Bilaga 2 Fastställande av den företagsspecifika effektiviseringsmålsättningen i eldistributionsverksamheten. Ekenäs Energi

Transkript

1 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 1 Bilaga 2 Fassällande av den föreagsspecifika effekiviseringsmålsäningen i eldisribuionsverksameen FASTSTÄLLANDE AV DEN FÖRETAGSSPECIFIKA EFFEKTIVISERINGSMÅLSÄTTNINGEN Par: Ekenäs Energi Hänför sig ill beslu dnr 415/424/2007 Energimarknadsverke ar för illsynsperioden som inleds oc avsluas fassäll den föreagsspecifika effekiviseringmålsäning som illämpas på eldisribuionsnäsverksameen med älp av den meod som beskrivs i bilaga 1 sam med nedansående ugångsuppgifer. De ugångsuppgifer som ar använs baserar sig på de bokslusuppgifer som paren ar inlämna ill Energimarknadsverke oc på nyckelalen för elnäsverksameen sam på uppgiferna för besämmande av elnäes värde. 1 MÄTNING AV DEN FÖRETAGSSPECIFIKA EFFEKTIVISERINGSPOTENTIALEN Enlig regeringens proposiion för 38 a elmarknadslagen (RP 127/2004 rd) förusäer uppsällande av e effekiviseringsmål a näinneavarens nuvarande effekiviseringpoenial bedöms med älp av effekiviesmäning. Måle med effekiviesmäningen är a ureda skillnaderna kosnadseffekivie mellan föreag oc effekiviseringspoenialen för vare föreag i förållande ill de effekivase föreagen i samma bransc. De föreagsspecifika effekiviseringsmåle bör basera sig på den effekiviseringspoenial som ar iakagis os föreage. Energimarknadsverke använder i sin effekiviesmäning modellerna DEA oc SFA. 1.1 Ugångsuppgifer DEA-modellen I en effekiviesmäning med DEA-modellen illämpas på vederbörande föreag fölande ugångsuppgifer: Oupu: I effekiviesmäningen med DEA-modellen används som oupu fölande variabler: - Medelale för värde på den under åren ill konsumion överförda energin med en indexkorrigering ill penningvärde 2007 (usen euro) - Medelale för längden på näe under åren (kilomeer)

2 2 ENERGIAMARKKINAVIRASTO - Medelale på anale kunder under åren (kunder) Vid beräkningen av värde på den ill konsumion överförda energin ar de som ugångsuppgifer använs de under åren ill slukonsumenen överförda energimängder som ar anmäls i nyckelalen för elnäsverksameen på olika spänningsnivåer: Till slukonsumenen överförd energimängd (GW) ,4 kv 64,5 65,3 63,3 65, kv 25,5 26,7 26,5 28,2 110 kv 0,0 0,0 0,0 0,0 I beräkningen av värde på den överförda energin från parens nä vid olika spänningsnivåer ill slukonsumenerna ar de överförda energimängderna vägs med medelpriserna för elöverföring i genomsni, vilka ar beräknas ugående från den nyckelal disribuionsnäsinneavarna ar anmäl (överföringens medelpriser för konsumion exklusive skaer oc avgifer ill övriga näinneavare). De som viker använda medelpriserna är medelalen för ela lande: Genomsniliga överföringspriser som ar använs vid beräkningen av värde på energi som ar överförs ill konsumion (c/kw) ,4 kv 2,262 2,252 2,192 2, kv 0,925 1,085 0,961 1, kv 0,201 0,200 0,803 0,645 För effekiviesmäningen ar värde på den överförda energin under åren ugående från byggnadskosnadsindex (1995=100) oalindex indexuseras ill penningvärde för år I indexuseringen ar de som indexal som beskriver penningvärde respekive år använs medelale för poängalen på byggnadskosnadsindex oalindex under april-uni föregående år.

3 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 3 I useringen är indexalen för respekive år fölande: I indexuseringen använda indexal Indexal 112,4 114,5 116,7 121,6 125,1 Värde på den överförda energin åren oc dess medelvärde är fölande. I effekiviesmäningen ar de använs medelale för värde på den överförda energin med en indexusering ill penningvärde år Värde på energi som ar överförs ill konsumion (usen euro) Värde på den överförda energin uan indexusering Värde på den ill penningvärde år 2007 indexuserade överförda energin Medelal för åren ,9 1760,1 1642,0 1736,0 1708,3 1886,4 1923,1 1760,2 1786,0 1838,9 Som längd på näe ar de använs summan på nälängderna 0,4 kv, 1-70 kv oc 110 kv som ar uppges i nyckelalen för näverksameen. Nälängd (kilomeer) Medelal för åren ,4 kv 568,0 500,0 572,0 507, kv 126,3 120,7 127,0 126,3 110 kv 4,8 4,8 4,8 4,8 Sammanlagd längd på näe 699,1 625,5 703,8 638,2 666,7 Som kundmängd ar använs den sammanlagda mängden elförbrukare som ar anslui sig ill näe med en spänning på 0,4 kv, 1-70 kv oc 110 kv enlig uppgiferna i nyckelalen för näverksameen. Kundmängd (kunder) Medelal för åren ,4 kv kv kv Kunder inalles

4 4 ENERGIAMARKKINAVIRASTO I en effekiviesmäning enlig DEA-modellen ar de som värden på oupuvariablerna använs: I DEA-modellen använda oupuvariabler Värde på energi överförd ill konsumion (penningvärde år 2007) (usen euro) Nälängd (kilomeer) Kundmängd (kunder) Variabelns värde 1838,9 666, Inpu: I effekiviesmäningen med DEA-modellen används som inpuvariabel summan av fölande fakorer (usen euro): - Medelale av de konollerbara operaiva kosnaderna åren korrigerade ill penningvärde år 2007; - Medelale av de kalkylerade linära avskrivningarna som beräknas på elnäes åeranskaffningsvärde i böran av åren korrigerade ill penningsvärde år 2007; sam - Medelale på de beräknade avbroskosnaderna åren 2006 oc 2006 korrigerade ill penningsvärde år För effekiviesmäningen ar värde på den överförda energin under åren ugående från byggnadskosnadsindex (1995=100) oalindex indexuseras ill penningvärde för år I indexuseringen ar de som indexal som beskriver penningvärde respekive år använs medelale för poängalen på byggnadskosnadsindex oalindex under april-uni föregående år. I useringen är indexalen för respekive år fölande: I indexuseringen använda indexal Indexal 112,4 114,5 116,7 121,6 125,1

5 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 5 Som konrollerbara operaiva inpukosnader ar använs uppgivna särredovisade bokslusuppgifer för näverksameen. Konrollerbara operaiva kosnader (usen euro) Övriga inköp under räkenskapsperioden ,4 79,4 111,7 131,3 Medelale för åren Lagerändring 0,0 0,0 0,0 0,0 + Personalkosnader 487,9 542,5 584,4 530,3 + Hyreskosnader 0,0 0,0 0,0 0,0 + Övriga uomsående änser + Inerna kosnader (för boksluen åren 2005 a 2006) + Övriga kosnader för övrig affärsverksame + Erlagda sandardersäningar som ine ar bokförs som kosnad i resularäkningen - Tillverkning för ege bruk - Räelser i operaiva kosnader 203,2 192,9 233,9 249,6 0,0 0,0 8,7 8,3 9,9 7,5 0,0 0,0-35,2-10,7-41,4-55,9 0,0 0,0 0,0 0,0 = Konrollerbara operaiva kosnader sammanlag 747,9 812,4 898,4 862,8 830,4 = Konrollerbara operaiva kosnader sammanlag korrigerade ill penningvärde år ,5 887,6 963,1 887,6 892,7 Räelser i operaiva kosnader som ar använs som inpufakorer

6 6 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Som linära inpuavskrivningar ar använs de årliga linära avskrivningarna som ar beräknas på åeranskaffningsvärde på elnäe som näinneavaren besier såsom de ar definieras i böran av anuari åren Linär avskrivning beräknad på elnäes åeranskaffningsvärde (usen euro) Årlig linär avskrivning enlig penningvärde för respekive år Årlig linär avskrivning korrigerad ill penningvärde år ,3 859,9 853,9 Medelal för åren ,9 884,7 853,9 870,5 Beräkningen av uvecklingskosnaderna som ingår i inpu baserar sig på fölande formel: KAH där, k KA KA odo, E, odo + KM KM odo, W, odo W = suunn, E, suunn + suunn, W, suunn + T 1 AJK AJK PJK + pk + ( + RKI ) k k odo KAH, = Men som ar förorsakas näinneavarens kunder på grund av avbro i elleveransen (avbroskosnad) år enlig penningvärde år k. KA, = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosid år som förorsakas av oförusedda avbro i 1-70 kv:s nä, imme. E, odo = Prise på men som förorsakas kunden på grund av oförusedda avbro euro/kw i penningvärde år odo KM, = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosmängd år som förorsakas av oförusedda avbro i 1-70 kv:s nä, s. W, odo = Prise på men som förorsakas kunden på grund av oförusedda avbro euro/kw i penningvärde år KA suunn, = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosid år som förorsakas av planerade avbro i 1-70 kv:s nä, imme. E, suunn = Prise på men som förorsakas kunden på grund av planerade avbro euro/kw i penningvärde år 2005.

7 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 7 KM suunn, = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosmängd år som förorsakas av planerade avbro i 1-70 kv:s nä, s. W suunn, = Prise på men som förorsakas kunden på grund av planerade avbro euro/kw i penningvärde år AJK = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosmängd år som förorsakas av idåerkoppling i 1-70 kv:s nä, s. AJK = Prise på men som förorsakas kunden på grund av idåerkoppling euro/kw i penningvärde år PJK = Kundens med årsenergin vägda genomsniliga årliga avbrosmängd år som förorsakas av snabbåerillslag i 1-70 kv:s nä, s. PJK = Prise på men som förorsakas kunden på grund av snabbåerillslag euro/kw i penningvärde år W = Energimängd som ar överförs ill förbrukarna från näinneavarens nä med 0,4 kv:s oc 1-70 kv:s spänning år, kw. T = Anale immar år RKI k = Ändring i byggnadskosnadsindex för år k. I beräkningen av avbroskosnader ar de för olika slag av avbro använs fölande priser enlig penningvärde år 2005: Oföruse avbro, /kw Oföruse avbro, /kw Planera avbro, /kw Planera avbro, /kw Tidåerkoppling, /kw Snabbåerillslag, /kw Avbroes pris enlig penningvärde år ,1 11,0 0,5 6,8 1,1 0,55

8 8 ENERGIAMARKKINAVIRASTO I beräkningen av avbroskosnader ar de för anale avbro oc för energimängd som ar överförs ill sluförbrukaren använs uppgiferna i nyckelalen för näverksameen: Avbroskosnad som förorsakas av avbro i eldisribuion Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosid som förorsakas kunden p.g.a. oförusedda avbro i 1-70 kv:s nä, /år Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosmängd som förorsakas kunden p.g.a. oförusedda avbro i 1-70 kv:s nä, s. Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosid som förorsakas kunden p.g.a. planerade avbro i 1-70 kv:s nä, /år Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosmängd som förorsakas kunden p.g.a. planerade avbro i 1-70 kv:s nä, s Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosmängd som förorsakas kunden p.g.a. idåerkoppling i 1-70 kv:s nä, s Med årsenergin vägd genomsnilig årlig avbrosmängd som förorsakas kunden p.g.a. snabbåerillslag i 1-70 kv:s nä, s Elenergi som överlåis ill sluförbrukaren, 0.4 kv:s nä, GW Elenergi som överlåis ill sluförbrukaren, 1-70 kv:s nä, GW Elenergi som överlåis ill sluförbrukaren, 0,4 kv oc 1-70 kv:s nä sammanlag, GW Avbroskosnad i penningvärde för respekive år (usen euro) Avbroskosnad i penningvärde för år 2007 (usen euro) ,32 0,06 0,44 0,22 0,00 0,05 0,00 0,73 0,15 0,09 0,20 0,09 63,3 65,1 26,5 28,2 89,8 93,3 43,9 19,5 Medelal för åren 2005 oc ,0 20,1 33,5 I en effekiviesmäning med älp av DEA-modellen ar de som inpuvariabel använs summan av de konrollerbara operaiva kosnaderna, den på elnäes åeranskaffningsvärde beräknade årliga linära avskrivningen sam avbroskosnaderna för avbro i eldisribuionen (korrigerade ill penningvärde år 2007): Inpufakor (usen euro) Konrollerbara operaiva kosnader Beräknad avskrivning på elnäes åeranskaffningsvärde Avbroskosnad förorsakad av avbro i eldisribuionen Värde på inpuvariabeln i DEA-modellen Värde 892,7 870,5 33,5 1796,7

9 ENERGIAMARKKINAVIRASTO SFA-modellen Oupu: I en effekiviesmäning som görs med SFA-modellen används samma oupuvariabler som i DEA-modellen men nälängden är uppdelad i vå variabler: - Medelvärde åren för nälängden på 0,4 kv:s oc 1-70 kv:s ordkablar i sadsområde (kilomeer). - Medelvärde åren för nälängden minus medelvärde åren för nälängden pä ordkablar i sadsområde (kilomeer). Andelen ordkablar i sadsområde kommer från uppgifsmaerial som näinneavarna lämna in för besämning av näes värde år Längden på ordkabel år baserar sig på uppgifer som lämnas in för besämning av näes värde oc i dem ingår ine vaenkablar. För dessa variabler ar de för parens del använs fölande värden: Längd på 0,4 kv:s oc 1-70 kv:s ordkabelnä i sadsområde (km) Jordkabelnä sammanlag 2005 Jordkabelnä sammanlag 2006 Jordkabelnä sammanlag 2007 Jordkabelnä sammanlag Andelen ordkabelnä i sadsområde, % Längd på ordkabelnä i sadsområde 0,4 kv:s nä 405,0 410,1 414,2 409,8 80,0 327, kv:s nä 66,4 67,9 68,4 67,6 93,0 62,8 Den sammanlagda längden på ordkabelnä i sadsområde 390,6 I SFA-modellen ar som värde på oupuvariablerna använs fölande uppgifer: Oupuvariabel i SFAmodellen Värde på energi som överförs ill förbrukning (penningvärde år 2007) (usen euro) Längd på 0,4 kv:s oc 1-70 kv:s ordkabel i sadsområde (kilomeer) Längd på resen av näe (kilomeer) Kundanal (kunder) Variabelns värde 1838,9 390,6 276,0 5983

10 10 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Inpu: I en effekiviesmäning som uförs med älp av SFA-modellen ar de använs samma inpuvariabler som i DEA-modellen d.v.s. summan av konrollerbara operaiva kosnader den beräknade linära avskrivningen av elnäes åeranskaffningsvärde sam avbroskosnaderna som bero på avbro i eldisribuionen (korrigerade ill penningvärde år 2007): Inpuvariabel sammanlag (usen euro) Konrollerbara operaiva kosnader Beräknad linär avskrivning på elnäes åeranskaffningsvärde Avbroskosnad ill föld av avbro i eldisribuionen Värde på inpuvariabeln i SFA-modellen Värde 892,7 870,5 33,5 1796, Bearbening av ursprungsdaa Parens ovansående ursprungsdaa ar bearbeas på fölande sä: Ändringar i den ursprungliga bokslusinformaionen Ändringar i årliga linära avskrivningar beräknade på näes åeranskaffningsvärde Ändringar i avbrosinformaion som ar använs vid beräkning av avbroskosnaderna Ändringar av ekniska nyckelal (elleveranser, anale kunder oc nälängd) 1.2 Resulaen av effekiviesmäningen Med DEA- a SFA-modellerna ar fölande effekiviesal uräknas för paren: Effekiviesale med DEA-modellen Effekiviesale med SFA- modellen Med DEA- a SFA-modellerna beräkna medelal för parens effekiviesal Effekiviesale 0,77 0,95 0,86 Övriga anmärkningar angående beräknande av parens effekiviesal:

11 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 11 2 FÖRETAGSSPECIFIKT EFFEKTIVISERINGSMÅL Energimarknadsverke använder e med en felmarginalkoefficien oc med förållande mellan vederbörande föreags operaiva kosnader oc oalkosnader (OPEX/TOTEX-relaionen) usera effekiviseringsmål. Med oalkosnader (TO- TEX) avses i denna effekiviesmäning den som inpuvariabel använda summan av de konrollerbara operaiva kosnaderna, de linära avskrivningarna oc avbroskosnaderna. De med felmarginalfoefficienen oc förållande mellan vederbörande föreags operaiva kosnader oc oalkosnader (OPEX/TOTEX-relaionen) userade effekiviseringsmåle för näinneavaren (EMF ) kan uryckas med fölande formel: ( 1 ET för, ) 0,84 OT för, EMF = De med felmarginalkoefficienen oc OPEX/TOTEX-relaionen userade effekiviesale för näinneavaren (ETF ) kan uryckas med fölande formel ( 1 ET ) 0, OT ) ETF = 1 84 Formeln kan också preseneras så är ( 1 0, OT ), 0,84 84 ETF för = OT TL + I ovansående formler ETF för, = Föreagsspecifik effekiviesal för näinneavaren beräkna som medelvärde av resulaen från DEA- oc SFA-modellerna OT för, = Kvoen av de operaiva kosnaderna oc oalkosnaderna som ar använs som inpufakorer i näinneavarens effekiviesmäning De årliga föreagsspecifika effekiviseringsmåle besäms som en årlig procenuell förändring från föregående års nivå. Procenale som beskriver de årliga effekiviseringsmåle är konsan oc de föräler med ur många procen näinneavaren bör minska sina kosnader från föregående års nivå. Näinneavaren bör på åa år uppnå en kosnadsnivå som är förenlig med effekiv verksame. Således beräknas de med felmarginalkoefficienen userade årliga föreagsspecifika effekiviseringsmåle för den andra illsynsperioden för näinneavaren (XF ) på basis av de med felmarginalkoefficienen userade effekiviesale (ETF ) med fölande formel: ETF = ( XF ) 8 1 Då beräknas de med felmarginalkoefficienen userade effekiviseringsmåle för den andra illsynsperioden för näinneavaren (XF ) på basis av de med felmarginalkoefficienen userade effekiviesale (ETF ) med älp av fölande formel:

12 12 ENERGIAMARKKINAVIRASTO XF = ETF 8 1 Vid sidan av de föreagsspecifika effekiviseringsmåle illämpas på paren den allmänna effekiviseringsmålsäningen på 2,06 % per år. Medelale för DEA- a SFAeffekiviesalen Vederbörande föreags operaiva kosnaders andel av oalkosnader (OPEX/TOTEX -relaionen) Med felmarginal oc OPEX/TOTEX -relaionen korrigera effekiviseringsmål, % Med felmarginal oc OPEX/TOTEXrelaionen korrigera årlig föreagsspecifik effekiviseringsmål, % Allmän effekiviseringsmål, % Effeiviseringsmål som rikar sig på de konrollerbara operaiva kosnaderna, % Värde 0,86 49,7 % 5,95 % 0,76 % 2,06 % 2,81 % På basis av resulaen av effekiviesmäningen ar vederbörande näinneavare som medelal av effekiviesalen som beräknas med älp av DEA- oc SFA-modellerna erålli 0,86. På basis av de uppmäa effekiviesale ar de fassälls a de under den andra illsynsperioden kommer a för parens vidkommande a illämpas fölande med felmarginal oc OPEX/TOTEX-relaionen korrigerade årliga föragsspecifika effekiviseringsmål 0,76 %. Vid sidan av de föreagsspecifika effekiviseringsmåle kommer de a på paren illämpas den allmänna effekiviseringsmålsäningen på 2,06 % per år. På parens konrollerbara operaiva kosnader rikar sig under åren effekiviseringsmåle (i vilke ingår både de allmänna som de föreagsspecifika effekiviseringsmåle) sammanlag 2,81 %.