Vem bör göra vad i sjukvården? Kuratorers syn på sin yrkesroll utifrån holistisk rehabilitering.

Transkript

1 Vem bör göra vad i sjukvården? Kuratrers syn på sin yrkesrll utifrån hlistisk rehabilitering. Karina Mattssn Magisteruppsats HT -15 Handledare: Helena Hanssn, med.dr. ch lektr i scialt arbete

2 ABSTRACT The purpse f the present study is t deepen the knwledge abut the wrk and views f medical scial wrkers wrking within rehabilitatin care. Specifically, their wrk and views with regard t hlistic rehabilitatin is fcused. Hlistic rehabilitatin is in the present cntext defined as encmpassing medical-, persnal- and wrk-related aspects f the rehabilitatin prcess. A questinnaire was answered by 117 scial wrkers (respnd rate 52 %) wrking with rehabilitatin care in three different parts f the health care system; primary health care, specialised health care in pen ffices and specialised hspital care. Overall the scial wrkers express psitive attitudes twards the cncept f hlistic rehabilitatin. Their wn interest as well as the demands f legalisatin emerges as key factrs in explaining their readiness t wrk with a hlistic apprach. Mrever, the scial wrkers generally believe that ther ccupatinal grups have a favurable view f their wrk as such apprach. Lack f time appeared as the main bstacle regarding the pssibility t wrk with a hlistic apprach. Thus, slightly mre than half f the respndents cnsider lack f time t be the main bstacle t wrk hlistically. Mrever, almst ne third f the scial wrkers state that bth the rganisatin and the wrking place express a lack f interest in hlistic rehabilitatin. Taken tgether, this implies that the scial wrkers in the study identify structural barriers regarding the pssibility t wrk accrding t legislatin. Hwever, the scial wrkers believe that hlistic rehabilitatin wuld be strengthened if they acquired an increased respnsibility and a crdinating rle in the rehabilitatin prcess. The empirical utcme f the study is discussed using cncepts frm Lewins field thery and Abbtts wrk abut prfessinalizatin. Especially, it is discussed if the marginalised rle f scial wrkers in the medical sectr culd and shuld be renegtiated. 2

3 FÖRORD Det har krävts md ch envishet för att genmföra denna uppsats. Sm scialarbetare har jag föredragit att arbeta i det fördlda utifrån devisen hjälp till självhjälp vilket kanske inte är en helt vanlig attityd bland mina yrkeskllegr, scinmerna. Min första tanke var att genmföra en kvalitativ studie riktad mt före detta patienter ch deras syn på rehabilitering. Tanken styrdes m till att istället bli en prfessinsfråga vilket kändes väl magstark i relatin till mitt diskreta förhållningssätt i arbetet. I samband med studier på senare år har jag stött på begreppet hlistisk rehabilitering i frskningen. Begreppet framställs sm ett betydelsefullt perspektiv utifrån individens behv när rehabilitering är aktuell. Hlistisk rehabilitering innebär en helhetssyn på patientens rehabilitering med insatserna sm innefattar medicinsk, arbetslivsinriktad ch persnlig rehabilitering. Ja, men det gör vi väl i sjukvården tänkte jag då sm verksam kuratr vid en enhet inm specialiserad medicinsk rehabilitering i Regin Skåne. I mitt arbete möter jag människr sm drabbats av strke, trauman i rörelse- ch cirkulatinsapparaten samt andra kmplexa sjukdmstillstånd. Utifrån mitt arbete sm kuratr uppmärksammas ckså den persnliga återhämtningen ch den arbetsinriktade rehabiliteringen under den medicinska rehabiliteringen hs ss. Vi går så klart dck under benämningen medicinsk rehabilitering ch de mråden jag sm kuratr verkar inm utifrån patientens hela livssituatin betraktas inte alla gånger sm en självklarhet på det medicinska fältet. Dessa tankar har lett till att jag valt att titta närmare på sjukvårdskuratrers arbetsmråde utifrån ett prfessinsperspektiv med patienten i åtanke sm har rätt att betraktas sm en hel individ i mötet med sjukvården. Först ch främst vill jag tacka alla de patienter jag mött vars livsöden samt längtan efter autnmi ch livskvalité inspirerat mig till att göra detta arbete. Jag vill tacka min handledare Helena Hanssn för värderliga synpunkter ch bakläxr för att kunna slutföra mitt arbete. Jag vill ckså tacka min arbetsgivare vid Skånes Universitetssjukhus för stödet jag fått till att återuppta studierna på ålderns höst. Tack ckså till alla mina rejäla ch stlta kuratrskllegr sm gjrde arbetet möjligt genm att besvara den enkät sm uppsatsen bygger på. Sist men inte minst vill jag tacka min familj för det stöd ch den uppmuntran sm möjliggjrt detta arbete. Karina Mattssn, Malmö, augusti

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INTRODUKTION Inledning Prblemfrmulering Syfte ch frågeställningar Avgränsningar & Förtydliganden Dispsitin 8 2. REHABILITERING I SJUKVÅRDEN Rehabilitering för alla Yrkesgrupper SOCIALT ARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Definitin Histrisk utveckling Frskning Kuratrns uppdrag TEORETISKT RAMVERK Lewin Fältteri Abbtt - Yrkesgrupper ch arbetsfördelning METOD Ansats Metdval Urvalsprcess Validitet & Reabilitet Förförståelse Etiska överväganden Insamling ch analys RESULTAT & ANALYS Vid rehabilitering Synen på hlistisk rehabilitering DISKUSSION & SAMMANFATTNING Hlistisk rehabilitering Förutsättningar Inkludering ch effektivisering Metdreflektiner Bidrag ch framtida studier REFERENSER 40 BILAGOR Enkät med missivbrev Specificering av enkätsvar 49 4

5 1. INTRODUKTION I detta inledande avsnitt kmmer jag först att redvisa hur kuratrns yrkesrll inm den medicinska rehabiliteringen utmanas av andra yrkesgrupper. I det följande stycket argumenterar jag utifrån tidigare frskning ch egen erfarenhet för att kuratrn, trts tvivel från andra yrkesgrupper, kan spela en viktig rll inm rehabiliteringsarbetet. Inte minst genm att verka sm en garant för att rehabiliteringen bedrivs utifrån ett hlistiskt perspektiv där även den persnliga ch arbetsinriktade rehabiliteringen uppmärksammas då patienten vistas inm sjukvårdens medicinska rehabilitering. Utifrån denna bakgrund presenterar jag sedan mitt syfte ch mina frskningsfrågr. Avslutningsvis klargörs avgränsningar samt rapprtens dispsitin Inledning Kuratrns arbetsmråde verkar successivt övertas av andra yrkeskategrier. Sjuksköterskan har en alltmer krdinerande funktin, rehabiliteringskrdinatrn är sakkunnig ch länk vid sjukskrivnings- ch rehabiliteringsfrågr samt psyklgerna är legitimerad samtalare ch utredare. Arbetsterapeuterna strävar efter att vidga sin betydelse vid arbetsrehabilitering. I rganisatinen där jag arbetar har kuratrstjänster successivt dragits in vilket skulle kunna vara en delvis knsekvens av synligheten ch tydligheten av funktinen. Denna utveckling är samtidigt anmärkningsvärd. Sjukvården är en arena där människr befinner sig i en väsentlig utsatthet då sjukdm ch skada dminerar tillvarn med str påverkan på livet i sin helhet. Det kan ckså vara så att scialt arbete saknar egentligt tillträde inm den medicinska fakulteten arena vars behv successivt måste uppfinnas inm ch av den medicinska fakulteten självt. Senaste exemplet på detta är rehabiliteringskrdinatrn sm innefattar funktiner sm kuratrn i sin kmpetens redan har. Det brde vara mindre kstsamt att förtydliga den kmpetens sm redan finns i en tid där kstnadseffektivisering är rådande nrm i rganisatinen Prblemfrmulering Studier (McMichael 2000, Gåfvels 2013) har visat att kuratrns arbetsinnehåll är tydligt samt skattas lågt av medicinsk persnal. Tillvaratas kuratrns kmpetens på ett ptimalt sätt ökar arbetsvärdet ch värdet på prfessinens arbete. Sjukvårdens scialarbetare behöver marknadsföra sin prfessin samt undervisa ch infrmera sjukhuspersnal m kuratrns kmpetens. Rehabiliteringsrådets slutbetänkande utifrån den stra satsning sm gjrts gällande sjukskrivningsprcessen har inte visat någn större effekt, inte heller att samverkan förbättrats (SOU 2011:15). Akademikerförbundet SSR betnar betydelsen av den psyksciala kmpetensen i arbetet med sjukskrivna (SSR ). 5

6 Frskaren ch scinmen Siv Olssn (2013) summerar kuratrns arbetsuppgifter över tid. Inm det smatiska fältet har kuratrn gått från förmedlare ch samrdnare ut mt samhället till att arbeta med infrmatin ch rådgivning samt utrednings-, mtivatins- ch behandlingsarbete. Inm psykiatrin har arbetet än mer inriktats på samtalsbehandling. Frskningen inm mrådet är knapphändig. Att yrkesprfessinen knkretiserar ch synliggör sig är ett tydligt tema i den senaste frskningen sm bedöms angelägen att uppmärksamma. Läkaren ch scinmen Catharina Gåfvels (2013) lyfter fram vikten av marknadsföring sm kan ske genm legitimatin, frskning ch utvärdering. Samtidigt menar scinmen Margaretha Oxenstierna (2013) att behv även föreligger av att yrkesprfessinen uppmärksammas rganisatriskt. Inte minst från ett plitiskt perspektiv med tanke på pengar sm örnmärks för utbildning utan hänsyn till att kuratrns kmpetens redan finns där Oxenstierna artikel belyser kuratrns kmpetens inm primärvården. Nrstedts (2011) avhandling lyfter fram drabbades berättelser vid strke med uppmärksamhet på försöken att kmma tillbaka till arbetet. I studien framträder centreringen på den fysiska krppen under rehabiliteringen medan prfessiner sm psyklger ch kuratrer saknas i rehabiliteringsprcessen vilket gör att helhetssynen över individens situatin uteblir. I Gullacksens (1998) avhandling studerades persner med krniska smärttillstånd med fkus på deras upplevelse av livssituatinen i relatin till arbete. Gullacksen knstaterar vikten av en hlistisk rehabilitering vid en livsmställning i samband med att nedsatt hälsa blir ett faktum i en människas liv. Hlistisk rehabilitering inkluderar utöver den medicinska rehabiliteringen även arbetsinriktad ch persnlig/mental rehabilitering. Detta förutsätter ett helhetsperspektiv. Lals med flera (2014) hävdar att sjukvården är en central arena för scialt arbete på grund av den utsatthetskmpnent sm infinner sig i individens livssituatin. Författarna presenterar det sciala arbetets villkr, kliniskt arbete ch utmaningar sm kuratrn ställs inför. Den kliniska delen inkluderar inte scialt arbete utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. Svensk Kuratrsförening (kuratr.se) är en ideell ch bunden yrkesförening ch ett natinellt frum för kuratrer (scinmer) inm häls- ch sjukvård samt fficiell remissinstans. Föreningens lyfter fram 10 centrala arbetsmråden där mrådet rehabilitering inte finns representerat. Då rehabilitering är en central arena inm sjukvården är det förvånande att Prfessr Börje Blm m.fl. (2014) ch svensk kuratrsförening inte uppmärksammar detta mråde. Livsmställningen vid nedsatt hälsa är mfattande då den berör många mråden i livet sm kan vara svåra att kntrllera i situatinen. Samtidigt betnar SSR (2011) kuratrns kmpetens vid sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen. 6

7 Att patientens livssituatin ch rehabilitering betraktas utifrån en helhetssyn är inte givet inm det medicinska fältet sm trts allt utgör en central arena under en längre tid vid kmplexare nedsatt hälsa sm exempelvis knsekvenserna av en strke kan utgöra. Patienten har själv ftast fkus på de fysiska nedsättningarna ch kan behöva stödjas ch uppmärksammas på helheten utifrån livsmrådena. Skulle kuratrer kunna vara den yrkesprfessin i häls- ch sjukvården sm skulle kunna åta sig uppdraget att bevaka individen prcess ch behv utifrån ett helhetsperspektiv. Detta uppdrag kan leda till att kuratrn tillika scialt arbete blir en huvudaktör på det medicinska fältet. Det vill säga minst lika betydelsefulla sm läkarna utifrån ett helhetsperspektiv på individens livssituatin. Denna betydelsefullhet är dck utifrån fältterin (Lewin 1946) inte en självklarhet. Lewin menar att alla delar i ett fält har en ömsesidig påverkan på varandra ch helheten i sig. Varje prfessin har med sig sin histria samt unika resurser sm kmmunikatin, ansvarstagande ch tillgänglighet. Var prfessin beter sig lika utifrån sina histrier, aktuella behv ch påverkan från det aktuella fältet. Den medicinska disciplinen bildar då här en så kallad energidminans i sjukvårdsfältet ch kuratrns sciala disciplin utgör en minritet på fältet. Kuratrns subjektiva upplevelse av utanförskap kan vara förstärkt av kuratrskårens tydliga kraftfält samt av den jämförelsevis fragmenterade sciala disciplinen. Gdley (2011) belyser hur den medicinska mdellen, tillsammans med den mraliska mdellen dminerat under lång tid med sin individualiserande syn på människan ch inm funktinshindermrådet. Detta färgar det faktiska åtgärderna i sjukvården ch helhetssynen på individens situatin faller brt där den sciala mdellen istället hävdar att mgivningsfaktrer många gånger skapar funktinshindren. Att försöka eliminera ch förebygga livssituatinen vid en återgång i livet efter sjukdm förutsätter ett bredare perspektiv sm skulle kunna åligga kuratrns kmpetensmråde. Denna psitin skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra kuratrns yrkesrll ch behvet av scialt arbete i häls- ch sjukvården. Oklart är dck m det finns intresse eller möjligheter från kuratrers sida att åta sig en övergripande rll under patientens medicinska rehabilitering på det sätt sm hlistisk rehabilitering inbegriper. Inm ramen för en magisteruppsats har jag valt att rikta studien mt kuratrerna själva genm en kvantitativ-kvalitativ studie i enkätfrm till en större grupp kuratrer. Min förförståelse i kmbinatin med påtalat frskningsbehv ger studien relevans. Inte minst då rehabiliteringsmrådet ter sig att vara ett uppmärksammat mråde inm scialt arbete i häls- ch sjukvården. Ett försök görs därmed att analysera scialt arbete i sjukvården utifrån ett prfessinsperspektiv ch dess förutsättningar till legitimitet inm den medicinska znen. 7

8 1.3. Syfte ch frågeställningar Utifrån den bakgrund jag skisserat van synliggörs ett kunskapsbehv m hur kuratrer sm arbetar med rehabilitering förhåller sig till hlistisk rehabilitering. Mitt övergripande syfte är således att öka kunskapen i detta mråde. Syftet har jag förtydligat i följande tre frågeställningar inkluderande hänvisning till enkätfrågr: 1) Vilket synsätt har kuratrer på hlistisk rehabilitering? (f.18, 25-28) 2) Vilka möjligheter anser kuratrer finns för att arbeta med hlistisk rehabilitering? (f.5-7, 10-13, 15-18, 23-24) 3) Vilka hinder anser kuratrer finns för att arbeta med hlistisk rehabilitering? (f.18-22, 24-28) 1.4. Avgränsningar & förtydliganden Då studien metdiskt avgränsar sig till att ha kuratrn i blickfånget genm en enkätstudie sm insamlingsteknik kan detta betraktas sm en prfessinsfråga. Kuratrns kmpetensmråde har sin grund i scinmutbildningen med dess tvärvetenskapliga bredd ch helhetsperspektiv. Därtill kan tillkmma vidareutbildningar inm terapeutiskt arbete, scialförsäkringen ch livsstilsmrådet samt specifik kunskap utifrån diagnsmråde. Arbetsmrådet innefattar infrmatin ch rådgivning samt utrednings-, mtivatins- ch behandlingsarbete. Kuratrns grundutbildning är scinm. Scialarbetare, scinm, kuratr ch infrmant samt scial, psykscial ch tvärvetenskaplig kmpetens är synnyma begrepp i studien Dispsitin För att ge en bakgrund till mitt empiriska arbete kmmer jag i de följande avsnitten att presentera en beskrivning av hur rehabilitering är tänkt att gestaltas enligt lagtexter ch andra styrdkument samt ge en beskrivning av den medicinska rehabiliteringen ch de yrkesgrupper sm är invlverade i detta arbete (kapitel 2). Därefter fkuserar jag specifikt på det sciala arbetets rll i häls- ch sjukvården i allmänhet ch i rehabiliteringsarbetet i synnerhet (kapitel 3). I samband med det redvisar jag ckså den tidigare frskning sm är relevant i sammanhanget. Därefter redvisar jag de teretiska begrepp sm jag kmmer att använda i diskussinen av mina resultat (kapitel 4). I metdkapitlet görs en genmgång av metden sm är av kvantitativ-kvalitativ karaktär (kapitel 5). I resultatdelen kmmer jag att redvisa utfallet frskningsfråga för frskningsfråga genm att redvisa svaren på de enkätfrågr sm hör till respektive fråga (kapitel 6). I diskussinsdelen kmmer jag ckså att väcka frågan m vilken rll kuratrn kan ch bör ha i rehabiliteringsarbetet. Jag kmmer där att använda mig av teretiska begrepp sm utgår från Lewins ch Abbts terier m prfessinaliseringsprcesser (kapitel 7). 8

9 2. REHABILITERING SJUKVÅRDEN I följande del görs en inventering av rehabiliteringsbegreppet utifrån lagstiftning samt histriska ch plitiska perspektiv. Rehabiliteringen tydliggörs ckså innefattande medicinska, sciala ch psyklgiska åtgärder. Avslutningsvis görs en avgränsning till sjukvårdens medicinska rehabilitering ch dess rganisering med lika yrkeskategrier Rehabilitering för alla Rehabilitering är insatser sm ska bidra till att en persn med förvärvad funktinsnedsättning återvinner eller kvarhåller bästa möjliga funktinsförmåga samt skapar gda villkr för självständighet ch ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering utgör tidiga, samrdnade ch allsidiga insatser från lika kmpetensmråden ch verksamheter (Scialstyrelsen 2007) sm finns reglerat på lika sätt i lagstiftningen (HSL 1982:763 8, SFB 2010:110 kap , AML 1977:1160 kap 6, SOL 2001:453, förrdning m arbetsmarknadsplitiska verksamheten 2007:905). Rehabiliteringen innefattar flera delar. Medicinsk rehabilitering syftar till att återställa, förbättra eller bibehålla funktinsförmågan hs den enskilde sm drabbats av sjukdm eller skada. Arbetsrehabilitering innefattar åtgärder sm syftar till att underlätta återgången till arbetslivet där det finns flera betydelsefulla aktörer med lika ansvarstaganden runt den enskilde vilka exempelvis kan vara försäkringskassan, arbetsgivaren ch sjukvården. (Vahlne Westerhäll m.fl. 2009). Gullacksen (1999) lyfter fram vikten av en helhetsrienterad bild av den enskildes rehabilitering. Utöver medicinsk ch arbetsinriktad rehabilitering lyfter Gullacksen även fram den persnliga rehabiliteringen sm står för helheten i den enskildes liv utifrån den livsmställning sm uppkmmer i samband med sjukdm/skada km FN s förklaring m mänskliga rättigheter ch sedan 1995 gäller mänskliga rättigheter sm lag i Sverige där ffentlig sektr har huvudansvar för att rättigheterna efterlevs. Utifrån FN s förklaring 1948 har knventiner vidareutvecklats för specifika mråden sm exempelvis sm exempelvis för barns rätt ch kvinndiskriminering. Knventinen m rättigheter för persner med funktinsnedsättning fastställdes 2008 med syfte att få till stånd internatinella regler för rätten till delaktighet ch jämlikhet. Bland annat Sverige har anslutit sig till dessa knventiner. Standardreglerna i Knventinen är vägledande för vår funktinshinderplitik med strävan att eliminera hinder för att kunna åtnjuta våra mänskliga rättigheter frihet, rättvisa ch fred. Punkt 4.9 tar upp Knventinsstaternas skyldighet att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till häls- ch sjukvårdstjänster däribland hälsrelaterad rehabilitering där persner med funktinsnedsättning ska ges möjlighet att uppnå ch vidmakthålla största möjliga berende 9

10 genm ett heltäckande stöd. Enligt vår Häls- ch sjukvårdlag (1982:763; HSL) är målet för häls- ch sjukvård en gd hälsa ch vård på lika villkr för hela beflkningen där vården ska ges med respekt för alla mäniskrs lika värde ch den enskildes värdighet. Landstingen ska vidare erbjuda rehabilitering för att medbrgaren återvinner bästa möjliga funktinsförmåga utifrån en helhetssyn. Funktinshinderplitiken utgör ett brett tvärplitiskt arbete inm exempelvis arbetsmarknad, transprt ch flkhälsa samt sammanflätad med välfärdsplitiken sm båda utgår från en helhetssyn vad gäller ansvarsfördelning av de insatser sm behövs. Grundläggande kmpnenter är tillgänglighet utifrån ett helhetsperspektiv samt mångfald, delaktighet ch jämlikhet avsett funktinsnivå. Intresserganisatiner har haft str betydelse för plitikens utveckling där den miljörelativa synen på funktinshindret lyfts fram. (Lindberg & Grönvik 2011). Arbetslinjeprincipen har en lång traditin i den svenska scialplitiken ch samhället i strt. Argumenten för nuvarande arbetslinje är en förbättrad hälsa för både den enskilde ch samhällseknmin (Vahlne Westerhäll m.fl. 2009). Utifrån arbetslinjeplicyn skedde förändringar i scialföräkringen 2008 med ökat eknmsikt ansvar för arbetsgivaren ch tidsbegränsning av sjukpenningen samt en ny arbetsmdell, rehabiliteringskedjan, för hur Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan ch rätten till sjukpenning samt sm samrdningsansvarig planera ch bevaka insatser för den enskildes rehabilitering (FK 2015) Yrkesgrupper De vanligaste karakteristiska för prfessiner är att det finns en förbundsrganisering sm tillvaratar intressen ch frmulerat en etisk kd för prfessinen. Prfessinen i sig har en självständig rganisering av arbetsprcessen samt är plitiskt knstituerade ch har en examinerande akademisk utbildning (Brante m.fl. 2015). I sjukvården finns lika yrkeskategrier för att möta behven hs patienten där teamarbete är en vanlig arbetsfrm. Teamarbete definieras sm ett mindre antal människr med kmpletterande kunskaper sm tillsammans arbetar mt ett gemensamt mål med ett ömsesidigt ansvar för att målet uppnås. Patienten kan ses sm den centrale teammedlemmen med en erfarenhetsbaserad kmpetens där yrkeskategrierna i sjukvården står för den prfessinella kmpetensen utifrån rehabiliteringsmrådet. Teamet huvuduppgift under rehabilitering kan vara att hjälpa patienterna att hitta strategier sm ökar livskvalitén ch bidra tillmöjliggöra deras återgång till arbetet ch andra livsmråden. Sjukvården är berende av att medarbetarna i teamet finns tillgängliga utifrån sina respektive rller framför att ha kännedm m varandra sm persner vilket underlättas av att rganisatinens minne bevaras genm dkumentatin (Lundgren & Mlander 2008). 10

11 I teamet är det läkaren sm fattar de övergripande besluten ch har det övergripande behandlingsansvaret. Läkaren har den bredaste medicinska kmpetensen i teamet ch en fördjupad kunskap inm det bimedicinska mrådet ch dess behandlingsmetder. Arbetsterapeuten har kunskaper m aktivitetsutförande för att uppnå självständighet. Det innebär att arbetsterapeuten bserverar, kartlägger ch beskriver aktivitetsförmåga, resurser ch begränsningar i lika aktiviteter. Kuratrn har kunskap m samspelet mellan individ ch samhälle, m hur sciala prblem uppstår ch kan lösas samt bidrar med helheten för att kmplettera sciala faktrers betydelse till den medicinska kmpetensen. Psyklgen har kunskap m patientens mentala ch själsliga prcesser ch dess påverkan i relatin till mständigheterna samt genmför bedömningar inkluderande tester för att tydliggöra intellektuella, viljemässigas ch emtinella resurser ch begränsningar. Sjukgymnasten har kunskap m hur rörelse- ch stödjerganen fungerar ch samverkar samt testar patientens funktinsnivå för att bedöma ch upprätta ett träningsprgram för att höja funktinsnivån. Sjuksköterska ch undersköterska har kunskap m hur patientens mvårdnad kan tillgdses på bästa sätt samt genmför praktiska åtgärder sm prvtagning ch samrdning av behandling. Lgpeder har kunskap m ch arbetar med patientens kmmunikatins- ch sväljningsförmåga. Dietister analyserar näringsintag ch ger kstråd. De lika prfessinerna har delvis kunskaper inm samma mråden ch för att förtydliga de lika prfessinerna mråden finns plicydkument med arbetsbeskrivningar frmulerade (Lundgren & Mlander 2008). 3. SOCIALT ARBETE I HÄLSO- ch SJUKVÅRDEN I följande kapitel görs en genmgång av studiens huvudpersner inm rehabilitering, det vill säga kuratrer. Scialt arbete presenteras utifrån ett histriskt perspektiv samt utifrån frskningen sm ckså vidrör ett internatinellt perspektiv. Kapitlet avrundas med att ge en beskrivning av kuratrns arbete ch uppdrag inm häls- ch sjukvården Definitin Internatinal Federatin f Scial Wrks (IFSW ) definierar scialt arbete sm att verka för scial förändring, prblemlösning i mänskliga relatiner, för empwerment ch frigörelse med syfte att främja människrs välfärd. Med utgångspunkt i terier m mänskligt beteende ch sciala system verkar scialt arbete i de mråden där människr samspelar med sin mgivning. Principer m mänskliga rättigheter ch scial rättvisa är grundläggande för scialt arbete. Prfessr Stefan Mréns (1990) definitin av scialt arbete är att i en rganiserad verksamhet medelst synliggörande medverka till nya tlknings- ch handlingsmöjligheter i scialt 11

12 utsatta livssituatiner. Psyklgen Magdalene Thmassen (2007:21) menar att målet med scialt arbete kan definieras sm att förebygga, avhjälpa ch minska sciala prblem samt förbättra individens livssituatin. Scialt arbete bedrivs på lika platser i samhället varav sjukvården är en av flera arenr där den kmmunala Scialtjänsten utgör den största arenan. I sjukvården benämns scialarbetaren sm kuratr, även scinm, ch det finns cirka 4000 verksamma kuratrer i Sverige vilket utgör cirka 10 % av yrkesverksamma scinmer. Kuratrn är en ensamprfessin i samverkan med andra yrkeskategrier sm läkare, psyklg ch sjukgymnast till skillnad från scinmkllegrna inm Scialtjänsten. Scialarbetare avsett var de befinner sig möter människr i kris på lika sätt med exempelvis relatinsprblem, knappa materiella resurser ch lika typer av överknsumtinsprblem. Utöver dessa faktrer behöver kuratrer dessutm ta hänsyn till en kmplex kmbinatin av aspekter i människrs liv sm sciala, krppsliga, psyklgiska, existentiella ch relatinella. Specifikt för scialt arbete i sjukvården är den medicinska kntexten ch det existentiella ht människr ställs inför vid sjukdm, skada ch död. Specifikt är ckså den medicinfkuserade miljön med dess lagstiftning ch rganisatin. Scialt arbete i sjukvården benämns fta sm psykscialt arbete vilket kan ber på ett försök att tydliggöra arbetet i teamet ch gentemt scinmer utanför sjukvården. Internatinellt används benämningen scialt arbete (Lals m.fl. 2014). Scialt arbete i sjukvården kan betraktas sm att genm lika insatser stödja individen att uppnå självständighet ch livskvalité Histrisk utveckling Det sciala arbetets rötter brukar härledas till 1800-talets ideella arbete där de scialmedicinska prblemen ökade under senare delen av 1800-talet. Frivilligrganisatiner med stöd av läkare började då bedriva scialt arbete bland sjuka i USA, England ch Tyskland (Meeuwisse m.fl. 2006) bildades Centralförbundet för scialt arbete (CSA) i Sverige sm aktivt deltg i samhällsdebatten gällande sciala frågr rganiserades kuratrsavdelningar i USA för att stödja kmpetensutvecklingen då sjukvården behövde ökad kunskap m sciala faktrers inverkan på patienternas hälstillstånd startade institutinerna för scialt arbete i USA en utbildning i Medical Scial Wrk i samarbete med sjukvården (Blumenfeld & Epstein 2001). CSA i Sverige inspirerades av arbetet i USA ch km att betyda mycket för framväxten av kuratrsverksamheten i Sverige. Även svenska läkare var engagerade ch efterlyste en ickemedicinskt utbildad persn med gd människkunskap ch md att stå upp för den enskilda människan ch värna m dess integritet anställdes Sveriges första kuratr inm psykiatrin i Stckhlm ch 1920 den första kuratrn inm den smatiska vården (S Olssn 1999:25ff, 88-99). 12

13 Kunskap m sambandet mellan hälsa ch sciala livsvillkr återfanns i Sverige inm scinmutbildningen från 1930-talet inm ämnen scialmedicin ch mentalhygien. På 1970-talet tgs dessa brt från institutinerna för scialt arbete ch kunskapsutvecklingen lämnades till prfessinen själv att vidmakthålla (Fredlund 1997). Överflyttningen av mrådet msrg m äldre ch funktinshindrade till Institutinen för scialt arbete har sambandet mellan hälsa ch sciala villkr åter ökat. Fristående kurser av relevans för scialt ch psykscialt arbete inm häls- ch sjukvård finns idag vid samhällsvetenskaplig ch medicinsk fakultet (M Olssn 2008). Kuratrns utbildning har gått från sjuksköterska ch/eller scinm vidare till scinm ch psykterapeut. Inm psykiatrin har arbetsuppgifterna gått från fixare ch förvarsadvkat till utredare, förmedlare ch samrdnare kmbinerat med råd ch stöd vidare till utrednings-, mtivatins- ch behandlingsarbete. Inm krppssjukvården har arbetsuppgifterna gått från förmedling ch samrdning av samhällets hjälpmöjligheter till infrmatin, rådgivning ch utredning samt mtivatins- ch behandlingsarbete (S Olssn 2013) 3.3. Frskning Många kuratrer väljer att disputera vid medicinsk fakultet då de yrkesmässigt känner sig mer knutna till det medicinska arbetsfältet ch fta bedriver frskning tillsammans med annan vårdpersnal (Rxström 1997). Ingen av landets institutiner för scialt arbete har ännu riktat sig mt det psyksciala arbetet inm häls- ch sjukvård (Bergseth 2003). Den första kuratrn disputerade 1980 i medicinsk vetenskap (Larssn 1980). Vid en jämförelse av avhandlingar i scialt arbete vid institutinerna för scialt arbete ch avhandlingar i psykscialt arbete inm häls- ch sjukvården har det mellan åren 1980 ch 2006 prducerats 204 avhandlingar inm fem frskarutbildningar i scialt arbete enligt en kartläggning av Brunnberg (2009). Av dessa 204 ingår 29 avhandlingar i Flink s studie. De tre prfessrer sm finns i ämnet är samtliga vid medicinsk fakultet (Flink m.fl. 2008). Det finns inga tecken på utökad inkludering av mrådet psykscialt arbete i häls- ch sjukvården inm ämnet scialt arbete vilket står i kntrast till exempelvis USA (Lundgren 2003). Detta står även i kntrast till förutsättningar sm råder för frskning i scialt ch psykscialt arbete i häls- ch sjukvården då mångvetenskap ch transnatinell frskning betnas alltmer på det medicinska fältet. Inm sjukvården är teamarbete t en traditinell rganisatinsfrm ch frskningsprjekt byggs mer upp mkring flera aspekter sm medicinskt, scial funktin ch psykscial situatin. I dessa mråden bedrivs frskning av andra yrkesgrupper sm inte har scialt arbete sm grundutbildning (Flink m.fl. 2008). 13

14 Gåfvels (2013) hävdar att kuratrer har en värderlig kunskap m betydelsen av det sciala sammanhanget för patientens hälsa ch rehabilitering. Psykscialt synsätt bör alla ha, psykscialt behandlingsarbete är det kuratrn sm kan. Gåfvels ser ett behv av att kuratrerna blir bättre på att knkretisera ch tydliggöra prfessinen via utvärdering, frskning ch legitimatin samt marknadsföring. Frskning ch utvärdering sm redskap för marknadsföring av den tvärvetenskapliga kmpetensen bekräftas av primärvårdsläkare (2013) sm föreslagit att kuratrerna bör visa upp sig ch sin kmpetens genm att synas i läkartidningarna. I dagsläget finns två svenska avhandlingar utifrån kuratrns prfessin. Dels utifrån det histriska perspektivet (S Olssn 1999), dels en kmparativ studie m scialt arbete i Tyskland kntra Sverige (Sjöström 2013). Likt den kliniskt arbetande kuratrn utgör en länk mellan sjukvård ch det mgivande samhället står den frskande kuratrn med ena benet i medicinsk frskning ch andra det andra benet i samhällsvetenskaplig traditin (Rxström 1997). Det finns flera internatinella tidskrifter exempelvis Health and Scial Wrk ch sedan 1995 anrdnas internatinella knferenser inm scialt arbete i häls- ch sjukvård. Knferensen i Kalifrnien 2013 har temat vägar till kundfkuserad vård. I en internatinell undersökning (Auslander 2001) har psyksciala arbetets effekter rankats där följande definitiner fått högst ranking: Scialt arbete har bidragit till att häls- ch sjukvården förändrats från ett bimedicinskt till ett bipsykscialt synsätt samt att scialt arbete betraktas sm en självklar prfessin inm häls- ch sjukvården. Sjöströms avhandling (2013) visar på skillnader mellan kuratrn i Tyskland ch i Sverige. I Sverige strävar kuratrsprfessinen efter att smälta in i värdrganisatinen sjukvården där legitimatinsfrågan är central samt att gruppen vänder sig brt från den egna sciala disciplinen ch facklig rganisatin. I Tyskland däremt strävar prfessinen efter att särskilja sig från sjukhuskntexten, värnar m närheten till den egna disciplinen ch påvisar ett psitivt samarbete med facklig rganisatin. I Sverige finns lika prfessinella nätverk ch föreningar, t.ex. Svensk Kuratrsförening ( ) sm ingår i Internatinal Cuncil n Scial Welfare (ICSW ). Sedan mitten på 1990-talet finns ett nätverk för frskande scinmer ( ) inm häls- ch sjukvården med syfte att överbrygga klyftan mellan medicinsk ch samhällsvetenskaplig fakultet samt att stimulera till gränsöverskridande frskning Kuratrns uppdrag Svensk kuratrsförening ( har utarbetat en kvalitetsplicy för prfessinen med syfte att befästa en gemensam värdegrund i kuratrers kvalitetsarbete. I plicyn ingår betydelsen av kuratrers helhetssyn på individens behv ch en strävan efter att i varje insats uppnå mål sm relateras till aktuella behv samt utvecklar det psyksciala arbetet ch verkar för att en 14

15 helhetssyn tillämpas i häls- ch sjukvård. Grundläggande värderingar utgörs av alla människrs lika värde ch grundläggande rättigheter samt respekt för människrs rätt till självbestämmande ch integritet där varje människa ses sm unik ch utvecklingsbar. Värderingarna leder till ett prfessinellt engagemang ch ett förhållningssätt sm kännetecknas av respekt, lyhördhet, empati ch kritiskt tänkande samt vars värderingar ckså leder till att arbetet präglas av prfessinellt ansvar, tillgänglighet, kntinuitet ch samverkan. Gd kvalitet i kuratrers arbete inm häls- ch sjukvård förutsätter scinmexamen sm grund med frtlöpande kmpetensutveckling ch arbeta i enlighet med regler ch värderingar i styrande dkument samt utifrån vetenskap ch beprövad erfarenhet. Kvaliteten säkras genm att kntinuerligt inventera behv, frmulera mål, utvärdera resultat, utveckla metder ch delta i kvalificerad handledning. Målet för psykscialt arbete inm häls- ch sjukvård är att stärka individers ch gruppers möjligheter till att hantera inre ch yttre påfrestningar samt att arbeta för förändringar i den sciala miljön så att människrs livssituatin utvecklas gynnsamt. Kundgrupper är enskilda/patienter/klienter, anhöriga eller andra för den enskilde betydelsefulla persner. Helhetssyn innebär att se människan i sitt sciala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sciala ch existentiella faktrer. Psykscialt arbete är benämningen på kuratrers specifika yrkesutövning i häls- ch sjukvård sm bedrivs med hjälp av dkumenterade ch beprövade metder. Styrande dkument utgörs av lagar ch föreskrifter, fackliga etiska regler samt direktiv ch riktlinjer sm utfrmats av respektive huvudman. Kuratrers arbete utgår från kunskap ch teribildning inm ämnesmrådet scialt arbete ch viss medicinsk ch bilgisk kunskap för att se samband mellan psyksciala faktrer ch hälsa/ sjukdm. Generellt betecknas scinmers arbete sm scialt arbete vars benämning används även både för den vetenskapliga disciplinen ch i scinmutbildningen. I häls- ch sjukvården dminerar även internatinellt begreppet scialt arbetet framför psykscialt arbete. Orsaken till användningen av begreppet psykscialt arbetet kan bland annat ber på ett försök att avgränsa ch förtydliga sitt arbete i relatin till sammanhanget menar Blm m.fl. (2013). Avgränsningen kan begränsa den helhetssyn kuratrer företräder sm innefattar även fysiska, existentiella ch kulturella kmpnenter samt begränsa den praktiska tillämpningen av scialt arbete genm att fkusera på individuellt psykterapeutiskt behandlingsarbete. Flkhälsminister Wikström (SSR 2015) betnar behvet av kuratrernas kmpetens vad gäller mgivningsfaktrernas påverkan ch det samverkansbehv sm behövs för individen i samhället aktualiserades utredning på riksdagsnivå ch i juni 2015 har Scialutskttet föreslagit att regeringen under 2016 ska lämna förslag m prcessen för införandet av legitimatin (Sveriges Riksdag 2015). 15

16 4. TEORETISKT RAMVERK Här presenteras den teretiska referensram sm används i studien. För att kunna analysera studiebjektet behöver yrkesprfessinen tydliggöras i den kntext sm sjukvårdfältet utgör med lika typer yrkeskategrier. Betydelsen av kntext när yrken studeras är en ömsesidig utgångspunkt i terier. Kuratrn ingår här, likt sjuksköterska ch sjukgymnast, sm en semiprfessin vilken utvecklats utifrån en tid av välfärd ch utbildning medan läkare ingår i kategrin klassiska prfessiner vilken utgör en prttyp för vad en prfessin är med sitt rganisatriska ursprung i 1800-talet. I kmpetensfälten inrdnas kuratrn i fälten för scial integratin ch scial kntrll. I fältet hälsa ingår sjukvårdens övriga prfessiner (Brante m.fl. 2015). I samhällsvetenskaperna har fältbegreppet använts på lika sätt ch här används Lewins fältteri i analysen. Relatinstyperna sm råder mellan lika prfessiner har inm prfessinsteri diskuterats utifrån termerna kamp & avgränsning, arbetsdelning ch samarbete (a.a.). Andrew Abbtts (1988) sm den andre teretikern i studiens diskussinsdel menar att gränsstrider ch avgränsning mellan lika prfessinella grupper spelar en central rll där en fördelning av de lika yrkeskategriernas/experternas arbete frmas. En förväntan finns av en hög grad av gräns mellan grupper när vardagsarbetet sker avskilt ch i rganisatiner med flera prfessiner Lewin Fältteri Fältteri kan ses sm ett ramverk för att undersöka ch klargöra händelser, upplevelser, bjekt, rganismer ch system sm meningsfulla delar av en känd mängd ömsesidigt påverkande krafter sm tillsammans utfrmar en interaktiv pågående helhet. Lewin lägger str vikt vid persnens egna upplevelser ch tlkningar av en viss situatin. I fältet ingår individen ch den medelbara mgivningen. Fältet är inte statiskt utan i ständig förändring ch en del kan inte existera utan ett fält ch är således en prdukt av fältet. Fält kan vara kmplexa även mellan två individer ch påverkan kan ske från icke-närvarande delar (Nilssn 1996: , Gld 1999:3-5, 78ff, Winter 1997). Även m fältet betraktas utifrån medarbetaren ch dess medelbara mgivning anses här mer avlägsna delar ha inverkan på fältet sm beslutsfattare ch yrkeskår samt discipliner. Lewin (1946) menar att alla delar i ett fält har en ömsesidig påverkan på varandra ch helheten i sig. En förutsättning för helheten ch delarna i helheten är kntexten sm dessa befinner sig i. Varje gruppdeltagare har med sig sin unika histria ch dess avslutade ch avslutade händelser samt unika resurser sm kmmunikatin, ansvarstagande ch tillgänglighet. Varje gruppdeltagare beter sig lika utifrån sina histrier, aktuella behv ch påverkan från det aktuella fältet. Den enskilde gruppdeltagarens ursprung påverkar fältet sm i den här studien utgör yrkesprfessin 16

17 ch akademisk disciplin. Gruppdeltagarens beteende är en följd av den subjektiva tlkningen av fältet ch fältet i sin tur är ett resultat av gruppdeltagarnas beteenden. Fältet är en prdukt av vår persnliga histria samt vart vi är på väg, det vill säga uppdraget, samtidigt sm det sm är av störst betydelse är det sm sker här ch nu i fältet. Kurt Lewin beskrev detta sm Samtidighetens princip. Dr. Hella Gephart (2003) illustrerar tillämpningen av fältterin genm senare studier. Fältet definieras sm det sciala rummet sm mges av en viss miljö sm ckså påverkar fältets delar ch helheten. Förändring i fältet är relativt ch kan vara faktisk, saknas ch finnas mtstånd för. Att förändra genm eknmiska påslag har inte visat på ökad prestatin. Däremt kan förändring knstateras då avsikten för fältet sm helhet tydliggörs ch en likriktad rörelse sker. Ett sätt att skapa en likriktad rörelse är att individerna i fältet tydliggör sin histria för andra, insikter ch idéer. Då spänning i fältet uppstår i relatin till en minritet i fältet kan denna energi skapa blckeringar i fältet. Lgiskt här kan vara att tydliggöra minritetens rll ch avsikt i fältet där en utestängning från fältet övriga deltagare kan hindra denna lösning. Där behöver tydliggörande fkuseras på fältet framför enskilda delar/individer i fältet. Detta kan leda till att fkus flyttas från minritet sm exempelvis irriterande till allmän förvirring i fältet där förtydligande behöver skapas gemensamt. Lewins (1946) bedrev studier på minriteter inm rganisatiner. Han menade att en vilja till förändring dminerar i rganisatinen vilken inte är desamma sm att per autmatik msätta förändringen i praktiken. Denna situatin kan leda till dimridå. För att kmma vidare i detta finns behv av att tydliggöra aktuell situatin, möjliga ht ch beslut m åtgärdsaktivitet. Lewin studerade bland annat en arbetsgrupp sm saknade tydlighet gällande aktivteter ch dess behv. Arbetaren kunde känna tillfredsställelse utifrån situatin ch bekräftelse från gruppen samtidigt sm avsaknaden av mätbara nrmer ch standardiseringar gjrde att frmellt synlig bekräftelse uteblev. Avsaknad av bjektiva nrmer för prestatin ledde till att lärande ch utveckling uteblir. Realistisk faktainsamling ch utvärdering menade Lewin var en förutsättning för all inlärning. Lewin menade att scial frskning bör pririteras för att förbättra det praktiska arbetet ch dess grupprelatiner. Här har frskningen (McMichael 2000, Gåfvels, Flink m.fl. 2013) betnat vikten av att sjukvårdens scialarbetare behöver förtydligas ch synliggöras. De svenska frskarna hävdar att detta bör ske via legitimatin samt genm frskning ch utvärdering Abbtt - Yrkesgrupper ch arbetsfördelning Abbtts (1988) idéer m arbetsfördelning av expertis mellan yrkesgrupper ch deras rättsliga kntrll ses i relatin till kuratrn ch sjukvårdskntexten. Han betraktar fältet med yrken sm en helhet sm knstrueras ch påverkas av samhället då ch nu. Ett syfte med studien är att undersöka kuratrernas syn på att arbeta utifrån en helhetssyn på patientens rehabilitering vars 17

18 individuella fält är större än det medicinska fältet. Abbtt menar att prfessinella kämpar för att få legitimitet där kuratrn i dagsläget saknar den frmella legitimiteten. Den rättsliga kntrllen kan uppkmma genm legitimatiner ch genm påtryckningar från plitiker ch media sm ger en självständighet att utföra uppgiften. Abbtts menar att lika prfessiner kämpar, förhandlar ch sluter avtal vid liknande arbete för att få rättslig kntrll. Rättslig kntrll inkluderar ckså rätten att utesluta andra yrkesgrupper att verka inm det egna mrådet med uppgifter, patienter ch kunskap. I studien exemplifieras kuratrernas syn på sin yrkesrll inm rehabilitering i sjukvården vilket likväl skulle kunna handla m andra yrkeskategrier. Abbtt (1988) betraktar prfessiner sm ömsesidigt berende grupper med ett gemensamt arbete vilket är en fråga m kntrll. Fältets betydelse betnas där lika yrkeskategrier är invlverade ch tävlar mt varandra ch förlrar alternativt vinner rättslig kntrll. Tävlingen handlar m vem sm ska göra vad i det prfessinella fältet. Abbtt (1988) studerar relatiner mellan lika yrken ch prfessiners utveckling över tid. Han belyser hur yrken styr mrådena t.ex. arbete, kunskap, kundkrets ch handlingar. Rättslig kntrll är en fråga m en ständig kamp ch förhandlingar mellan lika grupper. Vissa yrken sm läkare kan ha full rättslig kntrll av ett fält medan andra i fältet sm exempelvis kuratrn måste underrdna sig i relatin till. Om yrket har rätt att definiera ch lösa alla prblem sm uppstår inm mrådet har yrket full behörighet. Att påstå sig ha rättslig kntrll över ett yrkesmråde innebär att en yrkesgrupp vill ha rätten att utföra uppgifter sm, enligt den gruppen, tillhör dem. Samma uppgifter kan uppfattas sm deras av lika yrkesgrupper. I fältet måste yrkesgrupper ständigt ta i beaktande knsekvenserna av andra yrkesgruppers krav m vem sm ska göra vad till vem (Abbtt, 1988). Abbtt ger ett exempel på överrdnad respektive underrdning genm psykiatriker sm servar överklass ch medelklass medan scialarbetare sätts att serva mindre materiellt lttade individer. Uppgifterna kategriseras sm önskvärda eller inte önskvärda (det så kallade smutsiga arbetet) av yrken. Däremt kan påtryckningar kmma utifrån, plitiker/frskare/jurnalister, sm ger ett visst yrke rättslig kntrll över ett visst mråde. Detta leder ckså till spänningar i maktstrukturerna när yrkesprfessiner skapas genm påtryckning utifrån. Det finns sällan ett samband mellan detaljerade arbetsbeskrivningar ch vad prfessinella faktiskt gör vilket leder till att gränserna för arbetsfördelningen suddas ut. Här kan rehabiliteringskrdinatrn ses sm ett exempel på en mrådesprfessin sm skapats pga. påtryckningar utifrån i samband med höga sjukskrivningstal ch den samverkan sm ska ske i mrådet för att ptimera prcesserna för att kmma tillrätta med sjukskrivningarna. Kuratrns funktin skapades pga. påtryckningar från ideella rganisatiner men ckså genm att läkarna såg de sciala prblem i patientens sammanhang sm kunde kpplas 18

19 till aktuell hälsa. Här kan yrkesgrupper utifrån legitimatin ch ökad rättslig kntrll inm sjukvårdsfältet ta över mråden sm till en början ålagts kuratrn sm exempelvis sjuksköterskr, psyklger ch arbetsterapeuter där alla har tillträde på rehabiliteringsmrådet. Kuratrernas rll i fältet blir annrlunda utan legitimatin, indirekt tillhörighet i det medicinska fältet ch vaga framtning sm knstaterats i litteraturen samtidigt sm frågan är hur kuratrerna själva ser på sin yrkesrll i relatin till begreppet hlistisk rehabilitering ch möjligheten att verka där. 5. METOD Här görs en genmgång av studien metdlgiska upplägg. En ansats presenteras utifrån både rganisatinen ch tidigare undersökningar i mrådet. Metden redvisas samt den urvalsprcess sm skett. Validitet ch reliabilitet dryftas samt förförståelsen ch andra etiska överväganden. Avslutningsvis presenteras enkäten sm studiens empiriska material samt analysen av detta material Ansats Studien har genmförts inm en avgränsad grupp kuratrer under vintern 2014/2015. Infrmanterna är främst från Regin Skåne, frmellt Skåne Läns Landsting, sm ansvarar för häls- ch sjukvården i Skåne län. Sjukvården består av 9 sjukhus ch i de 33 kmmunerna finns lkala primärvårdsenheter samt ett flertal privata uppdragsgivare. Jag har tagit initiativ till studien utifrån egen yrkeserfarenhet i mrådet rehabilitering samt utifrån frskning sm uppmärksammat mig på begreppet hlistisk rehabilitering. Viss frskning har sm tidigare nämnts gjrts inm mrådet scialt arbete i häls- ch sjukvården med inriktning på prfessinens histriska utveckling, legitimering ch internatinell jämförelse av yrkesrllen. Studiens ämnesmråde är känt Metdval Studien utgår från en kvantitativ-kvalitativ metd ch genmförs med utgångspunkt i att kvalitativt utfrska kuratrns arbetsmråde ch yrkesrll i sjukvården samt beskriva kuratrernas upplevelser utifrån en större grupp kuratrer samt analysera dess utsagr för en fördjupad kunskap i ett känt mråde genm en till frmen kvantitativt webbaserad enkätstudie (May 2001). Scilgen Brante påvisar (2003) att den dminerande uppfattningen bland prfessrer att metdisk pluralism bör råda. Såväl kvalitativa sm kvantitativa metder är betydelsefulla ch användbara. Att priritera någn specifik metd rekmmenderas inte då största betydelse är vad vi vill få kunskap m ch vilken typ av kunskap sm eftersträvas. Scilg Jan Trst (2012) menar att det är vanligt att hävda att enkätstudier alltid är av kvantitativ natur samtidigt sm dessa kan 19

20 innehålla en uppsättning kvalitativa kmpnenter vad gäller insamlingsteknik, tlkning ch analys. Det innebär således att en enkätstudie inte per autmatik är att betrakta sm en kvantitativ studie. Jennifer Greene, prfessr i frskningsmetdik, föreslår termen vink framför bevis där helheten har betydelse för val av metd, sm exempelvis kultur ch sammanhang (2008). Den sciala institutinen med rganiserade praktiker följer ett nrmativt regelverk med kgnitiva ch kulturella riktlinjer för vad sm anses vara prblem, lösningar ch handlingar. Samtidigt bär den sciala sfären med sig mtsättningar ch skilda intressen (Meeuwisse m.fl. 2008). Detta innebär både möjligheter för ett vidgat ch flexibelt perspektiv där Trst (2012) anser att slentrian, traditin eller scialt tryck inte ska vara avgörande för val av metd. Däremt menar Trst att syftet med studien bör vara avgörande för valet av metd. Syftet med studien är således att tlka kuratrernas syn på sitt arbete utifrån ett helhetsgrepp på individens rehabilitering när denne är föremål för medicinsk behandling/rehabilitering i sjukvården. För att få en bredare uppfattning m kuratrernas tankar har jag valt att rikta studien mt en större grupp kuratrer vilket så skett genm en enkätstudie (Bryman 2011). Ursprungstanken har varit att genmföra en fallstudie då gd kännedm finns i mrådet ch fkus ligger på en i prfessinen mindre grupp i en avgränsad rganisatin med tanken m en kmbinatin av infallsvinklar för att få en så heltäckande bild sm möjligt genm dkumentatin ch bservatiner i rganisatinen samt intervjuer av ledning ch enkät till kuratrsgruppen. Inm ramen för magisteruppsatsen finns inte tidsutrymme för ett sådant upplägg utan avgränsning har gjrts till att utfrska ch beskriva kuratrernas upplevelser utifrån ett kvantitativt sett större perspektiv än vad intervjuer skulle utgöra (Meeuwisse m.fl. 2008, Anderssn 2007) Urvalsprcess Utifrån den delvis kvalitativa inriktningen görs målinriktade urval vilket handlar m att välja ut enheter på lika mråden i sjukvården med direkt hänvisning till de frskningsfrågr sm frmulerats (Bryman 2011: ). Inledningsvis har kntakt etablerats med de fyra chefskuratrerna i Regin Skåne för att lkalisera kuratrer inm rehabilitering. Utifrån eget utgångsläge, ch snäva fält, sm kuratr vid specialiserad rehabilitering ch i dialg med chefskuratrerna ledde sökrdet kuratrer vid rehabilitering till att kuratrerna avgränsades till specialiserad/högspecialiserad rehabilitering. Detta resulterade i att antalet kuratrer sm lkaliserades i mrådet var mindre än 15 persner ch utgjrde en alltför liten svarsgrupp för att kunna analysera materialet. Vid denna tidpunkt etablerades även kntakt med företrädare i Västra Götalandreginen ch Stckhlmsreginen samt med den rganiserade kuratrsgruppen Svensk Kuratrsförening. Utifrån dessa kanaler tillkm cirka 15 stycken kuratrer verksamma inm 20

21 uttalad medicinsk rehabilitering. Med risk för brtfall ch kvarstående låg analysfrekvens vidgades begreppet kuratrer vid rehabilitering istället till att lkalisera de kuratrer sm kunde förväntas möta patienter sm ingick i begreppet hlistisk rehabilitering. Det vill säga att patienterna genmgick någn frm av medicinsk rehabilitering ch att de var i en arbetsför ålder. Den persnliga/mentala rehabiliteringen sm tredje kmpnent i hlistisk rehabilitering bedömdes tillkmma per autmatik utifrån patientens livsmställning. En sökning gjrdes således i Skåne läns landstings kntaktkatalg där 300 kuratrer lkaliserades vilket km att innefatta kuratrer inm såväl psykiatri sm smatik samt specialiserad öppenvård ch primärvård. Utifrån sökkriterierna gallrades 210 kuratrer ut ch enkäten gick ut till ttalt 225 kuratrer vilket inkluderade de cirka 15 stycken kuratrerna från andra landsting. Fkus har således legat på att få in ett tillräckligt strt material att analysera i en avgränsad grupp av den större kuratrsgruppen framför att analysera en grupp i ett specifikt landsting Reliabilitet & validitet Thurén (2005:9 14) definierar källa sm ursprunget till vår kunskap ch källkritikens uppgift är att med strikta vetenskapliga metder bedöma trvärdigheten i källr. Hög validitet i en undersökning innebär att verkligen ha undersökt det sm avsetts undersökas (Thurén 2007:26). Under metdprcessen avser jag att kntinuerligt stämma av gentemt syfte ch frågeställningar sm ett sätt att höja validiteten ch på så vis hålla temat i fkus. Hög reliabilitet handlar m huruvida kunskapen är framtagen på ett tillförlitligt sätt, det vill säga resultatets pålitlighet. Utifrån studiens hermeneutiska inriktning bygger studien på att söka ökad förståelse utifrån min tlkning av arbetsmaterialet så är jag medveten m att detta kmmer att påverka delar av utfallet där andra frskare till viss del kmmit fram till andra slutsatser (Shlberg 2009:15 16). Trst (2012) anser att det i mindre kvalitativa studier snarare bör handla m trvärdighet framför validitets- ch reabilitetsbegreppen. Jag har valt att ha alla dessa aspekter i åtanke Förförståelse Förförståelse ses sm en förutsättning för studien ch medvetenhet finns m att tlkning påverkas av värderingar ch förförståelse. Erfarenheten av arbete sm sjukhuskuratr kan leda till både ett medvetet ch medvetet uppmärksammande av vissa saker sm ckså därför kanske brtser från viss infrmatin. En medvetenhet m utgångsläget underlättar att förhålla sig till detta faktum (Thurén 2007:103). Utifrån den egna yrkeserfarenhet kan jag delvis känna igen mig i den tydliga ch synliga rllen sm frskningen betnat samt ser min yrkeserfarenhet utanför fältet sm en berikande tillgång utifrån scinmkmpetensen. Min erfarenhet utanför sjukvården kan göra att definitinen scialt arbete känns mer nära min yrkesrll framför den traditinella benämningen för kuratrn psykscialt arbete, vars benämning prblematiseras i litteraturen. Min nuvarande 21