DC rapport. DC rapport

Transkript

1 DC rapprt DC rapprt rapprter från datacentralen vid åb akademi Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 Innehållsförteckning sida 1. DC:s uppgifter, DC:s direktin, nämnden för gemensamma funktiner 1 2. Det gångna årets nyheter, en översikt 3 3. Infrmatinssäkerheten 6 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis 7 5. Användarstödet Persnalen Enheternas IT-kntaktpersner, mars Eknmin år DC:s kntakter, samarbete, infrmatin Datranvändningen Akademins datrutrustning Allmän prgramvara 35

4

5 Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt DC:s uppgifter, DC:s direktin, nämnden för gemensamma funktiner Sm en följd av akademins rganisatinsrefrm ersattes datacentralens direktin den av nämnden för gemensamma funktiner. Den gamla instruktinen ersattes den av en instruktin för de fristående institutinerna bibliteket, datacentralen ch centret för språk ch kmmunikatin. 1.1 Uppgifter (ur instruktinen för de fristående institutinerna bibliteket, datacentralen ch centret för språk ch kmmunikatin) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av infrmatinsteknik (nedan IT) i frskningen, undervisningen ch förvaltningen vid Åb Akademi genm: 1) att ansvara för samrdningen ch utvecklingen av akademins IT-verksamhet, 2) att erbjuda akademins enheter, deras anställda ch studerande IT-resurser ch IT-sakkunskap, 3) att ansvara för Åb Akademis datanät, datakmmunikatin ch infrmatinssäkerhet, 4) att samrdna akademins upphandlingar av IT-utrustning, IT-system ch prgramvara, samt att ansvara för underhållet av dem, 5) att sköta övriga uppgifter sm faller inm datacentralens verksamhetsmråde. 1.2 Datadirektinen Matti Htkka prf, rdförande (prf. Paav Salminen) Pirkk Walden prf., vicerdf. (prf. Christer Carlssn) Egil Gersw biblitekarie (utv.planerare Hans Erikssn) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekrd. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Hlm) Jhan Lilius prfessr (lab.ing. Alf Hermansn) Kerstin Fagerström planerare (biblitekarie Christel Lindfrs) Brita Wårvik lektr (lektr Sven-Olav Back) Berit Kurtén-Finnäs verksamhetsledare (akademilektr Mia Prk-Hudd) Håkan Lövdahl studerande (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) Direktinen sammanträdde till sitt sista möte den för att behandla förslaget till ny instruktin. Direktinen hade fått sin mandattid förlängd flera gånger på grund av universitetsrefrmen. Den satt, med smärre ändringar i sammansättningen, undantagsvis i mera än 5 år, sedan

6 1.3 Nämnden för gemensamma funktiner Ulla Achrén, förvaltningsdirektör, rdf. Tuija Virtanen-Ulfhielm, prfessr Kim Hlmberg, universitetslärare, vice rdf. Lea Sistnen, prfessr Maria Lassén-Seger, biblitekarie Lena Ståhl, IT-planerare Tm Björkfrs, amanuens Jnna Lindqvist, studerande Matias Kalli, studerande Christa Mäkinen, studerande Tim Bäckman, direktör Gunnar af Hällström, prfessr Viljam Engström, universitetslärare Olav Eklund, prfessr Eivr Jula, enhetschef Jan Wennström, IT-planerare Barbr Wiik, lektr Kim Varstala, studerande Beata Björkvall, studerande Linda Bäckman, studerande Föredragande/CSK: Jan Jylhä, direktör Föredragande/DC: Stig-Göran Lindqvist, direktör Föredragande/ÅAB: Pia Södergård, överbiblitekarie Sekreterare Jaana Huttunen Nämnden sammanträdde två gånger under året. För datacentralens del analyserades DC:s verksamhet i förhållande till akademins nya strategi, persnalplanen förnyades, DC:s tjänstebeskrivning gdkändes ch budgetförslaget för 2011 samt några persnalärenden behandlades. 2

7 2. Det gångna årets nyheter, en översikt 2.1 Mlntjänster Datacentralen frtsatte med virtualiseringen av sina servertjänster. Begreppet innebär att man åtskiljer den lgiska servern från den fysiska serverdatrn. På en fysisk datr har man idag typiskt flera lgiska servertjänster ch sparar sålunda datrkstnader. Servertjänsten kan enkelt (med drag-and-drp -teknik) flyttas från en serverdatr till en annan. Flyttet kan fta göras på ett ögnblick. DC flyttar tjänster bl.a. på basen av datrernas belastning ch skick, inm maskinrummets väggar, eller t.ex. mellan Vasa ch Åb. Det här innebär t.ex. även att en institutin, vars servertjänst DC handhar, inte vet eller ens behöver veta på vilken datr, eller vilken rt den finns, endast att den fungerar. Man talar m att servertjänsten finns i Mlnet. Samma mlnteknik utnyttjas även av de stra glbala tjänsteperatörerna, såsm FaceBk, Ggle m.fl. Den ger bättre driftsäkerhet ch är lönsam. Samtidigt finns det en baksida då en tjänst vandrar över jrdkltet. Du vet inte vilken natinell lagstiftning sm just nu gäller för din service, ditt dataskydd, upphvsrätten, myndigheternas fullmakter sv. Den här juridiska prblematiken är ett akut diskussinsämne. 2.2 Natinellt samarbete IT-lagen Finansministeriet tg initiativ till en IT-lag, med vilken man önskar styra den ffentliga förvaltningens infrmatinsförvaltning. Regeringens prpsitin var vittmfattande ch inkluderade bl.a. universiteten, kmmunerna m.m. Universiteten ansåg att lagförslaget stred mt universitetens autnmi, en synpunkt sm riksdagens grundlagsutsktt mfattade. Förvaltningsutskttet uteslöt universiteten vid den vidare behandlingen. Man hänvisar ckså bl.a. till att särskilt universiteten redan idkar långtgående krdinering av vissa system genm frivilligt samarbete. Man nämner speciellt frågan m uppgörandet av en helhetsarkitektur, sm man önskar följa upp även fär universitetens del. Lagen är ännu i riksdagsbehandling. Helhetsarkitekturarbetet Helhetsarkitekturarbetet pågår inm UKM:s Rakettiprjekt. Arbetet mfattar närmast beskrivning ch dkumentering av arbetsprcesserna inm studie-, frsknings-, eknmi- ch persnalförvaltningen, samt specifikatiner av begrepp ch terminlgi inm dessa. Det kan förväntas att UKM förutsätter att varje universiteten gör upp en helhetsarkitektur under de närmaste åren. Certia Utvecklandet av eknmisystemen i samarbete med Certia frtsatte. SAP-systemen tgs i bruk. Överföringen av persnalförvaltningens system till SAP stötte på svårigheter ch ibruktagandet av SAP/HR-mdulen har uppskjutits. 3

8 2.3 Åbuniversitetens samarbete Det för ÅA ch TY gemensamma systemet för elektrniska tenter ch e-tentakvariet i Pharmacity tgs i bruk. Prgramvaran har utvecklats av Tammerfrs universitet. Samarbetsavtalen skrevs under i december. 2.4 ÅA:s rganisatinsrefrm ÅA:s nya rganisatinsmdell trädde i kraft den Den innebar än en gång en mstrukturering av bl.a. studie- ch persnalsystemen. Arbetsdryg ur DC:s synvinkel var ckså mbyggnaden av användardatabasen inklusive persnalens nya rller ch åtkmsträttigheter samt bildandet av en enhets- eller rganisatinsdatabas. Datacentralens, Biblitekets ch Centrets för språk ch kmmunikatin tidigare separata direktiner ersattes av en gemensam nämnd. De tre institutinerna fick ckså gemensamma resultatförhandlingar med rektr. Institutinernas instruktin förnyades. Akademins nya strategi förutsatte SWOT-analyser av DC:s, ÅAB:s ch CSK:s verksamhet. 2.5 Datacentralens rganisatinsrefrm Parallellt med universitets- ch Akademirefrmen genmförde datacentralen en intern rganisatinsrefrm. Antalet sektiner minskades från 6 till 3, med målet att kncentrera det administrativa arbetet i färre händer ch ge plats för krävande expertisuppdrag. Ett annat mål var att upprätta reginsöverskridande sektiner ch på det sättet öka rternas insyn i varandras IT-funktiner samt knslidera akademins IT sm helhet. Den nya rganisatinen medförde en mfattande lönech utvecklingssamtalsmgång under hösten. Föredragningen inför direktören, nämnden ch akademins förvaltning förnyades. 2.6 Nya samarbetsprjekt Svenska Hanken Under året övertg datacentralen driften av arbetstidsuppföljningssystemet Reprtrnic av Sebitti Oy för ÅA:s ch Svenska Hankens del. Arrangemanget medför inbesparingar ch har den praktiska fördelen att ab.fi-användarnamn ch lösenrd nu kan utnyttjas. Akademin sköter sedan tidigare ckså driften av Hankens e- pstsystem. Stiftelsen för ÅA Datacentralen övertg under hösten ansvaret för Stiftelsens IT-system ch användarstöd. Uniprint Uniprints tryckeriverksamhet såldes till Ylipistpain. Ansvaret för kpieringen ch kpiatrerna ålades DC. DC sköter även Ylipistpains datanätförbindelser mt ÅA:s datanät ch Internet. 4

9 2.7 ASA-huset Det renverade ASA-huset invigdes med festligheter den av undervisningsminister Henna Virkkunen ch med öppet hus. Datacentralen hade flyttat tillbaka från Chemicum till ASA redan under hösten Under 2010 gick DC in för att utnyttja stämpelurssystemet i huset. 2.8 Tekniska nyheter Maskinrummen Huvudmaskinrummet förnyades i ch med renveringen av ASA huvudsakligen redan 2009 med bl.a. fjärrkylning sm primärt kylsystem (säkrat med andra). Arbetet frtsatte 2010 genm att förse det ch de andra maskinrummen med utrustning för övervakning av temperatur ch luftfuktighet. I Academill förbättrades elförsörjningen till maskinrummet genm installatinen av en andra UPS kpplad till en separat elmatning. För att förenkla balanseringen av belastningarna på lika strömkretsar i maskinrummen började allmänt elkpplingar med inbyggda belastningsmätare användas. Windws 7 Windws 7 blev standardsystemet på akademins Windwsdatrer. Alla nya datrer förses sålunda med W7. Stödet för Windws XP ch Vista på äldre datrer frtsätter. Videmötessystemen Videmötessystemen uppdaterades till HD-teknik. Ett större antal nya videmötesrum inreddes på DC ch på enheter med verksamhet på flera rter. Det beryktade isländska askmlnet satte stpp för talrika flygresr ch många knferens- ch disputatinsdeltagare fick uppleva videmötestekniken såsm en räddare. Telefnin Datacentralen ålades det tekniska ansvaret för det interna VIP-baserade telefnisystemet inklusive servrar, brdstelefner ch datakmmunikatin. Det utvidgades till att mfatta även Vasa. Datacentralen har ckså hand m rådgivning kring mbiltelefnin. Det trådlösa datanätet Utbytet av det trådlösa datanätets basstatiner till nästa generatins teknik påbörjades. De nya statinerna kan administreras över datanätet ch de klarar vid behv samtidigt av flera lika parallella trådlösa datanät (förutm Sparknet blir i frtsättningen t.ex. det eurpeiska universitetsnätet Eduram aktuellt, ch ett eventuellt trådlöst mbilnät är ckså tänkbart). Teknisk krisberedskap Akademins krisberedskap sågs över. För att trygga infrmatinsgången i krissituatiner skapades en teknisk beredskap, för vilken DC har det huvudsakliga ansvaret. 5

10 3. Infrmatinssäkerheten 3.1 Organisatin Ledningsgruppen för akademins infrmatinssäkerhet är tillsatt av rektr. Den rapprterar till rektr ch till datacentralens direktör. Ordförande var datasäkerhetschefen Matti Huvila ch sekreterare arbetarskyddschef Jhn Lassus. Statens datasäkerhetsarbete leds av finansministeriet med hjälp av Vahtiledningsgruppen. Universiteten har en stark representatin i Vahti-arbetet. Universitetsdatacentralernas samarbete sker främst inm Sec-gruppen, sm är tillsatt av IT-chefernas frum. Sec-gruppen utbyter infrmatin m akuta prblem ch krdinerar åtgärder. Den utarbetar en anvisning för studerande. 3.2 Säkerhetsht under året Akademins datrer utsätts för inemt virusattacker per år. Syftet med en virusattack är fta att överta kntrllen av datrn, så att man t.ex. kan installera en e-pstservice för att sprida spammail. Verksamheten är rganiserad ch sker i vinstsyfte. Avsikten kan ckså vara att illegalt sprida filer (filmer, musik, prgramvara) sm innehåller cpyrightskyddat material. Inte vanligt är att en akademianvändare med hjälp av peer-t-peer-prgramvara laddar ner cpyrightskyddade filmer eller musik för eget bruk, trts att detta ju numera är tillåtet enligt finsk lag. Illa är att dylik prgramvara i regel genast börjar dela ut samma material vidare till ett strt antal mttagare. Datacentralen försöker alltid ingripa då det är fråga m en anställd ch en ÅA-ägd datr. Sådant missbruk kan leda till sanktiner från arbetsgivarens sida. DC kan ckså ingripa när det gäller hemdatrer kpplade till akademins datanät, det händer att DC t.ex. spärrar hemförbindelsen. Ett skäl till bekymmer är att spridning av cpyrightbelagt material eller annars stra vlymer lätt leder till att akademin svartlistas i Internet, vilket innebär att många rganisatiner ch peratörer bl.a. slutar ta emt e-pst av ss. Detta inträffade några gånger under året, ch det tg lång tid för DC att återställa rganisatinernas förtrende för ab.fi. Under året spred sig särskilt de s.k. phishing-attackerna, genm vilka crackers försöker få tillgång till användares lösenrd ch annan persnlig infrmatin. Typiskt utnyttjas e-psten för detta, tidigare i frm av engelskspråkiga e-brev, senare även e-brev på allt bättre svenska. Tyvärr svarar alltid någn av våra e- pstanvändare på dylika lckelser, även m DC fta lyckas stppa sådana kntakter. Ett lösenrd sm avslöjades på detta sätt ledde till att ÅA:s webbmail kunde utnyttjas för en spamattack. Datacentralen utför nu ch då själv lösenrdscrackning för att avslöja dåliga lösenrd. Vanligtvis fastnar hundratals användare i dessa kntrller. Användarna måste då identifieras på nytt ch byta till ett bättre lösenrd. 6

11 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis Datacentralens rganisatin förnyades från ch med den Sektinsindelningen nedan svarar mt läget 2009, dvs den följer ännu den gamla sektinsstrukturen. 4.1 DC:s administratin Administratinen består av avdelningssekreteraren, direktören ch Akademins infrmatinssäkerhetschef (halvtidstjänst). Förutm lika rent administrativa uppgifter handhar avdelningssekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material ch av prgramvara (bl.a. Micrsfts ch Crels prgram samt SPSS), bkningen av datrklasser samt prjektr- ch datrutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktin, för DC:s infrmatin, ch för frågr kring Akademins IT-arkitektur ch IT-anskaffningar samt krdineringen av dessa, liksm för utvecklandet av IT-strategier ch -plicies. Infrmatinssäkerhetschefen överser Akademins infrmatinssäkerhet ch utvecklar plicies ch planer. 4.2 Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner (DOS) sköter allmänt m utvecklingen ch driften av den centrala IT-infrastrukturen vid Akademin. Sektinen ansvarar för att maskinrummen ch övriga utrymmen där utrustning placeras är ändamålsenliga. Sektinen sköter såväl de fasta ch trådlösa interna datanäten samt kntakterna till övriga nät samt vissa nätrelaterade bassystem. Sektinen tillgdser behven på serverkapacitet genm underhållet av serverhårdvaran, virtualiseringsplattfrmarna ch serverperativsystemen samt vissa övriga serverfunktiner. Datalagringen i frm av skivsystem ch säkerhetskpieringslösningar är nära knutna till serverfunktinerna. Därtill sköter sektinen m telefnsystemen ch e-psten. Den har ansvaret för kpieringen ch kpiatrutrustningen. Sektinen upprätthåller system för övervakning ch rapprtering av tillgängligheten för de centrala IT-systemen samt har hand m reparatiner av hårdvara Maskinrummen utrustades genmgående med utrustning för övervakning av temperatur ch luftfuktighet. I Academill förbättrades elförsörjningen till maskinrummet genm installatinen av en andra UPS kpplad till en separat elmatning. För att förenkla balanseringen av belastningarna på lika strömkretsar i maskinrummen började allmänt elkpplingar med inbyggda belastningsmätare användas i maskinrummen. Det gamla SAN-systemet blev allt mer överbelastat under året vilket innebar att uppgraderingen av systemet tidigarelades så att planeringen ch anskaffningen av ett nytt system gjrdes under hösten med leverans i december. Under första kvartalet 2011 kmmer det nya systemen i Åb att tas i prduktinsbruk ch därefter kmmer mtsvarande uppgradering för Vasas del att göras. 7

12 Virtualiserandet av servrar frtsatte under året, vilket innebar att över 90% av servrarna i slutet av året körde på någn av virtualiseringsplattfrmarna Xen eller VMware. Under året analyserades alternativen för servervirtualiseringslösningar ch slutsatsen blev en avsevärd ökad satsning på VMware ESXi i samband med att det nya SAN-systemet tas i bruk. Säkerhetskpiering av centrala skivresurser sm e-pstlådr ch hemmråden sköts av det skivbaserade systemet Avamar sm dessutm replikerar data mellan Åb ch Vasa. Under hösten gjrdes en uppgradering av kapaciteten för Åbs del. Säkerhetskpiering till band används frtsättningsvis sm kmplement. Förutm den frtsatta utveckligen av spamfiltrering för inkmmande e-pst började även utgående e-pst att filtreras. Samarbetet med Hanken beträffande e- psttjänsten frtsatte. Under våren flyttade Hankens användning helt över till akademins servrar. Hanselavtalet gällande nätutrustning förnyades. Mt slutet av året gjrdes beslut ch anskaffning av en ny brandmur. Installatinen planerar göras under våren Utbyggnaden av det kntrllerbaserade WLAN-systemet gick till en början långsamt pga. tekniska prblem med basstatinerna, men mt slutet av året fanns det i Asa ch största delen av Arkenkvarteret. I ch med att FUNET började förmedla Cmd-genererade SSL-certifikat gjrde en allmän övergång från våra egna till dessa internatinellt kända certifikat. Detta minskar avsevärt tröskeln för användning av krypterade webbtjänster. Datacentralen övertg frmellt skötseln av det VIP-baserade telefnsystemet sm under 2009 tagits i bruk vid ÅA i Åb. Under våren byggdes systemet ut att även innefatta telefnin i Vasa. I samband med lösgörandet av Uniprint från akademin placerades skötseln av de av Uniprint leasade printerkpiatrerna hs Datacentralen. 4.3 Sektinen för IT-system ch tillämpningar Sektinen ansvarar för planering, anskaffning, utveckling ch drift av akademins egna tillämpningar samt den specialutrustning sm används inm sektinens delmråden. Sektinen fungerar sm expertis i akademins externa tillämpningar ch deltar i planering, genmförande ch uppföljning av dylika prjekt. Sektinen ansvarar för akademins allmänna administrativa tillämpningar, huvudsakligen inm studie-, eknmi- ch persnalförvaltning. Gällande studieförvaltningens tillämpningar, sm till str del är utvecklade vid akademin, deltar sektinen ckså i planerings- ch utvecklingsarbetet ch har det tekniska utvecklingsansvaret samt handhar drift, administratin, övervakning, underhåll samt intern ch extern rapprtering. Sektinen fungerar ckså sm teknisk kntaktpersn inm det natinella samarbetet. Gällande eknmi- ch persnalförvaltningens tillämpningar är, i de flesta fall, underhållet ch driften utlkaliserad. Sektinen fungerar sm teknisk kntakt gentemt tredje part ch ansvarar för tillämpningarnas tekniska 8

13 integrering inm akademin. Natinellt samarbete förekmmer i många fall ch är viktigt för upprätthållandet av systemens tekniska kvalitet. Till sektinen hör krdinering ch experthjälp för nya IT-prjekt inm förvaltningen. Sektinen ansvarar för utveckling ch drift av de databassystem ch applikatinsmgivningar sm används inm akademin. Bland dem kan nämnas Trip, Ingres, Mysql ch MsSql. Sektinen innehar det tekniska ansvaret för de webbaserade tillämpningarna såsm webbprtalen, andra webbservrar, akademins blgg ch diskussinsfrum samt ett strt antal mindre webbtillämpningar. Vidare ansvarar sektinen för incidenthanteringssystemet Request Tracker (RT) ch datacentralens interna tillämpning för systemdkumenthantering samt kan vid behv även utveckla egna webbtillämpningar. Sektinen utvecklar, underhåller ch stöder de tillämpningar ch verktyg sm används inm inlärningsmiljön. Sektinen ansvarar för verktyg inm kmmunikatinen (videknferens, persnliga kmmunikatinsprgram, e- pstens webbtillämpningar) ch prjekthanteringen. Sektinen sköter m enkättillämpningarna E-blankett samt SPSS Dimensins, plagiatgranskningssystemet Urkund samt fungerar sm teknisk kntakt angående tentamenstillämpningen E-tent. Kalendersystemet, resursbkning ch övriga speciella tillämpningar hör även de till sektinens ansvarsmråde. Därtill ansvarar sektinen för planering ch utveckling av it-utrustning i undervisningsutrymmen, inf-tv system samt multimediautrustning ch tillämpningar. Även streaming-tekniken hör under sektinens ansvarsmråde. Sektinen handhar tekniskt ansvar för planering, utveckling ch stöd för vissa tillämpningar sm används inm bibliteket samt är med i det itrelaterade utvecklingsarbetet sm bedrivs för bibliteket. Under året har ett strt arbete genmförts för att uppdatera akademins egna tillämpningar i ch med de rganisatinsförändringar sm gjrdes. Bland dessa kan nämnas arbetet med MinPlan, Sture samt webbprtalen. DC:s mrganisatin genmfördes efter årsskiftet, antal sektiner minskade ch gjrdes rtsöverskridande. Flera tekniska uppgraderingar av tillämpningar har gjrts, bl.a. gällande studieförvaltningens tillämpningar, webbprtalen ch resursbkningen. Under året utfördes ingående tester av den nya Mdle inlärningsplattfrmen. En ny versin av Mdle tgs i bruk under hösten-vintern Antalet videknferensutrustningar ökade märkbart under året. En del av utrustningarna bekstades av ch är dedikerade för den anskaffande enheten. Samtidigt uppdaterades även de existerande allmänna utrustningarna i Åb, Vasa ch Jakbstad. Användning av videknferens ökade märkbart under hösten rsakad av den tilltagande reginöverskridande verksamheten. Flertalet större rtsöverskridande videmöten samt streamingtillfällen anrdnades där sektinen handhade ansvaret för tekniken. Sektinen planerade ch förberedde överföring av Trip-tillämpningarna till Linuxmiljön. Trip-mgivningen installerades ch testades under hösten. Sektinen planerade ch påbörjade arbetet med överföringen av Ingrestillämpningarna till Linux-miljön. 9

14 Sektinen hade det tekniska ansvaret för genmförandet av det elektrniska kårvalet. Sektinen utförde tester av Dspace-tillämpningen vilken tgs i bruk för Hereditas culturalis. Under året genmfördes stra delar av krisinfrmatinsprjektet där ambitinen var att kunna skicka infrmatin m eventuella kriser via lika kanaler såsm webbprtalen, e-pst, sms, brdstelefner ch datrer. Detta görs via en skyddad kntrllsida. Under året genmfördes tester av blgglösningar med tanke på att erbjuda enheterna inm akademin alternativ till prtalen ch applikatinsservern. Undersökning av prgramvara för prtflir påbörjades. Sektinen har ett antal interna utvecklingsgrupper med avsikt att utveckla, förbättra kvaliteten, säkerheten ch pålitligheten gällande de tillämpningar sektinen handhar ansvaret för. Grupperna har haft ett varierande antal möten under året vilket lett till ett antal genmförda förbättringsförslag av berörda tillämpningar. Grupperna har även till uppgift att se ch diskutera kmmande trender inm resp. grupps ansvarsmråde. Sektinen påbörjade tester av Sharepint server inm samarbetet med Stiftelsen för ÅA. Tillämpningen kan även användas inm akademin framledes. Sektinen deltg i flertalet natinella möten, knferenser ch samarbetsprjekt (bla Certia, Harek/YSHJ, FIUA, VideFunet, it-dagarna) samt även i internatinella knferenser ch träffar (WebExp) 4.4 Arbetsstatinssektinen Sektinen underhåller ch utvecklar IT-mgivningen för akademins arbetsstatiner ch PC-klasser. Detta inkluderar standardprgramvara, klientprgram ch hantering av användarnas mråden ch kvter på datalagringsservrar. På sektinens ansvar är även underhåll ch utveckling av akademins användar- ch arbetsstatinsadministratin samt infrmatins, autentiserings-, ch auktriseringstjänster. Sektinen ansvarar för utveckling ch upprätthållande av kundstödet mfattande helpdesken/raklet, utryckarteamet ch närstödet. Likaså ingår i sektinens uppgifter anskaffningar ch upphandling av IT-utrustning ch därtill hörande regelverk, ffertrundr, leveranshantering samt kundkntakter ch infrmatin. Under året gick man vid akademin in för att använda Micrsfts nya perativsystem Windws 7 sm levererades färdigt installerat i nya PC:n sm anskaffades. Akademins Windwsmgivning anpassades till att även passa Windws 7, vilket gick relativt behändigt eftersm man föregående år redan anpassat för Windws Vista ch de arkitektniska skillnaderna mellan Windws Vista ch Windws 7 är tämligen små. Det visade sig att i Windws 7 var de flesta prblem förknippade med Windws Vista åtgärdade vilket föranledde att de flesta Windws Vista PC:n vid akademin 10

15 uppgraderades till Windws 7. Nteras kan att DC frtfarande stöder den gamla Windws XP mgivningen sm körs på de äldre PC:na, ch ingen uppgraderingskampanj genmfördes för att uppgradera från Windws XP till Windws 7. En del av de gamla datrerna lämpar sig inte så bra (verkar långsamma) att köra nyare Windws-versiner. I stället kmmer akademins PC:n att småningm övergå till att köra Windws 7 i den takt sm maskinparken förnyas förutm i fall där speciella skäl till uppgradering föreligger. Ett nytt system sm tgs i bruk för att administrera akademins arbetsstatiner under året var Micrsfts System Center Cnfiguratin Manager. Det är en skalbar lösning med vars hjälp man kan knfigurera, inventera, uppdatera ch underhålla nätverkets Windws-baserade arbetsstatiner. Systemet har funktiner för att erbjuda installatiner av perativsystem ch applikatinsprgram, möjlighet att centralt styra säkerhetsuppdateringar ch möjligheten att skapa enhetliga systemknfiguratiner, distribuera applikatiner ch uppdateringar till utvalda arbetsstatiner. Erfarenheterna av Cnfiguratin Manager har hittills varit gda ch under de följande åren kmmer allt flera av dess funktiner att testas ch tas i bruk. Sektinen har ett antal interna utvecklingsgrupper med avsikt att testa, utvärdera ch utveckla lika mråden sm faller under sektinens ansvar. Bland annat utarbetades stöd för en del grundläggande Mac-användning såsm utskrift ch åtkmst av hemmråden. Vidare påbörjade sektinen tester av arbetstatins- ch applikatinsvirtualisering med tanke på en del av de administrativa applikatinerna ch för en del klassprgramvara sm mera sällan men dck tidvis behövs. Under året förnyades datrerna i Hankens ch Axelias PC-klasser varvid de även utrustades med Windws 7. Därtill förnyades akademins Linuxklass i ICT-huset. Upphandlingen av datrer sköttes såsm under föregående år via Hansel. Ramavtalen för persndatrer innefattade märkena Osbrne, Lenv ch Fujitsu- Siemens. På mjukvarusidan kan nämnas att avtalet gällande antivirusprgramvara för Windwsbaserade arbetsstatiner förnyades med F-Secure. Statistik över anskaffningarna hittas i avsnitt 8.6. I samband med DC:s mrganisatin ändrades ärendehanteringssystemets (RT) köer m till att mtsvara den nya rganisatinen. Närstödsveckr hölls veckrna 15 (perativsystemuppgradering) ch 43 (spns- PC-rundan). Under året ingicks avtal med Stiftelsen för Åb Akademi vilket mfattade även närstöd för deras ITanvändning. 5. Användarstödet Datacentralen ger IT-stöd åt akademins persnal ch studenter. Stödet mfattar prblemlösning gällande akademins IT-miljö ch de gemensamma tillämpningarna. 5.1 Helpdesken Helpdesken (Oraklet), är den instans man skall vända sig till vid IT-prblem. Helpdesken har två verksamhetspunkter, en i Vasa ch en i Åb. Oraklet hjälper både persnal ch studenter med IT-frågr. Man kan kntakta helpdesken per e- pst, telefn eller besök. Helpdeskfunktinen sköts av ett team på 4-6 persner. 11

16 5.2 Utryckarna Utryckarna hjälper Helpdesken att lösa incidenter. Enklare ärenden sm inte kan lösas vid Helpdesk utan kräver ett besök på berörd enhet sköts av utryckarna. Ärenden av mera krävande karaktär går fta direkt till närstödaren eller någn systemansvarig vid Datacentralen för att åtgärdas. Utryckarna består främst av tillfällig persnal ch persnresursen varierar under året. 5.3 Närstödet Närstödet fungerar sm kntaktlänk mellan institutinen ch Datacentralen, i samarbete med institutinens egen IT-kntaktpersn. Närstödet deltar i planeringen ch utvecklandet av enhetens IT-resurser ch -kunskaper ch i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens lika prjekt. Närstödaren ansvarar för att IT-stödet fungerar vid sin enhet. Närstödsarbetet är fördelat på c:a 16 lika persner, sm ckså har andra arbetsuppgifter. 5.4 IT-stödets ärendehanteringssystem IT-stödet har ett ärendehanteringssystem (RT, Request Tracker) för att hålla kntrll över inkmmande ärenden. E-pst sm skickas till raklet@ab.fi eller helpdeskvasa@ab.fi kmmer autmatiskt in i ärendehanteringssystemet. RT-systemet är gemensamt för Åb ch Vasa. Du kan själv följa med hur ditt ärende framskrider samt vem sm löser det genm att lgga in på Under 2010 behandlades (+7%) ärenden, vilket mtsvarar 24 incidenter per arbetsdag i medeltal. C:a 18% registreras via Vasas helpdesk. 5.5 Systemexpertisen Även datacentralens systemexperter deltar i IT-stödet. Helpdesken ch närstödare eskalerar prblem till systemexperten vid behv. Om du har frågr relaterade till speciella system kan naturligtvis ckså du vända dig direkt till den systemexpert sm du vet att handhar dylika. Antal ärenden i RT Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec 12

17 6. Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal DC:s administratin (2 persnår) Stig-Göran Lindqvist, direktör Matti Huvila, datasäkerhetschef (60%) Anne-Maj Adel, avdelningssekreterare Sektinen för datakmmunikatin ch serverfunktiner Sjöström, Niklas, sektinschef, tfn ÅA:s datanät,serverfunktinerna. Anslutningarna till Funet ch Internet. Backa, Thmas, IT-planerare, datanät, tfn Hemanvändningen (ADSL m.m.). Studentbstädernas datanät. Trådlösa nät, SparkNet. Telefni (mbiltel, VIP) Wennström, Jan, DI, ÅA:s infrmatinssäkerhetschef, IT-planerare, tfn ÅA:s datanät, brandmuren. Ståhl, Lena, FM, IT-planerare, Vasa, tfn Datanätet, datakmmunikatin. Talaslahti, Markus, systemadministratör, tfn Infrastrukturutveckling. Hltlund, Dennis, systemadministratör, tfn ÅA-Linux-miljön, Linuxservrar, OpenLDAP ch Shibbleth. Lindrs, Tmas, FM, systemadministratör, tfn Virtualisering ch skivminnessystemen (SAN/NAS m.fl.). Sandhlm, Kenneth, DI, systemadministratör, tfn Säkerhetskpieringen, printningsch kpiatrsystemen. Sandström, Fredrik, IT-planerare, tfn E-psten, dess filtrering, virusskydd m.m. Laaksnen, Jussi, systemplanerare, tfn Windws-serverfunktiner, virtualisering. Granlund, Jens, FM, systemadministratör, Vasa, tfn Windws-serverfunktiner, virtualisering ch skivminnessystemen (SAN/NAS m.fl.). (se även sektinen för arbetsstatiner) Basilier, Leif, DI, EM, överingenjör, tfn Chef för labbet. Beställningar av datanätanslutningar. Hårdvaruservicen. Maskinrummet. Laasnen, Heikki, IT-mntör, tfn Datanätanslutningar, kabeldragningar. Reparatin av datrer, skrivare ch skärmar. Hårdvaru-knwhw. Nylund, Thmas, servicetekniker, tfn Reparatin av datrer, skrivare ch skärmar. Kabeldragningar. Hårdvaru-knwhw. Lipkin, Mats, serviceingenjör, Vasa, tfn Reparatin av datrer, skrivare, skärmar. Kabeldragningar. Anskaffningar till Vasa Sektinen för IT-system Levander, Stefan, FM, sektinschef, tfn Förestår DC:s verksamhet i Vasa. E- lärande ch realtidskmmunikatin. Olin, Susanne, FM, systemchef, tfn Förvaltningens ch akademins allmänna administrativa tillämpningar. Björklund, Jakim, FM, IT-planerare, tfn Studiesystemen (Sture m.fl.). Brunberg, Christffer, FM, IT-planerare, tfn Studiesystemen (MinPlan m.fl.). Lstedt, Stefan, systemplanerare, webben, tfn Akademins webbmaster. Lindström, Sari, DI, IT-planerare. Webbtillämpningar, DTP- ch grafikprgram. Söderlund, Andreas, FM, IT-planerare, tfn Biblitekets IT-tillämpningar, Trip Hlm, Dan, FM, systemplanerare, tfn Multimedia, videmötessystemen, webbstöd. E-lärande, Mdle. Birell, Marika, FM, IT-planerare,Vasa, tfn E-lärande, Mdle. Wahlman, Susanne, EM, avdelningssekreterare, Vasa, tfn Arbetarskyddet i Vasa. DC:s kansli. Bkning av utrymmen, datrer, prjektrer. Användaradministratin, guider, licenser. 13

18 6.1.4 Arbetsstatinssektinen Flück, Jan-Eric, FM, sektinschef, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön, Akademidmänen. Sjöblm, Barbr, FM, systemchef, vicedirektör, tfn ÅA:s användaradministratin ch -plicies. LDAP-katalger. Lindell, Kim, FM, chefsplanerare, chef för närstödet, tfn Windwsarbetsstatinsmiljön, Akademidmänen, e-pstklienter. Erikssn, Mattias, systemplanerare, tfn Bärbara pc:s, applikatinsstöd, virusbekämpning. Olin, Jhan, FM, IT-planerare, tfn Pc-klasserna, applikatinsstöd ch licensfrågr, pcpub. Söderback, Stig, systemplanerare, tfn Upphandlingsansvarig (datr- ch kringutrustning, prgramvara). Granlund, Jens, FM, systemadministratör, Vasa, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön. (se även sektinen för serverfunktiner) Vurinen, Petri, FM, tillämpningsplanerare, Vasa, tfn Windws-arbetsstatinsmiljön ch pc-klasserna, användaradministratinen, virusbekämpning. Sjöhlm, Jhn, IT-instruktör, tfn Närstödet Anderssén, Thmas, IT-instruktör, deltid, Jakbstad, tfn Utrustningen i Jakbstad. Hedman Mårten, FM, systemadministratör, tfn (02) BTC:s datrmiljö. 6.2 För krtare tid anställd persnal under 2010 Systemplanerare Margita Myllyniemi avgick med pensin den Prjekt- eller visstidsanställda Lawast, Andreas, FM, IT-planerare, Vasa. Närstödet ch e-lärandet, Civiltjänstgörare Sjö, Martin, i Åb Vurinen, Andreas, i Vasa Praktikanter Kskinen, Martin, närstödet i Åb, Karvinen, Petteri, närstödet i Åb 6.3 Arbetsinsatsen ttalt Ttalt utförde den fasta ch långtidsanställda persnalen 38.5 arbetsår ( ). Siffran inkluderar Biteknikcentrets planerare sm bekstas av BTC, en planerare sm till 1.8 bekstades av Tryckeriet ch en sm är anställd för biblitekets IT. Civiltjänstgörarnas ch praktikanternas arbetsinsats var c:a 2 år ( år) 14

19 7. Enheternas IT-kntaktpersner, mars 2011 Handelshögsklan Företagseknmiska ämnena Handelshögsklan gemensamma Infrmatinsförvaltning Natinaleknmi Humanistiska fakulteten Engelska Etnlgi Filsfi Finska Flklristik Franska Histria Humanistiska fakulteten gemensamma Knstvetenskap Litteraturvetenskap Musikvetenskap Religinsvetenskap Ryska Sibeliusmuseum Sjöhistriska institutet Svenska Tyska Institutinen för bivetenskaper Cellbilgi Bikemi Biteknikcentrum Farmaci Miljö- ch marinbilgi Husö bilgiska statin Institutinen fr infrmatinsteknlgi Datateknik Datavetenskap Infrmatinssystem IAMSR TUCS Institutinen för kemiteknik Analytisk kemi Anläggnings- ch systemteknik Fiber- ch cellulsateknlgi Industriell eknmi Organisk kemi Pappersförädling Reglerteknik Teknisk kemi ch reaktinsteknik Teknisk plymerkemi Trä- ch papperskemi Värme- ch strömningsteknik Institutinen för naturvetenskaper Fysik Fysikalisk kemi Gelgi Matematik Natinella PET-centret Organisk kemi Mnica Nyhlm Bigi Lindblm Carita Isakssn Kristina Erikssn-Backa Filip Kjellberg Brita Wårvik, Gunilla Ritkaew Ltta Wessberg Ann-Helen Berg Arja Lehtnen Lena Marander-Eklund Anna-Stina Nyby Stefan Nrrgård Henning Grönrs Siv Österlund Ann-Helen Berg Inger Jakbssn-Wärn Anna-Stina Nyby Martina Björklund Inger Jakbssn-Wärn Kasper Westerlund Arja Lehtnen Oliver Winkler Thmas Bymark Jussi Merilut, Jukka Lehtnen, Juha Sunila Mårten Hedman, Mikael Wasberg Jussi Merilut, Juha Sunila Katri Aarni, Maria Lastuniemi Åsa Hägg Niklas Grönblm, Jakim Strrank Niklas Grönblm, Jakim Strrank Niklas Grönblm, Jakim Strrank Niklas Grönblm, Jakim Strrank Tmi Mäntylä Paul Ek Kurt Lundqvist Jani Trygg Wilhelm Berlin Kaj Fröberg, Peter Ekhlm Jani Kniivilä Alf Hermansn Kari Eränen Carl-Jhan Wikman Jarl Hemming Alf Hermansn Kjell-Mikael Källman Matti Htkka, Tm Lundin Fredrik Strandman, Sören Fröjdö Margrét Halldórsdóttir, Mikael Kurula Stefan Jhanssn Esa Nummelin 15

20 Institutinen för psyklgi ch lgpedi Lgpedi Psyklgi Pedaggiska fakulteten Allmän pedaggik Barnpedaggik De mat-naturvet. ämnenas didaktik Pedaggiska fakulteten gemensamma Slöjdpedaggik ch husliga eknmins didaktik VÖS gemensamma Rättsvetenskapliga institutinen Institutet för mänskliga rättigheter Rättsvetenskaper Scialvetenskapliga institutinen Demgrafi ch landsbygdsfrskning Kvinnvetenskap Scilgi Utvecklingspsyklgi Vårdvetenskap Statsvetenskapliga institutinen Institutet för samhällsfrskning Statskunskap Offentlig förvaltning Telgiska fakulteten Exegetik Kyrkhistria Praktisk telgi Systematisk telgi Telgiska fakulteten gemensamma ÅA gemensamma Eknmi Frskning ch utbildning Förvaltningen gemensamma Kmmunikatin Persnal Planering Teknisk service Centret för livslångt lärande (CLL) Jhanna Rae Yasmin Nyqvist Elsbeth Träskelin Thmas Anderssén Lars Burman Tarja Grahn-Björkqvist Juha Hartvik Gunnar Magnussn Harriet Nyback-Alanen Benita Asikainen Fjalar Finnäs Eve Hed-Kattelus Slveig Bystedt Karin Österman Karine Hemming Kim Strandberg, Jhan Merilut Kim Strandberg, Jhan Merilut Kim Strandberg, Jhan Merilut Pekka Lindqvist Kim Grp Birgitta Sarelin Marj Ahlqvist Tuija Numminen Mna Dahlström Abrahamssn, Sundström,Kraufvelin, Westerlund Bengt Sandell, Tim Bäckman, Maaria Lindblad Ben Rimla Mattias Nrdling Bengt Sandell Susann Jahnssn, Henning Grönrs Kerstin Fagerström, Carina Österåker Centret för språk ch kmmunikatin (CSK) Tm Björkfrs MediaCity Tritnia Åb Akademis biblitek (ÅAB) Stiftelsen för Åb Akademi Stiftelsen för Åb Akademi Dnnerska institutet Egil Gersv Marian Westerlund Björn Dahla 16

21 8. Eknmin år Budgeten ch bkslutet Basfinansiering Utfall Budget Budget 2010 Prgns 2010 Intäkter från affärsverksamheten Intäkter från samfinansierad verksamhet Övriga intäkter Prjektens peridiseringar ch startsald INTÄKTER (ttalt) Månadslöner Månadslöner (4-kntn) Månadslöner (97-kntn) Månadslöner, tidsbundna Övriga löner ch arvden Semesterpenningar Lönebikstnader Lönebiskstnader (4-kntn) Lönebikstnader (97-kntn) LÖNER TOTALT Avskrivningar ch nedskrivningar Material ch tillbehöver Köpta tjänster Övriga hyrr ch leasingkstnader Resekstander Litteratur Licenser ch patenter Övriga frivilliga persnalkstnader Övriga kstnader ÖVRIGA KOSTNADER TOTALT Finansieringsintäkter ch kstnader Bkslutsdispsitiner VERKSAMHETENS ÖVRIGA POSTER Utrymmeskstnader (övervältrade) Fördelade interna kstnader Övriga interna kstnader INTERNA KOSTNADER TOTALT RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bkslutet (utfallet) van är enligt rapprt av eknmiförvaltningen. 17

22 Resultatet med överskttet van från 2010 ( ) ch 2009 ( ) samt med en kmpensatin ( ) för avskrivningarna på anläggningar skaffade före 2010, har DC till förfgande för 2011 utöver budgetramen. Att ntera är att DC för 2010 påförts en förutsedd utgift på , semesterlöneskulden för semestern sm tas ut smmaren 2011 ch framåt. Den kan ses sm en utgift sm nu ch härefter tidigareläggs med ett år. Utgiften för 2010 har inte kmpenserats. För kmmande år trde semesterskulden inte vara någt större prblem för det fall att semesterlönesumman är ungefär av samma strleksrdning från år till år. Utrymmeshyran ökade för DC:s del till jämfört med budgeterade Av detta kmpenserades Vidare har DC påförts avskrivningar för apparatur skaffad före 2010, på DC har huvudsakligen kmpenserats för denna utgift. De ökade utgifterna för semesterlön ch hyra har i bkföringen täckts genm DC:s översktt på dryga (från rektrs strategiska ch prjektfinansiering), ch till återstående del genm övervältring till övriga resultatenheter. 8.2 Driftsbudgeten Så när sm på semesterlöneskulden höll lönekstnaderna sig till budgeten. Bland övriga driftskstnader är de största psterna Micrsfts Campusavtal ( ) ch Funets årsavgift ( ). De nya funktiner sm DC ålades kstade någt mera än budgeterat, Telefnisystemet kstade , auditriernas datr- ch AV-utrustning Kpieringskstnaderna betalades till största delen av FÄ. 8.3 Anskaffningarna Bland investeringar nteras förnyandet av en del allmänna datrklasser, med Axelias ch Hankens Windwsklasser, ICT-husets Linuxklass ch Axelias datrsal (sammanlagt ). Knslideringen av servrarna frtsatte ( ) ch SAN-skivsystemet byggdes ut kring årsskiftet ( ). Datanätet behövde endast mindre satsningar Förnyandet av enheternas äldsta datrutrustning stöddes för första gången på många år ( ). 8.4 Den externa finansieringen Intäkterna från den externa verksamheten var , av detta bestd av Stiftelsens bidrag. Bland kundtjänstinkmsterna kan nämnas skötseln av Hankens e-pst (30 000) ch Reprtrnicdrift, samt Stiftelsens ch Uniprints ITtjänster. DC driver några system åt andra kunder (TY:s Trip-textdatabaser ch Tritnias Adbe Cnnect Pr). 18

23 8.6 Den interna upphandlingsverksamheten 2010 DC sköter m en str del (trligen över 90%) av inköpen av datrutrustningen till Akademins enheter. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker i huvudsak direkt via den beställande institutinen. Mätt i kstnader var upphandlingsvlymen Kstnaderna inkluderar skatt. Under året förmedlades 437 nya brdsdatrer (+6%), varav 50 till Vasa. Antalet är 15% större än året innan. Alla var av märket Osbrne. Datrernas medelvärde var 922. Andelen nya bärbara datrer var 142. Av dessa var 34 till Vasa. Lenv var det dminerande märket. Medelpriset var Ur statistiken saknas här en str del av mac-anskaffningarna. Enheterna köpte direkt uppskattningsvis 30 bärbara macdatrer till ett medelpris på c:a Antalet nya bildskärmar var 299, av vilka 50 till Vasa. Samsung dminerade. Medelpriset var 234 Antalet köpta laserskrivare var 44 av vilka 16 st. färgskrivare, alla av HPfabrikat. Medelpris st. videmötesutrustningar av märket Plycm förmedlades till enheterna för sammanlagt c:a Bland övrig apparatur sm köptes till enheterna fanns två interaktiva undervisningstavlr (Smartbards), mbiltelefner ch diverse kringutrustning Datacentralen sköter därtill m anskaffningen av gemensam prgramvara ch dess förmedling till enheterna. Hit hör t.ex. matematisk, statistisk, kemisk ch teknisk sftvara, samt allmänna desktp-verktyg. 19

24 9. DC:s kntakter, samarbete, infrmatin 9.1 Medlemskap Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: ACM (Assciatin fr Cmputing Machinery, USA) ch i dess underrganisatiner ISOC (Internet Sciety) EUNIS (Eurpean University Infrmatin Systems Organisatins) FIUA (Finnish Ingres Users Assciatin) FUUG (Finnish Unix Users Grup) TTL/VSTKY (Tiettekniikan liitt) Windws Prfessinals ISI, IASC (Internatinal Assciatin fr Statistical Cmputing) Sumen laatuyhdistys (kvalitetsmetder ch -utveckling) 9.2 Högsklrnas samarbete Det natinella IT-samarbetet mellan universiteten DC:s samarbete med de övriga universitetsdatacentralerna i landet mfattar täta infrmella kntakter. Särskilt nteras att: högsklrnas IT-dagar rdnades den i Jensuu. Universitetens IT-chefer möttes den på TeaK samt 24.1 på Aalt. datacentralerna bekstar en samarbetstjänst, IT-chefernas generalsekreterare. Psten sköttes under året av IT-chef Ahti Planman från Kupi universitet. Bland samarbetets teman nterades UVM:s Raketti-prjekt samt grundandet av servicecentralen Certia ch de nya applikatiner sm därvid planerades DC är medlem i Funetföreningen (Funets medlemsrganisatin). Årsmötet hölls i juni på Hanken (Sjöström, Lindqvist). Sjöström är Åb-representant i föreningens arbetsutsktt. datacentralerna samarbetar nära kring datasäkerhet. DC är medlem i datacentralernas Sec- ch CERT-säkerhetsgrupper (CERT står för Cmputer Emergency Respnse Team). (Huvila, Wennström) DC deltar i samarbetet beträffande den s.k. HAKA-federatinen (Sjöblm) Vyager-bibliteken ch datacentralerna samarbetar (Björklund, Söderlund) DC deltar i det av CSC drivna M-grid-samarbetet (Hltlund) Ministeriearbetsgrupper DC är representerad i Den av finansministeriet tillsatta styrgruppen för översättning av Vahtis anvisningar m infrmatinssäkerhet till svenska (Huvila) Det av UVM sammankallade frumet UVM-sektrns IT-chefers möte, sm sammanträder två gånger årligen Nrdiskt samarbete Lindqvist deltar i UnITcf, de större svenska universitetens IT-chefers möten. Sjöblm är aktiv inm Gnmis, det nrdiska universitetssamarbetet kring användarautentisering (LDAP, Shibbleth, m.m.) ch annan middleware. 20

25 9.2.4 Det svenskspråkiga högsklesamarbetet Samarbetet mellan Svenska handelshögsklans ch Akademins datacentraler frtsatte under året, bl.a. kring driften av e-pstsystemen ch av Reprtrnicsystemet vilka handhas av ÅA:s datacentral vidareutvecklandet ch underhållet av den gemensamma webbprtalprgramvaran sm Hanken utvecklat I samrdningsgruppen för krdineringen av IT-funktinerna vid ÅA ch yrkeshögsklan Nvia representeras DC av Lindqvist (rdf) ch Levander Det reginala samarbetet Åb-högsklrnas datacentralers samarbete frtsätter vardagligt. Vissa tillämpningar är gemensamma. Bl.a. pererar datacentralen Trip-databaserna för TY. Funetförbindelserna är gemensamma för Åbuniversitetens ch yrkeshögsklrna. TY driver för ÅA:s räkning bl.a. studentbynätet ch mdem- ch ISDN-banken. Datacentralen sköter datrsalen i ICT-husets biblitek, ett kncept med tunna klienter gemensamt för TY, TAMK ch ÅA. IT-cheferna möts regelbundet de ansvariga för Åb universitetens administrativa databaser ch system möts månatligen (S. Olin, Brunberg, Myllyniemi, Sjöblm) DC:s labb är med i det av Åb stad initierade samarbetet för kabelperatörer (Basilier) Sparknet-samarbetet i Åb är rganiserat i en ledningsgrupp (Lindqvist) ch en teknisk grupp (Sjöström, Backa) Samarbetet mellan TY:s institutin för fysik, ÅA:s enheter för fysikalisk kemi ch teknisk kemi, samt datacentralen kring ett beräkningskluster frtsatte. Det pereras delvis av CSC inm ramen för det natinella M-grid-prjektet inm materialfrskningen (Hltlund) Vasa-datacentralerna träffas några gånger per år (Levander). Samarbetet mfattar bl.a Wireless Mbile Vaasa -gruppen, ett reginalt samarbete kring wlan-datanät Tritnias IT-lösningar Adbe Cnnect Pr, desktp-videmötessystemets drift sm handhas av DC 9.3 Några aktiviteter inm ÅA, sm DC medverkade i 2010 den av rektr utnämnda ledningsgruppen för infrmatinssäkerhet. Huvila såsm datasäkerhetschef är rdförande ch Sjöström samt Ståhl medlemmar ledningsgruppen för Lärcentret i Åb (Lindqvist) arbetsgruppen för beredning av upphandlingsdirektiv (Lindqvist) miljösamarbetet. Basilier är miljöansvarig för ASA-husets enheter ch medlem i Akademins ledningsgrupp för miljöarbetet arbetarskyddet (Huvila, Levander) samarbetskmmittén (Levander) Sturegruppen för utvecklandet av studiesystemen (S.Olin, Brunberg, Myllyniemi,) MinPlan-prjektets ledningsgrupp (S.Olin, Brunberg) ch dess lika arbetsgrupper (Brunberg) utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön (rdf. Levander, Hlm) delegatinen för lärcentret ch IT i Tritnia (rdf. Levander) webbprtalen. Ledningsgruppen (Lindqvist, Lstedt) prjektgrupp för utvecklandet av dkumentförvaltningen (S.Olin) mtin ch rekreatin (Hlm i Åb, Ståhl i Vasa) teknisk grupp för utvecklandet av krisberedskapen (Levander, Lstedt, Erikssn m.fl.) 21

26 9.4 Resr DC:s persnal gör ett hundratal resr årligen. Några tital av dem är mellan Åb/Vasa/Jakbstad Utlandsresr VMware Wrld (virtualisering av servrar), Köpenhamn, Sjöström Terena (de eurpeiska universitetens datanätsamarbete), Vilnius, Wennström WebExp, New Yrk, Lstedt Micrsft TechEd, Berlin, Flück, Granlund 9.5 DC:s infrmatinsverksamhet Webben är DC:s centrala infrmatinsmedium. Datacentralens tjänster ch arbetsuppgifter, DC-papperet, rapprterna ch guiderna, liksm även en aktuelltruta ch infrmatin m driftsstörningar ch akuta prblem m.m. finns här. ÅA-enheternas IT-kntaktpersner ch närstödet utgör den viktigaste infrmatinskanalen mellan enheterna ch DC. E-pstlistan dc-kntakt utnyttjas flitigt. DC-papperen nr 74 ch 75 km ut under året. De utges även i elektrnisk frm i webben. Nr 52 i serien rapprter från datacentralen vid Åb Akademi är verksamhetsberättelsen för Oraklet, DC:s helpdesk-tjänst, betjänar persnligen, per telefn ch per e-pst, i Åb ch Vasa. 9.6 IT-frtbildning Datacentralen ch Frtbildningscentralen i Åb arrangerade i samråd kursverksamhet för Akademins persnal ch studerande. I augusti-september höll DC infrmatinstillfällen för de lika fakulteternas gulnäbbar. Därtill hölls ett antal tillfällen för internatinella studenter. DC deltar ckså i förvaltningsämbetets infrmatinstillfällen för nyanställda. På våren rdnades en Kundbetjäningskurs för DC:s persnal för att bättre kunna tillmötesgå de ökande behven av IT-kundbetjäning vid akademin. 22

27 10. Datranvändningen 10.1 Antalet användare Alla användare har en identitet i linuxsystemen, sm används bl.a. sm e-pstadress. Antalet linuxanvändare beskriver sålunda ttala antalet ab.fi-användarnamn. Vi hade vid slutet av året aktiva ab.fi- användare. Därtill aktiverades under året lättviktskntn för krttida Sparknet-gäster. De studerande sm under någn del av året stått i anställningsförhållande till ÅA har räknats sm persnal. De flesta har därtill ett Windwsknt. Under året registrerades nya användare (av dessa var 646 CLL:s inklusive ÖpU:s användare). Antalet icke-persnliga datrkntn var vid årsskiftet 581 st. Svenska handelshögsklans e-pst- ch Reprtrnic-användare var st. Användarknt per kategri Typ av användarknt ab.fi-användarnamn persnal, Åb stiftelsen inkl. Dnnerska persnal, Vasa ch Jstad persnal, VÖS pensinerade studerande, alla rter VÖS-elever, årsklass 3 uppåt CLL, ÖpU- ch extra stud. (Åb+Vasa) CLL, externa kunder (Åb + Vasa) Turun ylipist, persnal externa, privata, alumni, m.m gäster, samarbetare, m.m Lättviktskntn (Sparknet för gäster) ~1 450 Icke-persnliga kntn Kårens specialföreningars namn gemensamma e-pstbxar gruppnamn systemkntn (DC) MS-Windws-kntn ~ Åb ~ Vasa ~ VÖS ~ ~ ~780 - icke-persnliga kntn ~ 150 ~150 ~150 Svenska Hankens e-pstanvändare ~ ~