DC rapport. DC rapport

Transkript

1 rapprter från datacentralen vid åb akademi DC rapprt DC rapprt Åb Akademis Datacentral Verksamhetsberättelsen Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 Innehållsförteckning sida 1. DC:s uppgifter, datadirektinen 1 2. Det gångna årets nyheter 2 3. Infrmatinssäkerheten 6 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis 8 5. Användarstödet Persnalen Enheternas IT-kntaktpersner, februari Eknmin år DC:s kntakter, samarbete, infrmatin Datranvändningen Akademins datrutrustning Allmän prgramvara 41

4

5 DD 1/2009, bilaga 5 Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt 2008 Datadirektinen stig-gran.lindqvist@ab.fi 1. DC:s uppgifter, datadirektinen 1.1 Uppgifter (ur instruktinen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av infrmatinsteknik (nedan IT) i frskningen, undervisningen ch förvaltningen vid Åb Akademi, inbegripet Österbttens högskla, genm: att samrdna, planera ch ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inm infrmatinsbehandlingen ch infrmatinsförvaltningen samt kmmunikatinen vid akademin, att erbjuda IT-resurser ch IT-sakkunskap åt akademins institutiner ch enheter, deras anställda ch studerande, att ansvara för akademins datanät ch datasäkerhet, att samrdna ch utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av ITutrustning ch basprgramvara för akademins institutiner ch enheter, samt att handha övriga uppgifter sm faller inm dess verksamhetsmråde. 1.2 Datadirektinen, Matti Htkka prf, rdförande (prf. Paav Salminen) Pirkk Walden prf., vicerdf. (prf. Christer Carlssn) Egil Gersw biblitekarie (utv.planerare Hans Erikssn) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekrd. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Hlm) Jhan Lilius prfessr (lab.ing. Alf Hermansn) Kerstin Fagerström planerare (biblitekarie Christel Lindfrs) Brita Wårvik lektr (lektr Sven-Olav Back) Ola Österbacka IT-specialplanerare (lektr Rlf Palmberg) Håkan Lövdahl studerande (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) 1.3 Ur direktinens verksamhet Direktinen sammanträdde 5 gånger under året för ttalt 11 ärenden. Det femte mötet hölls per e-pst. Förnyandet av Akademins förvaltningsinstruktin ch IT-arbetsgruppens förslag behandlades vid några tillfällen. Utvärderingen av Akademins IT-verksamhet slutfördes. Datacentralen fick en persnalplan. Inm kvalitetsarbetet utfrmades ett utkast till verksamhetshandbk. Stödet för statistisk prgramvara mvärderades. 1

6 2. Det gångna årets nyheter 2.1 Universitetsrefrmen, natinellt samarbete Universitetsrefrmen dminerade det natinella IT-samarbetet. Det perativa ansvaret för persnalförvaltningssystemet Persnec, lönesystemet ch eknmisystemet Raindanceöverfördes till Certia (driften av Raindance sköts dck av datacentralen). Certia är ett av undervisningsministeriet, senare trligen av universiteten, ägt nygrundat IT-serviceblag. Akademin agerade pilt-universitet under hösten Utvecklandet av ett nytt eknmisystem baserat på SAP-prgramvaran påbörjades med stram tidtabell. Målet är att det nya systemet är i funktin SAP-systemets mduler för persnalförvaltning anpassas till universitetens behv men tas ibruk med en långsammare tidtabell. Nästan alla universitet, inklusive ÅA, gick slutligen med i SAPprjektet, ch så att driften av systemen förläggs till Certia. Under året införde Akademin resehanteringssystemet Travel på så sätt att driften utlkaliserades till Certia. Travel används, eller kmmer att tas ibruk, av alla universitet i enlighet med statskntrets beslut. UVM:s Raketti-ramprjekt utfrmades under året. Avsikten är att utnyttja IT sm stöd för den strukturella utvecklingen av högsklesystemet. Raketti mspänner såväl universiteten sm yrkeshögsklrna. Det består av tre delprjekt, uppgörandet av en helhetsarkitektur sm beskriver, specificerar ch utvecklar förvaltningens arbetsprcesser, ett prjekt för utvecklande av vissa gemensamma basmduler för studieförvaltningen, samt ett prjekt för knstruktin av ett datalager med data m bl.a. studie- ch frskningsprestatiner samt eknmin sm kan sammanställas till rapprter för beslutsfattandet. Raketti har lidit av att prjektens kstnader ch nytta är svåra att specificera, samt av att det belastar universitetens redan överbelastade nyckelpersner. Finansministeriets ValtIT-prjekt gällande knslidering ch centralisering av statens ämbetsverks IT-funktiner förlrade i ch med universitetsrefrmen till str del sin aktualitet för universiteten. Beträffande de stra administrativa IT-systemen för eknmich persnalförvaltning utvecklas dessa ckså i frtsättningen i nära samarbete med ValtIT, så att undervisningsministeriet övertagit krdineringen för universitet ch högsklr. Universiteten deltar via den av UVM utsedda OpIT-ledningsgruppen. Vad gäller infrmatinssäkerheten frtsätter datacentralerna sitt nära samarbete med finansministeriet genm att aktivt delta i Vahti-gruppens arbete. Universitetens IT-chefers samarbete frtsatte under året på sedvanligt sätt. Kupi universitets IT-chef Ahti Planman fungerade sm generalsekreterare för samarbetet. 2.2 De svenskspråkiga datacentralernas samarbete Svenska handelshögsklans ch Akademins datacentralers samarbete frtsatte. Arbetet med att slå ihp driften av e-pstsystemen så att den handhas av ÅA:s datacentral slutfördes under året. Ett frtgående utvecklingssamarbete inleddes. Samarbetet kring webbprtalernas gemensamma prgramkd ch kring vidareutvecklandet av prtalerna frtsätter. Prgramkden byggdes ursprungligen av Svenska handelshögsklans datacentral på öppen källkd. För att främja krdineringen ch samrdningen av IT-funktinerna vid ÅA ch yrkeshögsklan Nvia gavs den tidigare tillfälliga IT-samrdningsgruppen ett bestående mandat. Nvia startade sin verksamhet i augusti

7 2.3 Åbuniversitetens samarbete Det nya beräkningsklustret sm skaffades gemensamt av fysikalisk kemi, teknisk kemi ch datacentralen förenades med ett kluster vid institutinen för fysik vid TY. Det tgs sent msider ibruk i slutet av IT-utvärderingen, åtgärdsprgram Den jämförande utvärderingen av IT-verksamheten vid 7 finländska universitet (de övriga var HU, OY, TY, KY, TTY ch LTY) slutfördes under våren En jämförande analys gjrdes ckså gentemt en referensdatabas av finländska ch internatinella större företag ch andra rganisatiner. Utvärderingen finansierades av undervisnings-ministeriet samt för ÅA:s del av rektr ch datacentralen. Den utfördes av knsultföretaget Cmpass OY. Den innehöll en mfattande ch detaljerad datainsamling sm mspände IT-verksamheten vid akademins alla enheter. Enligt utvärderingen var användartillfredsställelsen ch kvaliteten på akademins ITservice hög. Tillfredsställelsen mättes med en enkätundersökning riktad till anställda ch studerande svar inlämnades. Tillfredsställelsen var nästhögst bland universiteten ch mycket högre än inm Cmpass referensgrupp. Kstnadseffektiviteten hörde på flera mråden till de bästa bland universiteten, vilka i sin tur genmgående var klart effektivare än Cmpass referensgrupp. Utvärderaren rekmmenderar en högre grad av centralisering av enheternas IT-funktiner till datacentralen för bättre prduktivitet. Liknande rekmmendatiner gavs åt de övriga universiteten. Akademins IT-arbetsinsats mtsvarar 57 årsverken (av sådana sm under mera än hälften av sin arbetstid jbbar med IT-system). Av årsverkena utfördes 34 vid datacentralen ch 23 vid övriga enheter. Antalet driftsstörningar är lägre ch kstnadseffektiviteten bättre vid datacentralen än för den decentraliserade verksamheten. Man rekmmenderar vidare ett mera rganiserat infrmatinsutbyte mellan akademins ledning ch datacentralen samt flera mått på prestatiner ch en större genmskinlighet vad gäller IT-kstnaderna. Datadirektinen mfattade i maj på basen av utvärderingen ett åtgärdsprgram sm tillställdes ÅA:s ledning. Det innehöll bl.a. : - En knslidering av DC:s servrar. Detta verkställs under 2008/2009 bl.a. genm virtualisering av lgiska servrar, övergång till servrar av blade-frmat ch ihpsamling av dessa i blade-skåp, samt en övergång till ett SAN-filsystem sm integrerar de tidigare separata skivminnessystemen från ett strt antal servrar. - En centralisering av enheternas infraservrar ch arbetsstatinsskötsel, samt även av en del applikatinsservrar. En eknmisk mdell har under hösten utarbetats, men en centralisering har ej genmförts. - Anslutning av allt IT-stöd till Helpdeskfunktinen ch ibruktagning av ett incidenthanteringssystem. Förslaget härstammade från en strategisk arbetsgrupp tillsatt av datadirektinen år Det förverkligades under våren-smmaren 2008, då helpdeskens bemanning ändrades så att den nu handhas av ett litet antal persner (c:a 5). På så sätt kunde Helpdeskens sakkunskap förbättras avsevärt. Sm incidenthanteringssystem valdes gratisprgramvaran RT. - Riskhantering ch återhämtningsplaner. Dylika finns på IT-teknisk nivå, men saknas till str del på förvaltnings- ch substansnivå. - Effektivare kmmunikatin mellan ÅA:s ledning samt IT-ledningen. Frågan hänsköts till IT-arbetsgruppen (se nedan). 3

8 2.5 IT-strategiskt arbete inm akademin - Den av rektr tillsatta arbetsgruppen med uppgift att se över akademins ITtjänster (rdf. förvaltningsdirektör Helander) gav ut sin slutrapprt under våren För att öka synligheten beträffande IT-kstnaderna ch förtydliga infrmatinen m de tjänster datacetralen bjuder på uppgjrde gruppen en SLAmdell med beskrivningar av DC:s tjänster. Gruppen föreslg att ett SL-avtal ingås mellan rektr ch DC angående ÅA:s gemensamma IT-tjänster samt att förvaltningsdirektören ch DC gör ett separat SL-avtal m förvaltningsämbetets IT-system. Datacentralen vidareutvecklade SLA-mdellen under hösten. Den tgs dck inte ibruk. Gruppen föreslg därtill en mdell för hantering av IT-prjekt, samt att mera regelbundna möten rdnas mellan ÅA:s ledning ch DC:s ledning. Förslagen verkställdes inte under Den arbetsgrupp sm tillsattes för att utveckla akademins förvaltning tg ckså upp vissa IT-frågr. Datacentralen var inte representerad i gruppen. Slutrapprten utkm i juni Man föreslg i ett utkast till ny förvaltningsinstruktin att datacentralens status skulle ändras från fristående institutin till en enhet under förvaltningen. Styrelsen gick in för en mindre mfattande refrm av instruktinen sm inte ändrade på datacentralens status. 2.6 Renveringen av ASA-huset Byggnadsarbetet inleddes i augusti 2008 ch det förnyade ASA-huset är enligt planerna inflyttningsklart vid årsskiftet 2009/2010. Datacentralens nya maskinsal trde tas ibruk redan i juni Under byggnadsskedet verkar datacentralen i tillfälliga utrymmen i Chemicum på Akademigatan 1. Datacentralens maskinrum blev uppdelat mellan tre adresser, ASA, Chemicum ch ICT-huset. Bl.a. datanätets centrala switchar förblev i ASAhuset. Byggnadsarbetena har medfört att ASA-maskinrummet har behövt kntinuerlig övervakning från DC:s sida. Maskinutrymmena i Chemicum är temprära ch behövs inte efter tillbakaflyttningen. Utrymmena i ICT-huset kmmer i frtsättningen att användas för utrustning sm dubbleras för att ytterligare minska risken för driftsavbrtt. 2.7 Akademins webbprtal Datacentralens webbsidr flyttades under början av året över till akademins nya webbprtal. Innehållet förnyades på samma gång. 2.8 Studiesystemen Blgna-anpassningen av Sture-systemen frtsatte under Rätten av avlägga examen i det gamla systemet tg slut 31.7 för alla utm DI-studerande ch då överfördes de studerande sm inte hann avlägga examen till Blgnasystemet, vilket innebar ett mfattande arbete i STURE i månadsskiftet juli-augusti ch anpassningen pågick under hela hösten. Universitetens gemensamma ansökningssystem YSHJ tas i bruk våren Akademins ansöknings- ch antagningssystem måste anpassas till det ch planeringen av det startades under hösten. 2.9 Några andra nyheter Knslideringen av akademins datrmgivning frtsatte bl.a. genm virtualisering av serverdatrer (flera lgiska servrar läggs på samma fysiska server) ch stegvis avveckling 4

9 av Sun Slarismiljön. Arbetet med att förenhetliga Windwsmiljöerna i Åb ch Vasa frtsatte. Användningen av MySQL inm akademin kartlades i ett prjekt ch rekmmendatiner gällande administrering gjrdes. Oraklet/närstödet förnyades. Avsikten är att kunna kanalisera största delen av användarnas frågr ch prblem via Oraklet. Till refrmen hörde upprättandet av en databas över användarkntakterna, så att ansvaret för hanteringen av en fråga är entydigt, ch så att användaren själv kan se var bllen ligger. RT-systemet skaffades för ändamålet. Mdellen där alla DC:are deltg i helpdeskfunktinen ersattes med en där endast 5-6 DC:are svarar för helpdesken. På så sätt förbättrades Oraklets sakkunskap ch medvetenhet m dagens prblem betydligt. Datacentralens tjänster delades in i priritetsklasser. Priritetsklassernas innebörd specificerades, bl.a. gällande tjänstens tillgänglighetskrav, övervakning, reaktinstider vid prblemsituatiner ch möjlighet till övertidsarbete,. Också i SLA-pappret berördes pririteringsfrågr. Mimers brunn. Datacentralen byggde upp en multimediatjänst, en studi försedd med några kraftiga multimediadatrer ch specialprgramvara för behandling av vides, bilder, ljud, inspelningar m.m.. Prgramvaran beskrivs i avsnitt Refrmer under planering Många nya IT-tillämpningar ch refrmer innebär flerårigt planeringsarbete. På gång var bl.a: Anskaffning av ett SAN-filsystem. Avsikten är att knslidera lika servrars skivminnessystem så att mdispnering av filutrymme ch administratinen av dem förenklas. Samtidigt kan säkerhetskpieringen göras mångsidigare ch bättre betjäna slutanvändaren. SAN-systemet skaffas 2008/2009 ch tas stegvis i bruk. Planeringen ch anskaffningen av utrustning för det nya 10 Gb/s stamnätet genmfördes. Utrustningen tas i bruk under våren Windwsversinen Vista testades under året. Vista används idag i viss utsträckning närmast på nya bärbara datrer. En allmännare ibruktagning av Vista vid akademin sköts ännu upp på grund av en viss instabilitet ch inkmpatibilitet med mgivande system. Efterfrågan på Vista har tillsvidare varit blygsam. Andra universitets erfarenheter har varit liknande även glbalt. Ett antal prcessbeskrivningar av datacentralens centrala IT-tjänster blev färdiga hösten Arbetet frtsätter under 2009 ch utgör en del av kvalitetsarbetet. Beskrivningarna avses att användas sm intern dkumentatin inm DC, men ckså sm infrmatin åt slutanvändaren. 5

10 3. Infrmatinssäkerheten 3.1 Ny ledningsgrupp Rektr förnyade i ktber ledningsgruppen för akademins infrmatinssäkerhet. Mandatet gäller till Ordförande är datasäkerhetschefen Matti Huvila ch sekreterare arbetarskyddschef Jhn Lassus. Statens datasäkerhetsarbete leds av finansministeriet med hjälp av Vahtiledningsgruppen. Universitetsdatacentralerna samarbetar nära med Vahti ch deltar i dess arbetsgrupper. Dataskyddsmbudsmannen är kpplad till arbetet. Huvila har varit aktiv i Vahti-samarbetet, vilket bl.a. resulterade i att det tillsattes en styrgrupp med uppgift att översätta en del av Vahtis handböcker ch datasäkerhetsterminlgi till svenska. Den första översatta handbken utkm under året, Infrmatinssäkerhetsanvisning för persnalen, Vahti 7/2008. Universitetsdatacentralernas samarbete sker främst inm Sec-gruppen, sm är tillsatt av IT-chefernas frum. Sec-gruppen utbyter infrmatin m akuta prblem ch krdinerar åtgärder. Den utarbetar en anvisning för studerande. 3.2 Säkerhetsht under året Akademins datrer utsätts för inemt virusattacker per år. Statistik återges nedan i avsnitt 3.3. Syftet med en virusattack är fta att överta kntrllen av datrn, så att man t.ex. kan installera en e-pstservice för att sprida spammail. Verksamheten är rganiserad ch sker i vinstsyfte. Avsikten kan ckså vara att illegalt sprida filer (filmer, musik, prgramvara) sm innehåller cpyrightskyddat material. Inte vanligt är att en akademianvändare med hjälp av peer-t-peer-prgramvara laddar ner cpyrightskyddade filmer eller musik för eget bruk, trts att detta ju numera är tillåtet enligt finsk lag. Illa är att dylik prgramvara i regel genast börjar dela ut samma material vidare till ett strt antal mttagare. Datacentralen försöker alltid ingripa då det är fråga m en anställd ch en ÅA-ägd datr. Sådant missbruk kan leda till sanktiner från arbetsgivarens sida. DC kan ckså ingripa när det gäller hemdatrer kpplade till akademins datanät, det händer att DC t.ex. spärrar hemförbindelsen. Ett skäl till bekymmer är att spridning av cpyrightbelagt material eller annars stra vlymer lätt leder till att akademin svartlistas i Internet, vilket innebär att många rganisatiner ch peratörer bl.a. slutar ta emt e-pst av ss. Detta inträffade några gånger under året, ch det tg lång tid för DC att återställa rganisatinernas förtrende för ab.fi. Under året spred sig särskilt de s.k. phishing-attackerna, genm vilka crackers försöker få tillgång till användares lösenrd ch annan persnlig infrmatin. Typiskt utnyttjas e- psten för detta, tidigare i frm av engelskspråkiga e-brev, senare även e-brev på dålig svenska. Tyvärr svarar alltid någn av våra e-pstanvändare på dylika lckelser, även m DC fta lyckas stppa sådana kntakter. Ett lösenrd sm avslöjades på detta sätt ledde till att ÅA:s webbmail kunde utnyttjas för en spamattack. En webbserver på en ÅA-enhet crackades ch försågs med falska webbsidr för att samla kreditkrtsuppgifter ch utföra bedrägerier. En av datacentralen utförd lösenrdscrackning avslöjade 570 dåliga lösenrd. Användarna uppmanades byta till ett bättre. Akademin nterade under året ckså det viktiga med att säkra skyddet av även tillsynes harmlös persninfrmatin. Även en avsiktlig mindre öppning väcker lätt r. Användarna visade sig vara glädjande alerta ch larmade ss snabbt. 6

11 3.3 Virusskyddet I årsskiftet var c:a 2530 datrer kpplade till malware-skyddet i Åb ch 622 i Vasa. Malware är ett samlingsnamn sm täcker bl.a. virus, önskade prgram, spyware ch adware attacker (+17%) nterades i Åb under året mt persndatrer, av vilka 938 ledde till infektiner (dvs 1.1% av attackerna). Antalet attacker var tämligen jämnt spridda över året, men andelen infektiner växte någt från tidigare år ch så att de tilltg mt slutet av året. Orsaken är den ökande spridningen av Malware via webbscripts, sm är svåra att blckera i..m. att antalet webbapplikatiner blir allt större. Blckerad malware Infektiner Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktber Nvember December De vanligaste malwaretyperna var Trjan.JS.Generic (17%), Win32.Agent (14%), Trjan.Dwnlader.Gen (13%), Virus.VBS.A.Gen (10%) ch New Malware (9%). Därtill kmmer det in virus per e-pst, år 2008 nterades st. För e-pstens virusskydd har vi ett separat system, Clam AV, med vilket viruset avlägsnas innan mailet levereras till mttagarens Inbx. Mail med riskabla bilagr (t.ex. innehållande exekverbar kd) läggs i karantän ch mttagaren underrättas. 3.4 Annat Ett system för hantering av datasäkerhetsrelaterade incidenter tgs ibruk. 7

12 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis: 4.1 DC:s administratin 4.2 Databassektinen Administratinen består av avdelningssekreteraren ch direktören. Förutm lika rent administrativa uppgifter handhar avdelningssekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material ch av prgramvara (bl.a. Micrsfts ch Crels prgram samt SPSS), bkningen av datrklasser samt prjektr- ch datrutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktin, för DC:s infrmatin, ch för frågr kring Akademins IT-arkitektur ch IT-anskaffningar samt krdineringen av dessa, liksm för utvecklandet av ITstrategier ch -plicies. Databassektinen ansvarar för de databassystem sm används inm akademin (Ingres, MySQL, Trip) samt deras applikatinsmgivningar. Sektinen har det tekniska ansvaret för akademins administrativa tillämpningar inm mrådena eknmi ch persnalärenden. Tekniskt ansvar för planering, utveckling ch underhåll av biblitekets system ch ITfunktiner hör till sektinen. Gällande studieförvaltningssystemen (Sture, MinPlan, TeRes, minsture, studentantagning), sm till str del är utvecklade vid akademin, deltar databassektinen ckså i planerings- ch utvecklingsarbetet ch handhar administratin, övervakning, underhåll samt intern ch extern rapprtering. Inm e-lärandet sköter sektinen administratin ch användarstöd för inlärnings-plattfrmerna Mdle ch Blackbard med stöd av Vasasektinen. Tekniskt stöd, handledning ch planering av prgramvarr ch teknisk utrustning för videknferens samt multimedia sköts ckså inm sektinen med stöd av Vasasektinen. Sektinen ansvarar för akademins webbservers ch applikatinsmgivningen på dem. Övervakning av ch handledning kring akademins webbservice ch webbapplikatiner hör till sektinen. Arbetet med att anpassa studieförvaltningssystemen till Blgna frtsatte under året. I juni tgs ett nytt system för att hantera studierätter i bruk i Sture. I månadsskiftet juliaugusti gjrdes ett mfattande arbete att tilldela de studerande sm inte hann avlägga sin examen i det gamla systemet studierätter enligt Blgna. Fakulteterna fick ckså hjälp med att införa studiepäng ch knvertera vitsrd för gamla prestatiner i den grad det gick att autmatisera. Ibruktagandet av det nya systemet för studierätter inverkade på alla delar av Sture ch anpassningen pågick hela hösten. Under våren hölls möten med fakulteterna ch studieförvaltningen där rutinerna kring examinering diskuterades ch prcessbeskrevs. Förberedelser för ibruktagning av nya funktiner kring hanteringen av examina i Sture, bl.a. markering av vilka prestatiner sm hör till en examen, gjrdes under hösten. Förutm den vanliga smmarantagningen sköttes tekniken kring magisterantagning ch TkF:s höstantagning av sektinen. Planering av anpassning av akademins ansöknings- ch antagningssystem till det natinellaansökningssystemet YSHJ startades under hösten. Sektinen deltg ckså i ett delprjekt inm YSHJ sm gäller specificering av anmälningsfunktinaliteten, sm planeras tas i bruk i ett senare skede. Gällande MinPlan frtsatte arbetet med finslipning av systemet, främst uppdateringar av befintlig funktinalitet, men även i viss mån intrduktin av små förbättringar för att effektivera användningen. Under våren genmfördes ett prjekt, vars mål bl.a. var att kartlägga existerande MySQL- 8

13 databaser ch uppgöra avtal med dess ansvarspersner samt att ge rekmmendatiner m administrering av MySQL. Driften av textdatabassystemet TRIP, sm är gemensamt med TY, sköts av sektinen. Bibliteken har flera tillämpningar sm baserar sig på TRIP, bl.a. TY:s fjärrlånedatabas ch ÅAB:s databaser över bild-, brev- ch manuskriptsamlingar. TY:s databas över frskningsfinansiering ch Institutet för mänskliga rättigheters databas över referenser till litteratur kring mänskliga rättigheter finns i TRIP. Förvaltningen har några databaser i TRIP ch likaså kulturämnena både vid ÅA ch TY. I maj inträffade en allvarlig skivkrash på TRIPservern ch systemet ch databaserna återskapades från backup. Sökningar i TRIPdatabaser sker främst via webbgränssnittet TRIPHighway, sm uppgraderades till senaste versin under hösten. Ett 60-tal persner sköter inmatning ch uppdatering av TRIPdatabaser. Sektinen deltg i arbetsgrupper för ibruktagning av resehanteringssystem ch arbetstidsallkeringssystem. Sektinen deltg i servicecentralprjektet, främst gällande frågr i anslutning till eknmisystemet vars drift sköts av sektinen. Sektinen deltg i en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för att ta i bruk elektrniska tentamina. Arbetet bestd av utredningar gällande datasäkerhetsfrågr, digitalt videövervakningssystem ch prgramvara för ändamålet. Utvecklingsarbetet kring webbprtalen frtsatte under året. Prtalprgramvaran fick en hel del uppdateringar sm arbetats fram i samarbete med Svenska handelshögsklans datacentral. Den nya funktinen MinVy publicerades vilket ger användarna en egen sida på prtalen. Här är det meningen att användarna i framtiden skall få den infrmatin sm berör just dem. Via sidan kan användarna ckså beställa på nyheter sm intresserar dem, lägga in favrit-länkar ch mtta MinPlan-meddelanden. 4.3 Sektinen för datakmmunikatin Sektinen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, prtkll ch utrustning (switchar, ruters, brandmurar, hubbar ch nätanalysatrer), för filtrering ch övervakning av trafiken m.m, samt för nätets kpplingar utåt mt övriga Funet ch Internet samt mt andra nät. Akademins datanät är ett switchat nät baserat på fibrer ch parkabelteknik. Stamnätet ch kpplingen till de viktigare serverdatrerna bygger på 1Gb/s-förbindelser medan slutanvändarna i allmänhet har tillgång till en 100Mb/s:s kppling. I de nyaste byggnaderna ch aneftersm näturustningen i övrigt förnyas börjar dck även allt fler slutanvändare få tillgång till en nätkppling på 1Gb/s. Fastighets-, dörrlås- ch videövervakningen utnyttjar ckså datanätet, liksm caféernas krtbetalningssystem. Antalet lika aktiva nder (MAC-adresser) i ÅA:s nät uppgick till Stamnätet mspänner i Åb ASA-, Axelia-, Gadlinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- ch Å-kvarteren. Förutm Funet-förbindelserna har DC en kmmersiell internetförbindelse via DNA, sm är avsedd för utmstående samarbetspartners såsm t.ex. spin-ff-företag. Skärgårdscentret i Krpström har en direkt ethernetförbindelse via Skärgårdsnet. Under året gjrdes inga direkta uppsnabbningar av stamnätet utan arbetet kncentrerades frtsättningsvis på en ökning av driftssäkerheten ch tillgängligheten. Switcharna byttes ut från den äldre ändan ch vissa kmpletteringar gjrdes på punkter där mera 9

14 kapacaitet visat sig behövas. Asa-husets renvering ch stiftelsens flytt till bservatriet innebar ckså en del ändringar i datanätet. Under året upphandlades ch testades det nya stamnät sm i början av 2009 kmmer att ersätta det nuvarande sm varit i bruk i strt sett förändrat sedan år Tyngdpunkten vid valet av ny teknisk lösning låg på ökad tillförlitlighet i frm av långt driven dubblering kmbinerat med en rdentlig höjning av kapaciteten. Övervakningssystemen förbättras frtlöpande ch har med sina larm via e-pst ch textmeddelande till berörda systemansvariga gjrt att de flesta störningar i it-systemen kunnat upptäckas ch åtgärdas snabbt. VPN-tjänsterna utnyttjades allt mer. Tyngdpunkten ligger ännu klart på den PPTPbaserade VPN-tjänsten men även den OpenVPN-baserade tjänsten ser en ökning. Målet med VPN-tekniken är säkrare förbindelser ch bättre åtkmst till interna resurser i ÅA:s datanät för användare utanför Akademin. Det trådlösa nätet utvecklades ch antalet basstatiner ökade någt. De allmänna utrymmena såsm auditrier, aulr ch kaféer är tämligen väl täckta. Studentbyn med ÅA-användare (varierar under året) är ansluten via TY:s nät. Dmus ch Tavasthem är direkt anslutna till akademins datanät (c:a 70 användare). Den ttala användningen av Högskle-ADSL minskar frtsättningsvis. Den enda återstående peratören i Högskle-ADSL samarbetet är DNA (tidigare Aurajen Puhelin). Till skillnad från publika ADSL-anslutningar ges högskle-adsl-användaren tillgång till lika intranettjänster, såsm bibliteksdatabaser, skyddade webbsidr, pchme m.m. 4.4 Labbet Labbets huvuduppgift är att reparera PC-apparater ch laserskrivare sm finns på rekmmendatinslistan ch ägs av Åb Akademi samt att svara för data-kableringen i Akademins lkaliteter. Det gäller både att dra nya kablar ch reparatin av slitna ch felaktiga. I mån av möjlighet hjälper labbet till med reparatin av övrig datrutrustning ch prjektrer. Fördelen med egen repara-tinsverksamhet är att det sparar på kstnader ch att det går mycket snabbare än för en utmstående. En annan str fördel är ckså att reparatinen kan utföras när det passar för kunden ch han får kmma med m han vill. Till labbets uppgifter hör ckså att ta hand m datrutrustning sm skall skrtas. Vissa delar kan användas sm reservdelar t.ex. minnen, ethernetkrt, strömkällr ch diskettstatiner. Övriga delar förs till ett företag sm srterar delarna ch återanväder ca 95 % av råvaran. Ett prblem utgör de gamla CRT-mnitrerna sm inte används mycket mera ch tar mycket plats vid skrtningen. Det är egentligen synd emedan mnitrerna är helt hela. Labbet hjälper ckså övriga på datacentralen med sakkunskap beträffande hårdvara ch upprätthåller en rekmmendatinslista av rekmmenderade datrkmpnenter ch annan hårvarurelaterad utrustning. Under året 2008 är det speciellt renveringen av ASA-huset sm påverkat arbetet. Under våren inreddes ett nytt maskinrum i Chemicum ch de viktigaste server-apparaterna flyttades dit. I Chemicum behövdes ckså en hel del ny kablering både för datacentralen ch natinaleknmerna. Maskinrummet i ASA är i användning under renveringen ch det har skyddats så att dörrar tejpats igen, gummistötdämpare placerats under alla rackställningar ch maskinrummet har en fläkt sm ger ett litet övertryck. Dessutm följer vi aktivt med byggnadsprjektet. Labbet har under slutet av året ckså hjälpt till med installatin av VIP-telefner. Labbet har flera år haft rätt att utföra garantireparatiner på Mikrlgs ch Daccs PC- 10

15 apparater ch debitera tillverkarna för arbetet. Delarna byts till mtsvarande hela. På detta sätt utfördes under året 16 reparatiner av Daccs PC-apparater ch 24 av Mikrlgs apparater. Vi rapprterar till fabrikörerna m felen ch antalet garanti-reparatiner har stadigt minskat under åren. I början av 2000-talet var garanti-reparatinerna c:a 100 per år så kvaliteten har avsevärt förbättras. Efter garantitiden måste institutinerna betala för delar sm slits, men delar sm kstar under 50 ch arbetet står datacentralen för. En typisk sådan del är strömkällan. I Åb har de egentliga laserreparatinerna har varit ca 55, men dagligen utförs putsningar ch mindre reparatiner på någn av akademins skrivare. De mindre reparatinerna utförs i allmänhet på institutinerna, men de större reparatinerna kräver att skrivaren sändas till labbet. En str del av de mindre reparatinerna utförs av ckså av närstödarna. I Vasa har man satsat mycket på att bygga ut det trådlösa WLAN-nätet ch installerat många nya basstatiner bl.a. i gymnasiet. Antalet bkförda PC-reparatiner är 118 ch skrivarreparatiner 47, men alla mindre är inte inskrivna så det verkliga antalet är betydligt större. I Vasa har man även svarat för flyttningen av 25 telefnlinjer. Under året har c:a 50 PC-apparater uppgraderats med mera minne. Ett speciellt prblem under året har varit att CD-statinen i 40 st äldre Dacc- ch Osbrnemaskiner gått sönder ch de har reparerats genm att byta ut statinerna mt nya DVD cmb statiner (drivremmen sönder). 4.5 Pc-sektinen Sektinen underhåller ch utvecklar pc-serverdatrernas lika tjänster ch upprätthåller Windws-dmänen ab.fi ( Akademi i Åb) ch hithörande användaradministratin, autentiseringskntrll ch övrig pc-säkerhet såsm virusbekämpning. Den ratinaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genm att autmatisera prgramuppdateringar, installatiner ch säkerhetskpieringar, samt erbjuder funktiner sm pchme, institutinsgemensamma skivr, cd-servrar m.m. Sektinen ansvarar även för akademins pc-klasser ch allmänna studentpc:n. Pcsektinen åtgärdar pc-prblem med sakkunnighjälp beträffande MS Windws ch dess applikatiner för både slutanvändare, institutinernas IT-kntaktpersner ch närstödsplanerarna, samt handhar en betydande infrmatinsverksamhet. Sektinen handhar Akademins (Åb) datranskaffningar ch bistår vid privata anskaffningar. Datrerna kmmer med systemprgram ch standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av eknmisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen sm sektinen rdnar för institutinerna, ch även åt persnalen ch studenterna för hemmabruk. Även närstödet i Åb administreras av sektinen. Målsättningen är att upprätthålla de mest kritiska servicefrmerna med relativt ny utrustning ch den äldre utrustningen får sköta övriga mindre kritiska m dck viktiga funktiner. Virtualiseringen av serverdatrerna har frtsatt. Den innebär att flera separata lgiska servrar läggs på en ch samma fysiska datr. Detta har haft flera fördelar, bl.a. har det underlättat att sätta upp testmiljöer för att evaluera lika lösningar. Pcinst-funktinen förnyades under året ch kör nu på en kraftig fristående server med virtualsystemet ESX. Datacentralen har under året gått in för ett Blade/SAN-kncept för servers ch i enlighet med det skaffades på hösten två servrar med blade-teknik för ändamålet. Servrarna utrustas med ESX ch kör i första hand pchme-funtinen ch särskild vikt sätts på att bygga upp systemet så att användardatat säkras ch att hög tillgänglighet erhålls för pchme-funktinen. Campusavtalet med Crel, med bl.a. WP, Paint Shp Pr ch Crel Draw, avslutades i juni, vilket innebar att en del enskilda licenser för ifrågavarande prgram skaffades. Av str betydelse för Akademin är Micrsfts Campusavtal sm förnyades med Atea sm 11

16 leverantör. MS-Campus täcker de viktigaste applikatinsprgrammen ch perativsystemuppgraderingarna på Akademins datrer ch mfattar även ÅA-persnalens hemmadatrer. Upphandlingen av datrer sköttes via Hansel. Ramavtalen för persndatrer innefattar märkena Osbrne, Lenv ch Fujitsu-Siemens. Infrmatin m anskaffningarna hittas i avsnitt Unix-sektinen Sektinen sköter underhåll, övervakning ch utveckling av Unix- ch Linuxserverdatrerna, deras basprgramvara ch administratin samt anpassning av Linux-arbetstatiner till Akademins Linux-miljö. Den ger rådgivning åt användarna samt basprgramservice åt DC:s övriga sektiner. Sektinen sköter utveckling, övervakning ch drift av Akademins e-pstservice, vilket inkluderar virusfiltrering, spamklassificering ch -filtrering, e-pstlådr samt service för lika typer av e-pstlistr. Sektinen sköter även Svenska Handelshögsklans e-pstservice. Sektinen sköter utveckling, övervakning ch drift av Akademins säkerhetskpiering samt utvecklingen av system för centraliserad datalagring, dess utnyttjande från klientperativsystem samt utveckling av datalagringen med tanke på hög tillgänglighet ch tålighet vid användningsstörningar. Sektinen handhar även den allt centralare uppgiften att utveckla ch övervaka den allmänna datasäkerheten. Sektinen sköter Akademins allmänna printerservice, knfiguratin av nya skrivare, felsökning ch rådgivning. Prduktin av statistik över datranvändningen ch utskrifter hör ckså till sektinen. Administratinen av Akademins dryga användare, användarnamn, rller, filmråden, kvter, utveckling ch underhåll av en användardatabas sköts av sektinen, liksm lika funktiner för autentisering ch auktrisering av användarna, såväl till Akademins egna system sm till externa tillämpningar. Sektinen svarar för underhåll ch utveckling av en central katalg dit det samlas infrmatin från bl.a. användardatabasen, Sture, Persnec ch ÅA:s interna telefnkatalg samt infrmatin m Akademins enheter ch användarnas rller. Uppgifterna levereras vidare till övriga tillämpningar (webbtillämpningar, e-pstklienternas adressböcker m.fl.). Helpdesken (Oraklet) i Åb sköts av sektinens medlemmar. Linux-servrarnas virtualisering frtsatte ckså. I praktiken är alla nya datrer virtuella värdservrar. Linuxmiljön förenhetligades vidare. RHEL5-distributinen används nu på många gamla ch alla nya servrar. ISES beräkningsdatr flyttades till maskinrummet. Diverse hårdvaruprblem förekm med Fujitsu-Siemens servrar, servern med lggar över användningen var ur funktin flera gånger. E-psten fick ett system för vacatin- ch autmatsvar. Det utvecklades vid sektinen bl.a. för att få inbyggt funktiner sm hindrar att meddelanden skickas ut sm svar på spam. Ett avtal ingicks med Svenska handelshögsklan m e-pstservicen. Förutm de anställdas är nu ckså Svenska handelshögsklans studenters e-pstlådr överförda till DC:s servrar. Anskaffningen av ett SAN-filsystem genmfördes under hösten. Avsikten är att knslidera lika servrars skivminnessystem så att mdispnering av filutrymme ch administratinen av dem förenklas. Samtidigt kan säkerhetskpieringen göras mångsidigare ch bättre betjäna slutanvändaren. SAN-utrustning placeras på tre ställen, i Åb i maskinrummet i Chemicum (senare ASA) ch i ICT-huset, samt i Vasa. Systemet i ICT-huset replikerar systemen i Åb ch Vasa med avsikt att trygga filförsörjningens driftsäkerhet. SAN-systemen tas stegvis i bruk under våren SSL-certifikat skaffades från Snera för de viktigaste webbtjänsterna ch mailservern. 12

17 4.7 Vasasektinen Sektinen svarar för de IT-baserade resurserna samt rådgivingen i Vasa, Jakbstad ch Helsingfrs. Akademin har c:a 920 datrer anslutna till datanätet på dessa rter, varav de flesta är försedda med Windws. Sektinen utvecklar Windwsmiljön tillsammans med pcsektinen ch har givetvis ett mycket nära samarbete även med de övriga sektinerna. Enhetens speciella kmpetensmråde är utvecklandet av den datrstödda undervisningen ch den datrbaserade realtidskmmunikatinen i samarbete med akademins enheter på alla verksamhetsrter samt med lärcentret i Åb ch lärcentret i Tritnia. Sektinen startade en helpdeskfunktin i Vasa samtidigt med att helpdesken (Oraklet) i Åb förnyades. Det har redan visat sig vara ett mycket fungerade kncept. Nya värddatrer för den virtuella plattfrmen skaffades under året vilket ledde till att allt flera fysiska servers kunde virtualiseras vilket samtidigt ger en ökad säkerhet ch snabbare återhämtningstid. Den klustrerade virtuella mgivningen med avancerade funktiner för t.ex. autmatisk "failver", vilket innebär att en tjänst sm slutar fungera autmatisk startas upp på en annan värddatr, tgs i bruk kring årsskiftet Det nya SAN-systemet tgs i bruk vilket innebär att de virtuella servrarnas skivutrymme kan kncentreras till ett effektivt, säkert, dubblerat skivsystem. Replikeringen av data kmmer att ske mt Åb. Sektinen har även delvis tagit i bruk det för Åb ch Vasa/Jakbstad gemensamma säkerhetskpieringssystemet, vilket ger en ytterligare höjd säkerhet. Också DPM (data prtectin manager) utnyttjas för säkerhetskpiering. I samarbete med PC-sektinen i Åb har en anpassad 64-bits Windws Vista knfigurerats men används tillsvidare enbart på ett fåtal ställen. Windws Vista används främst i nyanskaffade bärbara datrer samt i viss utsträckning i datrklasser. Avvecklingen av Blackbard sm är planerad att tas ur bruk i juni 2009 har påbörjats under smmaren/hösten Kurser flyttas över från Blackbard till Mdle. Användningen av Mdle har frtsättningsvis ökat ch blir allt viktigare sm undervisningsplattfrm. Användningen av Cnnect Pr har stadigt ökat ch det har blivit ett välutnyttjat verktyg för reginöverskridande möten med videbild, ljud ch data. Också andra högskleenheter i Vasa utnyttjar ÅA:s Cnnect Pr-system. Plycmsystemen för videmöten mellan gruppen används flitigt, mest för administrativa- ch prjektmöten. Olika möjligheter undersökts för att förenkla prceduren vid skapande av vide- ch ljudbaserat streamingmaterial. Under året har sektinen börjat undersöka möjligheten att ta i bruk ett realtidskmmunikatinssystem för bl.a. meddelandehantering. Användningen av kalenderfunktinerna i Exchange har stadigt ökat vid akademin ch används även tillsammans med mbiltelefner. Täckningen av det trådlösa nätet har igen under året utökats i Academill, Jakbstad ch VÖS ch gäster har uppskattat möjligheten att kunna använda det trådlösa nätet. Sektinen har även under detta år vid flertalet tillfällen bistått med utrustning ch sakkunskap för krävande evenemang sm anrdnats i Academill. Samarbetet kring användningen av IT-utrustningen i Tritnia fungerar tillfredställande. Samarbetet mellan högsklrna i nejden förs förutm i frm av gemensamma prjekt även i frm av gemensamma träffar. Den tekniska planeringen av Campus i Jakbstad km igång under senare delen av året ch ett flertal möten har hållits. 13

18 Utvecklingen av akademins resursbkningssystem frtsatte med bl.a. integratinen med TimeEdit. Webbenkätsystemet SPSS Dimensins har använts för både större ch mindre enkäter under året. 14

19 5. Användarstödet 5.1 IT-stödets rganisatin förnyades Datacentralen ger IT-stöd åt Akademins persnal ch studenter. Stödet mfattar prblemlösning gällande Akademins IT-miljö ch de gemensamma tillämpningarna. IT-stödets rganisatin förnyades kraftigt under året. Helpdeskfunktinen i Åb (Oraklet) sköts nu av ett team på 5-6 persner istället för av hela datacentralpersnalen. Helpdesken fungerar nu ckså i Vasa. Ett ärendehanteringssystem tgs ibruk. Ett system med utryckare infördes såsm hjälp åt Oraklet. Avsikten är att kunna kanalisera största delen av användarnas frågr ch prblem via Oraklet. IT-stödet består av flera delar där helpdesken är en del. Det är ckså dit man i första hand skall vända sig när man har IT-relaterade prblem. 5.2 Helpdesk Helpdesken eller i Åb ppulärt kallad Oraklet är den instans man skall vända sig till m man får IT-prblem. Oraklet hjälper både persnal ch studenter med IT-frågr. Man kan kntakta helpdesken per e-pst, telefn eller besök. Helpdesken har två verksamhetspunkter, en i Vasa ch en i Åb. 5.3 Utryckarna Utryckarna (endast i Åb) hjälper Helpdesken att lösa incidenter. Speciellt enkla ärenden sm löses ute på enheterna sköts av utryckarna. Ärenden av mera krävande karaktär går direkt till närstödaren eller någn systemansvarig vid Datacentralen för att åtgärdas. Utryckarna består främst av tillfällig persnal ch persnresursen varierar under året. 5.4 Närstödet Närstödet fungerar sm kntaktlänk mellan institutinen ch Datacentralen, i samarbete med institutinens egen IT-kntaktpersn. Närstödet deltar i planeringen ch utvecklandet av enhetens IT-resurser ch -kunskaper ch i mån av möjlighet med ITsakkunskap i enhetens lika prjekt. Närstödaren ansvarar för att IT-stödet fungerar vid sin enhet. Närstödsarbetet svarar till sin mfattning mt kanske 6 persnår. Det är fördelat på c:a 16 lika persner. 5.5 IT-stödets ärendehanteringssystem IT-stödet tg i mars ibruk ett ärendehanteringssystem (Request tracker RT) för att hålla kntrll över inkmmande ärenden. E-pst sm skickas till raklet@ab.fi eller helpdeskvasa@ab.fi kmmer autmatiskt in i ärendehanteringssystemet. RT-systemet är gemensamt för Åb ch Vasa. Du kan själv följa med hur ditt ärende framskrider samt vem sm löser det genm att lgga in på I medeltal behandlade helpdesken i Åb ch Vasa under 2008 c:a 500 incidenter per månad vilket betyder ca 23 incidenter per dag. 15

20 Diagrammet visar antalet incidenter per månad under Systemexpertisen Även datacentralens systemexperter deltar i IT-stödet. Helpdesken ch närstödare dirigerar prblem rörande lika applikatiner till systemexperten vid behv. Om du har frågr relaterade till speciella system eller tillämpningar kan naturligtvis ckså du vända dig direkt till den systemexpert sm du vet att handhar dylika. 5.7 Närstödet under året Under året rdnades två närstödsveckr där en extra satsning gjrdes på närstöd. Temat för vårens närstödsvecka var minnesuppgraderingar. Speciellt strävade vi till att uppgradera de 130 maskiner sm hade endast 256MB RAM-minne. Temat för höstens närstödsvecka var installatin av VIP-telefner. Ttalt tgs det ibruk c:a 1000 telefner ch en str del installerades av närstödet. 16

21 6. Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal DC:s administratin (1.8 persnår) direktör Stig-Göran Lindqvist avdelningssekreterare Anne-Maj Adel, tjänstledig Databassektinen (6.5 persnår) sektinschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Jakim Björklund (ÅAB:s IT) systemadministratör + Stefan Lstedt IT-planerare Christffer Brunberg (MinPlan) Systemplanerare Dan Hlm (ÅA:s virtuella universitet), deltid till 14.3 IT-planerare Mikael Ekblm (ÅA:s virtuella univ., Åb ch Vasa), slutat Datakmmunikatinen (3 persnår i Åb) Sektinschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thmas Backa IT-planerare + Lena Ståhl (arbetsrt Vasa) Labbet (3 persnår i Åb) Överingenjör Leif Basilier IT-mntör + Heikki Laasnen Serviceingenjör + Mats Lipkin (arbetsrt Vasa) Servicetekniker + Thmas Nylund Persndatrsektinen (6.3 persnår + 1 på BTC + 1 på ÅAT) sektinschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare + Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksnen applikatinsplanerare + Jhan Olin systemplanerare + Mattias Erikssn systemplanerare Stig Söderback IT-instruktör + Andreas Söderlund (närstödet, utryckarteamet) , deltid 55.2% IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) tjänstledig , partiellt IT-instruktör + Jan Bergman (ÅAT:s IT), , deltid systemadministratör + Mårten Hedman (BTC:s IT) Unixsektinen (6.6 persnår) sektinschef Barbr Sjöblm datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare Tmas Lindrs IT-planerare Dennis Hltlund IT-planerare Kenneth Sandhlm IT-planerare Fredrik Sandström IT-instruktör Márius Brunberg (närstödet), , deltid 55.2% Vasasektinen (6.3 persnår i Vasa + delad tjänst) sektinschef Stefan Levander 17

22 systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, (se även labbet) tillämpningsplanerare + Petri Vurinen IT-planerare + Lena Ståhl (se även datakmm) IT-instruktör + Marika Birell (närstödet) deltid 55.2% IT-planerare + Marika Birell (50% ÅA:s virtuella univ., 50%närstödet, Vasa) Avdelningssekreterare Susanne Wahlman (handhar därtill arbetsskyddet i Vasa) systemplanerare Dan Hlm (ÅA:s virtuella univ. från 1.8, arbetsrt Åb, se databass.) IT-planerare Mikael Ekblm (ÅA:s virtuella univ., Åb ch Vasa), slutat 22.7 IT-instruktör + Thmas Anderssén (arbetsrt Jakbstad) deltid 55.2%, 6.2 För krtare tid anställd persnal Prjektanställda Civiltjänstgörare Jhn Sjöhlm + (utryckarteamet, labbet), från 22.9 Daniel Björklund + (Vasa), 1.1-?.12 Lauri Hautala (ÅAT:s IT), Praktikanter Rbert Sltte (utryckarteamet), David Nylund (utryckarteamet), Markus Enkvist (utryckarteamet), ch Närstödet ch Oraklet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åb är Kim Lindell ch i Vasa Stefan Levander. Helpdesken sköttes från ch med maj i Åb av Orakelteamet Hltlund, Lindrs, Sandhlm ch Sandström, assisterade av Sjöhlm. I Vasa bestd Orakelteamet av närstödarna. Oraklet stöds av ett utryckarteam sm i första hand bestd av praktikanter. 6.4 Arbetsinsatsen ttalt Ttalt utförde den fasta ch långtidsanställda persnalen 35.5 arbetsår ( , ). Siffran inkluderar Biteknikcentrets planerare sm bekstas av BTC, en planerare sm bekstas av Tryckeriet, en sm är anställd för biblitekets IT samt MinPlan-prjektets planerare ch virtuella universitetets planerare. Sjukledigheterna sm räknats brt i siffrrna van uppgick till 6 mån ch studieledigheterna till 1 mån. Civiltjänstgörarnas ch praktikanternas arbetsinsats var 2.2 år (2007 var den 7mån) 18

23 7. Enheternas IT-kntaktpersner, februari 2009 ESF - företagseknmi Krkfrs,Lindblm,Nyhlm - infrmatinsförvaltning Kristina Erikssn-Backa - kvinnfrskning Eve Hed-Kattelus - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - ffentlig förvaltning Marina Hamberg, Mark Jas - ffentlig förvaltning, frskare Björn Grönhlm - rättsvetenskap Benita Asikainen - samhällseknmi ch statistik Ralf Erikssn - scilgi Slveig Bystedt - statskunskap Marina Hamberg HF - engelska Inna Lindgrén, Brita Wårvik - etnlgi Ann-Charltte Palmgren - filsfi Tm Kettunen - finska Arja Lehtnen - flklristik Lena Marander-Eklund - franska ch klassiska Marita Törnqvist - histria Stefan Nrrgård - knstvetenskap Siv Österlund - litteraturvetenskap Maria Österlund - musikvetenskap, Sibeliusmuseet Inger Jacbssn-Wärn - psyklgi Susanne Maikla - religinsvetenskap Christian Wulff - ryska Martina Björklund - svenska Arja Lehtnen - tyska Cecilia Bergkull MNF - bikemi Jussi Merilut, Jukka Lehtnen - bilgi Thmas Bymark - eklgi Maria Lastuniemi - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Htkka - gelgi Leif Bergman, Fredrik Strandman - matematik Margrét Halldórsdóttir, Mikael Kurula - rganisk kemi Maria Pinjanainen - parasitlgi Lars-Gustav Lönnström PF - barnpedaggik Thmas Anderssén - lärarutbildning Lars Burman, Juha Hartvik - pedaggik ch specialpedaggik Elsbeth Träskelin - VÖS, gymnasiet, högstadiet, lågstadiet Gunnar Magnussn SVF - demgrafi med statistik. Fjalar Finnäs - inst. finlandssvensk samhällsfrskning Kimm Grönlund - samhällsvetenskap Göran Djupsund - scialplitik Siv Stlpe-Kaustinen - utvecklingspsyklgi Karin Österman - vårdvetenskap Karine Hemming TF - TF Sarelin, Lindqvist,Ahlqvist, Grp 19

24 TkF - analytisk kemi Paul Ek - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - IAMSR, infrmatinssystem Henri Lehtimäki - industriell eknmi Wilhelm Berlin - IT-avdelningen Jakim Strrank, Niklas Grönblm - kemisk träförädling Jan Gustafssn, Kenneth Stenlund - rganisk kemi Kaj Fröberg, Peter Ekhlm - papperskemi Anders Sand - reglerteknik Alf Hermansn - skgsprdukternas kemi Jarl Hemming - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk plymerkemi Maria Pinjanainen - värmeteknik Alf Hermansn Förvaltningen - allmän förvaltning ch persnalärenden Maaria Lindblad - arbetsfrum Jan Kraufvelin - eknmienheten Mna Dahlström - ESF, kansli Carita Isakssn - förvaltningsämbetet, Åb Bengt Sandell - förvaltningen, Vasa Tim Bäckman - HF, kansli Henning Grönrs, Sanna Westerlund - infrmatin ch PR Ben Rimla - internatinella enheten Annikki Abrahamssn - löner Märta Hlmberg - MNF, kansli Hillevi Karjalainen - PF:s kansli Tarja Grahn-Björkqvist - planering, FÄ Bengt Sandell - studieärenden Harriet Kurten - SVF:s kansli Ragnhild Lerviks - teknisk service Sanne Jahnssn - telefnväxeln Slveig Ljungberg - TkF, kansli Ulla Bäckström - TkF:s serviceenhet Paul Ek - TF:s kansli Margaretha Björkqvist - tryckeriet Sari Lindström Fristående institutiner - acceleratrlabratriet Jörgen Bergman - bibliteket Egil Gersw - biteknikcentret Rlf Sara, Mårten Hedman - centret för språk ch kmmunikatin Tm Björkfrs - frtbildningscentralen, Vasa Carina Österåker - frtbildningscentralen, Åb Carl Mhn, Kerstin Fagerström - TUCS Jnatan Krnqvist Stiftelsen för ÅA - dnnerska Björn Dahla - Frum Marinum - stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström - stiftelsens för ÅA frskningsinst Inger Hassel 20