Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.
|
|
- Mats Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TNA- Maemaisk grundkurs Repeiionsuppgifer (inklusive förslag ill planeringsförslag sam faci) -- Sien Nilsson Kurshemsida: hp://websaff.in.liu.se/~sini/tna.hm Hänvisningar FN = Forsling Nemark: Anals i en variabel K = Kompendie Vekorer linjer och plan (Baravdish/Nilsson ) I = Indukion Föreläsning (se kurshemsidan) Anm : Anm : Nedansående är försås e förslag ill planering. Repeiionen måse naurligvis läggas upp individuell. Vissa uppgifer finns med i anna kursmaerial men dessa uppgifer ål a repeeras/göras om. Anm : Var noga med a läsa och sudera kurslierauren. Dag/vecka Huvudsaklig innehåll Uppgifer Uppgifer Vecka 7 FN Kap.. FN Kap.. FN Kap.. FN Kap.. Mängder av reella al Räkning med reella al algebra Ekvaioner räa linjer Ekvaioner fors. (fakorsasen allmänna polnomekvaioner) R: R: abcd 7ab 8ab 9abc abcd R: R: abd abd 7 8 9a ab ab 7 9ab R: ef 7cde 8cde 9def efg R: cef cef 9bc c c 8 9cd Vecka 8 FN Kap.. Vecka 9 FN Kap.. I: FÖ FN Kap.7 och. Vecka FN Kap.. FN Kap.. Olikheer absolubelopp R: abd abc abc Summor binomialsasen R: 7 9 ab a a Indukion R: 7 8ab Komplea al R: 9abc abcd abc 7abcd 9a abc abdfg abc abde abc 7abc 8ac 9ac 7abce 7ace 7abc ab Funkioner grafer R: 78a 79a 8 8a Logarimer R: 87ab 88abc eponenialfunkioner 9ab ab poensfunkioner Vecka FN Kap.. Trigonomeri R: 98abc 99abc abc a a Vecka K Vekorer linjer plan R: ab 7ac 8ab ab 7 8 Allmän repeiion Vecka Omenamen isdag jan 7 R: ce d d R: 8 c b bc R: 8cd R: 9cde efgh de 7ef 8 9b def ceh def cf def 7def 8bd 9bd 7 7df 7bdf 7def 7 77c R: 78b 79bc 8b 8 R: 87cd 88d 9c 9 97cd R: 98d 99d def b b R: cd 7bd 8c cd
2 FN Kap. (R R) R. Vilka av följande påsåenden är sanna? R N {R: + = } d) {R: - = } R. Lå M och M vara definierade på följande sä: M = {N: är udda och < } M = {N: är jämn och < < } Besäm mängderna M M M M FN Kap. (R R) R. Förenkla så lång som möjlig R. Skriv som en summa s s 8 ( a ( a ab b ) d) ( a ( a ab b ) R. Skriv som en summa ( )( ) d) e) f) R. Skriv som en summa ( )( ) ( s )( s) d) ( )( ) R7. Förenkla så lång som möjlig (Tips: Förläng med nämnarens konjugaurck) e) 8 d) 8 R8. Skriv som en summa. (Försök a göra de direk med hjälp av de inruade reglerna nedan) ( a b ( a b d) ( ) e)
3 R9. Undersök om följande urck kan delas upp i fakorer. Uför fakoriseringen där så är möjlig d) a( ) b( ) e) ac bc a b f) ( a ( a R. Förenkla de raionella urcken a a 9 9 d) R. Förenkla a a b e) g) a b a b ( h) h d) f) p p p FN Kap. (R R) R. Sök ekvaionen för den räa linje som går genom de angivna punkerna. Ange erligare en punk som ligger på samma linje. () och (-) (-7) och (-) (-8) och (8) d) (-) och (-87) R. Besäm skärningspunken (om de finns någon) med koordinaalarna för linjerna i R.. R. Besäm ekvaionen för normalen ill linjerna i R. som går genom den förs angivna punken i resp. deluppgif. FN Kap. (R R9) R Kvadrakompleera polnomen 9 d) e) f) R. Besäm evenuella sörsa eller minsa värden för polnomen i uppgif R ovan. Ange också för varje polnom de -värde för vilke respekive eremvärde anas.
4 R7. Lös ekvaionerna. (Tänk på a de alla är s.k. nollproduker.) ( )( ) ( )( ) 9 ( ) d) ( ) 8 R8. Lös ekvaionerna. 9 ( ) 7 d) R9. Sök alla reella lösningar ill ekvaionerna ( ) ( ) R. Besäm ekvaionen för den cirkel som har medelpunk i M och radie r. M = () och r = M = () och r = M = () och r = d) M = (-) och r = e) M = () och r = f) M = (--) och r = R. Följande ekvaioner beskriver en kurva i plane. Beskriv denna kurva. (Anm: Även en rä linje är en kurva.) ( ) ( ) ( ) d) ( ) ( ) e) ( ) ( ) R. Besäm kvoen och resen vid division av p() med q() om p ( ) q ( ) p ( ) q ( ) p( ) 9 q ( ) R. Skriv följande raionella urck som en summa av e polnom och e raionell urck. 7 R. Visa a polnome f ( ) har en fakor g ( ) 7 8 har en fakor 7 7 h( ) är delbar med R. Fakorisera i försagradsurck polnome p ( ) p p ( ) ( ) 8 R. Visa a ekvaionen har lösningen. Besäm därefer ekvaionens övriga lösningar.
5 R7. Lös ekvaionerna 9 R8. Polnome f ( ) 8 8 är give. Ekvaionen f ( ) har en dubbelro. Lös ekvaionen. R9. Lös följande ekvaioner + 7 d) FN Kap. (R R) R. Besäm lösningsmängderna ill följande olikheer: ( - )( + ) < ( - )( + ) > ( )( ) R. Besäm lösningsmängderna ill olikheerna: - + > + > 8 R. Besäm lösningsmängderna ill följande olikheer: d) - e) 9 R. Lös ekvaionerna - + = = = d) + - = R. Lös olikheerna < > d) + - FN Kap. (R R) R. Den arimeiska alföljden 8... är given. Hur många av ermerna är mindre än? Beräkna summan av de försa ermerna.
6 R. Vid e frimärksjubileum diskuerade man a ge u en frimärksserie med frimärken i valörerna. kr.9 kr. kr.7 kr o. s. v. Vad skulle en sådan ugivning kosa en samlare som brukar köpa komplea serier? R7. Besäm summan av alla helal från och med 9 ill och med 999 som sluar på 9. R8. Summan av de n försa ermerna i den arimeiska serien... är lika med 8. Besäm n. R9. En geomerisk alföljd börjar med. Skriv de försa fra ermerna i alföljden om kvoen är: / - d) -/ R. Talen inleder en geomerisk alföljd. Besäm och. Talen inleder en geomerisk alföljd. Besäm och. R. I en geomerisk alföljd är a = och a7 = 7. Besäm alföljden och summan av de sju försa ermerna. R. År 99 var världskonsumionen av mineralolja G. Den oala råoljereserven på jorden uppskaades då ill T. När ar råoljan slu om den ökar med % årligen minskar med % årligen R. Beräkna med hjälp av formeln för en en geomerisk summa. ( k ). k R. Uveckla ill en summa ( ) ( ) 7 7 R. Besäm koefficienen för och i uvecklingen av ( ) ( ) R. Besäm den konsana ermen i uvecklingen av 9 I (Indukion) : FÖ (R7-R8) R7. Bevisa med hjälp av indukion Formeln för den arimeiska summan av n s ermer. Formeln för den geomeriska summan av n s ermer för kvoen.
7 R8. Bevisa med hjälp av indukion a för alla n Z n k k n n k n för alla n Z. k n k för alla n Z. n j j n j m n!! för alla n Z. d) m ( n ) för alla n N. n m FN Kap.7 och. (R9 R77) R9. Ria e komple alplan och markera läge av följande komplea al: + i - i - + i d) -i e) f) - - i R. Ria e komple alplan och markera de punker för vilka Re = Im = - Re > d) Im > e) Im f) Re = Im g) Re < Im h) Re Im Ria randen heldragen om den illhör de berakade område och sreckad om den ine illhör område. R Beräkna absolubeloppe av följande komplea al och svara på så enkel form som möjlig. - i. +.i - + 7i d) - + i e) (- + )i f) + i g) - i h) + - i( - ) R. Ria e komple alplan och markera de punker för vilka följande ekvaioner och olikheer gäller. = < d) Re = e) Im f) Re = Im R. Sä u = - i och v = - + i. Beräkna Re (u + v) Im (u - v) Im (u + v ) d) Re ( u v ) R. Sä u = + i och v = - + i. Ria i de komplea alplane u v och u + v u v och u - v R. Skriv de komplea ale på formen + i ( + i)( - i) ( - i)( + i) ( - i) d) ( - i)( + i) e) i f) i + i + i R. Visa följande regler Re = ( ) iim = ( ) = d) e) =
8 R7. Skriv de komplea alen på formen + i i..i i i ( i)( i) d) i ( i)( i) e) i i R8. Visa a + = + Re + f) i i i R9. Sä = + i. Beräkna Re w och Im w. w w R. Lös ekvaionerna. Skriv lösningen på formen + i. + ( - i) = - i ( + i) = i ( - i) = + i d) - = i( + ) e) i f) i i i i R. Besäm arg i radianer (Ria figur och se om du hiar en halv kvadra eller en halv liksidig riangel). = i = - + i = - - i d) = -i e) = - i f) = i g) = h) = i R. Skriv i polär form. Ange argumene i radianer. i i = - = d) = i e) = - i f) = i R. Ria i de komplea alplane och skriv på formen + i. Svara med eaka värden. = och arg = π = och arg = π = och arg = π d) = och arg = π e) = och arg = π f) = och arg = π R. Anag a = och arg = π. Besäm absolubelopp och argumen för w då w w e) w w d) w f ) w R. Ria e komple alplan och markera de punker för vilka: och arg π och π arg π och arg π
9 R. Lå u = + i och v = - + i. Beräkna uan a förs räkna u produken eller kvoen absolubelopp och argumen för w då: w = uv w = u/v w = v/u d) w = u e) w = uv f) w = u v R7. Lå = cos π + i sin π. Ria vekorn w uan a förs göra några uräkningar (Anm: j ersäer här i) w = j w = /j w = d) w = e) w = j f) w = -j R8. Skriv de komplea ale på formen + i. Förenkla svare så mcke som möjlig. (cos π 8 + i sin π 8 ) (cos π + i sin π ) (cos π + i sin π ) d) (cos π - i sin π ) 7 R9. Skriv på formen + i: ( + i) ( - i) i d) ( i) R7. Härled formler för cos och sin genom a sä n = i de Moivres formel. R7. iv Skriv i poensform re : = i = -i = d) = + i e) i f) = - R7. Skriv på formen = + i. Svara med eaka värden = e i π iπ / i π / = e = e i π / iπ / d) = e e) e f) = e R7. Lå = e iπ /. Ria vekorn w då: w = w = w = d) w = - e) w = i f) w = i 7 iπ / R7. Beräkna sin och cos med hjälp av Eulers formler och urck därefer dessa kuber i resp. sin och sin sam cos och cos. R7. Besäm absolubeloppe av i R7. De komplea ale har absolubeloppe och argumene π / medan ale w har absolubeloppe och argumene π /9. Ange på formen + i de komplea ale R77. Åskådliggör i de komplea alplane de punker för vilka a ) i i i i i w.
10 FN Kap. (R78 R8) R78. Besäm definiionsmängd och värdemängd för följande funkioner: f ( ) f ( ) R79. Anag a f() = - och g() = + med Df = Dg = R Besäm följande funkioner med angivande av deras värdemängder: f o g g o f f o f R8. Ria kurvan = f() där funkionen f definieras genom a då f ( ) då då R8. Ria följande kurvor = = R8. Visa a f har en invers funkion f - och besäm den om Besäm också D och V för både f och f - f ( ) R8. Ria följande kurvor definiionsmängd D. R8. Give funkion f ( ) 8 f Beraka funkionen f ( ). Visa a f har invers och besäm denna inklusive dess. Visa a f har invers f och besäm denna inklusive dess definiionsmängd. Avgör om graferna ill f () och f ( ) har någon gemensam punk. Besäm i så fall denna. (Enbar grafisk lösning godas ine.) R8. Visa a f ( ) har en invers funkion f - och besäm sedan f - () då = = = - d) = R8. Visa a funkionen f ( ) Df = [--] har en invers funkion f - (.e. genom a besämma inversen). Beräkna f - (9) Ria i e och samma koordinassem de båda kurvorna = f() och = f - () d) Ange deras D och V.
11 FN Kap. (R87 - R97) R87. Lös följande ekvaioner ln ( + ) - ln ( + ) = ln ln ( + ) = ln + ln ln ( + ) + ln ( + ) = ln d) ln + ln ( + ) = ln ( + ) + ln R88. Besäm definiionsmängderna för funkionen f då f() är ln ln ( - - ) ln d) ln ln( ) 9 R89. Besäm lösningsmängderna ill olikheerna ln ( - ) > ln (7- ) ln ( - ) ln R9. Anag a e = och e 8. Förenkla så lång som möjlig: e + e e - d) e - R9. Förenkla följande urck (ine samma och som i föregående uppgif) e e e e e ep(ln ln ) d) ln( e e ) R9. Besäm definiionsmängden för följande funkioner och undersök om de har en invers och besäm den i så fall (inklusive D ): e e e e f e e ln (e - ) R9. Förenkla följande urck. 8 - / d) R9. Tale / + / + / - + / -/ - / /7 - är e helal. Vilke? R9. Lös följande ekvaion - 7 / + = R9. Förenkla följande urck 8 9 / R97. Lös följande ekvaioner - + = 8 - / = = 9 - d)
12 FN Kap. (R98 R) R98. Besäm de eaka värdena på åersående rigonomeriska funkioner då cos α = / och α ligger i försa kvadranen. sin α = 7/ och α ligger i andra kvadranen. an α = och α ligger i redje kvadranen d) co α = - / och α ligger i fjärde kvadranen. R99. Besäm eaka värden på sin cos an och co Ledning = -. R. Förenkla följande urck: sin ( + ) - sin ( - ) cos ( - ) - cos ( + ) cos ( - ) - sin ( + ) d) an ( + ) + an ( - ) R. Bevisa följande rigonomeriska formler an α co α cos α sin α cos α sin α sin α = sin α cos α d) cos α = cos α sin α R. α är en vinkel i andra kvadranen sin α = /. Besäm sin α och cos α cos α = /. Besäm cos α an α = /. Besäm an α d) α är en vinkel i redje kvadranen an α = /7. Besäm sin α och cos α. R Bevisa likheerna: sin α anα cosα an α cos α an α an α sin α an α R. Besäm r > och v ]- π π ] så a a sin + b cos = r sin ( + v ) om a = b = a = - b = - a = - b = d) a = b = - e) a = b = - f) a = - b = - R Använd e av resulae i föregående uppgif för a lösa ekvaionerna sin - cos = sin - cos = i inervalle [ π [ R. Lös ekvaionerna i uppgif Ra men i inervalle ]- π π ] Lös ekvaionen i uppgif Rb men i inervalle ]- π π ] R7. Ria med enhescirkeln som ugångspunk en relevan figur som illusrerar lösningsmängden ill ekvaionen sin a cos a an a
13 R8. Lös ekvaionen π sin sin sin sin d) sin R9 Lös ekvaionen π cos cos cos cos d) cos R. Lös ekvaionen π an an 7 an an d) an (Ledning: Ekvaionen är ekvivalen med an ) R. Besäm samliga lösningar ill ekvaionen sin cos π cos π om π R. Lös ekvaionen genom a unja a π cos v sin v eller π sin v cos v. cos sin π cos sin π π π π sin cos R. Lös ekvaionen cos sin cos cos (Sä.e. förs cos ) R. Lös ekvaionen genom a bl.a. unja rigonomeriska ean. cos sin sin cos R. Lös ekvaionen (Ledning: Unja.e. formlerna för dubbla vinkeln sam rigonomeriska ean.) cos sin sin sin cos cos sin π d) sin cos π
14 K: Vekorer linjer och plan (R R8) Lå e O vara e ON-ssem. Koordinaer för punker och vekorer ges i e O respekive e. R. Lå a = och b =. Besäm koordinaerna för den vekor som bildas genom a + b a b a + e d) b - e e R7. Undersök om vekorerna är parallella. och och och d) och R8. Besäm ale s så a vekorerna blir parallella s och s och s s och s R9. Sä a = och b =. Besäm b a b a a R. Beräkna skalärproduken e e e e e R. Lå vekorerna a = b = och c =. Beräkna längden av vekorerna a - b a + b a + b c R. Besäm ale så a vekorerna och blir vinkelräa. R. Besäm så a vekorerna blir vinkelräa. och och
15 R. Beräkna vinkeln mellan och och R. Visa a vekorerna a b och c = är parvis vinkelräa och har längden. R. Två vekorer a och b med längderna respekive bildar vinkeln. Hur lång är vekorn a + b vekorn a b R7. Ge en ekvaion i parameerform för den räa linje som går genom punken P och har en rikningsvekor v enlig ) ( P och ) ( v ) ( P och ) ( v ) ( P och ) ( v R8. Besäm re skilda punker på den räa linjen R R9. Undersök om punken (-) ligger på den räa linjen. R 8 9 R R. Besäm en ekvaion för den räa linje som går genom punkerna (-) och (-) (-) och (-) R. Besäm en ekvaion för den räa linje som går genom punken (-) och är parallell med den räa linjen genom punkerna (-) och (--). R. Undersök om de räa linjerna skär varandra och besäm i så fall skärningspunken. 7 R och R R och 7 R R och 7 8 R
16 R. Besäm en ekvaion för de plan som går genom punken P och som har en normalvekor n. P ( ) och n P ( ) och n R. Ange en normalvekor ill plane. 8 d) R. Besäm ekvaionen för e plan går genom punken () och har en normal med ekvaionen R. Besäm en ekvaion för de plan som går genom punken () och är parallell med -plane -plane R7. Besäm en ekvaion för de plan som är parallell med plane och som går genom origo punken () R8. Besäm en ekvaion för de plan som går genom punkerna () () och (--) () () och () R9. Besäm skärningspunken mellan den räa linjen och plane 7 R. Besäm skärningspunken mellan den räa linjen plane plane plane och R. Besäm skärningspunken mellan plane 9 och -aeln -aeln -aeln R. Beräkna avsånde från punken (-) ill plane 7 d) R. Beräkna avsånde mellan de parallella planen och.
17 R. Besäm vinkeln mellan linjerna 9 och linjen och -aeln R. Besäm vinkeln mellan planen och. R. Besäm koordinaerna för den orogonala projekionen av punken ) ( på plane plane linjen d) linjen R7. Besäm koordinaerna för speglingen av punken ) ( i plane plane linjen R8. Besäm på formen D C B A ekvaionen för de plan som innehåller punkerna ) ( P och ) ( P och är parallell med linjen R.
18 TNA Maemaisk grundkurs för ED KTS och MT Repeiionsuppgifer faci R. Endas d är sann R. M = { 7 9} M = { 8 } { } Ø R. 7-9/ R. + / + / -s /8 + s/ - a + b d) a - b R. 9/ - / + /9 / + / + 9/ - d) e) f) / - 9/ R s + 8s / + - d). - R7. d) e) 8 R8. a + b + c + ab - ac - bc a + b + c - ab - ac + bc + / + /9 - + / - / d) e) /7 - / + - R9. ( + )( - ) ( + ) ( - ) d) ( + )(a - e) (a - (c - ) f) Ingen gemensam fakor finns. R. - a + d) - b R. a b ab d) e) b a g) + h R. 7 8 d) R. 7 resp. 7 resp. f) p Skärning med -aeln saknas. Skärning med -aeln i 8 d) Skärning med -aeln i. Skärning med -aeln saknas. 9 R. d) R. ( + /) - / ( - 9/) - / ( - /) + / d) - ( + /) + / e) ( - /) + / f) - ( - /) + 9/8 R. m = (-/ - /) d.v.s. minsa värde = -/ och fås för = -/. m = (9/ - /) m = (/ /) d) M = (-/ /) d.v.s. sörsa värde = / och fås för = -/. e) m = (/ /) f) M = (/ 9/8)
19 R7. = = = / = - / = = -/ d) = = - / = - 8 R8. = / ± / = / = / = - 7/ d) R9. = ± = = = - = 9 R. 9 ( ) d) ( ) e) ( ) ( ) 9 f) ( ) ( ) g) På cirkeln i h) På cirkeln i e) R. Cirkel med medelpunk i () och radie. Cirkel med medelpunk i (-) och radie. Cirkel med medelpunk i (--) och radie d) Linjen 8 e) Linjen R. q() = - r = q() = r = q() = r = 7 8 R. 7 R. T f(-) = (fakorsasen) T f() = T f(-) = R. ( - )( - )( + ) -( - /)( + /) = - ( )( ) 8 -( - )( - )( - 8) R. = = = 7 R7. = = = R8. = (dubbelro) eller = - R9. ¾ /9 - d) R. ] - [ ] - /[ ] - - /] [ R. ] [ ] [ ] - [ ] [ R. L = ] -/ [ ] [ L = ] - - ] ] - ] [ [ L = ]- [ d) ] - - ] {} e) ] - / [ [ / ] R. = = = Ø d) = - = = - R. ] - ] ] [ R (alla reella al) d) ] - -] {-} [ [ R. 7 R. kr R7. R8. n = eller n = 8 R d) -8 - R. = = 8 = / = 9/ k 78 R. ak = s(7) = R. Under år 7 Aldrig R. 8
20 R R. : : 9 ; : 7 : 8 ; : 7787 : 9 R. 7 R. lodrä linje = vågrä linje = - all ill höger om -aeln d) all ovanför = e) All under och på -aeln f) linjen = g) all ill vänser om = h) all ill vänser och på = R.. d) e) - + f) g) h) R. cirkel M = ( ) r = inui cirkel M = ( ) r = uanför och på enhescirkeln d) vå linjer = e) mellan linjerna = f) vå linjer = R d) - R. - 7i - - i d) - 7i e) -i f) - R7. / + 7i/ -/ - i/ + i d) / - i/ e) / - 8i/ f) i R9. Re w Im w Re w Im w R. - / + i/ -/ + i/ d) / + i/ e) - i f) -/ + i/ R. π / π / π / d) π / e) 7 π / f) g) π / h) π / π i R. r = arg = π / d.v.s. e r = arg = π iπ e π 7π i i r = arg = π / e d) r = arg = 7 π / e 7π π i i e) r = 8 arg = 7 π / 8e f) r = arg = π / e R. + i / + i/ - + i d) - e) - - i f) - i R. r = arg w = π / r = arg w = π / r = arg w = d) r = arg w = π / e) r = / arg w = π / f) r = / arg w = π / R. r = arg w = π r = arg w = π / r = / arg w = π / d) r = arg w = π / e) r = arg w = 7 π / f) r = arg w = π / R8. i - -/ - i/ d) -/ + i/ R i - + i / - i/ d) - - i R7. cos = cos - cos sin = sin - sin
21 π π i R7. e i e e i π π i d) e i e) e f) e R7. -i -/ + i/ d) + i e) - i f) - + i R7. cos = cos - cos sin = sin - sin R7. R7. -i/7 R77. Alla komplea al som ligger på linjen Alla komplea al som ligger på linjen Alla komplea al som ligger på och innanför cirkel med medelpunk i ( ) och radie. R78. D = [- ] V D = ]- [ V V R79. + V R8. V R8. R8. f - - () =. Båda har samma D och V : R\{} R8. R8. f ( ) ) D f ( R8. - d) f gemensam punk.
22 R d) D V ] V D [7] f [ f f f R87. eller d) R88. ] [ ]- - [ ]- -[ ] [ d) [ ] R89. ].[ ] ] R9. / d) / R9. e e + d) ( ) R9. Df = R. f - () = ln ] [ Invers saknas. D Df = ] [ f - () = ln (e + ) R9. / f d) R9. R9. -7 eller 8 R R97. / d) eller - R98. sin α = / an α = / co α = / cos α = - / an α = - 7/ co α = - /7 sin α = cos α = co α = d) sin α = - / cos α = / an α = -/ o o o o R99. sin cos an co R. sin sin d) - /cos R. sin α = - / cos α = - 7/ - 7/9 /8 d) sin α = 7/ cos α = /
23 R. sin + cos = sin ( + π /) - sin - cos = sin ( - π /) - sin + cos = sin ( + π /) d) sin - cos = sin ( - π /) e) sin - cos = sin ( - π /) f) - sin - cos = sin ( - π /) R. π / eller 7 π / π / 7 π /8 π / 9 π /8 π / eller π /8 R. - π / eller π / 7 π /8 - π / - π /8 π / 7 π /8 eller π R8. π nπ eller π nπ n Z π nπ eller π nπ n Z nπ n Z d) π nπ eller π nπ n Z R9. π nπ n Z π nπ n Z π nπ n Z d) π nπ n Z R. π 7 nπ n Z π nπ n Z π nπ n Z d) π nπ n Z π π π π R. n eller n n Z 8 8 π 7π π 9π 7π n π eller n π n Z π nπ π R. eller nπ 7 Z π Alla reella π π π π R. n n Z nπ eller n π n Z nπ eller π n π π π R. n π nπ eller π n π n Z π nπ nπ R n Z n π n Z π π π π π π π d) R. d) R7. Nej Nej Ja d) Nej R8. s s s R R. R. a b a b a b c R. R. eller R. π π R. Tips: Unja a de för en vekor u gäller a u u u u cos u u u ). u u u (vilke följer av a R7. R R R R8. T.e. 7 ger oss punken ger punken R9. Nej Ja (för ) ger punken
24 R. R R R. R R. Nej Ja i punken () Ja i punken () R. R. 8 d) R. 7 7 R. R7. R8. R9. 9 R. R. 9 9 R. 9 d) R. 9 R. π π R. π R. 7 9 d) R7. 8 R8.
Lösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs mera) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).
TENTAMEN -Jan-8, HF och HF8 Momen: TEN (Linjär algebra), 4 hp, skriflig enamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 85-5, Plas: Campus Haninge
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov HT-2016
Uppföljning av diagnostiskt prov HT-0 Avsnitt Ungefärligen motsvarande uppgifter på diagnosen. Räknefärdighet. Algebra, ekvationer, 8 0. Koordinatsystem, räta linjer 8 0. Funktionerna ln och e.. Trigonometri
Läs merKURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))
Kurvor på parameerform KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3 P=xyz T=x y z r=xyz En kurva i R 3 anges ofas på parameerform med re skalära ekvaioner: x = f 1, y = f, z = f 3, D R * För varje får vi en
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 494 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsäningar som ges här är ine bindande för sudeneamensnämndens bedömning Censorerna besluar om de krierier
Läs merGenom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000
Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merOm de trigonometriska funktionerna
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Om de rigonomeriska funkionerna Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Om de rigonomeriska funkionerna () Inrodukion I de här kapile ska vi
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Läs merVII. Om de trigonometriska funktionerna
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok VII. Om de rigonomeriska funkionerna Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com VII. Om de rigonomeriska funkionerna (3) Inrodukion I de här kapile
Läs merLiten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)
Insiuionen för maemaik KTH För Kursen 5B09/5B5: Lien formelsamling Speciella funkioner Språngfunkionen (Heavisides funkion) u() =, om > 0, 0, om < 0. Signumfunkionen sign =, om > 0,, om < 0. Rekangelfunkionen
Läs merTentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.
Tenamensskrivning i Maemaik IV, 5B Tisdagen den 4 november 6, kl 4-9 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär differenialekvaion (DE) av försa ordningen är en DE som kan skrivas på följande form ( = Q( () Formen kallas sandard form eller normaliserad form
Läs merTNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss
TNA00- Matematisk grundkurs Tentamen 05-0-0 - Lösningsskiss. a) Vi löser ekvationen x + x = x + 4 genom att studera tre fall. Fall : x 0. Vi får ekvationen: x + x = x + 4 x =, som duger ty x = tillhör
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merTentamensuppgifter, Matematik 1 α
Matematikcentrum Matematik NF Tentamensuppgifter, Matematik 1 α Utvalda och utskrivna av Tomas Claesson och Per-Anders Ivert Aritmetik 1. Bestäm en största gemensam delare till heltalen a) 5431 och 1345,
Läs mer= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)
Matematikcentrum Matematik NF Räta linjen. Ange riktningskoefficient och skärningspunkter me alarna för följane linjer. a) y = 5 b) = y + 5 c) y = 5 + ) + y + = 0 e) y 4 = 0 f) + y = g) y 5 = h) y = 4
Läs mer= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2
Tenamensskrivning i Maemaik IV, SF1636(5B11,5B13). Tisdagen den 1 januari 1, kl 14-19. Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook. Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa.
Läs merEgenvärden och egenvektorer
Egenvärden och egenvekorer Definiion Lå F vara en linjär avbildning. Om ale λ och vekorn x uppfyller F (x) =λx, x 6= kallar vi x egenvekor och λ egenvärde ill F. Obs. Likheen är möjlig endas när F är en
Läs merLaborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE
Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner
Läs mer1. Geometriskt om grafer
Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den
Läs merTNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss
TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen 016-10-8 - Lösningsskiss 1. a) 1 1 1 0 0 1 0 + 1 0 Sedvanligt teckenschema visar att detta är uppfyllt [,0[. Svar: [,0[. b) Vi löser ekvationen 1 = genom att studera
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merTENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1
LUNDS TENISA HÖGSOLA MATEMATI TENTAMENSSRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELURS B/A3, 8 3 INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna ska vara försedda med fullsändiga moiveringar. Beräkna följande inegraler. (.3+.3+.4)
Läs merSF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att
SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w
Läs merINSTUDERINGSUPPGIFTER
INSTUERINGSUPPGIFTER essa uppgifer skall hjälpa dig vid inlärningen de skall fungera som e slags diagnosisk prov efer de a du har räkna övningsuppgiferna i PB: (hur bra kan du redan de vi har gå igenom
Läs merNågra saker att tänka på inför dugga 2
LINKÖPINGS UNIVERSITET 17 oktober 017 Matematiska institutionen TATA68 Matematik och tillämpad matematik Några saker att tänka på inför dugga Dugga omfattar HELA kursen, så titta även på de tips som lämnades
Läs merRepetitionsuppgifter. Geometri
Endimensionell anals, Geometri delkurs B1 1. Fra punkter A, B, C och D ligger pa en cirkel med radien 1 dm. Se guren! Strackorna AD och BD ar lika langa. Vidare ar vinkeln BAC och vinkeln ABC 100. D Berakna
Läs merTENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )
VERSION A TENTAMEN Daum: mars 7 Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H, 6L, 6A TEN (Maemaisk saisik ) Skrivid: 8:5-:5 Lärare: Armin Halilovic Kurskod 6H, 6L, 6A Hjälpmedel: Miniräknare av vilken yp
Läs merEnklare uppgifter, avsedda för skolstadiet
Elementa Årgång 1, 198 Årgång 1, 198 Första häftet 97. Ett helt tal består av 6n siffror. I var och en av de på varandra följande grupperna av 6 siffror angiva de 3 första siffrorna samma tresiffriga tal
Läs mer1.1 Den komplexa exponentialfunktionen
TATM79: Föreläsning 8 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer Johan Thim augusti 07 Komplexa tal på polär form Ett komplex tal z = a+bi kan som bekant betraktas som en punkt i komplexa
Läs merDatorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05
Daorlaboraioner i maemaiska meoder E, fk, del B (TMA98), h5 Laboraionen är ej obligaorisk Den besår av re uppgifer som kan ge en bonuspoäng var vid enamina i maemaiska meoder, fk, del B, 5--6, vår 6 och
Läs merDifferentialekvationssystem
3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren
Läs merSvar och anvisningar till arbetsbladen
Svar och anvisningar till arbetsbladen Repetitionsmaterial (Facit) Anders Källén Notera att detta är första versionen av svaren Både felräkningar och feltrck kan förekomma! Fingeröfningar Övning,, c) 0,
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merRepetitionsuppgifter
MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merLösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson
, MA104 Senaste uppdatering 009 04 03 Dennis Jonsson Lösningar till Matematik 3000 Komvu Kurs D, MA104 Fler lösningar kommer fortlöpande. Innehåll 110... 6 111... 6 11... 6 1130... 7 1141... 7 114... 8
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om komplexa tal Mikael Hindgren 17 oktober 2018 Den imaginära enheten i Det finns inga reella tal som uppfyller ekvationen x 2 + 1 = 0. Vi inför den imaginära
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merFacit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson
Facit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson a) 9t u 9v b) a + c + 7 a) p + r b) c + b c) a c a) b) c) 8 d) e) f) 00 h) a) 0 z 8 b) 7a b c c) p q 9 r s a) 7 b) 8a 8 b 7 c c) a p b 7p a)
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merPlanering för Matematik kurs E
Planering för Matematik kurs E Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs E Antal timmar: 60 (0 + 0) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att E-kursen studeras på 60 klocktimmar.
Läs merTATM79: Föreläsning 7 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer
TATM79: Föreläsning 7 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer Johan Thim 9 september 05 Komplexa tal på polär form Ett komplex tal z = a+bi kan som bekant betraktas som en punkt i komplexa
Läs merVeckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim 0. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merLinjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS.
Lösningar till några övningar i Kap 1 i Vektorgeometri 17. I figuren är u en spetsig vinkel som vi har markerat i enhetscirkeln. Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merTentamen Matematisk grundkurs, MAGA60
MATEMATIK Karlstads universitet 2010-11-02, kl 8.15-13.15 Hjälpmedel: Inga Ansvarig lärare: Håkan Granath Tel: 2181, alt. 0735-37 37 34 Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60 För uppgift 1 skall endast
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)
TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns
Läs mer9. Diskreta fouriertransformen (DFT)
Arbesmaerial 6, Signaler&Sysem I, 2003/E.. 9. Diskrea ourierransormen (DF) 9.1 eriodicie pulsåg Av 6.3(i), arb.mar.4, sid 50, ramgick a ourierransormen (F) av en unkion är e pulsåg X[k]δ( k/) med pulsavsånd
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merH1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definiion. En irkel är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill en given punk är
Läs merINSTUDERINGSUPPGIFTER
INSTUERINGSUPPGIFTER essa ppgifer skall hjälpa dig vid inlärningen de skall fngera som e slags diagnosisk prov: (hr bra) kan d redan de vi har gå igenom den gångna veckan? Försök förs a lösa ppgiferna
Läs merMatematiska uppgifter
Elementa Årgång 67, 984 Årgång 67, 984 Första häftet 3340. a) Vilket av talen A = 984( + + 3 + + 984 ) är störst? b) Vilket av talen B 3 = 3 + 3 + 3 3 + + 984 3 är störst? A / = 984( + + 3 + + 984) B =
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15
Tenmen i Memik, HF9 sep 6, kl. 8:-: Eminor: rmin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Senholm, Elis Sid För godkän beg krävs v m poäng. egsgränser: För beg,,, D, E krävs, 9, 6, respekive poäng.
Läs merTentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tenamen TEN, HF, 6 aug 6 Maemaisk saisik Kurskod HF Skrivid: 8:5-:5 Lärare och examinaor : Armin Halilovic Hjälmedel: Bifoga formelhäfe ("Formler och abeller i saisik ") och miniräknare av vilken y som
Läs merTrigonometri. Sidor i boken 26-34
Sidor i boken 6-34 Trigonometri Definition: Gren av matematiken som studerar samband mellan vinklar och sträckor i planet (och rymden). Det grundläggande trigonometriska problemet är att beräkna alla sidor
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merMVE365, Geometriproblem
Matematiska vetenskaper Chalmers MVE65, Geometriproblem Demonstration / Räkneövningar 1. Konstruera en triangel då två sidor och vinkeln mellan dem är givna. 2. Konstruera en triangel då tre sidor är givna..
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 207-04-9 Lokaler: G33, G35, TER Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 5.00 och 7.30 el 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs mervilket är intervallet (0, ).
Inledande kurs i matematik, avsnitt P. P..3 Lös olikheten > 4 och uttrck lösningen som ett intervall eller en union av intervall. P..7 Lös olikheten 3( ) < (3 + ), och uttrck lösningen som ett intervall
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp
Läs merDugga 2 i Matematisk grundkurs
Linköpings tekniska högskola Matematiska institutionen Tillämpad matematik Kurskod: TATA68 Provkod: TEN Inga hjälpmedel är tillåtna. Dugga i Matematisk grundkurs 013 16 kl 8.00 1.00 Lösningarna skall vara
Läs merKS övning 1. Problem 1. Beräkna Problem 2. Förenkla. (x 1 3 y
KS övning 1 Problem 1. Beräkna 48 1 3 Problem 2. Förenkla 6 1 3 (x 1 3 y 1 3 )(x 2 3 +x 1 3 y 1 3 +y 2 3 ) Problem 3. I ABC är AB = 15 cm och AC = 12 cm. En rät linje parallell med BC träffar AB i D och
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,
Läs merLösningsförslag TATM
Lösningsförslag TATM9 0-0-0. a) Summan är geometrisk med kvoten q = / och termer. Alltså, 50 k = 50 k+ = k ) ) ) ) =. k= k= b) Från definitionen av binomialkoefficienter ser vi att ) ) n n nn ) 6 = = =
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merKurvlängd och geometri på en sfärisk yta
325 Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta Peter Sjögren Göteborgs Universitet 1. Inledning. Geometrin på en sfärisk yta liknar planets geometri, med flera intressanta skillnader. Som vi skall se nedan,
Läs merTentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:
Tentamen 010-10-3 : Lösningar 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall: x 5 0 och 3 x > 0 x 5 och x < 3, en motsägelse, eller x 5 0 och
Läs merSF1620 Matematik och modeller
KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF1620 Matematik och modeller 2007-09-03 1 Första veckan Geometri med trigonometri Till att börja med kom trigometrin till för att hantera och lösa geometriska
Läs merLite sfärisk geometri och trigonometri
Lite sfärisk geometri och trigonometri Torbjörn Tambour 8 april 2015 Geometri och trigonometri på sfären är ett område som inte nämns alls i de vanliga matematikkurserna, men som ändå är värt att stifta
Läs merSKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet. Lösningsförslag till naltävlingen den 20 november 2004
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Lösningsförslag till naltävlingen den 0 november 004 1. Låt A, C vara de två cirklarnas medelpunkter och B, D de två skärningspunkterna. Av förutsättningarna
Läs merSF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag
Hans Thunberg KTH Matematik SF66 Perspektiv på matematik Tentamen 0 oktober 0 kl 08.00.00 Svar och lösningsförslag () Bestäm ekvationen för den cirkel som passerar genom punkten (, 4) och har sin medelpunkt
Läs merVektorgeometri och funktionslära
Vektorgeometri och funktionslära Xantcha 009 Del A: Beräkningsdel Räkningar behöver inte redovisas. Samtliga uppgifter måste vara korrekta om tentamen skall godkännas (möjligen kan något slarvfel tolereras),
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel. Vi utnyttjar definitionen av skalärprodukt som ger att u v u v, där α är (minsta) vinkeln mellan u v. I vårt fall så får vi 7 =. Alltså är den sökta vinkeln
Läs merArkitektur och teknik, Teknisk fysik, Teknisk matematik Antagningsprov MATEMATIK
Chalmers tekniska högskola Matematik- och fysikprovet Arkitektur och teknik, Teknisk fysik, Teknisk matematik Antagningsprov 008 - MATEMATIK 008-05-17, kl. 9.00-1.00 Skrivtid: 180 min Inga hjälpmedel tillåtna.
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Årgång 17, 1934 Första häftet 654. Lös ekvationen sin x + cos x + tan x + cot x = 2. (S. B.) 655. Tre av rötterna till ekvationen x 4 + ax 2 + bx + c = 0 äro x 1, x 2 och x 3. Beräkna x 2 1 + x2 2 + x2
Läs merLösningar till udda övningsuppgifter
Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.
Läs merExplorativ övning euklidisk geometri
Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer
Läs merSvar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L
Svar till S-uppgifter Endimensionell Anals för I och L S a) ja, ja, ja, nej, ja S4 N = A(I σ MZ), Z = I (σ A N), A = I MA S5 Du har väl inte verkligen multiplicerat ut alla termer? a) resp. b) 4 resp.
Läs mer= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen torsdag 19 augusti 21, 14. - 19. Inga hjälpmedel är tillåtna. Svar och
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merÖvningar till kapitel 1
Övningar till kapitel. Skissera för hand och/eller med Maple de delmängder av R som beskrivs av följande ekvationer och olikheter. a) > 0, >0 b) = +, 0, 0 c) = d) e) = f) >3 g)
Läs merExplorativ övning 7 KOMPLEXA TAL
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 39, 1956 Årgång 39, 1956 Första häftet 2028. En regelbunden dodekaeder och en regelbunden ikosaeder äro omskrivna kring samma klot (eller inskrivna i samma klot). Bestäm förhållandet mellan
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 00-08-8 Lokaler: TER Ansvarig lärare: Klas Nordberg besöker lokalen kl. 5.00 och 7.00 el 8634 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling, OH-film, sax
Läs merUppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) Vi betraktar triangeln ABC där A=(1,0,3), B=(2,1,4 ), C=(3, 2,4).
TETAME 08-Okt-, HF006 och HF008 Moment: TE (Linjär algebra), hp, skriftlig tentamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF008, Linjär algebra och anals HF006 Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plats:
Läs merKongruens och likformighet
Kongruens och likformighet Torbjörn Tambour 23 mars 2015 I kompendiet har jag tagit kongruens- och likformighetsfallen mer eller mindre som axiom, vilket jag nu tycker är olyckligt, och de här sidorna
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 41, 1958 Årgång 41, 1958 Första häftet 143. I en given cirkel är inskriven en triangel ABC, i vilken b + c = ma, där m är ett givet tal > 1. Sök enveloppen för linjen BC, då hörnet A är
Läs merAntagningsprov till universitet, Sofia (Bulgarien) 7 maj 2006
Antagningsprov till universitet, Sofia (Bulgarien) 7 maj 2006 (Enligt "nytt format" : fler och lättare uppgifter jämfört med hittills rådande tradition se sid.5. Alla uppgifter värda lika mycket.) 1. Lös
Läs mer1 Tal, mängder och funktioner
1 Tal, mängder och funktioner 1.1 Komplexa tal Här skall vi snabbt repetera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal. För en mera utförlig framställning hänvisar vi till litteraturen i Matematisk
Läs merMatematiska uppgifter
Årgång 54, 1971 Första häftet 8. Bestäm alla reella tal x sådana att x 1 3 x 1 + < 0 (Svar: {x R: 1 < x < 0} {x R: < x < 3}) 83. Visa att om x > y > 1 så är x y 1 > x y > ln(x/y). 84. Undersök om punkterna
Läs mer