DC rapport. DC rapport

Transkript

1 rapprter från datacentralen vid åb akademi DC rapprt DC rapprt Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 Innehållsförteckning sida 1. DC:s uppgifter. Nämnden för gemensamma funktiner 1 2. En översikt, verksamhetsberättelsen Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis 7 4. Användarstödet Persnalen Enheternas IT-kntaktpersner, maj Eknmin år DC:s kntakter, samarbete, infrmatin Datranvändningen Akademins datrutrustning Allmän prgramvara 39

4

5 1 DC:s uppgifter. Nämnden för gemensamma funktiner 1.1 Uppgifter (ur instruktinen för de fristående institutinerna bibliteket, datacentralen ch centret för språk ch kmmunikatin) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av infrmatinsteknik (nedan IT) i frskningen, undervisningen ch förvaltningen vid Åb Akademi genm: 1) att ansvara för samrdningen ch utvecklingen av akademins IT-verksamhet, 2) att erbjuda akademins enheter, deras anställda ch studerande IT-resurser ch IT-sakkunskap, 3) att ansvara för Åb Akademis datanät, datakmmunikatin ch infrmatinssäkerhet, 4) att samrdna akademins upphandlingar av IT-utrustning, IT-system ch prgramvara, samt att ansvara för underhållet av dem, 5) att sköta övriga uppgifter sm faller inm datacentralens verksamhetsmråde. 1.2 Nämnden för gemensamma funktiner Ulla Achrén, förvaltningsdirektör, rdf. Tuija Virtanen-Ulfhielm, prfessr Kim Hlmberg, universitetslärare, vice rdf. Lea Sistnen, prfessr Maria Lassén-Seger, biblitekarie Lena Ståhl, IT-planerare Tm Björkfrs, amanuens Jnna Lindqvist, studerande Matias Kalli, studerande Christa Mäkinen, studerande Tim Bäckman, direktör Gunnar af Hällström, prfessr Viljam Engström, universitetslärare Olav Eklund, prfessr Eivr Jula, enhetschef Jan Wennström, IT-planerare Barbr Wiik, lektr Kim Varstala, studerande Beata Björkvall, studerande Linda Bäckman, studerande Föredragande/CSK: Jan Jylhä, direktör Föredragande/DC: Stig-Göran Lindqvist, direktör Föredragande/ÅAB: Pia Södergård, överbiblitekarie Sekreterare Jaana Huttunen Nämnden sammanträdde tre gånger under året. För datacentralens del behandlades bkslutet ch årsrapprten för 2010, budgeten för 2011 ch budgetprgnsen för 2012, samt några persnalärenden. Nämnden tillsatte en delegatin för DC, med uppgiften att uppdatera DC:s tjänstebeskrivning, sm nämnden sedermera gdkände. En instruktin för användning av sciala medier ch en arbetsgruppsrapprt m utvecklandet av Mac-stödet behandlades. 1

6 2. En översikt, verksamhetsberättelsen 2011 Verksamhetsberättelsen gdkändes av nämnden för gemensamma funktiner på mötet den Den utgör en sammanfattning av årsrapprten Nämnden för gemensamma funktiner Nämnden sammanträdde tre gånger under året. För datacentralens del behandlades bkslutet ch årsrapprten för 2010, budgeten för 2011 ch budgetprgnsen för 2012, samt ett antal persnalärenden. Nämnden tillsatte en delegatin för DC, med uppgiften att uppdatera DC:s tjänstebeskrivning, vilken nämnden efter det gdkände. Avsikten med tjänstebeskrivningen är att förtydliga vilka tjänster DC ansvarar för ch vilka sm inte hör till DC:s ansvarsmråde. En instruktin för användning av sciala medier ch en arbetsgruppsrapprt m utvecklandet av Mac-stödet behandlades Ny budgetmdell för Datacentralen Datacentralens, liksm även biblitekets, Centrets för språk ch kmmunikatin samt förvaltningsämbetets budgetmdell förnyades. Målet var att för institutinerna tydliggöra serviceenheternas kstnader samtidigt sm man strävar till en minimal byråkrati. En årlig kstnadsram specificeras för datacentralen på basen av resultatförhandlingarna med rektr. Kstnaderna överförs på resultatenheterna enligt en enkel fördelningsnyckel. Nyckeln baserar sig för DC:s del på tre kmpnenter sm ges samma vikt: antalet anställda, antalet studerande ch antalet arbetsstatiner. För DC:s del täcker kstnadsramen c:a 80% av kstnaderna. Resten av budgeten består av stiftelsens bidrag, rektrs strategiska anslag ch DC:s översktt från den externa verksamheten Kntakterna med ÅA:s institutiner ch resultatenheter Delegatinen gav DC en ytterligare kntaktyta gentemt de övriga resultatenheterna ch en kanal för dessa att påverka pririteringen av DC:s tjänster. Närstödet förnyades. Närstödarna har tidigare haft en str rll i första nivåns användarstöd. Dck har den utbyggda helpdesken med utryckare, sm avsett, ersatt mycket av närstödarnas springarbete. Istället för en närstödare har nu varje resultatenhet en egen närplanerare, sm har uppgiften att delta i utvecklandet av enhetens IT-funktiner ch i diskussinen kring enhetens IT-budgetbehv. Närplanerarmdellen ch den nya budgetmdellen presenterades för enheterna så att DC (direktören ch chefen för användarstödet) besökte prefekterna. 2

7 2.4. Natinellt samarbete Datacentralernas samarbete Diskussinen m IT-chefernas samarbetsfrmer ledde till bildandet av nätverket Fuci ( de finländska universitetens IT-chefers frum ). Fuci fick ett regelverk, till skillnad från det gamla ITchefsfrumet. Under 2011 låg verksamhetens tyngdpunkter på benchmarkingarbetet ch Rakettiprjekten. Fuci fick nya webbsidr ch ett grupparbetsfrum. Fuci tillsatte ett arbetsutsktt sm skötte den praktiska verksamheten (rdf. Ilkka Siissal HU. Lindqvist var medlem i utskttet). Benchmarkingmdellen presenterades i mars på de svenska universitetens IT-chefers frum (Unitcf) i Uppsala av Lindqvist. Helsingfrs universitet höll i juni en presentatin m mdellen på de eurpeiska universitetens IT-frum (Eunis). BM-mdellen internatinaliserades under branden Bencheit. Ett tital nrdiska, tyska, hlländska ch franska universitet trde gå med i benchmarkingen Funetverksamheten, HAKA-samarbetet (kring användaradministratinen) ch SECgruppen (de infrmatinssäkerhetsansvarigas samarbete) frtsatte sm förut. Samarbetet kring upphandling ch knkurrensutsättning utvecklades. Högsklrnas IT-dagar hölls i Helsingfrs Förvaltningens administrativa IT-system IT-lagen Lagen m styrning av den ffentliga förvaltningens infrmatinsförvaltning trädde i kraft den Syftet med lagen är att effektivisera verksamheten inm den ffentliga förvaltningen samt att förbättra de ffentliga tjänsterna ch deras tillgänglighet. Lagen fkuserar på att öka interperabiliteten mellan infrmatinssystemen inm den ffentliga förvaltningen, speciellt kmmunerna samt de statliga ämbetsverken ch inrättningarna. Universiteten undantgs från lagen med hänvisning till deras autnmi. Universiteten kan inte heller binda sig till (enbart) finländska standards, då man i första hand bör följa med den snabba internatinella tekniska utvecklingen. Man hänvisar bl.a. till att universiteten redan idkar långtgående krdinering av vissa system genm frivilligt samarbete. I mtiveringarna till lagen nämns speciellt frågan m uppgörandet av en helhetsarkitektur, sm riksdagen avser att följa upp även för universitetens del. Rakettiprjekten Mdeller för högsklrnas helhetsarkitektur (KKA) bereds inm UKM:s Rakettiprjekt (RAkenteellisen KEhittämisen Tukena TIethallint). För ÅA:s del trde det bli aktuellt att under 2012 ta ställning till i vilken utsträckning ch på vilket sätt ÅA bör ch kan utnyttja KKA:s mdeller i sitt kvalitetsarbete. XDW-delprjektet arbetar med specifikatiner av begrepp ch terminlgi inm särskilt studie-, frsknings-, persnal- ch eknmiförvaltningen. Avsikten är att bygga upp en grund för en enhetlig rapprtering från ch planering av frsknings- ch utbildningsverksamheten. Organiseringen av det kntinuerliga underhållet av specifikatinerna trde fastslås under Tutki- ch JuRe-delprjekten avslutades under Mycket grundarbete utfördes, men de knkreta specifikatinerna ch besluten m behövliga IT-system återstår att göra. ÅA trde under 2012 ta ställning till huruvida man önskar gå in för ett system. 3

8 OPI-delprjektet utarbetar en gemensam referensarkitektur för utvecklingsprjekt inm högskleutbildningen i enlighet med XDW-specifikatinerna. ÅA har inga akuta behv av att förnya sina system men följer med delprjektet. Certia Utvecklandet av de SAP-baserade eknmisystemen ch arbetsrutinerna frtsatte inm Certia-samarbetet. Persnalförvaltningens systemutvecklingsarbete skedde frtsättningsvis främst inm Aditrs Persnecsystem. Certia grundade ett IT-frum för samarbetet med datacentralerna. Studieförvaltningens system En ny versin av Sture tgs i bruk innehållande nödvändiga uppdateringar efter rganisatinsrefrmen. En utvecklad versin av Teres förenklade betydligt tentamensresultathanteringen. Ett prjekt med webbaserad kurspresentatin genmfördes. Databassystemet Ingres flyttades till Linuxbaserad serverteknik. Användningen av tekniken för de elektrniska valen gav gd respns ch kmmer att återanvändas år Infrmatinssäkerhetens rganisatin Ledningsgruppen för akademins infrmatinssäkerhet är tillsatt av rektr. Den rapprterar till rektr ch till datacentralens direktör. Sammansättningen förnyades under året. Den nya infrmatinssäkerhetschefen Jan Wennström efterträdde Matti Huvila sm rdförande. Matti pensinerades under året Nya regelverk DC beredde tillsammans med kmmunikatinsenheten riktlinjer för användandet av sciala medier. Riktlinjerna utfärdades av rektr. De kmpletterades med en användarguide ch med ett papper m infrmatinssäkerhetsfrågr i anknytning till sciala medier. Rektr fastställde i april ett upphandlingsdirektiv för ÅA. Direktivet gäller alla typers upphandlingar. Det förutsätter att anskaffningar >5000 knkurrensutsätts. Anskaffningar sm överskrider bör knkurrensutsättas i enlighet med lagstiftningen gällande ffentliga upphandlingar. Gränsvärdet gäller för den sammanlagda kstnaden för akademins alla upphandlingar av en viss prdukttyp. Lagstiftningen förutsätter i praktiken en centraliserad upphandling av rganisatinen. Datacentralen är en av ÅA:s centrala upphandlingsenheter, ch den sm kncentrerat sköter anskaffningen av IT-utrustning, -prgramvara ch service-tjänster samt utrustning för kpiering. Upphandlingen av telefnperatörstjänster ch AV-utrustning sköts av förvaltningsämbetet i samarbete med datacentralen Akademins IT-upphandlingar ch knkurrensutsättningen För att uppfylla upphandlingslagens ch direktivets mål verkställer DC behövliga knkurrensutsättningar inm IT-mrådet för ÅA:s ch alla dess enheters del. Det 4

9 enklaste sättet är att ansluta akademin till Hansels ramavtal gällande ifrågavarande prdukttyp, varvid Hansel ansvarar för avtalets juridik. I andra hand söker DC samarbete med andra universitet för knkurrensutsättningen. I sista hand kan DC själv genmföra knkurrensutsättningen. Vid upphandling av speciella prdukter (t.ex. labbinstrument, speciell prgramvara, speciella IT-tjänster) ligger ansvaret för knkurrensutsättningen på den upphandlande institutinen. DC bistår med sin sakkunskap. Knkurrensutsättningarna sysselsatte DC under året. För tillfället har akademin upphandlingsavtal täckande alla typers arbetsstatiner (brdsdatrer, labbdatrer, laptps, tabletter, macar), skärmar, multifunktinsskrivare, servrar, datanät ch Micrsfts prgramvara. Ytterligare knkurrensutsättningar är under arbete. DC har därtill campusavtal gällande speciell prgramvara såsm Adbes prdukter, SPSS ch Mathematica Nya interna tillämpningar ch prjekt Arbetet med en ny generatin av akademins webbprtal inleddes. En fjärde prtal tgs i bruk för studentrekryteringen. Arbetet leds av kmmunikatinsenheten medan DC svarar för utvecklandet av teknik ch drift. Akademin fick ett eget blggverktyg. DC svarar för den tekniska driften ch utvecklingen. Antalet blggar växer stadigt. Inm e-lärandet gjrdes en mfattande uppgradering av Mdle. E-blankett-verktygets användning ökade märkbart. Arbetet med uppdateringen av biblitekets webbalma påbörjades. Ett inftv-system tgs ibruk i ASA Dspace-prgramvaran (öppen källkd) testades ch tgs i bruk. Den är ppulär för att kppla ihp särskilt litteraturdatabaser med varandra internatinellt. Biblitekets Hereditas Culturalis material lades i Dspace. Datacentralen deltg ckså i Spegeln-prjektet för digitalisering av ÅA:s lika samlingar, sm sedan presenteras enhetligt via Dspace Nya externa samarbetsprjekt Nvia Planeringen av det nya campusmrådet Allegr i Jakbstad frtsatte. De lika högskle-enheterna fick en gemensam förbindelse till Gamlakarleby ch där en anslutning till Funet. I årsskiftet 2011/2012 fick ÅA ch Nvia sin första gemensamt underhållna tillämpning, då desktp-videmötessystemet Adbe Cnnect nu drivs på samma server. Redan tidigare utnyttjas ÅA:s server även av Tritnia. Adbe Cnnect har ptential att bli ett viktigt kmmunikatinsmedium för ÅA:s ch Nvias samarbete inm undervisning ch förvaltning. Stiftelsen för ÅA Datacentralen handhar Stiftelsens IT-system ch användarstöd. Under året utvecklades en webbprtal ch en plattfrm för grupparbeten. 5

10 2.10. Tekniska nyheter Årets strsatsningar gällde utbyggnaden av ÅA:s centrala skivminnessystem i Åb ch Vasa uppgraderingen av datanätet med switchar för 1/10 GB-hastigheter, ch av det trådlösa nätet så att det klarar av flera parallella tekniker ch att det kan administreras centralt förnyandet av ÅA:s huvudbrandvägg så att den klarar av den ökande datatrafiken. Samtidigt dubbleras den för bättre driftsäkerhet. Den börjar under 2012 betjäna såväl Åb sm Vasa några datrklasser ch auditrieutrustning förnyades Satsningar sm 2011 var mindre, men av ny typ, var sökandet efter billiga lagringssystem för stra datamängder ch säkerhetskpieringssystem för till stra delar statiskt data. Videsystemen Tester med Nrdunets videknferensbrygga påbörjades. Flertalet allmänna tillfällen med kmmunikatin över videknferens hölls ch mängden hållna videmöten ökade märkbart under året. Telefnin Det nya VIP-systemet (telefni över datanätet) krävde vissa kmpletterande anskaffningar för att öka redundansen ch förenhetliga kmmunikatinsprtkllen. Gallerier Galleriknceptet återupprättades så att en klass i Åb ( Galvani i ASA) ch en i Vasa (G403) utrustades med multimediautrustning ch viss specialprgramvara. Beräkningskluster Akademin (inst. för IT ch inst. för naturvetenskaper) gick med i det Eurpeiska (EGI) ch finländska (FGI) prjektet för utvecklande av en Grid-infrastruktur. Klustret installerades under hösten i maskinrummet i ASA Vlymdata Vid årsskiftet 2011/2012 var antalet aktiva användare I talet ingår inte e- pst- ch Reprtrnicanvändarna från Svenska Hanken. Antalet aktiva arbetsstatiner var 3 655, inkluderande brdsdatrer, 650 bärbara datrer, 140 tablettdatrer ch 44 tunna klienter ( terminaler ) var Windwsdatrer, 159 macar medan körde Linux. Antalet lgiska servrar hade vuxit kraftigt på grund av virtualiseringen, ch var nu 346. Antalet fysiska serverdatrer sm de lgiska kör på hade istället minskat till 96. 6

11 3. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis 3.1 DC:s administratin Administratinen består av avdelningssekreteraren, direktören ch akademins infrmatinssäkerhetschef (halvtidsuppgift). Avdelningssekreteraren sköter DC:s eknmiärenden, andra administrativa uppgifter ch därtill bl.a. förmedlingen av mera speciellt IT-material ch av prgramvara (bl.a. Micrsfts ch Crels prgram samt SPSS), bkningen av datrklasser samt prjektr- ch datrutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktin, för DC:s infrmatin, ch för frågr kring akademins ITarkitektur ch IT-anskaffningar samt krdineringen av dessa, liksm för utvecklandet av IT-strategier ch -plicies. Infrmatinssäkerhetschefen överser akademins infrmatinssäkerhet ch utvecklar plicies ch planer. Persnalsekreterare Anneli Nrdling vid förvaltningsämbetet har under året handhaft DC:s persnalärenden. 3.2 Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner (DOS) sköter allmänt m utvecklingen ch driften av den centrala IT-infrastrukturen vid akademin. Sektinen ansvarar för att maskinrummen ch övriga utrymmen där utrustning placeras är ändamålsenliga. Sektinen sköter såväl de fasta sm trådlösa interna datanäten samt kntakterna till övriga nät ch vissa nätrelaterade bassystem. Sektinen tillgdser behven på serverkapacitet genm att underhålla serverhårdvaran, virtualiseringsplattfrmarna ch serverperativsystemen samt vissa övriga serverfunktiner. Datalagringen i frm av skivsystem ch säkerhetskpieringslösningar är nära knutna till serverfunktinerna. Därtill sköter sektinen m telefnsystemen ch e-psten. Den har ansvaret för kpieringen ch kpiatrutrustningen. Sektinen upprätthåller system för övervakning ch rapprtering av tillgängligheten för de centrala IT-systemen samt har hand m reparatiner av hårdvara. Elförsörjningen i maskinrummet i Åb förbättrades, en till UPS installerades. Kylningen i maskinrummet i Vasa förbättrades genm installatin av ytterligare ett kylaggregat. I början av året tgs det nya NS120 SAN-systemet i bruk i Åb. Ett nytt bladserversystem tgs ckså i bruk ch sm huvudsakliga virtualiseringsplattfrm övergick vi till VMware vsphere ckså i Åb. Det var ett mfattande jbb att virtualisera ch överföra alla servrar till den nya plattfrmen. Under sensmmaren förnyades SAN-systemet i Vasa till samma mdell sm i Åb ch migreringen av data från gamla till nya lagringssystemet kunde göras utan avbrtt tack vare den långt drivna virtualiseringen av mgivningen. NS120:rna, sm ckså har NAS- 7

12 funktinalitet, används för lagring för all central service där tillförlitlighet ch prestanda pririteras. Tack vare förbättringarna av infrastrukturen kunde t.ex. hemmrådes- ch mailkvterna höjas. Säkerhetskpiering av centrala skivresurser sm e-pstlådr ch hemmråden sköts av det skivbaserade systemet Avamar sm dessutm replikerar data mellan Åb ch Vasa. Säkerhetskpiering till band används frtsättningsvis för en del system. Under året tgs ett nytt system, Veeam Backup and Replicatin, delvis i bruk. Målet är att få ett billigare backup-alternativ ch att förhppningsvis ersätta bandbackup:erna, samt att få bättre rutiner för återhämtning i katastrfsituatiner. ÅA s nätverk i Åb ch Vasa kmmer att knytas ihp via en egen ptisk våglängd över Funet, så att vi i praktiken har ett gemensamt lkalnät. Med Veeam Backup and Replikatin kan vi replikera virtualmaskiner mellan rterna så att datacentren i Åb ch Vasa kan kmplettera varandra ch kan fungera sm Disaster Recvery -sites för varandra. Detta arbete påbörjades under året. Utvecklingen från att vi använt fysiska servrar till att använda virtualservrar ch vidare till en infrastruktur sm allt mera liknar ett privat mln med resurser gegrafiskt distribuerade har varit snabb. Efterfrågan på lagringsutrymme är strt ch vi har inte riktigt kunnat erbjuda kstnadseffektiva lösningar för lagring av massiva datamängder. I slutet av året skaffades ett iscsi-baserat lagringssystem sm kmmer att kmpletteras under Det nya systemet används i situatiner där SAN-systemets tillförlitlighet ch prestanda inte behövs, utan ett fördelaktigt pris per lagringsenhet är det viktiga. Exempel på dylika applikatiner är skivbackup (Veeam) ch lagring av multimedialt material. Utbyggnaden av det kntrllerbaserade WLAN-systemet har frtgått ch utvidgats. Trycket på WLAN-nätet har ökat kraftigt i ch med att mbila enheters ppularitet har stigit kraftigt. Också trådnätet har utvecklats med allt mera 1Gbit ut till slutanvändarna. Arbetet med den nya huvudbrandväggen har frtgått. Renveringsarbetet i Academill har förrsakat mycket extra arbete för datacentralen. Också DC:s egna utrymmen renverades under smmaren. Operativsystemet Slaris sm varit viktigt inm ÅA under ett par decennier har avvecklats. Ett beräkningskluster sm ingår i FGI (Finnish Grid Infrastructure) ch EGI (Eurpean Infrastructure) installerades i maskinrummet i Åb. Grid-resursen kmmer att utnyttjas i första hand av IT-institutinen ch av fysik. 3.3 Sektinen för IT-system ch tillämpningar Sektinen ansvarar för planering, anskaffning, utveckling ch drift av akademins egna tillämpningar samt den specialutrustning sm används inm sektinens delmråden. Sektinen fungerar sm expertis i akademins använda 8

13 externa tillämpningar ch deltar i planering, genmförande ch uppföljning av dylika prjekt. Sektinen handhar ansvaret för den it-relaterade tekniken både då det gäller de befintliga tillämpningarna ch utvecklingsprjekten inm akademins förvaltning. Bland dessa ingår ansvaret för de databassystem sm används inm akademin (Ingres, MySQL, Trip) samt deras applikatinsmgivningar. akademins administrativa tillämpningar inm mrådena eknmi ch persnalärenden. studieförvaltningssystemen (Sture, MinPlan, TeRes, MinSture, studentantagning), sm till str del är utvecklade vid akademin. Sektinen deltar ckså i planerings- ch utvecklingsarbetet ch handhar administratin, övervakning, underhåll samt intern ch extern rapprtering. En del av databassystemen (såsm MySQL) används även för andra än förvaltningsspecifika tillämpningar. Sektinen innehar ansvaret för de webbaserade tillämpningarna såsm webbprtalen, akademins blgg ch diskussinsfrum samt ett strt antal mindre webbtillämpningar. Vidare ansvarar sektinen för incidenthanteringssystemet Request Tracker (RT) ch datacentralens interna tillämpning för systemdkumenthanteringen samt kan vid behv även utveckla egna webbtillämpningar. Sektinen utvecklar, underhåller ch stöder de tillämpningar ch verktyg sm används inm inlärningsmiljön. Sektinen ansvarar därtill för verktyg inm kmmunikatinen (videknferens, persnliga kmmunikatinsprgram, e- pstens webbtillämpningar) ch prjekthanteringen. Sektinen sköter m enkättillämpningarna E-blankett samt SPSS Dimensins, plagiatgranskningssystemet Urkund samt fungerar sm teknisk kntakt angående tentamenstillämpningen E-tent. Kalendersystemet, resursbkning ch övriga speciella tillämpningar hör även de till sektinens ansvarsmråde. Därtill ansvarar sektinen för planering ch utveckling av it-utrustning i undervisningsutrymmen, inf-tv system samt multimediautrustning ch tillämpningar. Även streaming-tekniken hör under sektinens ansvarsmråde. Sektinen handhar tekniskt ansvar för planering, utveckling ch stöd för vissa tillämpningar sm används inm bibliteket samt är med i det it-relaterade utvecklingsarbetet sm bedrivs för bibliteket. Persnalen inm sektinen upprätthåller ch utökar sin kunskapsnivå genm självstudier samt genm att delta i frtbildning ch möten, knferenser, natinella ch internatinella prjekt ch samarbeten. Sektinen ansvarade för den tekniska utvecklingen ch ibruktagningen av blggverktyget blgs.ab.fi. Antalet blggar ökade stadigt under året. Sektinen deltg aktivt i arbetet med guider, regler ch instruktiner för sciala medier. Den 4:e prtalen tgs i bruk ch arbetet med de nya prtalerna påbörjades. Webbmailen uppgraderades vilket gjrde bl.a. radering av bilagr möjligt. Samtidigt ändrades prcedurerna för frånvarmeddelanden (Vacatin). Terminalserverversiner av SAPklienten ch Teraterm tgs i bruk. Arbetet med krishanteringstekniken frtsatte. En ny versin av Sture tgs i bruk Den nya versinen innehöll de nödvändiga uppdateringarna efter rganisatinsrefrmen. Databassystemet Ingres 9

14 flyttades till Linux-baserad serverteknlgi inklusive flertalet användarkritiska databaser såsm Sture ch Kurre. Även Trip flyttades över till Linuxbaserad serverteknlgi. En utvecklad versin av Teres tgs i bruk under året vilket gjrde att tentamensresultathanteringen förenklades betydligt. Uppdateringar gjrdes även i MinPlan. Antagningsprcedurerna uppdaterades ch ett prjekt med webbaserad kurspresentatin genmfördes. Användningen av tekniken för de elektrniska valen gav gd respns ch kmmer att återanvändas år Sektinen deltg i en del av de natinella Rakettiprjekten. Arbetet med inlärningsplattfrmerna frtsatte. Under året genmfördes en mfattande uppgradering av Mdle ch Shibbleth tgs i bruk även på den nya servern. Sektinen var invlverad i planeringen av renverat undervisningsutrymme ch tester med nya inftv-systemet genmfördes. Antalet videknferensutrustningar ökade ch tester med Nrdunets videknferensbrygga påbörjades. Flertalet allmänna tillfällen med kmmunikatin över videknferens hölls ch mängden hållna videmöten ökade märkbart. Desktpmötessystemet Adbe Cnnect uppgraderades till versin 8 ch anslöts till akademins användardatabas. Resursbkningssystemet uppgraderades ch Haka- samt Radius-identifiering ch auktrisering möjliggjrdes med tanke på samarbete med externa parter. En märkbart ökad användning av E-blankett skedde, prblem åtgärdades med uppgradering. Kalendersystemet Exchange uppgraderades till versin 2010 under senare delen av året. Vid bibliteket var datacentralen invlverad i flera uppgraderingar ch prjekt. CDrmmaterialet flyttades över till skivbaserat system ch friexemplardatrn gjrdes tillgänglig. Man började utnyttja plattfrmen Dspace för text ch bildmaterial ch materialet för Hereditas Culturalis lades I Dspace. Arbetet med Spegeln-prjektet påbörjades ch en teknisk persn anställdes till slutet av året. Ett antal externa prjekt genmfördes där man bl.a. utvecklade ch tg i drift en sharepint-mgivning för en kunds räkning. En persn övergick till annan tjänst utanför akademin ch ersattes med en nyanställd. Persnalen deltg i ett antal seminarier ch knferenser samt var aktiva i flertalet arbetsgrupper. 3.4 Arbetsstatinssektinen Sektinen underhåller ch utvecklar IT-mgivningen för akademins arbetsstatiner ch PC-klasser. Detta inkluderar standardprgramvara, klientprgram ch hantering av användarnas mråden ch kvter på datalagringsservrar. På sektinens ansvar är även underhåll ch utveckling av akademins användar- ch arbetsstatinsadministratin samt infrmatins, autentiserings-, ch auktriseringstjänster. Sektinen ansvarar för utveckling ch upprätthållande av kundstödet mfattande helpdesken/raklet, utryckarteamet ch närstödet. Likaså ingår i sektinens uppgifter anskaffningar ch upphandling av IT-utrustning ch därtill hörande regelverk, ffertrundr, leveranshantering samt kundkntakter ch infrmatin. Under året frtsatte man vid akademin med att ta i bruk Micrsfts nya perativsystem Windws 7. Det levererades färdigt installerat i nya PC:n sm anskaffades. Akademin övergår gradvis till att köra Windws 7 i den takt sm 10

15 maskinparken förnyas, förutm i fall där speciella skäl till snabbare uppgradering föreligger. En del av de gamla datrerna lämpar sig inte så bra för att köra nyare Windws-versiner ch det saknas drivrutiner för äldre utrustning såsm webbkamerr ch skanners. DC kmmer frtfarande att stöda den gamla Windws XP mgivningen sm körs på äldre PC:n. Vid årets slut kör dck redan ungefär hälften av akademins PC:n Windws 7 ch de övriga kör i huvudsak XP. I slutet av 2012 uppskattas att endast cirka en fjärdedel av akademins PC:s använder Windws XP. Akademins PC-klasser kör redan nu i huvudsak Windws 7 utm en i Vasa ch en i Åb sm ännu använder Windws XP. De planeras övergå till att köra Windws 7 under Arbetsstatiner uppdelat enligt perativsystem 2011 Operativsystem ab.fi vasa.ab.fi vs.ab.fi Tt Windws XP Windws MAC Linux Windws Vista Windws TOT dedd dddd dddd dddd edd edd ddd ddd d t yw t e D > t s t dddd En satsning under året var att åter ta Galleri-knceptet i bruk. Det innebär en datrsal med diverse specialprgramvara ch -utrustning tillgängliga för akademins persnal ch studenter. I Åb var det datrsalen Galvani ch i Vasa G403 sm fick nya datrer ch utrustades med diverse tilläggsutrustning ch prgramvara. Efterhand sm behv ch resurser finns är det planerat att ytterligare öka utbudet av specialprgramvara ch diverse utrustning i Galleriutrymmena. Därtill utrustades PC-klasserna i Hanken ch Axeliamed nya bildskärmar ch datrerna inklusive bildskärmar i Bicitybiblitekets datrsal förnyades vid årsskiftet. 11

16 Användningen av Micrsfts System Center Cnfiguratin Manager för att administrera akademins arbetsstatiner utökades ch allt fler funktiner tgs i bruk. Exempelvis har Oraklet ch närstödarna kunnat använda Cnfiguratin Manager Cnsle för fjärrdiagnstik ch kundhjälp. Även systemet med att från Cnfiguratin Manager distribuera applikatiner ch uppdateringar till utvalda arbetsstatiner har tagits i bruk ch visat sig vara användbart. Det ger möjlighet att minska på antalet applikatiner sm finns färdigt installerade på akademins WindwsPC:n när de anländer från leverantören. I stället skapas applikatinspaket sm sedan via Cnfiguratin Manager kan köras ut till just de arbetsstatiner sm behöver dem. Nuvarande versinen av Micrsfts System Center Cnfiguratin Manager är Under 2012 kmmer nästa versin ut med ytterligare egenskaper ch då blir det aktuellt att undersöka ifall det lönar sig för DC att uppgradera till den nya versinen. Sektinen har ett antal interna utvecklingsgrupper med avsikt att testa, utvärdera ch utveckla lika mråden sm faller under sektinens ansvar. Bland annat kartlades behvet av utbyggt stöd för Mac-användning samt hurudana resurser sm skulle frdras för ändamålet. Utvecklingen av arbetstatins- ch applikatinsvirtualisering frtsatte ch för exempelvis en del av de administrativa applikatinerna används det nu lösningar sm bygger på virtualiseringsteknik. Beträffande upphandling av arbetsstatiner blev det en del förändringar i ch med förnyandet av Hansel-avtalen för arbetsstatiner, sm ÅA utnyttjar. Det innebar att DC rdnade s.k. miniffertrundr med de leverantörer sm slutit avtal med Hansel. Resultaten av miniffertrundrna innebär att sm tillverkare av ÅA:s bärbara datrer kvarstår Lenv, medan för brdsdatrer vann HP, sm DC inte hittills haft erfarenhet av. Sm HP-leverantör valdes Businessfrum ch utarbetandet av rutiner för anskaffningarna har förlöpt relativt väl. Sm vald tillverkare av bildskärmar till akademin frtsätter Samsung. I samband med förnyandet av avtalen utvidgade vi garantin för både datrer ch skärmar till att mfatta 4 år n site. På mjukvarusidan kan nämnas att avtalet gällande antivirusprgramvara för Windwsbaserade arbetsstatiner förnyades med F-Secure. Statistik över anskaffningarna hittas i avsnitt 8.6. I samband med DC:s mrganisatin ändrades ärendehanteringssystemets (RT) köer m till att mtsvara den nya rganisatinen. Närstödsvecka hölls vecka 15 (kntakt till enheterna ch kartläggning av utrstning för BenchMarkingen) ch möten hölls med enheternas prefekter där man gick igenm enhetens IT-läge ch behv. Höstens närstödsvecka hölls vecka 37 där vi för enheterna presenterade maskinparksinventeringen ch hjälpte till med att planera IT-budgeter. 12

17 4. Användarstödet Datacentralen ger IT-stöd åt akademins persnal ch studenter. Stödet mfattar prblemlösning gällande akademins IT-miljö ch de gemensamma tillämpningarna. 4.1 Helpdesken Helpdesken (Oraklet), är den instans man skall vända sig till vid IT-prblem. Helpdesken har två verksamhetspunkter, en i Vasa ch en i Åb. Oraklet hjälper både persnal ch studenter med IT-frågr. Man kan kntakta helpdesken per e-pst, telefn eller besök. Helpdeskfunktinen sköts av ett team på 4-6 persner. 4.2 Utryckarna Utryckarna hjälper Helpdesken att lösa incidenter. Enklare ärenden sm inte kan lösas vid Helpdesk utan kräver ett besök på berörd enhet sköts av utryckarna. Ärenden av mera krävande karaktär går fta direkt till närplaneraren eller någn systemansvarig vid Datacentralen för att åtgärdas. Utryckarna består främst av tillfällig persnal ch persnresursen varierar under året. Även praktikanter från akademin såväl sm från Åblands Yrkesinstitut har utnyttjats. 4.3 Närstödet Närstödet fungerar sm kntaktlänk mellan institutinen ch Datacentralen, i samarbete med institutinens egen IT-kntaktpersn. Under året refrmerades närstödsknceptet så att betningen nu ligger på att närstödsplanerarna deltar i planeringen ch utvecklandet av enhetens IT-resurser ch kunskaper. Närplaneraren hjälper även i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens lika prjekt ch ansvarar för att IT-stödet fungerar vid sin enhet. Närstödsarbetet är fördelat på c:a 14 lika persner, sm ckså har andra arbetsuppgifter. 4.4 IT-stödets ärendehanteringssystem IT-stödet har ett ärendehanteringssystem (RT, Request Tracker) för att hålla kntrll över inkmmande ärenden. E-pst sm skickas till raklet@ab.fi eller helpdeskvasa@ab.fi kmmer autmatiskt in i ärendehanteringssystemet. RT-systemet är gemensamt för Åb ch Vasa. Du kan själv följa med hur ditt ärende framskrider samt vem sm löser det genm att lgga in på Under 2010 behandlades (+3%) ärenden av vilka c:a 17% registreras via Vasas helpdesk. Man kan ntera att sm väntat är smmaren ch speciellt juli månad lugn medan det under september månad var en tpp för inkmna ärenden. 13

18 Zd edd edd edd ddd ddd ddd ddd ddd d : & D D : : ^ K E 4.5 Systemexpertisen Även datacentralens systemexperter deltar i IT-stödet. Helpdesken ch närstödare eskalerar prblem till systemexperten vid behv. Om du har frågr relaterade till speciella system kan naturligtvis ckså du vända dig direkt till den systemexpert sm du vet att handhar dylika. 14

19 5. Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal DC:s administratin (2 persnår) Stig-Göran Lindqvist, direktör Matti Huvila, datasäkerhetschef (60%), till Jan Wennström, infrmatinssäkerhetschef (50%), från 1.3 (se även DOS-sektinen) Anne-Maj Adel, avdelningssekreterare Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner (DOS) Sjöström, Niklas, sektinschef, tfn ÅA:s datanät,serverfunktinerna. Anslutningarna till Funet ch Internet. Backa, Thmas, IT-planerare, datanät, tfn Hemanvändningen (ADSL m.m.). Studentbstädernas datanät. Trådlösa näten, SparkNet, Eduram. Telefni (mbiltel, VIP) Wennström, Jan, DI, IT-planerare, tfn ÅA:s datanät, brandväggen. Ståhl, Lena, FM, IT-planerare, Vasa, tfn Datanätet, datakmmunikatin. Talaslahti, Markus, systemadministratör, tfn Infrastrukturutveckling, datanät. Hltlund, Dennis, systemadministratör, tfn ÅA-Linux-miljön, Linuxservrar, OpenLDAP ch Shibbleth. (80% ) Lindrs, Tmas, FM, systemadministratör, tfn Virtualisering ch skivminnessystem (SAN/NAS m.fl.). Sandhlm, Kenneth, DI, systemadministratör, tfn Säkerhetskpieringen, printningsch kpiatrsystemen. Sandström, Fredrik, IT-planerare, tfn E-psten, dess filtrering, virusskydd m.m. Laaksnen, Jussi, systemplanerare, tfn Windws-serverfunktiner, virtualisering. Granlund, Jens, FM, systemadministratör, Vasa, tfn Windws-serverfunktiner, virtualisering ch skivminnessystemen (SAN/NAS m.fl.). (se även ASS-sektinen). Basilier, Leif, DI, EM, överingenjör, tfn Chef för labbet. Beställningar av datanätanslutningar. Hårdvaruservicen. Maskinrummet. Laasnen, Heikki, IT-mntör, tfn Datanätanslutningar, kabeldragningar. Reparatin av datrer, skrivare ch skärmar. Hårdvaru-knwhw. Nylund, Thmas, servicetekniker, tfn Reparatin av datrer, skrivare ch skärmar. Kabeldragningar. Hårdvaru-knwhw. Lipkin, Mats, serviceingenjör, Vasa, tfn Reparatin av datrer, skrivare, skärmar. Kabeldragningar. Anskaffningar till Vasa Sektinen för IT-system (ITS) Levander, Stefan, FM, sektinschef, tfn Förestår DC:s verksamhet i Vasa. E- lärande ch realtidskmmunikatin. Olin, Susanne, FM, systemchef, tfn Förvaltningens ch akademins allmänna administrativa tillämpningar. Björklund, Jakim, FM, IT-planerare, tfn Studiesystemen (Sture m.fl.). Brunberg, Christffer, FM, IT-planerare, tfn Studiesystemen (MinPlan m.fl.). Lstedt, Stefan, systemplanerare, webben, tfn Akademins webbmaster. Lindström, Sari, DI, IT-planerare. Webbtillämpningar, DTP- ch grafikprgram. Söderlund, Andreas, FM, IT-planerare, tfn Biblitekets IT-tillämpningar, Trip Hlm, Dan, FM, systemplanerare, tfn Multimedia, videmötessystemen, webbstöd. E- lärande, Mdle. Birell, Marika, FM, IT-planerare,Vasa, tfn E-lärande, Mdle. Tjänstledig från 1.8. Lawast, Andreas, IT-planerare, e-lärande, Mdle, Vasa, tfn (55%, från 1.9). Se även ASS-sektinen. Wahlman, Susanne, EM, avdelningssekreterare, Vasa, tfn Arbetarskyddet i Vasa. DC:s kansli. Bkning av utrymmen, datrer, prjektrer. Användaradministratin, guider, licenser. (50%) 15

20 5.1.4 Arbetsstatinssektinen (ASS) Flück, Jan-Eric, FM, sektinschef, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön, Akademidmänen. Sjöblm, Barbr, FM, systemchef, vicedirektör, tfn ÅA:s användaradministratin ch - plicies. LDAP-katalger. Lindell, Kim, FM, chefsplanerare, chef för närstödet, tfn Windwsarbetsstatinsmiljön, Akademidmänen, e-pstklienter. Erikssn, Mattias, systemplanerare, tfn Bärbara pc:s, applikatinsstöd, virusbekämpning. Olin, Jhan, FM, IT-planerare, tfn Pc-klasserna, applikatinsstöd ch licensfrågr, pcpub. Söderback, Stig, systemplanerare, tfn Upphandlingsansvarig (datr- ch kringutrustning, prgramvara). Granlund, Jens, FM, systemadministratör, Vasa, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön. (se även DOS-sektinen) Vurinen, Petri, FM, tillämpningsplanerare, Vasa, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön ch pc-klasserna, användaradministratinen, virusbekämpning. Svehlm, Glenn, IT-planerare, virubekämpningen, Linux-arbetsstatinsmiljön. Från 17.1 Sjöhlm, Jhn, IT-instruktör, tfn Närstödet Anderssén, Thmas, IT-instruktör, deltid, Jakbstad, tfn Utrustningen i Jakbstad. Lawast, Andreas, IT-instruktör, Vasa, tfn Närstödet (55%). Se även ITS-sektinen. Kallankari, Erik, IT-instruktör, tfn Närstödet. Från 8.8. Hedman Mårten, FM, systemadministratör, tfn (02) BTC:s datrmiljö. 5.2 För krtare tid anställd persnal Datasäkerhetschef Matti Huvila avgick med pensin den Prjekt- eller visstidsanställda Frss, Thmas, studiesystemen, anställd av studieförvaltningen Mölsä, Mikael, anställd av Spegeln-prjektet Civiltjänstgörare Jhutti, Nataniel, närstödet i Åb, från Praktikanter Olin, Håkan, närstödet i Åb Kskinen, Martin, närstödet i Åb Karvinen, Petteri, närstödet i Åb Jhanssn, Rasmus, närstödet i Åb Tschernij, Walter, nästödet i Åb Vikstrand, Anders, närstödet i Vasa 5.3 Arbetsinsatsen ttalt Ttalt utförde den fasta ch långtidsanställda persnalen arbetsår ( ). Siffran inkluderar Biteknikcentrets planerare sm bekstas av BTC ch en sm är anställd för biblitekets IT. Civiltjänstgörarnas ch praktikanternas arbetsinsats var c:a 1.5 år ( år) 16