Att våga vara aktör i sitt eget liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att våga vara aktör i sitt eget liv"

Transkript

1 Att våga vara aktör i sitt eget liv Ma Bström Erik Tjernqvist Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ht 2013 Handledare: Ulla Nygren Arbetsexemplar

2 Att våga vara aktör i sitt eget liv UMEÅ UNIVERSITET Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ma Bström ch Erik Tjernqvist Abstrakt Persner med funktinsnedsättning upplever hälsa i större utsträckning än den övriga beflkningen. Det är även vanligt att de upplever diskriminering ch brist på inflytande i samhället, sm påverkar livskvalitén negativt. Prjektet Livsentreprenörens visin är att få ungdmar med funktinsnedsättningar att ta vara på sina resurser, jbba för ett bättre välmående ch utvecklas i sig själva. Syftet var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Fem deltagare i prjektet intervjuades ch intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på upplevd utveckling bland infrmanterna ch presenteras utifrån kategrierna Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Välmående, Växa i sig själv ch Våga anta utmaningen. Prjektet visade sig vara en bra plattfrm för att ungdmar med funktinsnedsättning ska få ta till vara på sina resurser ch utveckla entreprenörskap. Sökrd: ungdmar, funktinsnedsättning, utveckling, hälsa, delaktighet, välmående, Livsentreprenören

3 Bakgrund Cirka en av ti svenskar i åldern år har någn frm av funktinsnedsättning (1). Scialstyrelsen (2) definierar funktinsnedsättning sm nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga där rörelsehinder är den klart vanligaste funktinsnedsättningen. Statistik från statens flkhälsinstitut (1) visar att 43 prcent av männen ch 32 prcent av kvinnrna med rörelsehinder i åldern år upplever ett dåligt allmänhälstillstånd. Nedsatt hälsa är dessutm mer än ti gånger vanligare bland individer med funktinsnedsättning jämfört med den övriga beflkningen. Hälsa beskrivs vanligen sm ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande, ch icke enbart frånvar av sjukdm eller svaghet (3). Hälsa är ett begrepp sm innehåller flera dimensiner utöver det fysiska (4). Scial ch emtinell hälsa beskrivs sm möjligheten till att uttrycka känslr, att känna stöd från familj ch vänner samt att ha möjlighet att delta i aktiviteter med andra. Spirituell hälsa är möjligheten till att uttrycka sin tr ch sina värderingar samt att känna att livet har en mening. Utöver de inre faktrerna finns yttre faktrer sm påverkar hälsan såsm tillgänglighet till mat ch bende, ch kvalitén av dessa. Det är vanligt att individer med funktinsnedsättningar upplever eknmisk trygghet ch diskriminering (5), samt brist på inflytande ch tillgänglighet i samhället. Detta är faktrer sm kan bidra till en känsla av hälsa eftersm hälsan visat sig vara sämre än vad den behöver vara. Studien definierar det sm en nödig hälsa ch dessutm hindras självbestämmande ch livskvalitén försämras för individer med funktinsnedsättning. Studier (6-9) har visat att självbestämmande har en betydande kppling till livskvalité. En litteraturstudie (6) belyste att livskvalité bygger på subjektiva aspekter sm persnligt välbefinnande, självständighet ch självbestämmande. Individer med möjligheten att sätta mål, fatta beslut ch kmmunicera har de färdigheter sm behövs för att uppleva en gd livskvalité. Dessutm bidrar scialt stöd ch upplevd kntrll över sin livssituatin till ett bättre välbefinnande (7). Att ha livsmål är enligt Armstrng (8) en starkt mtiverande faktr sm kan bidra till hälsa ch välbefinnande. Strävan mt att uppnå livsmålen är relaterad till bättre välbefinnande medan frånvar av livsmål kan leda till negativa fysiska ch psykiska effekter. En svensk studie (9) belyste att det fanns få skillnader i upplevd livskvalité mellan individer med ch utan krniska funktinsnedsättningar. Större skillnader i upplevd livskvalité belystes däremt mellan individer med funktinsnedsättningar berende på deras egna uppfattningar m sig själva ch sin för- 1

4 måga. Skillnaden tycktes ber på att individer har lika emtinella nivåer ch kan hantera situatiner ch upplevelser på lika sätt. Resultat i samma studie visade på att det är viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att kunna bemästra utmaningar i vardagen. Genm att tr på sig själv kan stressfyllda ch svåra situatiner bearbetas ch hanteras mer effektivt med hjälp av den egna förmågan. Förenta Natinernas knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning (10) antgs i Sverige år Knventinen syftar till att tydliggöra de mänskliga rättigheterna för persner med funktinsnedsättningar, till exempel rätten till ett självständigt liv ch att bli inkluderad i samhället. Svensk handikapplitik (5) har därför ett fkus på delaktighet ch inflytande i samhället. I den natinella handlingsplanen beskrivs att samhället ska utfrmas så att persner med funktinsnedsättning i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället. Det innebär även att de ska ges möjlighet att kntrllera ch ha inflytande i vardagens aktiviteter. I gymnasiesklans lärplan (11) beskrivs det att sklan har ett särskilt ansvar för persner med funktinsnedsättning ch att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individ. Dessutm ska sklan främja samtliga individers möjlighet att utveckla initiativförmåga ch ansvarstagande samt att de ska få möjlighet att utveckla egenskaper sm främjar entreprenörskap, företagande ch innvatinstänkande. I förlängningen ska det leda till att eleverna vill ta persnligt ansvar för att aktivt delta i samhället. Twnsend ch Platajk (12) anser att alla människr ska ges möjlighet att vara delaktiga i aktiviteter utifrån den individuella förmågan ch att ett inkluderande ch rättvist samhälle främjar hälsa ch välmående hs varje enskild individ. Människan är hela tiden under utveckling ch förändring (13). Därför är det viktigt att de aktiviteter människan utför ger tid till reflektin samt känsla av tillhörighet ch gemenskap för att aktiviteterna ska skapa mening för individen i varje fas i livet. Till exempel är det enligt Kielhfner (14) vanligt att människan under tnåren ch den tidiga vuxenåldern utsätts för mycket stress ch r. Tnåringar ch unga vuxna strävar efter ökad autnmi ch ifrågasätter ch/eller knfirmerar tidigare värderingar. Vidare menar Kielhfner (14) att tnåren är en tid då människan experimenterar med befintliga eller prövar nya rller, sm antingen kan förkastas eller knfirmeras. Experiment med rller kan leda till att identiteten stärks ch skapar tillfredsställelse hs ungdmen. Utvecklingspsyklgisk teri (15) belyser att frågr sm: vem är jag?, vad ska jag bli?, vad är viktigt för mig? är centrala under ungdmsåren. American psychlgical assciatin 2

5 (16) anser att det sker en kgnitiv utveckling sm innebär att ungdmar bland annat utvecklar förmågan att resnera effektivt, lösa prblem, tänka abstrakt, reflektera ch planera inför framtiden. Dessa nya kapaciteter medför ett engagemang ch ett mget beslutsfattande hs ungdmar sm tidigare låg utanför deras kgnitiva förmåga. Detta stärks av Kielhfner (14) sm även menar att mgivningens krav på individen ökar under tnåren, exempelvis från sklan sm innefattar mer självständigt arbete ch planering. Vanligtvis förändras även människans intressen under denna fas i livet, ch dessa påverkas till str del av den sciala kntexten individen befinner sig i. Under tnåren ch den tidiga vuxenåldern börjar individen på allvar se sig sm författare till sitt eget liv ch ser samband mellan utförda handlingar/aktiviteter ch vilka möjligheter eller knsekvenser de kan ge i framtiden. Eklund, Gunnarssn ch Leufstadius (13) menar att aktiviteter sm har en mening leder människan mt ett förverkligande av vem den vill bli ch vara. Ett försök att stödja funktinsnedsatta ungdmar att utveckla förmågr ch färdigheter har påbörjats inm ramen för ett samarbete mellan KFUM Umeå, Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RgRh) i Umeå ch Shift Educatin. Prjektet Livsentreprenörens (17) syfte är att främja välmående ch entreprenörskap hs ungdmar ch unga vuxna med funktinsnedsättning i åldrarna år. Genm att våga ta risker för att skapa möjligheter, utveckla nätverk, ch se möjligheterna istället för prblemen främjas de entreprenöriella egenskaperna hs deltagarna. Prjektledarna anser att deltagarna då får möjlighet att ta tillvara på sina resurser, följa ch nå sina drömmar ch mål, samt medvetet jbba för sin hälsa ch karriär. Prjektet vill genm cachning ch ett cachande förhållningssätt, på både individ- ch gruppnivå, skapa en trygg ch utmanande miljö sm mtiverar deltagarna till att påverka ch frma sin egen framtid. Varje deltagare erbjuds ti individuella träffar med en utbildad ICF-cach (Internatinal cach federatin) där deltagarna får möjlighet att sätta upp individuella mål utifrån sina egna förutsättningar samt skapa en struktur för hur målen ska uppfyllas. Gruppträffar ch föreläsningar utfrmas utifrån lika aktuella teman såsm hälsa, prblemlösning, psitivt fkus samt drömmar ch visiner, där deltagarna får möjlighet att delta i samarbetsövningar ch gruppdiskussin/samtal. Prjektet bygger på att deltagarna ska ta eget ansvar, få inspiratin ch känna delaktighet. Visinen är att prjektet sm helhet ska leda till att ungdmar med funktinsnedsättning använder sina entreprenöriella egenskaper ch tar kmmand över sitt eget liv. 3

6 Detta examensarbete utfördes på uppdrag av Livsentreprenören för att bidra till kvalitetssäkring av prjektet. Genm att undersöka m deltagarna medvetet kan påverka sitt välmående, sin delaktighet ch m de blivit inspirerade att jbba mt sina drömmar ch mål kan studien belysa m ch hur prjektet har främjat deltagarnas entreprenöriella egenskaper. Syftet var därför att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Metd För att uppnå syftet användes en kvalitativ ansats (18) sm ger författarna möjlighet att utvinna beskrivande data från infrmanterna. Kvalitativ frskning bygger på ett inifrånperspektiv där infrmanterna kan dela med sig av sina upplevelser ch erfarenheter från en specifik situatin. Olssn ch Sörensen (18) menar att kvalitativ ansats används för att få en kmplett bild av ett fenmen utifrån infrmanternas synvinkel. Deltagare I prjektet Livsentreprenören medverkade under år 2013 ni deltagare, både män ch kvinnr, i åldern år. Samtliga ni tillfrågades att medverka i denna studie. En deltagare tackade direkt nej till att delta. Åtta av ni deltagare var psitiva till att bli kntaktade för vidare infrmatin. Fem av åtta deltagare valde att bli intervjuade. En svarade inte vid kntaktförsöken medan två valde att inte delta sedan de kntaktats. Material En semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) användes vid intervjuerna. Intervjuguiden skapades av författarna för att få relevanta svar utifrån studiens syfte. Temana hälsa, delaktighet, livsmål ch övrig förändring, var centrala i guiden ch utifrån dessa frmulerades frågr. Prcedur En intresseförfrågan m deltagande i studien ställdes initialt av prjektledarna. Deltagarna sm var psitivt inställda till studien kntaktades sedan via telefn av författarna för vidare infrmatin. Infrmerat samtycke (bilaga 2) delades ut skriftligt vid intervjutillfällena. Deltagarna intervjuades enskilt av en intervjuare. Intervjuerna utfördes i in- 4

7 tervjupersnernas hem ch uppskattades att ta maximalt en timme, men varierade mellan minuter. Samtliga intervjuer spelades in. Intervjuerna transkriberades av den sm utförde intervjun. Efter utförd transkribering raderades ljudupptagningarna av sekretesskäl. Databehandling De utskrivna intervjuerna lästes nggrant igenm av båda författarna. Persnuppgifterna behandlades med sekretess ch författarna hade ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) vilket innebar att de förhöll sig till de fyra huvudkraven för frskning. Vid analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys (20) för att på ett systematiskt sätt uppnå trvärdiga resultat. Rådata sm framkm av intervjuerna analyserades genm att alla meningsbärande enheter markerades. Dessa enheter kndenserades sedan, utan förändring av innebörd. I det tredje steget i analysen kdades de kndenserade meningsenheterna (tabell 1). Kderna analyserades genm att författarna diskuterade ch reflekterade vilka kder sm initialt verkade höra samman. Efter nggrann analys kategriserades de kder sm hörde samman. Utifrån det skapades underkategrier ch kategrier (tabell 1). Hela analysen utfördes av båda författarna gemensamt. Under hela analysprcessen fördes kntinuerligt en diskussin med en handledare vilket gav ytterligare en infallsvinkel när kder, underkategrier ch kategrier skulle skapas. Detta ökar även trvärdigheten på analysen. Tabell 1. Exempel på hur den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades. Meningsbärande enhet Kndenserad meningsenhet Kd Underkategri Kategri Men nu då jag liksm har delmål då känner jag att jag kan börja med det här, ch sen hppa vidare till nästa (steg). Med delmål känner jag att jag kan uppnå målet stegvis. Delmål ger mtivatin. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål. Jbba mt sin framtid. Ehh det stra för mig har mer varit vad rdet hälsa betyder ch har inte varit att man gått från jättedeppig till jätteglad, utan det har varit mer: Jaha! så man är en mer psitiv människa. Det har inte varit att man gått från deppig till glad, utan mer att man är en mer psitiv människa. Har en mer psitiv syn i livet. Förändrat tankesätt ch angreppssätt. Välmående 5

8 Etiska överväganden Initialt gjrdes två försök att nå deltagarna via telefn. De sm inte svarade fick möjlighet ch tid att själva ringa upp då de av prjektledarna fått infrmatin att de skulle bli kntaktade. En deltagare valde att inte svara i telefn eller på SMS vilket tlkades sm att deltagaren inte ville delta, ch inga vidare kntaktförsök ägde rum. Två av deltagarna tackade först ja till medverkan men valde i sista stund att skjuta upp intervjun. Detta skedde via SMS varpå förfrågan m ny intervjudag ställdes men svar uteblev. Enligt frskningsetiska principer ska deltagare ha möjlighet att avsluta sitt deltagande utan ytterligare påtryckningar av frskaren (19). Därför ansågs vidare kntaktförsök etiskt ch svar inväntades för att inte deltagarna skulle känna sig tvingade att delta. När svar km valde de två deltagarna att inte delta i intervjun. Prjektledarna erbjöd sig att kntakta ch mtivera de deltagare sm tackat nej till medverkan i studien. Med ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) i grunden valde författarna att inte lämna ut den infrmatinen till prjektledarna för att inte röja deltagarnas identitet. Resultat Efter utförd analys identifierades sex kategrier med ttalt sju underkategrier (Tabell 2). Resultatet presenteras systematiskt utifrån kategrierna: Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Växa i sig själv, Välmående ch Våga anta utmaningar. Tabell 2. Överblick av identifierade kategrier ch underkategrier. Kategri Underkategri Användbara egenskaper för prblemlösning Scial delaktighet Jbba mt sin framtid Känna scial samhörighet, Vara scialt aktiv, Våga ta för sig mer Vikten av att ha strukturerade mål, Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Växa i sig själv Välmående Dimensiner av hälsa, Förändrade tankesätt ch angreppssätt Våga anta utmaningar 6

9 Användbara egenskaper för prblemlösning Det finns ett brett spektra av verktyg sm infrmanterna framhäver sm användbara i vardagen. Verktygen visar sig vara färdigheter ch egenskaper sm de utvecklat med stöd av prjektet. Det framkmmer att de har blivit bättre på att skapa struktur för skluppgifter ch hittat strategier för att utföra dem mer effektivt, exempelvis genm att plcka brt distraherande mment sm mbiltelefnen. Att våga misslyckas, kunna erkänna brister ch hantera misslyckanden ses ckså sm värdefulla verktyg sm utvecklats under prjektet. Det gäller enligt infrmanterna att lära av misstagen, göra det bästa av situatinen ch hitta vägar tillbaka, samt våga be m hjälp vid svåra situatiner, vilket en av infrmanterna uttryckte sm: Det är inte farligt att misslyckas. Det är bara att göra det ch sedan göra det bästa av situatinen Och försöka göra det bättre nästa gång men jag har blivit mycket bättre på det. Att hantera misslyckanden ch sånt det är inte hela världen att misslyckas, det är bara att ta nya tag. Scial delaktighet Det anses viktigt att ingå i en scial kntext för att känna samhörighet ch delaktighet. Det är därför även väsentligt att kunna påverka sin egen sciala situatin. Känna scial samhörighet Vikten av att ha tid för sina vänner ch att vara så delaktig sm möjligt i aktiviteter tillsammans med andra belyses sm ett centralt behv för att känna samhörighet. Infrmanterna uttryckte att de upplever en bättre hälsa ch att de har mer energi till att umgås med vänner, vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av delaktighet. Det anses viktigt att känna sig behövd ch att ha vänner kring sig, även vid tyngre stunder. Vidare tycker infrmanterna att det är betydelsefullt att kunna samarbeta ch kmplettera varandra för att känna samhörighet. En av infrmanterna sade:...det här med att samarbeta med andra ch att man har samhörighet med andra. Det ger jättemycket ch jätteviktigt att kunna. Vara scialt aktiv Prjektet har bidragit med en förståelse varför det sciala behvet är viktigt. Istället för att förlita sig på andras inbjudan har infrmanterna utvecklat sin initiativförmåga, ch på så sätt anser de att de kan påverka sitt sciala liv i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer även att prjektet har bidragit till att de upplever en förbättrad samarbetsförmåga ch ökad respekt för andras åsikter. Infrmanterna beskriver att de pratar mer 7

10 ch är tryggare i sig själva vilket har resulterat i att de har lättare att släppa andra närmare inpå. Detta har bidragit till en utveckling av befintliga rller ch även gynnat förmågan att våga ta nya rller inm skla/jbb ch fritid, vilket beskrivs:...i det här prjektet så är vi några stycken deltagare plus ledarna så då har man fått prata mer. Det har varit mer dialg mellan flk ch så, så man har väl fått upp ögnen för att man egentligen kan, ch vågar sätta sig i fler sciala situatiner än tidigare. Våga ta för sig mer Infrmanterna framhåller att prjektet har bidragit till att de vågar delta i diskussiner på sklan eller med vänner i större utsträckning, då de tidigare upplevde att de hade en lägre prfil ch höll med m vad andra sa. De anser att utvecklingen har sin grund i att de vågar ta för sig mer i sciala situatiner, stå för sin åsikt ch säga vad de tycker ch tänker. Infrmanterna beskriver prjektet sm en trygg miljö där alla känner sig hemma ch vågar vara sciala ch det uttrycktes bland annat så här: Alltså när jag började prjektet så vågade jag inte riktigt säga ifrån, ch vara en egen individ...nu så skiter jag i m dm kan ta min åsikt eller inte, jag tänker på att jag måste kunna få må bra ch att jag måste få kunna säga vad jag tänker ch tycker. Jbba mt sin framtid För att nå sina drömmar ch skapa en framtid behövs strukturerade mål ch delmål sm matchar men samtidigt utmanar den individuella kapaciteten. Vikten av att ha strukturerade mål Det framkmmer att infrmanterna hade målsättningar innan deltagandet i prjektet men att de lades åt sidan eftersm de fta upplevdes sm överväldigande för att de var för högt satta. En annan aspekt varför målen inte uppfylldes var att självkänslan ch självförtrendet var lågt, ch utan tr på den egna kapaciteten beskrev infrmanterna att målen var svåra att uppfylla: Ja det hade jag (mål), men jag gav alltid upp på dm Jag är dålig på att utföra dm m jag inte vet vad jag kan. Prjektet har bidragit med en förståelse för vad mål är ch att en struktur behövs för hur målen ska uppnås. Infrmanterna upplever att de utvecklat kunskaper m att mål ska vara baserade på den individuella förmågan ch kännas rimliga att uppnå. Vidare ses mål sm skrivs ner sm mer knkreta ch ökar även mtivatinen att uppnå dem. Mål beskrivs ckså sm: 8

11 Det ska vara smarta mål att målet ska vara självvalt, att man själv vill dit. Det ska vara mätbart, accepterat, att du har förstått att det är dit du vill. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Det framkmmer att delmål ses sm en drivkraft i strävan mt sina mål ch drömmar ch är därför en viktig kmpnent. Infrmanterna beskriver att de idag har både krtsiktiga ch långsiktiga mål sm de strävar efter att uppnå. Gemensamt för de långsiktiga målen är att de är riktade mt framtida sysselsättning ch bende, där infrmanterna satt målen utifrån den egna kapaciteten ch därför upplevs sm rimliga att uppnå. Krtsiktiga mål ses bland annat sm en etapp i ett mer långsiktigt mål. Ett annat perspektiv är att krtsiktiga mål är fristående från de långsiktiga. Gemensamt för perspektiven är att delmål behövs för att uppnå målet, avsett m målet är krt- eller långsiktigt. Det uttrycktes även sm:... det här ska jag klara, men jag tänkte inte på att man klara det halvvägs ch så kan man sträva till nästa delpunkt. Växa i sig själv Det framkmmer att infrmanterna har utvecklat ett mer mget förhållningssätt ch känner sig mer vuxna. De beskriver att de utvecklat en ökad självinsikt ch förmåga att reflektera över sina handlingar. Genm en ökad förståelse m sig själv har de utvecklat en realistisk syn på den egna kapaciteten. Infrmanterna belyser att de har ökat sitt självbestämmande ch ansvarstagande vilket medfört att de inte längre förlitar sig på andra, vilket bland annat uttrycktes så här:...sen har det nästan blivit så att jag tagit kmmand över mitt liv ch jamen, jag har blivit mer av en ledartyp. På grund av att man fått upp självkänslan ch självförtrendet för det är en punkt i det här prjektet. Välmående Välmående är ett brett begrepp sm innefattar flera lika dimensiner. Det visar sig att förändrade tankesätt ch angreppssätt har bidragit till ett ökat välmående. Dimensiner av hälsa Den gemensamma synen på hälsa bland infrmanterna är att må bra i sig själv både fysiskt, psykiskt ch scialt samt att få göra det sm känns meningsfullt ch det de mår bra av. Det framkmmer däremt skillnader inm dessa begrepp i vad sm är det mest centrala för att uppleva välmående. En aspekt sm anses viktig är att få umgås med vänner sm både kan ge ch ta energi. Vidare beskrivs hälsa sm att ha en psitiv syn 9

12 på livet ch att det är viktigt att ha någt att se fram emt för att finna mtivatin att kliva upp på mrgnen ch vakna med ett bra humör. Ytterligare en aspekt av hälsa är att våga ta för sig av de erbjudanden sm uppstår ch att vara nöjd med sina prestatiner för att må bra ch leva ett bra liv. Hälsa beskrivs även sm: Ja hälsa är att då tänker jag mer på att ha en psitiv syn i livet ch att man vågar ta för sig av saker man får erbjudande av, ch vara allmänt glad! Förändrade tankesätt ch angreppssätt Prjektet har bidragit till att infrmanterna utvecklat ett förändrat tankesätt sm medför att de idag jbbar aktivt med självvalda mråden inm hälsa för att öka välmåendet. Förståelse för att fysisk aktivitet, förbättrade kstvanr eller ökad eknmisk medvetenhet kan leda till en bättre hälsa har utvecklats. Detta har exempelvis medfört att infrmanterna är mer mtiverade till att delta i lika träningsfrmer, lägga m sin kst ch äta hälssammare samt sätta sparmål för framtida nöjen (resr). Det framkmmer att utvecklingen inte har skett genm att gå från exempelvis nedstämd till glad, utan snarare att infrmanterna utvecklat en mer psitiv syn på livet ch inte hänger upp sig på småsaker. Detta genm att de upplever att de lärt sig att ta tag i prblem tidigare ch försöker förstå vad prblemen berr på, för att sedan försöka vända en negativ spiral till en psitiv. Det framhävs även att de efter prjektet vågar uttrycka egna åsikter ch vara sig själva i större utsträckning än innan, vilket har bidragit till ett bättre välmående. Vidare sades: Nu för tiden sätter jag mig ner ch liksm funderar på varför jag mår dåligt ch försöker förändra det så jag mår bättre. Förut så lät jag det bara va ch då vart det bara värre ch värre, men nu har jag liksm börjat ta hand m mig själv lite mer. Våga anta utmaningar Det råder enighet att prjektet varit väldigt givande ch satt infrmanterna i nya, utmanande ch spännande situatiner. Genm att inspireras att göra saker utanför bekvämlighetsznen har de fått utmana sig själva ch på så sätt övervunnit rädslr ch ökat trn på sig själv. Prjektet sammanfattades bland annat så här: Jag är jättetacksam för den här gruppen. Och jag tycker att de sm blir erbjudna ska ta chansen, för jag har haft jätterligt under hela året. 10

13 Diskussin Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Resultatet visar att prjektet har bidragit till utveckling inm samtliga mråden ch främjat infrmanternas välmående. Resultatet visar indikatiner på utvecklade egenskaper sm används för prblemlösning i vardagen. Prjektets cachande förhållningssätt kan ses sm en faktr till utvecklingen. Genm guidning ch verbala instruktiner (14) kan individer uppmuntras till att använda nya metder för att utföra en uppgift. Detta kan i sin tur leda till utveckling av persnliga färdigheter ch en ökad prestatinsförmåga. En annan faktr (16) sm kan ligga till grund för utvecklingen kan vara den bilgiska utvecklingen av kgnitiva förmågr sm sker i ungdmsåren. Kmbinatinen av dessa aspekter kan ses sm en betydande del till den upplevda utvecklingen sm framkm i resultatet. Zeidner et al. (21) anser att prblemlösning, såsm att hitta nya vägar vid svåra situatiner, till str del bygger på att hitta egna strategier ch att tr på sin egen förmåga att kunna handskas med situatinerna. Det framkmmer i samma studie att prblem-fkuserad cping är ett effektivt sätt att handskas med stressfaktrer sm är kntrllerbara ch på så sätt hitta vägar sm leder till en lösning av prblemet. Oavsett hur man handskas med svåra situatiner är det viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att lyckas, vilket styrks i en studie (9). I litteraturen beskrivs delaktighet bland annat sm att utföra meningsfulla handlingar sm har en persnlig eller scial betydelse (14). Resultatet i vår studie understryker vikten av att få känna scial samhörighet ch delaktighet. Åldersfördelningen bland infrmanterna kan ses sm gynnsam då de kan dela erfarenheter ch befinner sig i liknande faser i livet. Tidigare studier (22, 23) visar på att relatiner med jämnåriga är en viktig faktr för att känna ökad livskvalité ch är viktigt för den psykiska hälsan. Eklund et al. (13) anser att det i en grupp skapas miljöer sm kan utgöra en plats för bearbetning ch förberedelse för att öka delaktigheten ch tillfredsställelsen i övriga sciala sammanhang. Genm att använda varandra sm förebilder stimuleras utvecklingen ch individer inspireras till att lära ch våga. Resultat visar på en ökad scial delaktighet ch utveckling av samarbetsförmågan hs infrmanterna samt att prjektet upplevts sm en trygg miljö att vistas i. Vi anser det sm viktigt att vara inkluderad i en miljö sm är re- 11

14 spekterande, tillåtande ch där alla blir sedda. Inkluderingen anser vi är viktig genm hela livet, men att den kan vara extra viktigt under tnåren för att kunna pröva lika sciala rller ch färdigheter. Detta styrks i litteraturen (14) där det framkmmer att experimentera med lika rller i tnåren är ett steg för att nå självständighet ch vuxenlivet. Det är vanligt att persner med funktinsnedsättning har ett lågt scialt deltagande i samhället (1). Prjektet kan ses sm en plattfrm sm bidrar till ett ökat scialt deltagande för ungdmar med funktinsnedsättningar, vilket resultatet visar på genm att infrmanterna upplever en ökad scial initiativförmåga ch att de kan påverka sin sciala situatin i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer i resultatet att infrmanterna, innan prjektets början, satte mål sm var för stra ch på så sätt blev uppnåeliga. När uppsatta mål inte matchar den individuella kapaciteten kan det skapa frustratin eller r sm kan leda till ångest (24). Vi anser att det kan vara svårt att frmulera mål m kunskapen m vad det innebär att sätta mål ch vad sm krävs för att uppnå dem är bristfällig. Förståelsen för den egna kapaciteten anser vi ckså är kpplad till förmågan att sätta rimliga mål. Det framkmmer att infrmanterna genm prjektet har fått en ökad förståelse för vad mål är ch hur de ska struktureras för att vara möjliga att uppnå. Det finns flera terier (14, 25) sm har liknande syn på hur mål ska struktureras ch frmas utifrån individens vilja ch kapacitet. För att ett mål ska vara knkret ch mätbart anser samma författare att vissa indikatrer bör ingå såsm vem sm ska utföra uppgiften, vad det är för uppgift, hur den ska utföras ch inm vilken tidsram den ska utföras. När ett mål är frmulerat anser vi att det är viktigt att strukturera vägen mt målet. Delmål kan öka mtivatinen genm att framstegen blir tydligare. Dessutm anser vi att stra mål sm kan kännas överväldigande blir mer hanterbara m det finns delmål att sträva efter. Framtida sysselsättning ch bende var ett centralt mål bland infrmanterna. Detta tlkar vi sm strävan efter ökad självständighet ch ett steg mt vuxenlivet. Studier (26, 27) visar på att ungdmar med funktinsnedsättning har svårare att klara övergången till vuxenlivet ch uppnå självständighet gällande bende ch sysselsättning än ungdmar utan funktinsnedsättning. Detta kan bland annat ber på att mgivningen ch samhället har låga förväntningar (26) på ungdmarna eller att de är överbeskyddande. Wilcck (28) anser att människan måste ges möjlighet att utnyttja sin kapacitet ch sina styrkr i så str utsträckning sm möjligt för att kunna utvecklas mt sin fulla ptential. Genm 12

15 detta får människan visa vad den kan ch uttrycka sina värderingar, vilket är ett steg mt autnmi. Resultatet indikerar att infrmanterna känner sig mer vuxna ch upplever ett ökat självbestämmande ch ansvarstagande. Detta kan asscieras med begreppet becming sm Hammel (29) förklarar sm att sträva mt den vi vill bli ch är en prcess sm pågår hela livet. Det sker genm människans förmåga att se sig själv i framtiden ch utfrska nya möjligheter ch idéer m vem eller vad de vill bli. Deci ch Ryan (30) anser att de individer sm upplever att de är aktör i sitt eget liv har högre ambitiner ch har större handlingsberedskap ch lär sig av sina misstag, vilket leder till ökat välbefinnande. Ökad medvetenhet m det egna välmåendet framkm sm betydelsefullt för infrmanterna där meningsfulla aktiviteter ses sm en viktig aspekt för att må bra. Eklund et al. (13) anser att aktiviteter sm ger glädje ch är rliga att utföra upplevs sm meningsfulla. Berende på vilken miljö en persn lever i ch vilka livserfarenheter den besitter finns lika åsikter m vad sm upplevs sm en meningsfull aktivitet. Oavsett aktivitet så bidrar meningsfullheten enligt Wilcck (28) till en mtivatin för individen att påverka sitt liv, men kan även kpplas till ökad livskvalité ch välmående. En meningsfull daglig sysselsättning har str betydelse i livet (31) eftersm det påverkar både eknmiska ch sciala aspekter. Det i sin tur kan bidra till ökat välmående genm att möjligheterna att utföra de fritidsaktiviteter sm känns viktiga ökar. Människan har sm grundläggande benägenhet att sträva efter någt sm känns meningsfullt (32). För att uppnå meningsfullhet måste först flera grundläggande behv tillfredsställas. När de är uppfyllda kan människan ta till vara på ch använda sig av de egenskaper de besitter ch genm det jbba för sitt välmående ch sin självkänsla. Genm att utveckla emtinella ch intellektuella egenskaper kan ett mentalt välmående upplevas (33), vilket knfirmeras i resultatet i denna studie där infrmanterna upplever en förbättrad hälsa i ch med att de utvecklat förändrade tankesätt. I Livsentreprenörens prjektplan (17) framgår det att ungdmar med funktinsnedsättningar har ett behv av att utveckla entreprenörskap. Resultatet visar på att infrmanterna blivit inspirerade till att utmana sig själva ch göra saker de tidigare inte vågat. Gymnasiesklans lärplan (11) lägger ckså vikt vid entreprenörskap ch menar att det är viktigt för kmmande arbetsliv, samhällsliv ch vidare studier. Prjektets syfte (17) 13

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Bilaga 3 handläggning inm äldremsrgen BILAGA 3 KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Knsten att möta en hel människa DEL I - Handledning 1 handläggning inm äldremsrgen Stckhlm stads kartläggningsinstrument

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband Psykisk Ohälsa ch Våldsbrtt inget kmplicerat samband Märta Wallinius, Leg. psyklg & med. dr Rättspsykiatriska reginkliniken, Växjö & Lunds universitet Vad är våld? Allt agerande där människr riskerar att

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK.

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK. Framtidens OBK För ungdmsverksamheten inm Onsala BK. Revisinslg: Versin Datum Författare Beskrivning 1.0 2013-02 Ftbllssektinen Dkument skapar Versin: 1.0 Framtidens OBK Sida 2 INNEHÅLL 1 VISION... 6 2

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Idrttsmedicinska enheten Magisterprgrammet i idrttsmedicin, 60 hp Idrttsmedicin: Vetenskaplig teri, metd ch etik 7,5 hp HT 2014 Kajsa Gilenstam Kajsa.gilenstam@umu.se Versin 20141010 Studieguide

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu: När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET Augustiknferensen Stckhlm 4-5 augusti 2016, Teresa Fernández Lng, undervisningsråd, Sklverket teresa.fernandez.lng@sklverket.se 08-527 332 58 Ett sammanhållet uppdrag

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer