DC rapport. DC rapport

Transkript

1 rapporter från datacentralen vid åbo akademi DC rapport DC rapport Åbo Akademis Datacentral 50 Verksamhetsberättelsen 2007 Datacentralen, Åbo Akademis IT-verksamhet Årsrapport 2007

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 Innehållsförteckning sida 1. DC:s uppgifter, datadirektionen 1 2. En översikt av det gångna året 2 3. Datasäkerheten 6 4. Datacentralens arbetsuppgifter och 7 verksamhet sektionsvis 5. Personalen Enheternas IT-kontaktpersoner, maj Ekonomin DC:s kontakter, samarbete, information Datoranvändningen Akademins datorutrustning Allmän programvara 38

4

5 DD 3/2008, bilaga 7 Datacentralen, Åbo Akademis IT-verksamhet Årsrapport 2007 Datadirektionen stig-goran.lindqvist@abo.fi 1. DC:s uppgifter, datadirektionen 1.1 Uppgifter (ur instruktionen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av informationsteknik (nedan IT) i forskningen, undervisningen och förvaltningen vid Åbo Akademi, inbegripet Österbottens högskola, genom: att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inom informationsbehandlingen och informationsförvaltningen samt kommunikationen vid akademin, att erbjuda IT-resurser och IT-sakkunskap åt akademins institutioner och enheter, deras anställda och studerande, att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av ITutrustning och basprogramvara för akademins institutioner och enheter, samt att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. 1.2 Datadirektionen, Matti Hotokka prof, ordförande (prof. Paavo Salminen) Pirkko Waldén prof., viceordf. (prof. Christer Carlsson) Egil Gersow bibliotekarie (utv.planerare Hans Eriksson) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekoord. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Holm) Johan Lilius professor (lab.ing. Alf Hermanson) Kerstin Fagerström planerare (bibliotekarie Christel Lindfors) Brita Wårvik lektor (lektor Sven-Olav Back) Ola Österbacka IT-specialplanerare (lektor Rolf Palmberg) Håkan Lövdahl studerande (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) 1.3 Ur direktionens verksamhet Direktionen sammanträdde 5 gånger under året för totalt 13 ärenden. Därtill hölls ett möte via e-post. Akademins nya strategi behandlades. Utvärderingen av Akademins IT-verksamhet, utarbetandet av strategiska riktlinjer för utvecklandet av ÅA:s IT-verksamhet samt samarbetet med Novia och med åbo-högskolorna berördes. ValtIT-reformen behandlades vid några tillfällen, bl.a. med utlåtande om rapporten om grundandet av statens ITservicecentral. En policy för anslutning av datorer till datanätet godkändes, likaså andra nya regler med anknytning till datasäkerheten. Fyra ärenden gällde personalfrågor. 1

6 2. En översikt av det gångna året 2.1 ValtIT- och universitetsreformerna Finansministeriets planer gällande konsolidering och centralisering av statens ämbetsverks IT-funktioner fortsatte att sysselsätta såväl ministerier som universiteten och deras datacentraler. Planerna går under namnet ValtIT och omfattar bl.a. inrättande av nationella servicecentraler, även inom IT-sektorn. ValtIT omfattar ett stort antal projekt och arbetsgrupper, vilkas rapportproduktion är enorm. ValtIT-projekten innehåller nya planer som ofta ter sig svåra eller omöjliga för universiteten att anpassa sig till. Samtidigt ingår det i ValtIT bl.a. standardiseringsarbete och centraliserad utveckling av särskilt de statliga administrativa IT-systemen, vilket även torde gagna universiteten. Universitetsreformen som aktualiserades under 2007 ändrar på förhållandet mellan universiteten och ValtIT. Det ser ut som om samarbetet nu på ett positivt sätt skulle fokuseras på ett mindre paket bestående av policies kring datasäkerhetsfrågor, ITarkitektur- och standardiseringsfrågor, samt kompatibilitet i e-ärendehanteringen. Undervisningsminsteriet tog under 2007 en aktivare roll. UVM-sektorns IT-strategi betonar samarbetet mellan universiteten (uttalat också mellan de svenskspråkiga) och gemensamt utvecklingsarbete särskilt gällande administrativa system. UVM utsåg en ITledningsgrupp (OpIT) med representanter från högskolorna och de olika ämbetsverken inom UVM-sektorn. OpIT tar bl.a. ställning till olika IT-projektförslag. Därtill grundades ett IT-chefsforum bestående av sektorns IT-chefer. UVM anställde en ITgeneralsekreterare för samarbetet. Universiteten aktiverade sig också själva i samarbetsfrågor. Samordningsdelegationen för den svenskspråkiga högskoleutbildningen såg i sin rapport möjligheter till samarbete också på IT-fronten. Datacentralernas samarbete berörs nedan. 2.2 De svenskspråkiga datacentralernas samarbete Hankens och Akademins datacentralers samarbete fortsatte. Projekt för att slå ihop driften av e-postsystemen så att den handhas av ÅA:s datacentral avancerade så att Hankens personals e-postlådor i huvudsak överfördes under slutet av året. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet görs i samråd. ÅA:s nya webbportal, som introducerades i september, bygger på Hankens portalprogramvara. Den grundar sig på öppen källkod. Grundandet av Yrkeshögskolan vid ÅA erbjuder möjligheter till samarbete också inom IT-sektorn. Under året kartlade en samordningsgrupp IT-systemen och möjligheterna till samarbete. Arbetet avses aktiveras när Novias verksamhet startar Åbo-universitetens samarbete Bildandet av ett nya universitetskonsortiet i Åbo medförde ett stort planeringsarbete för de involverade högskolorna TY och TSE. En arbetsgrupp tillsattes för IT-samarbetsfrågor (ordf. TSE:s förvaltningsdirektör Tuula Lind). Också ÅA:s datacentral medverkar, dock fokuseras gruppens arbete på konsortiets interna strukturer. Datacentralernas mångsidiga samarbete fortsätter. 2

7 Ett nytt beräkningskluster skaffades gemensamt av fysikalisk kemi, teknisk kemi och datacentralen. Det förenades med ett kluster vid institutionen för fysik vid TY för att öka kapaciteten. I samarbetet kring driften deltar också CSC. Ibruktagandet fördröjdes till 2008 på grund av leveranssvårigheter och knappa personresurser. 2.4 IT-utvärderingen Akademin deltog under hösten i en jämförande utvärdering av IT-verksamheten vid 7 finländska universitet (de övriga var HU, OY, TY, KY, TTY och LTY). En jämförande analys gjordes också gentemot en referensdatabas av finländska och internationella större företag och andra organisationer. Utvärderingen finansierades av undervisningsministeriet samt för ÅA:s del av rektor och datacentralen. Den utfördes av konsultföretaget Compass OY. Den innehöll en omfattande och detaljerad datainsamling som omspände IT-verksamheten vid akademins alla enheter. Enligt utvärderingen var användartillfredsställelsen och kvaliteten på akademins ITservice hög. Akademins kostnadseffektivitet hörde på flera områden till de bästa bland universiteten, vilka i sin tur genomgående var klart effektivare än Compass referensgrupp. Utvärderaren rekommenderar en högre grad av centralisering av enheternas ITfunktioner för bättre produktivitet, ett mera organiserat informationsutbyte mellan akademins ledning och datacentralen samt flera mått på prestationer och en större genomskinlighet vad gäller IT-kostnaderna. Rekommedationerna gäller även de övriga universiteten. I fortsättningen eftersträvar datacentralerna utvärderingar i form av enklare benchmarking med också nordiska universitet. Frågan bereds av NUAS IT-grupp. 2.5 IT-strategiskt arbete inom akademin Datadirektionen tillsatte under våren en grupp för att bereda strategiska riktlinjer för utvecklandet av IT-verksamheten (ordf. prorektor Wolf-Knuts). Med hänsyn till olika nationella konsolideringsplaner betonade man följande uppgifter för DC: - Upprätthållandet och utvecklandet av IT-sakkunskap av hög kvalitet i samråd med enheterna för att kunna erbjuda IT-funktioner i utvecklingens frontlinje åt forskningen och undervisningen vid Akademin - Upprätthållandet och utvecklandet av välfungerande och rationella lösningar för IT-basfunktionerna med bevarandet av full kontroll särskilt över de IT-funktioner som är av strategisk eller verksamhetskritisk betydelse för Akademin - Upprätthållandet och utvecklandet av IT-sakkunskap och -användarstöd på svenska för Akademin och för det svenskspråkiga samhället. Samarbetet med finlandssvenska högskolor och nordiska universitet är centralt Ytterligare gjorde direktionen följande prioriteringar: - Samordningen av drift och utvecklandet av IT-bassystem sköts i första hand via det svenskspråkiga högskolesamarbetet. Målen är att dels ytterligare effektivera dessa funktioner och dels upprätthålla grunden för och en tillräcklig volym på den svenskspråkiga IT-sakkunskapen. ValtIT:s servicecentralmodell, enligt föreliggande planer, motsvarar däremot inte Akademins behov 3

8 - Vad gäller drift och utvecklande av enskilda IT-system samarbetar datacentralen traditionellt med de andra högskolorna i Åbo och Vasa, och numera också i liten skala i Jakobstad och Helsingfors. Samarbetet utvecklas med de föränderliga behoven fortsättningsvis i denna form. Användarstödet och sakkunskapen hålls svenskspråkiga. - Vad gäller utvecklandet och driften av stora och dyra tillämpningar, som är gemensamma för många universitet, deltar Akademin i nationellt samarbete främst inom ramen för UVM-finansierade projekt, men också inom sådana ValtIT-initierade projekt som betjänar Akademin. Gruppen föreslog vidare att datacentralens närstöd och helpdeskfunktion förnyas (se nedan). Akademin fick en ny strategi, som också kort berörde datacentralen. Man föreslog införande av intern fakturering av IT-tjänster. Rektor tillsatte en arbetsgrupp att se över akademins IT-tjänster (ordf. förvaltningsdirektör Helander). Arbetsgruppens slutrapport kom ut under våren Den arbetsgrupp som tillsattes för att utveckla akademins förvaltning tog också upp vissa IT-frågor. Datacentralen var inte representerad. Slutrapporten utkom i juni Renoveringen av ASA-huset Finansieringen av renoveringen avancerade på ett glädjande sätt. Planeringen av utrymmena tog ny fart. Byggnadsarbetet inleds i augusti 2008 och det förnyade ASAhuset är förhoppningsvis inflyttningsklart till årsskiftet 2009/2010. Under byggnadsskedet verkar datacentralen i tillfälliga utrymmen i Chemicum. 2.7 Akademins webbportal Akademins webbservice förnyades såväl tekniskt som innehållsmässigt. Den nya webbportalen togs ibruk under hösten. Enheternas webbsidors uppbyggnad och utseende förenhetligades. Till skillnad från den gamla webben är den nya målgruppsinriktad med tre olika underportaler (för anställda, studerande och för utomstående intressegrupper). Åtkomsten till de olika sidorna kan administreras flexibelt. Ett CMSsystem för editering och underhåll av webbsidorna introducerades. Det fortsatta utvecklingsarbetet ger möjligheter till ännu större individualisering av tjänsterna. Tekniskt baserar sig portalen på programvara som ursprungligen utvecklats av Hanken och vidareutvecklas av de båda datacentralerna i samarbete. Akademins webbinstruktion förnyades. 2.8 Studiesystemen MinPlan-systemen, som sysselsatt även datacentralen i flera års tid, togs i bruk. Bologna-anpassningen av Sture-systemen innebar mycket arbete under året, och ännu under Ibruktagningen av ett gemensamt nationellt system för ansökningarna till universiteten hörde också till de aktuella projekten. Systemet Time Edit för schemaläggning togs i bruk. Akademins resursbokningssystem vidareutvecklades och anpassades till MinPlan och Time Edit. 4

9 2.9 Några andra nyheter Academill utnyttjas ofta för olika typers evenemang, också av utomstående arrangörer. Datacentralens Vasasektion har handhaft bl.a. behövlig dator- och videomötesteknik. Ett datorlabb för multimediateknik inrättades i Åbo. Det döptes till Mimers Brunn och bokades genast flitigt. Systemet för beviljande av datorrättigheter för kortvariga gäster, konferenser o.dyl. förnyades. Dylika gästaccounts kan nu enkelt genereras även av ansvariga kontaktpersoner på enskilda enheter. Ett eget system för frånvaromeddelanden som svar på mail (ett s.k. vacationsystem) utvecklades. Det kan bl.a ignorera spammail och upptäcka mail-loopar. Outlook/Exchange anpassades till akademins mailomgivning så att det vid behov kan utnyttjas såsom en kalender- och mötesarrangörstillämpning. Konsolideringen av akademins datoromgivning fortsatte bl.a. genom virtualisering av serverdatorer (flera logiska servrar lades på en fysisk server) och stegvis avveckling av Sun Solarismiljön. Arbetet med att förenhetliga Windowsmiljöerna i Åbo och Vasa fortsatte. Samordnandet av akademins MySQL-databaser påbörjades Reformer under planering Många nya IT-tillämpningar och reformer innebär flerårigt planeringsarbete. På gång var bl.a: Anskaffning av ett SAN-filsystem. Avsikten är att konsolidera olika servrars skivminnessystem så att omdisponering av filutrymme och administrationen av dem förenklas. Samtidigt kan säkerhetskopieringen göras mångsidigare och bättre betjäna slutanvändaren. SAN-systemet skaffas 2008 och tas stegvis i bruk under 2008 och Oraklet/närstödet förnyas. Avsikten är att kunna kanalisera största delen av användarnas frågor och problem via Oraklet. Till reformen hör upprättandet av en databas över användarkontakterna, så att ansvaret för hanteringen av en fråga är entydigt, och så att användaren själv kan se var bollen ligger. RT-systemet skaffades och testas. En uppsnabbning av datanätets stamnät till 10 Gb/s förestår Planeringsarbetet inleddes Den nya Windowsversionen Vista testades under året. Vista används idag i viss utsträckning närmast på nya bärbara datorer. En allmännare ibruktagning av Vista vid akademin har skjutits upp på grund av en viss instabilitet och inkompatibilitet med omgivande system. Efterfrågan på Vista har tillsvidare varit blygsam. Andra universitets erfarenheter har varit liknande även globalt. Processbeskrivningar av datacentralens centrala IT-tjänster skall göras upp. Planering och utbildning påbörjadesdes 2007 och de första beskrivningarna torde bli färdiga hösten Beskrivningarna avses att användas som intern dokumentation inom DC, men också som information åt slutanvändaren. 5

10 3. Datasäkerheten 3.1 En policy för nätkoppling av datorer Under året godkände datadirektionen regler för hur en persondator får anslutas till akademins interna datanät. Avsikten är att minska riskerna för att infektera nätet med virus och annan malware samt för oönskad och illegal användning av datanätet. 3.2 Virusskyddet I årsskiftet var c:a 2300 datorer kopplade till virusskyddet i Åbo och 616 i Vasa. Oskyddade är ofta bl.a. äldre Windows-pc:s, bärbara, Linux- och macdatorer virusattacker (-8%) noterades i Åbo under året mot persondatorer, av vilka 646 (- 26%) ledde till infektioner. Antalet attacker var tämligen jämnt spridda över året. Största delen av virusen, 99.1%, blockerades sålunda av virusskyddet, en mindre förbättring från 2006 då andelen var 98.9%. De vanligaste virusen var NetSky.P (21%), Win32.Renos (16%), Spooner.F.Trojan (14%), Ghost.KK.Trojan (12%) och New Malware (8%). I kategorin oönskade program, spyware och adware var trenden densamma fall blockerades, medan 763 infektioner noterades (0.5% mot 0.9% ett år tidigare). De vanligaste programmen var fortfarande New Unwanted (34%), nu följd av Zhelatin.CG (18%), Flexispy (8%), Unlock.A (8%) och Spyware Sheriff (7%). Därtill kommer det in ett stort antal virus per e-post, av storleksordningen /år. E-posten har ett separat system för virusskyddet med vilket infekterade bilagor förstörs eller läggs i karantän. 3.3 Övrigt Akademins e-postservice utsattes för några massiva DOS-attacker, dvs. den bombarderades med massiva mängder av skräpmail i försök att få e-posttjänsten på knä. Den största attacken störde mottagningen av e-post under några timmar. Datacentralen konstruerade ett s.k. nolisting -system framför e-postservrarna som framgångsrikt motade attacker av viss typ. SSL-certifikat skaffades från Sonera för att skydda de viktigaste webbtjänsterna och mailservern. Nagios-systemet för automatisk övervakning av driften av centrala servrar och system utvecklades. Nagios alarmerar systempersonalen om vissa problem bl.a. via mobiltel. Uppföljningsverktyg för hantering av säkerhetsrelaterade incidenter undersöktes. Kvaliteten på akademins lösenord testades också detta år. Testet avslöjade att 570 användares (6%) lösenord var undermåliga och lätta att knäckas. Berörda användare uppmanades att byta sitt lösenord. 6

11 4. Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis: 4.1 DC:s administration 4.2 Databassektionen Administrationen består av avdelningssekreteraren och direktören. Förutom olika rent administrativa uppgifter handhar avdelningssekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material och av programvara (bl.a. Microsofts och Corels program samt SPSS), bokningen av datorklasser samt projektor- och datorutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins ITarkitektur och IT-anskaffningar samt koordineringen av dessa, liksom för utvecklandet av IT-strategier och -policies. Databassystemet Ingres, som används för bl.a. Sture, uppgraderades under ett veckoslut i början av juni och samtidigt togs en ny databasserver i bruk. En vecka senare uppgraderades också databassystemet Trip och i samband med det flyttades Trip till en ny server. Trots det omfattande arbetet och den strama tidtabellen gick båda uppgraderin-garna helt enligt planerna och slutanvändarna kunde använda databastillämpningarna oavbrutet under kontorstid. Sektionen har deltagit i flera olika projekt inom områdena ekonomi och personalärenden: Anskaffning av HR för DNL-hanteringen, pilotering för arbetstidsuppföljning, arbetsgrupper inom servicecentralprojektet, anskaffning av resehanteringssystem. En ny version av bibliotekssystemet Voyager togs i bruk under sommaren. Webb-Alma, som tidigare fanns på en server på DC, flyttades till CSC i Esbo. Arbetet med att anpassa studieförvaltningssystemen till Bologna fortsatte under året. Tillsammans med Studieärenden och fakulteternas studieansvariga planerades för ibruktagandet av ett nytt system inom Sture för att bättre hantera studierätter och val inom studierätter. Lärarnas verktyg för sökning och rapportering från Sture, Inststure, genomgick en omfattande ansiktslyftning i samband med att det också anpassades till Bologna. 7

12 Utvecklingsarbetet kring MinPlan fortsatte under året, bl.a. togs kurs- och tentanmälningssystemen stegvis i bruk. En ny version av det webbaserade systemet för att rapportera tentamensresultat, TeRes, togs i bruk. I den är det möjligt att hämta kursoch tentamensanmälningar från MinPlan, vilket i hög grad underlättar inmatningen av tentamensresultat. TkF ordnade en extra antagning under hösten och sommarantagningens system kunde, efter anpassning, utnyttjas också för den. Sektionen deltog i arbetsgrupper som planerar för det nya nationella systemet för elektronisk ansökning till universiteten (YSHJ), som ska tas i bruk under hösten Användningen av inlärningsplattformen Moodle växte kraftigt och en stegvis avveckling av Blackboard genomförs. Användningen av videokonferenssystemen ökade under året. Ett multimedialabb, "Mimers brunn", upprättades för bild-, ljud- och webbeditering. Sektionen deltog i en arbetsgrupp för plagiathantering, speciellt med testning av olika programvaror för plagiatdetektion. Arbetet kring den nya webbportalen fortsatte och den öppnades i september. Sektionen svarar för det tekniska utvecklings- och underhållsarbetet samt för driften. Utvecklandet av portalprogramvaran och CMS-systemet sker i samarbete med Hankens datacentral. 4.3 Sektionen för datakommunikation Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (switchar, routers, brandmurar, hubbar och nätanalysatorer), för filtrering och övervakning av trafiken m.m, samt för nätets kopplingar utåt mot övriga Funet och Internet samt mot andra nät. Akademins datanät är ett switchat nät baserat på parkabelteknik. Stamnätet bygger på 1Gb/s-förbindelser medan slutanvändarna i allmänhet har tillgång till en 100Mb/s:s koppling. I de nyaste byggnaderna har dock även slutanvändarna en nätkoppling på 1Gb/s. De mest belastade serverdatorerna har Gb/s-anslutning. Fastighets-, dörrlås- och videoövervakningen utnyttjar också datanätet, liksom caféernas kortbetalningssystem. Antalet olika aktiva noder (MAC-adresser) i ÅA:s nät uppgick till 4015 (+2%). Av dessa apparater låg 3733 i det interna datanätet. Antalet datanätswitchar var 179. Stamnätet omspänner i Åbo ASA-, Axelia-, Gadolinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- och Å-kvarteren. Det ethernetbaserade nätet bygger på switchad 1 Gb/s-teknik. De 20 år gamla fiberkablarna har de senaste åren bytts ut till modernare av single mode typ ett projekt som slutfördes i och med att kopplingen till Å-kvarteret förnyades under året med en ny huvudkopplingspunkt i Humanisticum. Förutom Funet-förbindelserna har DC en kommersiell internetförbindelse via DNA, som är avsedd för utomstående samarbetspartners såsom t.ex. spin-off-företag. Skärgårdscentret i Korpoström har en direkt ethernetförbindelse via Skärgårdsnet. Under året gjordes inga direkta uppsnabbningar av stamnätet utan arbetet koncentrerades fortsättningsvis på en ökning av driftssäkerheten och tillgängligheten. De äldsta switcharna byttes ut och ytterligare UPSar installerades vid knutpunkterna. Huvudkopplingspunkten i City-kvarteret flyttade från DataCity till BioCity i.o.m. att ÅA:s verksamhet i DataCity avslutades. 8

13 Övervakningssystemen förbättrades ytterligare så att allt fler system och tjänster övervakas och meddelanden om störningar skickas automatiskt ut till ansvariga personer med e-post och textmeddelanden. Utrustning för utveckling av ett system för upptäckande av försök till system- och dataintrång (s.k. IDSsystem) skaffades. VPN-tjänsterna utnyttjades allt mer. Tyngdpunkten ligger ännu klart på den PPTPbaserade VPN-tjänsten men även den OpenVPN-baserade tjänsten ser en ökning. Målet med VPN-tekniken är säkrare förbindelser och bättre åtkomst till interna resurser i ÅA:s datanät för användare utanför Akademin. Det trådlösa nätet utvecklades och antalet basstationer ökade något. De allmänna utrymmena såsom auditorier, aulor och kaféer är tämligen väl täckta. Studentbyn med sina ÅA-användare(antalet varierar under läsåret) är ansluten via TY:s nät. Den totala användningen av Högskole-ADSL minskade i och med att Auria och Lounet under våren ensidigt sade upp högskole-adsl-arrangemanget. Den enda återstående operatören i Högskole-ADSL samarbetet är DNA (tidigare Aurajoen Puhelin). Till skillnad från publika ADSL-anslutningar ges högskole-adsl-användaren tillgång till olika intranettjänster, såsom biblioteksdatabaser, skyddade webbsidor, pchome m.m. 4.4 Labbet Labbets huvudsakliga uppgifter är att reparera PC-apparater och laserskrivare som finns på rekommendationslistan och ägs av Åbo Akademi samt att svara för datakableringen i Akademins lokaliteter. Det gäller både att dra nya kablar och reparation av slitna och felaktiga. Labbet svarar också för reparationer av videoprojektorerna i allmänna utrymmen och hjälper i mån av möjlighet till med reparation av övrig datorutrustning. Fördelen med egen reparationsverksamhet är att det sparar på kostnader och att det går mycket snabbare än för en utomstående. En annan stor fördel är också att reparationen kan utföras när det passar för kunden och han får komma med om han vill. Till labbets uppgifter hör att ta hand om datorutrustning som skall skrotas. Vissa delar kan användas som reservdelar t.ex. minnen, ethernetkort, strömkällor och diskettstationer. Övriga delar förs till ett företag som sorterar delarna och återanvänder ca 95 % av råvaran. En del av monitorerna återanvänds. Labbet erbjuder övriga på datacentralen och vid Akademin sakkunskap beträffande hårdvara och upprätthåller en rekommendationslista av rekommenderade datorkomponenter och annan hårdvarurelaterad utrustning. Labbet har flera år haft rätt att utföra garantireparationer på Mikrologs och Daccos PCapparater och debitera tillverkarna för arbetet. Delarna byts till motsvarande hela. Antalet typfel har minskat med åren och nu är det strömkällan som förorsakar de flesta felen. Typfel under olika år har varit: 2001 var det tangentbordsproblem, 2002 muspproblem, 2005 söndriga moderkort, 2006 bytta hårdskivor och ifjol byttes strömkällor. Tidigare var garantireparationerna omkring ett hundra per år men kvaliteten har nu avsevärt förbättras. Slitdelar som mus och tangentbord måste institutionerna betala för, men kostnader för delar under 50 och arbetet står datacentralen för. I Åbo har de egentliga laserreparationerna har varit ca 60, men dagligen utförs putsningar och mindre reparationer på någon av akademins skrivare. De mindre reparationerna utförs i allmänhet på institutionerna, men de större reparationerna kräver att skrivaren sändas till labbet. PC-apparater repareras en till tre per dag och det utgör på ett år. 9

14 Under året har dragits en ny fiberkabel från Axelia till Åkvarteret varvid centralen för kvarteret placerats i Humanisticum. Ersättningen av koaxialkabelnätet med tvinnade parkablar har slutförts med kableringsarbeten i Å-huset, Axelia och Datacity. I Vasa har man satsat mycket på förebyggande service av skrivare och bytt delar som slits fort på lasers som används mycket (klasskrivare). Mängden skrivare som fått service under året är ca 100. Även i Vasa har labbet hand om skrotningen av pc och skrivare samt monitorer. I Vasa förs datautrustningen till Stormossens återvinningscentral. Där nedmonteras och sorteras utrustningen enligt miljödirektiv. Åven i Vasa svarar labbet för erforderlig utbyggnad av kabelnätet. Labbet i Vasa sköter även om alla interna telefonflyttningar, under året c:a 20 st. 4.5 Pc-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster och upprätthåller Windows-domänen abo.fi ( Akademi i Åbo) och hithörande användaradministration, autentiseringskontroll och övrig pc-säkerhet såsom virusbekämpning. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som pchome, institutionsgemensamma skivor, cd-servrar m.m. Sektionen ansvarar även för akademins pc-klasser och allmänna studentpc:n. Pc-sektionen åtgärdar pc-problem med sakkunnighjälp beträffande MS Windows och dess applikationer för både slutanvändare, institutionernas IT-kontaktpersoner och närstödsplanerarna, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Sektionen handhar Akademins (Åbo) datoranskaffningar och bistår vid privata anskaffningar. Datorerna kommer med systemprogram och standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av ekonomisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. Målsättningen är att upprätthålla de mest kritiska serviceformerna med relativt ny utrustning och den äldre utrustningen får sköta övriga mindre kritiska om dock viktiga funktioner. Virtualiseringen av serverdatorerna har fortsatt. Den innebär att flera separata logiska servrar läggs på en och samma fysiska dator. Detta har haft flera fördelar, bl.a. har det underlättat att sätta upp testmiljöer för att evaluera olika lösningar. Det skaffades en kraftigare (fristående) server med virtualsystemet ESX för att ersätta främst Pcinst-funktionen. I slutet av året skaffades även en server av blade-teknik som den även utrustas med ESX och som ersätter en del olika föråldrade mindre serverdatorer. Av stor betydelse för Akademin är Microsofts Campusavtal som förnyades med Atea Oy som leverantör. MS-Campus täcker de viktigaste applikationsprogrammen och operativsystemuppgraderingarna på Akademins datorer och omfattar även ÅApersonalens hemmadatorer. Campusavtalet med Corel förnyades och omfattar bl.a. WP, Paint Shop Pro och Corel Draw även för personalens hemmabruk. Corelavtalet kommer dock att avslutas Upphandlingen av datorer sköttes via Hansel. Pc-sektionen var aktiv i Hansels arbetsgrupper för anbudstävlingar gällande bl.a. pc:s och virusskydd. Ramavtalen för persondatorer innefattar märkena Osborne, Lenovo och Fujitsu-Siemens. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling längre fram i rapporten. 10

15 4.6 Unix-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar unix- och ÅA-Linux-serverdatorerna, deras basprogramvara och administration (bl.a inloggningsdatorer, databasdatorer, filservrar och beräkningsdatorer). Den stöder Akademins unixanvändare och ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Unix-sektionen handhar Akademins e- postservice. Den svarar för Akademins datanätkopplade laserskrivare. Sektionen handhar även den allt centralare uppgiften att utveckla och övervaka den allmänna datasäkerheten, inklusive säkerhetskopieringen. Rapporteringen av datoranvändningen och dess kostnader per resultatenhet hör också hit. Administrationen av Akademins c:a datoranvändare (användarnamn och lösenord för såväl unix- som Windowsmiljöerna, filområden, kvoter o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. LDAP-katalogen är en central informationsdatabas dit det samlas information från bl.a. användardatabasen, Sture, Hevi, ÅA:s interna telefonkatalog samt annan information som matas in av DC, enheterna samt den enskilde användaren, t.ex. enheternas kontaktuppgifter. Namnuppgifter, e- postadress och telefonnummer levereras till e postklienternas adressböcker och webbtillämpningar. Året har präglats av "städning, uppredning" (maskinrumsstädningar, skrotat gamla servrar, minskat på linuxvarianterna etc) mycket med tanke på kommande flyttning. Planeringen av åtgärder som avses förverkligas under 2008 sysselsatte. Hit hörde planeringen av flyttningen från ASA till Chemicum, konsolideringen av servrarnas skivminnen med ett SAN-system och systemen och arrangemangen kring det nya Oraklet E-postservicen Överföringen av Hankens e-postservice till datacentralen fortsatte sakta men säkert hela året. Personalens e-postlådor började flyttas i december. Arbetet fortsätter under Semestermeddelanden och automatsvar infördes som nya funktioner. Helt ny programvara utvecklades för detta. Ett eventuellt e-postsamarbete med Novia diskuterades också preliminärt. En ny version av webb-epostsystemet IMP togs i bruk. Webbmailen blev populärare och dess serverkapacitet byggdes ut. Spam- och virusattackerna fortsatte. Under året blev det vanligare med s.k. phishing, dvs försök att få tag på godtrogna användares bank- o.dyl. uppgifter. ÅA:s filtreringssystem (särskilt grålistningen) bet mycket effektivt på phishingattackerna och endast något tiotal försök på miljonen trängde igenom. Grålistningen var fortfarande effektiv också i fråga om mera traditionell spam Linuxmiljön Förenhetligandet av Linux och dess dokumentering fortsatte. Red Hats Enterprise Linux (RHEL5), 64 bits system i bruk på alla nya servrar. Också Linux-servrarna konsolideras så att flera logiska servrar läggs på samma fysiska (Xen-virtualisering) Fortsatt tekniska problem med Fujitsu-Siemens servrar och deras service. Särskilt loggservern var nere flera gånger under året, till sist byttes hårdvaran helt ut. 11

16 4.7 Vasasektionen Sektionen svarar för IT-resurserna samt rådgivningen i Vasa, Jakobstad och Helsingfors med stöd av specialsektionerna i Åbo. Akademin har c:a 800 datorer anslutna till datanätet på dessa orter, varav de flesta är Windowsdatorer. Sektionen utvecklar akademins Windowsmiljö tillsammans med pcsektionen. Enhetens speciella kompetensområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade realtidskommunikationen för akademins enheter på alla verksamhetsorter samt i samarbete med lärcentret i Åbo och lärocentret i Tritonia. E-lärandemiljön Moodle och Blackboard har fortsättningsvis utnyttjats flitigt. Användningen har ökat främst på Moodle eftersom man medvetet rekommenderat användningen av denna plattform. Under året har också de första planerna för Blackboards avveckling påbörjats, processen väntas ta ca 2 år. Moodle användes av över 5000 elever på 200 kurser. Blackboardanvändningen var 1400 elever på 50 kurser. Utvecklingen av den virtuella servermiljön har gått enligt planerna där servers under året flyttats till den virtuella miljön. I den långsiktiga planen ingår framledes anskaffning av SAN-skivsystem samt ett förnyande av de virtuella värddatorerna året därpå. Användningen av Windows Vista har ökat främst på nyanskaffade bärbara datorer samt i viss utsträckning i datorklasser, men i övrigt har övergången till Vista fördröjts pga problem med annan basprogramvara och en viss instabilitet samt pga att efterfrågan av Vista inte varit speciellt stor. De under år 2006 förnyade rutinerna för säkerhetslagring och återhämtning (disaster recovery) med användning av DPM (Data Protection Manager) har visat sig fungera mycket bra. Tack vare kopieringstekniken kan användarna själva göra en återhämtning av tidigare versioner av dokument samtidigt som återhämtningar sker direkt från skivminne vilket sparar både tid och resurser. Med hjälp av den år 2007 uppdaterade versionen av DPM är det möjligt att även skydda applikationer, såsom i vårt fall Exchange. Täckningen av det trådlösa nätet har utökats och gäster i huset ges möjlighet att utnyttja nätet. Enheten i Jakobstad har anslutits till det gemensamma trådlösa stamnätet och Övningsskolans enheter har fått en större täckningsgrad. Sektionen har även under detta år vid flertalet tillfällen bistått med utrustning och sakkunskap för krävande evenemang som anordnats i Academill. Videokonferensbryggan har utnyttjats både vid undervisningstillfällen och vid administrativa möten. Användningen av videomötessystemet Connect Pro har ökat stadigt och är ett bra exempel på fungerande samarbete mellan högskolorna. Diskussioner har förts med yrkeshögskolan Novia om utökat samarbete bl.a. i Helsingfors. Samarbetet kring användningen av IT-utrustningen i Tritonia har fungerat tillfredställande. Under året slutfördes det första steget i schemaläggningsprojektet och dess integration av schemaläggningen till akademins IT-miljö, vilket innebär att schemalagda utrymmen syns och kan reserveras i bokningssystemet. Utvecklingen av resursbokningssystemet fortsatte under året. Webbenkätsystemet SPSS Dimensions har använts för flertalet större enkäter under året. Enheternas huvudsakliga webbsidor har flyttats till den nya webbportalen. Webbservern innehåller numera sidor för speciella projekt, underliggande enhetssidor samt applikationer (t.ex. bokningssystemet). 12

17 4.8 Närstödet Varje enhet vid Akademin har en ansvarig DC-närstödare. Närstödet har till uppgift att hjälpa Akademins enheter och datoranvändare vid problem gällande Akademins IT-miljö och de gemensamma tillämpningarna. Närstödet fungerar som kontaktlänk mellan institutionen och Datacentralen, i samarbete med institutionens egen IT-kontaktperson. Närstödet deltar i planeringen och utvecklandet av enhetens IT-resurser och -kunskaper och i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens olika projekt. Systemet med namngivna närstödare för samtliga institutioner har i regel givit rätt positiv respons från kunderna, och då närstödspersonalen börjar kunna sitt närstödsområde och känna sina kunder blir det också lättare att snabbt kunna åtgärda problemsituationer. Formellt har Datacentralen blivit tilldelad 6 personår (5 i Åbo och ett i Vasa) för närstödet men arbetet har fördelats på flera personer. Under året har c:a 18 planerare, varav 5 i Vasa deltagit i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (allt från 10% - 100% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig personal såsom praktikanter och civiltjänstgörare. Förutom det normala närstödet ordnades två närstödsveckor. På våren gjordes en extra satsning på att sätta datorer med i administrationsprogrammet Lansweeper och att uppdatera IT-kontaktpersonslistan. Reklam gjordes om utnyttjandet av gästaccounts. Den andra närstödsveckan hölls i slutet av oktober. Veckans tema var Åbo Akademis IT-utvärdering. Närstödet hjälpte till med datainsamlingsskedet. Under året flyttade bl.a. Tryckeriet och IMR. Närstödet hjälpte till. Som vanligt innehöll året en del personaländringar inom närstödet. 13

18 5. Personalen Fast och långtidsanställd personal DC:s administration (2 personår) direktör Stig-Göran Lindqvist avdelningssekreterare Anne-Maj Adel Databassektionen (6.8 personår) sektionschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Joakim Björklund (ÅAB:s IT) systemadministratör + Stefan Lostedt IT-planerare Christoffer Brunberg (MinPlan) Systemplanerare + Dan Holm (se även Vasa) IT-planerare Mikael Ekblom (ÅA:s virtuella univ, arbetsort Åbo och Vasa) Datakommunikationen (3 personår i Åbo) Sektionschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thomas Backa IT-planerare + Lena Ståhl (arbetsort Vasa) Labbet (3 personår i Åbo) Överingenjör Leif Basilier IT-montör + Heikki Laasonen Serviceingenjör + Mats Lipkin (arbetsort Vasa) Servicetekniker + Thomas Nylund Persondatorsektionen (6.3 personår + 1 på BTC på ÅAT) sektionschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksonen applikationsplanerare + Johan Olin systemplanerare + Mattias Eriksson systemplanerare + Stig Söderback IT-instruktör + Fredrik Byggmästar (närstödet), , deltid 55.2% IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) tjänstledig IT-instruktör + Lauri Hautala (ÅAT:s IT), systemadministratör + Mårten Hedman (BTC:s IT) Unixsektionen (6.8 personår) sektionschef Barbro Sjöblom datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare + Tomas Lindroos IT-planerare + Dennis Holtlund IT-planerare + Kenneth Sandholm IT-planerare + Fredrik Nyberg, tjänstledig, slutat 24.9 IT-planerare + Fredrik Sandström 14

19 IT-planerare + Márius Brunberg (heltidsnärstöd), Vasasektionen (5.8 personår i Vasa + delad tjänst) sektionschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, (se även labbet) tillämpningsplanerare + Petri Vuorinen IT-planerare + Lena Ståhl (se även datakomm) 11mån IT-planerare + Sam Levander (närstödet) deltid 50% IT-instruktör + Marika Birell (närstödet) deltid 55.2% Avdelningssekreterare Susanne Wahlman (även arbetsskyddet) äldre planerare + Dan Holm (arbetsort Åbo) IT-planerare Mikael Ekblom (arbetsort Åbo och Vasa) IT-instruktör + Thomas Anderssén (arbetsort Jakobstad) deltid 55.2%, Närstödet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åbo är Kim Lindell och i Vasa Stefan Levander. 5.2 För kortare tid anställd personal Projektanställda IT-planerare Petter Sandvik (MinPlan, databassektionen), (deltid juli) IT-planerare Sam Levander (MinPlan, Vasa) deltid 55.2%, Civiltjänstgörare Praktikanter John Sjöholm (närstödet), från Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen 36.9 arbetsår ( ). Siffran inkluderar Bioteknikcentrets planerare som bekostas av BTC, en planerare som bekostas av Tryckeriet, en som är anställd för bibliotekets IT samt MinPlan-projektets planerare och virtuella universitetets planerare. 15

20 6. Enheternas IT-kontaktpersoner, maj 2008 ESF företagsekonomi Krokfors,Lindblom,Nyholm informationsförvaltning Kristina Eriksson-Backa kvinnoforskning Eve Hed-Kattelus mänskliga rättigheter Eva Höglund offentlig förvaltning Marina Hamberg, Marko Joas offentlig förvaltning, forskare Björn Grönholm rättsvetenskap Benita Asikainen samhällsekonomi och statistik Ralf Eriksson sociologi Solveig Bystedt statskunskap Marina Hamberg statskunskap, forskare Kimmo Grönlund HF MNF PF SVF engelska etnologi filosofi finska folkloristik franska och klassiska historia konstvetenskap litteraturvetenskap musikvetenskap, Sibeliusmuseet psykologi religionsvetenskap ryska svenska tyska biokemi biologi ekologi fysik fysikalisk kemi geologi matematik organisk kemi parasitologi barnpedagogik lärarutbildning pedagogik VÖS, gymnasiet VÖS, grundutbildningen inst. finlandssvensk samhällsforsk. samhällsvetenskap socialpolitik utvecklingspsykologi vårdvetenskap Inna Lindgrén, Brita Wårvik Ann-Charlotte Palmgren Tom Kettunen Arja Lehtonen Lena Marander-Eklund Marita Törnqvist Stefan Norrgård Siv Österlund Maria Österlund Inger Jacobsson-Wärn Susanne Maikola Christian Wulff Martina Björklund Arja Lehtonen Cecilia Bergkull Jussi Meriluoto, Jukka Lehtonen Thomas Bymark Maria Lastuniemi Kjell-Mikael Källman Matti Hotokka Leif Bergman, Fredrik Strandman Margrét Halldórsdóttir, Mikael Kurula Maria Pinjanainen Lars-Gustav Lönnström Thomas Anderssén Lars Burman, Juha Hartvik Elsbeth Träskelin Gunnar Magnusson Nils Saramo, Fjalar Finnäs Göran Djupsund Siv Stolpe-Kaustinen Karin Österman Karine Hemming 16

21 TF TkF TF analytisk kemi anläggningsteknik IAMSR, informationssystem industriell ekonomi IT-avdelningen kemisk träförädling oorganisk kemi papperskemi reglerteknik skogsprodukternas kemi teknisk kemi teknisk polymerkemi värmeteknik Lundström, Sandelin, Ahlqvist Paul Ek Kurt Lundqvist Dan Söderlund Wilhelm Berlin Ulf Tigerstedt, Robert Gyllenberg Tom Lundin, Tom Hultholm Kaj Fröberg, P.Ekholm Anders Sand Stefan Rönnblad Jarl Hemming Kari Eränen Maria Pinjanainen Alf Hermanson Förvaltningen allmän förvaltning arbetsforum ekonomiförvaltningen ESF, kansli förvaltningsämbetet, Åbo HF, kansli information och PR internationella enheten KTF, kansli KTF:s serviceenhet löner MNF, kansli personalärenden, FÄ PF:s kansli planering, FÄ studieärenden SVF:s kansli teknisk service telefonväxeln TF:s kansli tryckeriet Anna-Stina Nyby Jan Kraufvelin Mona Dahlström Carita Isaksson Bengt Sandell Henning Grönroos, Sanna Westerlund Ben Roimola Annikki Abrahamsson Ulla Bäckström Paul Ek Märta Holmberg Hillevi Karjalainen Anna-Stina Nyby Tarja Grahn-Björkqvist Bengt Sandell Harriet Kurten Ragnhild Lerviks Sanne Jahnsson Solveig Ljungberg Margaretha Björkqvist Sari Lindström acceleratorlaboratoriet biblioteket bioteknikcentret centret för språk och kommunikation fortbildningscentralen, Vasa fortbildningscentralen, Åbo TUCS Stiftelsen för ÅA donnerska stiftelsen för ÅA stiftelsens för ÅA forskningsinst Jörgen Bergman Egil Gersow Rolf Sara, Mårten Hedman Tom Björkfors Carina Österåker Carl Mohn, Kerstin Fagerström Jonatan Kronqvist Björn Dahla Yrsa Blessing-Sundström Inger Hassel 17

22 7. Ekonomin 7.1 Budgeten (1000e) Löner - ordinarie budgeten - stiftelsens anslag - projektanslag Driftsanslag - ordinarie drift projektanslag 10 Anskaffningar - gemensam utrustning - institutionernas utrustn Kundtjänstinkomster (uppskattn) 22 Utrymmeshyra Totalt Förverkligade utgifter (1000e) Löner - ordinarie budgeten - stiftelsens anslag - projektanslag, tillfälliga Driftsanslag Anskaffningar - gemensam utrustning - institutionernas utrustn Kundtjänst Utrymmeshyra Totalt Förverkligat-tabellen ovan och senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s egna inofficiella bokföring. Lönerna för 3 anställda i Vasa saknas i DC:s budget. De är upptagna i ÅA/Vasas budget och utgifter. Summan är av storleksordningen euro. Under 2007 fanns därtill ett restanslag från år 2006 på euro att tillgå. Restanslaget från 2007 torde uppgå till c:a En del av det utgörs av 2007 års investeringar som har bokförts först i januari Återstoden av restanslaget används för att täcka en del av underskottet i budgeten Ett större underskott kan förutses för 2008 ifall ej ökade anslag kan erhållas. Orsaken ligger närmast i den ordinarie budgetens löneanslag, som i praktiken varit konstant de senaste 4 åren trots att löneutgifterna stadigt vuxit via löneförhöjningarna. Investeringarna är år 2007 på den lägsta nivån detta millennium för att balansera budgeten. 18

23 7.3 Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 euro) institutionsanslag och diverse underhåll, inkl. kabelnätet datakommunikation, bl.a. Funet programvara datacentralernas samarbete IT-material DC:s personals utrustning, datorrum totalt I siffrorna för datacentralernas samarbete ingår år 2007 IT-utvärderingen En finare uppdelning av några driftsutgifter Serviceutgifter, hårdvara serviceavtal, serverdatorer arbetsst.,kringutr,verktyg datanätet, (routers, switchar) kabelnätet (utveckling) diverse datakommunikation hyrda linjer(åbo,h:fors,husö,korpo) hyrda linjer (Vasa, J:stad) Funet accesservice (modembanker, DSL) totalt programvara, underhåll, licenser basprogramvara, Sun, Linux basprogramvara, DEC Microsoft, Corel, antivirus pc-basprogramvara databaser, Ingres, Trip övrigt (statistik, matematik) e-lärandeplattformar nyanskaffningar totalt Bland årets nya programvara kan man notera licenser för virtualiseringen av Windows-servrar och för experiment med plagiatdetekteringsprogramvara. 19

24 7.4 Anskaffningarna (förverkligat, 1000e) Serverdatorer beräkningsdatorer datorklasserna datanätet, labbet specialutrustning,m.m. institutionernas datorer totalt Enheternas IT-anskaffningar kunde inte stödas heller 2007 med DC:s medel blir ett nytt nollår. Utebliven modernisering innebär mera underhållsarbete för såväl enheterna som för DC. Under året skaffades eller förnyades endast ett 10-tal allmänna serverdatorer. Nya var bl.a. webbportalens servrar samt en virtualserver till Vasa. Pcinst-servern och e-postfiltren förnyades. Beräkningsklustret förnyades såsom ett samarbetsprojekt mellan fysikalisk kemi, teknisk kemi och DC. Det sammanslogs med klustret vid Åbo universitets fysikaliska institution för att uppnå drift- och volymfördelar. Datanätswitchar förnyades för Ett IDS-system för övervakning av intrångsförsök skaffades ( ). Pc-klasserna i Hanken och i Jakobstad förnyades, liksom även City-kvarterets datorsal. 7.5 Den externa finansieringen Den bokföringstekniska inkomsten från kundtjänsten och från förmedlingsverksamheten blev Inkomsterna inkluderar bl.a. spin-off- och andra företags datanätanslutningar och servertjänster, extern e-postanvändning, konsulttjänster och printningsavgifter. Överkottet har använts för en del av löneutgifterna för en datanätplanerare. 7.6 Den interna förmedlingsverksamheten DC sköter om en stor del (troligen över 90%) av inköpen av datorutrustningen till Akademins enheter. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker direkt via den beställande institutionen, och den går endast i undantagsfall via DC:s bokföring. Under året förmedlades 481 nya personliga datorer, varav 80 till Vasa. Antalet är tämligen stabilt. Andelen bärbara datorer var 26%. Toppmånaderna är april-maj och oktober-november. 354 bordsdatorer inhandlades åt enheterna (av vilka 65 till Vasa), 303 var av märket Osborne och 51 Lenovo. Antalet nya bärbara pc:s var 127, inklusive 15 till Vasa. 54 st.var av märket Fujitsu-Siemens och 73 IBM/Lenovo. Antalet nya bildskärmar var 398, av vilka 59 till Vasa. Samsung (369 st.) blev det dominerande märket efter att Sony fallit bort. LG stod för 29 st. Antalet köpta laserskrivare var 49 (5 till Vasa), av vilka 6 st. färgskrivare, alla av HP-fabrikat. Antalet inköpta serverdatorer var 12, av vilka 11 HP och en IBM. 20

25 8. DC:s kontakter, samarbete, information 8.1 Medlemskap Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) ISOC (Internet Society) EUNIS (European University Information Systems Organisations) FIUA (Finnish Ingres Users Association) FUUG (Finnish Unix Users Group) FISUG (Finnish Sun Users Group) TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) Windows Professionals ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) 8.2 Högskolornas samarbete Det nationella IT-samarbetet mellan universiteten DC:s samarbete med de övriga universitetsdatacentralerna i landet omfattar täta informella kontakter. Särskilt noteras att: högskolornas IT-dagar ordnades den av Jyväskylä universitet. DC representerades av 4 personer IT-chefsmöten hölls den i Kuopio och den i Helsingfors, samt i samband med IT-dagarna. ValtIT-processen genererade därtill ett antal möten datacentralerna bekostar en samarbetstjänst, IT-chefernas generalsekreterare. Posten sköttes under året av Antero Pajari från Villmanstrands tekniska universitet och senare av IT-chef Ahti Planman från Kuopio universitet. Bland samarbetets teman noterades kvalitetsarbetet och utvecklandet av process-dokumentationen samt arbetet kring UVM:s IT-strategi DC är medlem i Funetföreningen (Funets medlemsorganisationer). Årsmötet hölls5.6 i H:fors (Lindqvist). datacentralerna samarbetar mycket kring datasäkerhet. DC är medlem i datacentralernas Sec- och CERT-säkerhetsgrupper (CERT står för Computer Emergency Response Team). (Huvila, Sjöström) DC deltar i samarbetet beträffande LDAP-baserade autentiserings- och informationssystem (Sjöblom) Voyager-biblioteken och datacentralerna samarbetar (Björklund). DC deltar i det av CSC drivna M-grid-samarbetet (Holtlund) Ministeriearbetsgrupper DC är representerad i finansministeriets sektioner för internationellt datsäkerhetssamarbete och stöd för användarens datasäkerhet (Huvila) UVM:s arbetsgrupp för att befrämja den elektroniska ärendehanteringen i högskolorna (Lindqvist). UVM-sektorns IT-chefers möte, som var ett för året nytt forum med två möten per år. 21