rapporter från datacentralen vid åbo akademi DC rapport Åbo Akademis Datacentral Verksamhetsberättelsen Stig-Göran Lindqvist

Transkript

1 DC rapport DC rapport rapporter från datacentralen vid åbo akademi Åbo Akademis Datacentral Verksamhetsberättelsen 2005 Stig-Göran Lindqvist 48

2 Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 datacentralen Datacentralen. Åbo Akademis IT-verksamhet Årsrapport 2005 Innehållsförteckning 1. DC:s uppgifter, datadirektionen 1 2. En översikt av det gångna året 2 3. Datasäkerheten 4 4. DC:s uppgifter och verksamhet sektionsvis DC:s administration Databassektionen Sektionen för datakommunikation Labbet Pc-sektionen Unix-sektionen Vasa-sektionen Närstödet Personalen Enheternas IT-kontaktpersoner, december Ekonomin DC:s kontakter, samarbete, information Datoranvändningen, statistik Antalet användare Datanättrafiken Fleranvändardatorerna E-posten News-servicen Webben Den dator- och datanätbaserade undervisningen Uppkopplingsservicen (xdsl,wlan,modem) De flitigast använda nätlaserskrivarna Datorklasser och -rum Akademins datorutrustning december Antalet datorer Allmänna serverdatorer Allmänna datorklasser och datorrum Datanätet Allmän programvara 42 0

4

5 datacentralen Datacentralen. Åbo Akademis IT-verksamhet Årsrapport 2005 Datadirektionen , 1. DC:s uppgifter, datadirektionen 1.1 Uppgifter (ur instruktionen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av informationsteknik (nedan IT) i forskningen, undervisningen och förvaltningen vid Åbo Akademi, inbegripet Österbottens högskola, genom: 1) att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inom informationsbehandlingen och informationsförvaltningen samt kommunikationen vid akademin, 2) att erbjuda IT-resurser och IT-sakkunskap åt akademins institutioner och enheter, deras anställda och studerande, 3) att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, 4) att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av IT-utrustning och basprogramvara för akademins institutioner och enheter, samt 5) att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. 1.2 Datadirektionen, Matti Hotokka prof, ordförande (prof. Paavo Salminen) Pirkko Walden prof., viceordf. (prof. Christer Carlsson) Egil Gersow bibliotekarie (utv.planerare Hans Eriksson) Gun-Britt Lindberg byråchef (studiekoord. Harriet Kurtén) Jens Granlund systemadministratör (systemplanerare Dan Holm) Johan Lilius professor (lab.ing. Alf Hermanson) Kerstin Fagerström planerare (bibl. Christel Lindfors) Brita Wårvik lektor (lektor Sven-Olav Back) Ola Österbacka IT-specialplanerare (lektor Rolf Palmberg) Håkan Lövdahl studerande (stud. Markus Heikkilä) Föredragande: direktör Stig-Göran Lindqvist (suppleant avd.sekreterare Anne Adel) 1

6 1.3 Ur direktionens verksamhet Direktionen sammanträdde 5 gånger under året för totalt 15 ärenden. Akademins nya IT-strategi behandlades två gånger liksom även policyn för anslutning av bärbara datorer till ÅA:s datanät. Fem ärenden gällde personal- och direktionsfrågor. Budgeten och årsrapporten stod för tre. Bland årets utlåtanden noteras det om ValtIT-reformen. Resultatförhandlingarna med rektor hölls den 28 oktober. 2. En översikt av det gångna året 2.1 ValtIT-reformen 2.2 Akademins IT-strategi 2.3 Renoveringen av ASA-huset Finansministeriets planer på konsolidering och centralisering av statens ämbetsverks IT-funktioner var årets stora samtalsämne. Planerna går under namnet ValtIT-reformen och omfattar bl.a. inrättande av nationella servicecentraler, bl.a. inom IT-sektorn, samt centralisering av IT-upphandlingarna till Hansel. Planerna presenterades ursprungligen i den s.k. TIME-rapporten. Det finns en hel del tillsynes orealistiska drag i betänkandena (såsom hur man tänker sig att IT-närstödet, eller universitetens e-post, kunde fungera från en nationell servicecentral?). Det finns också principiella frågor såsom universitetens behov av autonomi i sina anskaffningar och val. Samtidigt kunde ett ökat samarbete, om det kunde utvecklas på universitetens villkor, även i vissa fall leda till inbesparingar och funktionella fördelar. Likaså finns det funktioner som kunde och borde konsolideras, förenhetligas, inom det egna universitetet. En ny IT-strategi för åren godkändes i oktober av styrelsen. Den behandlar bl.a. ovan nämnda reformplaner. Planerna framskred tyvärr inte under året. Utrymmessituationen är bekymmersam. Förutom den allmänna otrivsel som de nedslitna utrymmena medför lider verksamheten på flera sätt. Personal- och kundutrymmena är trånga och oändamålsenliga. Den planerade utvecklingen av help desk- och användarstödfunktionerna i samordning med det kommande Lärcentret ligger på is. Maskinrummet är trångt vilket ledde till att ett nytt, provisoriskt maskinutrymme måste inredas i Axelia med bl.a. ny 2

7 datacentralen luftkonditionering. Maskinrummets säkerhetsarrangemang är otillfredsställande i väntan på ett nytt utrymme, vilket bromsar vidareutvecklandet av dator- och datanätsystemens driftsäkerhet. 2.4 HAKA-avtalet Akademin hörde till pionjärerna i ibruktagandet av s.k. Shibbolethautentisering mellan organisationer. Under året anslöt sig ett halvt dussin universitet till ett förtroendeavtal (HAKA-avtalet). Det innebär att man litar på varandras IT-användaradministration och att användaren kan utnyttja anv.namnet och lösenordet från sitt hemuniversitet även för inloggningar på andra HAKA-universitets datorer eller IT-tjänster. Nelliportalen (sökning bland elektroniska resurser) hörde till ÅA:s första Shibboleth-tillämpningar. 2.5 OpenOffice.org Vi gick under året in för att förse ÅA:s alla nya Windows-pc:s med kontorsprogrampaketet OpenOffice.org. Tidigare har våra Linuxdatorer försetts med paketet. OO.org innehåller funktionellt så gott som samma egenskaper som Microsofts Officepaket och är mycket långt (men ej helt) kompatibelt med detta. OO.org är en gratisprodukt som följer internationella standarder. Vi installerar fortsättningsvis också MS Office på nya Windows-pc:s. Det är sålunda användaren som avgör vilketdera paketet som utnyttjas. 2.6 E-posten 2.7 De administrativa reformerna Projektet att överföra Vasas e-postservice till Åbo-servrarna framskred. Avsikten är att förenhetliga systemen och uppnå inbesparingar. Höstens nya Vasa-studenter och VÖS-elever, samt alla användares e-postlistor kör nu på Åbo-servern. Övriga användare flyttas över under våren. ÅA:s e-post fick stöd för funktions-e-postadresser, som gör det möjligt att flera personer som tillsammans svarar för vissa tjänsteuppgifter, kan ha en gemensam e-postlåda speciellt för dessa e-brev. På så sätt kan tjänstemannen, och dennes vikarie, också skilja åt personlig e-post från funktionens ärenden. Kunden blir medveten om att han/hon kommunicerar med en (eller flera) tjänsteansvariga och inte med enskilda personer. Det omfattande MinPlan-projektet med biprojekt sysselsatte c:a 4 personer inom DC. Bolognaprocessen innebär stora förändringsarbeten inom studiesystemen. Under året förnyades därtill personalförvaltningssystemen, och fakturahanteringssystemet Rondo togs i bruk. En dylik sammanhopning av storprojekt inom kort tidsram belastar såväl Akademins administrativa personal som IT-personalen orimligt och bör undvikas i fortsättningen. 3

8 2.8 Videomötessystemet ÅA:s videomötessystem möjliggör ökat samarbete mellan ÅA:s olika verksamhetsorter och sparar in resekostnader och tid. Videomöten används följaktligen flitigt särskilt för administrativa möten, men också i undervisningen. Polycom-utrustningen är datanätbaserad. Årets nyhet var anskaffningen av en videomötesbrygga, som möjliggör flerpunktsmöten mellan ÅA-orterna, men också internationellt. 2.9 Det nya lönesystemet DNL var en av årets reformer. För Datacentralens del torde DNL inte innebära så stora förändringar, vi har ju redan i år haft ett liknande personligt lönesystem inom IT-sektorn och fört våra utvecklingssamtal. Frågan är dock om DNL blir ett styvare system än vårt gamla flexlönesystem, som var särskilt anpassat till vårt område. 3. Datasäkerheten 3.1 Skräp-e-posten 3.2 VPN Spam är fortfarande ett globalt gissel. Volymen ökade ytterligare under det gångna året. Särskild uppmärksamhet väckte de s.k. phishing -attackerna, där användaren via e-post lockades att uppge privata uppgifter, bankkonton, lösenord o.dyl. ÅA:s s.k. grålista-baserade filtrering av e-posten fungerade bra även detta år, så bra att andelen spam, som trängde igenom till slutanvändaren, t.o.m. minskade. Grålistningen visade sig effektiv även mot phishing, så att endast något tiotal dylika e-brev av miljonen trängde igenom. VPN-tekniken togs i utbrett bruk. Med VPN skyddas förbindelsen mellan användarens dator och serverdatorn/servicen på Datacentralen. Detta är viktigt särskilt när man utnyttjar osäkra förbindelser såsom trådlösa nät, allmänna operatörsnät eller det öppna Internet. VPN skyddar dock endast dataförbindelsen, inte själva datorn om denna utsätts för attacker via någon annan förbindelse eller via något datamedium. Se 4

9 datacentralen 3.3 Säkerhetspolicy för anslutning av bärbara datorer till ÅA:s datanät Policyn utfärdades av datadirektionen under hösten. Den specificerar hur man bör skydda sin bärbara dator med t.e.x virusskydd, säkerhetslappar, lokal brandmur osv, innan den ansluts till ÅA:s nät. Policyn gäller alla typers datorer och oberoende av dess ägare Systemövervakning Datacentralen gjorde en satsning på driftsäkerheten genom att skaffa utrustning och programvara för övervakning av datanätets, kablarnas och datorernas skick och funktionalitet. Bl.a. byttes vissa kritiska nätswitchar ut mot robusta switchar med dubbel strömkälla, en fiberanalysator inköptes och Vasa utrustades med en ny brandmur samtidigt som datanätet där omstrukturerades. 3.5 Säkerhetssamarbete Universitetsdatacentralerna har en separat expertgrupp, sec-gruppen för datasäkerhetssamarbetet. Statens datasäkerhetsarbete koordineras av finansministeriets Vahtigrupp. ÅA:s datasäkerhetschef sitter med i sektionerna för internationellt datasökerhetssamarbete och för användarens datasäkerhet. 3.6 Virusskyddet Under året noterades virusattacker (+25%) i Åbo. En topp inföll i maj-juni och en annan i september-oktober. Största delen blockerades av virusdetektorerna, men i 1.7% av fallen infekterades datorn. Per e-post kommer det därtill kanske virus i året. Vid årsskiftet var 2257 datorer kopplade till virusskyddet i Åbo och 486 i Vasa, vilket innebär att täckningen på Windowssidan ökat till c:a 95%. Oskyddade är ofta bl.a. äldre Windows-pc:s, många bärbara, Linux- och macdatorer. De vanligaste virusen var W32/Bloack (19%), ServU (16%), W32/Bagle (14%), New Malware.h (11%) och New Malware.j (9%). Utöver skadevirusen upptäcker virusdetektorn även oönskad programvara, s.k. Spyware, Adware och dylika inkräktare. Under året upptäcktes och blockerades sådana oönskade program, av vilka 1,5% infekterade datorn. De vanligaste programmen i denna kategori var Distributed.net (31%), Adware-DFC (17%), Adware-SaveNow (11%), Adware.GAIN (9%) och Adware.BB (8%) 5

10 4. DC:s uppgifter och verksamhet sektionsvis 4.1 DC:s administration Administrationen består av en avdelningssekreterare och en direktör. Förutom olika rent administrativa uppgifter handhar sekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material och av programvara (bl.a. Microsofts och Corels program samt SPSS), samt om bokningen av datorklasser och projektor- och datorutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins IT-arkitektur och IT-anskaffningar samt koordineringen av dessa, liksom för utvecklandet av IT-strategier och - policies. 4.2 Databassektionen Sektionen handhar det tekniska underhållet, utvecklandet och optimeringen av relationsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip och bibliotekssystemets WebVoyáge-server, samt tillämpningarna som grundar sig på dessa samt andra administrativa system. Hit hör bl.a. personal-, studie- och ekonomiförvaltningens olika system. Det tekniska underhållet av Akademins webbsystem och MySQL-databaser hör likaså till sektionens ansvarsområde. Databassystemet Ingres och ekonomisystemet Raindance betjänar också TuKKK, medan Trip-systemet betjänar också TY. MinPlan togs ibruk under hösten. Ett resursbokningssystem med koppling till MinPlan utarbetades. Vidareutvecklandet av MinPlan fortsätter under Bolognaprocessen med övergången från studieveckor till studiepoäng medförde omfattande ändringsarbeten i Sture-tillämpningarna. Personalförvaltningssystemen förnyades. Valet föll på Personec F (före detta Fortime) som togs i bruk i oktober och ersatte HeVi och Palkka. Driften och programutvecklingen är utlokaliserad till Tietoenator. Rondo, ett system för fakturahantering och arkivering, anskaffades. De första enheterna kopplades in under hösten. Rondos drift handhas av Tietoenator medan Statskontoret leder utvecklingsarbetet. Bibliotekssystemet Voyager övergick till Unicode-teckenkod, som möjliggör utnyttjandet av olika språks speciella teckenuppsättningar. ÅA anslöt sig till den nationella Nelliportalen. Via Nelli kan sökningar göras samtidigt mot många olika informationskällor i olika bibliotek. Användaridentifikationen sker via Shibboleth-systemet, som möjliggör att t.ex. ÅA:s Nelli-användare kommer in i systemet med sina vanliga ÅA-datornamn och -lösenord. Ett nytt kalender- och mötesarrangörssystem togs i bruk som komplement till webbkalendern Kronolith. Det är baserat på 6

11 datacentralen Microsofts Exchange/Outlook. Det erbjuder också möjligheter att synkronisera kalendrar på handdatorer och mobiltelefoner. Trip-användningen fortsatte som förut. TY:s och ÅA:s andelar var ungefär lika stora. Arbetet med att omstrukturera och förnya Akademins webbtjänster påbörjades. Projektet är flerårigt. Kårvalets förhandsröstning ordnades elektroniskt igen i år. Vallängderna i akademivalen lades i webben (studenternas bakom lösenord). Flera serverdatorer förnyades, bl.a. Onassis (ekonomisystemen), Adelie (ÅA:s webbserver), Moony (webbalma) och Bibbild (bildsamlingarna). För MinPlan anskaffades tre nya servrar. 4.3 Sektionen för datakommunikation Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (switchar, routers, brandmurar, hubbar och nätanalysatorer), för filtrering och övervakning av trafiken m.m, samt för nätets kopplingar utåt mot övriga Funet och Internet samt mot andra nät. Konverteringen av kabel- och datanätet från gammal koaxialteknik till switchat nät baserat på parkabelteknik blev nästan färdig. Fastighets-, dörrlås- och videoövervakningen utnyttjar också datanätet, liksom caféernas kortbetalning. Antalet olika aktiva noder (MAC-adresser) i ÅA:s nät uppgick till Stamnätet omspänner i Åbo ASA-, Axelia-, Gadolinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- och Å-kvarteren. Det ethernetbaserade nätet bygger på switchad 1 Gb/s -teknik. De 20 år gamla fiberkablarna har stegvis bytts ut till modernare av single mode -typ. De mest belastade serverdatorerna har Gb/s-anslutning. Studentbyn med sina 662 ÅA-användare är ansluten via TuY:s nät. Förutom Funet-förbindelserna har DC en kommersiell internetförbindelse, som är avsedd för utomstående samarbetspartners såsom t.ex. spin-off-företag. Operatör är Lounet. Skärgårdscentret i Korpoström har en ethernetförbindelse via Skärgårdsnät. En VPN-service byggdes för att ge i vissa avseenden tryggare förbindelser främst med tanke på de osäkra trådlösa förbindelserna, samt på ÅA:s och TY:s utlokaliserade användare (Pet, m.fl.). Det trådlösa nätet utvecklades så att antalet basstationer ökade med c:a 50%. De allmänna utrymmena såsom auditorier, aulor och kaféer är tämligen väl täckta. Auria strävar till att frångå högskole-adsl-arrangemanget och överföra universitetens användare till sin publika ADSL-produkt. 7

12 Aurias användning minskade till förmån för Aurajoen Puhelin. Till skillnad från publika ADSL-anslutningar ges högskole-adslanvändaren tillgång till olika intranettjänster, såsom biblioteksdatabaser, skyddade webbsidor, pchome m.m. 4.4 Labbet Labbets huvudsakliga uppgifter är att reparera pc- och laserskrivarutrustning som finns på rekommendationslistan och ägs av Akademin, samt att svara för datakableringen i och mellan ÅA:s lokaliteter. I mån av möjlighet hjälper labbet även till med andra reparationer. Den egna reparationsservicen medför kostnadsinbesparingar och framförallt snabbare service än vad en utomstående kan erbjuda.till labbets uppgifter hör också att ta hand om datorutrustning som skall skrotas och se till att det sker på ett miljövänligt sätt. Labbet erbjuder ÅA och övriga DC sakkunskap beträffande hårdvara. Labbet upprätthåller på webben en rekommendationslista gällande datorkomponenter och annan hårdvarurelaterad information. Labbet drar Datacentralens hårdvarugrupp, som utarbetar rekommendationer för Akademins anskaffningar av olika typers ITutrustning. Labbet har flera år haft rätt att utföra garantireparationer på Mikrologs och Daccos PC-apparater och debitera tillverkarna för arbetet. Delarna byts till motsvarande hela. På detta sätt utfördes under året 43 garantirepartioner på Mikrologs och 44 på Daccos PC-apparater. Största skillnaden från tidigare år var att antalet Mikrologgarantireparationer var 115 år Detta berodde på dåliga kondensatorer som användes år 2001, men nu har garantitiden gått ut för dessa. Vi har lyckats reparera en del även efter garantitidens utgång. De egentliga laserreparationerna har varit ca 50, men dagligen utförs putsningar och mindre reparationer på någon av akademins skrivare. De mindre reparationerna utförs i allmänhet på institutionerna, men de större kräver att skrivaren sänds till labbet. PC-apparater repareras en till tre per dag och det utgör på ett år. Slitdelar som mus och tangentbord måste institutionerna betala för, men kostnader för delar under 50 euro och arbetet står datacentralen för. På hösten beslöts att labbet i fortsättningen också handhar servicen av Akademins videoprojektorer. Under året har en ny fiberkabel dragits från Axelia till Åbo Universitets huvudbyggnad och denna fiber gör det möjligt att utöka och säkra linjerna till Data- och Biocity. En ny fiber har också dragits till Reuterska huset. Större dragningar av tvinnad parkabel har utförts i Axelia, Chemicum, Fä-huset, Reuterska huset och Sibeliusmuseet. Labbet samlar upp den datorutrustning som skall skrotas. Vissa delar kan användas som reservdelar, såsom t.ex. minnen, ethernetkort, strömkällor och diskettstationer. Övriga delar förs till ett företag som sorterar delarna och återanvänder ca 95 % av råvaran. 8

13 datacentralen Labbets personal har under året deltagit i kurser angående CWDM/ DWDM-teknik (multiplexing av data över fibrer) och i blyfri lödning. 4.5 Pc-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster och upprätthåller Windowsdomänen abo.fi ( Akademi i Åbo). Virusbekämpningen på Åbos Windowsdatorer hör hit.. Sektionen rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som pchome, institutionsgemensamma skivor, cd-servrar m.m. Sektionen ansvarar även för akademins pc-klasser och allmänna student-pc:n. Pc-sektionen åtgärdar pcproblem beträffande MS Windows och dess applikationer för både slutanvändare, institutionernas IT-kontaktpersoner och närstödsplanerarna, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Sektionen förmedlar persondatorer åt institutionerna och enheterna och bistår vid privata anskaffningar. Datorerna kommer med systemprogram och standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av ekonomisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen som sektionen ordnar för enheterna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. På serversidan förnyade man i Åbo de mest kritiska serverdatorerna, dvs. de som handhar utdelningen av användarnas personliga hemområden och de institutionsgemensamma områdena. Pchomeservicen med personliga skivområden (hemområden) för användarna är en av de viktigaste funktionerna sektionen bjuder på. Pcinst-servicen ger en institution skyddat och säkerhetskopierat skivutrymme för delad användning. En arbetsgrupp eller t.ex. enhetens hela personal kan ges tillgång till ett visst skivområde (s.k. intranät ). Målsättningen är att upprätthålla de mest kritiska serviceformerna med relativt ny utrustning och den äldre utrustningen får sköta övriga mindre kritiska funktioner. Det innebar att de gamla serverdatorerna fick nya uppgifter. Samordningen av Windowsmiljön i Åbo och Vasa fortgick med bl.a utvecklandet av nya gemensamma loginscripts. Man kan även notera ett visst samarbete med Åbo universitets datacentral. En ny server för antivirussystemet togs i bruk och antivirusprogramvaran uppdaterades. Avtalet ger rätt att installera detektorn gratis på alla datorer i ÅA:s nät, också på personalens och studerandes hemdatorer. Under året utgav Microsoft ett nytt programpaket WSUS för att sköta patchningar (säkerhetslappningar) och det ersatte den gamla versionen (SUS) inom akademin rätt snart efter att det blivit tillgängligt. Med WSUS-programmet uppdateras Windows-systemprogramvaran centraliserat inom domänen. På detta sätt lappas säkerhetshål och nya versioner av systemprogramvara installeras. Samtidigt uppdaterades även serverdatorn som handhar WSUS-servicen. Vidare infördes en ny övervakningsserver för att sköta övervakningen av främst serverdatorerna. Här körs bl.a. Servers-alive och diverse övervakningsskript. Med Servers-alive kan pc-serverdatorerna i viss 9

14 mån övervakas automatiskt. I samarbete med datakommsektionen togs ett övervakningprogram i bruk för att via datanätet kunna övervaka klasspc:n och i tidigt skede kunna märka aktuella problem. Avsikten är att vidareutveckla nätbaserade övervakningsfunktioner. Under året förnyades datorerna i ASA-klassen och i Axelias datorrum. Av stor betydelse för Akademin är Microsofts Campusavtal, nästa års avtal är med Atea. MS-Campus täcker de viktigaste applikationsprogrammen och operativsystemuppgraderingarna på Akademins datorer och omfattar även ÅA-personalens hemdatorer. Med Corel har datacentralen ett campusavtal som omfattar bl.a. WP och Corel Draw även för personalens hemmabruk. På hösten beslöts att också OpenOffice.org installeras på alla nya pc:s som skaffas, även alltså Windows-pc:s. OpenOffice.org är open source programvara. Som rekommenderad mailklient infördes Thunderbird vilket är en uppgradering av tidigare Mozilla. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling längre fram i rapporten. Under året ordnades en serveroffertrunda för att samordna serveranskaffningar och undvika en alltför brokig maskinpark. Ramavtalen gjordes med Fujitsu-Siemens och IBM. DC är med i Hansels arbetsgrupper för anbudstävlingar om pc:s och virusskydd. 4.6 Unix-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar unix- och ÅA-Linux-serverdatorerna, deras basprogramvara och administration (bl.a. Aton, Tuxedo, databasdatorer, filservrar och beräkningsdatorer). Den stöder Akademins unixanvändare och ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Unixsektionen handhar Akademins e-postservice. Den svarar för Akademins datanätkopplade laserskrivare. Sektionen ansvarar för Akademins säkerhetskopieringssystem. Rapporteringen av datoranvändningen och dess kostnader per resultatenhet hör också hit. Administrationen av Akademins c:a datoranvändare (användarnamnoch lösenord för såväl unix- som Windowsmiljöerna, filområden, e-postservicen o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. LDAP-katalogens syfte är att sköta autentiseringen till olika system och tillämpningar. Den är därtill en central informationsdatabas dit det samlas information från bl.a. användardatabasen, Sture, Personec, ÅA:s interna telefonkatalog samt annan information som matas in av DC, enheterna och den enskilde användaren, t.ex. enheternas kontaktuppgifter. Namnuppgifter, e- postadress och telefonnummer levereras till e-postklienternas adressböcker och webbtillämpningar E-postservicen - Vasas e-postservice integreras med Åbo-e-posten. De nya Vasaanvändarna sätts sedan hösten in på serverklustret i Åbo. Vasapersonalen överförs under våren Systemet med funktions-e-postadresser som inte är bundna till person implementerades. Ibruktagningen av adresserna på de 10

15 datacentralen olika enheterna har påbörjats. De delade e-postlådor som behövs förutsätter att e-postklienten är Mozilla/Thunderbird (eller Eudora, Outlook eller Pine). - Spam- och virusattackerna fortsatte. Under året blev det vanligare med s.k. phishing, dvs försök att få tag på godtrogna användares bank- o.dyl. uppgifter. ÅA:s filtreringssystem (grålistningen) bet mycket effektivt på phishing-attackerna och endast något tiotal försök på miljonen trängde igenom. Grålistningen var fortfarande effektiv också i fråga om mera traditionell spam. Den hemlagade programvaran ersattes med allmänt använd kod. Tilläggsfunktioner skaffades och utvecklades för virusskyddet och spamfiltreringen (MIMEDefang, clamv, milter). - webbmailens serverdatorer förnyades Unix- och Linuxmiljön - I ÅA-Linux-miljön har onödiga funktioner plockats bort från den allmännare Linux-distributionen, sådana tjänster som inte används och som därför utgör tacksamma mål för crackers. En del säkerhetshål har lappats. Samtidigt kan alla ÅA-Linuxdatorer systemadministreras över datanätet av Unix-sektionen. Fedora core v.4 används. - På Linuxservrar togs Red Hats Enterpriseversion i användning (denna är robustare än Fedora och CentOS som ständigt förändras). - ÅA:s allmänna Unixserver, Aton, byttes ut till modernare hårdvara, Nato. På denna ligger Unix- och Linuxhemområdena. Skivkvoter togs samtidigt ibruk. - Ett gemensamt scratch -skivområde för Unix och Windows konstruerades. På området kan användaren lägga stora filer för tillfällig lagring. Datacentralen städar området vid behov och detta kan sålunda inte utnyttjas för långtidsförvaring. - Version 8 körs allmänt på Sun Solaris-datorena. Version 10 togs i bruk på de första datorerna. - Linux-arbetsstationer med 64 bits ordlängd blir vanligare Användaradministrationen - LDAP-projektet fortsatte. Användarautentiseringen för MinPlan och Sparknet görs nu via LDAP, likaså autentiseringen för diverse webbtjänster ( webbservices såsom bokningssystemet, vissa tentanmälningar och inlämning av uppgifter) - informationssökningen vidareutvecklades. Vasas telefonnummer kom med i webbsökningen. - Akademin hör till pionjärerna i ibruktagandet av s.k. Shibbolethautentisering mellan organisationer. Ett antal universitet ingick ett förtroendeavtal (HAKA-avtalet), som innebär att man litar på varandras användaradministration och att användaren kan utnyttja anv.namnet och lösenordet från sitt hemuniversitet även för inloggningar på andra HAKA-universitets datorer eller IT- 11

16 tjänster, såsom biblioteksportalen Nelli Printerservicen - Serverdatorn förnyades. Införandet av s.k. server-side drivrutiner förenklade installationen och underhållet av våra skrivare betydligt. C:a 200 skrivare är nu med i systemet. 4.7 Vasa-sektionen Sektionen svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av specialsektionerna i Åbo. I Vasa och Jakobstad har Akademin c:a 700 datorer anslutna till datanätet. Av dessa är så gott som alla Windowsdatorer och Vasasektionen handhar dessa på motsvarande sätt som pc-sektionen i Åbo handhar Åbo-pc:s. Verksamheten i Helsingfors får också sitt IT-stöd från Vasa. Sektionen deltar i vidareutvecklandet av Windowsmiljön tillsammans med pc-sektionen. Enhetens speciella kompetensområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediatekniken i samarbete med enheterna i Vasa, men också med Åboenheterna samt med lärcentret i Åbo och lärocentret i Tritonia. Sektionen hade hand om utvecklandet av ÅA:s nya resursbokningssystem, som under året ersatte de tre separata gamla systemen. Systemet kopplades också till MinPlan. E-lärandeplattformen Moodle togs i bruk i april vid sidan om Blackboard. Studentbostäderna i Lärkan var datanätanslutna till ÅA och sköttes av datacentralen. Användarstödet och övervakningen av användningen genererade mycket arbete, och största delen av användarna var icke- ÅA-anknutna. Vid slutet av året övergick man till att istället utnyttja en kommersiell operatör. En IP-baserad videomötesbrygga skaffades. Denna erbjuder flerpartskonferenser för IP-baserade videomötessystem inom och utanför ÅA. Underhandlingar fördes med övningsskolan om hur IT-servicen kunde samordnas. DC erhöll medel för anställning av en halvtidsplanerare och åtog sig ansvaret för VÖS:s serverdatorer och datanät. VÖS strävar till att följa ÅA:s IT-rekommendationer och standards. En ny brandmur skaffades under hösten. Återstoden av det gamla ATM-nätet nedmonterades. Datanätet sågs även i övrigt över. Åtgärderna hjälpte upp de problem som det senaste året besvärat datakommunikationen inom Vasa och mellan Åbo och Vasa. En ny serverdator skaffades. Den utnyttjar virtualserverkonceptet, med vilket flera olika självständiga serverfunktioner kan byggas upp på samma hårdvara. Om en virtuell server faller påverkar detta inte 12

17 datacentralen övriga servrar. På virtualservern ligger bl.a. Moodle. Systemet fungerade väl. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ansluten till datanätet och till IT-servicefunktionerna på DC i Vasa via en 4 Mb/s fast linje. Samanvändningen av databaserna och utrustningen i Tritonia är fortfarande i viss mån problematisk. Databasernas licensfrågor är besvärliga, likaså är datoranvändningen från Tritonia mot de olika högskolornas tjänster svår att organisera. 4.8 Närstödet Varje enhet vid Akademin har en ansvarig DC-närstödare. Närstödet har till uppgift att hjälpa Akademins enheter och datoranvändare vid problem gällande Akademins IT-miljö och de gemensamma tillämpningarna Närstödet fungerar som kontaktlänk mellan institutionen och Datacentralen, i samarbete med institutionens egen IT-kontaktperson. Närstödet deltar i planeringen och utvecklandet av enhetens IT-resurser och -kunskaper och i mån av möjlighet med IT-sakkunskap i enhetens olika projekt. Under året har 18 planerare (13 i Åbo och 5 i Vasa) deltagit i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (allt från 10% - 100% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig personal såsom praktikanter och civiltjänstgörare. I år var det första gången DC hade heltidsnärstödare, d.v.s. personer som har endast närstöd som sin arbetsuppgift. En trend är att en allt större andel av akuta tekniska problem kan lösas på distans med verktyg som Dameware. Med hjälp av det kan närstödet och DC:s systemansvariga fjärrstyra en pc-användares skärm, mus och tangentbord. DC kan sålunda över nätet åtgärda olika felsituationer och ge fjärrstöd. Fjärrstyrningen förutsätter att pc:ns användare ger sitt tillstånd. Förutom det normala närstödet ordnades två närstödsveckor, en på våren och en på hösten, vecka 16 och 47. Under veckorna gjordes en extra satsning på närstödet. Bl.a. kontaktade närstödarna DCkontaktpersonerna på deras institutioner och gjorde ett besök för att kolla läget. Problem som blivit liggande åtgärdades. Under höstens närstödsvecka påbörjades satsningen att uppgradera Akademins alla Windows maskiner till Windows XP. Ett nytt printersystem togs ibruk vilket innebar att Akademins nätkopplade printrar (över 200 i Åbo) konfigureras på vår printerserver. Närstödarna hjälpte till att samla information om printrarna. En ny e-postklient, Thunderbird, som stöder funktions-e-post, togs ibruk under året och medförde installationer för närstödarna. Renoveringen av Humanisticum och enheternas in- och utflyttning sysselsatte närstödet och andra sektioner. Kåren är från och med 2005 en närstödd enhet inom Akademin. 13

18 5. Personalen Fast och långtidsanställd personal DC:s administration (2 personår) Databas-sektionen (6.8 personår) Datakommunikationen (3 personår) Labbet (3 personår i Åbo) direktör Stig-Göran Lindqvist avdelningssekreterare Anne-Maj Adel sektionschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Joakim Björklund (ÅAB:s IT,tjänstled ) systemadministratör Stefan Lostedt IT-planerare Christoffer Brunberg (MinPlan-projektet) IT-planerare Petter Sandvik (MinPlan) > systemplanerare + Dan Holm (se även Vasa) IT-planerare Mikael Ekblom (ÅA:s virtuella univ.), se Vasa Sektionschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström (tjänstledig till 31.5) IT-planerare + Johan Sundström ( ) IT-planerare + Thomas Backa Överingenjör Leif Basilier IT-montör+ Heikki Laasonen serviceingenjör+ Mats Lipkin (se Vasa) servicetekniker+ Thomas Nylund Persondator-sektionen (6.7 personår + 1 på BTC + 1 på ÅAT) Unix-sektionen (7.7 personår) sektionschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksonen applikationsplanerare + Johan Olin systemplanerare + Mattias Eriksson systemplanerare + Stig Söderback IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) systemadministratör + Mårten Hedman (BTC:s IT) IT-planerare + Joakim Storrank, ( ,deltid 55% ) IT-planerare + Johan Sundström (deltid 55.2% ) sektionschef Barbro Sjöblom 14

19 datacentralen datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare + Tomas Lindroos IT-planerare + Dennis Holtlund IT-planerare + Kenneth Sandholm IT-planerare + Fredrik Nyberg IT-planerare + Fredrik Bärg (heltidsnärstöd) Vasa-enheten ( 6.6 personår + delad tjänst) sektionschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, se även labbet tillämpningsplanerare +Petri Vuorinen IT-planerare Niclas Forsén (tjänstledig, slutade 21.6) IT-planerare + Lena Ståhl ( >) IT-planerare + Jonas Björkstrand (till 10.3) IT-planerare + Sam Levander (9.5 ->) avdelningssekreterare Susanne Wahlman (även arbetsskyddet) äldre planerare Dan Holm (se databassektionen) IT-planerare Mikael Ekblom (se även databassektionen) IT-instruktör + Thomas Anderssén (deltid 55.2%, Jakobstad) Närstödet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åbo är Kim Lindell och i Vasa Stefan Levander. 5.2 För kortare tid anställd personal Projektanställda Jan Ekholm (kodningsarbete, e-postsystemet), David Smedman (MinPlan, Vasa, kodning av bokningssystemet) > Civiltjänstgörare Praktikanter Glenn Sveholm (närstödet och labbet), > Mathias Hellsten (närstödet och labbet), till 10.4 Johan Ingvesback (Vasa), till 31.5 Andreas Lindroos (labbet) Ronny Karlsson (närstödet och labbet), Jan Bergman (närstödet och labbet),

20 5.3 Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen c:a 38.5 arbetsår ( ). Siffran inkluderar Bioteknikcentrets planerare som bekostas av BTC, en planerare som bekostas av Tryckeriet, en som är anställd för bibliotekets IT samt MinPlan-projektets planerare och virtuella universitetets planerare. Ökningen från föregående år var c:a 1.5 personår närmast beroende på en utökning av närstödet. Civiltjänstgörarna och praktikanterna stod för en arbetsinsats på 2 år 3 mån, en minskning med 3mån från

21 datacentralen 6. Enheternas IT-kontaktpersoner, december 2005 ESF HF MNF PF SVF företagsekonomi informationsförvaltning kvinnoforskning mänskliga rättigheter offentlig förvaltning offentlig förvaltning, forskare rättsvetenskap samhällsekonomi och statistik sociologi statskunskap engelska engelska -chilpa etnologi filosofi finska folkloristik franska och klassiska historia konstvetenskap litteraturvetenskap musikvetenskap, sibeliusm. psykologi religionsvetenskap ryska svenska tyska biokemi biologi ekologi fysik fysikalisk kemi geologi matematik organisk kemi parasitologi institutionen för barnpedagogik lärarutbildning pedagogik VÖS, gymnasiet VÖS, grundutbildningen samhällsvetenskap socialpolitik utvecklingspsykologi vårdvetenskap Krokfors,Lindblom,Nyholm Kristina Eriksson-Backa Eve Hed-Kattelus Eva Höglund M.Hamberg, M.Joas Björn Grönholm Benita Asikainen Ralf Eriksson Solveig Bystedt M.Hamberg Inna Lindgrén, Brita Wårvik Maria Lassen-Seger Ann-Charlotte Palmgren Tom Kettunen Yvonne Bertills Lena Marander-Eklund Andrea Hynynen Benedict Sandelin Siv Österlund Maria Österlund Inger Jacobsson-Wärn Benita Blomqvist Christian Wulff M. Björklund Arja Lehtonen Carina Lagerström Jussi Meriluoto, Jukka Lehtonen Thomas Bymark Pia Isaksson Kjell-Mikael Källman Matti Hotokka Leif Bergman, Fredrik Strandman Margrét Halldórsdóttir Carl-Johan Wikman Lars-Gustav Lönnström Thomas Anderssén Lars Burman, Juha Hartvik Elsbeth Träskelin Gunnar Magnusson Nils Saramo, Mats Omars Göran Djupsund Siv Stolpe-Kaustinen Karin Österman Karine Hemming 17

22 TF TKF Förvaltningen Fristående institutioner Stiftelsen för ÅA TF Lundström, Sandelin, Ahlqvist analytisk kemi anläggningsteknik IAMSR, informationssystem industriell ekonomi informationsbehandling kemisk träförädling oorganisk kemi papperskemi reglerteknik service-enheten skogsprodukternas kemi teknisk kemi teknisk polymerkemi värmeteknik allmän förvaltning arbetsforum ekonomiförvaltningen ESF, kansli förvaltningsämbetet, Åbo HF, kansli information och PR internationella enheten KTF, kansli löner MNF, kansli personalärenden PF:s kansli planering studieförvaltningen SVF:s kansli teknisk service telefonväxeln TF:s kansli tryckeriet Paul Ek Kurt Lundqvist Robert Ståhl Wilhelm Berlin Tigerstedt, Gyllenberg, Saxen Tom Lundin, Tom Hultholm Kaj Fröberg, C. Ekholm, P.Ekholm Anders Sand Stefan Rönnblad John Lassus Jarl Hemming Kari Eränen Carl-Johan Wikman Alf Hermanson Benita Qvarnström Thurid Eriksson Mona Dahlström Solveig Bystedt Bengt Sandell Henning Grönroos Ben Roimola Annikki Abrahamsson Ulla Bäckström Märta Holmberg Hillevi Karjalainen Benita Qvarnström Ola Österbacka Bengt Sandell Harriet Kurten Ragnhild Lervik Sanne Jahnsson Solveig Ljungberg Margaretha Björkqvist Sari Lindström acceleratorlaboratoriet Jörgen Bergman biblioteket Egil Gersow bioteknikcentret Rolf Sara, Mårten Hedman centret för språk och kommunik. Tom Björkfors inst. finlandssv. samhällsforsk. Fjalar Finnäs fortbildningscentralen, Åbo Carl Mohn, Kerstin Fagerström fortbildningscentralen, Vasa Carina Österåker TUCS Jonatan Kronqvist donnerska Björn Dahla stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström stift. för ÅA forskningsinst Kristina Toivonen 18

23 datacentralen 7. Ekonomin 7.1 Budgeten (1000e) Löner ordinarie budgeten stiftelsens anslag projektanslag Driftsanslag Anskaffningar gemensam utrustning institutionernas utrustn Kundtjänstinkomster Utrymmeshyra RWDOW 7.2 Förverkligade utgifter (1000e) Löner ordinarie budgeten stiftelsens anslag projektanslag tillfälliga anställningar Driftsanslag Anskaffningar gemensam utrustning institutionernas utrustn Utrymmeshyra RWDOW Förverkligat-tabellen ovan och senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s eget inofficiella bokslut. Lönerna för 3 anställda i Vasa saknas här. De är inkluderade i ÅA-Vasas bokföring. Summan är av storleksordningen euro. Under 2005 fanns därtill ett restanslag från år 2004 på euro att tillgå. Restanslaget från 2005 ser ut att bli c:a euro. En del av det har använts kring årskiftet för investeringar planerade Restanslaget utnyttjas för att täcka en del av underskottet i budgeten

24 7.3 Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 euro) LQVWLWXWLRQVDQVODJRFKGLYHUVH XQGHUKnOOLQNONDEHOQlWHW GDWDNRPPXQLNDWLRQEOD)XQHW SURJUDPYDUD GDWDFHQWUDOHUQDVVDPDUEHWH,7PDWHULDO,7XWUXVWQLQJ³DYULQJDYlUGH '&VSHUVRQDOVXWUXVWQLQJGDWRUUXP WRWDOW En finare uppdelning av några driftsutgifter 6HUYLFHXWJLIWHUKnUGYDUD VHUYLFHDYWDOVHUYHUGDWRUHU ERUGVGDWRUHUNULQJXWUYHUNW\J GDWDQlWHWURXWHUVVZLWFKDU NDEHOQlWHWXWYHFNOLQJ GLYHUVH WRWDOW ) GDWDNRPPXQLNDWLRQ K\UGDOLQMHUcER+IRUV+XV.RUSR K\UGDOLQMHU9DVD-VWDG XQHW DFFHVVHUYLFHPRGHPEDQNHU'6/ WRWDOW SURJUDPYDUDXQGHUKnOOOLFHQVHU EDVSURJUDPYDUD6XQ EDVSURJUDPYDUD'(& &DPSXVDYWDO0LFURVRIW&RUHO SFEDVSURJUDPYDUD GDWDEDVHU,QJUHV7ULS YULJWVWDWLVWLNPDWHP Q\DQVNDIIQLQJDU WRWDOW 20

25 datacentralen 7.4 Anskaffningarna (förverkligat, 1000e) 6HUYHUGDWRUHU EHUlNQLQJVGDWRUHU GDWRUNODVVHUQD GDWDQlWHWODEEHW VSHFLDOXWUXVWQLQJPP LQVWLWXWLRQHUQDVGDWRUHU WRWDOW 7.5 Den externa finansieringen Institutionernas IT-anskaffningar kunde inte stödas i nämnvärd utsträckning med DC:s medel. Enstaka datorer skaffades dock. Utlåningsutrustningen förnyades i viss mån (en bärbar dator och en videoprojektor) blir ett nytt nollår. Utebliven modernisering innebär mera underhållsarbete för såväl institutionernas datoranvändare som för DC:s personal. DC:s serverdatorers antal ökar och uppdateringskostnaderna för dem är växande. Under året skaffades eller förnyades c:a 30 allmänna serverdatorer. De största investeringarna gällde pchome-datorerna, Vasas virtualserver, Minplanprojektets servers, en del av e- postsystemets servrar samt webbservrar. I viss mån avlastar detta enheternas investeringar. Datanätets modernisering (övergången till switchat Gb/s ethernät) kompletterades under året (52000e). Vissa kritiska switchar ersattes med nya, robustare för att höja driftsäkerheten (bl.a. fick de dubbla strömkällor, 20000e).En fibertestare skaffades till labbet (12000e). En ny Sparknet-gateway skaffades, liksom även 135 nya basstationer för Sparknet och för det trådlösa nätet i Vasa (installeras huvudsakligen under 2006). Kvarnen fick en tredje pc-klass (23000e). Därtill förnyades ASA-klassen (16000e) och datorerna i Axelias datorsal (28000e). En del auditorie-pc:s moderniserades också. Under specialutrustning finns en videomötesbrygga (32000e), som möjliggör flerpartsvideomöten över Funet och Internet. Sålunda kan ÅA:s IP-baserade videomötessystem på DC i Åbo och Vasa samt på förvaltningen i Åbo, Vasa, Jakobstad och Helsingfors delta i gemensamma möten.internationella flerpartsmöten är också möjliga. Den bokföringstekniska inkomsten från kundtjänsten och från förmedlingsverksamheten blev euro ( euro året innan). Server- och internettjänsterna gav c:a euro, varav TuKKK:s användning av de administrativa datorerna var 3500 euro. Service- och 21

26 konsulttjänsterna gav en inkomst på 8400 euro. Inkomsten har använts för löneutgifter för en datanätplanerare, samt för köp (av FC) av planeringstjänster för ÅA-personalens ITfortbildning. 7.6 Den interna förmedlingsverksamheten DC sköter om en stor del (kanske 80%) av inköpen av datorutrustningen till Akademins enheter. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker direkt via den beställande institutionen, utan att den går via DC:s bokföring. Under året förmedlades 505 nya arbetsstationer. Totalantalet minskade något, från 534 året innan, sannolikt på grund av att ingen central finansiering fanns att tillgå. De bärbara datorernas andel av antalet inköpta persondatorer ökade från 16% till 31%. 349 bordsdatorer inhandlades åt enheterna, av dessa 51 till Vasa. 56 var av märket Osborne och 295 DTK. Antalet nya bärbara datorer var 156 (61 st. Fujitsu-Siemens och 95 IBM). Antalet bildskärmar var 376 (463). Sony stod för merparten, 300 st. Skärmarnas storlek växer så att 19 nu var den vanligaste storleken. Endast flata skärmar köps. Antalet köpta laserskrivare var 59, av vilka 13 st. färgskrivare, alla av HP-fabrikat. Därtill skaffades några Ricoh printer/kopiatorer. Antalet inköpta serverdatorer var 37, alla utom en av märket Fujitsu- Siemens. 22

27 datacentralen 8. DC:s kontakter, samarbete, information 8.1 Medlemskap 8.2 Samarbete Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: - ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer - IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) - ISOC (Internet Society) - EUNIS (European University Information Systems Organisations), gruppmedlemskap - ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) - FIUA (Finnish Ingres Users Association) - FUUG (Finnish Unix Users Group) - FISUG (Finnish Sun Users Group) - TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) - Windows Professionals - Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) DC:s samarbete med de övriga högskoledatacentralerna i landet omfattar täta informella kontakter. Därtill noteras att: - högskolornas IT-dagar ordnades den av Tammerfors universitet. DC representerades av 11 personer - universitetens IT-chefer ordnade tre möten under året, i Virdois, i Över-Ijo och i samband med IT-dagarna. Därtill hade IT-cheferna två temamöten kring kvalitets/utvärderingsprojektet, ett möte med personalcheferna kring det nya lönesystemet, och ett större antal möten angående ValtIT-reformen - datacentralerna bekostar en samarbetstjänst, IT-chefernas generalsekreterare. Posten sköttes från och med april av Antero Pajari från Villmanstrands tekniska universitet. - DC är medlem i Funetföreningen för Funets medlemsorganisationer. Årsmötet hölls 2.6 i H:fors. Sjöström var Åbos representant i arbetsutskottet fram till årsmötet. Sjöström deltog också i Funets tekniska dag och i ett datasäkerhetsseminarium. - datacentralerna samarbetar kring datasäkerhet (Huvila) - DC är med i finansministeriets sektioner för internationellt datasäkerhetssamarbete resp. användarens datasäkerhet (Huvila) - DC är medlem i datacentralernas CERT-säkerhetsgrupp (CERT står för Computer Emergency Response Team) - DC deltagit i samarbetet beträffande LDAP-baserade autentiserings- och informationssystem (Sjöblom) - Voyager-biblioteken och datacentralerna samarbetar (Björklund). - Holm deltog i ITPeda-samarbetet inom Virtuella Universitetet - representanter för ÅA:s webbportalprojekt besökte H:fors universitets motsvarande projekts nyckelpersoner. 23

28 På nordisk nivå är datacentralen med i det nordiska universitetsadministratörssamarbetet NUAS, dess IT-grupp (Lindqvist). Lindqvist inbjuds också till de större svenska universitetens IT-chefers möten. En nordisk teknisk samarbetsgrupp kring e-lärandeplattformen Blackboard har bildats långt på DC:s initiativ (Levander, Ekblom). Sjöblom är aktiv i Gnomis, det nordiska universitetssamarbetet kring användarautentisering (LDAP, Shibboleth, m.m.) och annan middleware. Inom det regionala samarbetet noteras att - Åbo-högskolornas datacentralers samarbete fortsätter vardagligt. Direktörerna möts regelbundet varje vecka. - De ansvariga för Åbo-universitetens administrativa databaser och system möts regelbundet (S. Olin) - DC:s labb är med i Åbo stads samarbete för kabeloperatörer. - Sparknet-samarbetet i Åbo - Wireless Mobile Vaasa -samarbetet i Vasa - Vasa-datacentralerna träffas efter behov - Inom ÅA noteras följande aktiviteter - Huvila, suppleant i ÅA:s styrelse - ledningsgruppen för säkerhetsärenden (Huvila) - den av rektor år 1996 utnämnda ledningsgruppen för datasäkerhet, där Huvila såsom datasäkerhetschef är ordförande och där Forsén och Sjöström är medlemmar. - ledningsgruppen för Mediacity (Levander) - ledningsgruppen för ÅA:s tryckeri (Flück) - ledningsgruppen för ÅA:s virtuella universitet (i Vasa Levander, i Åbo Lindqvist). - miljösamarbetet (Basilier) - arbetarskyddet (Huvila, Levander) - projektet för samanskaffning av ett nytt personalförvaltningssystem till fem högskolor (S.Olin) - Sture-arbetsgruppen för utvecklandet av studiesystemen bl.a. med tanke på Bolognaprocessen (Brunberg, Myllyniemi, S.Olin) - MinPlanprojektets ledningsgrupp och arbetsgrupper (S.Olin, Brunberg) - Referensgruppen för uppgörande av en webbstrategi (Lindqvist ordf, Lostedt) 8.3 Resor DC:s personal företog 107 resor under året. Av dessa var 19 ÅA-interna (Vasa, Åbo, Jakobstad, H:fors). DC utnyttjade sitt videomötessystem flitigt mellan Åbo och Vasa. Ett dussin inhemska resor hade datasäkerhet som tema. Personalen besökte olika tekniska mässor och seminarier kring bl.a. Windows-system, datakommunikationsteknik, TRIP-systemen, 24

29 datacentralen hårdvaru-service, Linuxsystem, e-lärandetekniker, och i möten kring det nationella gemensamma studentantagningssystemet och studentadministrationssamarbetet Utlandsresor: - Cebit-mässan, Hannover, , Thomas Backa, Stig Söderback - NORDUnet 05, Svalbard, 4-8.4, Niklas Sjöström - Gnomis middleware-möte, Oslo, , Barbro Sjöblom - BlackBoard Nordic, Odense, , Mikael Ekblom - McAfee Intranet Defense-kurs, Stockholm, , Stig Söderback - universitetens Help Desk och ärendehantering, Uppsala, , Kim Lindell - TecEd 05 (Microsoft-kongress), Amsterdam, 4-9.7, Jens Granlund - IT-Forum 05 (Microsoft-kongress), Barcelona, , Jan-Eric Flück - ApacheCon 2005 (om öppna webbsystem), San Diego, , Stefan Lostedt 8.4 DC:s informationsverksamhet Webben är DC:s centrala informationsmedium. DC-papperet, rapporterna och miniguiderna, liksom även en aktuelltruta och information om driftsstörningar och akuta problem m.m. finns här. ÅA-enheternas IT-kontaktpersoner och närstödet utgör den viktigaste informationskanalen mellan enheterna och DC. E-postlistan dc-kontakt utnyttjas flitigt. DC-papperet nr 67 kom ut under året. Det utges även i elektronisk form i webben (pdf). Nr 46 i serien rapporter från datacentralen vid Åbo Akademi är verksamhetsberättelsen för Nr 47 är Åbo Akademis IT-strategi Oraklet, DC:s Help Desk-tjänst, betjänar personligen, per telefon och per e-post. Hela DC:s fasta Åbopersonal deltar i Orakeltjänsten enligt en turlista IT-kurser för personal och studerande DC och Fortbildningscentralerna arrangerar i samråd kursverksamhet för Akademins personal och studerande. Under året hölls IT-kurser för studerande för 22 grupper med sammanlagt 308 deltagare. I augusti-september höll DC informationstillfällen för de olika fakulteternas gulnäbbar. Därtill hölls ett antal tillfällen för internationella studenter. 25