Utveckling av innovativa byggprodukter med akustikfunktion. Intervjuer om hinder och möjligheter i husbyggnadsprocessen

Transkript

1 Vårt mbud Vår ref uppdragsbeteckning Christian Simmns 1342 Mölndal, vårt datum Vårt dkument-id SAURa-1342-Innvativa-Byggprdukter.dcx Uppdragsgivare (publicerad med samtycke av) Cementa AB, Christian Berner AB, Eurprfil AB, St Scandinavia AB Anm. Vid citering, ange källa: Utveckling av innvativa byggprdukter med akustikfunktin. Rapprt 1342, Simmns akustik & utveckling ab Utveckling av innvativa byggprdukter med akustikfunktin Intervjuer m hinder ch möjligheter i husbyggnadsprcessen Simmns akustik & utveckling ab pstadress telefn kntr/mbil fax kntr/mbil bankgir rg.nr. Chalmers Teknikpark +46 (0) (0) SE Götebrg e-pst & internet SMS/e-pst mbil plusgir innehar F-skattebevis besök inf@simmns.se +46 (0) mms reg.nr/vat n Sven Hultins gata 9 christian.simmns@eurmail.se SE

2 Innehåll 1. BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING 5 2. METOD, AVGRÄNSNINGAR 7 3. BYGGPROCESSEN OCH DESS AKTÖRER 8 AKTÖRER I BYGGPROCESSEN 9 BYGGPROCESSENS OLIKA SKEDEN INTERVJUER SAMMANSTÄLLNING 12 MYNDIGHETER, CERTIFIERINGSORGAN, BRANSCHINSTITUT 12 BYGGHERRAR 16 BYGGHERRENS UPPDRAG, MANDAT 16 INKÖP AV BYGGPROJEKT, ALLMÄNT 17 ENTREPRENADFORM 21 RISKER, GARANTIFRÅGOR 22 PROJEKTÖRER 25 PROJEKTÖRERNAS KOMPETENS 25 HUR TEKNISKA EGENSKAPER BEDÖMS 26 TILLVERKARE 28 MÖTET MED KUNDEN 28 HUR INITIERAS UTVECKLING AV NYA PRODUKTER 31 IMMATERIALRÄTTSLIGT SKYDD, KOPIERING 35 GARANTIER 35 KUNDERNAS LOJALITET MED INKÖPSAVTAL 37 VAD KÔSTER DET OCH VARFÖR? 39 ENTREPRENÖRER 41 INKÖP 41 RABATTER OCH BONUSAR 45 HUSPRODUKTION FORSKNING OM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INNOVATIONER 55 LEAN WOOD ENGINEERING FORSKNING VID LTU OM TEKNISKA PLATTFORMAR FÖR TRÄSTOMMAR 55 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA BESKRIVER DET INDUSTRIELLA FLERBOSTADSBYGGANDETS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 59 THE TOYOTA WAY 60 SBUF OCH SVENSKA BYGGARE INNOVERAR 61 BEHOV AV FORSKNING, BYGGHERRARNA 63 BYGGKOMMISSIONEN OCH BYGGKOSTNADSDELEGATIONEN 64 VINNOVA BYGGINNOVATIONEN 68 VINNOVA FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA SLUTSATSER HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR INNOVATIVA BYGGPRODUKTER Sida 2(77)

3 Förrd Denna studie har initierats ch genmförts av författaren med praktiskt ch eknmiskt stöd av åtta företag sm är verksamma inm byggbranschen. Företrädare för ett antal företag ch frskare vid universitet ch högskla har tagit sig tid att diskutera ch bidra med erfarenheter ch många klka synpunkter. Alla parter tackas för sina bidrag. Av lika skäl behålls all medverkan annym ch författaren svarar ensam för de slutsatser ch råd sm presenteras i denna rapprt, med undantag av följande tidlösa sammanfattning av innvatörens dilemma (tipstack till Håkan Lundquist, Trafikverket): 1342 Sida 3(77)

4 Sammanfattning I diskussiner m byggbranschens lika prblem talar man ibland m att det behövs fler innvatiner, men mer sällan m vilka hinder ch möjligheter sm tillverkningsföretagen upplever när det gäller mttagandet av (deras) innvativa byggprdukter. Denna rapprt redvisar en bred flra av synpunkter sm kmmit fram under intervjuer med tillverkningsföretag, byggherrar, entreprenörer ch frskare. Själva variatinen i intervjusvaren tyder på att byggbranschen inte kan betraktas en hmgen bransch. Förutsättningarna för innvatiner kan variera från företag till företag ch mellan prjekt. Ändå finns det ett antal gemensamma drag i intervjusvaren, sm kan tjäna sm utgångspunkt för frtsatt diskussin ch möjligen även en fördjupad frskning m tillverkarnas möjligheter att bidra med innvativa lösningar. Sammanfattningsvis kan man säga, att en tillverkare sm vill utveckla ch få acceptans för en innvativ byggprdukt kmmer att möta många hinder på vägen ch måste vara påläst ch uthållig. Ett vanligt påstående är att byggbranschen generellt är knservativ ch mtvilligt inställd till innvatiner. Intervjuerna visar ckså att det finns skäl till varför vissa parter är försiktiga med att föra in nya lösningar. Men påståendet mtsägs ckså av ett antal faktrer, däribland de affärsmdeller sm kan inrymmas i ttalentreprenadens allmänna bestämmelser samt i avtal m rabatter ch bnusar. Därav att andra aktörer istället kan säga att i byggbranschen ändrar man för mycket ch för fta. Krav på individuell utfrmning av alla husbyggnadsprjekt ch lkala särkrav gör det svårt att återanvända erfarenheter, industrialiserade prdukter ch byggmetder. Båda påståendena kan vara riktiga, de avser dck lika skeden i byggprcessen ch lika rller. Den sm sätter sig in i vilka ansvar ch vilka behv lika parter i byggprcessen har kan ckså hitta nya möjligheter. I det sista avsnittet redvisas en del sammanfattningar ch slutsatser sm författaren har gjrt, men en tillverkare kanske kan se andra möjligheter i de synpunkter sm redvisas i huvuddelen av denna rapprt. Vilken infrmatin sm är till hjälp för en tillverkare berr sannlikt på vilken situatin denne verkar i. I en annns i Dagens Industri säger Svante Hagman, VD för NCC Cnstructin: I Sverige är byggprcessen ti år av trassel från a till ö. Det hade kunnat vara en rubrik på denna rapprt. Men det går inte att vänta på att det ska bli bättre, man måste lära sig att hantera de svårigheter sm finns ch se möjligheter, även m det kan verka lönlöst ibland. Länkar till denna rapprt ch andra artiklar i ämnet finns på Sida 4(77)

5 1. Bakgrund ch prblemfrmulering Det finns flera utredningar, bland annat från Bverket, sm pekar på ett antal strukturella prblem i byggbranschen. Fkus i den allmänna diskussinen ligger fta på byggherrarnas ch entreprenörernas ansvar, dels när det gäller kstnader ch bristande prduktivitet, dels för kvalitetsprblem ch garantiansvar. Men utredningarna bidrar även till att belysa ett antal prblem sm flera svenska tillverkare av husbyggnadsprdukter upplever i sin dagliga verksamhet. Ibland talar man m att det behövs fler innvatiner för att hitta lösningar på lika prblem, men inte m vilka hinder ch möjligheter sm tillverkningsföretagen upplever när det gäller mttagandet av (deras) innvativa byggprdukter i byggprcessen. Det fanns två avsikter med denna studie: att beskriva ett antal förutsättningar sm är styrande i lika skeden av byggprcessen, sm en tillverkare måste känna till; ett slags sjökrt sm de kan ha nytta av för att navigera rätt på vägen från idé via utveckling, tester ch dkumentatin till en välbeprövad ch erkänd prdukt att bidra med ett underbyggt inlägg i den debatt m byggbranschens prduktivitet sm pågår, ett inlägg sm fkuserar på tillverkningsindustrin ch deras innvativa byggprdukters, vilka hinder ch möjligheter de har att bidra till förbättringar i branschen Under mer än 15 års rådgivning till tillverkningsföretag sm utvecklar prdukter inm byggakustikmrådet har författaren samtalat med många teknik- eller marknadsansvariga m vilka förutsättningar de har att nå ut med innvativa husbyggnadsprdukter. Det finns ett antal exempel på innvativa lösningar sm har tagits fram för att möta höga ljudkrav i bstäder ch lkaler: däribland ytterväggar, fönster, uteluftsdn, dörrar, lätta väggsystem med stålprfiler, skiv- ch islermaterial för mellanväggar eller ytterväggar, tung avjämningsbetng, lätta kvarsittande prefabricerade skalväggar för platsgjutning samt uppbyggda installatinsglv. Nya stmljudsdämpande kncept har prvats ut för WC-stlar, köksskåp, hissar, tvättmaskiner, fläktar m m för att eliminera behvet av utrymmeskrävande tilläggsisleringar mt trapphus, kök ch teknikutrymmen. Olika typer av prefabricerade bjälklagssystem av trä eller stål har utvecklats för att ge krtare byggtider ch lägre byggkstnader, där stegljudsprblematiken har krävt mycket arbete (ch prblemen är inte lösta ännu) Sida 5(77)

6 Men det tar fta stpp. En del av de svårigheter sm tillverkarna möter förklaras med att prdukternas tekniska egenskaper av lika skäl upplevs sm svåra att förklara för kunderna; det är ibland svårt att styrka nyttan med en innvativ lösning. Om lösningen kräver att kunden ändrar i sin prcess är det mycket svårare än m prdukten kan ersätta en annan, där man når lägre pris eller bättre funktin utan att ändra i övriga delar. När det gäller byggakustik har det skett en hel del förbättringar ch ljudegenskaperna är idag relativt hanterliga för såväl tillverkarna ch de övriga aktörerna i byggprcessen. Bverkets handbk Bullerskydd i bstäder ch lkaler 1 redvisar lika standarder, regler ch praktiska tips sm förenklar hanteringen av ljudfrågr under byggprcessen. Tillverkarna har även beskrivit ett antal affärsmässiga svårigheter sm man inte har kunnat förutse eller hantera. Man förklarar dessa svårigheter med skiftande ch ibland direkt mtsägelsefulla påståenden. Erfarenheterna är minst sagt brkiga, ändå finns det några gemensamma drag i vad tillverkarna säger: exempelvis anser många att byggbranschen är för knservativ. vissa säger att man ändrar för mycket ch man ändrar för fta. några menar att en industrialiserad byggprcess skulle lösa de flesta prblem ch öppna för innvatiner ch ständiga förbättringar andra pekar på att flera industrialiserade byggsystem för bstadsbyggande inte har blivit accepterade av prjektutvecklare eller platschefer hs entreprenadföretagen. De anser att de tekniska plattfrmarna är för svåra att anpassa till de lkala förutsättningarna i enskilda byggprjekt. Man tycker inte att man kan knkurrera med andra aktörer sm kan välja lösningar ch leverantörer på ett friare sätt, t.ex. mindre ch mer lkala byggblag Det faktum att det finns en flra av förklaringar till prblemen pekar på ett behv av frskning sm inriktas på tillverkningsindustrins förutsättningar ch åtgärder för att förbättra förutsättningarna för innvatiner att utvecklas på marknaden. Idag kan det vara svårt för tillverkarna att mtivera tunga investeringar i prduktutveckling, prvningar, certifieringar m m av skäl sm redvisas nedan. Därmed kan tillverkare tvingas avstå från att utveckla kreativa lösningar, sm skulle kunna tillföra värden på lika sätt. Att innvativa lösningar inte ens får chansen att utvecklas ch prvas medför en kstnad för samhället. Innvatinsklimatet skulle kunna vara mer gynnsamt. I denna studie tas bara ett första steg, där insatsen begränsas till att sammanställa ch belysa ett antal exempel för att få en överblick. Att kartlägga ch analysera alla prblem på vetenskaplig grund ch hitta lösningar på dem skulle kräva stra resurser ch ligger utanför ramen för denna studie. Svårigheterna till trts måste man börja i någn ände ch författa- 1 Bullerskydd i bstäder ch lkaler. Simmns, C. Hagberg K. Bverket 2008, ISBN Sida 6(77)

7 rens förhppning är att denna studie kan sättas in i ett större sammanhang, där andra frskningserfarenheter vägs in ch ger en bättre helhetsbild över innvatinssystemet. Vinklingen mt tillverkningsindustrins situatin förefaller ge nya infallsvinklar på byggbranschens generella prblem. Denna rapprt kan även vara användbar då man diskuterar tekniska plattfrmar för husprduktin eller långsiktig samverkan mellan entreprenörer ch strategiska leverantörer. 2. Metd, avgränsningar Underlaget till slutsatserna i denna rapprt baseras på tre typer av infrmatinskällr. Fkus ligger på tillverkningsföretagen ch deras innvativa byggprdukter. Förbättringar av själva husprduktinsprcessen berörs inte explicit. Erfarenheterna kmmer från, ch gäller för, etablerade företag. Nya aktörer, exempelvis uppfinnare sm har idéer eller kncept, har trligen andra typer av initiala svårigheter än dem sm tas upp i denna rapprt 2. Andra frågr, exempelvis lika typer av kvalitetsprblem, kan beröras i intervjuer ch litteratur men inte utvecklas vidare i denna rapprt. Det betyder inte att de anses viktiga. Det huvudsakliga underlaget är egna erfarenheter under utvecklingsarbete av såväl prdukter sm lika tekniska plattfrmar för bstadshus intervjuer med marknads- eller teknikansvariga vid ttalt 25 företag, varav 12 är verksamma vid lika tillverkningsföretag 13 arbetar sm prjektutvecklare, teknikknsulter, inköpare, entreprenörer eller byggherrar alla intervjuade har en lång erfarenhet av sin bransch frskningsrapprter ch några intervjuer med frskare Intervjuer kan allmänt sett genmföras på lika sätt ch på lika nivåer. I denna studie har de genmförts sm relativt fria samtal, dck med stöd av en checklista. Emellertid finns det flera prblem med den här typen av intervjuer, sm uppmärksammades under planeringen. en begränsning ligger i hur man väljer ut intervjupersnerna. I denna studie kntaktades ett antal företag sm har arbetat med byggakustiska egenskaper i sina prdukter. Prdukterna används för byggnadsstmmen (bjälklag, mellanväggar, ytterväggar), eller lika typer av stmkmplettering (glvbeläggningar, undertak, dörrar, fönster), eller tekniska installatiner (ventilatin, värme, kyla, tvätt, hiss m m) bredden i prdukttyper bör leda till att de erfarenheter sm tas upp i intervjuerna inte brde vara begränsade till prdukttypen, utan kan antas vara rimligt generella för tillverkningsindustrier sm levererar till husprducerande entreprenörer 2 Det finns flera rganisatiner sm har i uppdrag att stötta nya företagare ch innvatiner i tidiga skeden, exempelvis ALMI-blagen, Innvatinsbrn, Industriell Dynamik m fl. Föreningen Sveriges diplmerade teknikmäklare är en sammanslutning av erfarna persner sm kan hjälpa till att finna en relevant resurs.ch lika reginala prgram. Bidrag lämnas via FU-krt, knsultcheckar ch dylika Sida 7(77)

8 antalet intervjuer är dck begränsat ch det kan dck inte uteslutas att en annan uppsättning intervjupersner eller en annan intervjuare skulle kunna ha kunnat leda till annrlunda resultat en annan begränsning ligger i hur man ska få struktur på intervjusvaren ch skilja ut generella faktrer från individuella erfarenheter. Både bra ch dåliga exempel kan tänkas ber på tillfälliga mständigheter, persnliga egenskaper m m snarare än mer generella faktrer; såsm regelverk, plitiska beslut, prdukternas egenskaper, kundernas behv med flera enskilda intervjusvar kan vara säkra ch är därför inte särskilt intressanta att redvisa. Istället har erfarenheterna (faktrerna) srterats (ch i vissa fall slagits samman) under respektive aktör i byggprcessen, se figur 1 i nästa avsnitt. Det kan inte uteslutas, att en annan srtering ch tlkning av intervjusvaren skulle ha lett fram till annrlunda slutsatser med tanke på de nämnda felkällrna så kmpletterades underlaget med intervjuer med 4 frskare vid tekniska universitet / högsklr exempel ch slutsatser från några utredningar, t.ex. från Vinnva, Sveriges Byggindustrier ch Bverket Man kan naturligtvis ifrågasätta m det över huvud taget är meningsfullt att genmföra en så begränsad studie sm denna, med tanke på säkerheten i resultaten. Men vetenskaplig stringens måste ibland vägas mt ett ingenjörsmässigt behv av att lösa prblem ch det mtiverade författaren att ta ett första steg för att få en ökad förståelse för de faktrer sm begränsar utvecklingen av innvativa lösningar i husbyggnadsbranschen. Det har inte funnits någn liknande studie med inriktning på tillverkningsföretagen ch därför var det rimligt att ta ett första steg. Osäkerheten i resultaten skulle kunna minskas genm att andra frskare jämför dem med sina egna studier eller andra publikatiner. På sikt skulle man kunna få relativt tillförlitliga regler, sm underlättar för alla aktörer. Frtsatt frskning vre därför värdefull. 3. Byggprcessen ch dess aktörer Det finns två skäl att börja med att beskriva hur byggprcessen kan fungera ch vilka aktörer sm nrmalt finns i den (även m ämnet är brett ch det finns många varianter) underlag för innvatiner, prblemfrmulering, tekniska lösningar, försäljningsarbete m m bör utfrmas med tanke på vilka intressen de lika aktörerna har i lika skeden (hinder, möjligheter, kundnytta) indelningen i aktörer används för att srtera ch analysera de synpunkter sm kmmit fram genm intervjuer ch rapprter indelningen visar ckså hur innvatiner kan kmma in i lika skeden av prcessen 1342 Sida 8(77)

9 Aktörer i byggprcessen Figur 1 på nästa sida visar ett förenklat schema över vilka aktörer sm deltar i byggprcessen. Myndigheterna ställer ett antal generella krav på en byggnad, s.k. funktinskrav eller tekniska egenskapskrav. Plan- ch Bygglagen samt Miljöbalken är de överrdnade lagarna, plan- ch byggförrdningen ch Bverkets Byggregler redvisar mer detaljerade krav. För byggnaders bullerskydd infördes nya regler i BBR den 1 juli Tidigare hänvisade BBR till svenska standarder. Andra plitiska beslut, t.ex. m räntr, påverkar ckså byggandet. Funktinskraven anger vilka egenskaper den färdiga byggnaden ska ha, men säger inget m vilka knstruktiner eller material sm ska användas. Avsikten är att ge byggherren frihet att utfrma byggnaden på det sätt sm passar bäst med tanke på prjektets förutsättningar. Det kan gälla verksamhetsspecifika behv, kstnadsnivå, grundläggningsprblem, lkal gestaltning, tillgång till arbetskraft, tidsåtgång ch så vidare. Funktinskrav ska exempelvis säkerställa att byggnadens brukare får en bra inmhusmiljö, men inte reglera hur byggnaden ska utfrmas tekniskt. Funktinskrav bör följas upp i färdig byggnad av en kntrllant, för att ge erfarenhetsåterföring ch för att peka ut eventuella brister för åtgärder. Detta innebär, att funktinskraven måste tlkas ch översättas till dimensinskrav, exempelvis hygieniska ytskikt, öppningsmått för tillgänglighet, bjälklagsstyvhet, värmeislering, fuktkvt, lufthastighet, reduktinstal ch så vidare. Prjektörerna ska knstruera byggnadsdelar så att alla dessa funktinskrav uppfylls. Här spelar tillverkarnas redvisning av prduktegenskaper en viktig rll. Byggprdukter måste CE-märkas för att få säljas på den inre marknaden, vilket Bverket infrmerar m på Men det kan finnas fler egenskaper än dem sm krävs för CE-märkning, sm prjektören måste få krrekta uppgifter m, exempelvis ljudreduktin eller ljudalstring. Entreprenören är den sm bygger huset, i denna rapprt avses den sm sätter samman de byggdelar sm prjektören har ritat in. Graden av samverkan mellan aktörerna berr i hög grad på vilken entrepenadfrm byggherren väljer. I en ttalentreprenad har entreprenören str frihet att byta ut föreskrivna byggprdukter ch material mt andra, m de är tekniskt likvärdiga. Denna öppenhet ger tillverkarna möjligheter men den ifrågasätts ibland, eftersm knsekvenserna av ett byte inte alltid är lätta att överblicka. Anslutningar mellan lika byggdelar kan påverkas, exempelvis anslutning mellan en tunnputsad fasad mt fönster, dörrar ch tillhörande plåtdetaljer. Det kan vara svårt att reda ut ansvarsfördelningen i efterhand. När det gäller byggakustik är utbyten av prdukter en relativt vanlig rsak till prblem, eftersm gränssnitten mellan lika prdukter kan avgöra egenskaperna i byggnaden, exempelvis luftläckage eller flanktransmissin. I avsnittet m intervjuer redvisas svaren indelade efter aktörernas ansvar, se figur Sida 9(77)

10 Figur 1. Byggprcessens aktörer, förenklat schema. Från Bverkets handbk, ref [1]. Det förekmmer att en entreprenör föreslår ändringar i utförande eller prduktval ch tar därmed över en del av prjektörens rll. Därmed kan en diskussin sm relateras till prjektörerna även vara relevanta för en entreprenör. Tillverkare kan lämna råd m utförande ch påtar sig därmed i praktiken ett prjekteringsansvar, eller så utför de mntage ch påtar sig därmed en del av entreprenörens ansvar. Här finns anledning att vara försiktig i utfästelser m vilka egenskaper sm uppnås i den färdiga byggnaden. Om tillverkaren exempelvis säljer en glvbeläggning, så bör denne inte utlva vilken ljudislering sm uppnås i byggnaden med mindre än att man ser på vilka bjälklag ch väggar sm används. Hållfasthet, fuktkvter ch materialbeständighet kan ckså ber på hur ch när prdukten mnteras, vilket en tillverkare av akustikprdukter kanske inte tänker på i första hand. Detta är prjektörens ansvar ch denne bör således lämnas möjlighet att yttra sig över materialbyten (mt föreskriven lösning). Prjektörerna kan analysera knsekvenser på ett mer allsidigt sätt, med fördel på prjekteringsmöten där alla parter har möjlighet att yttra sig. Det har utvecklats andra entreprenadfrmer, där avsikten har varit att stärka samarbetet mellan de lika aktörerna, uppmuntra utvecklingsarbete samt minimera skadr ch brister. Med en tydlig samverkan ska man kunna minska prblem sm berr på tydliga avtal, ritningsunderlag, uppdelning i flera underentreprenader ch så vidare. Exempelvis framhålls partnering i lika frmer sm en bättre arbetsfrm, särskilt i mycket långvariga byggprjekt. Kreativitet ch innvativa lösningar främjas av att man fkuserar på samarbete, där alla sitter på samma sida av brdet. Branschföreningen Byggherrarna utbildar sina medlemmar i att driva prjekt med partnering. Ett möjligt resultat av en denna studie skulle kunna vara förändrade AB, dvs allmänna bestämmelser för avtal mellan parterna, ch Byggandets 1342 Sida 10(77)

11 kntraktskmmitté ska enligt uppgift ha påbörjat arbetet med att utfrma nya allmänna bestämmelser för partnering. Men det finns ckså invändningar mt denna prjektfrm, såsm svårigheter att knyta ansvar för lika utfrmningar till en enskild aktör, vanligen entreprenören. Andra byggherrar har istället valt att ställa ganska detaljerade krav på material, dimensiner med mera i sina förfrågningsunderlag, ibland med flerval sm styrs av stmsystem dyl. Sådana tekniska manualer ch liknande används för att undgå risker för kända skadr, men entreprenörens frihet att söka nya lösningar minskar i gengäld vilket kan minska intresset för att lämna anbud ch möjligen även driva upp priserna. Sådana interna kravspecifikatiner hs byggherrarna kan även fungera sm hinder för helt nya typer av byggsystem, t.ex. lätta stmsystem i trä eller stål istället för betng. Det verkar inte sm m någn har hittat en ptimal entreprenadfrm sm passar alla aktörer ch alla behv! Byggprcessens lika skeden Byggprcessen innehåller flera skeden ch milstlpar, sm är viktiga även för en innvatör, eftersm denne måste förstå det sammanhang en prdukt eller tjänst ska fungera i. Kmmunens detaljplan sätter ett antal begränsningar för hur ett mråde får användas ch hur byggnadsverk kan utfrmas, t.ex. byggnaders placeringar ch strlekar, ibland även hur fasaderna ska se ut, fönsterstrlekar, balknger m m. Byggherren gör först en översiktlig plan ch söker bygglv mt detaljplanen. I den frtsatta planeringen preciseras utfrmningen ch byggnadsnämnden ska övervaka att krav uppfylls enligt plan- ch bygglagen ch Bverkets byggregler (BBR): Den nya byggprcessen innebär att det införs både nya mment ch att reglerna utvidgas ch förtydligas. Nya mment i prcessen är startbesked, arbetsplatsbesök ch slutsamråd samt slutbesked för att byggnaden eller byggnadsverket ska få användas. Byggsamrådet ersätts med ett så kallat tekniskt samråd ch kraven på kntrllplanen förtydligas. I figur 2 visas ett exempel på hur byggprcessen kan delas in i lika skeden. Det förekmmer många lika begrepp, berende på vilken entreprenadfrm sm används, men principerna är likartade. Systemhandling kan exempelvis ersättas av en huvudhandling. Söker man bilder med sökrd byggprcessen får man upp ett antal varianter, sm fkuserar på lika intressen, t.ex. finansiering, myndighetsutövning, entreprenadjuridik ch så vidare. Begreppet byggprcessen definieras av Terminlgicentrum (Tekniska nmenklaturcentralen TNC) i bestämd frm: Byggprcessen: prcess för att åstadkmma byggnadsverk. Men i praktisk tillämpning är byggprcessen inte entydigt definierad! 1342 Sida 11(77)

12 Figur 2. Byggprcessens lika skeden, schematiskt illustrerade av författaren. Intresset för en innvativ byggprdukt kan ber mycket på vilket skede av ett prjekt kunden befinner sig i. Drifts- ch förvaltningsskedet har inte tagits med i mdellen, men kan påverka intresset för en innvativ byggprdukt. 4. Intervjuer sammanställning De erfarenheter sm km fram i intervjuerna redvisas sammanställda ch uppdelade efter vilken typ av marknadsaktör sm man refererar till. Denna uppdelning valdes för att den på ett naturligt sätt svarar mt upplevda prblem hs de lika aktörerna, där tillverkarna skulle kunna bidra med innvatiner. Den stämmer ckså ganska väl in på vilka skeden av byggprcessen sm en innvatin måste passas in. Men det betyder ckså att en del intervjusvar kan srteras under en kategri ch delvis beröra en annan. Intervjusvaren bör tlkas sammantagna för att ge en bred belysning av ämnet för denna rapprt. Myndigheter, certifieringsrgan, branschinstitut Samhället kan ställa tydliga krav i planprcessen ch vid markanvisningar, så att man släpper in nya aktörer ch sätter press på de etablerade aktörerna att utveckla sina lösningar ch prcesser kan ge sina egna aktörer (t.ex. allmännyttan, lkalförvaltarna, statliga verk) i uppdrag att driva ett kntinuerligt utvecklingsarbete i alla prjekt, exempelvis genm att anrdna lika typer av tävlingar ch ställa krav i förfrågningsunderlag m m. Se vidare under teknikupphandling / tävlingar i sista punkten kan säkerställa en effektiv kntrll av såväl bygghandlingar sm utförandet på byggplatsen. Erfarenheter från England ch Wales (pre-cmpletin testing) visar att en effektiv ch bjektiv kntrllverksamhet har en markant effekt på kvalitetsprblem ch intresset för genmarbetade lösningar Byggnader utfrmas nästan alltid individuellt, med påföljd att kmmunerna ch byggherrarna i praktiken ställer varierande krav erfarenheter från ett prjekt är svåra att överföra till kmmande prjekt 1342 Sida 12(77)

13 entreprenörerna har svårt att införa industrialiserade byggprcesser ch använda standardkmpnenter i de fall man har försökt tillämpa plattfrmar ch kundanpassa dem har följden fta blivit sämre eknmi än m man platsbyggt Gemensamma krav skulle möjliggöra industrialiserade lösningar sm kan utvecklas över tid, med en knsekvent erfarenhetsåterföring. Det vre därför önskvärt m myndigheterna blir tydligare i sina regelverk ch plitiska beslut i övrigt kraven är samma i alla kmmuner regelverken följer en knsekvent linje ffentliga byggherrar leder utvecklingen ch ställer tuffare krav på alla plan, exempelvis sm man gör på på energieffektiva byggnader myndigheterna ch byggherrarna gör tätare kntrller i lika skeden nya eurkder har försvårat prduktutvecklingen därför att de anger fixa dimensinskrav, myndigheterna brde engagera sig mer i utvecklingen av dessa det är svårt att kmma överens m gemensamma byggregler, t.ex. inm Nrden (flera initiativ har tagits, men stannat upp, nu senast från SIS) en gemensam EU-standard för ljudklassning av bstäder ch lkalers ljudmiljö skulle gagna bstadsknsumenterna, med A-F klassning mtsvarande energiklassningen. 3 Universitet ch högsklr bör få förutsättningar att utfrma frskningsprjekt sm kan nå akademisk höjd i resultaten många prblem är inte frskningsprblem, även m de är angelägna finansieringsfrmerna är besvärliga att hantera i dagsläget, tidshrisnterna är för snäva (3 år räcker inte för att bygga upp ett frskningsmråde) det tar tid att bygga förtrende mellan frskare ch byggindustrin Sveriges Bygguniversitet är en samverkansfrm sm bidrar till att stärka den svenska innvatinsmiljön inm samhällsbyggandet. Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsrganisatin sm mfattar de frsknings- ch utbildningsenheter inm Chalmers, KTH, LTH ch LTU sm utbildar civilingenjörer V eller mtsvarande. denna samarbetsrganisatin ger frskarna möjlighet att föra sin talan med en gemensam röst, vilket underlättar dialgen med andra samarbetspartners, till exempel vid satsningar på större natinella ch eurpeiska frskningsprgram likaså kan Arkitekturakademin på sikt få en rll i innvatinssammanhang Branschfrskningsinstituten är pådrivande ch det kmmer en del intressanta förslag från dem, men tillverkarna har svårt att tillgdgöra sig många av dessa innvatiner kunskapsöverföringen från instituten till företagen kan bli effektivare 3 En ljudklassningsstandard för hela EU utarbetas 2013 inm ett eurpeiskt frskarnätverk, se Sida 13(77)

14 Branschföreningarna kan underlätta för sina medlemmar att nå ut med en prdukt genm att påverka systemfaktrer på högre nivå, t.ex. regelverk, avtal m m Branschövergripande initiativ, med stöd av samhällsinstitutiner, kan påskynda initiativ ch samrdning, sm är svåra för enskilda företag att utveckla. Detta kan ge innvativa tillverkare nya arenr att verka på. Ett sådant exempel är Nrdic Built Charter, med stöd av Nrdisk Innvatin (Nrdiska ministerrådet): 4 avsikten är att den nrdiska byggbranschen ska förenas kring hållbart byggande ch utnyttja marknadsptentialen för hållbart byggande ch energirenvering fullt ut Nrdic Built-initiativet uppmanar branschen till att förena krafter, dra nytta av existerande styrkepsitiner ch leverera de hållbara kncept sm världen efterfrågar. Ledande företag har redan tagit ett första steg i rätt riktning, ch nu uppmanas resten av branschen till att följa efter den 8 augusti 2012 undertecknade 20 tppledare från den nrdiska byggbranschen Nrdic Built Charter i Köpenhamn ch visade därmed att de är red för förändring. De åtar sig att implementera 10 principer i sitt arbete, ch leverera knkurrenskraftiga lösningar för hållbart byggande Skanska stöder, utvecklar ch marknadsför aktivt hållbara lösningar. För att lyckas fullt ut, är det viktigt att vi invlverar hela distributinskedjan. Vi betraktar Nrdic Built sm en arena där vi kan finna likasinnade leverantörer ch partners ch samtidigt stärka vårt åtagande, säger Staffan Haglind, green business fficer i Skanska den nrdiska byggbranschen levererar redan en rad kmpnenter till lågenergibyggnader Byggsektrns InnvatinsCentrum (ingår nu IQ Samhällsbyggnad) beskriver en möjlighet att bedriva innvatinsarbete: att utveckla nya prdukter, prcesser ch tjänster dvs. att skapa innvatiner underlättas ch görs till lägre kstnad m tillgänglig kunskap används så långt det går. Att alla uppfinner samma hjul är knappast nödvändigt ch just inm byggsektrn är vi i den gynnsamma situatinen att det mesta av den nya frskningskunskap sm skapas är öppet tillgänglig att nyhetsbevaka ch hämta hem är därför en lika viktig aktivitet sm att själv skapa ny kunskap att delta; skapa kntakter, presentera vid knferenser, seminarier, wrkshps är många gånger ett billigt sätt att snabbt kmma vidare i innvatinsprcesserna (läs mera i sista avsnittet i denna rapprt) Certifieringsrgan, antingen hs branschföreningar eller institut, måste säkerställa att granskning ch gdkännande av knstruktiner görs bjektivt ch nggrant, med uppföljning av erfarenheter från praktisk tillämpning ute i byggnader en nggrann uppföljning ch kntrll av såväl prjekteringshandlingar ch utförande ute på byggarbetsplatsen har en kvalitetshöjande effekt; m man vet att risken är str för att fel uppdagas skärper man till egenkntrller m m 4 Byggvärlden Läs vidare på Sida 14(77)

15 I Strbritannien skärptes ljudkraven ch kravet på kntrll dramatiskt Ungefär hälften av byggprjekten väljer att göra detaljerade ljudmätningar i färdigställda byggnader ch myndigheterna kräver verkligen in dessa innan slutbevis utfärdas. Inflyttning gdtas inte av den lkala myndigheten innan ljudmätningarna är inrapprterade. I övriga fall ansluter sig prjekten till ett frivilligt certifierings- ch granskningssystem sm kallas Rbust Details 5. De slipper den bligatriska mätrundan men måste i gengäld använda katalgdata ch mnteringsrutiner sm gdkänns av Rbust Details tekniska kmmitté. Tillverkningsföretag kan ansöka m att förtecknas i denna, men de kräver in 30 fältmätningar från minst 3 prjekt för att gdkänna prdukten SINTEF Byggfrsk i Nrge driver ett system med byggfaktablad sm ckså kräver ett tekniskt gdkännande. Byggbranschen använder dessa blad i str utsträckning ch vid ansvarsfrågr är dessa blad vägledande för rätten Försäkringsblagen, sm har överblick över skadr sm följer med vissa prdukter, skulle kunna reagera snabbare ch hårdare. De skulle stävja användningen av lämpliga lösningar genm att snabbt justera premierna mt de risker sm tas Specialiserade företag: Ibland kan helt andra aktörer med krävande verksamheter ch djupa fackkunskaper bli drivande för att ta fram nya lösningar ch till ch med vara centrala för hela prjekt, exempelvis inm IT, frdn, energi, life science m fl. Facebks etablering i Luleå är ett exempel på en kund sm tvingade fram utveckling av nya lösningar Teknikupphandlingar ch tävlingar är någt sm exempelvis Energimyndigheten använder sig av för att göra industrin intresserad av nya lösningar, tidigarelägga marknadsintrduktin av nya prdukter, öka intresset ch vidga användningen av ny teknik sm exempel värmepumpar, vattensnåla WC, vitvarr, belysning m m de sm deltar får en gedigen kravspecifikatin att utgå från (där ljud fta är ett delkrav) ch inkmmande tävlingsbidrag utvärderas nggrant detta ger alla tävlande en bra återkppling ch att delta i tävlingen ger fta en bra expnering mt intresserade parter till en relativt låg kstnad eller eget arbete 5 Rbust Details, Katalg över gdkända byggdelar ch intern kntrll av utförandet Sida 15(77)

16 Byggherrar Byggherrens uppdrag, mandat Byggherrarna har egentligen str makt, men utnyttjar den inte alltid fullt ut. Det finns ett antal sannlika rsaker till varför det ser ut så: histriskt, 1947 fram till 1992, hade vi ett statligt ansvar för planfrågr m m kungliga Byggnadsstyrelsen var en str ch välrdnad aktör på marknaden, sm satte ribban i branschen när planansvaret kmmunaliserades ch flera statliga aktörer bildades, så splittrades ansvaret ch byggherrekmpetensen minskade allmänt Byggherren representerar samhällets eller ägarens intressen i byggbranschen Sett ur entreprenörens synvinkel är byggherren kung, dennes kund ch beställare Men byggherren får inte alltid tillräckligt stöd uppifrån, av lika skäl: samhällets mandat till allmännyttan / fastighetsblagen kan vara tydliga samhället pririterar generellt sett inte bygg- ch fastighetsfrågr i den statliga förvaltningen saknas idag utpekat ansvar för byggherrefrågr man tillför för lite resurser man driver inte frsknings- ch utvecklingsfrågr man kan ha prblem med finansieringen sm blckerar utvecklingsarbetet Byggherren kan ha svårt att priritera innvatiner när andra prblem upplevs sm mer akuta, t.ex. brist på kapital eller tid. Det kan ge byggherren mtiv till att hellre välja beprövade lösningar än nya Generellt är det svårt för många byggherrar att diskutera frågr m långsiktig nytta, upphandling, innvatiner m m. byggherrar är fta ders, inriktade på dagliga frågr Byggherrar kan känna sig begränsade i kmpetens ch tid. Det skulle vara bra m byggherren kunde tillgdgöra sig mer av tillverkarnas kmpetenser m det fanns incitament för att kmmunicera med rätt parter m byggherren kunde ta ett tydligare ansvar ch leda prjekten fastare I bstadssammanhang är beställarna fta svaga, de deltar inte tillräckligt aktivt: partnering vre bättre då man bygger bstäder med viss upprepning byggherren kunde ta en aktivt ledande rll där utförandeentreprenad 6 vre den bästa frmen att upphandla bstäder med 6 En utförandeentreprenad karaktäriseras av att beställaren utfört prjekteringen (tar fram bygghandlingar såsm ritningar ch beskrivningar) ch därefter upphandlar en entreprenör sm åtar sig att utföra arbetet sm framgår av handlingarna. Ersättningsfrmerna är vanligen att entreprenören utför arbetet till ett fast pris eller på s.k. löpande räkning. Om entreprenören anlitar underentreprenörer kallas denne generalentreprenör. Beställaren är då ansvarig för knstruktinen, ch entreprenören enbart för att utförandet blir i linje med av beställaren tillhandahållna handlingar. Det standardavtal sm gäller för utförandeentreprenader är AB (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- ch installatinsentreprenader). För ttalentreprenader, se nt 7. Källa: Wikipedia. Se även Sida 16(77)

17 byggherrarna brde få förstärkning på teknik- ch ledningssidan Förluster värderas (viktas) ftast högre än ptentiella vinster: man föredrar säkra krt köper man ett bjekt på ttalentreprenad vet man var ansvaret ligger i slutänden man har ryggen fri mt sina chefer med flera Byggherren har ibland svårt att mtivera de investeringar sm krävs för system sm ger förvaltaren fördelar i driftsskedet, eftersm betalningsviljan hs bstadskunderna bestäms av bstadens läge ch standard i övrigt. Mtsvarande kan gälla vid prduktin av lkaler, där verksamhetens nytta står i fkus, ibland krtsiktigt Erfarenhet är inte alltid någt psitivt, den kan göra flk knservativa ch mindre kreativa därför är det viktigt att kmbinera erfarna persner med andra, sm tillför nyfikenhet, ifrågasättande ch sökande efter nya infallsvinklar Inköp av byggprjekt, allmänt Byggherrens primära uppgift är att handla upp prjekten på ett bra sätt. Det finns flera faktrer sm i hög grad påverkar intresset för att ställa krav sm driver fram innvativa lösningar: lösningar sm sänker kstnaderna för byggnadens drift ch de verksamheter sm bedrivs (förvaltnings- ch driftskstnader) lösningar sm ger byggnaden förbättrad funktin, exempelvis mer tillgänglig, flexibel, praktisk, uthyrningsbar, miljövänlig ch liknande Kundperspektivet kmmer inte alltid fram tillräckligt tydligt, det kan gälla i såväl lkalprjekt sm i bstadsprjekt. Om inte slutkunden är med i prcessen får inte byggherren rätt uppdragsförutsättningar. Ett tydligt uppdrag gör byggherrens rll svårare. Byggherren skulle generellt kunna lägga mer tid på behvsanalysen ch att kmmunicera verksamhetens behv, vilka mål man har med ett prjekt. Då skulle man kunna styra de parter sm ska genmföra prjektet bättre. Vid kmplexa verksamheter, exempelvis inm medicinsk industri, gör man nggranna analyser En långsiktig ffentlig upphandlare brde värdera att kstnader för drift, förvaltning ch bristande effektivitet i själva verksamheten fta är högre än byggkstnaderna Varje prjekt görs ne-f-the-kind, de är unika. Det gynnar inte innvatiner: enskilda prjekt kan inte bära utvecklings- ch prvningskstnader för att säkerställa funktiner man väljer gärna säkra lösningar ch prdukter, särskilt vid tidsnöd 1342 Sida 17(77)

18 man är benägen att prva nya prdukter m det finns risk för kstsamma reklamatiner Man kan ändå vara benägen att chansa på andra prdukter där risken för upptäckt är liten, t.ex. prdukter sm ska byggas in där bytet gör att man kan hålla sin budget eller öka sin marginal Bstadsbyggandet har fastnat i en högkstnadsfälla, det finns inte tillräckliga incitament att sänka byggkstnaderna. Det måste sättas press på branschen, men då måste man ckså förstå vilka faktrer sm driver upp priserna. Trts flera utredningar är prissättningen frtfarande begriplig för utmstående. I Stckhlmsmrådet säljs lägenheter för mellan kr/m 2, ända upp till /m 2 har förekmmit I ett försök att få fram fler bstäder med låga byggkstnader har allmännyttan (SABO) upphandlat leverantörer av standardiserade bstadshus. Men flera faktrer gör det svårt att säkerställa att det blir tillräcklig vlym i beställningarna för att kunna tillämpa en industrialiserad byggteknik fullt ut: valet av leverantör görs lkalt, bstadsblagen har tre leverantörer att välja mellan säkert m man gdtar en standardiserad utfrmning, man får göra vissa anpassningar ch tilläggsdebiteringar kmmer att uppstå gestaltning ch andra lkala arkitektniska krav är svåra att tillgdse upphandlingen görs ändå styckvis, vilket inte ger upprepningsfördelar Upphandlingen av entreprenören görs fta under tidspress ch med detaljstyrning: snäva tidplaner medger inte att man utreder helt annrlunda utfrmningar entreprenören kan inte påverka prdukten tillräckligt på krt tid frmuleringen eller likvärdig möjliggör i terin utbyten på kmpnentnivå i ttalentreprenader men av tidsskäl kan det vara svårt str risk att det uppstår lika typer av prblem när man byter kmpnenter Vissa byggherrar ställer speciella eller väldigt detaljerade krav exempelvis på vilka byggprdukter ch leverantörer man ska använda kraven försvårar för entreprenörerna att använda sina egna industrialiserade byggprcesser ch egna standardkmpnenter Byggbranschen kan bli bättre på återkppling av erfarenheter, t.ex. genm att göra mätningar känner man exempelvis sin ljudislering eller energiförbrukning får man större incitament att ändra i sina krav ch tekniska plattfrmar, m mätresultaten visar att det behövs förbättringar Nya material öppnar för nya möjligheter ch går att räkna hem mt lika besparingar, men entreprenören kan ändå förlra anbud på grund av att investeringskstnaden ökar: 1342 Sida 18(77)

19 byggherren måste vara delaktig ch acceptera merkstnader sm mtiveras av minskade driftskstnader eller ökade intäkter, dvs se på ttalkstnaden över tid exempel: med nya tunna material med extrem värmeislering ökar den uthyrningsbara arean (tunnare ytterväggar) vilket kan ge högre intäkter, särskilt intressant där detaljplanen sätter snäva gränser, eller vid mbyggnader Byggherrar sm bygger återkmmande ch för egen förvaltning är ftast mer intresserade av ständiga förbättringar ch innvativa lösningar än dem sm bygger för att sälja av, även m det finns gda exempel även bland sådana aktörer: detta är en av de stra nyckelfaktrerna när det gäller intresset för innvatiner; att slutkunden måste ställa rätt krav slutkunden måste se nyttan med en ny lösning ch väga den mt priset men stra byggherrar låser ftare förutsättningarna till vissa beprövade favriter eller interna standarder, vilket minskar intresset för nyheter En byggherre kan ha sm varumärke att bygga med gd kvalitet, t.ex. därför att man vill ha trgna kunder sm söker aktivt efter deras prdukter när de ska köpa, hyra eller byta lkal eller bstad, även m priset fta är någt högre än hs knkurrenterna Byggherrar sm prjektutvecklar ch bygger för försäljning, måste ta större risker jämfört med ffentliga aktörer man har inte råd att välja både hängslen ch livrem man knkurrerar med lika eknmiska spelregler sm privat respektive ffentlig ägare exempelvis betalar de privata byggherrarna fta högre räntr på det kapital sm behövs för att bygga än de ffentliga de privata byggherrarna kan även ha krav på högre avkastning ch krtare återbetalningstider De aktörer sm prjektutvecklar ett mråde bildar nya bstadsrättsföreningar under prjektets gång. Det finns vissa lgiska knsekvenser av att målet är att sälja direkt: man kan exempelvis priritera flashig inredning m m sm attraherar köpare man är knservativ med inbyggda delar såsm stmme ch installatiner man kan inte premiera lösningar sm ger låga driftskstnader m man inte får del av besparingarna man har ett incitament att välja billigare lösningar för att göra mer vinst, särskilt där de inte märks (inbyggda knstruktiner) man kan välja lösningar med hänsyn till garantitiderna, eftersm de styr vilken risk man tar (krt garantitid minskar risken för att skadr hinner uppstå eller upptäckas i tid för att mtivera åtgärder eller kmpensatin) de första bstadsrättsinnehavarna är inte prfessinella inm bygg ch kan inte se igenm alla tekniska detaljer, de ser inte prblemen i tid för att reagera man har således svaga slutkunder 1342 Sida 19(77)

20 De byggherrar sm bygger för egen förvaltning har fta, men inte alltid långsiktighet i sitt tänkande. Det finns till ch med risk för att de väljer nödigt kstsamma lösningar utan att göra rdentliga analyser, för att vara på säkra sidan Långsiktiga partnerskap (där entreprenören bygger ch förvaltar under lång tid, säg 25 år) kmmer sannlikt inte in på bstadssidan, företagen är inte rustade för detta. Denna frm används främst för sjukhus ch liknande, där genmförandetiden är lång Incitamentsavtal kan leda till subptimering ch stark drivkraft att maximera vinsten inm "egen del" incitament leder inte till ptimering av helheten m det inte finns en stark ch balanserad byggherre är incitamentet strt, uppemt 50% kring budgetpriset har förekmmit, så blir drivkraften för str att sänka kstnaderna utan att se till knsekvenserna Byggherrar lägger ganska lite tid på nyhetsbevakning. Men nyttan är tveksam, eftersm man kan ha svårt att övertyga entreprenörerna m att ta in innvativa prdukter, särskilt sm de då förväntar sig att man tar garantiansvaret för dessa prdukter Ett allmännyttigt bstadsföretag säger att de fungerar sm byggherre ch köper in ttalentreprenader sm brde ge str frihet i att välja lösningar, men att man anger vanligen företagets gdkända prdukter för VVS, hiss, styr-ch regler sv för att få samma lösningar ch enklare underhåll man ritar inte alla detaljer entreprenörens frihet inskränker sig till utfrmning av praktiska lösningar, t.ex. att välja prefab- eller platsgjuten stmme En annan ffentlig byggherre ser prdukt- ch prduktinskstnader sm helt intressanta: den ttala besparingen över tid är viktigast av miljöskäl kan man ibland gdta extra kstnader då en innvativ prdukt föreslås prvas den i liten skala, t.ex. på en fasad eller i ett trapphus sm str aktör vill man att det utvecklas nya lösningar ch är beredda att ta vissa risker för att hjälpa tillverkarna ch entreprenörerna att prva nyheter med 20 års avskrivningstid får man del av en förbättrad funktin, byggnaden ska fungera i 50 år en högre investeringskstnad avräknas mt minskad förvaltningskstnad Offentliga byggherrar samarbetar en del ch byter infrmatin med varandra Lagen m ffentlig upphandling, LOU, gör att ffentliga byggherrar måste skriva funktinskrav ch inte låsa utfrmningen till vissa namngivna prdukter: prjektörerna kan lämna förslag på prdukt men de måste föreskriva..eller likvärdiga 1342 Sida 20(77)

21 man väljer helst kända prdukter, men ttalentreprenören har i princip rätt att välja fritt så länge sm man uppfyller funktinskraven LOU kan begränsa utrymmet för innvatiner, m man ställer krav sm utgår från kända prdukters fördelar ch nackdelar Byggherrar ställer krav på fel sätt: vilket skapar prblem för innvativa lösningar sm kan ha svårt att passa inm de traditinella ramarna arkitekten kan krångla till byggnadens frm ch lösningar byggherren begränsar förfrågan till gamla beprövade lösningar, vilket ger entreprenören för liten frihet att utfrma smarta lösningar exempelvis kan för långa spännvidder i rum spärra ut en viss teknisk lösning, träbjälklag måste förstärkas med stål eller betng stra variatiner i mått, veckade fasader ch liknande kan fördyra prefabricerade vlymelement med flera hundra prcent, där en slät fasad skulle ge mycket lägre byggkstnad än någn jämförande byggmetd Entreprenadfrm Affärsmdellen, upphandlingen i enskilda prjekt (1:1) cementerar prblemen i byggbranschen Entreprenadfrmen påverkar byggherrens möjlighet att ta en ledande rll det finns lika samarbetsfrmer 7, de är ibland rätt svåra att förstå vilka ansvarsgränser gäller exempelvis vid delad ttalentreprenad, när ett ventilatinssystem ger för höga ljudnivåer, vem ska åtgärda bristerna? Att ställa funktinskrav ch lämna öppet för lika anbudsgivare att välja egna tekniska lösningar talar i princip för att man ska köpa in på ttalentreprenad. Men det finns andra faktrer sm talar emt denna samarbetsfrm entreprenörer är bra på samrdning men har inte alltid rätt förutsättningar att översätta verksamheters behv till bygglösningar det är vanligt att en ttalentreprenör ingår avtal med byggherren men sedan överlåter på underentreprenörer att utföra själva arbetet underentreprenörer lämnar ckså pris, men hittar de en billigare lösning står deras pris fast ch en eventuell besparing kmmer inte byggherren till gd byggprcessen blir inte transparent för byggherren ch övriga parter Ttalentreprenader är inte bra för den långsiktiga funktinen, särskilt inte m garantitiden är krt med tydliga förfrågningsunderlag ch upphandling med ttalentreprenader kan inga framsteg göras. Det berr på att livscykelkstnaderna inte räknas i 7 En ttalentreprenad karaktäriseras av att entreprenören själv utför, eller låter för egen räkning utföra, prjekteringen. Beställaren har sm underlag vanligen lämnat ifrån sig någn frm av enklare handlingar, där krav på den tänkta funktinen framgår, men inte exakt hur någt skall vara. Entreprenadfrmen kallas ibland pga detta för funktinsentreprenad. Det standardavtal sm gäller för ttalentreprenader är ABT (Allmänna bestämmelser för ttalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- ch installatinsarbeten). Källa: Wikipedia. Även nter 6, Sida 21(77)

22 dessa, bara byggkstnaden. Sådana avtal medför att anbudet med lägsta pris alltid väljs när byggherren överlämnar ansvaret till en ttalentreprenör förlrar man mycket i kvalitet ch driftsfördelar någn förväntas lösa de prblem sm uppstår, men denne någn kan fta skjuta frågan ifrån sig till någn annan tillverkarna fkuserar på att hitta kstnadssänkningar för att få avtal med entreprenörernas inköpare för att dessa i sin tur ska kunna vinna anbud på lägsta pris förbättrade funktiner, bättre hållbarhet ch så vidare premieras inte m inte byggherrarna ch därefter entreprenadblagens inköpare kräver dessa Samverkan i tidiga skeden är avgörande för att lyckas med prjekt. Om byggherren skulle samla alla relevanta kmpetenser i tidigt skede, inklusive entreprenören, så skulle man fta kunna välja nya ch bättre lösningar: i tidigt skede kan innvativa lösningar utvärderas i samförstånd i så kallade partneringprjekt lägger prjekten mer tid på planering ch att prva lika lösningar i samarbete med alla parter byggherren får en bättre prdukt m man hittar den part sm verkligen tillför värde till prcessen, i stället för att gå mvägen via en ttalentreprenör sm främst samrdnar sina underleverantörer tillverkare av kmplicerade prdukter kanske inte alltid förstår byggherrens behv, det kan finnas behv av en intermediär i prjektet, t.ex. prjektören Byggherrar väljer fta entreprenör på lägsta pris. Fkuseringen på priset medför att entreprenören måste lägga låga anbud i hård knkurrens rabatter hs leverantörerna kan rädda lönsamheten, se utredningen från Byggkmmissinen 8 stra entreprenörer med stra inköpsvlymer gynnas av systemet, små ch medelstra entreprenadföretag får inte ta del av rabatterna ch måste fta handla hs grssister sm ska ha sin prvisin Risker, garantifrågr Det är svårt för byggherrar att få rätt mt en ttalentreprenör vid en tvist Det finns byggherrar sm kräver ett viss material, exempelvis att ytterväggar ska utföras med betng, eller att inga lätta skivmaterial gdtas. Detta begränsar förstås utrymmet för innvativa lösningar, trts att dessa kan fungera lika bra eller bättre Att fkusera på garantier brde pririteras högre av byggherrarna, gärna med kmbinatiner av driftsgarantier ch låga driftskstnader: m byggherrarna skulle signalera detta tydligare i sina förfrågningsunderlag skulle frågan lyftas hs entreprenörerna, sm i sina anbud måste tänka på detta 8 Byggsektrns struktur ch utvecklingsbehv. J. Lutz; Gabrielssn E. Merparten av materialet i denna rapprt är utdrag ur den statliga utredningen Från byggsekt till byggsektr SOU 2000: Sida 22(77)