TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
|
|
- Frida Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TENTAMEN I TPPE3 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii TORSDAGEN DEN 6 APRIL 009, KL 4-8 SAL: Provkod: TEN Anal uppgifer: 8 Anal sidor: 0 (inkl 4 bilagor) Ansvarig lärare: Mahias Henningsson, fn 88 Besöker salen ca kl 5.5 och 7.00 Kursadminisraör: Krisina Karlsson, fn 53, krisina.karlsson@liu.se Anvisningar. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag).. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen. Tillåna hjälpmedel: - Räknedosa enl modellföreckning på produkionsekonomis hemsida. Inga andra hjälpmedel är illåna. 3. Vid varje uppgif finns angive hur många poäng en korrek lösning ger. ör godkän beyg krävs normal 5p. 4. De är vikig a lösningsmeod och bakomliggande resonemang fullsändig redovisas. Enbar slusvar godas ej. 5. Endas en uppgif skall lösas på varje blad. SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
2 Uppgif (max 5p) Uppgifen går u på a förklara några cenrala begrepp inom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklaring på e fåal meningar som ydlig beskriver var och e av de fem begreppen. a) Produklivscykeln b) Glidande medelvärde c) as posiion d) Erfarenheskurva e) Lina. Beskriv också de vå yper av lina som finns Uppgif (max 5p) Redogör för Silver and Meal och Wagner-Whiin algorimerna. Ange dessuom mins en likhe och mins en skillnad mellan algorimerna. Uppgif 3 (max 5p) Beskriv cyklisk planering och härled (och förklara) de formler som används vid cyklisk planering. Använd gärna en förklarande bild. Uppgif 4 (max 5p) Beskriv hur e kanbansysem fungerar.
3 Uppgif 5 (max 8p) Vi befinner oss i början av år 009. Sysembolages vinförsäljning i Linköping åren redovisas i nedansående abell. Där finns även beräknad prognos och ufall för respekive år. Den prognosmeod som används är exponeniell ujämning med rend och de uppdaeringsparamerar som används (α och β) är båda saa ill 0,6. Vinförsäljning i Linköping (lier) Exponeniell ujämnad medeleferfrågan för år Exponeniell ujämnad rend för år Prognos för år Verklig försäljning år MAD a) Vilken är den prognosiserade försäljningen av vin i Linköping år 009? 3p b) Den verkliga försäljningen av vin 009 sluar på lier. De som idigare gjor prognoser har på senare id ine använd e racking-signal-sysem och har därför ej uppdaera alla paramerar. Använd e racking-signal-sysem med k 4, vilke mosvarar 99,86% sannolikhe. Avgör med hjälp av dea om prognosmodellen bör ses över. p Vi förflyar oss nu ill slue av juli i år. Du har blivi ansvarig för prognosiseringen av vin respekive öl för Ösergöland. De daa du har illgång ill är åres försäljningssiffror och e diagram över hur öl- och vinförsäljningen i Ösergöland ser u under e medelår, dock saknar dea diagram siffror (OBS x-axeln korsar ine y-axeln vid y0). Dea är all daa som finns illgänglig på grund av e elakara virus som raderade merparen av sysembolages daabas idigare i år. Du inser snabb a de prognosformler som används sandardmässig ine kommer a fungera, då de kräver beydlig mer daa för a fungera. Di jobb är ros dea a skapa användbara aggregerade prognoser, så du får göra så go de går. Öl- och vinförsäljning i Ösergöland jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 (000-al lier) Öl Vin Medelförsäljning per månad av öl och vin i Ösergöland de senase re åren är Öl Vin januari februari mars april maj juni juli augusi sepember okober november december
4 c) Vilken är din prognos för öl- respekive vinförsäljningen i Ösergöland under varje månad augusi.o.m december 009? p d) Ofa ser man ill fakorer som.ex. ursprungsland när man räknar på eferfrågan på vin. Vilken av följande prognoser blir roligvis bäs (närmas den verkliga eferfrågan)? En prognos för eferfrågan på vin från en viss producen eller en prognos för eferfrågan på vin från e specifik land? p Uppgif 6 (max 7p) E föreag illverkar dokumenskåp. öreage illverkar hela skåpe men köper in lås och gångjärn från vå underleveranörer. Lagersyrningen på dessa vå komponener är ine bra och man har beslua a ia på åerfyllnadssysem och besällningspunkssysem och se om någon av dessa vå sysem kan hjälpa föreages lagersyrning. Kosnaden för lås är 00 kr/s och de går å e lås per skåp. Gångjärnen kosar 35 kr/s och de går å 3 s ill varje dokumenskåp. Eferfrågan ligger normal på 35 skåp i månaden (anag 0 arbesdagar per månad.) öreage vill ha en hög säkerhesnivå så a de ine uppsår briser vid illverkningen. Säkerhesnivån är därför sa ill 97,5 % i alla lager. Sandardavvikelsen för prognosfele har föreage beräkna och de anser a de ine föreligger någon inbördes korrelaion mellan månaderna. Sandardavvikelsen för prognosfele är 40, s/månad för låsen och 56,3 s/månad för gångjärnen. öreage räknar med en inern lagerräna på 5 % per år. Leveransiden för lås är 4 dagar och för gångjärnen 4 dagar. Vid orderbesällningen ågår de schablonmässig en imme i adminisraiv arbee, oavse om man besäller lås eller gångjärn. Kosnaden för en arbesimme hos föreage är 350 kr. a) Besäm paramerarna för e besällningspunkssysem för lås och gångjärn. Definiera alla nödvändiga paramerar som behövs. Anag koninuerlig inspekion av lagre. 3p b) öreage ycker de låer svår med koninuerlig inspekion och har hör a e åerfyllnadssysem är bäre. Besäm paramerarna för e åerfyllnadssysem. Definiera alla nödvändiga paramerar som behövs. De räcker a visa åerfyllnadssyseme för gångjärn. p c) öreage har på känn a finanskrisen roligvis kommer a medföra krafig minskad eferfrågan under den närmase iden. öreage ändrar dock ine sina på förhand beräknade lagersyrningssysem. Beskriv skillnader som uppkommer mellan sysemen när eferfrågan sjunker krafig. p
5 Uppgif 7 (max 8p) öreage Linjalen AB har sälj- och verksamhesplaneringsmöe inför de kommande halvåre. Den prognosiserade eferfrågan för näskommande halvår är enlig följande: Månad Eferfrågan Summa 50 Medel 40 Prognosen bedöms vara ämligen säker. Vid ingången av månad finns 500 enheer i lager. Säkerheslagernivån är sa ill 00 enheer. öreage vill ha ugångslager i period 6 på 500 enheer, då förvänningar om mycke svängningar i eferfrågan för andra halvan av åre evenuell kommer a leda ill en höjning av säkerheslagre. Eferfrågan och produkion anas vara jämn fördelad över varje månad. a) Beräkna den lägsa konsana produkionsak P som illgodoser eferfrågan uan a säkerheslagernivån underskrids. 3p b) Produkionsekniska fakorer gör a produkionsaken ine kan väljas godycklig. Linjalen AB har a välja mellan en produkionsak på aningen 350 enheer per månad eller 450 enheer per månad. öreage får nu möjligheen a använda sig av ulego ill en kosnad av 50 kr per enhe. Lagerhållningskosnaden beräknas ill 00 kr per enhe. Vilken produkionsak skulle du föreslå a Linjalen AB bör använda give a de vill minimera kosnaderna för ulego och lagerhållning? 3p c) Vad skulle föreage vara bere a beala för ulego (kr/s) för a sänka den konsana produkionsaken från 450 enheer ill 350 enheer? p
6 Uppgif 8 (max 7p) ABC AB illverkar re produkgrupper A, B och C. ör produkgrupp A är försäljningen inför de näskommande 8 veckarna enlig D ( ). I produkgrupp A finns re produker, a, a och a3. Produkernas respekive volymandelar i produkgruppen anges i figuren nedan. A a 40% a 30% a3 30% Produken a besår av dels halvfabrikae h0 och inköpskomponenerna k04 och k. Halvfabrikae (h0) i sin ur besår av en k04. ör a färdigsälla en a krävs 3 s h0 och 6 s uav vardera inköpskomponenerna. a) Ria produksrukuren för a. p Sluproduken a och halvfabrikae h0 kräver ganska mycke arbee i produkionen vilke ger a lediden är veckor. öljande daa gäller för a och de komponener som ingår i a. Ledid Ingående lager Säkerheslager Pariformning a v 00 - LL h0 v OQ 00 k04 v 70 - OQ 50 k v OQ 00 De har släpps en order på h0 som förvänas vara färdig i vecka. b) Beräkna genom a använda de bifogade MRP-ablåerna hur de planerade orderusläppe ser u för inköpskomponenen k04. 4p c) De är endas halvfabrikae h0 som har e säkerheslager. Av vilka anledningar kan de vara lämplig a ha dea säkerheslager och vad kan vara anledningen ill a de ine finns någo säkerheslager för inköpskomponenerna? p
7 Bilaga I: Normalfördelningen ördelningsfunkion z Φ( x) e dz π x Sannolikhesähe ϕ( x) e π x x Φ( x ) ϕ ( x ) x Φ( x ) ϕ ( x ) x Φ ( x ) ϕ ( x ) 0,0 0, ,39894,0 0, ,497,0 0, , , 0, ,396953, 0, ,785, 0,9836 0, , 0, ,39043, 0, ,9486, 0, , ,3 0,679 0,38388,3 0, ,7369,3 0, ,0837 0,4 0,6554 0,36870,4 0,9943 0,4977,4 0,9980 0,0395 0,5 0,6946 0,35065,5 0, ,958,5 0, ,0758 0,6 0, ,3335,6 0,9450 0,09,6 0, , ,7 0, ,354,7 0, ,094049,7 0, ,004 0,8 0, ,8969,8 0, ,078950,8 0, , ,9 0, ,66085,9 0,9783 0,06566,9 0, , unkionen k(p) ( p ) k( p) Φ / 0.0 p/ k p/ k p 0,00 0,05 0,050 0,00 0,50 0,00 0,50 0,500,000 k(p),5758,44,9600,6449,4395,86,503 0,6745 0,0000
8 Bilaga II: Logarimabell ln ln ,0 0,0000 0,000 0,098 0,096 0,039 0,0488 0,0583 0,0677 0,0770 0,086, 0,0953 0,044 0,33 0, 0,30 0,398 0,484 0,570 0,655 0,740, 0,83 0,906 0,989 0,070 0,5 0,3 0,3 0,390 0,469 0,546,3 0,64 0,700 0,776 0,85 0,97 0,300 0,3075 0,348 0,3 0,393,4 0,3365 0,3436 0,3507 0,3577 0,3646 0,376 0,3784 0,3853 0,390 0,3988,5 0,4055 0,4 0,487 0,453 0,438 0,4383 0,4447 0,45 0,4574 0,4637,6 0,4700 0,476 0,484 0,4886 0,4947 0,5008 0,5068 0,58 0,588 0,547,7 0,5306 0,5365 0,543 0,548 0,5539 0,5596 0,5653 0,570 0,5766 0,58,8 0,5878 0,5933 0,5988 0,6043 0,6098 0,65 0,606 0,659 0,633 0,6366,9 0,649 0,647 0,653 0,6575 0,667 0,6678 0,679 0,6780 0,683 0,688,0 0,693 0,698 0,703 0,7080 0,79 0,778 0,77 0,775 0,734 0,737, 0,749 0,7467 0,754 0,756 0,7608 0,7655 0,770 0,7747 0,7793 0,7839, 0,7885 0,7930 0,7975 0,800 0,8065 0,809 0,854 0,898 0,84 0,886,3 0,839 0,837 0,846 0,8459 0,850 0,8544 0,8587 0,869 0,867 0,873,4 0,8755 0,8796 0,8838 0,8879 0,890 0,896 0,900 0,904 0,9083 0,93,5 0,963 0,903 0,943 0,98 0,93 0,936 0,9400 0,9439 0,9478 0,957,6 0,9555 0,9594 0,963 0,9670 0,9708 0,9746 0,9783 0,98 0,9858 0,9895,7 0,9933 0,9969,0006,0043,0080,06,05,088,05,060,8,096,033,0367,0403,0438,0473,0508,0543,0578,063,9,0647,068,076,0750,0784,088,085,0886,099,0953 3,0,0986,09,053,086,9,5,84,7,49,8 3,,34,346,378,40,44,474,506,537,569,600 3,,63,663,694,75,756,787,87,848,878,909 3,3,939,969,000,030,060,090,9,49,79,08 3,4,38,67,96,36,355,384,43,44,470,499 3,5,58,556,585,63,64,669,698,76,754,78 3,6,809,837,865,89,90,947,975,300,309,3056 3,7,3083,30,337,364,39,38,344,37,397,334 3,8,3350,3376,3403,349,3455,348,3507,3533,3558,3584 3,9,360,3635,366,3686,37,3737,376,3788,383,3838 4,0,3863,3888,393,3938,396,3987,40,4036,406,4085 4,,40,434,459,483,407,43,455,479,4303,437 4,,435,4375,4398,44,4446,4469,4493,456,4540,4563 4,3,4586,4609,4633,4656,4679,470,475,4748,4770,4793 4,4,486,4839,486,4884,4907,499,495,4974,4996,509 4,5,504,5063,5085,507,59,55,573,595,57,539 4,6,56,58,5304,536,5347,5369,5390,54,5433,5454 4,7,5476,5497,558,5539,5560,558,560,563,5644,5665 4,8,5686,5707,578,5748,5769,5790,580,583,585,587 4,9,589,593,5933,5953,5974,5994,604,6034,6054,6074 5,0,6094,64,634,654,674,694,64,633,653,673 5,,69,63,633,635,637,6390,6409,649,6448,6467 5,,6487,6506,655,6544,6563,658,660,660,6639,6658 5,3,6677,6696,675,6734,675,677,6790,6808,687,6845 5,4,6864,688,690,699,6938,6956,6974,6993,70,709 5,5,7047,7066,7084,70,70,738,756,774,79,70 5,6,78,746,763,78,799,737,7334,735,7370,7387 5,7,7405,74,7440,7457,7475,749,7509,757,7544,756 5,8,7579,7596,763,7630,7647,7664,768,7699,776,7733 5,9,7750,7766,7783,7800,787,7834,785,7867,7884,790 6,0,798,7934,795,7967,7984,800,807,8034,8050,8066 6,,8083,8099,86,83,848,865,88,897,83,89 6,,845,86,878,894,830,836,834,8358,8374,8390 6,3,8405,84,8437,8453,8469,8485,8500,856,853,8547 6,4,8563,8579,8594,860,865,864,8656,867,8687,8703 6,5,878,8733,8749,8764,8779,8795,880,885,8840,8856 6,6,887,8886,890,896,893,8946,896,8976,899,9006 6,7,90,9036,905,9066,908,9095,90,95,940,955 6,8,969,984,999,93,98,94,957,97,986,930 6,9,935,9330,9344,9359,9373,9387,940,946,9430,9445 7,0,9459,9473,9488,950,956,9530,9544,9559,9573,9587 7,,960,965,969,9643,9657,967,9685,9699,973,977 7,,974,9755,9769,978,9796,980,984,9838,985,9865 7,3,9879,989,9906,990,9933,9947,996,9974,9988,000 7,4,005,008,004,0055,0069,008,0096,009,0,036 7,5,049,06,076,089,00,05,09,04,055,068 7,6,08,095,0308,03,0334,0347,0360,0373,0386,0399 7,7,04,045,0438,045,0464,0477,0490,0503,056,058 7,8,054,0554,0567,0580,059,0605,068,063,0643,0656 7,9,0669,068,0694,0707,079,073,0744,0757,0769,078 8,0,0794,0807,089,083,0844,0857,0869,088,0894,0906 8,,099,093,0943,0956,0968,0980,099,005,07,09 8,,04,054,066,078,090,0,4,6,38,50 8,3,63,75,87,99,,3,35,47,58,70 8,4,8,94,306,38,330,34,353,365,377,389 8,5,40,4,44,436,448,459,47,483,494,506 8,6,58,59,54,55,564,576,587,599,60,6 8,7,633,645,656,668,679,69,70,73,75,736 8,8,748,759,770,78,793,804,85,87,838,849 8,9,86,87,883,894,905,97,98,939,950,96 9,0,97,983,994,006,07,08,039,050,06,07 9,,083,094,05,6,7,38,48,59,70,8 9,,9,03,4,5,35,46,57,68,79,89 9,3,300,3,3,33,343,354,364,375,386,396 9,4,407,48,48,439,450,460,47,48,49,50 9,5,53,53,534,544,555,565,576,586,597,607 9,6,68,68,638,649,659,670,680,690,70,7 9,7,7,73,74,75,76,773,783,793,803,84 9,8,84,834,844,854,865,875,885,895,905,95 9,9,95,935,946,956,966,976,986,996,3006,306 ln (x *0 n ) ln x + ln 0 n n ln 0 n, ,6057 6, ,034,593 3,855 6,8 8,4068 0,737
9 Bilaga III: Prognosformler U T D + D D N N + + M N ( D D ) + + N. N D i i N + ( α ) U α D + ( α ) + U α D + ( D ) + + α. ( α ) ( U T ) D + + α, ( U U ) + ( β ) T + [( U U ) T ] β, T β. T + + U T, D s D, S + s S + +, S + N + U T S S, D α, ( α )( U + T ) + S N ( U U ) + ( β ) T β, D γ, ( ) S N + γ U D S S N + γ S N. U ( U + τt ) S, N, + τ N + τ τ., MAD N N e N N D. MAD ( α ) MAD e + α. D TSD, MAD ME TS, MAD
10 Bilaga IV: MRP-abeller Arikelnr: Ledid: Orderkvanie: Beskrivning: Säkerheslager: Huvudplan Vecka Prognos Kundorder Planerad lageruveckling Möjlig a lova Huvudplan (ärdig) Huvudplan (Sar) Arikelnr: Ledid: Orderkvanie: Beskrivning: Säkerheslager: MRP Vecka Bruobehov örv. inlev. av släppa order Lager mh förv. inleveranser Neobehov Pariformning Planerade order färdiga Planerad lageruveckling Planerade orderusläpp Arikelnr: Ledid: Orderkvanie: Beskrivning: Säkerheslager: MRP Vecka Bruobehov örv. inlev. av släppa order Lager mh förv. inleveranser Neobehov Pariformning Planerade order färdiga Planerad lageruveckling Planerade orderusläpp Arikelnr: Ledid: Orderkvanie: Beskrivning: Säkerheslager: MRP Vecka Bruobehov örv. inlev. av släppa order Lager mh förv. inleveranser Neobehov Pariformning Planerade order färdiga Planerad lageruveckling Planerade orderusläpp
11 Lösningsförslag ill enamen i Produkionsekonomi TPPE Uppgif Se kurslierauren och föreläsningsmaerial Uppgif Se kurslierauren och föreläsningsmaerial Uppgif 3 Se kurslierauren och föreläsningsmaerial Uppgif 4 Se kurslierauren och föreläsningsmaerial Uppgif 5 a) Använd formlerna för exponeniell ujämning med rend, där U α D + ( α) ( U + T ) sam T β ( U U ) + ( β ) T U α D + ( α) ( U + T ) 0, , 4 ( ) T β ( U U ) + ( β ) T 0, 6 ( ) + 0, U + + T 009 U T b) Tracking signal används för a ge en signal om a prognosen skiljer sig för mycke från den verkliga eferfrågan. Om TSD är sörre än k kan prognosen vara oillförlilig och bör suderas närmare. D TSD MAD ( ) ( α ) MAD α D + MAD TSD D > MAD Dea innebär a prognosen bör ses över. 4, 4 c) De siffror vi har för 009 visar på en sadig ökning i försäljning av både öl och vin. Dock visar diagramme a de varje år är en försäljningsopp någonsans kring juni eller juli (högsäsong på sommaren), sedan minskar försäljningen för a nå boen under hösen (lågsäsong) och så får vi högsäsong igen i december (jul). Våra siffror för 009 sämmer ganska bra med de normala eferfrågebeeende och vi kan därför väna oss a resen av 009 kommer a följa ungefär samma mönser som idigare.
12 De daa vi har för i år går allså ine a använda ill några avancerade beräkningar, efersom säsongseffekerna ine finns med och ine kan beräknas. Isälle får vi använda en kvaliaiv prognos, vilke gör a de finns väldig många korreka svar. Dock finns e anal krav: - prognosen för sepember ska vara lägre än prognosen för augusi, vilken i sin ur ska vara lägre än försäljningen i juli. - då januari har lägs försäljning av alla månader får ine prognoserna för augusi.o.m. december vara lägre än försäljningen i januari. - vad gäller vin ska prognosen för december vara högs under åre - vad gäller öl ska prognosen för december vara markan högre än resen av hösen. E förslag på prognos. Öl: försäljningen i augusi har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i maj och juni. försäljningen i sepember, okober och november har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i februari och mars. försäljningen i december har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i maj och juni. De fyra punkerna ovan ger följande prognos: Öl Öl Öl Öl Öl-009- Vin: försäljningen i augusi har hisorisk laga ungefär på samma nivå som försäljningen i mars, april och maj. försäljningen i sepember har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i januari och februari. försäljningen i okober har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i februari och mars. försäljningen i november har hisorisk lega någonsans mellan försäljningen i maj och juni. försäljningen i december har hisorisk vari en bra bi sörre än försäljningen i juli, vilken är näs sörs. Vin Vin Vin Vin-009- Vin > 647 förslagsvis 700 Vin-009-
13 d) De är allid enklare a prognosisera aggregerade produkgrupper än vad de är a prognosisera ensaka produker. Dea ger a prognosen på vin från e specifik land kommer a vara avsevär bäre än prognosen på vin från en viss producen. Uppgif 6 a) ör a besämma besällningspunksyseme behövs besällningspunken, BP, sam orderkvanieen, Q (som i dea fall beräknas enlig EOQ) Gångjärn: KD 350 (35 3) Q 967 r 0.5 v 35 BP SS + D L L γ 4 SSL kσ L k σ L.96 56, 3 49, DL D L ( 35 3) 95 0 BP Lås: KD 350 (35 ) Q 33, 67 r 0.5 v 00 BP SS + D L L γ 4 SSL kσ L k σ L.96 40, 65,9 0 4 DL D L ( 35 ) 7,5 0 BP b) ör a besämma åerfyllnadssyseme behövs åerfyllnadnsnivån, Å, sam inspekionsinervalle, I. Orderkvanieen, Q, kommer a variera. Gångjärn: I Q 967 I 0.99, allså en gång i månaden D 35 3
14 Å SS + D L+ I L+ I γ 4 SSL+ I kσ L+ I kσ ( L + I ).96 56, , DL+ I D ( L + I) (35 3) , 5 0 Å 0, , 5 8 enheer 0.5 c) I e åerfyllnadssysem kommer man a besälla upp ill åerfyllnadsnivån även om eferfrågan går ner krafig. I e besällningssysem kommer man däremo a väna ills lagernivån når en specifik nivå, vilke kommer a a en lång id om eferfrågan sjunker krafig. Allså kommer lagernivån (och därmed också lagerkosnaderna) a bli bra mycke sörre med e åerfyllnadssysem än med e besällningspunkssysem. Man bör naurligvis i båda fallen göra nya beräkningar och ändra si sysem så snabb som möjlig.
15 Uppgif 7 a) Vi vill minimera produkionsaken give följande villkor: P > P > P > P > P > P > P > -40 P > 80 P > 33,33 P > 34,5 P > 404 P > 40 Lägsa konsana produkionsak blir således 40 enheer per månad. b) Produkionsak 450 s Lagerkosnad 960 * Medellager Produkionsak 350 s Medellager Ulego Lagerkosnad 640* Ulegokosnad 40 * Toal En produkionsak på 350 s per månad blir billigas.
16 Lagerkosnad för 450 s och 350 s är enlig ovan respekive och ulego är 40 s x x 34, 3 öreage är bere a beala högs 34 kr per syck för ulego. Uppgif 8 a) Produksrukur för a: Arikelnr: a Ledid: v Orderkvanie: LL Beskrivning: Säkerheslager:0 Huvudplan Vecka Prognos Kundorder Planerad lageruveckling Möjlig a lova Huvudplan (ärdig) Huvudplan (Sar)
17 Arikelnr: h0 Ledid: v Orderkvanie: 00 Beskrivning: 3 x a Säkerheslager: 50 MRP Vecka Bruobehov örv. inlev. av släppa order 00 Lager mh förv. inleveranser Neobehov Pariformning Planerade order färdiga Planerad lageruveckling Planerade orderusläpp Arikelnr: k04 Ledid: v Orderkvanie: 50 Beskrivning: 6 x a + x h0 Säkerheslager: MRP Vecka Bruobehov örv. inlev. av släppa order Lager mh förv. inleveranser Neobehov Pariformning Planerade order färdiga Planerad lageruveckling Planerade orderusläpp b) h0 kan ha e säkerheslager för a säkersälla a sluproduken hela iden kan färdigsällas. SL 50 mosvarar ungefär behove under en vecka i för sluproduken. Anledningen ill a ine ha säkerheslager för inköpskomponenerna kan vara hög leveranssäkerhe.
Uppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod.
Exempelena nr 3 ppgif (max 5p) ppgifen går u på a förklara några cenrala begrepp inom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklaring på e fåal meningar som ydlig beskriver var och e av de fem
Läs merPRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TENTAMEN I TPPE3 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii FREDAGEN DEN 8 DECEMBER 2009, KL 4-8 SAL:
Läs merTPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii TORSDAGEN DEN 20 DECEMBER 2012, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 9.
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE3 PROKIOSEKOOMI för I,Ii ORSAGE E 20 ECEMBER 202, KL 8-2 Sal: ER och ER2 Provkod: E
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merPRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
LIKÖPIGS TEKISKA HÖGSKOLA Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TETAME I TPPE3 PRODUKTIOSEKOOMI för I, Ii OSDAGE DE 7 DECEMBER 2008, KL 4-8 SAL: U, U3,
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev HL
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev 5006 HL Innehåll Nivå : Produkion mo kundorder (SVP.) Monering mo kundorder (SVP.2) Produkion mo lager (SVP.3) Lagerlös produkion (Chase) (SVP.4) Ujämnad
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev20080303MR Lieraur: Olhager (2000) kap. 1.3, 2.1 och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev2833MR Lieraur: Olhager (2) kap..3, 2. och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå innehåller uppgifer
Läs merAnsvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9.45. Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.
Teknska högskolan vd LU Insuonen för ekonomsk och ndusrell uvecklng Produkonsekonom Helene Ldesam TENTAMEN I TPPE PRODUKTIONSEKONOMI för I,I TISDAGEN DEN 7 APRIL 25, KL 82 Sal: TER, TER4 Provkod: TEN Anal
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merFöreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller
Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering
Läs merUppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6
ppgf (max 5p) Exempelena nr 6 ppgfen går u på a förklara några cenrala begrepp nom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklarng på e fåal menngar som ydlg beskrver var och e av de fem begreppen.
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merFöreläsning 5. Kursstruktur. Agenda Planering och styrning
Föreläsning 5 Planeringssysem och Sälj- & verksamhesplanering: Hierarkiska planeringssysem och aggregerad planering (SVP) Avsluning Planeringssysem Fas posiion Fö 6a: Projekplanering (CPM, PERT, mm) Le
Läs merTENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )
VERSION A TENTAMEN Daum: mars 7 Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H, 6L, 6A TEN (Maemaisk saisik ) Skrivid: 8:5-:5 Lärare: Armin Halilovic Kurskod 6H, 6L, 6A Hjälpmedel: Miniräknare av vilken yp
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merAnsvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks 15.30. Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE3 PROUKTIONSEKONOMI för I,Ii MÅNAGEN EN 3 JANUARI 204, KL 4-8 Sal: TER2, TER3,
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)
TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns
Läs mera) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).
TENTAMEN -Jan-8, HF och HF8 Momen: TEN (Linjär algebra), 4 hp, skriflig enamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 85-5, Plas: Campus Haninge
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 30 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 15.
eknska högskolan vd L Insuonen för ekonomsk och ndusrell uvecklng Produkonsekonom Helene Ldesam EAME I PPE PROKIOSEKOOMI för I,I REAGE E 0 AGSI 20, KL 4-8 Sal: ER2, ER Provkod: E Anal uppgfer: 8 Anal sdor:
Läs merFöreläsning 3. Kursstruktur. Agenda. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg
Föreläsning Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverkyg Avsluning Planeringssysem Fas posiion Fö 6a: Projekplanering (CPM, PERT, mm) Le : Projekplanering (CPM/
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017
Insiuionen för illämpad mekanik, Chalmers ekniska högskola ösningar TENTMEN I HÅFSTHETSÄR KF OCH F MH 081 16 UGUSTI 017 Tid och plas: 8.30 1.30 i M huse. ärare besöker salen ca 9.30 sam 11.30 Hjälpmedel:
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
2017-03-17 Insallaionseknik Provmomen: Tenamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I Tenamen ges för: Byggingenjör åk 2 - BI 2 7,5 högskolepoäng Tenamenskod: Tenamensdaum: 2017-03-17 Tid: 14:00-18:00 Lokal: C 208 Hjälpmedel:
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merLösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001
Lösningar ill enamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001 Konsaner och definiioner som gäller hela enan: ev 160217733 10 19 joule kev 1000 ev ev 1000 kev Gy A 60221367 10 23 mole 1 Bq sec 1 Bq 10 6 Bq joule
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 207-04-9 Lokaler: G33, G35, TER Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 5.00 och 7.30 el 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merFastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från
Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merRepetitionsuppgifter
MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs mer9. Diskreta fouriertransformen (DFT)
Arbesmaerial 6, Signaler&Sysem I, 2003/E.. 9. Diskrea ourierransormen (DF) 9.1 eriodicie pulsåg Av 6.3(i), arb.mar.4, sid 50, ramgick a ourierransormen (F) av en unkion är e pulsåg X[k]δ( k/) med pulsavsånd
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,
Läs merImportera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.
Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.
Läs merin t ) t -V m ( ) in - Vm
1 Föreläsning 17/11 Hambley asni 14.5 14.7 Komparaorn ej i Hambley) En komparaor anänds för a agöra eckne på den differeniella insignalen. Komparaorn besår a en operaionsförsärkare som aningen saknar åerkoppling
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
DEL - (Teoridel uan hjälpmedel). Vilken yp av ekvaion är dea: LÖSNINGAR ε x = E (σ x νσ y )+α T Ange vad sorheerna ε x, σ x, σ y, E, ν, α och T beyder, inklusive deras dimension (enhe) i SI-enheer. E maerialsamband
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merTentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tenamen TEN, HF, 6 aug 6 Maemaisk saisik Kurskod HF Skrivid: 8:5-:5 Lärare och examinaor : Armin Halilovic Hjälmedel: Bifoga formelhäfe ("Formler och abeller i saisik ") och miniräknare av vilken y som
Läs merInformationsteknologi
Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik
Läs merHambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.
1 Föreläsning 19/11 Hambley asni 14.5 14.7 På föreläsningen behandlas äen ranskondukans, ransresisans och srömförsärkaren, se förra eckans aneckningar. Lie mer om komparaorn ej i Hambley) En komparaor
Läs merTexten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.
I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merKONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merMiljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun
Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merRepetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013
Repeiion Kraf & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, 11.1-11 version 013 Rörelse En kropps rörelse kan beskrivas med olika yper av diagram. Sräcka-id-graf (s--graf) I en s--graf kan man uläsa hur lång e föremål
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merAmbulanslogistik - prognostisering av ambulansuppdrag
Examensarbee LITH-ITN-KTS-EX--07/009--SE Ambulanslogisik - prognosisering av ambulansuppdrag Erik Magnusson 2007-03-20 Deparmen of Science and Technology Linköpings Universie SE-601 74 Norrköping, Sweden
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs mer5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER
5B1134 MATEMATK OC MODELLER EMTE ÖRELÄSNNGEN NTEGRALER 1. OM NTEGRALER 1.1. Primiiva unkioner. Vi har se idigare a vissa unkioner,, har primiiva unkioner, dvs en unkion,, vars derivaa. Om är en primiiv
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016
Insiuionen för illämpad mekanik, Chalmers ekniska högskola TENTAMEN I HÅFASTHETSÄA F MHA 08 6 AI 06 ösningar Tid och plas: 8.30.30 i M huse. ärare besöker salen 9.30 sam.00 Hjälpmedel:. ärobok i hållfasheslära:
Läs mer