' för döva öron? I Kärlek, kossor. Talar du också. utvecklin. personlig. Al lt orn. ' och öppna landskap - därför älskar.

Transkript

1 Al lt rn persnlig utvecklin I Kärlek, kssr ' ch öppna landskap - därför älskar vi tv-bönderna!ee' Men lyssna då!!! Talar du ckså ' för döva örn?

2 Välkmmen till d van dgt du trillc s å, sa han ch vände sig m ch började mixtra med persiennerna. Men inte ville jag säga någt till en rygg! Den gången var jag vaken ch väntade tills mannen ifräga faktiskt gav mig sin uppmärksamhet. Men det är inte alltid jag hinner reagera. Mänga gånger har jag pt^tat med människr, för att först efter ett tag upptäcka att de inte alls lyssnar, utan är upptagna med någt helt annat - sm sig själva exempelvis. Få saker är så tråkiga sm när en människa inte lyssnar, utan bara halv-hör. Det här ickelyssnandet ^r tyvarr en ganska vanlig företeelse. Att inte lyssna kanvara ett sätt att visa makt, sm säkert var fallet med mannen ch persiennerna. Men ftast trr jag det berr på att vi människr har så svårt att släppa vära egna känslr, att vi vill lösa prblem, att vi har svårt att vara nawarande ch att vi ng alla ar mer eller mindre själr.rrpptagna. r'! rä r!ååste vå sånå e n tsåknirt äfi ch har redan bestämt sig för hur du är - ch vill därför inte lyssna på det du säger eller försöka förstå. Det var jag med m nyligen, när en van jag försökte kmmunicera med envist påstd att jag var arg, fast jag inte var det. Så hamnade vi i en nödig diskussin m mina känslr, istället för sakfrågan. Det var ett effekti'i,t sätt att ta död på ett möjligt möte. Själv har jag upptäckt hur lätt det är att börja prata m egna erfarenheter när någn vill dela sina prblem med rnig. Och så sitter jag där ch har tagit ifrån den andra människan hennes utrymme, en plats hn säkert just då behövde. Det känns inte särskilt bra ndr det händer. Att iyssna rå tå t r sn *ristå. Martin Cervall, sm lär ut aktir.t lyssnande ch berättar m det i detta nummer, säger att vi blir bättre lyssnare ju bättre självkänsla vi har. Det kan jag verkligen hålla med m. Med en gd självkänsla kan vi lattare släppa egna tankar ch ställa ss själva ät sidan. Vi behöver inte visa makt, lösa andras prblem, tlka andra eller prata m vära egna prblem när andra behöver pr^ta rn sina. Att lyssna på en annan människa är att verkligen försöka se den andra. tt hlt ttr ått iyssma trr jag gör ss till bättre människr. När vi lyssnar aktir,t visar vi empati. Att verkligen lyssna är en av de bästa gåvr man kan ge till andra. Kanske man till ch med kan säga att lyssnandet är en plikt, någt vi måste göra för att känna ss sm gda medmänniskr. I en annan artikel i PS! har vi gått på djupet med vad plikt är. Det gäller att skilja på plikt ch krav. Precis sm med krav. kan vi välja vad rdet plikt betyder för ss. Och jag vill gärna tänka att det är min plikt sm mamma, vän ch kllega att lyssna - på riktigt - ch inte bara höra med ett halr,t öra eller ta över samtalet. z = =z =l p 6 :=j::::=:i:=,-:===:::::_= V]ARIA GERLOFSON, CHEFREDAKIOR m ri d^rt r rcil ^ ^ ^{- ^^^^t ^r - tstrr rurjv tvctqt.je ^ i ng.se PERSONLIGUT\TCKLING & PSYKOLOGI 5

3 Relatiner Att lyssna handlar m mycket mer än att spetsa. -^ lrtssna' ' Jåä'Jui '. örnen. Ska andra känna sig hörda måste du kppla in både hjärta ch hjärna - ch släppa alla tankar på att prestera smafta svar. AV EVA SANNER ILTUSTRATIONER: LENA FORSV]AN ur många gånger har du besviket sagt till någn att han eller hn inte lyssnar? Har du någt viktigt att sdga blir du frustrerad m andra inte verkar höra på. Men hur bra lyssnare är du själv? - Det finns en skillnad mellan att lyssna ch att verkligen höra vad någn säger. Ibland verkar någn höra på, men kan inte efteråt återge vad du har sagt, för han eller hn har inte lyssnat aktiw ch engagerat, säger Ltta Landerhlm, psykterapeut ch lärare vid Stckhlms akademi för psykterapeututbildning. Att lyssna är mycket mer än att registrera rd med örnen. Det handlar m att försöka förstå en annan människa, att lyssna med empati ch vara aktiv, fastän du inte pratar själv. 4.i PERSONLIG UTVECKLING & I'SYKOLOGI

4 (; t (ut s atry mant rcif{ande.t /;te jl6jt med... Ja7 med.t.l Det låter kanske enkelt. Men fta är vi upptagna av ss själva, rkar inte höra hela histrien eller rar ss för att inte kunna kmma med någn lösning på prblemet. När den andre pratar har du därför fullt upp mecl dina egna tankar ch lyssnar inte alls sm du brdc. - Det irniska dr att just r för att inte räcka till eller inte ha alla svar faktiskt fta leder till att den andre inte känner sig lyssnad till, säger' Ltta Landerhlm. Ibland har vi ckså fullt upp att förbereda egna repliker ch mtangrepp. Det 2ir svårt att höra på när man kkar av ilska eller är gråtfardig av det den andre säger. När du lyssnar är det bra att stämma av då ch dä, fräga m det "Derr. bcista, lyssna.ret, är den sm uerkligen cir nyfi,kelr" du har hört verkligen är vad persnen vill ha sagt. Samrna rd kan ha helt lika innebörd för två lika persner - vi menar lika saker trts att vi säger samma sak. - Vi människr är så kmplexa att det inte kan bli exakt samma innebörd i ett rd. Därför är det viktigt att tala rn vad du hört, så att den sm talar kan krrigera m du uppfattat fel, säger Ltta Landerhlm. Om du innerst inne inte vill veta hur din man har hati clet på jbbet eller vad din väninna gjrde på semestern, så lyssnar dr-r inte heller när de pratar. Den bästa lyssnaren är den sm verkligen är nyfiken: frågar hur andra har det ch vad de vill, vill veta vad någn tycker rn någnting ch även vad srn inte känns bra. Alla så- = d e - rar vi ss för att inte ha de rätta svaren blir det svåft att lyssna, säger Ltta Landerhlm, psykterapeut. dana frågr visat att du vill lyssna. - När vi lyssnar rned empati, alltså inte bara hör rden Lltan cks:r sätter ss in i hur det känns för den sm talar, känner han eller hn sig lyssnad till även m vi i sak kan tycka lika eller har lika referensramar, säger Ltta Landerhhn. Men ibland vill vi inte höra vad den andre säger. Kanske har hn sagt att hn inte trivs ch inte tvcker att PERSONLIG UTVECKLING.I I'SYKOLOGI 4'

5 Jag frslår /rect.d%, fg y'tiaravspänt ch lagm nära den sm pratar. y' stall frågr sm fördjupar samtalet. y' upprepavad du hör den andre säga. y' unaviuatt kmma med förslag eller lösningar på en gång. y' O- det den andre säger väcker alldeles för starka känslr hs dig - ]åt bli att uttrycka dem just nu, eller be att få lyssna vid ett senare tillfälle. y' O^ du verkiigen inte har möjlighet att lyssna rdenligt på någn på en gång, bestäm ett annat tillfälle. relatinen fungerar - men han har inte velat eller rkat höra - ch först när hn packar sin väska når budskapet fram till hnm. Eller så har han å sin sida många gånger uttryckt behv sm inte passar hennes agenda - ch det är först när han är upprörd ch kräver en förändring sm det han säger verkligen går in. Vad är det sm har hindrat dem att höra vad den andre sagt tidigare? Kanske det faktum att de inte velat se knsekvensetna av det sm sagts, inte vetat hur de ska tackla prblemet eller inte vågat släppa in det jbbiga de hört. Snabba att tlka - Ofta dr vi ndda för att tala med varandra för att vi inte vägar ta reda på vad vare sig vi själva eller den andre verkligen tycker. Vi vågar inte lita på att samtalet i sig är en väg att kmma både den andre ch ss själva närmare. Vissa saker är mycket svära att samtala m på ett bra sätt ch där behöver vi hjälpas åt att leta efter rd för känslr ch behv ch inte försvåra för den sm försöker, säger Ltta Landerhlm. Martin Cervall är ledarskapsknsult ch beteendevetare. Han undervisar i aktivt lyssnande enligt en mdell utarbetad av amerikanen 46 PERSONLIGUTVECKLING & PSYKOLOG]

6 Mmmt...Je.t vre gtt! "Ett ua,nligt missta.g ir a,tt ui gör andras prbletn till uåra, egrta," Thmas Grdn, framför allt inm näringslivet. Han anser att det sm mest försvårar värt lyssnande, är att vi tlkar minst lika mycket sm vi bservefar. En arbetskarnrat hälsar inte på mrgnen - ch genast drar vi slutsatsen att han är sur, fast det kanske handlar m någt helt annat. När chefen frågar m du vill gå en vidareutbildning, tlkar du det sm att du inte gör ditt jbb tillräckligt bra - ch hör inte på resten av det han eller hn säger m dina fantastiska insatser. - Vi är snabba att tlka andras beteende ch av detta skapar vi åsikter ch värderingar m andra. När vi sedan ska kmmunicera med dem är dessa tankar ch slutsatser fta i vägen för vår frmåga att lyssna uppmärksamt, säger Martin Cervall. Ett annat vanligt misstag ar att vi gör andras prblem till våra, ch genast vill lösa dem. När en vän berättar m hur jbbigt hn har det, kmmer vi kanske genast med förslag på förändringar för att hn eller han ska få det bättre. Många märker till sin förvåning att mvärlden inte alls är tacksam för den hjälpen - istället reagerar de negati\.t på vad srn uppfattas sm bristande uppmärksamhet. 'Jag vill ju bara att du hör på mig!", utbrister de. Lösningar behövs inte Anledningen till att vi frsöker lösa prblem ät fta att vi är bekväma rned att andra har det sr.årt, eller att vi känner skuld ch trr att det är vårt ansvar att någt blivit fel. Försök istället att bara lyssna - utan att försöka lösa prblem, få brt knflikter eller undanröja vad det nu är sm känns behagligt. Den srn prat^r känner då att du rkar lyssna, att du F O z l z p 6 Martin Cervall är ledarskapsknsult ch lär ut knsten att lyssna aktivt, utan att tlka ch värdera. inte försöker vifta brt någt av det han eller hn säger, utan finns kvar i den lyssnande rllen utan att fly. - Oftast är det persnen själv sm behöver lösa prblemet, kanske med lite stöd utifrån. Vi behöver kr-rnna stå ut med att andra har det svårt eller prblernatiskt utan att ta över deras prblem. Lyssnandet innebär att läta persnen vara sm han eller hn är jllst nu, säger Martin Cervall. Det sm kan läta väldigt prblema- ) PERSONLIG UTVECKLING & PSYKOLOGI,i7

7 Relatiner Ognkntakt är viktigt för att visa att du är med, liksm ett öppet krppsspråk ch lite lagm krppskntakt. */u, tiskt behöver inte alltid vara det. Att ett barn gnäller ch blir lyssnat till, eller att du själv får beklaga dig i din älskades famn över livets förtretligheter, är fta ett sätt att stärka relatinen eller att lugna r. Att lösa prblemet är då viktigt - många av de saker vi gnäller m eller beklagar ss över är faktiskt lösliga. Vad kan du göra åt att du blir äldre, att barnets kmpis valde att leka med någn annan eller att räntan går upp? Var den du är - Persnen sm talar behöver ibland din hjälp sm lyssnare att gå igenm en prcess. Det kan exempelvis handla m srgebearbetning över en större eller mindre förlust. Om du är för snabb med att lösa prblern, blir hn eller han snuvad på en prcess sm behöver ske, säger Martin Cervall. Martin Cervall har tre nyckelrd när det handlar m att lyssna. Det första är empati - att försöka sätta sig in i den andres situatin. Det andra dr acceptans - att stä r-rt med att situatinen är sm den är. Det tredje { { I 1) Brukar dina vänner eller arbetskamrater vilja prata med dig när de har prblem? A)Ja, fta. B) lbland. c) Nästan aldrig 2) Brukar du vanligtvis prata eller lyssna mest? A) lag pratar mest. B) Det växlar C) Jag lyssnar mest \:ii'"t.: raa /!',);;ltr" 1a,1 a-.t 3) När någn har ett prblem, hur brukar du agera då? A) lbland kmmer jag med lösningar direkt B) Jag kmmer ftast med gda råd. C) Jag låter mest den andra få prata m det sm ärjbbigt. 4) Tar du in helhetsintrycket när du lyssnar. A) Nej, jag har svårt att läsa mellan raderna. B) Ja, då ch då ser jag sådant sm inte sägs. C).Ja, jag går på min intuitin, läser av krppsspråk ch är bra pä att förstå det sm inte sägs med rd. 5) En vän ringer ch har någt sm hn eller han behöver tala m. Vad gör du då? A)Jag blir rastlös ch gör annat samtidigt. B) Jag släpper annat, det ar viktigt att vara närvarande C) Om det blir utdraget kanske jag kllar mejl eller någt annat. 6) Var är ditt fkus när du pratar med någn? A) På den andre. B) Ofta mycket på mina egna tankar. C) Jag börjar tänka på vad jag ska svara eller på vilka liknande erfarenheter jag har. 48 PERSONLIG UT\/ECKLING & PSYKOLOGI

8 "Acceptera, a,tt du inte kla,rw,r a,llt på en gå?ag" ar äktbet - att vara den man är ch inte fejka medkänsla eller intresse. Välj i så fall hellre en tidpunkt när du kan ge vad sm behövs. - Vi visar att vi är närvarande genm att ha ögnkntakt ch undvika beteenden sm signalerar att vi tänker pä andra saker, exempelvis att titta på klckan eller ut genm fönstret. Även vårt krppsspråk kan signalera närvar ch en villighet att lyssna. Att sitta rned en öppen krppshållning upplevs sm mer lyssnande än m du sitter med krslagda armar, säger Martin Cervall. Ibland kan dr,r visa din närwar ch ditt engagemang aenm krppskntakt. Ett barn sm berättar någt srgligt mår bra av en kram, ch du kan hålla en väns hand när hn berättar någt hn blivit upprörd av. Hur mycket krppskntakt sm är kej berr på vilken typ av relatin ni har - pä jbbet kanske det räcker med en klapp på axeln. Men beröringen ska framför allt ges för den andres skull, inte för att lugna dig själv. Acceptans handlar m att du ch andra ar sm de är, med fel ch brister likaväl sm med talanger ch förmågr. Ju mer du accepterar dig själv sm den du är, dest mer närwarande kan du vara. Välj rätt tid att lyssna - Vi behöver till exempel acceptera att vi inte klarar allt på en gång, eftersm det hjälper ss att priritera bättre. Dä avlardar vi inte andra för att vi har för mycket att göta, utan bestämmer en annan tid för samtalet. När din vän ringer ch börjar prata m sitt krångliga äktenskap eller sin srg efter en brtgången förälder, sarntidigt sm du har jbb upp över örnen, kan du antingen föreslå en artn fl, bättre tid att ptata - eller acceptera att du blir klar senare med dina arbetsuppgifter, för att det för stunden är viktigare fr dig att tala med din vän. Om du har svårt att lyssna på ditt barn när du är upptagen med någnting annat, är det varken fel på dig eller barnet. Men du har ett val: att avsluta det du gör, för att istället lyssna ch acceptera att du kanske inte blir klar med det du tänkt, eller att förklara för barnet att du inte kan lyssna just nu Lltan att ni får prata senare, ch acceptera att du inte har förmågan att göra allt samtidigt. - Egentligen handlar dctta, sm så mycket annat, m självkänsla. Om vi tycker tillräckligt mycket m ss själva, väcker inte det sm den andre säger lika starka känslr hs ss, känslr sm annars ft)rsvårar vårt lyssnande, säger Martin Cervall. den sm kan,ltta Landertur ch Kultur, 2005 Pa re nt Effectiveness Tra i n i ng, Thmas Grdn, Three Rivers Press, 2000 Leader Effectiveness Tra i n i ng, Thmas Grdn, Perigee, ) Den andra säger någt sm du inte håller med m. Hur agerar du? A) Om jag inte håller med har jag svårt att hålla tyst B) Jag är empatisk ch försöker förstå den andres erspektiv istället för att döma. C) Om jag inte håller med så säger jag det, jag vill ha rätt 8) Om du inte har tid att lyssna vad gör du då? A) Det händer attjag drar en nödlögn för att kmma undan. B) Jag frågar m jag kan återkmma när jag har mer tid. Det är bättre än att strölyssna. C) Jag sitter fta där ch låtsas att jag hör på, medan jag tänker på annat ch blir irriterad på den sm stör 9 ) Hur fta avbryter du? A) Nästan aldrig B) Nästan alltid. C) lbland. 10) m någn pratar m ett prblem sm du ckså har eller känner igen, vad gör du då? A) Jag tar över samtalet B) lbland talar jag kanske lite för mycket m mig själv då C) Jag kan hälla isär mina ch andras prblem. TEST AV NINA JANSDOTTER ierpue qj ^lels 8lp apgq u rau 3rp erel np ra^qaq areuss^l arueq ua rlq np llq lll^ 3!p rq] t3!ul^ eren tur ie)ren eussäl DV Sued st-t lerlualdsburl)ca^ln rls rpl-.1 ualr 'areussä1 leluru ]ler ua le nc Sued sz-gt iareuss^l prqallef ua re nc isruer9 Sued 0E-92 t.=)z=91=yg;e39rj a=jl= gg=y 6e3grt t=ot=97=y gebqtt t-t=az-v LeBqrJ L=JZ= gg=y ge8grt Z=Xt=gL=yge8ptt t-jz=81-vue3?rl t=31=82=vtp3?rl t,=)(=al=v aeb?) l=jz- 8t=v te3?il ilovi PERSONLIG UTVECKLING & PSYKOLOGI 49