DC rapport. Datacentralen, Åbo Akademis. IT-verksamhet Årsrapport Åbo Akademis. Datacentral Verksamhetsberättelsen

Transkript

1 DC rapprt rapprter från datacentralen vid åb akademi Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt 2009 Åb Akademis Datacentral Verksamhetsberättelsen

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 Innehållsförteckning sida 1. D C:s uppgifter, datadirektinen 1 2. Det gångna årets nyheter 2 3. Infrmatinssäkerheten 6 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis 8 5. Användarstödet Persnalen Enheternas IT-kntaktpersner, februari Eknmin år D C:s kntakter, samarbete, infrmatin Datranvändningen Akademins datrutrustning Allmän prgramvara 38

4

5 Datacentralen, Åb Akademis IT-verksamhet Årsrapprt DC:s uppgifter, datadirektinen 1.1 Uppgifter (ur instruktinen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av infrmatinsteknik (nedan IT) i frskningen, undervisningen ch förvaltningen vid Åb Akademi, inbegripet Österbttens högskla, genm: att samrdna, planera ch ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inm infrmatinsbehandlingen ch infrmatinsförvaltningen samt kmmunikatinen vid akademin, att erbjuda IT-resurser ch IT-sakkunskap åt akademins institutiner ch enheter, deras anställda ch studerande, att ansvara för akademins datanät ch datasäkerhet, att samrdna ch utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av ITutrustning ch basprgramvara för akademins institutiner ch enheter, samt att handha övriga uppgifter sm faller inm dess verksamhetsmråde. 1.2 Datadirektinen Matti Htkka prf, rdförande (prf. Paav Salminen) Pirkk Walden prf., vicerdf. (prf. Christer Carlssn) Egil Gersw biblitekarie (utv.planerare Hans Erikssn) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekrd. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Hlm) Jhan Lilius prfessr (lab.ing. Alf Hermansn) Kerstin Fagerström planerare (biblitekarie Christel Lindfrs) Brita Wårvik lektr (lektr Sven-Olav Back) Berit Kurtén-Finnäs verksamhetsledare Håkan Lövdahl studerande (akademilektr Mia Prk-Hudd) (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) 1.3 Ur direktinens verksamhet Direktinen sammanträdde fyra gånger under året för ttalt 10 ärenden. Akademins rganisatinsrefrm, liksm datacentralens egna interna rganisatinsrefrm, behandlades. Plicyn för säkerhetskpieringen ch Akademins webbinstruktin förnyades. Kvalitetsarbetet hörde till årets teman ch direktinen mfattade en verksamhetshandbk för datacentralen. Samma direktin har, med smärre ändringar, undantagsvis suttit sedan på grund av universitetsrefrmen, ch mandattiden förlängdes vid slutet av 2009 ytterligare i väntan på att Akademins nya rganisatinsmdell träder tillfull i kraft under våren

6 2. Det gångna årets nyheter 2.1 Universitetsrefrmen, natinellt samarbete Universitetsrefrmen dminerade det natinella IT-samarbetet. Finansministeriets ValtIT-prjekt gällande knslidering ch centralisering av statens ämbetsverks IT-funktiner förlrade i ch med universitetsrefrmen till str del sin aktualitet för universiteten. Vad gäller infrmatinssäkerheten frtsätter datacentralerna sitt nära samarbete med finansministeriet genm att aktivt delta i Vahti-gruppens arbete. Tillämpningsansvaret för persnalförvaltningssystemet Persnec, lönesystemet, eknmisystemet Raindance samt resehanteringssystemet Travel överfördes till Certia. Certia är ett av undervisningsministeriet, senare trligen av universiteten, ägt nygrundat ITserviceblag. Utvecklandet av ett nytt eknmisystem baserat på SAP-prgramvaran påbörjades med stram tidtabell. Målet är att det nya systemet är i funktin SAP-systemets mduler för persnalförvaltning anpassas till universitetens behv men tas ibruk med en långsammare tidtabell. Nästan alla universitet, inklusive ÅA, gick slutligen med i SAPprjektet, ch så att driften av systemen förläggs till Certia. Arbetstidsallkeringssystemet Reprtrnic sköttes av Culmentr Oy ch driften av Sebitti Oy. UVM:s Raketti-ramprjekt utfrmades under året. Avsikten är att utnyttja IT sm stöd för den strukturella utvecklingen av högsklesystemet. Raketti mspänner såväl universiteten sm yrkeshögsklrna. Det består av fyra delprjekt uppgörandet av en helhetsarkitektur (KA) sm beskriver, specificerar ch utvecklar förvaltningens arbetsprcesser, deras arkitekturer ch IT-teknik, ett prjekt (OPI) för utvecklandet av vissa gemensamma basmduler för studieförvaltningen (kan på lång sikt ersätta delar av Sturesystemen), samt ett prjekt (XDW) för knstruktin av ett datalager dit man kpierar data från universitetens primära studie-, eknmi ch frskningssystem. Datat kan sammanställas till rapprter för beslutsfattandet. Arbetet mfattar förenhetligande av begrepp ch terminlgi. Under året påbörjades ett fjärde prjekt (Tutki) för att utveckla enhetliga begrepp ch mått inm frskningen, samt att skapa kmpatibla databaser över frskningspublikatiner ch prjektdata. 2.2 De svenskspråkiga datacentralernas samarbete Svenska handelshögsklans ch Akademins datacentralers samarbete frtsatte. Driften av e-pstsystemen handhas av ÅA:s datacentral. Samarbetet kring webbprtalernas gemensamma prgramkd ch kring vidareutvecklandet av prtalerna frtsätter. Prgramkden byggdes ursprungligen av Svenska handelshögsklans datacentral på öppen källkd. För att främja krdineringen ch samrdningen av IT-funktinerna vid ÅA ch yrkeshögsklan Nvia finns en bestående IT-samrdningsgrupp sm sammanträdde tre gånger under året. 2

7 2.3 Åbuniversitetens samarbete Inrättandet av ett för ÅA ch TY gemensamt utrymme för elektrniska tenter planerades i samarbete mellan datacentralerna ch studieförvaltningen. E-tentakvariet avses stå färdigt till hösten 2010 i Pharmacity. Prgramvaran har utvecklats av Tammerfrs universitet. Avsikten är att starta ett samarbete kring vidareutvecklingen. 2.4 Renveringen av ASA-huset Det förnyade ASA-huset blev inflyttningsklart i slutet av året. Datacentralens nya maskinsal tgs ibruk redan under hösten 2009, medan DC:s persnal flyttade in i slutet av nvember. Renveringsarbetet krävde en betydande arbetsinsats av datacentralen. Planeringen av maskinrummet samt flyttandet av dess maskinutrustning först till de prvisriska utrymmena i Chemicum ch sedan tillbaka std för en str del av jbbet. Byggnadsarbetet krävde kntinuerlig övervakning för att skydda datrutrustningen ch det mfattande datakabelnätet. Planeringen av de nya persnal- ch kundutrymmena krävde likaså många arbetstimmar. Slutresultatet verkar lyckat. Maskinrummet är mdernt ch uppfyller dagens stränga säkerhetskrav med dubbleringar av datrutrustning, elförsörjning ch luftknditinering. Fjärrkyla utnyttjas primärt för nedkylningen. Flyttningarna gjrdes i flera steg ch innebar flera driftsavbrtt på enskilda tjänster. Dessa var dck planerade ch förlagda utanför kntrstid. Då inga större förutsedda prblem uppstd stördes Akademins datranvändning minimalt. Persnalutrymmena är likaså ändamålsenliga. Det stra videmötesutrymmet är representativt ch i flitig allmän användning DC:s kund -utrymmen är huvudsakligen kncentrerade till B-husets första våning i anslutning till ASA-biblitekets ch Lärcentrets utrymmen samt det stra auditriet. Här finns datrsalarna, ett par videmötesrum, ett multimediarum ch Oraklet. 2.5 Högsklrnas IT-dagar De årliga IT-dagarna anrdnades denna gång i Åb mässcenter. Huvudarrangör var Turun kauppakrkeakulus datacentral i samarbete med TY:s, TurkuAMK:s ch ÅA:s datacentraler. Dagarna var de största i histrien med 569 deltagare. Datskyddsmbudsmannens föredrag m Lex Nkia ch STX:s IT-chefs presentatin av Åbvarvets ITsystem samma dag sm världens största lyxkryssare sjösattes väckte den största uppmärksamheten. 2.6 Auditeringen av Akademins kvalitetssystem Auditeringen genmfördes framgångsrikt i nvember. Den föregicks av ett tidvis intensivt beredningsarbete på datacentralen, liksm på ÅA:s övriga enheter. DC:s kvalitetsgrupp bestd av sektinscheferna ch direktören. DC gjrde upp en verksamhetshandbk. Därtill beskrevs ett 20-tal av DC:s arbetsprcesser grafiskt. De finns på webben ch beskriver DC:s tjänster ur såväl användarens sm den systemansvariges synvinkel. 3

8 2.7 Elektrniska val vid ÅA Under 2009 blev det aktuellt att välja universitetskllegium ch institutinsråden. ÅA gick in för att rdna akademival elektrniskt för första gången. Med beaktande av att valen förrättades för lika grupper (prfessrer, övriga anställda, studerande) blev det fråga m 38 separata val sm genmfördes i nvember. Man gick in för att det skulle ges möjlighet att rösta från vilken datr sm helst med internetförbindelse. Sammanställningen av vallängder i enlighet med den nya rganisatin sm skulle börja gälla var en str utmaning. Med beaktande av att de natinella experimenten med elektrniska val i samband med kmmunalvalet givit även mindre gda erfarenheter lade datacentralens tekniska arbetsgrupp str vikt vid utfrmandet av användargränssnittet ch infrmatinen samt vid en nggrann riskanalys. Valen lyckades tekniskt sett mycket väl. En nggrannare dkumentatin hittas i DC-papperet nr Urkund Åb Akademis styrelse beslöt att alla examensarbeten vid ÅA räknat frm genmgår plagiatkntrll med hjälp av ett plagiathanteringsprgram ch att ÅA för detta ändamål anskaffar prgrammet Urkund för ett år åt gången. Datacentralen hade i samarbete med lärcentret tidigare testat Urkund ch andra kandidater. Urkund jämför arbetet med andra dkument från lika källr såsm webben, Urkunds egen databas över inlämnade ch analyserade dkument, samt texter från e-böcker ch e- tidskrifter. 2.8 Knslideringen av Akademins servrar ch skivminneslager Knslideringen av akademins datrmgivning frtsatte bl.a. genm virtualisering av serverdatrer (flera lgiska servrar läggs på samma fysiska server). Samtidigt gjrde avtal med några enheter angående driften av enheternas servrar. DC övertg driftsansvaret ch underhållet av basprgramvara mt en årlig avgift. Enheten svarar frtsättningsvis för sina tillämpningar. Då detta verkställs med hjälp av virtualiserade servrar kan enheten utnyttja DC:s stra servervlymer ch spara kännbart i hårdvarukstnader ch underhållsarbete. Samtidigt kan man utnyttja DC:s dubblerade system ch säkerhetsarrangemang. Arbetet med att förenhetliga Windwsmiljöerna i Åb ch Vasa frtsatte Anskaffning av tre SAN-filsystem. Avsikten är att knslidera lika servrars skivminnessystem så att mdispnering av filutrymme ch administratinen av dem förenklas. Samtidigt kan säkerhetskpieringen göras mångsidigare ch bättre betjäna slutanvändaren. SAN-systemen tgs stegvis ibruk under året. De tre systemen placerades i Vasa, i ICT-huset ch i Chemicum->ASA. De dubblerar varandra i realtid. Ett nytt system för säkerhetskpiering tgs likaså ibruk. Ett Avamar-system installerades i Chemicum->ASA ch ett annat i Vasa. Systemet är skivminnesbaserat ch accesstiden är krt. Systemet är intelligent ch lagrar likadana filer eller delar av filer endast en gång. 4

9 2.9 Digital telefni Akademins gamla telefnväxel ersattes med ett digitalt, Vice ver IP (VIP)-system av märket Avaya. Teleyritysverkt var lkal leverantör. Telefntrafiken flyttades till datanätet från det gamla kpparkabelnätet för telefni, sm blev överflödigt. Akademin var det första universitetet i landet sm genmförde en fullständig övergång från analg till digital telefni. Digitaliseringen innebär att det öppnar sig nya tekniska utvecklingsmöjligheter. Den medför inbesparingar bl.a. i kabelhyrr ch underhållsavgifter Refrmer under planering ÅA:s rganisatinsrefrm bereddes under året. Den nya mdellen trädde ikraft Datacentralen beredde samtidigt en egen intern rganisatinsrefrm, genm vilken bl.a. sektinsstrukturen refrmerades. Även denna mdell trädde sedan i kraft Nya IT-tillämpningar, -lösningar ch -refrmer innebär fta flerårigt planeringsarbete. På gång var bl.a. Windwsversinerna Vista ch Windws 7, sm testades. Vista används i viss utsträckning närmast på nya bärbara datrer. En allmännare ibruktagning av Vista vid akademin sköts upp på grund av en viss instabilitet ch inkmpatibilitet med mgivande system. (Under 2010 föll valet sedan på Windws 7). Lex Nkia, den förnyade lagen m dataskydd vid elektrnisk kmmunikatin, trädde i kraft under smmaren. Den reglerar betydligt kraftigare än förut peratörens möjligheter att via lggar eller på annat sätt övervaka e-psttrafiken eller annan elektrnisk kmmunikatin för att beivra missbruk. Dataskyddsmbudsmannen övervakar hur delar av lagen efterföljs ch en viss övervakning förutsätter tillstånd på förhand ch rapprtering årligen. Ingen universitetsdatacentral har tillsvidare ansökt m tillstånd, men dylika övervägs. 5

10 3. Infrmatinssäkerheten 3.1 Organisatin Ledningsgruppen för Akademins infrmatinssäkerhet är tillsatt av rektr. Den rapprterar till rektr ch till datacentralens direktör. Ordförande är datasäkerhetschefen Matti Huvila ch sekreterare arbetarskyddschef Jhn Lassus. Statens datasäkerhetsarbete leds av finansministeriet med hjälp av Vahtiledningsgruppen. Universiteten har en stark representatin i Vahti-arbetet. Universitetsdatacentralernas samarbete sker främst inm Sec-gruppen, sm är tillsatt av IT-chefernas frum. Sec-gruppen utbyter infrmatin m akuta prblem ch krdinerar åtgärder. Den utarbetar en anvisning för studerande. 3.2 Säkerhetsht under året Akademins datrer utsätts för inemt virusattacker per år. Statistik återges nedan i avsnitt 3.3. Syftet med en virusattack är fta att överta kntrllen av datrn, så att man t.ex. kan installera en e-pstservice för att sprida spammail. Verksamheten är rganiserad ch sker i vinstsyfte. Avsikten kan ckså vara att illegalt sprida filer (filmer, musik, prgramvara) sm innehåller cpyrightskyddat material. Inte vanligt är att en akademianvändare med hjälp av peer-t-peer-prgramvara laddar ner cpyrightskyddade filmer eller musik för eget bruk, trts att detta ju numera är tillåtet enligt finsk lag. Illa är att dylik prgramvara i regel genast börjar dela ut samma material vidare till ett strt antal mttagare. Datacentralen försöker alltid ingripa då det är fråga m en anställd ch en ÅA-ägd datr. Sådant missbruk kan leda till sanktiner från arbetsgivarens sida. DC kan ckså ingripa när det gäller hemdatrer kpplade till akademins datanät, det händer att DC t.ex. spärrar hemförbindelsen. Ett skäl till bekymmer är att spridning av cpyrightbelagt material eller annars stra vlymer lätt leder till att akademin svartlistas i Internet, vilket innebär att många rganisatiner ch peratörer bl.a. slutar ta emt e-pst av ss. Detta inträffade några gånger under året, ch det tg lång tid för DC att återställa rganisatinernas förtrende för ab.fi. Under året spred sig särskilt de s.k. phishing-attackerna, genm vilka crackers försöker få tillgång till användares lösenrd ch annan persnlig infrmatin. Typiskt utnyttjas e- psten för detta, tidigare i frm av engelskspråkiga e-brev, senare även e-brev på dålig svenska. Tyvärr svarar alltid någn av våra e-pstanvändare på dylika lckelser, även m DC fta lyckas stppa sådana kntakter. Ett lösenrd sm avslöjades på detta sätt ledde till att ÅA:s webbmail kunde utnyttjas för en spamattack. En webbserver på en ÅA-enhet crackades ch försågs med falska webbsidr för att samla kreditkrtsuppgifter ch utföra bedrägerier. En av datacentralen utförd lösenrdscrackning avslöjade 570 dåliga lösenrd. Användarna uppmanades byta till ett bättre. Akademin nterade under året ckså det viktiga med att säkra skyddet av även tillsynes harmlös persninfrmatin. Även en avsiktlig mindre öppning väcker lätt r. Användarna visade sig vara glädjande alerta ch larmade ss snabbt. 3.3 Virusskyddet I årsskiftet var c:a 2680 datrer kpplade till malware-skyddet i Åb ch över 600 i Vasa. Malware är ett samlingsnamn sm täcker bl.a. virus, önskade prgram, spyware ch adware. 6

11 attacker (+11%) nterades i Åb under året mt persndatrer, av vilka 1296 ledde till infektiner (dvs 1.4% av attackerna). Blckerad malware Infektiner Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktber Nvember December De vanligaste malwaretyperna var AdWare.Gen (24%), Trjan.Backdr.Gen (17%), Trjan.Dwnlader.Gen (11%), SpyWare.Gen (10%) ch New Malware (9%). Därtill kmmer det in virus per e-pst, någt tal incidenter nteras åreligen. För e- pstens virusskydd har vi ett separat system, Clam AV, med vilket viruset avlägsnas innan mailet levereras till mttagarens Inbx. Mail med riskabla bilagr (t.ex. innehållande exekverbar kd) läggs i karantän ch mttagaren underrättas. 7

12 4. Datacentralens arbetsuppgifter ch verksamhet sektinsvis Datacentralens rganisatin förnyades från ch med den Sektinsindelningen nedan svarar mt läget 2009, dvs den följer ännu den gamla sektinsstrukturen. 4.1 DC:s administratin 4.2 Databassektinen Administratinen består av avdelningssekreteraren ch direktören. Förutm lika rent administrativa uppgifter handhar avdelningssekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material ch av prgramvara (bl.a. Micrsfts ch Crels prgram samt SPSS), bkningen av datrklasser samt prjektr- ch datrutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktin, för DC:s infrmatin, ch för frågr kring Akademins IT-arkitektur ch IT-anskaffningar samt krdineringen av dessa, liksm för utvecklandet av ITstrategier ch -plicies. Databassektinen ansvarar för de databassystem sm används inm akademin (Ingres, MySQL, Trip) samt deras applikatinsmgivningar. Sektinen har det tekniska ansvaret för akademins administrativa tillämpningar inm mrådena eknmi ch persnalärenden. Tekniskt ansvar för planering, utveckling ch underhåll av biblitekets system ch ITfunktiner hör till sektinen. Gällande studieförvaltningssystemen (Sture, MinPlan, TeRes, minsture, studentantagning), sm till str del är utvecklade vid akademin, deltar databassektinen ckså i planerings- ch utvecklingsarbetet ch handhar administratin, övervakning, underhåll samt intern ch extern rapprtering. Inm e-lärandet sköter sektinen administratin ch användarstöd för inlärnings-plattfrmerna Mdle ch Blackbard med stöd av Vasasektinen. Tekniskt stöd, handledning ch planering av prgramvarr ch teknisk utrustning för videknferens samt multimedia sköts ckså inm sektinen med stöd av Vasasektinen. Sektinen ansvarar för akademins webbservers ch applikatinsmgivningen på dem. Övervakning av ch handledning kring akademins webbservice ch webbapplikatiner hör till sektinen. I februari tgs nya funktiner kring hanteringen av grundexamina i bruk i STURE. För alla grundexamina avlagda från ch med år 2009 markeras de prestatiner sm hör till den avlagda examen. De persner sm hanterar examina i STURE fick utbildning ch hade ckså möjlighet att testa de nya funktinerna innan de tgs i prduktinsanvändning. Hanteringen av begränsad studietid sm Blgnarefrmen innebar samt planeringen av införandet av akademins nya rganisatin i STURE ch MinPlan var andra aktuella ämnen under hösten. Det natinella ansökningssystemet YSHJ tgs i bruk på våren ch anpassningen av akademins ansöknings- ch antagningsystem gjrdes. Tekniken kring magisterantagningen ch TkF:s höstantagning sköttes liksm tidigare av sektinen. Planeringen ch genmförandet av de första elektrniska akademivalen gjrdes inm sektinen ch prjektet pågick under så gtt sm hela året. Kårvalets elektrniska förhandsröstning uppdaterades ckså med idéer från akademivalens röstningsprgram. 8

13 MinPlan fick flera uppdateringar under året, främst gällande befintlig funktinalitet ch finslipning av systemet. Men ckså en del nyheter intrducerades, bl.a. möjlighet för studenterna att skapa en läsrdning av sina inplanerade kurser. Användningen av TeRes, sm är lärarnas verktyg för att rapprtera prestatiner ch tentamensresultat, ökade efter att sektinen hållit utbildning för lika grupper av lärare. Målet är att alla prestatiner ska rapprteras via TeRes. Sektinen deltg i en arbetsgrupp gällande utveckling av dkumentförvaltningen vid akademin. Under hösten startades utredningar gällande ibruktagning av Dspace för hantering av elektrniskt material. 4.3 Sektinen för datakmmunikatin Sektinen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, prtkll ch utrustning (switchar, ruters, brandmurar, hubbar ch nätanalysatrer), för filtrering ch övervakning av trafiken m.m, samt för nätets kpplingar utåt mt övriga Funet ch Internet samt mt andra nät. Akademins datanät är ett switchat nät baserat på fibrer ch parkabelteknik. Stamnätet ch kpplingen till de viktigare serverdatrerna bygger på 1Gb/s-förbindelser medan slutanvändarna i allmänhet har tillgång till en 100Mb/s:s kppling. I de nyaste byggnaderna ch aneftersm näturustningen i övrigt förnyas börjar dck även allt fler slutanvändare få tillgång till en nätkppling på 1Gb/s. Antalet lika aktiva nder (MACadresser) i ÅA:s nät uppgick till Stamnätet mspänner i Åb ASA-, Axelia-, Gadlinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- ch Å-kvarteren. Telefnin samt fastighets-, dörrlås- ch videövervakningen utnyttjar ckså datanätet, liksm caféernas krtbetalningssystem. Sektinen deltg i planeringen ch implementeringen av det nya VIP-baserade telefnisystemet för att senare överta systemansvaret för detsamma. Förutm Funet-förbindelserna har DC en kmmersiell internetförbindelse via DNA, sm är avsedd för utmstående samarbetspartners såsm t.ex. spin-ff-företag. Skärgårdscentret i Krpström har en direkt ethernetförbindelse via Skärgårdsnet. Under året gjrdes inga direkta uppsnabbningar av stamnätet utan arbetet kncentrerades frtsättningsvis på en ökning av driftssäkerheten ch tillgängligheten. Switcharna byttes ut från den äldre ändan ch vissa kmpletteringar gjrdes på punkter där mera kapacaitet visat sig behövas. Färdigställandet av Asa-huset innebar endel jbb när huset skulle förses med datanät följt av DC:s egen ch de övriga enheternas inflyttning. Övervakningssystemen förbättras frtlöpande ch har med sina larm via e-pst ch textmeddelande till berörda systemansvariga gjrt att de flesta störningar i it-systemen kunnat upptäckas ch åtgärdas snabbt. VPN-tjänsterna utnyttjades allt mer. Tyngdpunkten ligger ännu klart på den PPTP- 9

14 baserade VPN-tjänsten men även den OpenVPN-baserade tjänsten ser en ökning. Målet med VPN-tekniken är säkrare förbindelser ch bättre åtkmst till interna resurser i ÅA:s datanät för användare utanför Akademin. Det trådlösa nätet utvecklades ch antalet basstatiner ökade någt. De allmänna utrymmena såsm auditrier, aulr ch kaféer är tämligen väl täckta. Slutet av året innebar början på en generatinsväxling för det trådlösa datanätet. Istället för de enskilda basstatiner sm tidigare utgjrt grunden skaffades nu en s.k. kntrllerbaserad WLANlösning. Förutm ökad prestanda ger den ckså möjlighet till en avsevärt ökad intelligens ch förbättrad felsökning i det trådlösa nätet. ÅA-användarma i Studentbyn är anslutna via TY:s nät, medan Dmus ch Tavasthem är direkt anslutna till akademins datanät. Den ttala användningen av Högskle-ADSL minskar frtsättningsvis. Den enda återstående peratören i Högskle-ADSL samarbetet är DNA (tidigare Aurajen Puhelin). Till skillnad från publika ADSL-anslutningar ges högskle-adsl-användaren tillgång till lika intranettjänster, såsm bibliteksdatabaser, skyddade webbsidr, pchme m.m. 4.4 Labbet Labbets huvuduppgift är att reparera PC-apparater ch laserskrivare sm finns på rekmmendatinslistan ch ägs av Åb Akademi samt att svara för datakableringen i Akademins lkaliteter. Det gäller både att dra nya kablar ch reparatin av slitna ch felaktiga. I mån av möjlighet hjälper labbet till med reparatin av övrig datrutrustning, prjektrer ch VIP-telefnerna. Fördelen med egen reparatinsverksamhet är att det sparar på kstnader ch att det går mycket snabbare än för en utmstående. En annan str fördel är ckså att reparatinen kan utföras när det passar för kunden ch han får kmma med m han vill. Till labbets uppgifter hör ckså att ta hand m datrutrustning sm skall skrtas. Vissa delar kan användas sm reservdelar t.ex. minnen, ethernetkrt, strömkällr ch diskettstatiner. Övriga delar förs till ett företag sm srterar delarna ch återanväder ca 95 % av råvaran. Ett prblem utgör de gamla CRT-mnitrerna sm inte används mycket mera ch tar mycket plats vid skrtningen. Det är egentligen synd emedan mnitrerna är helt hela. Labbet hjälper ckså övriga på datacentralen med sakkunskap beträffande hårdvara ch upprätthåller en rekmmendatinslista av rekmmenderade datrkmpnenter ch annan hårvarurelaterad utrustning. Under året 2009 har renveringen av ASA-huset sysselsatt labbet. Labbet har haft en aktiv övervakningsrll i byggnadsprjektet. Labbet har hjälpt till med installatin av VIP-telefner. Labbet har flera år haft rätt att utföra garantireparatiner på Mikrlgs PC-apparater ch debitera tillverkaren för arbetet. Delarna byts till mtsvarande hela. På detta sätt utfördes under året reparatiner på 45 st. av Mikrlgs apparater. Vi rapprterar till fabrikörerna m felen ch antalet garantireparatiner har hållits stabilt under de senaste åren. I början av 2000-talet var garantireparatinerna ca 100 per år så kvaliteten har avsevärt förbättras. Efter garantitiden måste institutinerna betala för delar sm slits, men delar sm kstar under 50 ch arbetet står datacentralen för. En typisk sådan del är strömkällan. I Åb har de egentliga laserreparatinerna har varit ca 55, men dagligen utförs putsningar ch mindre reparatiner på någn av akademins skrivare. De mindre reparatinerna 10

15 utförs i allmänhet på institutinerna, men de större reparatinerna kräver att skrivaren sändas till labbet. En str del av de mindre reparatinerna utförs av ckså av närstödarna. I Vasa har det under året bkförts 195 reparatiner av pc ch skrivare. Mindre reparatiner har ej bkförts, t.ex. de laserskrivare sm används mest har fått nya pappersmatningsrullar var tredje månad i regel. Ca 50 maskiner har fått mera minne installerat. Garantireparatiner har även utförts i Vasa. Gamla pc:s ch lasers skrtas på så sätt att delar sm kan återanvändas tas tillvara ch skrtet sm lämnar kvar förs till återvinningsstatinen. Även i Jakbstad(BI) ch Helsingfrs(G18) har service arbeten utförts. Maskiner har uppgraderats, bytts ut ch servats. 4.5 Pc-sektinen Sektinen underhåller ch utvecklar pc-serverdatrernas lika tjänster ch upprätthåller Windws-dmänen ab.fi ( Akademi i Åb) ch hithörande användaradministratin, autentiseringskntrll ch övrig pc-säkerhet såsm virusbekämpning. Den ratinaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genm att autmatisera prgramuppdateringar, installatiner ch säkerhetskpieringar, samt erbjuder funktiner sm pchme, institutinsgemensamma skivr, cd-servrar m.m. Sektinen ansvarar även för akademins pc-klasser ch allmänna studentpc:n. Pcsektinen åtgärdar pc-prblem med sakkunnighjälp beträffande MS Windws ch dess applikatiner för både slutanvändare, institutinernas IT-kntaktpersner ch närstödsplanerarna, samt handhar en betydande infrmatinsverksamhet. Sektinen handhar Akademins (Åb) datranskaffningar ch bistår vid privata anskaffningar. Datrerna kmmer med systemprgram ch standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av eknmisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen sm sektinen rdnar för institutinerna, ch även åt persnalen ch studenterna för hemmabruk. Även närstödet i Åb administreras av sektinen. Målsättningen är att upprätthålla de mest kritiska servicefrmerna med relativt ny utrustning ch den äldre utrustningen får sköta övriga mindre kritiska m dck viktiga funktiner. Virtualiseringen av serverdatrerna har frtsatt ch under året har det skaffats flera bladeservrar för att köra de virtuella servrarna på datacentralens Blade/SAN-system. De flesta viktiga Windwsbaserade servrarna kör nu virtuellt på ESXvirtualiseringsplatfrmen ch på Blade/SAN-systemet. Funktiner sm under året flyttats till virtualiserade servrar mfattar bl.a. Pchme-servrarna, printservern ch Åbs antivirusserver. Pchme-servrarna kör även sm kluster vilket innebär ökad driftsäkerhet. Om en bladeserver slås ut så flyttas den virtuella server sm kört där autmatiskt till en annan bladeserver utan att servicen bryts. Det har medfört att det för Pchmefunktinen under året inte kunnat nteras några andra avbrtt än de sm frdrats för perativsystemuppgraderingar. Under året anpassades akademins Windwsmgivning till att även passa Micrsfts Windws Vista, sm tgs i bruk vid akademin men dck i blygsam mfattning. Windws XP var frtfarande akademins standardperativsystem på Windwssidan under hela Under hösten gav sedan Micrsft ut nästa perativsystemsversin nämligen Windws 7 ch anpassningen till akademimgivningen löpte relativt lätt då arkitektur ch drivrutiner är långt likadana sm för Vista. Under 2010 planeras att ta i bruk Windws 7 sm standardperativsystem för nya maskiner. 11

16 Av str betydelse för Akademin är det fleråriga Micrsft Campusavtalet sm slöts 2008 med Atea sm leverantör ch sträcker sig fram till MS-Campus täcker de viktigaste applikatinsprgrammen ch perativsystemuppgraderingarna på Akademins datrer ch mfattar även ÅApersnalens hemmadatrer. Upphandlingen av datrer sköttes via Hansel. Ramavtalen för persndatrer innefattar märkena Osbrne, Lenv ch Fujitsu-Siemens. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling i avsnitt Unix-sektinen Sektinen sköter underhåll, övervakning ch utveckling av Unix- ch Linuxserverdatrerna, deras basprgramvara ch administratin samt anpassning av Linux-arbetstatiner till Akademins Linux-miljö. Den ger rådgivning åt användarna samt basprgramservice åt DC:s övriga sektiner. Sektinen sköter utveckling, övervakning ch drift av Akademins e-pstservice, vilket inkluderar virusfiltrering, spamklassificering ch -filtrering, e-pstlådr samt service för lika typer av e-pstlistr. Sektinen sköter även Svenska Handelshögsklans e-pstservice. Sektinen sköter utveckling, övervakning ch drift av Akademins säkerhetskpiering samt utvecklingen av system för centraliserad datalagring, dess utnyttjande från klientperativsystem samt utveckling av datalagringen med tanke på hög tillgänglighet ch tålighet vid användningsstörningar. Sektinen handhar även den allt centralare uppgiften att utveckla ch övervaka den allmänna datasäkerheten. Sektinen sköter Akademins allmänna printerservice, knfiguratin av nya skrivare, felsökning ch rådgivning. Prduktin av statistik över datranvändningen ch utskrifter hör ckså till sektinen. Administratinen av Akademins dryga användare, användarnamn, rller, filmråden, kvter, utveckling ch underhåll av en användardatabas sköts av sektinen, liksm lika funktiner för autentisering ch auktrisering av användarna, såväl till Akademins egna system sm till externa tillämpningar. Sektinen svarar för underhåll ch utveckling av en central katalg dit det samlas infrmatin från bl.a. användardatabasen, Sture, Persnec ch ÅA:s interna telefnkatalg samt infrmatin m Akademins enheter ch användarnas rller. Uppgifterna levereras vidare till övriga tillämpningar (webbtillämpningar, e-pstklienternas adressböcker m.fl.). Helpdesken (Oraklet) i Åb sköts av sektinens medlemmar. SAN systemet för centralt skivlager tgs i bruk ch vidareutvecklades. Utrustningen placerades i Chemicum, ICT-huset ch Vasa. Avsikten är att spegla data mellan rterna för större säkerhet. Då det nya maskinrummet i Asa-huset std klart i ktber flyttades utrustningen från Chemicum till Asa. Flyttningen sm påverkade flera viktiga servrar förlöpte väl. Under året förnyades ch virtualiserades ett flertal viktiga servrar, de flesta i samband med flyttningen av servrar från maskinrummet i Chemicum till Asa. Servrarna sm ingår i klustret sm sköter IMAP-servicen (e-pst) förnyades ch de nya servrarna utnyttjar SANsystemet för lagring av e-pstlådrna. Kvterna för e-pstlådrna kunde äntligen ökas ch är nu 500 MB för studerande ch 1 GB för persnalen. Avamar systemet för skivbackup planerades, anskaffades ch tgs i bruk för bl.a. säkerhetskpiering av e-pstlådr ch hemmråden. En server finns i Åb ch en i Vasa, datat replikeras mellan rterna. Prcedurerna för säkerhetskpieringen reviderades 12

17 samtidigt. Bandbackup används ännu sm kmplement, bl.a. för de återstående Slarisservrarna. Avamar utvecklades vidare under året ch licensen utökades till 8 TB. Virtualiseringen av Linux-servrar ch övergången från rackservrar till bladeservrar frtsatte. De flesta bladeservrar utnytttjar SAN-systemet. I det nya maskinrummet i Asahuset fanns i slutet av år 2009 hela 89 fysiska servrar sm värdar för ca. 200 virtuella servrar. Slarisavvecklingen frtsatte under året. NIS- ch DNS-servicen flyttades till Linuxservrar. Slaris inlggningsservern Atn tgs ur bruk. Vi upplevde en mera mfattande DS attack mt e-pstservern i juni, samt upprepade försök till lösenrdsfiske. En förteckning över adresser sm pstar sk. phishingmail upprättades internatinellt ch tgs i bruk även av ss för att förhindra att dylika meddelanden når våra användare. Samarbetet med Hanken beträffande e-psttjänsten frtsatte, bl.a. utvecklades en funktin för vidarestyrning av e-pst (frward) för Hankens behv ch övertagning av e- pstfiltreringen förbereddes. Den gamla Linuxbaserade printservern serla tgs ur bruk ch printningen sköts nu av en Windwsserver. Sidräknarsystemet PaperCut tgs ibruk. Kerbers (för autentisering ) testades ch tgs i bruk på endel Linuxservrar ch några DCinterna webbtjänster. Syftet är att kunna avveckla NIS ch få till stånd enklare inlggningsprcedurer, Single-Sign-On, för åtminstne de webbtjänster sm utvecklats av DC. 4.7 Vasasektinen Sektinen svarar för de IT-baserade resurserna samt rådgivingen i Vasa, Jakbstad ch Helsingfrs. Akademin har c:a 900 datrer anslutna till datanätet på dessa rter, varav de flesta är försedda med Windws. Sektinen utvecklar Windwsmiljön tillsammans med pcsektinen ch har givetvis ett mycket nära samarbete även med de övriga sektinerna. Enhetens speciella kmpetensmråde är utvecklandet av den datrstödda undervisningen ch den datrbaserade realtidskmmunikatinen i samarbete med akademins enheter på alla verksamhetsrter samt med lärcentret i Åb ch lärcentret i Tritnia. Sektinen har under året frtsatt att utveckla helpdesk-knceptet inklusive ärendehanteringssystemet RT. Knceptet har mttagits väl ch tillgängligheten har klart ökat. Helpdesksamarbetet mellan rterna sker bl.a. så att samtal till upptagen helpdesktelefn vidarekpplas autmatiskt till den andra rtens helpdesk. Övergången till Windws 7 har påbörjats under året, bl.a. fick 2 datrklasser perativsystemet redan i ett tidigt skede ch många av de nyanskaffade datrerna försågs med Windws 7. I bruktagningen blev dck lite brmsad av bristen på fungerande antivirusprgram. Användningen av Mdle har i det närmaste fördubblats under året vilket ckså har märkts i antalet förfrågningar kring plattfrmen. Den tekniska utvecklingsgruppen Eteam hade ett flertal möten under året där man diskuterade teknikförbättringar för att öka 13

18 säkerheten ch prestandan inm plattfrmen. En mindre uppgradering gjrdes av Mdle ch en del förberedelsearbeten påbörjades för en kmmande större uppgradering (från 1.6.x till 1.9/2.0). Gruppen diskuterade även de kmmande ändringarna im mrganiseringen vid ÅA. Utnyttjandet av videknferens för möten mellan rterna har klart ökat under året. I slutet av året påbörjades en undersökning av nya prdukter på marknaden med tanke på en större anskaffning. Anskaffningen blev dck till största delen uppskjuten till Antalet videknferensutrustningar inm akademin kmmer trligen att fördubblas under det kmmande året. Adbe Cnnect Pr är frtsatt ppulärt ch intresset visar en stigande trend. Samtidigt har Live-streaming utnyttjats flera gånger under året, där det mest ppulära verktyget varit Flash Live Media encder. En uppgradering av kalendersystemet planerades under året men sköts sedan upp till Antalet användare av Exchange har frtsättningsvis ökat ch har visat sig vara vara en fungerande lösning. Den virtuella mgivningen utvecklades, dels virtualiserades ett antal servers sm tidigare varit fysiska ch dels så expanderades den virtuella plattfrmen med en tredje kraftig server.säkerhetskpieringssystemet Avamar uppgraderades ch har visat sig fungera bättre efter uppgradering. Gällande datanätet har övergången till giga-switchar frtsatt ch man har bytt ut en del gammal utrustning. Man har tillsammans med datacentralen Åb ch dels även tillsammans med Nvia planerat för en ny anskaffning för det trådlösa nätet. Utrustningen beställde i slutet av året men hade inte ännu tagits u bruk före årsskiftet. Den nya utrustningen ger mera alternativ för att täcka behvet av trådlöst nät för persnal, studerande ch gäster. Sektinen har även under detta år vid flertalet tillfällen bistått med utrustning ch sakkunskap för krävande evenemang sm anrdnats i Academill. Samarbetet kring användningen av it-utrustningen i Tritnia fungerar tillfredställande. Samarbetet mellan högsklrna i nejden förs förutm i frm av gemensamma prjekt även i frm av gemensamma träffar. Den tekniska planeringen av Campus i Jakbstad har frtsatt under året ch ett flertal möten har hållits. Man har under slutet av året tagit upp diskussiner för att få en Funet datanätsförbindelse till Campus. Resursbkningssystemet har använts mycket flitigt under året ch har nu över enskilda bkningar. Resursbkningen är integrerad med akademins övriga it-miljö, bl.a. då det gäller autentisering ch auktrisering, MinPlan, TimeEdit ch InfTV-systemet. Sektinen har deltagit i lkala, natinella ch internatinella seminarier. 5. Användarstödet Datacentralen ger IT-stöd åt Akademins persnal ch studenter. Stödet mfattar prblemlösning gällande Akademins IT-miljö ch de gemensamma tillämpningarna. 5.1 Helpdesken Helpdesken, i Åb ppulärt kallad Oraklet, är den instans man skall vända sig till m man får IT-prblem. Helpdesken har två verksamhetspunkter, en i Vasa ch en i Åb. Oraklet 14

19 hjälper både persnal ch studenter med IT-frågr. Man kan kntakta helpdesken per e- pst, telefn eller besök. Helpdeskfunktinen sköts av ett team på 4-6 persner. 5.2 Utryckarna Utryckarna (endast i Åb) hjälper Helpdesken att lösa incidenter. Enklare ärenden sm inte kan lösas vid Helpdesk, utan kräver ett besök på berörd enhet sköts av utryckarna. Ärenden av mera krävande karaktär går fta direkt till närstödaren eller någn systemansvarig vid Datacentralen för att åtgärdas. Utryckarna består främst av tillfällig persnal ch persnresursen varierar under året. 5.3 Närstödet Närstödet fungerar sm kntaktlänk mellan institutinen ch Datacentralen, i samarbete med institutinens egen IT-kntaktpersn. Närstödet deltar i planeringen ch utvecklandet av enhetens IT-resurser ch -kunskaper ch i mån av möjlighet med ITsakkunskap i enhetens lika prjekt. Närstödaren ansvarar för att IT-stödet fungerar vid sin enhet. Närstödsarbetet är fördelat på c:a 16 lika persner, sm ckså har andra arbetsuppgifter. 5.4 IT-stödets ärendehanteringssystem IT-stödet har ett ärendehanteringssystem (RT, Request Tracker) för att hålla kntrll över inkmmande ärenden. E-pst sm skickas till raklet@ab.fi eller helpdesk-vasa@ab.fi kmmer autmatiskt in i ärendehanteringssystemet. RT-systemet är gemensamt för Åb ch Vasa. Du kan själv följa med hur ditt ärende framskrider samt vem sm löser det genm att lgga in på Under 2009 behandlades ärenden. I Oraklets helpdeskkö i Åb registrerades incidenter medeltal ch i Vasa-helpdeskkön I övriga köer nterades ärenden. 5.5 Systemexpertisen Även datacentralens systemexperter deltar i IT-stödet. Helpdesken ch närstödare dirigerar prblem rörande lika applikatiner till systemexperten vid behv. Om du har frågr relaterade till speciella system eller tillämpningar kan naturligtvis ckså du vända dig direkt till den systemexpert sm du vet att handhar dylika. 5.6 Närstödet under året Under året rdnades två närstödsveckr där en extra satsning gjrdes på närstöd. Bl.a. städades akademins anläggningsregister upp ch SPSS uppgraderades till en nyare versin. DC:s ch andra enheters flyttning till nya ASA genererade en hel del arbete för närstödet. Ett begränsat stöd för Mac-datrer upprättades. Oraklets telefn fick en köfunktin i samband med akademins nya telefnväxel. 15

20 Diagrammet visar antalet incidenter per månad under Antal ärenden i RT 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nv Dec 16

21 6. Persnalen Fast ch långtidsanställd persnal DC:s administratin (2 persnår) direktör Stig-Göran Lindqvist avdelningssekreterare Anne-Maj Adel Databassektinen (5.9 persnår) sektinschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Jakim Björklund (ÅAB:s IT), tjänstledig ch från 1.9 IT-instruktör + Andreas Söderlund (ÅAB:s IT), från 1.9 systemadministratör + Stefan Lstedt IT-planerare Christffer Brunberg Systemplanerare Dan Hlm (ÅA:s virtuella universitet, även Vasa) Datakmmunikatinen (3 persnår i Åb) Sektinschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thmas Backa IT-planerare + Lena Ståhl (arbetsrtvasa) Labbet (3 persnår i Åb) Överingenjör Leif Basilier IT-mntör + Heikki Laasnen Serviceingenjör + Mats Lipkin (arbetsrt Vasa) Servicetekniker + Thmas Nylund Persndatrsektinen (7.2 persnår + 1 på BTC + 1 på ÅAT) sektinschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare + Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksnen applikatinsplanerare + Jhan Olin systemplanerare + Mattias Erikssn systemplanerare Stig Söderback IT-instruktör + Andreas Söderlund, (80%) IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) systemadministratör + Mårten Hedman (BTC:s IT) IT-instruktör + Thmas Frss heltid ch (55.2%) IT-instruktör + Jhn Sjöhlm, Unixsektinen (6.6 persnår) sektinschef Barbr Sjöblm datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare Tmas Lindrs IT-planerare Dennis Hltlund IT-planerare Kenneth Sandhlm IT-planerare Fredrik Sandström 17

22 6.1.7 Vasasektinen (7 persnår i Vasa) sektinschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, (se även labbet) tillämpningsplanerare + Petri Vurinen IT-planerare + Lena Ståhl (se även datakmm) IT-planerare + Marika Birell (ÅA:s virtuella univ.), tjänstledig Avdelningssekreterare Susanne Wahlman (50%, jbbar därtill för förvaltn i Vasa) systemplanerare Dan Hlm (ÅA:s virtuella univ. arbetsrt Åb, se databass.) IT-instruktör + Jan-Anders Österblad, IT-instruktör + Thmas Anderssén (arbetsrt Jakbstad) deltid 55.2% 6.2 För krtare tid anställd persnal Prjektanställda Civiltjänstgörare Jhn Sjöhlm + (utryckarteamet, labbet), till Praktikanter Thmas Frss, ch (55.2%) Jnas Laine, Alexander Skg, Nathaniel Jhutti, Alvar Mren, Rbert Sltte, (55.2%) Fredric Hällis, (55.2%) Philip Mlander, Andreas Lawast (Vasa), Närstödet ch Oraklet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åb är Kim Lindell ch i Vasa Stefan Levander. Helpdesken sköttes från ch med maj i Åb av Orakelteamet Hltlund, Lindrs, Sandhlm ch Sandström, assisterade av Sjöhlm. I Vasa bestd Orakelteamet av närstödarna. Oraklet stöds av ett utryckarteam sm i första hand bestd av praktikanter. 6.4 Arbetsinsatsen ttalt Ttalt utförde den fasta ch långtidsanställda persnalen 36.7 arbetsår ( , ). Siffran inkluderar Biteknikcentrets planerare sm bekstas av BTC, en planerare sm bekstas av Tryckeriet, en sm är anställd för biblitekets IT samt MinPlan-prjektets planerare ch virtuella universitetets planerare. Civiltjänstgörarnas ch praktikanternas arbetsinsats var 2.7 år (2007 var den 7mån ch år)) 18

23 7. Enheternas IT-kntaktpersner, februari 2009 ESF - företagseknmi Krkfrs,Lindblm,Nyhlm - infrmatinsförvaltning Kristina Erikssn-Backa - kvinnfrskning Eve Hed-Kattelus - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - ffentlig förvaltning Marina Hamberg, Mark Jas - ffentlig förvaltning, frskare Björn Grönhlm - rättsvetenskap Benita Asikainen - samhällseknmi ch statistik Ralf Erikssn - scilgi Slveig Bystedt - statskunskap Jhan Merilut HF - engelska Gunilla Ritkaew, Brita Wårvik - etnlgi Ltta Wessberg - filsfi Snja Vant - finska Arja Lehtnen - flklristik Lena Marander-Eklund - franska ch klassiska Anna-Stina Nyby - histria Stefan Nrrgård - knstvetenskap Siv Österlund - litteraturvetenskap Snja Vant - musikvetenskap, Sibeliusmuseet Inger Jacbssn-Wärn - psyklgi Yasmine Nyqvist - religinsvetenskap Christian Wulff - ryska Martina Björklund - svenska Arja Lehtnen - tyska Cecilia Bergkull MNF - bikemi Jussi Merilut, Jukka Lehtnen - bilgi Thmas Bymark - eklgi Maria Lastuniemi - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Htkka, Tm Lundin - gelgi Leif Bergman, Fredrik Strandman - matematik Margrét Halldórsdóttir, Mikael Kurula - rganisk kemi Esa Nummelin - parasitlgi Lars-Gustav Lönnström PF - barnpedaggik Thmas Anderssén - lärarutbildning Lars Burman, Juha Hartvik - pedaggik ch specialpedaggik Elsbeth Träskelin - VÖS, gymnasiet, högstadiet, lågstadiet Gunnar Magnussn SVF - demgrafi med statistik. Fjalar Finnäs - inst. finlandssvensk samhällsfrskning Kimm Grönlund - samhällsvetenskap Göran Djupsund - scialplitik Siv Stlpe-Kaustinen - utvecklingspsyklgi Karin Österman - vårdvetenskap Karine Hemming TF - TF Sarelin, Lindqvist,Ahlqvist, Grp 19

24 TkF - analytisk kemi Paul Ek - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - IAMSR, infrmatinssystem Henri Lehtimäki - industriell eknmi Wilhelm Berlin - IT-avdelningen Jakim Strrank, Niklas Grönblm - kemisk träförädling Jani Trygg - rganisk kemi Kaj Fröberg, Peter Ekhlm - papperskemi Anders Sand - reglerteknik Alf Hermansn - skgsprdukternas kemi Jarl Hemming - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk plymerkemi Maria Pinjanainen - värmeteknik Alf Hermansn Förvaltningen - allmän förvaltning ch persnalärenden Maaria Lindblad - arbetsfrum Jan Kraufvelin - eknmimrådet Mna Dahlström - ESF, kansli Carita Isakssn - förvaltningsämbetet, Åb Bengt Sandell - förvaltningen, Vasa Tim Bäckman - HF, kansli Henning Grönrs, Sanna Westerlund - internatinella enheten Annikki Abrahamssn - kmmunikatinsavdelningen Ben Rimla - löner Märta Hlmberg - MNF, kansli Hillevi Karjalainen - PF:s kansli Tarja Grahn-Björkqvist - planering, FÄ Bengt Sandell - studieärenden Harriet Kurten - SVF:s kansli Ragnhild Lerviks - teknisk service Sanne Jahnssn - telefnväxeln - TkF, kansli Ulla Bäckström - TkF:s serviceenhet Paul Ek - TF:s kansli Margaretha Björkqvist - tryckeriet Sari Lindström Fristående institutiner - acceleratrlabratriet Jörgen Bergman - bibliteket Egil Gersw - biteknikcentret Mikael Wasberg, Mårten Hedman - centret för språk ch kmmunikatin Tm Björkfrs - CLL, Vasa Carina Österåker - CLL, Åb Pelle Backman, Kerstin Fagerström - TUCS Jnatan Krnqvist Stiftelsen för ÅA - dnnerska Björn Dahla - Frum Marinum - stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström - stiftelsens för ÅA frskningsinst Inger Hassel 20

25 8. Eknmin år Budgeten (1000e) Löner - rdinarie budgeten - stiftelsens anslag - prjektanslag Driftsanslag - rdinarie drift prjektanslag Anskaffningar gemensam utrustning institutinernas utrustn Kundtjänstinkmster (uppsk.) 48 Utrymmeshyra Ttalt Förverkligade utgifter (1000e) prgns 2009 Löner - rdinarie budgeten - stiftelsens anslag - prjektanslag, tillfälliga Driftsanslag Anskaffningar - gemensam utrustning - institutinernas utrustn Kundtjänst Utrymmeshyra Ttalt Förverkligat-tabellen van ch senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s egna infficiella bkföring. Lönerna för 3 anställda i Vasa saknas i DC:s budget. De är upptagna i ÅA/Vasas budget ch utgifter. Summan för 2009 är c:a eur. Prjektanslaget för ÅA:s virtuella universitets IT-planerare överfördes under året till rdinarie lönebudgeten. Under 2009 fanns därtill ett restanslag från år 2008 på eur att tillgå. Restanslaget från 2009 trde sjunka till hälften. En del av det utgörs av 2009 års investeringar sm har bkförts först i januari

26 8.3 Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 eur) institutinsanslag ch diverse underhåll, hårdvara datakmmunikatin prgramvara datacentralernas samarbete IT-material DC:s persnals utrustning, datrrum ttalt En finare uppdelning av några driftsutgifter Underhåll, hårdvara Serverdatrer (kmpnenter, underhåll) arbetsst.,kringutr,verktyg datanätet, (ruters, switchar) kabelnätet (utveckling) maskinrummet ttalt datakmmunikatin hyrda linjer(åb,h:frs,husö,krp) hyrda linjer (Vasa, J:stad) Funet accesservice (mdembanker, DSL) datakmmplanerare ttalt prgramvara, underhåll, licenser basprgramvara, Sun, Linux Micrsft, F-Secure antivirus pc-basprgramvara Ingres, Trip övrigt (statistik, matematik) e-lärande, TimeEdit nyanskaffningar ttalt

27 8.4 Anskaffningarna (förverkligat, 1000e) Serverdatrer beräkningsdatrer datrklasserna datanätet, labbet specialutrustning,m.m. institutinernas datrer ttalt Knslideringen av serverutrustningen i Åb till skåp med servers av bladfrmat ch med virtualisering av serverfunktinerna frtsatte under Knslideringen av skivminnena till SAN-system frtsatte likaså. Det nya Avamar-systemet för säkerhetskpieringen, sm skaffades 2008, b7yggs vidare ut 2009 ch Stamdatanätet förnyades i början av 2009 för större snabbhet (10 Gbps) ch ytterligare förbättrad redundans mt fel på kablar ch utrustning. Accesswitchar ( husswitchar ) Datrklassen ch -rummet i Gripen samt en av datrklasserna i Academill mderniserades. Enheternas datranskaffningar har inte kunnat stödas på flera år. Utebliven mdernisering innebär mera underhållsarbete för såväl enheterna sm för DC. Förnyandet av telefnisystemet genmförs såsm ett prjekt inm FÄ. Den gamla analga växeln ersätts med ett digitalt VIP-system, sm fungerar över Akademins datanät. Under 2010 förnyas systemet i Vasa. 8.5 Den externa finansieringen Den bkföringstekniska inkmsten från kundtjänsten ch från förmedlingsverksamheten blev Av detta std avtalet med Svenska handelshögsklan m e-pstservicen för Inkmsterna inkluderar därtill bl.a. avgifter för TY:s Trip-användning ch Tritnias användning av Adbe Cnnect Pr-tjänsten. Mindre inkmster kmmer från spin-ffch andra företags datanätanslutningar ch servertjänster, externa e-pstanvändare, knsulttjänster ch printningsavgifter. Överskttet har använts för att täcka en del av underskttet i lönebudgeten. 8.6 Den interna upphandlingsverksamheten DC sköter m en str del (trligen över 90%) av inköpen av datrutrustningen till Akademins enheter. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker direkt via den beställande institutinen ch den går endast i undantagsfall via DC:s bkföring. Antalet anskaffade apparater ökade med 15-20%, medan upphandlingsvlymen mätt i pengar (år 2009 c:a ), minskade med 18%. Orsaken till kstnadsminskningen var den kraftiga utvecklingen av LCD-skärmar sm resulterade i ett prisras på några hundra trts att skärmarnas strlek samtidigt ökade. Av persndatrinköpen sker 20% i december. Under året förmedlades 414 nya brdsdatrer, varav 66 till Vasa. Antalet är 15% större än året innan. Alla var av märket Osbrne. 23