- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag"

Transkript

1 - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid Götebrgs Universitet HT 2014 Handledare: Jn Williamssn Författare: Karin Andreassn Linn Ekberg

2 Förrd Vi vill först ch främst tacka vår handledare Jn Williamssn sm gett ss värderlig feedback ch stöttning genm arbetets gång. Vi vill givetvis ckså tacka våra respndenter Gunilla Thrstenssn, Marie Sjöwall, Carl Nrdling, Ida Peterssn, Pyan Karimi samt Jhanna Bradfrd. Utan era svar hade denna uppsats aldrig gått att genmföra. Ett strt tack vill vi ckså rikta till Lisa Lenheim på Götebrgs Universitets språkhandledning. Sist men inte minst, vill vi tacka våra nära ch kära för stöd ch tålamd under uppsatstiden. Götebrg, januari 2015 Karin Andreassn Linn Ekberg

3 Sammanfattning Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad sm mannen när man talar m entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genmförts; fyra med persner sm arbetar inm mrådet för entreprenörskap samt två med persner sm idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till str del uppbyggda på strukturer där mannen är nrm, vilket leder till att kvinnr inte identifierar sig sm entreprenörer i samma utsträckning sm mannen gör. Därmed blir den meningsskapande prcessen negativt påverkad ch kvinnr har på grund av detta ett längre steg till att starta företag.

4 Abstract Wmen has thrugh all times been running cmpanies, but are still nt as accepted as men when talking abut entrepreneurship. The purpse f this study is t investigate hw the prevailing nrms abut entrepreneurship affect the sensemaking f wmen wh aim t start their wn businesses. Six qualitative interviews were cnducted; fur with peple wrking in the field f entrepreneurship and tw with peple wh are currently active entrepreneurs. The cnclusin is that the entrepreneurial cntext is largely built n structures where the man is the nrm with the result that wmen d nt identify themselves as entrepreneurs. The sensemaking prcess is influenced in a negative way and wmen tend t have a further step t start a business.

5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrundsbeskrivning 1 Prblemdiskussin 2 Definiering av prblemet 2 Rapprtens syfte ch frågeställning 3 Avgränsning av begreppet entreprenörskap 4 Metd Val av metd 5 Frskningsansats 5 Urval 6 Etiska aspekter 7 Undersökningskvalitet 7 Metdreflektin 8 Analytiskt ramverk 9 Teri Vad är en entreprenör? 10 Nrmer ch entreprenöriella egenskaper 12 Kvinnan på arbetsmarknaden ur ett histriskt perspektiv 14 Främja kvinnrs företagande 15 Push and pull faktrer 16 Nätverk 17 Meningsskapande 18 Identitetsskapande 20 Analytiskt ramverk 20 Empiri ch Analys Vad är en entreprenör? 21 Nrmer ch entreprenöriella egenskaper 23 Främja kvinnrs företagande 27 Push and pull faktrer 28 Nätverk 29 Slutsats ch diskussin Finns det nrmer ch vad är det för nrmer? 31 Hur påverkas kvinnr sm vill starta företag dessa nrmer? 31 Hur påverkas meningsskapandet? 32 Besvarande av frskningsfråga 33 Slutdiskussin 33 Förslag till framtida frskning 34 Källförteckning 35

6 Bilagr Bilaga 1 Statistik över entreprenöriell aktivitet Bilaga 2 Tillväxtverkets syn på tillväxt Bilaga 3 Baumls teri m skapande ch förstörande entreprenörskap Bilaga 4 Intervjuguide entreprenörer Bilaga 5 Intervjuguide främjande verksamheter

7 Inledning Följande avsnitt kmmer att behandla bakgrundsbeskrivning ch prblemdiskussin, för att vidare definiera prblemet, rapprtens syfte ch frågeställning samt avgränsningar kring begreppet entreprenörskap. Bakgrundsbeskrivning Glbal Entrepreneurship Mnitr (GEM) är världens största internatinella just nu pågående studie 1 m entreprenöriell dynamik. Den senaste GEM-mätningen 2 indikerade att det finns 98 miljner etablerade företag (företag sm har verkat i mer än tre år) sm drivs av kvinnr ch under år 2013 var det 126 miljner kvinnr sm startade företag (Glbal Entrepreneurship Mnitr, Glbal reprt 2013). Att antalet kvinnliga entreprenörer de senaste åren har ökat betyder dck inte att det är helt jämställt mellan antalet kvinnliga ch manliga entreprenörer. Enligt GEM:s senaste rapprt så varierar antalet kvinnliga entreprenörer i jämförelse med antalet manliga mycket berende på vilken del av världen 3 man analyserar (Glbal Entrepreneurship Mnitr, Glbal reprt 2013). Entreprenörskap är ett ämne sm har diskuterats på många håll de senaste åren. Sveriges sittande regering år 2006 till 2014 skrev i sin rapprt Strategi för entreprenörskap inm utvecklingsmrådet (2009) m vikten av att tidigt implementera den entreprenöriella andan i utbildningsväsendet. De understryker i rapprten vikten av nystartande av företag för den finansiella eknmin inm landet. Rapprten belyser ckså hur entreprenörskap ökar sysselsättningsgraden ch styrker utvecklingen inm landet, likväl sm det bidrar till att Sverige blir mer knkurrenskraftigt på den glbala markanden. Regeringen tar ckså upp att det är en större andel män jämfört med kvinnr sm väljer att ta steget ch starta eget företag, någt sm den då sittande regeringen gärna ville ändra på. Därför ansågs det att det är särskilt viktigt att främja flickrs ch unga kvinnrs entreprenörskap (Regeringen, 2009). 1 Studien påbörjades 1999 sm ett unikt samarbete mellan Lndn Business Schl ch Babsn Cllege ch tanken med studien är att samla in ch bedöma data gällande entreprenöriella aktiviteter, mtiv ch attityder hs individer i en mängd lika länder (Glbal Entrepreneurship Mnitr, 2014). 2 De deltagande länderna i GEM studien är 68 av de 188 länder registrerade hs Wrld Bank. Studien publicerades 20 Januari, 2014 i Santiag, Chile. 3 Se statistik i Bilaga 1

8 Sveriges regering år 2014 har inm Näringsdepartementet satt ett långsiktigt mål för att det skall vara enklare att starta eget företag. Målsättningen med förenklingsarbetet är att skapa en märkbar psitiv förändring i företagens vardag. När det blir enklare att vara företagare sänks trösklarna för att fler ska våga ta steget ch förverkliga sin dröm att starta företag. Samtliga mål inm detta mråde har ett slutdatum år 2020 (Regeringens skrivelse, 2012/13;5). År 2010 anslg den dåvarande Regeringen en budget på 75 miljner svenska krnr sm skulle tilldelas ett prgram för att främja kvinnrs företagande i Sverige. Tillväxtverket fick uppgiften att agera natinell samrdnare ch genmföra detta prjekt. Deras rll var att vägleda ch underlätta integratinen för kvinnliga entreprenörer i det företagsfrämjande systemet (Näringsdepartementet, 2010). Prblemdiskussin Företagande ch entreprenörskap är en viktig del av eknmin vilket leder till en efterfrågan m kunskap m dessa fenmen. Entreprenörskap kan även ses sm ett kulturellt fenmen (Bruni, Gherardi & Pggi, 2004). Enligt Hlmquist & Sundin (2002) är företagande en fundamental del av eknmin ch sett ur ett för vår kultur ratinalitetsperspektiv brde synen på företagande vara könsneutralt; trts det asscieras företagande ch entreprenörskap fta med manliga egenskaper. Det är vida känt att det råder en icke jämställd situatin av andelen män/ kvinnr på arbetsmarknaden sm är entreprenörer ch egna företagare. Vilket har resulterat i att många tidigare studier i ämnet har genmförts. Dck har många av de tidigare studierna m ämnet kvinnrs entreprenörskap behandlat kvinnliga entreprenörer sm en minritetsgrupp (Hlmquist & Sundin, 2002). Ett strt prblem sm vi ser är att kvinnliga entreprenörer tenderar att ses sm en enda hmgen grupp. Enligt Danilda (2001) talas det fta m entreprenörer ch kvinnliga entreprenörer vilket ger ett sken av att själva innebörden av rdet entreprenör utgår från att det rdet från början är manligt laddat. I själva verket behöver dessa kvinnliga entreprenörer inte ha någt mer gemensamt än just denna sysselsättning ch bör lika lite sm män, ses sm en hmgen grupp (Danilda, 2001). Danilda menar att m man ser kvinnliga entreprenörer sm en hmgen grupp utgår man ckså från att denna grupp har samma behv av hjälp, vilket inte alls behöver vara fallet. Danilda (2001) berättar även att

9 användandet av benämningar sm kvinnliga entreprenörer utifrån rdet självt säger att det är männens företagande sm är nrmen eftersm begreppen manligt företagande ch manliga entreprenörer inte används på samma sätt, ch kvinnans rll sm entreprenör får helt enkelt finna sig i detta ch anpassa sig därefter (Danilda 2001). En prblematik sm råder kring entreprenörskap är att begreppet så tydligt asscieras med manliga nrmer ch egenskaper, samt att det har uppkmmit en skillnad mellan begreppen entreprenör ch kvinnlig entreprenör. I en förstudie 4 till Tillväxverkets prjekt Främja kvinnrs företagande km Cecilia Bström ch Inger Danilda fram till att samhället tenderar att inte identifiera kvinnr sm entreprenörer. Baserat på Bström ch Danildas förstudie anser vi det vara intressant att undersöka m kvinnr på grund av att samhället inte identifierar dem sm entreprenörer inte heller själva identifierar sig med begreppet entreprenör ch på grund av detta väljer att inte starta företag. Det är relatinen mellan de steretypiskt manliga entreprenöriella egenskaperna ch mtiven ch drivkraften hs kvinnr att starta företag sm rapprten kmmer att byggas på. Att kvinnr tenderar att inte identifiera sig med begreppet entreprenör kan ha att göra med de nrmer sm generellt asscieras med att vara entreprenör, vilket enligt ss har att göra med individens identitetssökande. Eftersm denna studie kmmer att beröra identitet sm ämne så är meningsskapande en avgörande aktivitet sm vi ämnar studera genm kvalitativ frskning. Därför presenteras en teridel m meningsskapande för att med detta sm stöd senare i resultatet kunna förklara den knflikt sm uppstår mellan de steretypiskt manliga egenskaperna sm förknippas med entreprenörskap, ch den identitetsuppfattning sm många kvinnr har m sig själva sm leder till att de tenderar att inte anse sig vara entreprenörer. Rapprtens syfte ch frågeställning Rapprten syftar till att undersöka hur utifrån rådande nrmer ch samhälle den meningsskapande prcessen påverkas hs kvinnr sm vill starta företag. Vi anser att denna studie bidrar akademiskt till att skapa en djupare förståelse kring de rådande nrmer ch strukturer sm finns i samhället, samt belyser kvinnrs företagande från en ny vinkel. 4 Förstudien i sin helhet finns att läsa på tillvaxtverket.se

10 Efter att ha studerat detta ämnesmråde dök det upp ett flertal frågr. Vi undrar vad det är sm mtiverar eller hejdar kvinnr från att starta eget företag? Vilken laddning har rdet entreprenör ch vad har det för betydelse för kvinnan sm egen företagare? Denna rapprt syftar därför till att undersöka: Hur påverkar rådande nrmer kring entreprenörskap meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag? För att på ett tydligt ch strukturerat sätt besvara frskningsfrågan har vi valt att bryta ner den i mindre delar sm kmmer att leda fram till själva svaret, vi har valt att dela in frskningsfrågan i följande delar: - Vad är en entreprenör? - Finns det specifika nrmer ch entreprenöriella egenskaper? - Push and pull faktrer - Nätverk - Hur påverkas meningsskapandet? Avgränsning av begreppet entreprenörskap Studiens teretiska mall ch perspektiv på entreprenörskap utgår från William J. Baumls teri. Det sm i denna studie benämns sm entreprenörskap syftar till vad Bauml (1990) definierar sm skapande entreprenörskap. Sm med många begrepp så innehar just begreppet entreprenörskap lika inbyggda värderingar ch kan tlkas på många lika sätt. För att undvika missförstånd är det därför viktigt att tydligt definiera vad sm åsyftas med begreppet. Entreprenörskap skulle i enlighet med Bauml (1990) kunna appliceras på brttsliga aktiviteter sm tyngder ner samhället ch eknmin mer än skapar nytta. En annan definitin av entreprenörskap skulle kunna vara entreprenöriella aktiviteter för att skapa överlevnad för dagen. Ett exempel på det är gatuförsäljare sm försöker samla in pengar för att överleva dagen. Den definitinen av entreprenörskap sm används i denna studie är sm nämnt van Baumls (1990) skapande entreprenörskap, vilket i denna rapprt tlkas sm entreprenörskap sm skapar arbete inte bara åt individen själv utan även åt andra individer.

11 Metd Följande avsnitt kmmer att innehålla en redgörelse för vilken frskningsmetd studien är baserad på, samt en mtivering till dessa val. Inledningsvis kmmer val av metd ch frskningsansats att behandlas, vidare kmmer respndenter att presenteras ch urvalet av dessa att mtiveras. Undersökningskvalitet kmmer att diskuteras genm validitet, reliabilitet ch bjektivitet. Avsnittet kmmer att avslutas med en metdreflektin, där metdkritik kmmer att framföras. Val av metd Eftersm syftet med denna studie är att erhålla en ökad förståelse för de nrmer sm råder runt entreprenörskap ch hur dessa nrmer påverkar meningsskapandet för kvinnr sm vill bli entreprenörer, kmmer frskningen sm denna studie är baserad på att härstamma från ett kvalitativ tillvägagångssätt. Respndentens livsuppfattning kan återges genm nyanserade beskrivningar av vardagliga ch allmänna händelser i kvalitativa intervjuer (Patel & Davidsn, 2011). Det är på grund av att den djupare förståelse för ämnet sm eftersträvas ch den typ av infrmatin sm kvalitativa intervjuer kan generera sm denna metd valt att användas. Frskningsansats Frskningsansatsen utgör vilken abstraktinsnivå mellan terin ch empirin frskaren väljer att behandla frågeställningen på (Björklund & Paulssn, 2012). Denna studie grundar sig i kvalitativa intervjuer. När det gäller arbetssätt i frskningsprcessen berättar Patel & Davidsn (2011) att kvalitativa intervjuer riktar sig mt ett induktivt eller abduktivt arbetssätt. Frskningsprcessen initierades genm litteraturstudier ch annan kunskapsinhämtning kring ämnet, vilket utgör en deduktiv ansats då vi utgick från terier ch tidigare frskning, dck har denna studie under frskningsprcessen uppnått stra inslag av induktin då vi genm vår kntakt med verkligheten genm våra respndenter erhöll tankar ch mönster att tillämpa på terimallen. Dck eftersm studiens datainsamling huvudsakligen bygger på kvalitativa intervjuer bedömer vi i enlighet med Patel & Davidssn (2011), sm anser att kvalitativa intervjuer riktar sig mt ett induktivt eller abduktivt arbetssätt, att det är abduktiv ansats sm har använts i denna rapprt.

12 Urval Respndenter har valts ut efter den spetskmpetens de besitter inm ämnet. För att uppnå en så rättvisande bild sm möjligt så har en spridning av erfarenheter hs respndenterna eftersträvats i urvalet av dessa. Eftersm vi i vår frskningsprcess har behandlat ämnen sm nrmer kring entreprenörskap ch entreprenöriella egenskaper, har det varit viktigt för ss att för att studiens resultat skulle bli mer generella att välja respndenter sm alla har lika erfarenheter kring entreprenörskap. Någt sm vi anser vara värt att lyfta fram är det faktum att vi har valt att inkludera både manliga ch kvinnliga respndenter. Ett sätt att betrakta detta ämne på hade varit att endast inkludera kvinnliga respndenter, men vi anser att studien blir mer verklighetsförankrad genm att även manliga respndenter har inkluderats. Val av respndenter Studien är baserad på fem djupgående semistrukturerade intervjuer, samt en telefnintervju. Antalet intervjuer har begränsats till sex stycken på grund av att vi ansåg att vi då uppnått empirisk mättnad. Vi anser att fler intervjuer hade blivit repetitivt. Respndenterna består av fyra representanter för verksamheter sm alla arbetar med att främja entreprenörskap ch företagande samt två persner sm startat ch driver egna företag. Dessa valdes ut med en tanke att de alla besitter kunskap ch erfarenhet kring vad sm idag görs för att främja entreprenörskap, samt att de även har kunskap ng att kunna uttala sig m skillnader i bland annat bemötande i lika situatiner sm eventuellt kvinnliga- respektive manliga entreprenörer möter. Dessutm innehar alla dessa respndenter erfarenhet kring vad det egentligen är för nrmer sm råder kring entreprenörer ch entreprenörskap. Respndenterna presenteras nedan: Gunilla Thrstenssn, Tillväxtverket- Ansvarig för prgrammet Främja kvinnrs företagande. Carl Nrdling, Drivhuset Götebrg Ida Peterssn, Yung ladies in business- Grundare av affärsnätverket Yung ladies in business. Marie Sjövall, Västra Götalandsreginen- Reginutvecklare inm entreprenörskap ch nyföretagande. Jhanna Bradfrd, grundare av blggprtalen Lvely Life samt blggen Tant Jhanna. Pyan Karimi, grundare av rekryteringsbyrån Oddwrk

13 Etiska aspekter Intervjusituatiner är känsliga då många faktrer kan ha inverkan på intervjun ch därmed påverka hur den intervjuades situatin uppfattas (Kvale, 1997). För att bidra till en ökad känsla av trygghet hs respndenten så har det tydligt betnats deras rätt till annymitet. Alla respndenter har ckså fått ta del av intervjutexten för deras gdkännande innan publicering, vilket ckså har tydliggjrts innan intervjuerna startade. Dessa åtgärder anser vi har bidragit till att intervjupersnen har känt sig fri att utrycka sina åsikter. Undersökningskvalitet I vetenskapliga sammanhang finns det generellt tre aspekter sm bör tas i beakt, en studies validitet, reliabilitet ch bjektivitet bör diskuteras för att öka studiens trvärdighet (Björklund & Paulssn, 2012). Vidare menar Björklund ch Paulssn (2012) att frskaren alltid bör sträva efter att uppnås så hög validitet, reliabilitet ch bjektivitet sm möjligt. Validitet: Mäter man det man verkligen det man avser att mäta? (Björklund & Paulssn, 2012). I denna studie har hög validitet strävats efter att uppnås genm ett urval av lika respndenter med lika erfarenheter ch perspektiv kring sakfrågan. Även lika teretiska ramverk har använts. Reliabilitet: I vilken utsträckning är det möjligt att erhålla samma resultat m man upprepar studien? Reliabiliteten är därav ett mått på graden av tillförlitlighet hs mätningen (Björklund & Paulssn, 2012). Eftersm studien är baserad på kvalitativa intervjuer blir det någt svårt att genmföra undersökningen på ett exakt liknande sätt, vilket minskar studiens reliabilitet någt. Kntrllfrågr där studiens aspekter har blivit värderade ytterligare har använts för att öka reliabiliteten någt. Objektivitet: Hur värderingar påverkar undersökningen? (Björklund & Paulssn, 2012). Objektivitet är någt sm i denna studie har värderats högt. Eftersm denna studie ämnar att vara en saklig ch vetenskaplig utredning av ett prblem, har mycket vikt lagts vid att sålla ut åsikter ch perspektiv så att resultatet inte ska bli missvisande ch gå att appliceras generellt. Det är någt sm ansågs vara relevant att belysa i denna studie, eftersm det är lätt att i frskningsprcessen vara färgad av tidigare åsikter, livsuppfattningar ch perspektiv på saker ch ting. Kvale (1997) menar att eftersm det finns skiftande perspektiv på vad bjektivitet innebär, kan undersökningar baserade på kvalitativa intervjuer inte klassas sm varken

14 bjektiv eller subjektiv metd. Han anser även att kvalitativa intervjuer där intervjubjektet existerar i en värld sm är språkligt knstituerad med intervjuaren i princip kan ses sm bjektiva. Sm vår frågeställning lyder, strävar denna rapprt efter att undersöka huruvida rådande nrmer gällande entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag. Under infrmatinssökningsprcessen har vi märkt att en del av det material sm tidigare studier bygger på har en viss plitisk undertn ch en någt nyanserad bild av framställandet av kvinnr sm en minritetsgrupp. Vi har hela tiden strävat efter att beskriva en bjektiv bild av verkligheten. Metdreflektin Kritik mt kvalitativ frskning är vanligtvis att frskningen är mycket subjektiv ch bygger på frskarens egen uppfattning av vad sm är viktigt. Kvalitativ frskning är svår att replikera eftersm frskaren tenderar att inrikta sig på det sm är intressant för just den specifika studien (Bryman & Bell, 2005). Vidare menar Bryman ch Bell (2005) att kvalitativ frskning är svår att implementera på andra miljöer, samt att en studie inte kan representera en hel ppulatin. Intervjutillfällena Insamlingen av primärdata till denna studie består av fem djupintervjuer ch en telefnintervju. Bryman ch Bell (2005) anser att en nackdel med telefnintervjuer är att de fta är krtare än intervjuer sm sker med direktkntakt, därför har vi valt att i huvudsak genmföra persnliga djupintervjuer. Vid intervjutillfällena så har vi utgått från två lika semistrukturerade intervjuguider, men på grund av att de verksamheterna sm är representerade har relativt lika syften så har vi fått anpassa frågrna lite efter verksamheterna. Det har givit respndenterna möjlighet att svara öppet ch fritt, ch ss intervjuare möjlighet att ställa relevanta följdfrågr berende på respndentens svar. Det är utifrån våra litteraturstudier sm vi har utfrmat de två lika intervjuguiderna, en för de respndenter sm arbetar med främjande verksamhet samt en för entreprenörerna. Syftet med detta var att vi var intresserade av att fkusera på lika beröringspunkter i intervjuerna. I de intervjuer sm genmfördes med entreprenörerna så har vårt fkus legat på hur de har upplevt nrmer i uppstarten ch bedrivandet av sin verksamhet. I intervjuerna med de övriga respndenterna har varit intresserad av det främjande stödet sm finns för kvinnr sm vill

15 starta företag, ch velat fkusera på respndenternas tankar m vad sm har gjrts, vad sm görs idag, ch vad sm behöver göras i framtiden för att uppnå ett jämställt företagande. Källkritik Studien har limiterats till de källr sm belyser kvinnr sm entreprenörer. För att man skall få en helt riktigt bild, bör källr sm även speglat manliga entreprenörer ch deras förutsättningar inkluderats, men på grund av vårt fkus på kvinnr sm vill starta företag så har vi för tydlighetens skull valt att fkusera på just teri m kvinnr ch företagande. Analytiskt ramverk Efter att ha studerat bakgrunden ch histrian m kvinnan sm entreprenör km vi fram till mråden vi ville granska närmare ch sm vi ansåg inte studerats ingående i tidigare frskning. Eftersm denna studie hamnar inm ramarna för entreprenörskap kändes det grundläggande att allra först utreda uppfattningen ch innebörden av begreppet entreprenör. Vem eller vilka är det egentligen man menar med detta uttryck? Vi ville ckså granska vilka skäl sm ligger till grund till att kvinnr vågar ta steget att bli egna företagare. Vad finns det för drivkrafter eller hinder för kvinnr idag? Dessutm har vi genm litteratur fått reda på att det finns nrmer kring rdet entreprenör sm anses vara manligt laddade, någt sm vi ckså undersökt. Hur påverkar de nrmer sm finns meningsskapandet för kvinnr sm entreprenörer? Delar den entreprenöriella kvinnan samma bild av sig själv sm samhället gör? Vi kmmer att försöka besvara frågan genm att utreda dessa van nämnda faktrer för att se m de har en betydande påverkan på kvinnr sm vill starta egna företag. Dessa frågr kmmer vi att försöka besvara genm teri men ckså genm de intervjuer vi hållit med våra respndenter. De teridelar sm kmmer att presenteras i följande avsnitt är de sm kmmer att analyseras för att besvara studiens frågeställning. Nrmer sm finns kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet för kvinnan sm är entreprenör i frm av identitetsskapande; m hn har en annan uppfattning kring begreppet ch sin situatin än vad samhället har kan detta påverka henne på ett negativt sätt. Dessa nrmer kring entreprenörskap kan i sin tur påverka push and pull faktrerna vilka är de sm avgör m steget mt att bli egen företagare vågar tagas. Ett bra nätverk spelar en str rll ch kan ses sm en pull faktr. Figuren nedan redvisar hur de lika delarna kan påverka kvinnan sm entreprenör.

16 Figur 1. En illustratin för att visa hur de lika teridelarna skall leda fram till att besvara frskningsfrågan. Pilarna sm syns på vansidan är de sm har en psitiv betydelse, medan pilarna i nederkant är de sm har en negativ betydelse i sammanhanget. Källa: Egen figur.

17 Teri Följande avsnitt innehåller vår teretiska referensram sm är baserad på tidigare frskning. Först definieras begreppet entreprenörskap, för att sedan behandla entreprenöriella egenskaper, kvinnan sm entreprenör, push ch pull faktrer, betydelsen av ett bra nätverk samt meningsskapande. Vad är en entreprenör? Dagligen möter man rdet entreprenör; exempelvis genm tidningar, på TV eller via sciala medier ch alla individer har sin egen uppfattning m rdet ch dess betydelse. Ett vanligt sätt att beskriva en entreprenör är att tänka sig en persn sm vågar gå sin egen väg genm att starta ett eget företag för att förvekliga sin dröm. Man kan fta föreställa sig dem sm drivna, fulla av energi ch mycket säkra på sin sak ch att vara entreprenör för fta med sig en tanke m en gd eknmisk status. Ordet definierar en persn sm är handlingskraftig, driftig ch effektiv. (Pålssn, 2010). Enligt Landström (2005) bttnar det svenska rdet entreprenör från franskans rd entreprendre sm definierar en persn sm är aktiv ch får någt gjrt. Ordet har används sedan 1100-talet men nämndes för första gången i Dictinnaire de la langue francais år 1437 ch användes flitigt under medeltiden. Landström (2005) berättar att rdet entreprenör då främst syftade till en persn sm enligt ett kntrakt med staten hade ett uppdrag att uppföra någn frm av byggnad, vanligtvis sltt eller kyrka. I detta kntrakt var ett fast pris anslaget ch entreprenören var då den sm std för det fulla risktagandet. Det är ckså ifrån denna perid rdet byggnadsentreprenör härstammar ifrån (Landström, 2005). Landström (2005) berättar att själva rdet intrducerades i eknmiska kretsar genm den irländska eknmen Richard Cantilln ( ). Cantilln ansåg att en entreprenör är en persn sm köper en viss vara till ett fast pris men sm sedan säljer till ett säkert pris ch är villig att bära risken detta medför. Landström (2005) berättar vidare att Cantilln förklarade rdet entreprenör genm den sm handlade med jrdbruksprdukter. Dessa persner köpte dessa varr till ett lågt pris, fraktade dem till en marknad där de sedan kunde sälja samma varr till ett högre pris allt efter principen för tillgång ch efterfrågan. Då inget pris var förutbestämt medförde detta givetvis en viss risk. Just detta risktagande är en egenskap sm

18 Cantilln ansåg var typiskt för en entreprenör (Landström, 2005). Tillväxtverket har vidare definierat rdet entreprenörskap sm en dynamisk ch scial prcess, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter ch gör någt med dem för att mfrma idéer till praktiska ch målinriktade aktiviteter i sciala, kulturella ch eknmiska sammanhang " (Tillväxtverket, 2014). Davidssn (1989) menar att det råder str förvirring kring begreppet entreprenör sm ibland felaktigt likställs med företagare. Han menade att denna klarhet kring begreppet leder till att det inte går att jämföra frskning inm mrådet m inte innebörden av rdet är helt klarlagt. Därav intrducerade Davidssn (1989) fyra kriterier 5 sm i hans mening skapade klarhet kring begreppet entreprenör. 1. En entreprenör kan, men behöver inte vara, kreatören av en ny prdukt. Det fundamentala är att han eller hn kan identifiera värdet av en idé eller aktivitet när den utfrskas. 2. Entreprenören utfrskar idéer genm frmande ch/eller expansin av ett företag. Han eller hn är (i vissa fall) en småföretagare. 3. Entreprenörer kan, men behöver inte, bära (hela) den finansiella risken. En passiv investerare är ingen entreprenör, avsett hur radikal eller riskfylld idén än är. Ett aktivt deltagande är avgörande. 4. Alla småföretagare är inte entreprenörer. För att kvalificera sm en entreprenör, måste han eller hn vara rienterade mt ch aktivt sträva efter förändring. Davidssn berättar även att det inte är start-up fasen sm avgör m någn är entreprenör utan vad sm sker efter denna fas, det s.k. frtsatta entreprenörskapet. Denna mening var någn sm Henreksn ch Stenkula (2007) höll med m. De anser att en verksamhet måste vara entreprenöriell, alltså vara nyskapande ch en vilja att växa, för att anses vara entreprenöriell. Vidare menar de att därför inte alla företagare kan anses vara entreprenörer eftersm det finns ägare till företag sm inte har en önskan m expansin utan nöjer sig endast med försörjning. Henreksn ch Stenkula (2007) har analyserat GEM-mätningen sm gjrdes år 2006 ch kmmit fram till att i denna rapprt varierar antalet entreprenörer mellan U ch I-länder. Sverige ch Japan, sm klassas sm I-länder, har en förhållandevis låg andel entreprenörer, 5 Fritt översatt

19 medans det i utvecklingsländerna Venezuela ch Brasilien finns en hög andel invånare sm startat eget företag. Detta anser Henreksn ch Stenkula (2007) ber på någt de valt att kalla nödvändighetsentreprenörskap sm är en knsekvens av bl.a. eknmiska missgynnsamma förhållanden. Detta uppstår då det inte finns lika många alternativa vägar in på arbetsmarknaden sm i ett I-land, ch det mer eller mindre tvingar då fler persner att testa sina vingar sm egna företagare. Nrmer ch entreprenöriella egenskaper Ur definitinen av rdet entreprenör går inte att utläsa vem sm blir en entreprenör eller inte. Det kan vara en man eller kvinna, gammal sm ung, studerande eller flera år på arbetsmarknaden. Vad sm dck är fundamentalt är att en entreprenöriell persn har vissa egenskaper sm anses vara värdefulla. Marianne Larssn sm är innvatinschef på Teknpl har i en intervju med Tillväxtverket sagt att entreprenöriella egenskaper är erhört kmplext men krt uttryckt handlar det m att kunna kmbinera "ett trligt driv ch förmåga att se möjligheter ch svårigheter runt hörnet med riskvillighet ch ett strt hjärta" (Tillväxtverket, 2014). Kvinnr har i alla tider varit företagsamma, duktiga på att ta sig an praktiska uppgifter, uthålliga ch prblemlösare. Trts detta har kvinnr inte alltid varit lika accepterade sm män på arbetsmarknaden utan stött på fler fördmar, ch inte setts sm entreprenörer i samma utsträckning sm männen gjrt. Det är i större utsträckning själva ägandet sm har varit begränsat på grund av kvinnrs psitin i samhället. (Hlmquist & Sundin, 2002). Tidigare frskning kring ämnet kvinnr sm entreprenörer har visat att typiska egenskaper för en entreprenör inte riktigt stämmer överens med bilden av en kvinnas egenskaper. En mdell 6 sm tydligt delar upp synen på kvinnrs entreprenörskap i en kvinnvärld ch en företagarevärld är utfrmad av prfessr Carin Hlmquist ch prfessr Elisabeth Sundin. Mdellen kan användas för att visa att dessa två världar är åtskilda av lika värderingar ch uppgifter ch att en kvinna sm blir entreprenör dels kan ändra den manliga bilden av entreprenörskap genm att föra med sig värden från kvinnvärlden, eller så kan de följa de nrmer sm redan råder i företagarevärlden. (Hlmquist & Sundin, 2002). 6 Mdellen beskriver företagar- ch kvinnvärlden sm åtskilda med lika slags uppgifter ch värderingar (Hlmqvist & Sundin, 2002).

20 Källa: Hlmqvist & Sundin (2002) Entreprenörer har länge setts sm förebilder för framgång i kmbinatin med självständighet ch kntrll, samtidigt sm tidigare frskning i ämnet har betnat entreprenöriella egenskaper, strategier ch framåtanda. Typiska egenskaper för en entreprenör faller fta inm ett fack för vad man brukar betrakta sm manliga egenskaper (Kariv, 2012). Hlmqvist & Sundin (2002) argumenterar för att det kan upplevas att det finns vissa egenskaper sm kmmer fram i en psitiv anda m de finns hs män, men samma egenskaper kan istället framställas med negativt betning m dessa finns hs en kvinna. Det kan vara intressant att se vilka egenskaper sm betecknas sm typiskt entreprenöriella samt hur tidigare studier i ämnet har definierat det entreprenöriella företaget samt den makreknmiska miljön det entreprenöriella företaget verkar i. Nedan följer ett urval 7 (Kariv, 2012): Entreprenöriella egenskaper - Äventyrlig - Risktagande - Tycks ha svårt att anpassa sig efter rådande företagsnrmer - Innvativ - Kreativ Det entreprenöriella företaget - Innvativt - Kan anta många lika frmer - Fkus ligger på expertis - Uppkmmer av sig själv 7 De listade egenskaperna är ett urval ur Kariv (2012) sm vi har gjrt utan någn specifik tanke bakm för att läsaren ska få en bild av vad tidigare frskning har definierat sm typiskt entreprenöriella egenskaper.

21 Den entreprenöriella företagsmiljön - Dynamisk - Knkurrenskraftig - Innvativ - Riskabel - Imiterande (företag imiterar varandra) - Verkar genm unika prcesser Kvinnan på arbetsmarknaden ur ett histriskt perspektiv Först under mitten av 1800-talet fick kvinnr rätt till att arbeta av sciala skäl, m de höll sig till verksamheter sm inte knkurrerade med männens handel. Kvinnr fanns då främst inm slakteri, krg eller bryggeriverksamheter. Även m det var kvinnan sm var den drivande i en viss verksamhet, var det ändå mannen i förhållandet sm std sm ansvarig för affärerna. Endast m mannen var försupen, inkmpetent eller sjuk fick kvinnan lv att kliva fram i mannens ställe. (Företagsamheten, 2012). Flera nischer på den då befintliga arbetsmarknaden var då ännu inte möjliga för kvinnr att vara verksamma inm. Vissa var helt förbjudna medan andra marknader hölls stängda då kvinnr sällan var lika högutbildade sm männen, detta gällde då främst de ffentliga tjänstesektrerna. Ca 1850 startades en diskussin m huruvida gifta kvinnr skulle få ta sig an lönearbete eller inte. Det tillkm en ny lag sm möjliggjrde för gifta kvinnr att ha rätt att arbeta utanför hemmet. Det naturliga sättet för en kvinna att bli yrkesverksam var m hn sm änka tg över en verksamhet efter sin brtgångna man, detta var dck endast lagligt så länge kvinnan inte gifte m sig efter sin första makes död. Under krigstiden tg många kvinnr ett steg framåt ch fick framträdande arbetsrller då deras män låg ute i kriget. Först 1921 blev kvinnan myndigförklarad i Sverige ch fick då chansen att ta hand m sin egen eknmi. Idag är 22 prcent av Sveriges beflkning företagare ch ca 31 % av alla nyföretagare är kvinnr, men än idag möter kvinnr svårigheter på arbetsmarknaden i frm av diskriminering ch fördmar (Företagsamheten, 2012). Hirdman (2003) tar upp ch ifrågasätter hur denna skillnad mellan män ch kvinnr uppkm ch vad den grundar sig i. Hn belyser någt sm hn valt att kalla för genuskntrakt ch

22 genm åren säger hn sig ha analyserat lika typer av kntrakt sm funnits under det senaste decenniet. Med dessa kntrakt menar hn de utsagda åtaganden män ch kvinnr fördelat mellan sig ch att männen var de med mest makt. Husmrskntraktet sm Hirdman ansåg rådde i början av 1900-talet var ett kntrakt sm fanns mellan kvinnan ch samhället. Mannen den sm skulle arbeta ch driva in pengar till hushållet, medans kvinnan skulle ansvara för att föda ch fstra barnen samt sköta hushållet. Under mitten av 1900-talet bröts dck detta kntrakt när kvinnan började söka sig ut på arbetsmarknaden. Detta skedde i samband med att synen på den idealiska husmdern ändrades ch uppfattningen m att kvinnr skulle hålla sig hemma för att sköta hem ch barn, ifrågasattes. Det nya kntraktet har Hirdman valt att kalla för jämnlikhetskntraktet. Med detta menas att kvinnan bidrar till hushållseknmin på ett annat sätt än tidigare ch man ser på kvinnr ch män på ett mer jämställt sätt än tidigare. Hirdman km sedan att döpa m detta kntrakt till jämställdhetskntraktet då hn ansåg att det inte gällde att likställa kvinnan med mannen, utan att ställa henne jämte. Danilda (2001) berättar m ett särskilt lån sm tgs fram av Almi under 1990-talet. Detta lån kallades för kvinnlånet, vilket var ett lån sm var till främst för kvinnr. Danilda förklarade att idén bakm detta specifika lån km fram i ch med att flertalet kvinnr kände sig illa bemötta när de sökte upp banker för att få hjälp med att starta upp en egen verksamhet ansågs detta prblem vara såpass strt att detta lån etablerades i hela Sverige. År 2009 avsatte Almi 10 miljner krnr i lånemedel särskilt ämnat för kvinnr sm ville starta egen verksamhet. Vidare berättar Danilda (2001) att frskningen visar att kvinnr har fler hinder när det kmmer till företagande, än vad män har. I samma studie tar hn även upp att det är dags att man slutar diskutera skillnader sm finns mellan manligt ch kvinnligt när man talar m företagaregenskaper. Hn menar att m man slutar att fkusera på de skillnader sm kan finnas mellan män ch kvinnr ch istället lyfter fram att kvinnr, precis sm män, har lika mtiv ch drivkrafter så kan man tysta ner de myter ch traditinella uppfattningar sm finns kring kvinnrs företagande ch att de inte skulle vara lika lämpade att driva företag sm män. Att ett särskilt lån tas fram enbart för kvinnr berättar indirekt att denna grupp behöver extra stöd, menar Danilda (2001). Danilda (2001) lyfter ckså fram i sin artikel fram att kvinnr har genm tiderna satt av mer tid för familj ch hushållsarbete än vad män har, vilket gör det de har mindre tid att lägga på företagande ch blir då en begränsning. Detta leder ckså till att det blir svårt att hitta en

23 avvägning mellan familj ch förtagande. Vidare visar hn i sin studie att än idag avsätter kvinnr mer tid för familjen än vad män gör. Främja kvinnrs företagande Tillväxtverket arbetar för att fler företag i Sverige ska startas ch växa. Det är enligt Tillväxtverket en viktig förutsättning för att skapa hög tillväxt 8 i Sverige. Kunskap, nätverk ch finansiering är Tillväxtverkets viktigaste redskap, genm kunskap så skapas förutsättningar för Tillväxtverket att skapa nätverk efter företag ch reginers behv ch genm det finansiera insatser sm stärker näringslivet. (Tillväxtverket, 2014). Prgrammet Främja kvinnrs företagande Tillväxtverket arbetar aktivt med prgrammet Främja kvinnrs företagande sm syftar till att skapa tillväxt i svenskt näringsliv genm fler verkande kvinnliga entreprenörer. Prgrammet initierades 2007 ch pågick till 2009, därefter blev det förlängt till att mfatta även år Sittande regering 2011 anslg m ett nytt prgram sm skulle mfatta 2011 till Prgrammet syftar till kvinnr sm vill starta företag med ckså till kvinnr sm vill utveckla sina företag. Vidare så vänder sig prgrammet även till aktörer sm vill främja företagsutveckling ch reginal tillväxt. Tillväxtverket bidrar då med exempelvis rådgivning ch finansiering. I dagens läge ökar kvinnrs företagande generellt i hela landet. Enligt statistik från Statiska Centralbyrån så var ökningen av företag sm drivs av kvinnr 34 % mellan , under samma perid var ökningen av företag drivna av män 19 %, dck med stra variatiner mellan länen. (Tillväxtverket, 2014). 8 Mer m tillväxtverkets syn på tillväxt finns att läsa i bilaga 2.

24 Källa: SCB, RAMS-statistiken. Hämtad från Push and pull faktrer Vad är det egentligen sm gör att en persn vågar ta steget från en anställning till att starta ett eget företag? Självklart varierar anledningarna ifrån persn till persn, men gemensamt är att det bttnar i ett md ch en drivkraft. Henreksn ch Stenkula (2007) nämner flera lika skäl till att någn väljer att starta eller ta över ett företag. De ger exempel så sm att man vill kmma runt lagar ch regler sm kan finnas både på arbetsmarknaden eller inm företaget, att man vill realisera en affärsidé eller att man bara har en dröm m man anser sig få ett bättre liv sm egenföretagare. Push faktrerna är de sm anses sprra en persn att våga ta risken men det kan ckså vara faktrer sm mer eller mindre tvingar en persn att ta ett steg i en ny riktning. Detta kan exempelvis vara ett resultat av arbetslöshet eller ett missnöje med sin nuvarande arbetssituatin. Enligt Sundin ch Hlmquist (1989) kan det ckså vara ett resultat av att någn ärver ett redan befintligt företag eller att knjunkturen på marknaden förändras. Vidare anser de ckså att push faktrer kan vara förknippade med arv eller giftermål ch i dessa sammanhang är företagande inte det primära syftet. Pullfaktrerna å andra sidan är faktrer sm påverkar i en mer psitiv bemärkelse ch ger mtiv till entreprenörskap. Sundin ch Hlmquist (1989) nämner exempel sm högre lön, förverkligande av sig själv samt att slippa ta rder sm pull faktrer. De nämner ckså att det ibland kan vara svårt att urskilja vad sm är psitivt betingat ch vad sm kan tlkas vara en negativ faktr, detta varierar från fall till fall. I deras undersökning är det fler kvinnr sm känner sig tvingade att ta steget mt att bli entreprenör.

25 Dawsn ch Henley (2011) har skrivit en artikel där de utreder m persner väljer att bli entreprenörer utifrån push eller pull faktrer ch m dessa skiljer sig mellan män ch kvinnr. I sin studie ber de män ch kvinnr svara på frågan m varför de väljer att bli entreprenörer ch de fann att även m svaren mellan respnderande män ch kvinnr skiljde sig markant på vissa punkter fanns det en gemensam grund; den vanligaste anledningen för både kvinnr ch män var att de ville känna sig självständiga. För män var det även en överhängande faktr att de ville tjäna mer pengar, medan en str andel av kvinnrna sade att det var främst för familjeanledningar sm de ville bli egna företagare, ch i samband med detta kunde de ckså få spendera mer tid med sin familj ch vara i sin kvinnrll. Nätverk När en entreprenör står inför vägvalet m att etablera ett företag eller ej så spelar det sciala nätverket str rll. Entreprenörer använder sig av sitt sciala kapital i varje steg av etableringsfasen (Greve, A. ch Salaff, J. W, 2003). Entreprenör sm använder sig av sitt sciala nätverk når en större framgång än entreprenörer sm inte gör det (Jhannissn, 1992). En definitin av ett nätverk är att det kan ses sm en sammanbindning av lika sciala relatiner mellan diverse aktörer (Drake & Slberg, 1996). Drake & Slberg (1996) menar att ett nätverk kan tillgdse lika intressen för den enskilda individen ch att strukturerna för ett nätverk kan variera mellan allt från frmella till infrmella, fasta eller lösa till sciala eller eknmiska. En försvenskad användning av rdet nätverk besitter innebörden kntaktnät, vilket fta används sm verb ch i lika sammanhang med innebörden att nätverka, det vill säga knyta kntakter. Frmella ch infrmella nätverk används av kvinnr sm stöd ch resurs för att nå sina utsatta mål. Jhannissn (1992) menar att kvinnr i större utsträckning än män är mer benägna att underhålla redan existerande kntakter än att skapa nya. Generellt när det gäller förväntningarna på nätverket så skiljer sig mäns förväntningar från kvinnrs förväntningar. Män förväntar sig nämligen att kunna utnyttja sitt nätverk när behv finns medans kvinnr mer fkuserar på att så många sm möjligt sm ingår i nätverket ska få sina behv ch mål uppfyllda (Drake & Slberg, 1996).Vidare menar Drake & Slberg (1996) att mycket tyder på att kvinnr ch män använder sig av sina nätverk på lika sätt. Tidigare frskning visar att kvinnr sm på ett differentierat sätt nyttjar sitt kntaktnätverk, har andra förväntningar på utbytet de erhåller av nätverket än de kvinnr sm inte är lika differentierade i sin användning av nätverket. De förväntar sig helt enkelt både ett scialt ch yrkesmässigt utbyte av nätverket. Drake & Slberg (1996) beskriver den paradx sm innebär

26 att trts att det har visat sig vara funktinellt att förvänta sig att nätverket ska generera både sciala ch yrkesmässiga kntakter så är det få kvinnr sm använder sina nätverk på ett sådant sätt. Meningsskapande Meningsskapande sm kncept förklaras av Weick (1995) sm sensemaking med innebörden making sense, det vill säga skapa mening 9. När vi i denna studie använder rdet meningsskapande så syftar vi på Weicks (1995) definitin av knceptet sensemaking. Weick argumenterar för att meningsskapande sm kncept har definierats sm att placera ett ramverk runt någt, att skapa förståelse eller mening, mdirigera överraskningar, agera genm ömsesidig förståelse eller att skapa mönster. Vidare bryter Weick (1995) ner de tidigare definitinerna genm att jämställa meningsskapande med att tlka, eftersm att tlka fta används sm en synnym för att skapa mening. Meningsskapande sm prcess skiljer sig dck från andra prcesser sm att förstå ch att tlka genm sju egenskaper (Weick, 1995). Nedan följer en lista 10 på de egenskaper sm enligt Weick (1995) särskiljer meningsskapande: 1. Utgångspunkten finns i identitetsskapande 2. Retrspektiv 3. Skapandet av nya miljöer (i rganisatiner) 4. Scial 5. Pågående 6. Pågår överallt 7. Drivs av rimlighet snarare än nggrannhet Identitetsskapande Sensemaking begins with a sensemaker - Weick (1995) Vi har valt att i denna studie fkusera på identitetsskapande, eftersm utgångspunkten för Weicks teri finns här. Vi anser även detta vara relevant för vår studie. Weick argumenterar för att meningsskapande uppstår i en meningsskapande individ genm en pågående prcess sm hela tiden marbetas berende 9 Egen översättning 10 Fritt översatt

27 på vilket jag sm individen finner vara lämpligt i lika situatiner. Meningsskapandet uppstår sm en knflikt mellan individens egen bild av sig själv ch medvetenheten m bilden mgivningen har av individen (Weick, 1995).

28 Empiri ch Analys Följande avsnitt innehåller det empiriska data sm har samlats in för denna studie. Här presenteras respndenternas svar med kpplingar till den teri sm tidigare presenterats. När vi utfrmat vår teridel blev det tydligt för ss vilka frågr vi ville ha svar på under våra intervjuer. Vi fann det särskilt intressant att reda ut vad rdet entreprenör har för betydelse för varje enskild respndent, för att sedan gå vidare ch fråga m nrmer kring entreprenörskap samt m det frtfarande finns ett behv att främja kvinnrs entreprenörskap. För att presentera det empiriska materialet på ett så tydligt sätt sm möjligt så har vi valt att utgå från rubriker i teriavsnittet för att i analysen tydligt kunna knyta an till den teretiska referensramen, vår frågeställning ch studiens syfte. Vad är en entreprenör? Sm Davidssn (1989) nämnde är entreprenör är ett begrepp vars betydelse kan variera mellan individer. Vi bad därför alla respndenter att först definiera rdet entreprenör utifrån sin egen uppfattning kring rdet, för att kunna jämföra deras svar med hur terin definierar samma begrepp. Vi uppfattade respndenterna sm säkra på den uppfattning de hade kring rdet ch definierade begreppet på liknande sätt. Några exempel är följande citat; Då skulle jag säga att det är en persn sm ser möjligheter ch gör någnting av det, i ett affärsmässigt sammanhang. Alltså att man innehar någt frm av möjlighetstänk ch har en stark drivkraft att testa m det sm man vill göra fungerar i verkligheten (Gunilla, Tillväxtverket) Det finns många definitiner av en entreprenör. Men min definitin av en entreprenör är att det är en människa sm tar tillfället i akt att msätta en idé sm kan generera ett mervärde för någn annan (Marie, VGR) Dessa vanstående citat är från de respndenter sm arbetar för rganisatiner med satsningar för att främja kvinnrs företagande. Skiljer sig deras definitiner från respndenter med andra erfarenheter av entreprenörskap? Nedanstående citat är från intervjupersner sm idag är verksamma entreprenörer;

29 Jag skulle vilja säga att det är någn sm är driven ch sm jbbar hårt för att skapa någt. Det kräver hårt arbete, starkt engagemang ch en persn sm vågar gå sin egen väg (Pyan, Oddwrk) Jag skulle säga att det är mer ett sätt att vara. Jag tycker inte att man kan bli entreprenör, man föds till det. Det är ett sätt att tänka ch leva skulle man kunna säga. Om jag skall sätta rd på det hade jag sagt att man ser möjligheter ch inte hinder (Jhanna, Tant Jhanna) Respndenterna var alla överens m att en entreprenör är någn sm skapar någt. Att man ser möjligheter ch inte hinder var ett återkmmande svar vi fick. Även m svaren inte var helt identiska hade de alla samma inriktning. Skulle man sammanfatta samtliga svar till en mening skulle det bli en driven persn sm ser möjligheter ch skapar någt. Detta återfinns även i terin då Landström (2005) ansåg att en entreprenör är en persn sm får någt gjrt. Richard Cantilln likställde en entreprenör med en persn sm såg möjligheter till att göra en gd affär även då det fanns en viss risk invlverad. När vi frågade m vad respndenterna trdde vad gemene man hade för uppfattning kring begreppet var svaren vi fick annrlunda. En av respndenterna trdde att gemene man tänkte sig mannen sm har en grävmaskin, ch syftade med det på entreprenörer sm är verksamma sm underleverantörer i byggbranschen, medan en annan svarade att man förmdligen tänker sig den typiska entreprenören sm en medelålders man med massa pengar. Det förstnämnda svaret på denna fråga går likställa med den typ av entreprenör sm Landström (2005) skrev m då han berättade m att rdet härstammar från byggnadsentreprenören. Ingen av våra sex respndenter trdde att gemene man skulle tänka sig en kvinna när man talar m den typiska entreprenören. Detta belägg för tanken m att den manliga nrmen ligger till grund för uppfattningen kring vem sm är entreprenör. Att det skulle föreligga en skillnad mellan att vara entreprenör eller företagare är förmdligen inte helt självklart för alla. I vårt teriavsnitt presenterade vi Davidssns (1989) fyra kriterier sm han tg fram för att skilja på begreppen företagare ch entreprenör. Henreksn ch Stenkula (2007) ansåg även dem att inte alla företagare är entreprenörer, eftersm en entreprenör är en persn sm vill se en utveckling ch inte bara vill hålla företaget levande. Att denna särskiljning på entreprenör ch företagare var så självklar bland dessa tre författare gjrde ss nyfikna på m den även återfanns hs våra respndenter. För att verkligen ringa in

30 vad begreppet entreprenör innebär frågade vi därför respndenterna m de även kunde definiera rdet företagare, för att belysa en eventuell skillnad mellan de båda begreppen. Ansåg de, liksm de tre författarna, att det fanns en skillnad mellan dessa två? Ida från nätverket Yung ladies in business var tydlig med att skilja på entreprenör ch företagare: När det gäller företagare så finns det givetvis entreprenörer sm startar företag ch är företagare, men jag tycker inte att man är entreprenör bara för att man startar ett företag (Ida, YLB) Även Marie på VGR ansåg att det fanns en betydande skillnad mellan dessa två begrepp ch hennes citat definierar respndenternas enhetliga syn på begreppet entreprenör ch företagare. Ja, du behöver inte vara entreprenör för att vara företagare. Du kan vara företagare utan att vara entreprenör (Marie, VGR) Nrmer ch entreprenöriella egenskaper I vårt teriavsnitt nämndes några steretypiskt entreprenöriella egenskaper. Några av dessa är, enligt Dafna Kariv (2012), egenskaper sm äventyrlighet, risktagande, att en persn är innvativ ch kreativ. Vi frågade våra respndenter vilka egenskaper de anser att man behöver ha för att för att driva ett företag. Dessa egenskaper sm terin beskriver sm entreprenöriella återfinns i några av respndenternas svar. Några av respndenterna argumenterar för att det finns vissa entreprenöriella egenskaper, dck påpekar de att dessa egenskaper är kpplade till en viss persnlighetstyp ch sätt att uppfatta den verklighet man lever. En av respndenterna uttryckte det sm att man kan besitta egenskaper sm att vara kreativ ch företagsam ch därmed anse sig själv vara entreprenör, men går det inte att kppla till ett mervärde går det heller inte att försörja sig på det. Jag tycker inte att entreprenör egentligen går hand i hand med själva företagandet, utan jag tycker att det är mer knutet till persnlighet (Ida, YLB) Att vara nyfiken är ckså en egenskap jag förknippar med en entreprenör, Man behöver ckså lite jävlar anamma ch man måste vara lite naiv. Man kan inte gå alla starta-eget kurser sm finns, det kmmer inte att hjälpa. Man måste tr på sin idé ch sedan kör man bara. (Jhanna, Tant Jhanna) Att vara entreprenör är att vara kreativ (Pyan, Oddwrk)

31 Enligt Hlmquist ch Sundin (2002) stämmer dessa speciella egenskaper inte alltid in på hur en kvinna ser sig själv i entreprenöriella sammanhang eftersm de egenskaper sm förknippas med en entreprenör fta anses återfinnas hs det manliga könet. Detta kan leda till en knflikt mellan kvinnans syn på sig själv sm entreprenör ch den bild mgivningen har av densamma. Vi frågade våra respndenter vad de hade för uppfattning kring nrmer sm finns kring entreprenörskap ch m en kppling mellan genus ch nrmer går att göra. Svaren kring m det finns nrmer skiljde sig åt bland respndenterna. Vissa hade aldrig fått den uppfattningen, medan andra var väl bekanta med en viss laddning kring rdet. Att svaren var så lika kändes någt förvånande eftersm samtliga respndenter själva sagt att de trr att gemene man tar för givet att entreprenören är en man. Vår respndent Marie på VGR berättade för ss under intervjun att det förekmmer genuskdade rd där mannen är nrm när man talar m företagande. Det används bland annat när man kmmunicerar ut företagsfrämjande insatser, vilket enligt Marie leder till att kvinnr inte känner sig hemma i dessa begrepp ch därför inte trr att de kan söka dessa stöd. Vi frågade varför hn trr att en del kvinnr inte kan identifiera sig med rdet entreprenör ch hur de stöd sm finns för kvinnr kmmuniceras ut. Marie svarade:... ett prblem är att man använder begrepp sm är traditinellt manliga, så att kvinnr kanske inte känner sig berörda. Orden är fta innvatin, teknik ch så vidare. Om vi pratar m genus så finns det rd sm är genuskdade, ch det är när man kmmunicerar de här stöden sm finns så använder man mycket genuskdade begrepp, där mannen är nrm då. Och det gör då att kvinnrna, m de inte jbbar i en traditinellt manlig bransch, inte alltid känner igen sig. (Marie, VGR) Vi frågade Jhanna m hn någn gång hade sökt rådgivning eller finansiella medel för att starta sin verksamhet. Förutm banklån hade hn aldrig varit i kntakt med någn rådgivare eller annat entreprenörskapsfrum. På drivaeget.se publicerades i december 2014 en lista med lika frmer av finansiella stöd man kan söka för sin verksamhet. Sm vi tidigare nämnt frmuleras ibland dessa finansiella stöd med rd ch begrepp sm kvinnr inte alltid identifierar sig med. Vi läste upp ett förslag på ett bidrag sm fanns att söka från denna sida där frmuleringen löd: Innvatinslån; ett villkrslån sm är inriktat på innvatinsprjekt

32 sm befinner sig i utvecklingsfasen ch ska användas fram till kmmersialisering, till exempelvis prduktutveckling eller tjänsteutveckling. 11 Jag visste knappt att det fanns sådana stöd för mig att söka. Det låter inte sm att det gäller för mig ch min verksamhet överhuvudtaget. (Jhanna, Tant Jhanna) * * * * * Sm tidigare nämnt i den teretiska referensramen bemöts män ch kvinnr lika på arbetsmarknaden ch i vissa situatiner förknippade med entreprenörskap ch företagande. Danilda (2001) berättade i sin rapprt att bakgrunden till att det kvinnlån vi tagit upp tidigare tgs fram var för att kvinnr kände sig diskriminerande när de sökte finansiella medel. Denna prblematik var någt sm Gunilla på Tillväxtverket kunde bekräfta för ss när vi frågade m män ch kvinnr ibland behandlas lika i situatiner sm uppkmmer vid eget företagande. Till exempel i finansieringssituatiner hs banken så händer det att kvinnr sitter ch beskriver sin affärsidé ch får frågan, men var är din man då? Och vad tycker han m det här? Det händer alltså frtfarande idag, i Sverige, år (Gunilla, Tillväxtverket) Marie på VGR hade även hn belägg för situatiner där entreprenörer har antagits vara en man. När vi frågade Marie m varför hn trr att det är på detta viset, svarade hn att hennes uppfattning är att ifrågasättandet av kvinnrs entreprenörskap sker av ren slentrian. Eftersm både banker ch arbetsförmedlingen ch så vidare bygger på strukturer där mannen är nrm, så är man inte van vid att hantera kvinnr på det sättet då, utan att man ifrågasätter mycket mer ch utgår från att det frtfarande är mannen sm är familjens huvudförsörjare ch så vidare. (Marie, VGR) Respndenterna Pyan ch Jhanna tillfrågades m de har erfarenheter av att män ch kvinnr behandlas lika i vissa situatiner, såsm vid ansökan m finansiering eller arbetspsitin, på grund av de eventuella nrmer sm finns men det var inget sm de hade stött på själva. 11 Hemsida driva-eget.se

33 Nej, inte mig veterligen. Jag driver ett rekryteringsblag ch det finns många företag sm hör av sig till ss sm verkligen, verkligen vill ha in en tjej i sin verksamhet. Vi är själva 3 killar ch 9 tjejer. Det har inte med någn plicy att göra utan för att vi alltid går på den persnen vi tycker är bäst. (Pyan, Oddwrk) Flertalet respndenter berättade att de inte gärna skiljer på begreppet entreprenör ch kvinnlig entreprenör, då de anser att det skapas en särskiljande stämpel kring dessa två sm kan framstå sm negativ. Denna uppfattning fanns ckså att läsa i Danildas studie (2001). När man lyfter fram två lika begrepp finns det en risk att skillnaderna mellan dessa två blir det sm hamnar i fkus, istället för att likheterna. I detta fall blir risken att man lyfter fram att kvinnr sm driver företag är någt annrlunda jämfört med den vanliga uppfattningen, eller de nrmerna, de flesta har ch rättar sig efter. När vi talade med Gunilla på Tillväxtverket, frågade vi henne m hn ansåg att det fanns ett frtsatt framtida behv att främja kvinnligt entreprenörskap. Detta var egentligen en skyldig felfrmulering från vår sida, eftersm vi planerat att fråga m kvinnrs entreprenörskap. Gunilla hade ett tydligt svar på denna fråga: Ni kmmer aldrig att höra mig säga rdet kvinnlig, kan jag säga på en gång, därför att det är precis sm att säga damftbll eller kvinnlig bagare, då lyfter man fram att det skulle vara någt alldeles speciellt bara för att det är en kvinna. Och så är det inte, utan m man vill markera att just den här företagaren råkar vara en kvinna brukar vi säga företagarkvinna, kvinnr sm driver företag eller företag sm drivs av kvinnr att man undviker just det där kvinnligt sm m det var någt speciellt sätt att driva företag på. (Gunilla, Tillväxtverket) Denna felfrmulering ledde alltså fram till ett citat sm är nära relaterat till det teriavsnitt m Danildas studie (2001). Där tg hn upp prblemet att man fta fkuserar på skillnader mellan män ch kvinnr istället för att acceptera att män ch kvinnr kan vara lika. Inte heller Ida på YLB tycker m att skilja på män ch kvinnrs entreprenörskap. Jag tycker egentligen inte att man ska göra skillnad heller för då blir det att man gör det till att tjejer är en svagare del, utan att det ska behöva vara så. (Ida, YLB) Fler av respndenterna ansåg sig se en förändrande trend i samhället ch att kvinnr sm är entreprenörer är bättre bemötta idag än tidigare. En respndent svarade att det känns sm att den manliga synen på företagande är på väg brt, men att det sm med alla förändringar tar några år innan man ser effekten av attitydsvängarna.

34 Jhanna hade inga egna erfarenheter av tillfällen när hn ansåg sig själv ha blivit annrlunda bemött för att hn är kvinna ch entreprenör. Hn trdde att detta berdde på att hn arbetar inm IT-branschen ch få vågar ifrågasätta när en ung kvinna arbetar i en mansdminerad bransch. Jhanna förklarade vidare att hn trr det berr på att hälften av de sm frågar vet för lite m hennes arbetsmråde ch den andra hälften tycker ng det är clt att en ung kvinna är framgångsrik i en bransch sm annars är överrepresenterad av män. Främja kvinnrs företagande Gunilla på Tillväxtverket berättade för ss under vår intervju att prgrammet Främja Kvinnrs entreprenörskap skall rundas av ch utvärderas i mars 2015 efter att ha pågått sedan Vi var nyfikna på vad resultatet av prgrammet gett ch m det finns ett frtsatt behv av att stödja kvinnrs företagande. Förhppningsvis så klarar man det här utvecklingsarbetet på ett bra sätt, ch då hppas inte jag att man ska behöva vidare insatser, utan då hppas jag att samhällets resurser når kvinnr ch män på lika villkr. Det är dit vi vill. (Gunilla, Tillväxtverket) För att åter knyta an till Danilda (2001) så finns det en risk att speciellt riktade satsningar inte enbart får en psitiv stämpel. När vi talade med Marie på VGR m vad hn ansåg m framtidsplanerna för främjandet av kvinnrs entreprenörskap såg hn inte enbart en psitiv sida av satsningen sm varit. Enligt Marie är risken att man uppfattar kvinnr sm särbehandlade eller att kvinnr frtsatt riskerar att bli annrlunda bemötta bara för att de är just kvinnr. Frågan är m man behöver göra detta i riktade insatser, därför att det finns en baksida av de här riktade insatserna för att främja kvinnrs företagande. Och det är ju att den allmänna bilden av en kvinna sm entreprenör kan påverkas negativt av en sådan satsning, det kan ha en stigmatiserande effekt eftersm man kan uppfatta det sm att kvinnr är mindre kunniga sm företagare ch därför behöver mer hjälp. Och det vill vi ju inte. (Marie, VGR) Vidare berättade Marie att det var nöjda med det resultatet sm de hittills har kunnat granska, men att det säkert skulle kunna vara ännu bättre. Den viktigaste förändringen sm skett är att den allmänna attityden mt entreprenörskap har ändrats mt den psitiva. Hn berättar att för bara några år sedan tänkte de flesta sig att en entreprenör var en anställd i byggsektrn ch att den befattningen inte var så efterfrågad. Idag är det mer inne att vara entreprenör ch enligt de

35 senaste GEM-mätningen kan fler tänka sig att bli entreprenörer idag än för bara några år sedan, vilket enligt Marie är ett gtt resultat. Eftersm Gunilla ch Marie dagligen arbetar med satsningen Främja kvinnrs företagande, tyckte vi att de var intressant att höra hur övriga respndenter tyckte kring huruvida kvinnr behöver lyftas fram sm entreprenörer även i framtiden. Samtliga intervjudeltagare tyckte att frågan är trligt viktigt ch ingen av dem tyckte att det räckte med den insats sm gjrt. I dagens samhälle byggs mycket på elektrnik ch IT. Vi använder exempelvis dagligen smartphnes med lika applikatiner ch hemelektrniken blir mer avancerad. Carl på Drivhuset berättar för ss en av de anledningar till varför han trr att kvinnrs företagande inte syns lika mycket i mediala sammanhang: Kvinnr är frtfarande underrepresenterade för att de entreprenörer sm lyfts fram ftast är inm IT-branschen. Den bild gemene man har av entreprenörskap förknippas med tydligt manliga attribut men det är inte för att entreprenörskapet sm sådant premierar manliga attribut, m det nu finns några sådana, utan för att bilden av entreprenörskap är felaktig. (Carl Nrdling, Drivhuset) Tills den dagen vi har lika många kvinnr sm män i styrelser ch på högt uppsatta pster, så anser jag att det finns det ett strt behv av att främja kvinnrs entreprenörskap ch mycket kvar att göra på den frnten. (Pyan Karimi, Oddwrk) Push and pull faktrer Sm Henreksn ch Stenkula skrev i sin bk Entreprenören finns det lika anledningar att bli entreprenör. Nödvändighetsentreprenören, sm vi berättat m tidigare, är den persn sm tvingas in i det, det kan liknas vid en push faktr. Vi frågade Jhanna var det var sm gjrde att hn vågade ta steget mt att bli egen företagare. Även m det visade sig att Jhannas situatin inte tvingade in henne i entreprenörskapet på grund av eknmiskt missgynnsamma förhållanden, så går henne svar att tlka sm en push faktr: Jag drevs egentligen inte av tanken av att jag ville bli egen ch tjäna massa pengar, utan för att jag inte hittade ett jbb att söka sm gav mig vad jag ville jbba med. Då fick jag ge mig den arbetsmöjligheten själv helt enkelt. (Jhanna, Tant Jhanna) Jhanna drevs således av den inre drivkraften att få testa den idé hn kmmit på. Sm Sundin ch Hlmquist (1989) tg upp i sin studie är det svårt att avgöra vad sm är en push ch vad

36 sm är en pullfaktr. I detta fall drevs inte respndenten av att tjäna pengar, utan av nyfikenhet för att få göra sin dröm till verklighet. Detta går även att se sm en pullfaktr. Jhanna säger att det inte var en dröm m att tjäna massa pengar sm drev henne, vilket skulle gå att kppla till Dawsn ch Henley (2011) där de säger att detta är en drivkraft sm återfinns främst hn manliga entreprenörer. Vid våra intervjuer med Carl på Drivhuset samt Marie på VGR talade vi m anledningar till varför en del väljer att gå den entreprenöriella vägen. Deras båda svar går även dessa att knyta an till den teri vi tagit upp m nödvändighetsentreprenören: De sm jbbar med kreativa yrken, ex studenter på DK, har en större benägenhet att starta företag ch skaffa sig en F- skattsedel. Studenter sm går ur exempelvis Handels eller Chalmers har en större anställningsbarhet vilket gör att de är mindre benägna att starta företag, vilket förmdligen är svaret mer än att det handlar m en viss persnlighet än en viss ålder eller ett särskilt kön. (Carl, Drivhuset) Marie tg även upp en annan synvinkel på detta begrepp ch denna uppfattning. Hn menade att alla sm går att se sm entreprenörer inte nödvändigtvis ser på sig själva så, eftersm de inte är ett valfritt alternativ utan någt en del yrkessamma tvingas göra. Marie menade att de sm man ser sm entreprenörer inte alltid känner sig hemma bland de affärsmässiga termer sm fta används. Kultursektrn är en sådan sektr till exempel, sm inte alls känner sig hemma i den här terminlgin sm vi använder, det här affärsmässiga språket. Det går inte att använda i de sammanhangen, fastän de är lika mycket entreprenörer sm andra entreprenörer. De har ju sällan inte några alternativ, det finns inga arbetsgivare sm anställer någn knstnär, ch då blir det ju fta att man försörjer sig sm egen företagare. Men man betraktar sig inte alltid sm entreprenör, utifrån den bilden sm är förknippad med entreprenör. (Marie, VGR) Nätverk Genm våra litteraturstudier så har betydelsen av att ha ett bra nätverk blivit tydlig. Enligt Jhannissn (1992) så blir de entreprenörer sm använder sig av sitt sciala nätverk mer framgångsrika än de sm inte gör det. Vi frågade alla respndenter m deras syn på entreprenörskap ch behvet av att ha ett nätverk. Samtliga respndenter ansåg att det var en viktig del, men hur viktigt den var varierade mellan de lika svarandena.

37 Fullständigt avgörande. Du jbbar alltid när du är entreprenör. Man skall alltid vara öppen för att den du möter kan vara en ptentiell kund, en ptentiell samarbetspartner eller hjälpa dig framåt. Det är det du gör sm entreprenör, du bygger ett nätverk sm är din främsta resurs. Alltid. (Carl, Drivhuset) Det är viktigt att ha ett bra nätverk, det vittnar alla m (Marie, VGR) Drake ch Slberg (1996) menade att män ch kvinnr ser på nätverk på lika sätt. De anser att män endast använder sitt nätverk vid behv ch att kvinnr vill att så många sm möjligt i nätverket skall få sina behv ch mål uppfyllda. Vi frågade vidare m det finns ett större behv hs kvinnr än hs män när det gäller att ha ett bra nätverk mkring sig. Här svarade alla respndenter att det är lika viktigt för båda könen, men de flesta trdde att det förmdligen skiljer sig i hur man väljer att använda sig utav sitt nätverk. Flera respndenter ansåg att män är bättre på att nyttja sitt nätverk ch att det eventuellt berr på att de flesta nätverk dmineras av män ch att det gör att kvinnr drar sig för att använda sig av denna kntakt. Jag trr att kvinnr är mer besatta av idén att ha ett bra nätverk än vad män är. Män är bättre på att förena nytta med nöje ch kan passa på att nätverka under en glfrunda, medan vi kvinnr känner att vi vill bevisa mer för att det finns någt underliggande sm säger att vi kvinnr måste vara mer seriösa. (Jhanna, Tant Jhanna) * * * * * Resultatet av de intervjuer sm hållits pekar på att det finns nrmer kring begreppet entreprenör sm inte är fördelaktiga för kvinnr inm detta mråde. Enligt några av våra respndenter finns det en åsikt i samhället kring begreppet entreprenör ch dess innebörd sm skiljer sig från den verkliga bilden av en kvinnlig entreprenör. Detta i sin tur påverkar meningsskapandet för kvinnan sm är entreprenör i frm av identitetsskapande; då hn har en annan uppfattning kring begreppet ch sin situatin än vad samhället har. Dessa nrmer kring entreprenörskap återfinns ckså i de s.k. push and pull faktrerna bl.a. i terminlgin då det ftast används mer manligt betingade rd i samband med entreprenörskap såsm teknlgi eller innvatin sm inte tilltalar en kvinna sm entreprenör på samma sätt sm en man i samma befattning.

38 Slutsats ch diskussin I detta avsnitt presenterar vi vår slutsats efter att vi har analyserat våra respndenters svar ch gjrt kpplingar till vårt teriavsnitt. Vi kmmer avsluta detta kapitel med att besvara frskningsfrågan, våra egna reflektiner m hur vår studie kan förbättras samt lämna förslag till framtida frskning. Syftet med denna studie var att undersöka Hur påverkar rådande nrmer kring entreprenörskap meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag? För att vår frågeställning skulle kunna besvaras har det samlats in teri m entreprenörskap men mycket tyngd har även lagts på att samla in infrmatin m verkliga satsningar sm idag görs för att främja kvinnrs företagande. Detta kändes viktigt för att kunna presentera ett mer verklighetsförankrat resultat. För att ytterligare förankra studien i verkligheten så hölls det djupgående intervjuer med representanter för fyra verksamheter sm arbetar med entreprenörskap ch genusfrågr samt med två idag verksamma entreprenörer. För att presentera resultatet på ett tydligt sätt har vi valt att bryta ner frågeställningen till de rubriker vi använt i tidigare avsnitt; Vad är en entreprenör? Samtliga av våra intervjupersner bedömde att när gemene man tänker på en entreprenör, så tänker de på en man. Utifrån vår studie tillsammans vår teretiska referensram m genus ch entreprenörskap, tar vi ss friheten att dra slutsatsen att entreprenörskap är manligt nrmifierat. Finns det specifika nrmer ch entreprenöriella egenskaper? Utifrån den diskussin sm har förts m de nrmer sm råder kring entreprenörskap så är respndenterna överens m att det vanligen görs en skillnad mellan en entreprenör ch en kvinnlig entreprenör, någt sm de alla anser bidrar till att män ch kvinnr bemöts lika i entreprenöriella sammanhang. Det sm främst verkar ha påverkat kvinnr sm vill starta företag tycks vara de strukturer där mannen är nrm sm råder i exempelvis banksektrn,

39 vilket leder till att persner sm inte passar in i den strukturen blir ifrågasatta i finansieringssituatiner. Push and pull faktrer Dessa faktrer påverkas i allra högsta grad då samhällets bild av en entreprenör inte alltid speglar den verkliga bilden av samma begrepp. Ett exempel vi diskuterat var push faktrn inm kultursektrn sm inkluderar ett strt antal entreprenörer, men dessa persner ser inte sig själva sm entreprenörer utifrån den bilden samhället har sm entreprenör. Då persner inm detta yrket inte är lika anställningsbara, tvingas det istället in i entreprenörskapet ch är egentligen lika mycket entreprenörer sm alla andra entreprenörer. Nätverk I det teretiska ramverket samt i empirin har betydelsen för en persn att ha ett fungerande nätverk i flera faser av prcessen att starta ett företag understrukits. Ett affärsnätverk är ett sammanhang där mening skapas. En viktig slutsats vi drar är att kvinnr sm är aktiva i affärsnätverk känner sig accepterade sm entreprenörer. Affärsnätverken bygger brar över de rådande nrmerna ch fungerar helt enkelt sm ett slags meningsskapande frum. Utifrån empirin kan en slutsats dras m att ett affärsnätverk kan fungera sm en avgörande pullfaktr, sm gör att en kvinna tar steget ch startar företag. Hur påverkas meningsskapandet? Att kvinnr inte tycks identifiera sig med begreppet entreprenör kan ber en knflikt mellan den bild sm många kvinnr har av sig själva ch den bild sm samhället målar upp av en entreprenör. Många kvinnr har helt enkelt skapat en identitet där de inte känner att igen sig i många av de egenskaper sm samhället länge har målat upp kring entreprenörskap.

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun Examensarbete Fkus inköp Att styra inköp för 300 miljner på Tingsryds kmmun Författare: Malin Eklund 890823 Crinne Sjöbäck 920122 Handledare: Vernica Svenssn-Ülgen Examinatr: Fredrik Karlssn Termin: VT15

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Kandidatuppsats. Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga!

Kandidatuppsats. Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga! Kandidatuppsats Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga! En studie m reseaktörer i Sverige uppfyller flygrädda individers behv av hjälp Författare: Lisa Göranssn Sara Nrdlander

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Bostad först för vem?

Bostad först för vem? Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd:

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen. Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer