Datacentralen, Åbo Akademis IT-verksamhet Årsrapport 2006

Transkript

1 DC rapprt rapprter från datacentralen vid åb akademi Datadirektinen Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt

2

3

4 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

5 1 DC:s uppgifter, datadirektinen Uppgifter (ur instruktinen) Datadirektinen, Ur direktinens verksamhet En översikt av det gångna året ValtIT-refrmerna, bl.a. nya IT-upphandlingsprcedurer Det svenskspråkiga högsklesamarbetet Kvalitetsarbetet Renveringen av ASA-huset E-psten Studiesystemen Videmötessystemen Det nya lönesystemet Datasäkerheten Återhämtningsplaner Säkerhetssamarbete VPN Virusskyddet Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis: DC:s administratin Databassektinen Sektinen för datakmmunikatin Labbet Pc-sektinen Unix-sektinen Vasasektinen Närstödet Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal För krtare tid anställd persnal Arbetsinsatsen ttalt Enheternas IT-kntaktpersner, januari Eknmin Budgeten (1000eur) Förverkligade utgifter (1000eur) Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 eur) Anskaffningarna (förverkligat, 1000eur) Den externa finansieringen Den interna förmedlingsverksamheten DC:s kntakter, samarbete, infrmatin Medlemskap Högsklrnas samarbete Några aktiviteter inm ÅA, sm DC medverkar i Resr DC:s infrmatinsverksamhet IT-frtbildning Datranvändningen Antalet användare Datanättrafiken Fleranvändardatrerna E-psten News-servicen

6 DC-rapprt 9.6 Webben Den datr- ch datanätbaserade undervisningen Uppkpplingsservicen (xdsl, wlan, mdem) Nätlaserskrivarna Datrklasser ch -rum. Bkningar av rum ch utrustning Akademins datrutrustning Antalet datrer Allmänna serverdatrer Allmänna datrklasser ch datrrum Allmän prgramvara Campuslicenser ch allmänt tillgänglig prgramvara Övrig allmän prgramvara

7 1 DC:s uppgifter, datadirektinen 1.1 Uppgifter (ur instruktinen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av infrmatinsteknik (nedan IT) i frskningen, undervisningen ch förvaltningen vid Åb Akademi, inbegripet Österbttens högskla, genm: att samrdna, planera ch ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inm infrmatinsbehandlingen ch infrmatinsförvaltningen samt kmmunikatinen vid akademin, att erbjuda IT-resurser ch IT-sakkunskap åt akademins institutiner ch enheter, deras anställda ch studerande, att ansvara för akademins datanät ch datasäkerhet, att samrdna ch utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av IT-utrustning ch basprgramvara för akademins institutiner ch enheter, samt att handha övriga uppgifter sm faller inm dess verksamhetsmråde. 1.2 Datadirektinen, Matti Htkka prf, rdförande (prf. Paav Salminen) Pirkk Waldén prf., vicerdf. (prf. Christer Carlssn) Egil Gersw biblitekarie (utv.planerare Hans Erikssn) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekrd. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Hlm) Jhan Lilius prfessr (lab.ing. Alf Hermansn) Kerstin Fagerström planerare (biblitekarie Christel Lindfrs) Brita Wårvik lektr (lektr Sven-Olav Back) Ola Österbacka IT-specialplanerare (lektr Rlf Palmberg) Håkan Lövdahl studerande (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) 1

8 DC-rapprt 1.3 Ur direktinens verksamhet Direktinen sammanträdde 5 gånger under året för ttalt 12 ärenden. Utlåtanden avgavs bl.a. m statens ch undervisningsministeriets nya IT-strategier. (Den förstnämnda fastslgs sedermera i frm av ett principbeslut av statsrådet m utvecklandet av statsförvaltningens IT). Finansministeriets beslut m de nya prcedurerna för gemensamma (IT-)upphandlingar inm statsförvaltningen ch ÅA:s avtal med med Hansel behandlades. IT-samarbetet med Hanken utvecklades. Fyra ärenden gällde persnal- ch direktinsfrågr inklusive budgeten ch årsrapprten. Resultatförhandlingarna med rektr hölls den 25 ktber. 2

9 2 En översikt av det gångna året 2.1 ValtIT-refrmerna, bl.a. nya ITupphandlingsprcedurer Finansministeriets planer på knslidering ch centralisering av statens ämbetsverks IT-funktiner frtsatte att sysselsätta såväl ministerier sm datacentralerna. Planerna går under namnet ValtIT ch mfattar bl.a. inrättande av natinella servicecentraler, även inm IT-sektrn. Centraliseringen av IT-upphandlingarna till Hansel genmfördes till sina huvuddrag under året. ÅA:s första erfarenheter av den gemensamma knkurrensutsättningen var närmast psitiva. Systemet ger enheterna möjligheter att spara det arbete sm tidigare lagts ner på fferter ch anskaffningar till den del det gäller nrmal IT-utrustning. Akademins anskaffningsprcedurer förnyades ch datacentralen handhar ÅA:s IT-inköpsfunktin. En del finslipning av de interna prcedurerna kvarstår. Beträffande servicecentraler är frågetecknen många. Statens ITkrdineringsgrupp utarbetar kring årsskiftet en rapprt m grundandet av statens IT-servicecentral (sm sedan kan bestå av flera fysiska centraler). Planerna innehåller för universitetens del vissa realistiska drag, såsm centralisering av driftskritiska funktiner såsm e-psten, samt av pereringen av servrar, arbetsstatiner ch datanät. Även styrningen av närstöd ch help desk-funktinen vre central. Universitetens autnmi upplevs htad. Man ser i rapprten IT-enheten närmast sm en driftsrganisatin för administrativa system, man skönjer ingen förståelse för universitetsdatacentralernas kärnfunktiner, att upprätthålla ch vidareutveckla en djup IT-sakkunskap för att betjäna frskningen ch undervisningen. I UVM:s IT-strategi betnas samarbetet mellan universiteten. Man lyfter fram bl.a. behvet av utökat samarbete mellan de svenska universiteten ch yrkeshögsklrna. UVM nterar vikten av fullständigt svenskspråkig IT-service för högsklrnas anställda ch studerande. UVM har tillsatt utredningsmän för att kartlägga studieförvaltningens viktigaste begrepp, prcesser ch IT-system. En prjektplan för utvecklandet av den elektrniska ärendehanteringen inm UVM:s sektr utarbetas. 3

10 DC-rapprt 2.2 Det svenskspråkiga högsklesamarbetet Hankens ch Akademins datacentraler samarbete fördjupades väsentligt under året. Man påbörjade ett prjekt för att slå ihp driften av e-pstsystemen så att den handhas av ÅA:s datacentral. Användarstödet kmmer att skötas frtsättningsvis lkalt av respektive datacentral. Det kntinuerliga utvecklingsarbetet görs i samråd. De två datacentralerna beslöt ckså utveckla webbprtalprgramvaran i samarbete. Sm bas för ÅA:s nya webbprtal används Hankens prtalprgramvara. Den grundar sig på öppen källkd. Samarbetet kan efter behv utvidgas till andra prgrammeringsprjekt ch till att mfatta även andra högsklr. Datacentralerna utbyter infrmatin kring Open Access-mdellen för att göra en möjligast str del av universitetens publikatiner fritt tillgängliga via webben. Grundandet av Yrkeshögsklan vid Åb Akademi kan erbjuda möjligheter till samarbete ckså inm IT-sektrn. 2.3 Kvalitetsarbetet Universitetsdatacentralerna samarbetar i kvalitetsfrågr. Under året utvecklades beskrivningar av c:a 25 typiska IT-prcesser enligt best pratices -mdell. De generiska beskrivningarna skall sedan lkaliseras ch vidareutvecklas av respektive datacentral. Man beredde ckså en jämförande utvärdering av sju universitets IT-verksamhet. ÅA:s datacentral medverkade i Akademins kvalitetsprjekt. DC började bekanta sig med ITIL-mdellen för rganisering av ITfunktinerna. 2.4 Renveringen av ASA-huset Planerna framskred tyvärr inte under året. Utrymmessituatinen är bekymmersam. Förutm den allmänna trivsel sm de nedslitna utrymmena medför lider verksamheten på flera sätt. Persnal- ch kundutrymmena är trånga ch ändamålsenliga. Den planerade utvecklingen av help desk- ch användarstödfunktinerna i samrdning med det kmmande Lärcentret ligger på is. Maskinrummet är alltför litet ch dess säkerhetsarrangemang är tillfredsställande, vilket brmsar vidareutvecklandet av datrch datanätsystemens driftsäkerhet. 4

11 2.5 E-psten Sammanslagningen av Vasaenheternas e-pstservice med Åbs slutfördes under året. Skräp-e-pstens andel av all e-pst växer frtfarande, den utgjrde under % av alla e-pstmeddelanden. Akademins spamfiltrering sker på många nivåer. Särskilt den s.k. grålistningen biter frtsättningsvis effektivt. Bedömningen är att å andra sidan antalet brtfiltrerade nyttmail är acceptabelt litet. Situatinen lever dck hela tiden ch filtreringen kräver kntinuerlig utveckling ch tidvis snabba ingripanden. 2.6 Studiesystemen DC:s bidrag till det mfattande MinPlan-prjektet med biprjekt mtsvarade c:a 2.5 persnår. Därtill innebar Blgna-anpassningen stra förändringsarbeten mtsvarande ett persnår inm Sture ch vidhängande studiesystem. 2.7 Videmötessystemen ÅA:s videmötessystem kmpletterades vid slutet av året med desktp-videmötes-prgramvaran Adbe Cnnect Pr, sm alltså stöder persnliga videmöten ch därtill bjuder på lika hjälpmedel särskilt för datanätbaserad undervisning. Servicen betjänar ckså Tritnia. 2.8 Det nya lönesystemet DNL genmfördes under året. Det gav en nyttig struktur åt datacentralens utvecklingssamtal. Däremt verkar datacentralen förlra i flexibilitet jämfört med DC:s gamla flexlönesystem genm att DNL åtminstne i ibruktagningsskedet är kraftigt tppstyrt. DC:s löneförhöjningar blev mindre än genmsnittets ch kravnivåerna svarar inte alltid mt tidigare lönenivå. 5

12 DC-rapprt 3 Datasäkerheten 3.1 Återhämtningsplaner Datacentralens sektiner gjrde under året en satsning på att dkumentera de viktigaste IT-systemens risker ch prblemscenarier. På basen av det granskades reservresurser ch -prcedurer ch återhämtningsplaner gjrdes upp. 3.2 Säkerhetssamarbete Universitetsdatacentralerna har en separat expertgrupp, secgruppen för datasäkerhetssamarbetet. Statens datasäkerhetsarbete krdineras av finansministeriets Vahtigrupp. ÅA:s datasäkerhetschef sitter med i sektinerna för internatinellt datasäkerhetssamarbete ch för användarens datasäkerhet. 3.3 VPN VPN-tekniken tgs i utbrett bruk. Med VPN skyddas förbindelsen mellan användarens datr ch serverdatrn/servicen på Datacentralen. Detta är viktigt särskilt när man utnyttjar säkra förbindelser såsm trådlösa nät, allmänna peratörsnät eller det öppna Internet. VPN skyddar dck endast dataförbindelsen, inte själva datrn m denna utsätts för attacker via någn annan förbindelse eller via någt datamedia. 3.4 Virusskyddet Under våren ch smmaren testades ch installerades ny mjukvara för ÅA:s antivirussystem för persndatrer. En övergång gjrdes på serversidan från McAfees:s eplicy Orchestratr till F-Secures Plicy Manager. På klientsidan byttes prgrammen från McAfee VirusScan 8.0 till F-Secure Antivirus Client Security. Övergången till den nya mjukvaran på klientsidan gjrdes till 90% med hjälp av fjärrinstallatinsmetder över nätet medan installatinerna på de övriga maskinerna skedde en ch en med hjälp av förhandsknfigurerade installatinspaket. 6

13 Den nya mjukvaran innehåller förutm antivirusprgram ckså skydd mt spyware ch adware, samt inbyggd brandvägg med avancerat intrångsskydd. Licensen ger rätt att installera F-Secures virusskydd på ÅA:s alla arbetsstatiner ch servrar. Licensen gäller ckså för ÅA:s anställda ch studeranden. I årsskiftet var 2257 datrer kpplade till virusskyddet i Åb ch 587 i Vasa, vilket innebär att täckningen på Windwssidan ökade till c:a 90%. Oskyddade är fta bl.a. äldre Windws-pc:s, bärbara, Linux- ch macdatrer virusattacker (+38%) nterades i Åb under året mt persndatrer. Antalet statistikförda attacker dubblerades efter augusti. Antalet attacker ökade inte, utan rsaken till de högre siffrrna berr på F-Secure-prgramvarans utökade funktiner för upptäckt av virus ch malware. Största delen av attackerna blckerades av virusdetektrerna, men 870 infektiner (1.1% av attackerna) nterades. De vanligaste virusen var VBS/Psyme (17%) JS / Explit-BO (15%) JS/Dwnlader-A (15%) New Malware (11%) ch Winfixer (9%) I kategrin önskade prgram, spyware ch adware var trenden densamma fall blckerades, medan 866 infektiner nterades (0.9%). De vanligaste prgrammen var New Unwanted (27%), JS/Wnka (22%), Adware-URL (11%), Generic PUP (10%) ch Settec (10%). Per e-pst km det därtill virus. 1.7% av de granskade mailen var besmittade. 7

14 DC-rapprt 4 Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis: 4.1 DC:s administratin Administratinen består av byråsekreteraren ch direktören. Förutm lika rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av mera speciellt adbmaterial ch av prgramvara (bl.a. Micrsfts ch Crels prgram samt SPSS), samt m bkningen av datrklasser samt prjektr- ch datrutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktin, för DC:s infrmatin, ch för frågr kring Akademins IT-arkitektur ch IT-anskaffningar samt krdineringen av dessa, liksm för utvecklandet av IT-strategier ch -plicies. 4.2 Databassektinen Sektinen handhar det tekniska underhållet av relatinsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip ch biblitekssystemets WebVyáge-server samt tekniskt stöd kring administrativa system inm persnal-, studie- ch eknmiförvaltningen ch biblitekets tillämpningar (Vyager, bildserver). Sektinen ansvarar för underhåll ch utveckling av studiedatabasen STURE med tillhörande tilllämpningar ch kpplingar till övriga system inm studieförvaltningen. Det tekniska ansvaret för applikatinsmgivningar ch servrar i anknytning till studieplaneringsverktyget MinPlan hör till sektinen. Tekniskt stöd kring inlärningsplattfrmerna Mdle ch Blackbard ch annat inm lärcentret i Åb sköts av sektinen. Det tekniska underhållet av applikatinsmgivningen på akademins webbservrar ch MySQL-databaser hör likaså till sektinens ansvarsmråde. Vidareutvecklandet av MinPlan frtsatte under året. Kurs- ch tentanmälningssystemen blev klara ch ibruktagningen ska ske stegvis under år Blgnaprcessen med övergången från studieveckr till studiepäng medförde frtfarande ändringsarbeten i studieförvaltningsystemen. Det webbaserade systemet för att rapprtera tentamens-resultat, TeRes, marbetades ch anpassades till Blgna. Arbetet med att sammanföra öppna universitetsverksamhetens system KURRE med studiedatabasen STURE startades. Införandet av ämnesreal i studentexamen medförde ändringar i antagningssystemen. 8

15 Kårvalets förhandsröstning rdnades elektrniskt igen i år. Trip-användningen frtsatte sm förut. Datacentralen sköter ckså driften av TY:s databaser. TY:s ch ÅA:s användningsandelar var ungefär lika stra. En ny versin av biblitekssystemet Vyager tgs i bruk under smmaren. Ibruktagningen av EZPrxy-servern i december medförde en förbättrad åtkmst till biblitekets elektrniska resurser för distansstudier ch frskning. EZPrxy-servicen är kpplad till Nelli-prtalen ch används ifall man autentiserat sig med ÅA:s användarnamn ch lösenrd. Servern sköts av DC i Vasa. Arbetet med att mstrukturera ch förnya Akademins webbtjänster frtsatte. Samarbete med Svenska handelshögsklan inleddes kring prgramvara för publiceringsverktyg ch prtalsystem. Användningen av webbmailen ökade under året i ch med att Vasas e-pstservice integrerades med Åbs. Förberedelser för ibruktagning av en ny webbmailversin, sm ckså stöder delade e-pstlådr, gjrdes. Mdleanvändningen växte kraftigt under år De flesta ämnen började rientera sig mera mt Mdle än Blackbard. Vid årets slut var ttalantalet studenter över Mdle fick genm två större uppgraderingar bl.a. nya administrativa funktiner för läraren ch ett nytt kmmunikatinsverktyg. Teckensnittet ändrades till UTF-8 för hela systemet. En del nya mduler ch blck utvecklades för Mdle. En mdul utvecklades för autmatisk länkning ch uppladdning av multimediafiler till streamingservern ch ett blck för att instruktören skall kunna synkrnisera kursdatabasen i MinPlan med Mdle ch föra över sina kurser autmatiskt. Blackbard uppgraderades till versin 6.3. Denna versin innehåller främst uppdateringar för betygsmdulen ch övningar, men även funktinella förändringar i menyn ch val av språk för plattfrmen. En arbetsgrupp för plagiathantering tillsattes på hösten ch testning av prgramvara för plagiatdetektin pågår. 4.3 Sektinen för datakmmunikatin Sektinen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, prtkll ch utrustning (switchar, ruters, brandmurar, hubbar ch nätanalysatrer), för filtrering ch övervakning av trafiken m.m, samt för nätets kpplingar utåt mt övriga Funet ch Internet samt mt andra nät. Knverteringen av kabel- ch datanätet från gammal kaxialteknik till switchat nät baserat på parkabelteknik blev nästan färdig. Fastighets-, dörrlås- ch videövervakningen utnyttjar ckså datanätet, liksm caféernas krtbetalningssystem. 9

16 DC-rapprt ICT-huset sm tgs i bruk under smmaren blev det första huset med nästan genmgående 1 Gb/s förbindelser fram till slutanvändarna. Antalet lika aktiva nder (MAC-adresser) i ÅA:s nät uppgick till Stamnätet mspänner i Åb ASA-, Axelia-, Gadlinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- ch Å-kvarteren. Det ethernetbaserade nätet bygger på switchad 1 Gb/s-teknik. De 20 år gamla fiberkablarna har stegvis bytts ut till mdernare av single mde typ. De mest belastade serverdatrerna har Gb/s-anslutning. Förutm Funet-förbindelserna har DC en kmmersiell internetförbindelse, sm är avsedd för utmstående samarbetspartners såsm t.ex. spin-ff-företag. Operatören byttes under året från Lunet till Aurajen Puhelin samtidigt sm linjen snabbades upp. Skärgårdscentret i Krpström har en direkt ethernetförbindelse via Skärgårdsnet. Ett tema under året var förbättringen av driftssäkerheten ch tillgängligheten. De viktigaste kvartersswitcharna byttes ut mt mdeller med dubbla nätaggregat säkrade med UPSar. En reservmaskin skaffades ckså för brandmuren. De tre redundanta DNS/DHCP-servrarna byttes ut mt nya snabbare maskiner. News-servern förnyades. Övervakningssystemen förbättrades så att lika system ch tjänster kan ha lika ansvariga persner ch störningar kan rapprteras med t.ex. textmeddelanden. Bättre infrmatin m trafiken till/från Akademins nät började samlas in (s.k. Flw-data). Uppgifterna underlättar framför allt felsökning ch kan avslöja crackade datrer ch missbruk såsm laglig kpiering. Några system för upptäckande av försök till system- ch dataintrång (s.k. IDSsystem) testades ckså. Den alltmer utnyttjade PPTP-baserade VPN-servicen kmpletterades med en OpenVPN-baserad mtsvarande tjänst. Målet med VPN-tekniken är säkrare förbindelser ch bättre åtkmst till interna resurser i ÅA:s datanät för användare utanför Akademin. Det trådlösa nätet utvecklades men antalet basstatiner förblev mer eller mindre knstant i..m. att det i ICT-huset pereras gemensamt. De allmänna utrymmena såsm auditrier, aulr ch kaféer är tämligen väl täckta. Studentbyn med sina 700 ÅA-användare är ansluten via TY:s nät. Auria ch Lunet strävar till att frångå högskle-adsl-arrangemanget ch överföra universitetens användare till sina publika ADSL-prdukter. Deras användning minskade till förmån för Aurajen Puhelin, men den ttala användningen av Högskle- ADSL minskade ändå. Till skillnad från publika ADSL-anslutningar ges högskle-adsl-användaren tillgång till lika intranettjänster, såsm bibliteksdatabaser, skyddade webbsidr, pchme m.m. 10

17 4.4 Labbet Labbets huvudsakliga uppgifter, i såväl Åb sm Vasa, är att reparera datrer ch skrivare sm finns på rekmmendatinslistan ch ägs av Akademin, samt att svara för datakableringen i ch mellan ÅA:s lkaliteter. Det gäller både att dra nya kablar ch ersätta slitna ch felaktiga. I mån av möjlighet hjälper labbet till med reparatin av övrig datrutrustning ch prjektrer. Fördelen med egen reparatinsverksamhet är att det sparar kstnader ch att det går mycket snabbare än för en utmstående. En annan fördel är att reparatinen kan utföras när det passar för användaren sm ckså kan vara närvarande m denna vill. Till labbets uppgifter hör ckså att ta hand m datrutrustning sm skall skrtas. Vissa delar kan användas sm reservdelar såsm minnen, ethernetkrt, strömkällr ch diskettstatiner. Övriga delar förs till ett företag sm srterar delarna ch återanvänder ca 95 % av råvaran. En del av mnitrerna återanvänds. Labbet betjänar DC:s sektiner med sakkunskap beträffande hårdvara ch upprätthåller en rekmmendatinslista av rekmmenderade datrkmpnenter ch annan hårvarurelaterad utrustning. Labbet tilldelades under året ansvaret för underhållet av videkannerna i Akademins allmänna auditrier ch klasser. Labbet har flera år haft rätt att utföra garantireparatiner på Mikrlgs ch Daccs PC-apparater ch debitera tillverkarna för arbetet. Delarna byts till mtsvarande hela. På detta sätt utfördes under året 42 reparatiner av Daccs PC-apparater, men bara två av Mikrlgs apparater (Åb + Vasa). Detta berr på att såldes mycket få Mikrlg-datrer. Tidigare år har antalet garantireparatiner varit mkring ett hundra per år så kvaliteten har avsevärt förbättras. Det största prblemet tidigare var att PCapparater tillverkade hade mycket dåliga kndensatrer sm gick sönder under garantitiden. De egentliga laserreparatinerna har varit ca 60, men dagligen utförs putsningar ch mindre reparatiner på någn av akademins skrivare. De mindre reparatinerna utförs i allmänhet på institutinerna, men de större reparatinerna kräver att skrivaren sänds till labbet. PCapparater repareras en till tre per dag ch det utgör på ett år i Åb, samt i Vasa. Slitdelar sm mus ch tangentbrd måste institutinerna betala för, men kstnader för delar under 50 eur ch arbetet står datacentralen för. Under året har dragits en ny fiberkabel från Bicity till det nya ICT-huset, medan den interna kableringen i huset ingick i byggnadsprjektet. Mera mfattande kableringar (tvinnad parkabel) har utförts i Agricla, Dmus, Telgicum ch Reuterska huset. Efter detta återstår bara några krta BNC-slingr i Å-huset, Axelia ch Datacity. 11

18 DC-rapprt I Vasa har man satsat mycket på förebyggande service av skrivare ch bytt delar sm slits innan de gått sönder. Vasa har sammanlagt 47 skrivare (inklusive färg ch kpiatr). 4.5 Pc-sektinen Sektinen underhåller ch utvecklar pc-serverdatrernas lika tjänster ch upprätthåller Windws-dmänen ab.fi ( Akademi i Åb) ch hithörande användaradministratin, autentiseringskntrll ch övrig pc-säkerhet såsm virusbekämpning. Den ratinaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genm att autmatisera prgramuppdateringar, installatiner ch säkerhetskpieringar, samt erbjuder funktiner sm pchme, institutinsgemensamma skivr, cd-servrar m.m. Sektinen ansvarar även för akademins pc-klasser ch allmänna studentpc:n. Pc-sektinen åtgärdar pc-prblem med sakkunnighjälp beträffande MS Windws ch dess applikatiner för både slutanvändare, institutinernas IT-kntaktpersner ch närstödsplanerarna, samt handhar en betydande infrmatinsverksamhet. Sektinen handhar Akademins (Åb) datranskaffningar ch bistår vid privata anskaffningar. Datrerna kmmer med systemprgram ch standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av eknmisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen sm sektinen rdnar för institutinerna, ch även åt persnalen ch studenterna för hemmabruk. På serversidan förnyade man i Åb en dmännkntrlldatr. I slutet av året anskaffades en server för att köra virtualserverknceptet ch under det följande året är avsikten att överföra en del av servicen sm nu körs på lika äldre Windwsservrar till att köra sm virtuella servrar på den nya hårdvaran. Utnyttjandet av enheternas filserver PCinst ökade markant ch skivminnet utökades. Under året förnyades datrerna i Axelia-klassen ch i Aenklassen. För ICT-husets biblitek infördes ett nytt arbetsstatinskncept med tunna klienter (thin clients) sm kan utnyttjas av studenterna i flera högsklr (ÅA,TY ch AMK). Knceptet innebär att respektive högskla har en Windws-server sm betjänar den egna högsklans användare. Målsättningen är att upprätthålla de mest kritiska servicefrmerna med relativt ny utrustning ch den äldre utrustningen får sköta övriga mindre kritiska m dck viktiga funktiner. Det innebar att de gamla serverdatrerna fick nya uppgifter. Samrdningen av Windwsmiljöerna i Åb ch Vasa frtgick med bl.a utvecklandet av nya gemensamma installatinsimages. Man kan även ntera ett visst samarbete med Åb universitets datacentral. På säkerhetssidan kan nteras att ett nytt antivirussystem från F- secure tgs i bruk. Avtalet med F-secure ger rätt att installera 12

19 detektrn gratis på alla datrer i ÅA:s datanät, ckså på persnalens ch studerandenas hemdatrer. Vidare infördes en ny övervakningsserver för att sköta övervakningen av främst serverdatrerna. Här körs bl.a. Servers-alive ch diverse övervakningsskript. Med Servers-alive kan pc-serverdatrerna i viss mån övervakas autmatiskt. I samarbete med datakmmsektinen tgs ett övervakningprgram (Nagis) i bruk för att via datanätet kunna övervaka klass-pc:n ch i tidigt skede kunna märka aktuella prblem. Avsikten är att kntinuerligt vidareutveckla de lika nätbaserade övervakningsfunktinerna. För PC-inventeringen tgs Lansweeper i bruk. Vidare skaffades Admin Studi prgrampaketeringssfta för att kunna tillverka installatinspaket för diverseprgram sm installeras på akademins Windws-datrer. Av str betydelse för Akademin är Micrsfts Campusavtal sm förnyades med Atea Oy sm leverantör. MS-Campus täcker de viktigaste applikatinsprgrammen ch perativsystemuppgraderingarna på Akademins datrer ch mfattar även ÅA-persnalens hemmadatrer. Campusavtalet med Crel förnyades ch mfattar bl.a. WP, Paint Shp Pr ch Crel Draw även för persnalens hemmabruk. Under året skrevs även ett Hansel-avtal, vilket betyder rätt mfattande förändringar beträffande akademins IT-anskaffningar. Pcsektinen var aktiv i Hansels arbetsgrupper för anbudstävlingar gällande bl.a. pc:s ch virusskydd. Ramavtalen gjrdes med Fujitsu-Siemens ch IBM. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling längre fram i rapprten. 4.6 Unix-sektinen Sektinen underhåller ch utvecklar unix- ch ÅA-Linuxserverdatrerna, deras basprgramvara ch administratin (bl.a inlggningsdatrer, databasdatrer, filservrar ch beräkningsdatrer). Den stöder Akademins unixanvändare ch ger basprgramservice åt DC:s övriga sektiner. Unixsektinen handhar Akademins e-pstservice. Den svarar för Akademins datanätkpplade laserskrivare. Sektinen handhar även den allt centralare uppgiften att utveckla ch övervaka den allmänna datasäkerheten, inklusive säkerhetskpieringen. Rapprteringen av datranvändningen ch dess kstnader per resultatenhet hör ckså hit. Administratinen av Akademins c:a datranvändare (användarnamn ch lösenrd för såväl unix- sm Windwsmiljöerna, filmråden, kvter.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. LDAP-katalgen är en central infrmatinsdatabas dit det samlas infrmatin från bl.a. användardatabasen, Sture, Hevi, ÅA:s interna telefnkatalg samt annan infrmatin sm matas in av DC, enheterna samt den enskilde användaren, t.ex. enheternas kntaktuppgifter. Namnuppgifter, e-pstadress ch tele- 13

20 DC-rapprt fnnummer levereras till e pstklienternas adressböcker ch webbtillämpningar E-pstservicen Unix- ch Linuxmiljön Användaradministratinen Integreringen av Vasas e-pstservice slutfördes. Alla mailbxar, även Vasa övningssklas elevers ch lärares, är nu på Åbs e- pstservrar. Integreringen var ett strt prjekt, sm påbörjades Ett nytt integreringsprjekt startade under hösten, då överflyttningen av Hankens e-pst-service till Åb inleddes. Avsikten är att datacentralen skall perera servicen. Vardera universitetet svarar frtsättningsvis själv för sitt användarstöd. Utvecklingsarbetet görs i samråd. Ett datrkluster skaffades för Hankens e- pstlådr. Ett system med autmatiskt underhållna, fakultetsvisa e-pstlistr för ÅA:s studerande ch persnal utvecklades (infrmatinen synkrniseras en gång/dygn från LDAP-användardatabasen). Spam- ch virusattackerna frtsatte. Under året blev det vanligare med s.k. phishing, dvs försök att få tag på gdtrgna användares bank-.dyl. uppgifter. ÅA:s filtrerings-system (särskilt grålistningen) bet mycket effektivt på phishingattackerna ch endast någt tital försök på miljnen trängde igenm. Grålistningen var frtfarande effektiv ckså i fråga m mera traditinell spam. Webbmailen blev ppulärare ch dess serverkapacitet byggdes ut. Förenhetligandet av Linuxservrarnas basprgramvara slutfördes genm att datacentralen gick in för Red Hats Enterpriseversin av basprgramvaran. Övervakningen av servrarna har förbättrats. De systemansvariga kan nu få SMS-alarm från viktiga services ch servrar via Nagisprgramvaran (utvecklat tillsammans med datakmmsektinen). Flera lggservrar skaffades ckså. Datacentralen erbjuder nu fördelaktiga e-pstadresser/bxar åt alumni ch åt utexaminerade sm vill behålla sin ÅA-adress. Gästaccunts tgs i bruk i mars. De är avsedda för krttidsbesökare sm behöver internetaccess. Användartillståndet ger inte access till Akademins e-pst, pc-miljö eller andra interna tjänster. Det kan ges ut direkt ckså av vissa ansvarspersner på enheterna. Under 2006 gavs redan närmare 400 accunts ut. 14

21 4.7 Vasasektinen Sektinen svarar för de lkala resurserna i Vasa ch för den lkala rådgivningen med stöd av specialsektinerna i Åb. I Vasa ch Jakbstad har Akademin c:a 700 datrer anslutna till datanätet. Av dessa är så gtt sm alla Windws-datrer ch Vasasektinen handhar dessa på mtsvarande sätt sm pc-sektinen i Åb handhar Åb-pc:s. Verksamheten i Helsingfrs får ckså sitt IT-stöd från Vasa. Sektinen deltar i vidareutvecklandet av Windwsmiljön tillsammans med pcsektinen. Enhetens speciella kmpetensmråde är utvecklandet av den datrstödda undervisningen ch den datrbaserade realtidskmmunikatinen i samarbete med enheterna i Vasa, men ckså med Åbenheterna samt med lärcentret i Åb ch lärcentret i Tritnia. E-lärandemiljön Mdle ch Blackbard har utnyttjats flitigt. En viss egen utveckling av Mdle har gjrts för att kunna integrera vidematerial i e-lärandemiljön. Vasasektinen har för flertalet serverfunktiner tagit i bruk virtuella servrar för att få funktinerna hårdvaruberende samt snabba upp återhämtningen vid eventuella haverier. Sektinen har ckså under året börjat förnya rutinerna för säkerhetslagring ch återhämtning (disaster recvery) med användning av DPM (Data Prtectin Manager). Under året tgs en prxyserver i bruk för att ge möjlighet att utnyttja bibliteks-databaserna från datrer utanför akademins nät. Prxyn sköter autentiseringen via ldap. Ett inftv-system har tagits i bruk i Academill med möjlighet att även på distans mdifiera infrmatinen. Samtidigt byggdes en funktin in i resursbkningssystemet för att visa infrmatin m kmmande bkningar sm en del av infrmatinen på inftv. Det trådlösa nätet har utvecklats ch rutiner har byggts för autentisering, autmatisk knfiguratin av brandmur samt mnitrering. Sektinen har under året vid flertalet tillfällen bistått med utrustning ch sakkunskap för krävande evenemang sm anrdnats i Academill. Bl.a. kan nämnas svenska kungahusets besök, ett EUmöte samt SFP:s partidag. Videknferensbryggan har utnyttjats mest vid undervisningstillfällen men även vid en del administrativa möten. Bryggan klarar av 16 samtidiga uppkpplingar. I slutet av året skaffades videmötessystemet Breeze (senare Cnnect Pr) sm efter anskaffning har utnyttjats flitigt. En ny brandmur med högre kapacitet har skaffats. Den gamla kmmer att finnas kvar sm s.k. kall reserv. Samanvändningen av it-utrustningen i Tritnia har fungerat tillfredställande. Det har under året förekmmit vissa återkmmande prblem med den utgående linjen i Helsingfrs. Åtgärder har tagits för att förbättra den utgående linjen ch förutsättning- 15

22 DC-rapprt arna för persnalen i Helsingfrs i samarbete med mderenheterna i Vasa. Under december startades schemaläggningsprjektet med planering av databasen ch genmgång av arbetet för integratin av schemaläggningen till akademins it-miljö. Arbetet väntas pågå under våren-smmaren Även utvecklingen av resursbkningssystemet frtsatte under året. 4.8 Närstödet Varje enhet vid Akademin har en ansvarig DC-närstödare. Närstödet har till uppgift att hjälpa Akademins enheter ch datranvändare vid prblem gällande Akademins ITmiljö ch de gemensamma tillämpningarna. Närstödet fungerar sm kntaktlänk mellan institutinen ch Datacentralen, i samarbete med institutinens egen IT-kntaktpersn. Närstödet deltar i planeringen ch utvecklandet av enhetens IT-resurser ch -kunskaper ch i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens lika prjekt. Systemet med namngivna närstödare för samtliga institutiner har i regel givit rätt psitiv respns från kunderna, ch då närstödspersnalen börjar kunna sitt närstödsmråde ch känna sina kunder blir det ckså lättare att snabbt kunna åtgärda prblemsituatiner. Frmellt har Datacentralen blivit tilldelad 6 persnår (5 i Åb ch ett i Vasa) för närstödet men arbetet har fördelats på flera persner. Under året har c:a 18 planerare, varav 5 i Vasa deltagit i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (allt från 10% - 100% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig persnal såsm praktikanter ch civiltjänstgörare. Förutm det nrmala närstödet rdnades två närstöds-veckr, en på våren ch en på hösten, vecka 17 ch 41. Under veckrna gjrdes extra satsningar på närstödet. Temat för höstens närstödsvecka var att göra enheterna mera medvetna m deras IT-utgifter. Närstödet km med förslag över IT-utrustning sm brde förnyas/inhandlas under 2007, d.v.s. hjälpte enheterna med IT-budgeten. Några händelser under året: många nya leasade datrer till bibliteket, närstödet hjälpte till med installering säkerhetsplicyn för bärbara ch arbetet kring plicyn blev klart. Närstödet fick klara regler för hur göra med bärbara datrer. bibliteket anställde en hjälpnärstödare (Mesfin Abaya), sm tg hand m rutinstöd medan ÅAB:s IT-planerare (Jakim Björklund) kunde ägna mera tid åt planeringen av IT-system. den nya antivirusklienten, F-Secure, medförde en del jbb för närstödet. i ch med ibruktagningen av ICT-huset gjrdes en satsning på att utveckla samarbetet kring närstöd (ch andra uppgifter) 16

23 5 Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal DC:s administratin (2 persnår) direktör Stig-Göran Lindqvist avdelningssekreterare Anne-Maj Adel Databassektinen (7 persnår) sektinschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Jakim Björklund (ÅAB:s IT) systemadministratör + Stefan Lstedt IT-planerare Christffer Brunberg (MinPlan) Systemplanerare + Dan Hlm (se även Vasa) IT-planerare Mikael Ekblm (ÅA:s virtuella univ, arbetsrt Åb ch Vasa) Datakmmunikatinen (3 persnår i Åb) Sektinschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thmas Backa IT-planerare + Lena Ståhl (arbetsrt Vasa) Labbet (3 persnår i Åb) Överingenjör Leif Basilier IT-mntör + Heikki Laasnen Serviceingenjör + Mats Lipkin (arbetsrt Vasa) Servicetekniker + Thmas Nylund Persndatrsektinen (6 persnår + 1 på BTC + 1 på ÅAT) sektinschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksnen applikatinsplanerare + Jhan Olin systemplanerare + Mattias Erikssn systemplanerare + Stig Söderback IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) systemadministratör + Mårten Hedman (BTC:s IT) 17

24 DC-rapprt Unixsektinen (7.1 persnår) sektinschef Barbr Sjöblm datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare + Tmas Lindrs IT-planerare + Dennis Hltlund IT-planerare + Kenneth Sandhlm IT-planerare + Fredrik Nyberg, tjänstledig IT-planerare + Fredrik Sandström, IT-planerare + Márius Brunberg (heltidsnärstöd), Vasasektinen (6.1 persnår i Vasa + delad tjänst) Närstödet sektinschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, (se även labbet) tillämpningsplanerare + Petri Vurinen IT-planerare + Lena Ståhl (se även datakmm) IT-planerare + Sam Levander (närstödet) deltid 55.2% Avdelningssekreterare Susanne Wahlman (även arbetsskyddet) äldre planerare + Dan Hlm (arbetsrt Åb) IT-planerare Mikael Ekblm (arbetsrt Åb ch Vasa) IT-instruktör + Thmas Anderssén (arbetsrt Jakbstad) deltid 55.2%, De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åb är Kim Lindell ch i Vasa Stefan Levander. 5.2 För krtare tid anställd persnal Prjektanställda IT-planerare Petter Sandvik (MinPlan, databassektinen), deltid 55.2% IT-planerare David Smedman (MinPlan, bkningssystemet, Vasa), 55.2%, IT-planerare Sam Levander (MinPlan, bkningssystemet, schemaläggningen, Vasa) deltid 50%, Praktikant Rnnie Snellman (kdning av Teknisk Services nya webbaserade beställningssystem), smmaren 18

25 5.2.2 Civiltjänstgörare Glenn Svehlm (närstödet ch labbet), till 23.8 Tny Karlssn (närstödet ch labbet), från Praktikanter Jan Bergman, Arbetsinsatsen ttalt Ttalt utförde den fasta ch långtidsanställda persnalen 37.2 arbetsår ( ). Siffran inkluderar Biteknikcentrets planerare sm bekstas av BTC, en planerare sm bekstas av Tryckeriet, en sm är anställd för biblitekets IT samt MinPlan-prjektets planerare ch virtuella universitetets planerare. Minskningen från föregående år berdde på sparåtgärder sm främst drabbade närstödet. Civiltjänstgörarna ch praktikanterna std för en arbetsinsats på 2år 3mån ( år). 19

26 DC-rapprt 6 Enheternas ITkntaktpersner, januari 2007 ESF - företagseknmi Krkfrs,Lindblm,Nyhlm - infrmatinsförvaltning Kristina Erikssn-Backa - kvinnfrskning Eve Hed-Kattelus - mänskliga rättigheter Eva Höglund - ffentlig förvaltning Marina Hamberg, Mark Jas - ffentlig förvaltning, frskare Björn Grönhlm - rättsvetenskap Benita Asikainen - samhällseknmi ch statistik Ralf Erikssn - scilgi Slveig Bystedt - statskunskap Marina Hamberg HF - engelska Inna Lindgrén, Brita Wårvik - engelska, chilpa Maria Lassen-Seger - etnlgi Ann-Charltte Palmgren - filsfi Tm Kettunen - finska Yvnne Bertills - flklristik Lena Marander-Eklund - franska ch klassiska Andrea Hynynen - histria Stefan Nrrgård - knstvetenskap Siv Österlund - litteraturvetenskap Mia Franck - musikvetenskap, sibeliusmuseet Inger Jacbssn-Wärn - psyklgi Susanne Maikla - religinsvetenskap Christian Wulff - ryska Martina Björklund - svenska Arja Lehtnen - tyska Carina Lagerström MNF - bikemi Jussi Merilut, Jukka Lehtnen - bilgi Thmas Bymark - eklgi Pia Isakssn - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Htkka - gelgi Leif Bergman, Fredrik Strandman - matematik Margrét Halldórsdóttir, Mikael Kurula - rganisk kemi Maria Pinjanainen - parasitlgi Lars-Gustav Lönnström PF - barnpedaggik Thmas Anderssén 20

27 - lärarutbildning Lars Burman, Juha Hartvik - pedaggik Elsbeth Träskelin - VÖS, gymnasiet Gunnar Magnussn - VÖS, grundutbildningen Nils Saram, Mats Omars SVF - inst. finlandssvensk samhällsfrsk. Fjalar Finnäs - samhällsvetenskap Göran Djupsund - scialplitik Siv Stlpe-Kaustinen - utvecklingspsyklgi Karin Österman - vårdvetenskap Karine Hemming TF - TF Lundström, Sandelin, Ahlqvist TkF - analytisk kemi Paul Ek - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - IAMSR, infrmatinssystem Rbert Ståhl (våren) - industriell eknmi Wilhelm Berlin - IT-avdelningen Ulf Tigerstedt, Rbert Gyllenberg - kemisk träförädling Tm Lundin, Tm Hulthlm - rganisk kemi Kaj Fröberg, C. Ekhlm, P.Ekhlm - papperskemi Anders Sand - reglerteknik Stefan Rönnblad - skgsprdukternas kemi Jarl Hemming - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk plymerkemi Maria Pinjanainen - värmeteknik Alf Hermansn Förvaltningen - allmän förvaltning Benita Qvarnström - arbetsfrum Thurid Erikssn - eknmiförvaltningen Mna Dahlström - ESF, kansli Slveig Bystedt - förvaltningsämbetet, Åb Bengt Sandell - HF, kansli Henning Grönrs - infrmatin ch PR Ben Rimla - internatinella enheten Annikki Abrahamssn - KTF, kansli Ulla Bäckström - KTF-serviceenhet Jhn Lassus - löner Märta Hlmberg - MNF, kansli Hillevi Karjalainen - persnalärenden, FÄ Benita Qvarnström - PF:s kansli Ola Österbacka - planering, FÄ Bengt Sandell - studieärenden Harriet Kurten - SVF:s kansli Ragnhild Lerviks - teknisk service Sanne Jahnssn - telefnväxeln Slveig Ljungberg 21

28 DC-rapprt - tryckeriet Sari Lindström Fristående institutiner- - acceleratrlabratriet Jörgen Bergman - bibliteket Egil Gersw - biteknikcentret Rlf Sara, Mårten Hedman - centret för språk ch kmmunikatin Tm Björkfrs - frtbildningscentralen, Vasa Carina Österåker - frtbildningscentralen, Åb Carl Mhn, Kerstin Fagerström - TUCS Jnatan Krnqvist Stiftelsen för ÅA - dnnerska Björn Dahla - stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström - stiftelsens för ÅA frskningsinst Kristina Tivnen 22

29 7 Eknmin 7.1 Budgeten (1000eur) Löner - rdinarie budgeten - stiftelsens anslag - prjektanslag Driftsanslag Anskaffningar - gemensam utrustning - institutinernas utrustn Kundtjänstinkmster (uppskattn) 18 Utrymmeshyra Ttalt Förverkligade utgifter (1000eur) Löner - rdinarie budgeten - stiftelsens anslag - prjektanslag, tillfälliga Driftsanslag Anskaffningar - gemensam utrustning - institutinernas utrustn Kundtjänst Utrymmeshyra Ttalt Förverkligat-tabellen van ch senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s egna infficiella bkföring. 23

30 DC-rapprt Lönerna för 3 anställda i Vasa saknas i DC:s budget. De är upptagna i ÅA-Vasas budget ch utgifter. Summan är av strleksrdningen eur. Under 2006 fanns därtill ett restanslag från år 2005 på eur att tillgå. Restanslaget från 2006 blir klart mindre. En del av det utgörs av 2006 års investeringar sm har bkförts först i januari Återstden av restanslaget används för att täcka en del av underskttet i budgeten 2007 (sm enligt prgnsen är drygt eur). Ett större undersktt kan förutses för 2008 ifall ej ökade anslag kan erhållas. Orsaken ligger närmast i den rdinarie budgetens löneanslag, sm minskat från eur (2003) till eur (2007), trts att löneutgifterna stadigt vuxit via de nrmala löneförhöjningarna. Behvet för 2007 uppskattas till eur. Investeringsanslaget är år 2007 på den lägsta nivån detta millennium, efter att de förverkligade anskaffningarna ckså 2006 bantats till en miniminivå för att balansera budgeten. 7.3 Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 eur) institutinsanslag ch diverse underhåll, inkl. kabelnätet datakmmunikatin, bl.a. Funet prgramvara datacentralernas samarbete IT-material IT-utrustning av ringa värde DC:s persnals utrustning, datrrum ttalt En finare uppdelning av några driftsutgifter Serviceutgifter, hårdvara serviceavtal, serverdatrer arbetsst.,kringutr,verktyg datanätet, (ruters, switchar) kabelnätet (utveckling) diverse ttalt

31 Enheternas IT-anskaffningar kunde inte stödas 2006 med DC:s medel blir ett nytt nllår. Utebliven mdernisering innebär mera underhållsarbete för såväl enheterna sm för DC. Under året skaffades eller förnyades ett 20-tal allmänna serverdatrer. Nya var bl.a. MinPlan- ch LDAP-servrarna, samt en virtudatakmmunikatin hyrda linjer(åb,h:frs,husö,krp) hyrda linjer (Vasa, J:stad) Funet accesservice (mdembanker, DSL) ttalt prgramvara, underhåll, licenser basprgramvara, Sun, Linux basprgramvara, DEC Micrsft, Crel, antivirus pc-basprgramvara databaser, Ingres, Trip övrigt (statistik, matematik) nyanskaffningar ttalt Bland årets nya prgramvara kan man ntera övergången från McAfee:s antivirusprdukter till inhemska F-Secures. Desktpvidemötessystemet Breeze (sedermera Adbe Cnnect Pr) skaffades. 7.4 Anskaffningarna (förverkligat, 1000eur) Serverdatrer beräkningsdatrer datrklasserna datanätet, labbet specialutrustning,m.m. institutinernas datrer ttalt

32 DC-rapprt alserver till Åb. Ett kncept med tunna klienter (jämförbart med centraldatr/termina-lmdellen) tgs ibruk i det nya ICThusets biblitek. Thin client-servern bekstades av förvaltningen. Maskinrummets kylsystem är i grunden tillräckligt ch kräver årligen kmpletteringar, år 2006 för eur. Datrskåp skaffades för eur. Byggandet av ICT-husets datanät std för lejnparten av datanätinvesteringarna, eur. Övergången i Akademins datanät till switchat Gb/s ethernät är nu praktiskt taget slutförd. Brandmurarna i Åb ch Vasa förnyades ch deras funktinalitet säkrades med reservutrustning. Pc-klassen ch -rummet i Gripen förnyades, liksm även Axelias pc-klass. En del auditrie-pc:s mderniserades ckså. 7.5 Den externa finansieringen Den bkföringstekniska inkmsten från kundtjänsten ch från förmedlingsverksamheten blev eur (39000 eur året innan). Minskningen berr bl.a. på att TuKKK har flyttat över sina studieförvaltningssystem till Odi. Inkmsterna inkluderar bl.a. spin-ff- ch andra företags datanätanslutningar ch servertjänster, extern e-pstanvändning, knsulttjänster ch printningsavgifter. Överskttet har använts för en del av löneutgifterna för en datanätplanerare. 7.6 Den interna förmedlingsverksamheten DC sköter m en str del (kanske 80%) av inköpen av datrutrustningen till Akademins enheter. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker direkt via den beställande institutinen, ch den går endast i undantagsfall via DC:s bkföring. Under året förmedlades 469 nya persnliga datrer, varav 57 till Vasa (505 året innan). 341 brdsdatrer inhandlades åt enheterna (42 till Vasa), 139 var av märket Osbrne ch 202 DTK. Antalet nya bärbara pc:s var 128 (62 st. Fujitsu-Siemens ch 66 IBM/Lenv). Antalet bildskärmar var 345. Sny std för merparten, 195 st., medan 92 var av märket Samsung. Skärmarnas strlek växer så att 19 nu var den vanligaste strleken. Endast flata skärmar köps. Antalet köpta laserskrivare var 53, av vilka 12 st. färgskrivare, alla av HP-fabrikat. 26