Avvikande tal hos barn bryr sig barnen?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Avvikande tal hos barn bryr sig barnen?"

Helen Håkansson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Avvikande tal hs barn bryr sig barnen? Jill Nyberg, leg lgped, med dr FO Lgpedi ch Stckhlms Kranifaciala Team Karlinska Universitetssjukhuset Enheten för lgpedi, CLINTEC, Karlinska Institutet Öppen föreläsning i lgpedi

2 Vad skall det handla m? Om hur barn beskriver det tal sm hörs med sina egna rd Hur 7 - ch 10 åringar beskriver, reagerar ch tänker på vad tal är (Nyberg & Havstam, 2016) Frågan uppmärksammar ch behandlar vi lgpeder rä> saker? UppfaEas talavvikelser av mgivningen ch är det ee bekymmer? Talet betyder mycket för hur vi uppfaear en persn. Vi människr är snabba ae döma andra ujfrån utseende, röst ch tal. Vi tlkar in egenskaper hs talaren, sm kan vara helt slumpmässiga Det finns många studier sm funderar kring talet ut lika aspekter, men när man låter barn beskriva tal är det ujfrån ee vuxenperspekjv, dvs vuxna har bestämt de begrepp sm man sm barn skall förhålla sig Jll (Allard & Williams 2008; Lee et al., 2017) 2

3 Bakgrund Barns uppfa>ning m talaavvikelser påverkar deras astyder negajvt. Även små barn reagerar mt avvikelser (WaEersn et al., 2013; Lee et al., 2017) Barns agtyder mt jämnåriga med svårförståeligt tal varierar någt med åldern. Svårare få vänner (Lee et al., 2017). KamratrelaJner är vikjgt för ae utveckla den sciala förmågan (Feragen et al., 2009) Lärare tenderar a> underska>a begåvning ch scial kmpetens hs barn födda med ee avvikande utseende ch/eller talavvikelser (Richman, 1978; Stck et al., 2019)

4 Vitsen med att prata? Uttrycka vår vilja, våra åsikter, känslr Ta del i ett scialt sammanhang Att bli lyssnad på Att bli förstådd Förståeligt tal är fta det långsiktiga målet för behandling av talstörningar Lusada et al. (2014) efter Strömbergssn (2017) 4

5 Vad lyssnar vi på i talet ch vad nterar vi? Resnans nasalt tal Artikulatin. Var i munnen uttalas ljudet är det rätt ljud på rätt plats? 5

6 Gmmens funktin nasalt tal När man andas När man pratar Nasalt tal Illustratiner av Liisi Raud Westberg 6

7 Uttalet artikulatinen: Var sägs ljuden? Framme vid läppar/tänder Bak i gmmen Med stämbanden Illustratiner av Liisi Raud Westberg 7

8 Hur tg vi reda på vad barnen tycker? Barnen skulle lyssna på nspelningar av talet sm expertlgpeder bedömt ha lika grad av avvikande tal - arjkulajn ch/eller nasalt tal Fkusgrupper med cirka fem barn deltg i varje grupp (Krueger & Casey, 2009) Intervjuerna spelades in ch analyserades för ae rganisera ch tlka barnens beskrivningar (Graneheim & Lundman, 2004)

9 Tre kategrier av beskrivningar av talet Kategri Underkategri Beskrivningar av talet ² svårt med ueal ² snuvig, täppt, sjuk ² det blåser, man sågar ² tungan är annrlunda Tankar m rsaker ch knsekvenser ² lika rsaker Jll ae låta annrlunda ² missförstånd ² missuppfaening av sie eget tal ² retad/mbbad ² ae klara av/känna sig trygg Väcker känslr ch assciajner/ reakjner ² svårt prata i sklan eller i andra sammanhang ² persnliga egenskaper ² reakjner från jämnåriga ² jämförelse med andra/mig själv

10 10- åringarnas beskrivningar ch kmmentarer u Lgpedernas bedömning Genmgående JllbakaflyEat ueal T à K Det lät väldigt annrlunda han kan inte prata Stackars, det är synd m dm Han har svårt med bkstäverna när man använder tungan Det låter sm han har vikt ihp tungan Han kanske blir retad men när dm har det svårt kan kamrater hjälpa Jll Det låter sm en sjukdm. Det är någt i krppen sm gör det här

11 10- åringarnas beskrivning u Lgpedernas bedömning: Avvikande /s/ knsekvent I vår klass har vi bestämt a> vi inte skall göra grimaser när någn blir vald Jll vår grupp. Men m någn blir vald sm låter så här Det kan bli svårt när man skall presentera i klassen Svårt i sklan för alla Han läspar svårt a> säga /S/ Om man bara kunde täta Jll tänderna lite

12 10- åringarnas beskrivning u Lgpedernas bedömning: Kradig nasalt tal Jag tyckte han lät snrig - assnrig Sm m han håller för näsan ch pratar på samma gång Svårt a> prata inför klassen Hn låter sm hn var 5 år - typ Jag trr inte a> dm vet a> dm pratar knsjgt trr a> hans hjärna, hans örn kpplar inte Man skall inte retas. Man känner sig elak när man skra>ar

13 7- åringarnas beskrivningar ch kmmentarer u Lgpedernas bedömning: Kradigt nasalt tal TillbakaflyEat ueal ch stämbandsstötar Avvikande /s/ Täppt i näsan - hn pratar lite slaskigt. Det lät sm e> ljud Någt med s - hn fick inte med hela rdet Jbbigt a> prata inför klassen. Läskigt prata så på sklgården. Hela sklan kan börja skra>a Jag skulle inta klara av a> prata så. Jag skulle inte gå Jll sklan Bäbisröst. Kanske lite sjuk Sm e> annat språk Kmmer från Nrge eller ckså kines, det måste hn va

14 7- åringarnas beskrivningar ch kmmentarer u Lgpedernas bedömning: TillbakaflyEat ueal T à K Svårt a> säga T, lite mera annrlunda TiG J>ar blir kickar. Han hade tungan utåt trr jag Trr han var yngre än ss. Låter liten, sm babyspråk Han kanske inte fa>ar alla bkstäver Det är m kan kan bkstäverna sm man får Jll alla rden Känns sm han har tandställning. Han hade ganska nt i halsen eller ckså var det någt med tungan Kan bli mbbad, men man behöver inte lyssna m någn retar

15 7- åringarnas beskrivningar ch kmmentarer u Lgpedens bedömning: MåEligt nasalt tal Genmgående stämbandsstötar Om hn skulle visa upp sig, skulle det vara lite pinsamt, för då kanske hn säger fel ch då Va,va Inte OK prata så nej, nej, nej Det kan vara ganska svårt a> perera brt det Hn hade svårt a> tala. Hn kanske var ganska liten eller ckså hade hn prblem Om man träffar främmande människr kan dm tycka a> man är äcklig Jag skulle inte kunna gå runt ch prata så. Jag skulle inte låta någn spela in mi> prat

16 Tankar kring talet Man hör inte sig själv, man vet inte hur man pratar själv Vissa var lite tydligare kanske därför tycker man a> de lät sm de var äldre Människr är ju lika. Vissa har ljusa röster ch andra mörka. Det är sm ljus ch mörk himmel Läskigt, för han pratar ju fel. Jag vet hur det är jag har ckså pratat fel flera gånger Jag trr a> det var dålig m>agning på den Jden. Om det inte var 2018, så var det kanske 2008 Är det bara sm man får höra eller kan dm prata rä>?

17 Några reflektiner Både 7- ch 10- åringarna upptäcker ch beskriver avvikelser avseende tal ch visar ae det finns en medvetenhet m ljuden ch u>alet ch ae det är vikjgt ae kunna göra sig förstådd Barnen idenjfierade läe uealsavvikelser ch reagerade framför allt på ljud gjrda med stämbanden. Men ckså på JllbakaflyEat ueal: T à K ch S- avvikelser Avvikelser vad gäller nasalt tal beskrevs av barnen när de var bedömda sm måeligt/kradigt avvikande av lgpederna A> barnen man lyssnade på lät barnsliga var genmgående kmmentarer Man jämförde sig med de barn sm var utan avvikelser låter sm ss 17

18 Slutsatser 7- åringarnas beskrivningar av talet är mer filtrerat ch avskalat jämfört med 10- åringarnas, men båda åldrarna använder liknande beskrivningar av talet ch vad det kan innebära för persnen sm talar annrlunda Lgpeder ch de jämnåriga är överens avseende både nrmalt ch kradigt avvikande tal Barnen reflekjner kan Jllämpas på barn med lika typer av talavvikelser ch bör vara intressant för sklan Arbetar vi med rä> frågr avseende talet i kliniken? Ja, nu arbetar vi ckså ujfrån ee mgivningsperspekjv ch framför allt, så frågar vi barnet hur vardagen fungerar ch anpassar ev behandlingen däreder 18

19 Referenser Allard E, Williams D. Listeners perceptins f speech and language disrders. Jurnal f Cmmunicatin Disrders. 2008;41: Feragen KB, Brge AI, Rumsey N. Scial experience in 10-year-ld children brn with cleft: explring psychscial resilience. Cleft Palate-Cranifacial Jurnal. 2009;46: Graneheim UH, Lundman B. Qualitative cntent analysis in nursing research: cncepts, prcedures and measures t achieve trustwrthiness. Nurse Educatin Tday. 2004;24: Krueger R, Casey MA. Fcus Grups. A Pratical Guide fr Applied Research. Thusand Oaks: SAGE Publicatins; Lee A, Gibbn F, Spivey K. Children s attitudes tward peers with unintelligible speech assciated with cleft lip and/ r palate. Cleft Palate-Cranifacial Jurnal. 2017;54: Lusada, M, Jesus, L. M. T, Hall, A. & Jffe, V. 'Intelligibility as a clinical utcme measure fllwing interventin with children with phnlgically based speech sund disrders', Internatinal Jurnal f Language & Cmmunicatin Disrders 2014; 49(5), Nyberg J, Havstam C. Speech in 10-year-lds brn with cleft lip and palate: what d peers say? Cleft Palate- Cranifacial Jurnal. 2016; 53: Richman LC. Parents and teachers: differing views f behaviur f cleft palate children. Cleft Palate-Cranifacial Jurnal. 1978;15: Stck NM, Ridley M, Guest E. Teachers perspectives n the impact f cleft lip and/r palate during the schl years Cleft Palate-Cranifacial Jurnal. 2019;56: Wattersn T, Mancini MC, Brancamp T, Lewis K. Relatinship between the perceptin f hypernasality and scial judgments in schl-aged children. Cleft Palate-Cranifacial Jurnal. 2013;50:

Relevanta dokument

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras