokaler och närlggande bostäder med värme. Bogas Det fnns för närvarande två bogasanläggnngar Fnspångs kommun. Båda anläggnngar utvnner vad som brukar kallas rågas. Denna gas är nte uppgraderad för att kunna användas gasfordon, men fungerar väl för värme och elprodukton. Den äldsta är belägen på Axsäters avloppsrenngsverk. Där har Fnspångs teknska verk en rötnngsanläggnng för produkton av bogas ur avloppsslam. Ungefär m3 utvnns årlgen och används en gaspanna för värmeprodukton, 30 procent av värmeenergn används bogasprocessen och resten används på Axsäter för lokal- och processvärme. Bogasanläggnngen anlades på 70-talet och det fnns långtgående planer på att ersätta den med en mer modern anläggnng. En ny anläggnng väntas bl mer energeffektv, säkrare och skulle dessutom kunna utrustas med generatordrft för elprodukton. På Ölmetorps gård, öster om sjön Hunn, fnns sedan ett par år tllbaka en småskalg bogasanläggnng där en enklare form av kraftvärmeprodukton 11

15 sker. Gården har 170 mjölkkor och ungefär m3 bogas per år utvnns ur gödsel. Gasen drver en förbrännngsmotor med generator. På så sätt produceras årlgen 250 MWh el, motsvarande energbehovet för drygt 10 eluppvärmda normalstora vllor. Bogasen ger också värme så att det räcker tll att hålla rötnngen vd lv och samtdgt värma samtlga byggnader på gården. Vd sdan av rent energproduktonsmässga fördelar så medför rötnng av gödsel att emssoner av växthusgasen metan tll atmosfären mnskas. För att främja gödselbaserad bogas planeras ett natonellt så kallat metanreducerngsstöd. Stödet är avsett för gårdsprodukton av bogas ur gödsel. Detaljer krng stödet är ännu oklart. I dagsläget är det få gårdar som fnner det lönsamt att satsa på egen produkton av bogas. Elprodukton Inom Fnspångs kommuns gränser produceras årlgen uppskattnngsvs 14 GWh el. Produktonen motsvarar 3 procent av det totala elbehovet nom kommunens gränser. Fram tll för ett par år sedan så skedde all produkton va mndre vattenkraftverk kommunen. Idag är fler produktonskällor aktuella. Dagram 3. Elprodukton nom kommungränsen (uppskattnngsvs 14 GWh/år). Källa: SCB, elcertfkat, uppskattnngar. Vattenkraft I Fnspångs kommun fnns uppskattnngsvs 14 vattenkraftstatoner med effekter på mellan 40 kw och 1,3 MW. Lotorpsån och Fnspångsån är de vattendrag med flest verk. Tllsammans producerade turbnerna crka 12 GWh el årlgen. (SCB, 2011) Fnspångs teknska verk har sedan länge ägt den över 100 år gamla kraftstatonen Stjärnvk. För att få ökad kontroll på vattennvåerna så förvärvades två vattenkraftstatoner uppströms Lotorpsån, de Butbro och Lotorp. I 12

16 och med förvärvet ökade bolagets elprodukton från 1 GWh tll 2,4 GWh årlgen. Bolaget som nu producerar el motsvarande crka en tredjedel av dess totala årsbehov, ser öknngen av egen elprodukton som en ntressant utvecklng där exponerngen mnskar för ökade elprser på skt. Det förekommer dag knappt någon nyetablerng av vattenkraft Sverge. Det är däremot relatvt vanlgt att gamla exsterande verk renoveras eller byggs om. Potentalen tll effektöknngar är dock begränsade, då många verk var relatvt effektva redan då de byggdes. Vndkraft I kommunen fnns än så länge nga uppförda större vndkraftverk, förutom de cke bygglovsplktga gårdsverk som eventuellt fnns. En vndkraftsprojektör har tllsammans med markägare planer att bygga fem vndkraftverk på fastgheterna Ljusfall 4:1 och Ljusfall 2:4 Fnspångs kommun. Bygglov söks för 5 vndkraftverk med en totalhöjd som understger 150 meter. Vndkraftverken beräknas kunna producera crka 25 GWh per år vlket motsvarar årsbehovet av hushållsel för crka vllor. Solel Senaste åren har solceller blvt alltmer populärt Sverge. Prset på teknken har sjunkt tll en långsktgt lönsam nvå, och samtdgt har det sedan ett par år funnts möjlgheter att få statsbdrag för nätanslutna nynstallatoner. Allt fler anläggnngar byggs nu Fnspångs kommun, främst av lantbrukare och prvatpersoner. Det är sannolkt att utbyggnadstakten kommer att öka och fortsätta vara hög närmaste de åren. Energanvändnng Energanvändnngen kommunen har legat på en relatvt jämn nvå de senaste 10 åren. Industrerna står för den största energanvändnngen. Hushåll och transporter är också stora användarsektorer. Dagrammet nedan vsar energanvändnngen nom kommunens gränser över td. År 2010 stcker ut med en energanvändnng över 1000 GWh. Den tllfällga öknngen antas kunna förklaras av att 2010 var ett ovanlgt kallt år. Dagrammet vsar nga tydlga trender angående energeffektvserng. Energn kan dock mycket väl användas mer effektvt dag än för 10 år sedan. Detta samtdgt som samhället förändras och många fall blr mer energberoende. Exempel på det ökade beroendet är att allt fler elektrska apparaturer används hemmen och vardagen. 13

17 Dagram 4. Total energanvändnng Fnspångs kommun (källa: SCB). Industrn I Fnspångs centrala bruksområde fnns ett antal energntensva ndustrer som alla arbetar aktvt med energfrågor. De står tllsammans för nästan hälften av kommunens totala energanvändnng. Gränges Gränges, eller före detta Sapa Heat Transfer, är med ett årlgt behov på 175 GWh kommunens största energanvändare. Företaget gjuter och valsar alumnum. Energanvändnngen utgörs huvudsak av el och gasol. Nylgen nvesterade företaget fler gasoleldade ugnar, som medfört ökad gasoleldnng med 80 procent Företaget har sedan flera år ett energlednngssystem och har deltagt Energmyndghetens program för energeffektvserng (PFE) åren Företaget har energsparmål på 10 procent per producerad enhet från 2005 tom Produktonen nnefattar flera värmeprocesser temperaturspannet grader. Enlgt uppgfter från företaget fnns det potental för ökad återvnnng och spllvärmeutvnnng ur befntlga processer. Skärblacka bruk Pappersbruket Skärblacka Norrköpngs kommun lgger crka 15 km fågelvägen från Fnspångs tätort. Bruket förbrukar enorma mängder energ. Restvärme motsvarande GWh används årlgen för fjärrvärmeprodukton och förser Teknska Verken Lnköpngs nät Skärblacka och Kmstad med värme. Restvärmeanläggnngen för fjärrvärme nvgdes år Det fnns ytterlgare restvärme som teoretskt skulle kunna tas tllvara, det är dock nte kartlagt vlka mängder enlgt uppgfter från företaget. 14

18 Semens Industral Turbomachnery Fnspångs största företag, Semens Industral Turbomachnery, tllverkar gasturbner. Företaget har energsparmål och arbetar kontnuerlgt med att mnska sn energanvändnng och sna koldoxdutsläpp. Företaget använder huvudsak el och fjärrvärme för sn verksamhet. Fossla bränslen används för testkörnngar av turbner. Vd testkörnngar produceras vanlgtvs el som kan matas ut på nätet. Förutom el produceras under dessa körnngar stora mängder värme. Företaget bedömer dock nte att det med lönsamhet går at fnna avsättnng för värmen, då den uppkommer oregelbundet och under korta tdsperoder. SSAB Tunnplåt SSAB har precs som Sapa Heat Transfer, numera Gränges, deltagt PFE åren Företaget har ambtösa energsparmål och ett certferat energlednngssystem. Företaget använder stora mängder gasol för torknngsprocesser och arbetar kontnuerlgt för att mnska energanvändnngen. En anläggnng för spllvärmeåtervnnng nvgdes 2012, som ska förse fjärrvärmenätet med överskottsenerg från SSABs processvärme. Bostäder År 2012 fanns det ungefär bostäder kommunen. Det fnns ungefär lka många småhus som det fnns flerbostadshuslägenheter (se nedan dagram). Bostadsrättsförenngar 14% ( ) Hyresrätter - Prvata ägare 17% Småhus 53% Hyresrätter - Vallonbygden 16% Dagram 5. Boendeformer Fnspångs kommun Källa: SCB. Majorteten av flerbostadshusen kommunen är byggda under 50- och 60- talet. Många småhus är byggda före 1930, samt under 60- och 70-talet. Kontnuerlg nyprodukton av småhus förekommer. Efterfrågan på lägenheter tätorten har ökat ssta åren och Vallonbygden planerar för att vss mån tllgodose detta genom nyprodukton av flerbostadshus centrum. 15

19 Övrgt närngslv Inom kommunen fnns många orter med vktga företag, dels de tradtonella bruken som Borggård, Lämneå, Grytgöl, Igelfors och Hävla, dels andra underleverantörer tll storndustrn, men även företag utanför den ndustrella tradtonen som Rejmyre glasbruk och Mo Gård. I Sverge har ndustrns totala energanvändnng vart relatvt konstant de senaste 40 åren. Användnngen av el och bobränsle ökar medan användnngen av olja mnskar. De areella närngarnas energanvändnng är lten jämfört med andra sektorer. Som prmärproducenter av förnybar energ har sektorn en vktg roll energomställnngen. Flera forsknngsprojekt och andra sammanställnngar vsar att det fnns stora energbesparngspotentaler nom ndustr, areell närng och annat närngslv. I genomsntt fnns det potentaler för energeffektvserng på omkrng 20 procent både vad det gäller el och värme. Det är oftast energanvändnngen stödprocesserna vd sdan av huvudproduktonen som är lättast att effektvsera t ex tryckluft och belysnng. Här är den kommunala energoch klmatrådgvnngen en vktg resurs på lokal nvå. Flerbostadshus Största hyresvärd är det kommunala bolaget Vallonbygden. HSB är den domnerande bostadsrättsförenngen och nnehar knappt hälften av de bostadsrätter som fnns kommun. Fjärrvärme är den klart domnerande uppvärmnngsformen för flerbostadshus Fnspångs tätort. Statstk från Energmyndgheten vsar att energanvändnngen flerbostadshus mnskat med 15 procent de senaste 10 åren. En tänkbar förklarng tll trenden är att en öknng av energprserna under samma perod har nneburt större nctament för energeffektvserngsåtgärder. Vallonbygden arbetar aktvt med att effektvsera energanvändnngen och antog under 2008 SABO:s (Sverges Allmännyttga Bostadsföretag) energutmanng. Utmanngen nnebär bland annat att bolagets energanvändnng ska mnska med 20 procent räknat från utgången av år 2007 tll år Vallonbygden uppger att detta mål borde kunna nås. Vallonbygden bdrar även tll att mnska koldoxdutsläppen. Vallonbygden har från och med januar 2013 nga oljeeldande bostadsfastgheter kvar stt bestånd. Bolaget har senaste åren ökat stt bestånd tätorten, där hög uthyrnngsgrad råder, samtdgt som beståndet krnglggande orter har sålts tll prvata aktörer. En överväldgande majortet av fastghetsbeståndet värms dag med fjärrvärme. 16

20 Småhus Natonell statstk vsar att uppvärmnngsbehovet småhus mnskar, om än långsam takt. Användnngen av hushållsel har däremot ökat. Senaste åren har antalet bergvärmepumpsnstallatoner ökat kraftgt kommunen. Uppskattnngsvs knappt 20 procent av småhusen kommunen värms dag med bergvärme. Luftvärmepumpar har också blvt ett vanlgt nslag hemmet. För många hushåll fungerar pumpen som ett komplement tll elvärme, som fortfarande är det vanlgaste uppvärmnngssättet svenska vllor (Energstatstk för småhus, 2012). Drygt 10 procent av alla småhus kommunen värms med fjärrvärme (samtlga av dem är tätorten). Huvudsaklg uppv.källla Andel Antal Källa Elvärme 29 % 1632 Natonell statstk Bergvärme 17 % 950 Mljökontoret, uppskattnng Fjärrvärme 12 % 680 Enl. FTV 2010 Ved 11 % 644 Skorstensfejarna Pellets 4 % 201 Skorstensfejarna Olja 1 % 62 Skorstensfejarna Övrgt (nkl. komb.) 26 % 1460 Uppskattnng Tabell 1. Uppvärmnngsformer för småhus Fnspångs kommun. Förenngar och församlngar Flera fotbollsförenngar kommunen har senaste åren gjort betydande nvesterngar på energområdet. Bergvärmeanläggnngar för uppvärmnng av lokaler, samt solenerg för varmvattenberednng är lyckade exempel. Flera av nsatserna har möjlggjorts tack vare Eons energfond som fotbollsförenngar har kunnat söka. Svenska kyrkan har senaste åren påbörjat ett ambtöst arbete för att energeffektvsera sna lokaler, så även Fnspångs församlngar. Transporter Sedan år 2008 har personblresandet mnskat kommunen (se graf nedan). Samma trend kan utläsas för resten av landet. Det råder osäkerhet huruvda stagnaton trafkutvecklngen kan förklaras endast av en svag ekonom eller om v ser en större samhällsomvandlng där blen nte längre är lka självklar som transportmedel överallt. 17

21 ml/år Dagram 6. Körsträcka per nvånare Fnspångs kommun. Källa RUS, SCB. Sffrorna avser den sammanlagda körsträckan för alla blar som använts under året. Observera att körsträckan är kopplad tll den kommun där ägaren tll fordonet hör hemma, det behöver nte betyda att fordonet bara har körts respektve kommun. Fordonsflottan förändras Totalt fnns nästan fordon som är regstrerade Fnspångs kommun. Av dem kan crka 600 fordon dag köras på förnyelsebara drvmedel. Trafkverket bedömer att utsläppen från vägtrafk natonellt kommer fortsätta att mnska men en långsammare takt än vad som har skett under de senaste åren. De nya koldoxdkraven på personblar på 95 g/km tll 2021 och motsvarande för lätta lastblar bdrar däremot postv rktnng. Enlgt Trafkverkets senaste prognoser bedöms utsläppen bl crka 9 procent lägre tll 2030 jämfört med 2013 eller 18 procent under 2010 års nvå. I kommunen fnns en hög andel etanolblar, jämförelse med både länet och rket. Totalt sett, vad gäller andel förnybara drvmedel transportsektorn, så lgger dock Fnspång under snttet för länet, se dagram nedan. En förklarng tll detta är sannolkt att Fnspång saknar ett tankställe för bogas. 18

22 Dagram 7. Andelen förnybar energ nom transportsektorn Fnspångs kommun. Källa: RESAME. Bogas Östergötland lgger långt framme med att använda bogas för fordonsdrft. Mycket av förklarngen lgger Svensk Bogas långsktga satsnng Lnköpng. Något tankställe Fnspångs kommun fnns dock fortfarande nte än. Dskussoner om att anlägga ett publkt tankställe för bogas Fnspångs tätort har pågått länge. Bogasmarknaden är osäker och det är svårt att locka prvata nvesterare att nvestera nya tankställen. Kommunen har dock långt framskrdna planer för att kunna anlägga ett tankställe nom närmsta åren. Det har funnts déer på att framställa fordonsgas ur bogasen som utvnns ur Axsäters avloppsrenngsverk. Det har dock ansetts vara alltför kostsamt och för små volymer för att bära nvesterng och drft av en sådan anläggnng. Elblar En vktg pusselbt för att åstadkomma en fossloberoende fordonsflotta är elektrferng. Elblar och laddhybrder utgör fortfarande relatvt blygsam andel av nyblsförsäljnngen. Trafkverket har bedömt att det stora genombrottet för elblar och laddhybrder kommer först efter Då har kostnaderna för batterer och eldrvna sannolkt kommt ner sådana nvåer att de är ett fullt konkurrenskraftgt alternatv tll konventonella drvlnor. År 2020 bedömer Trafkverket att det fnns en potental att två procent av personblarnas körsträcka går på el. Tll 2030 kan denna andel todubblats. Tll skllnad från personbl är det redan dag lönsamt med laddhybrdbussar och elbussar jämfört med konventonellt drvna bussar. Dessa har också fördelen att de är tystare både för omgvnngen och för de som åker med dem. Elblar är fortfarande ett ovanlgt nslag kommunen, men det är sannolkt att Fnspång, precs som resten av rket, kommer att se en dramatsk öknng av antalet fordon de närmsta åren. Publka laddmöjlgheter för elblar saknas Fnspång. Semens har laddstolpar på sn parkerng. Parkerngar för- 19

23 sedda med motorvärmaruttag kan användas för laddnng, men dessa uttag är sällan publka. RME Bodesel, form av rapsmetylester (RME) har under de senaste åren seglat upp som ett attraktvt drvmedel för tyngre fordon. Få publka tankställen för RME fnns dag, nga kommunen, och det medför att bränslet lämpar sg bäst för transporter där tanknng kan ske fordonsdepån. Bränslet reducerar klmatpåverkan jämförelse med fossl desel samtdgt som drvmedelsprset är fördelaktgt. Det är oklart vlken tllgång på RME som fnns natonellt, och därmed vlken potental bränslet har att ersätta de stora mängder fossl desel som dag används transportsektorn. Östgötatrafkens lokaltrafk och landsbygdsbussar Fnspång går sedan sommaren 2013 på RME. Användandet av RME är ett mljömedvetet ntatv av Keols som kör åt Östgötatrafken Fnspångs kommun. Ett avtal som sträcker sg tll och med halvårsskftet Även Ragn-Sells renhållnngsfordon Fnspång körs på RME sedan ett par år tllbaka. Företagen har egna prvata csterner för tanknng. Spårbunden trafk Järnvägssträckan mellan Kmstad och Fnspång trafkeras dag endast av deseldrvna godståg som går tll och från Gränges och SSAB. I sntt ett godståg per dygn anländer och lämnar Fnspång. Järnvägens standard behöver förbättras för befntlg godstrafk samt för en utökad användnng av banan. I dag saknar banan elektrferng och fungerande mötesplatser. Åren genomfördes en utrednng om spårbunden persontrafk mellan Fnspång och Norrköpng eller Lnköpng. En ny utrednng presenterades våren Enlgt utrednngen är det nte lönsamt att bedrva persontrafk på spåret Fnspång-Kmstad. Kommunens verksamheter Sedan 2009 har Energmyndgheten erbjudt fnansellt stöd tll kommuner och landstng för strategskt arbete med energeffektvserng. Fnspångs kommun har erhållt detta femårga stöd på kr årlgen, som har fnanserat en energstrategtjänst på kommunförvaltnngen. År 2014 är ssta året som stöd betalas ut. År 2011 antog Fnspångs kommun en energeffektvserngsstrateg för kommunens byggnader, transporter och gatubelysnng. Detta gjordes som en drekt följd av att ha blvt bevljade Energmyndghetens energeffektvserngsstöd tll kommuner och landstng, med löptd I samband med strategn så antog kommunen också ett mål om att spara 10 procent energ nom byggnader, transporter och gatubelysnng under femårsperoden. Kommunens lokaler Den totala energanvändnngen för kommunens byggnader har länge legat på en relatvt stabl nvå, mellan 160 och 180 kwh/m2. Resultatet är därmed 20

24 bättre än för rket som helhet, där medelvärdet är 185 kwh/m2, enlgt statstk från SKL. Värme, ventlaton och belysnng är de största energanvändarna lokalerna. De senaste två åren har de flesta av kommunens lokaler med oljepannor fått mer mljöanpassade och energeffektva uppvärmnngsformer, såsom bergvärme-, pellets- och flsanläggnngar. Det kvarstår fortfarande enstaka oljeeldade skolor kommunen. Det fnns fortfarande flera lokaler och utanför tätorten som värms med drektverkande el. Många av lokalerna är mer eller mndre tllfällga modulbyggen med brstande energprestanda. Kommunen har fortfarande ett arbete framför sg med att hantera dessa problembyggnader. Elavtal Elen som kommun köper är nte mljömärkt. I takt med att många elkunder under senaste åren valt mljömärkt el så har den omärkta elen på marknaden fått gradvs lägre andel förnybar vnd- och vattenkraft. Denna el, den så kallade resdualmxen, som kommunens leverantör Eon sålde förra året nnehöll bara 28,4 procent förnybar energ (38,2 procent fossl energ och 33,4 procent kärnkraft). För fem år sedan nnehöll nordska resdualmxen över 50 procent förnybart som jämförelse. Transporter Kommunkoncernen använder ungefär 140 fordon sna verksamheter. Tllsammans förbrukar de nästan lter drvmedel per år. Kommunkoncernen är därmed en av de större drvmedelsförbrukarna kommunen. Förutom verksamheternas egna transporter så upphandlar kommunen flera transportntensva tjänster, bland annat färdtjänst och skolskjuts och renhållnng. Dagram 8 vsar på vlka volymer och drvmedel som används för olka offentlgt fnanserade transporter. Ragn-Sells Samhällsbetalda resor Kommunkoncernens egna fordon, exkl transportenheten: Desel Bensn RME Etanol Östgötatrafken - lokaltrafk, landsbygdslnjer Dagram 8. Drvmedelsanvändnng offentlgt fnanserad trafk. MWh/år. Källa: Respektve transportutförare. 21

25 Kommunens fordon Inom transportsektorn stort kan ngen tydlg mnsknng av fosslt bränsle utläsas, men för transporter den kommunala verksamheten är trenden postv både när det gäller energanvändnng och förnybara bränslen. Dagram 9. Drvmedelsanvändnng koncernens fordon, MWh/år. Källa: Drvmedelsleverantörer. Krav på att alla nya leasngblar kommunorgansatonen (nte helägda bolagen) ska kunna köras på förnybart bränsle nfördes I dagsläget fnns endast E85 som förnybart alternatv på publka tankställen kommunen, Fnspång och Rejmyre. Fler förnybara alternatv skulle underlätta utfasnngen av fossla bränslen, eftersom nte alla fordonsmodeller fnns för etanoldrft. Antalet etanolblar har ökat kraftgt sedan 2012, och därmed även mängden tankat etanolbränsle, tll förmån för fossl bensn och desel. Öknngen sker dock från mycket låga nvåer. Fnspångs kommuns färdtjänst tankar ungefär 50 kubkmeter desel per år och står därmed för ungefär hälften av kommunkoncernens deselförbruknng. De helägda bolagen kör fortfarande uteslutande på desel. Mljöpåverkan mldras dock märkbart eftersom koncernen nästan uteslutande tankar de etablerade oljebolagens mest förnybara desel. Det är Preems Evoluton desel, med procent förnybar andel. Preem, som av Gröna Blster utsågs tll årets drvmedelsleverantör 2013 är huvudleverantör av drvmedel för hela koncernen sedan ett par år tllbaka. Andelen mljöblar (personblar och lätta lastblar) koncernen har ökat kraftgt senaste åren, med crka 10 procentenheter per år från Både kommunorgansatonen och de helägda bolagen har bdragt tll öknngen. Mljöblsdefntoner och medföljande skattebefrelse har generellt drvt på 22

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Inlednng 3 Syfte...3 Hur projektplanen tas fram...3 Dsposton...3 Förutsättnngar 5 Bostäder och befolknng...5

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi Varför gör v nte som v borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonom Lvslängdskostnader Flerbostadshus Affärshus Kontorshus Ansk 34% Drft och underhåll 66% Ansk 48% Drft och underhåll 52% Ansk 57% Drft

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25%

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25% SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superprser gäller t.o.m 30.07.2015-20 % Från 2.600:- -18 % PÅ KÖPET! Blvårdskt (värde 450:-). Vd köp för mnst 3.500:- 1.964:- ÄR DIN LEVERANTÖR MILJÖCERTIFIERAD I

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning Laser Dstancer LD 40 sv Bruksanvsnng Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Introdukton- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överskt - - - - - - -

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Lånespecifika villkor

Lånespecifika villkor Lånespecfka vllkor Dessa lånespecfka vllkor utgör tllsammans med de allmänna vllkoren för Akta Sparbank Abp:s masskuldebrevsprogram av 29.4.2004 vllkoren för detta lån. De allmänna vllkoren tllämpas om

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Nord Pools olka prsområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh Ekonome magsterexamen Natonalekonom Luleå teknska unverstet Insttutonen för ekonom, teknk och samhälle SAMMANFATTNING Sverge

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie Förstude Strukturbld Skaraborg Skssbok -- Summerng av förstude Sammanfattnng Förstuden för Strukturbld Skaraborg har genomförts under ven. Förstuden har avgränsats tll tre teman: boende, tursm och. Arbetet

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer