Att våga vara aktör i sitt eget liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att våga vara aktör i sitt eget liv"

Transkript

1 Att våga vara aktör i sitt eget liv Ma Bström Erik Tjernqvist Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ht 2013 Handledare: Ulla Nygren Arbetsexemplar

2 Att våga vara aktör i sitt eget liv UMEÅ UNIVERSITET Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ma Bström ch Erik Tjernqvist Abstrakt Persner med funktinsnedsättning upplever hälsa i större utsträckning än den övriga beflkningen. Det är även vanligt att de upplever diskriminering ch brist på inflytande i samhället, sm påverkar livskvalitén negativt. Prjektet Livsentreprenörens visin är att få ungdmar med funktinsnedsättningar att ta vara på sina resurser, jbba för ett bättre välmående ch utvecklas i sig själva. Syftet var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Fem deltagare i prjektet intervjuades ch intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på upplevd utveckling bland infrmanterna ch presenteras utifrån kategrierna Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Välmående, Växa i sig själv ch Våga anta utmaningen. Prjektet visade sig vara en bra plattfrm för att ungdmar med funktinsnedsättning ska få ta till vara på sina resurser ch utveckla entreprenörskap. Sökrd: ungdmar, funktinsnedsättning, utveckling, hälsa, delaktighet, välmående, Livsentreprenören

3 Bakgrund Cirka en av ti svenskar i åldern år har någn frm av funktinsnedsättning (1). Scialstyrelsen (2) definierar funktinsnedsättning sm nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga där rörelsehinder är den klart vanligaste funktinsnedsättningen. Statistik från statens flkhälsinstitut (1) visar att 43 prcent av männen ch 32 prcent av kvinnrna med rörelsehinder i åldern år upplever ett dåligt allmänhälstillstånd. Nedsatt hälsa är dessutm mer än ti gånger vanligare bland individer med funktinsnedsättning jämfört med den övriga beflkningen. Hälsa beskrivs vanligen sm ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande, ch icke enbart frånvar av sjukdm eller svaghet (3). Hälsa är ett begrepp sm innehåller flera dimensiner utöver det fysiska (4). Scial ch emtinell hälsa beskrivs sm möjligheten till att uttrycka känslr, att känna stöd från familj ch vänner samt att ha möjlighet att delta i aktiviteter med andra. Spirituell hälsa är möjligheten till att uttrycka sin tr ch sina värderingar samt att känna att livet har en mening. Utöver de inre faktrerna finns yttre faktrer sm påverkar hälsan såsm tillgänglighet till mat ch bende, ch kvalitén av dessa. Det är vanligt att individer med funktinsnedsättningar upplever eknmisk trygghet ch diskriminering (5), samt brist på inflytande ch tillgänglighet i samhället. Detta är faktrer sm kan bidra till en känsla av hälsa eftersm hälsan visat sig vara sämre än vad den behöver vara. Studien definierar det sm en nödig hälsa ch dessutm hindras självbestämmande ch livskvalitén försämras för individer med funktinsnedsättning. Studier (6-9) har visat att självbestämmande har en betydande kppling till livskvalité. En litteraturstudie (6) belyste att livskvalité bygger på subjektiva aspekter sm persnligt välbefinnande, självständighet ch självbestämmande. Individer med möjligheten att sätta mål, fatta beslut ch kmmunicera har de färdigheter sm behövs för att uppleva en gd livskvalité. Dessutm bidrar scialt stöd ch upplevd kntrll över sin livssituatin till ett bättre välbefinnande (7). Att ha livsmål är enligt Armstrng (8) en starkt mtiverande faktr sm kan bidra till hälsa ch välbefinnande. Strävan mt att uppnå livsmålen är relaterad till bättre välbefinnande medan frånvar av livsmål kan leda till negativa fysiska ch psykiska effekter. En svensk studie (9) belyste att det fanns få skillnader i upplevd livskvalité mellan individer med ch utan krniska funktinsnedsättningar. Större skillnader i upplevd livskvalité belystes däremt mellan individer med funktinsnedsättningar berende på deras egna uppfattningar m sig själva ch sin för- 1

4 måga. Skillnaden tycktes ber på att individer har lika emtinella nivåer ch kan hantera situatiner ch upplevelser på lika sätt. Resultat i samma studie visade på att det är viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att kunna bemästra utmaningar i vardagen. Genm att tr på sig själv kan stressfyllda ch svåra situatiner bearbetas ch hanteras mer effektivt med hjälp av den egna förmågan. Förenta Natinernas knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning (10) antgs i Sverige år Knventinen syftar till att tydliggöra de mänskliga rättigheterna för persner med funktinsnedsättningar, till exempel rätten till ett självständigt liv ch att bli inkluderad i samhället. Svensk handikapplitik (5) har därför ett fkus på delaktighet ch inflytande i samhället. I den natinella handlingsplanen beskrivs att samhället ska utfrmas så att persner med funktinsnedsättning i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället. Det innebär även att de ska ges möjlighet att kntrllera ch ha inflytande i vardagens aktiviteter. I gymnasiesklans lärplan (11) beskrivs det att sklan har ett särskilt ansvar för persner med funktinsnedsättning ch att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individ. Dessutm ska sklan främja samtliga individers möjlighet att utveckla initiativförmåga ch ansvarstagande samt att de ska få möjlighet att utveckla egenskaper sm främjar entreprenörskap, företagande ch innvatinstänkande. I förlängningen ska det leda till att eleverna vill ta persnligt ansvar för att aktivt delta i samhället. Twnsend ch Platajk (12) anser att alla människr ska ges möjlighet att vara delaktiga i aktiviteter utifrån den individuella förmågan ch att ett inkluderande ch rättvist samhälle främjar hälsa ch välmående hs varje enskild individ. Människan är hela tiden under utveckling ch förändring (13). Därför är det viktigt att de aktiviteter människan utför ger tid till reflektin samt känsla av tillhörighet ch gemenskap för att aktiviteterna ska skapa mening för individen i varje fas i livet. Till exempel är det enligt Kielhfner (14) vanligt att människan under tnåren ch den tidiga vuxenåldern utsätts för mycket stress ch r. Tnåringar ch unga vuxna strävar efter ökad autnmi ch ifrågasätter ch/eller knfirmerar tidigare värderingar. Vidare menar Kielhfner (14) att tnåren är en tid då människan experimenterar med befintliga eller prövar nya rller, sm antingen kan förkastas eller knfirmeras. Experiment med rller kan leda till att identiteten stärks ch skapar tillfredsställelse hs ungdmen. Utvecklingspsyklgisk teri (15) belyser att frågr sm: vem är jag?, vad ska jag bli?, vad är viktigt för mig? är centrala under ungdmsåren. American psychlgical assciatin 2

5 (16) anser att det sker en kgnitiv utveckling sm innebär att ungdmar bland annat utvecklar förmågan att resnera effektivt, lösa prblem, tänka abstrakt, reflektera ch planera inför framtiden. Dessa nya kapaciteter medför ett engagemang ch ett mget beslutsfattande hs ungdmar sm tidigare låg utanför deras kgnitiva förmåga. Detta stärks av Kielhfner (14) sm även menar att mgivningens krav på individen ökar under tnåren, exempelvis från sklan sm innefattar mer självständigt arbete ch planering. Vanligtvis förändras även människans intressen under denna fas i livet, ch dessa påverkas till str del av den sciala kntexten individen befinner sig i. Under tnåren ch den tidiga vuxenåldern börjar individen på allvar se sig sm författare till sitt eget liv ch ser samband mellan utförda handlingar/aktiviteter ch vilka möjligheter eller knsekvenser de kan ge i framtiden. Eklund, Gunnarssn ch Leufstadius (13) menar att aktiviteter sm har en mening leder människan mt ett förverkligande av vem den vill bli ch vara. Ett försök att stödja funktinsnedsatta ungdmar att utveckla förmågr ch färdigheter har påbörjats inm ramen för ett samarbete mellan KFUM Umeå, Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RgRh) i Umeå ch Shift Educatin. Prjektet Livsentreprenörens (17) syfte är att främja välmående ch entreprenörskap hs ungdmar ch unga vuxna med funktinsnedsättning i åldrarna år. Genm att våga ta risker för att skapa möjligheter, utveckla nätverk, ch se möjligheterna istället för prblemen främjas de entreprenöriella egenskaperna hs deltagarna. Prjektledarna anser att deltagarna då får möjlighet att ta tillvara på sina resurser, följa ch nå sina drömmar ch mål, samt medvetet jbba för sin hälsa ch karriär. Prjektet vill genm cachning ch ett cachande förhållningssätt, på både individ- ch gruppnivå, skapa en trygg ch utmanande miljö sm mtiverar deltagarna till att påverka ch frma sin egen framtid. Varje deltagare erbjuds ti individuella träffar med en utbildad ICF-cach (Internatinal cach federatin) där deltagarna får möjlighet att sätta upp individuella mål utifrån sina egna förutsättningar samt skapa en struktur för hur målen ska uppfyllas. Gruppträffar ch föreläsningar utfrmas utifrån lika aktuella teman såsm hälsa, prblemlösning, psitivt fkus samt drömmar ch visiner, där deltagarna får möjlighet att delta i samarbetsövningar ch gruppdiskussin/samtal. Prjektet bygger på att deltagarna ska ta eget ansvar, få inspiratin ch känna delaktighet. Visinen är att prjektet sm helhet ska leda till att ungdmar med funktinsnedsättning använder sina entreprenöriella egenskaper ch tar kmmand över sitt eget liv. 3

6 Detta examensarbete utfördes på uppdrag av Livsentreprenören för att bidra till kvalitetssäkring av prjektet. Genm att undersöka m deltagarna medvetet kan påverka sitt välmående, sin delaktighet ch m de blivit inspirerade att jbba mt sina drömmar ch mål kan studien belysa m ch hur prjektet har främjat deltagarnas entreprenöriella egenskaper. Syftet var därför att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Metd För att uppnå syftet användes en kvalitativ ansats (18) sm ger författarna möjlighet att utvinna beskrivande data från infrmanterna. Kvalitativ frskning bygger på ett inifrånperspektiv där infrmanterna kan dela med sig av sina upplevelser ch erfarenheter från en specifik situatin. Olssn ch Sörensen (18) menar att kvalitativ ansats används för att få en kmplett bild av ett fenmen utifrån infrmanternas synvinkel. Deltagare I prjektet Livsentreprenören medverkade under år 2013 ni deltagare, både män ch kvinnr, i åldern år. Samtliga ni tillfrågades att medverka i denna studie. En deltagare tackade direkt nej till att delta. Åtta av ni deltagare var psitiva till att bli kntaktade för vidare infrmatin. Fem av åtta deltagare valde att bli intervjuade. En svarade inte vid kntaktförsöken medan två valde att inte delta sedan de kntaktats. Material En semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) användes vid intervjuerna. Intervjuguiden skapades av författarna för att få relevanta svar utifrån studiens syfte. Temana hälsa, delaktighet, livsmål ch övrig förändring, var centrala i guiden ch utifrån dessa frmulerades frågr. Prcedur En intresseförfrågan m deltagande i studien ställdes initialt av prjektledarna. Deltagarna sm var psitivt inställda till studien kntaktades sedan via telefn av författarna för vidare infrmatin. Infrmerat samtycke (bilaga 2) delades ut skriftligt vid intervjutillfällena. Deltagarna intervjuades enskilt av en intervjuare. Intervjuerna utfördes i in- 4

7 tervjupersnernas hem ch uppskattades att ta maximalt en timme, men varierade mellan minuter. Samtliga intervjuer spelades in. Intervjuerna transkriberades av den sm utförde intervjun. Efter utförd transkribering raderades ljudupptagningarna av sekretesskäl. Databehandling De utskrivna intervjuerna lästes nggrant igenm av båda författarna. Persnuppgifterna behandlades med sekretess ch författarna hade ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) vilket innebar att de förhöll sig till de fyra huvudkraven för frskning. Vid analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys (20) för att på ett systematiskt sätt uppnå trvärdiga resultat. Rådata sm framkm av intervjuerna analyserades genm att alla meningsbärande enheter markerades. Dessa enheter kndenserades sedan, utan förändring av innebörd. I det tredje steget i analysen kdades de kndenserade meningsenheterna (tabell 1). Kderna analyserades genm att författarna diskuterade ch reflekterade vilka kder sm initialt verkade höra samman. Efter nggrann analys kategriserades de kder sm hörde samman. Utifrån det skapades underkategrier ch kategrier (tabell 1). Hela analysen utfördes av båda författarna gemensamt. Under hela analysprcessen fördes kntinuerligt en diskussin med en handledare vilket gav ytterligare en infallsvinkel när kder, underkategrier ch kategrier skulle skapas. Detta ökar även trvärdigheten på analysen. Tabell 1. Exempel på hur den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades. Meningsbärande enhet Kndenserad meningsenhet Kd Underkategri Kategri Men nu då jag liksm har delmål då känner jag att jag kan börja med det här, ch sen hppa vidare till nästa (steg). Med delmål känner jag att jag kan uppnå målet stegvis. Delmål ger mtivatin. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål. Jbba mt sin framtid. Ehh det stra för mig har mer varit vad rdet hälsa betyder ch har inte varit att man gått från jättedeppig till jätteglad, utan det har varit mer: Jaha! så man är en mer psitiv människa. Det har inte varit att man gått från deppig till glad, utan mer att man är en mer psitiv människa. Har en mer psitiv syn i livet. Förändrat tankesätt ch angreppssätt. Välmående 5

8 Etiska överväganden Initialt gjrdes två försök att nå deltagarna via telefn. De sm inte svarade fick möjlighet ch tid att själva ringa upp då de av prjektledarna fått infrmatin att de skulle bli kntaktade. En deltagare valde att inte svara i telefn eller på SMS vilket tlkades sm att deltagaren inte ville delta, ch inga vidare kntaktförsök ägde rum. Två av deltagarna tackade först ja till medverkan men valde i sista stund att skjuta upp intervjun. Detta skedde via SMS varpå förfrågan m ny intervjudag ställdes men svar uteblev. Enligt frskningsetiska principer ska deltagare ha möjlighet att avsluta sitt deltagande utan ytterligare påtryckningar av frskaren (19). Därför ansågs vidare kntaktförsök etiskt ch svar inväntades för att inte deltagarna skulle känna sig tvingade att delta. När svar km valde de två deltagarna att inte delta i intervjun. Prjektledarna erbjöd sig att kntakta ch mtivera de deltagare sm tackat nej till medverkan i studien. Med ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) i grunden valde författarna att inte lämna ut den infrmatinen till prjektledarna för att inte röja deltagarnas identitet. Resultat Efter utförd analys identifierades sex kategrier med ttalt sju underkategrier (Tabell 2). Resultatet presenteras systematiskt utifrån kategrierna: Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Växa i sig själv, Välmående ch Våga anta utmaningar. Tabell 2. Överblick av identifierade kategrier ch underkategrier. Kategri Underkategri Användbara egenskaper för prblemlösning Scial delaktighet Jbba mt sin framtid Känna scial samhörighet, Vara scialt aktiv, Våga ta för sig mer Vikten av att ha strukturerade mål, Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Växa i sig själv Välmående Dimensiner av hälsa, Förändrade tankesätt ch angreppssätt Våga anta utmaningar 6

9 Användbara egenskaper för prblemlösning Det finns ett brett spektra av verktyg sm infrmanterna framhäver sm användbara i vardagen. Verktygen visar sig vara färdigheter ch egenskaper sm de utvecklat med stöd av prjektet. Det framkmmer att de har blivit bättre på att skapa struktur för skluppgifter ch hittat strategier för att utföra dem mer effektivt, exempelvis genm att plcka brt distraherande mment sm mbiltelefnen. Att våga misslyckas, kunna erkänna brister ch hantera misslyckanden ses ckså sm värdefulla verktyg sm utvecklats under prjektet. Det gäller enligt infrmanterna att lära av misstagen, göra det bästa av situatinen ch hitta vägar tillbaka, samt våga be m hjälp vid svåra situatiner, vilket en av infrmanterna uttryckte sm: Det är inte farligt att misslyckas. Det är bara att göra det ch sedan göra det bästa av situatinen Och försöka göra det bättre nästa gång men jag har blivit mycket bättre på det. Att hantera misslyckanden ch sånt det är inte hela världen att misslyckas, det är bara att ta nya tag. Scial delaktighet Det anses viktigt att ingå i en scial kntext för att känna samhörighet ch delaktighet. Det är därför även väsentligt att kunna påverka sin egen sciala situatin. Känna scial samhörighet Vikten av att ha tid för sina vänner ch att vara så delaktig sm möjligt i aktiviteter tillsammans med andra belyses sm ett centralt behv för att känna samhörighet. Infrmanterna uttryckte att de upplever en bättre hälsa ch att de har mer energi till att umgås med vänner, vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av delaktighet. Det anses viktigt att känna sig behövd ch att ha vänner kring sig, även vid tyngre stunder. Vidare tycker infrmanterna att det är betydelsefullt att kunna samarbeta ch kmplettera varandra för att känna samhörighet. En av infrmanterna sade:...det här med att samarbeta med andra ch att man har samhörighet med andra. Det ger jättemycket ch jätteviktigt att kunna. Vara scialt aktiv Prjektet har bidragit med en förståelse varför det sciala behvet är viktigt. Istället för att förlita sig på andras inbjudan har infrmanterna utvecklat sin initiativförmåga, ch på så sätt anser de att de kan påverka sitt sciala liv i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer även att prjektet har bidragit till att de upplever en förbättrad samarbetsförmåga ch ökad respekt för andras åsikter. Infrmanterna beskriver att de pratar mer 7

10 ch är tryggare i sig själva vilket har resulterat i att de har lättare att släppa andra närmare inpå. Detta har bidragit till en utveckling av befintliga rller ch även gynnat förmågan att våga ta nya rller inm skla/jbb ch fritid, vilket beskrivs:...i det här prjektet så är vi några stycken deltagare plus ledarna så då har man fått prata mer. Det har varit mer dialg mellan flk ch så, så man har väl fått upp ögnen för att man egentligen kan, ch vågar sätta sig i fler sciala situatiner än tidigare. Våga ta för sig mer Infrmanterna framhåller att prjektet har bidragit till att de vågar delta i diskussiner på sklan eller med vänner i större utsträckning, då de tidigare upplevde att de hade en lägre prfil ch höll med m vad andra sa. De anser att utvecklingen har sin grund i att de vågar ta för sig mer i sciala situatiner, stå för sin åsikt ch säga vad de tycker ch tänker. Infrmanterna beskriver prjektet sm en trygg miljö där alla känner sig hemma ch vågar vara sciala ch det uttrycktes bland annat så här: Alltså när jag började prjektet så vågade jag inte riktigt säga ifrån, ch vara en egen individ...nu så skiter jag i m dm kan ta min åsikt eller inte, jag tänker på att jag måste kunna få må bra ch att jag måste få kunna säga vad jag tänker ch tycker. Jbba mt sin framtid För att nå sina drömmar ch skapa en framtid behövs strukturerade mål ch delmål sm matchar men samtidigt utmanar den individuella kapaciteten. Vikten av att ha strukturerade mål Det framkmmer att infrmanterna hade målsättningar innan deltagandet i prjektet men att de lades åt sidan eftersm de fta upplevdes sm överväldigande för att de var för högt satta. En annan aspekt varför målen inte uppfylldes var att självkänslan ch självförtrendet var lågt, ch utan tr på den egna kapaciteten beskrev infrmanterna att målen var svåra att uppfylla: Ja det hade jag (mål), men jag gav alltid upp på dm Jag är dålig på att utföra dm m jag inte vet vad jag kan. Prjektet har bidragit med en förståelse för vad mål är ch att en struktur behövs för hur målen ska uppnås. Infrmanterna upplever att de utvecklat kunskaper m att mål ska vara baserade på den individuella förmågan ch kännas rimliga att uppnå. Vidare ses mål sm skrivs ner sm mer knkreta ch ökar även mtivatinen att uppnå dem. Mål beskrivs ckså sm: 8

11 Det ska vara smarta mål att målet ska vara självvalt, att man själv vill dit. Det ska vara mätbart, accepterat, att du har förstått att det är dit du vill. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Det framkmmer att delmål ses sm en drivkraft i strävan mt sina mål ch drömmar ch är därför en viktig kmpnent. Infrmanterna beskriver att de idag har både krtsiktiga ch långsiktiga mål sm de strävar efter att uppnå. Gemensamt för de långsiktiga målen är att de är riktade mt framtida sysselsättning ch bende, där infrmanterna satt målen utifrån den egna kapaciteten ch därför upplevs sm rimliga att uppnå. Krtsiktiga mål ses bland annat sm en etapp i ett mer långsiktigt mål. Ett annat perspektiv är att krtsiktiga mål är fristående från de långsiktiga. Gemensamt för perspektiven är att delmål behövs för att uppnå målet, avsett m målet är krt- eller långsiktigt. Det uttrycktes även sm:... det här ska jag klara, men jag tänkte inte på att man klara det halvvägs ch så kan man sträva till nästa delpunkt. Växa i sig själv Det framkmmer att infrmanterna har utvecklat ett mer mget förhållningssätt ch känner sig mer vuxna. De beskriver att de utvecklat en ökad självinsikt ch förmåga att reflektera över sina handlingar. Genm en ökad förståelse m sig själv har de utvecklat en realistisk syn på den egna kapaciteten. Infrmanterna belyser att de har ökat sitt självbestämmande ch ansvarstagande vilket medfört att de inte längre förlitar sig på andra, vilket bland annat uttrycktes så här:...sen har det nästan blivit så att jag tagit kmmand över mitt liv ch jamen, jag har blivit mer av en ledartyp. På grund av att man fått upp självkänslan ch självförtrendet för det är en punkt i det här prjektet. Välmående Välmående är ett brett begrepp sm innefattar flera lika dimensiner. Det visar sig att förändrade tankesätt ch angreppssätt har bidragit till ett ökat välmående. Dimensiner av hälsa Den gemensamma synen på hälsa bland infrmanterna är att må bra i sig själv både fysiskt, psykiskt ch scialt samt att få göra det sm känns meningsfullt ch det de mår bra av. Det framkmmer däremt skillnader inm dessa begrepp i vad sm är det mest centrala för att uppleva välmående. En aspekt sm anses viktig är att få umgås med vänner sm både kan ge ch ta energi. Vidare beskrivs hälsa sm att ha en psitiv syn 9

12 på livet ch att det är viktigt att ha någt att se fram emt för att finna mtivatin att kliva upp på mrgnen ch vakna med ett bra humör. Ytterligare en aspekt av hälsa är att våga ta för sig av de erbjudanden sm uppstår ch att vara nöjd med sina prestatiner för att må bra ch leva ett bra liv. Hälsa beskrivs även sm: Ja hälsa är att då tänker jag mer på att ha en psitiv syn i livet ch att man vågar ta för sig av saker man får erbjudande av, ch vara allmänt glad! Förändrade tankesätt ch angreppssätt Prjektet har bidragit till att infrmanterna utvecklat ett förändrat tankesätt sm medför att de idag jbbar aktivt med självvalda mråden inm hälsa för att öka välmåendet. Förståelse för att fysisk aktivitet, förbättrade kstvanr eller ökad eknmisk medvetenhet kan leda till en bättre hälsa har utvecklats. Detta har exempelvis medfört att infrmanterna är mer mtiverade till att delta i lika träningsfrmer, lägga m sin kst ch äta hälssammare samt sätta sparmål för framtida nöjen (resr). Det framkmmer att utvecklingen inte har skett genm att gå från exempelvis nedstämd till glad, utan snarare att infrmanterna utvecklat en mer psitiv syn på livet ch inte hänger upp sig på småsaker. Detta genm att de upplever att de lärt sig att ta tag i prblem tidigare ch försöker förstå vad prblemen berr på, för att sedan försöka vända en negativ spiral till en psitiv. Det framhävs även att de efter prjektet vågar uttrycka egna åsikter ch vara sig själva i större utsträckning än innan, vilket har bidragit till ett bättre välmående. Vidare sades: Nu för tiden sätter jag mig ner ch liksm funderar på varför jag mår dåligt ch försöker förändra det så jag mår bättre. Förut så lät jag det bara va ch då vart det bara värre ch värre, men nu har jag liksm börjat ta hand m mig själv lite mer. Våga anta utmaningar Det råder enighet att prjektet varit väldigt givande ch satt infrmanterna i nya, utmanande ch spännande situatiner. Genm att inspireras att göra saker utanför bekvämlighetsznen har de fått utmana sig själva ch på så sätt övervunnit rädslr ch ökat trn på sig själv. Prjektet sammanfattades bland annat så här: Jag är jättetacksam för den här gruppen. Och jag tycker att de sm blir erbjudna ska ta chansen, för jag har haft jätterligt under hela året. 10

13 Diskussin Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Resultatet visar att prjektet har bidragit till utveckling inm samtliga mråden ch främjat infrmanternas välmående. Resultatet visar indikatiner på utvecklade egenskaper sm används för prblemlösning i vardagen. Prjektets cachande förhållningssätt kan ses sm en faktr till utvecklingen. Genm guidning ch verbala instruktiner (14) kan individer uppmuntras till att använda nya metder för att utföra en uppgift. Detta kan i sin tur leda till utveckling av persnliga färdigheter ch en ökad prestatinsförmåga. En annan faktr (16) sm kan ligga till grund för utvecklingen kan vara den bilgiska utvecklingen av kgnitiva förmågr sm sker i ungdmsåren. Kmbinatinen av dessa aspekter kan ses sm en betydande del till den upplevda utvecklingen sm framkm i resultatet. Zeidner et al. (21) anser att prblemlösning, såsm att hitta nya vägar vid svåra situatiner, till str del bygger på att hitta egna strategier ch att tr på sin egen förmåga att kunna handskas med situatinerna. Det framkmmer i samma studie att prblem-fkuserad cping är ett effektivt sätt att handskas med stressfaktrer sm är kntrllerbara ch på så sätt hitta vägar sm leder till en lösning av prblemet. Oavsett hur man handskas med svåra situatiner är det viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att lyckas, vilket styrks i en studie (9). I litteraturen beskrivs delaktighet bland annat sm att utföra meningsfulla handlingar sm har en persnlig eller scial betydelse (14). Resultatet i vår studie understryker vikten av att få känna scial samhörighet ch delaktighet. Åldersfördelningen bland infrmanterna kan ses sm gynnsam då de kan dela erfarenheter ch befinner sig i liknande faser i livet. Tidigare studier (22, 23) visar på att relatiner med jämnåriga är en viktig faktr för att känna ökad livskvalité ch är viktigt för den psykiska hälsan. Eklund et al. (13) anser att det i en grupp skapas miljöer sm kan utgöra en plats för bearbetning ch förberedelse för att öka delaktigheten ch tillfredsställelsen i övriga sciala sammanhang. Genm att använda varandra sm förebilder stimuleras utvecklingen ch individer inspireras till att lära ch våga. Resultat visar på en ökad scial delaktighet ch utveckling av samarbetsförmågan hs infrmanterna samt att prjektet upplevts sm en trygg miljö att vistas i. Vi anser det sm viktigt att vara inkluderad i en miljö sm är re- 11

14 spekterande, tillåtande ch där alla blir sedda. Inkluderingen anser vi är viktig genm hela livet, men att den kan vara extra viktigt under tnåren för att kunna pröva lika sciala rller ch färdigheter. Detta styrks i litteraturen (14) där det framkmmer att experimentera med lika rller i tnåren är ett steg för att nå självständighet ch vuxenlivet. Det är vanligt att persner med funktinsnedsättning har ett lågt scialt deltagande i samhället (1). Prjektet kan ses sm en plattfrm sm bidrar till ett ökat scialt deltagande för ungdmar med funktinsnedsättningar, vilket resultatet visar på genm att infrmanterna upplever en ökad scial initiativförmåga ch att de kan påverka sin sciala situatin i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer i resultatet att infrmanterna, innan prjektets början, satte mål sm var för stra ch på så sätt blev uppnåeliga. När uppsatta mål inte matchar den individuella kapaciteten kan det skapa frustratin eller r sm kan leda till ångest (24). Vi anser att det kan vara svårt att frmulera mål m kunskapen m vad det innebär att sätta mål ch vad sm krävs för att uppnå dem är bristfällig. Förståelsen för den egna kapaciteten anser vi ckså är kpplad till förmågan att sätta rimliga mål. Det framkmmer att infrmanterna genm prjektet har fått en ökad förståelse för vad mål är ch hur de ska struktureras för att vara möjliga att uppnå. Det finns flera terier (14, 25) sm har liknande syn på hur mål ska struktureras ch frmas utifrån individens vilja ch kapacitet. För att ett mål ska vara knkret ch mätbart anser samma författare att vissa indikatrer bör ingå såsm vem sm ska utföra uppgiften, vad det är för uppgift, hur den ska utföras ch inm vilken tidsram den ska utföras. När ett mål är frmulerat anser vi att det är viktigt att strukturera vägen mt målet. Delmål kan öka mtivatinen genm att framstegen blir tydligare. Dessutm anser vi att stra mål sm kan kännas överväldigande blir mer hanterbara m det finns delmål att sträva efter. Framtida sysselsättning ch bende var ett centralt mål bland infrmanterna. Detta tlkar vi sm strävan efter ökad självständighet ch ett steg mt vuxenlivet. Studier (26, 27) visar på att ungdmar med funktinsnedsättning har svårare att klara övergången till vuxenlivet ch uppnå självständighet gällande bende ch sysselsättning än ungdmar utan funktinsnedsättning. Detta kan bland annat ber på att mgivningen ch samhället har låga förväntningar (26) på ungdmarna eller att de är överbeskyddande. Wilcck (28) anser att människan måste ges möjlighet att utnyttja sin kapacitet ch sina styrkr i så str utsträckning sm möjligt för att kunna utvecklas mt sin fulla ptential. Genm 12

15 detta får människan visa vad den kan ch uttrycka sina värderingar, vilket är ett steg mt autnmi. Resultatet indikerar att infrmanterna känner sig mer vuxna ch upplever ett ökat självbestämmande ch ansvarstagande. Detta kan asscieras med begreppet becming sm Hammel (29) förklarar sm att sträva mt den vi vill bli ch är en prcess sm pågår hela livet. Det sker genm människans förmåga att se sig själv i framtiden ch utfrska nya möjligheter ch idéer m vem eller vad de vill bli. Deci ch Ryan (30) anser att de individer sm upplever att de är aktör i sitt eget liv har högre ambitiner ch har större handlingsberedskap ch lär sig av sina misstag, vilket leder till ökat välbefinnande. Ökad medvetenhet m det egna välmåendet framkm sm betydelsefullt för infrmanterna där meningsfulla aktiviteter ses sm en viktig aspekt för att må bra. Eklund et al. (13) anser att aktiviteter sm ger glädje ch är rliga att utföra upplevs sm meningsfulla. Berende på vilken miljö en persn lever i ch vilka livserfarenheter den besitter finns lika åsikter m vad sm upplevs sm en meningsfull aktivitet. Oavsett aktivitet så bidrar meningsfullheten enligt Wilcck (28) till en mtivatin för individen att påverka sitt liv, men kan även kpplas till ökad livskvalité ch välmående. En meningsfull daglig sysselsättning har str betydelse i livet (31) eftersm det påverkar både eknmiska ch sciala aspekter. Det i sin tur kan bidra till ökat välmående genm att möjligheterna att utföra de fritidsaktiviteter sm känns viktiga ökar. Människan har sm grundläggande benägenhet att sträva efter någt sm känns meningsfullt (32). För att uppnå meningsfullhet måste först flera grundläggande behv tillfredsställas. När de är uppfyllda kan människan ta till vara på ch använda sig av de egenskaper de besitter ch genm det jbba för sitt välmående ch sin självkänsla. Genm att utveckla emtinella ch intellektuella egenskaper kan ett mentalt välmående upplevas (33), vilket knfirmeras i resultatet i denna studie där infrmanterna upplever en förbättrad hälsa i ch med att de utvecklat förändrade tankesätt. I Livsentreprenörens prjektplan (17) framgår det att ungdmar med funktinsnedsättningar har ett behv av att utveckla entreprenörskap. Resultatet visar på att infrmanterna blivit inspirerade till att utmana sig själva ch göra saker de tidigare inte vågat. Gymnasiesklans lärplan (11) lägger ckså vikt vid entreprenörskap ch menar att det är viktigt för kmmande arbetsliv, samhällsliv ch vidare studier. Prjektets syfte (17) 13

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen. Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Bostad först för vem?

Bostad först för vem? Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd:

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER ETTÅRSUPPFÖLJNING AV EN VERKSAMHET ENLIGT SUPPORTED EMPLOYMENT-METODIK I UMEÅ Ulla Nygren Urban Markström Mikael Sandlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Riktlinjer för digital referensservice

Riktlinjer för digital referensservice Riktlinjer för digital referensservice March 2005 INLEDNING "Termerna 'virtuell referenstjänst', 'digital referenstjänst', 'elektrnisk referenstjänst', 'infrmatinstjänster på Internet' ch 'referenstjänst

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner.

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner. Stckhlm 22 nvember 2012 Infrmatin från H&M till Kalla Fakta Vi har tidigare skickat över infrmatin till er m hur H&M aktivt arbetar med lönefrågan hs våra leverantörer samt m vårt hållbarhetsarbete. Nedan

Läs mer

Rundabordsamtal om affärsmodeller

Rundabordsamtal om affärsmodeller Rundabrdsamtal m affärsmdeller Nrra Djurgårdsstaden Sammanfattning ch kmmentarer från 2012-11-09 Deltagare Claus Ppp Larsen, Acre Claus.Ppp.Larsen@acre.se Patrik Frsström, e-centret Patrik.Frsstrm@ecentret.se

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Medlemsmöte 23-24 maj 2012

Medlemsmöte 23-24 maj 2012 1 Medlemsmöte 23-24 maj 2012 Spelbmskan, Stckhlms Stadsbiblitek Deltagare: Anna Christina Rutqvist, Länsbiblitek Värmland Anneli Reinhammar, Länsbiblitek Sörmland Bengt Källgren, Kultur i Väst endast 23

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2 l l AUGUSTI 2015 l l Aktivister kampanjar mt abrtförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer m hur det har gått under smmarkampanjen på sida 2 2 INTERNATIONELLA RÅDSMÖTET ICM kmmer i år att

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210 1 /001 Campus US Prjnr: 70001366 Delprjektnr. knst: 70002210 Landstinget Östergötland Övergripande tema: Tydlighet, campuskänsla, stadsmässighet Innehåll: Övergripande knstprgram 2012-2015 Knst i samtidens

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer