Regional utvecklings- och handlingsplan för socialtjänstens barn och ungdomsvård i Västerbottens län

Transkript

1 Reginal utvecklings- ch handlingsplan för scialtjänstens barn ch ungdmsvård i Västerbttens län Beslutad den 14 februari 2018 Av scialchefsnätverket i Västerbtten

2 Innehåll Bakgrund... 3 Natinell handlingsplan - Stärkt skydd för barn ch unga... 3 Förslag på en länsgemensam utvecklings- ch handlingsplan för Västerbttens kmmuner... 3 Syfte med Västerbttens utvecklings- ch handlingsplan Tidigt stöd före anmälan ch utvecklad samverkan inm ch mellan kmmun ch landsting Samverkan mellan kmmuner Stärka familjehemsvården Stabilitet sm kmpetensstrategi - Rekrytering ch arbetsförhållanden Stabilitet sm kmpetensstrategi - Utbildning ch kmpetens utveckling Litteraturförteckning

3 Bakgrund Under en relativt lång tid har Sveriges kmmuner ställts inför stra utmaningar inm den sciala barn- ch ungdmsvården. Sveriges kmmuner ch landsting (SKL) menar att både traditinella arbetssätt ch dispneringen av resurser behöver ses över för att kmmunerna ska klara sina uppdrag att tillgdse utsatta barn stöd ch skydd (SKL 2015). Nya uppdrag, kmplexa arbetsuppgifter ch delvis nya målgrupper anges sm bakmliggande rsaker till dagens situatin. De förändrade arbetsförutsättningarana har lett till att erfarna scinmer söker sig till arbeten utan myndighetsutövning ch kvar i det svåra arbetet med att utreda utsatta barns ch ungas behv blir nyutexaminerade scinmer alternativt inhyrd persnal. Samantaget har dessa förutsättningar bidragit till stra svårigheter för många kmmuner att rekrytera ch behålla persnal. För de flesta kmmuner, inte alla, har det förändrade uppdraget i kmbinatin med en instabil persnalsituatin gjrt det svårt att upprätthålla kntinuiteten ch kvaliteten i det sciala arbetet, med risk för att barn ch unga far illa (SKL 2015). Natinell handlingsplan - Stärkt skydd för barn ch unga Sm ett led att möta svårigheterna inm barn ch ungdmsvården antg Sveriges Kmmuner ch Landsting, juni 2015 en handlingsplan för den sciala barn- ch ungdmsvården "Stärkt skydd för barn ch unga". Den natinella handlingsplanen innehåller 44 knkreta förslag för att ge verksamheten bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Förslagen har tagits fram i bred förankring hs förtrendevalda, scialchefsnätverk, individ- ch familjemsrgschefer, handläggare, reginala utvecklingsledare, fackförbund ch andra berörda. Parallellt med den natinella handlingsplanen har Regeringen tillsatt en natinell samrdnare för barn ch ungdmsvården, Cecilia Greve. Hn besöker kmmuner för att diskutera förutsättningarna för att bedriva en scial barn- ch ungdmsvård, lyfta fram gda exempel men även undersöka m det natinella stödet är ändamålsenligt utfrmat. Två kmmuner i Västerbtten - Umeå ch Struman har fått besök av natinella samrdaren Cecilia Greve Förslag på en länsgemensam utvecklings- ch handlingsplan för Västerbttens kmmuner I Västerbttens län hölls den 20 ktber 2015 ett upptaktsmöte för arbetet med en länsgemensam plan. Representanter från 11 av Västerbttens kmmuner, landstinget, SKL ch FU Välfärd, Regin Västerbtten deltg. Utifrån de 44 förslagen på natinell nivå pririterades 13 av förslagen sm tillsammans bildar fem förbättringsmråden för frtsatt utvecklingsarbete i Västerbtten 1. Förbättringsmrådena är 1. Tidigt stöd före anmälan ch utvecklad samverkan inm ch mellan kmmun ch landsting 2. Samverkan mellan kmmuner 3. Stärka familjehemsvården 4. Stabilitet sm kmpetensstrategi ch 5. Erfarenhetsbaserad kunskap i grundutbildningen. I föreliggande dkument har punkterna 4 ch 5 mstruktureras så att båda handlar m Stabilitet sm 1 Beskrivning av pririteringsprcessen finns att tillgå på FU Välfärds hemsida. 3

4 kmpetensstrategi men punkt 4 tar upp frågr m rekryterings ch arbetsförhållanden ch punkt 5 utbildning ch kmpetensutveckling. Förbättringsmrådena har återkpplats för länets scialchefsnätverk ch Länsgrupp barn ch unga (LBU). FU Välfärd har haft uppdraget att sammanställa ch föreslå en reginal plan för arbetet. Ansvariga för prcessen har varit FU Välfärds referensgrupp bestående av scialcheferna Staffan Näslund, Rland Bång, Ann-Sfie Appelblad ch Ulf Nrberg. Syfte med Västerbttens utvecklings- ch handlingsplan Syftet med den Reginala handlingsplanen - för scialtjänstens barn ch ungdmsvård i Västerbttens län, är att: Identifiera de utvecklingsbehv sm är specifika för länets sciala barn- ch ungdmsvård inm förbättringsmrådena. Skapa strukturer för att stödja utvecklingsarbetet kring förbättringsmrådena i kmmunerna utifrån barns ch ungdmars bästa. De fem pririterade förbättringsmrådena utgör målen i Västerbttens utvecklings- ch handlingsplan. Varje utvecklingsmål har en inledning med en krt ingress, därefter följer förslag på knkreta målfrmuleringar samt förslag hur målet ska uppnås. Under 2016 har FU Välfärd fört samtal med samtliga kmmuner m kmmunernas specifika behv ch förutsättning kring fyra av förbättringsmrådena vilket utgör grunden till denna reginala utvecklings- ch handlingsplan. 1. Tidigt stöd före anmälan ch utvecklad samverkan inm ch mellan kmmun ch landsting En str del av barn- ch ungdmsvården har kmmit att präglas av hantering ch bedömning av anmälningar ch utredningar (Lundström, & Sallnäs, 2014). Samtidigt sm en tredjedel av anmälningarna srteras brt utan utredning, ch cirka hälften av utredningarna inte leder till insatser (SOU 2009:68). Mycket tyder ckså på jämlik hantering av ärenden eftersm en del kmmuner utreder nästan alla anmälningar, medan andra kmmuner utreder mycket få anmälningar (Wiklund, 2006). Då en str del av scialtjänstens arbete består av att utreda barns livssituatin innebär det ckså att förebyggande arbete, friviliga insatser ch tidigt stöd får stå tillbaka (SOU 2009:68). SKL (2015) menar att inm den sciala barn- ch ungdmsvården råder en säkerhet m vad sm är tillåtet att göra utanför myndighetsutövningen. I den natinella handlingsplanen föreslår SKL att kmmunerna ska få större möjligheter till arbete på den selektiva nivån, sm ligger mellan allmän service ch myndighetsutövning. Arbetet på den selektiva nivån innebär att utveckla ett nära samarbete mellan scialtjänst, förskla, skla samt häls- ch sjukvården det förutsätter ett tydligt kunskapsstöd ch ger möjlighet till viss dkumentatin för att kunna följas upp (SKL, 2015). Tillgången till häls- ch sjukvård inklusive stöd i sklan för barn sm inkluderas i barn- ch ungdmsvården anses vara mycket viktigt (SKL, 2015). Många kmmuner både natinellt men ckså i Västerbtten menar att det finns svårigheter för scialtjänsten att få tillgång till nödvändiga hälsch sjukvårdsinsatser inklusive barn- ch ungdmspsykiatriska insatser för barn ch unga sm är aktuella för utredning ch insatser. 4

5 I Västerbttens kmmuner finns många gda exempel på bra samverkan mellan scialtjänst, skla, häls- ch sjukvård samtidigt sm det lkalt finns ett strt behv av att utveckla arbetet till ett mera stabil ch långsiktig verksamhet (jmf. Nrdström, 2015). Detta förbättringsmråde i Västerbtten avser att utveckla stabila samverkanstrukturer mellan skla, scialtjänst, häls- ch sjukvård för barn sm är behv av tidiga insatser men ckså för de sm utreds inm scialtjänsten. Förslag på utvecklingsmål De barn ch unga, sm riskerar att fara illa eller far illa, ska tidigt få samrdnad hjälp från skla, scialtjänst, häls- ch sjukvård avsett hemkmmun. Förslag på delmål: Aktiviteter Ansvariga Tidsram Att identifiera de lkala förutsättningar sm finns i kmmunerna. Kartläggning av kmmunernas pågående samverkan ch behv av stöd för att utveckla stabila samverkansstrukturer. Analys av de lkala förutsättningarna. Arbetsgrupp från respektive kmmun Landstinget lkalt Länsgrupp barn ch unga (LBU) FU Välfärd 2 Våren Att stabila strukturer för samverkan kring barnens behv skapas i alla kmmuner. Att alla barn sm utreds i den sciala barn- ch ungdmsvårde n får sina hälsbehv uppmärksamm ade ch tillgdsedda. Utifrån vanstående kartläggning ch analys mbilisera lkala förutsättningar för en hållbar samverkanstruktur i respektive kmmun. Översyn av nuvarande länsgemensamma överenskmmelser m läkarundersökningar ch tandvård mellan Landstinget ch kmmunerna. Implementering av överenskmmelsen i verksamheterna genm infrmatinspaket. Respektive kmmun Landstinget lkalt LBU FU-välfärd FU Välfärd Arbetsgrupp/LBU Arbetsgrupp LBU FU Välfärd Start under Beräkna 3-5 år i varje kmmun Klart Våren Uppföljning av den länsgemensamma överenskmmelsen LBU Årligen 2 Kursivt = Berende av beslut ch resurser 5

6 2. Samverkan mellan kmmuner SKL lyfter behvet av ökad kmmunal ch reginal samverkan i sitt inriktningsdkument för kngressperiden ch menar att staten behöver se över kmmunernas möjligheter till samarbete. Även att möjligheten till samarbete behöver ingå i översynen av Scialtjänstlagen (SKL 2015). För att stärka skyddet för barn ch unga menar regeringens natinella samrdnare för barn ch ungdmsvården, Cecilia Greve att en avgörande faktr är just möjligheten till samarbetet mellan kmmuner. Många kmmuner i Västerbtten har svårigheter att erbjuda invånarna välfärdstjänster på alla mråden ch är berende av utökade möjligheter till samarbeten för att exempelvis kunna erbjuda fler frmer av stöd- ch behandlingsinsatser. Exempel på redan pågående samarbeten finns inm Familjehemsvården, EKB (RUS), BBIC, gemensamma utbildningssatsningar, infrmatinsutbyten ch chefsnätverk. Förslag på utvecklingsmål De barn ch unga sm riskerar att fara illa eller far illa ska erbjudas likvärdigt stöd ch insats avsett hemkmmun. Förslag på delmål: Aktiviteter Ansvariga Tidsram Att identifiera pågående ch önskade samarbeten i länet Att de pågående samverkansfrmern a ska stärkas ch utvecklas. Intervju med IFO cheferna Tydligöra frmerna för den samrdning sm finns. FU Välfärd Våren 2016 Scialchefsnätverket IFO chefsnätverket LBU Att pågående samverkansfrmer finns kvar i ett längre perspektiv Stärka nätverken De persner/nätverk sm är ansvariga för frågan exempelvis BBiC nätverket, Arbetsgruppen för familjehem etc. Att hitta nya frmer för samrdning inm fler mråden. En ständigt pågående analys av möjligheter att samrdna barn ch ungdmsvård en Scialchefsnätverket IFO chefsnätverket LBU 6

7 3. Stärka familjehemsvården. Under de senaste 20 åren har andelen barn sm är placerade i familjehem kraftigt ökat samtidigt sm det rapprteras m svårigheter att rekrytera familjehem. Just brist på familjehem är i grunden en säkerhetsfråga. För få valmöjligheter kan innebära att scialtjänsten måste ge avkall på sina krav på kvalitet ch att barns behv ch föräldrars önskemål inte kan tillgdses. Detta kan ckså leda till fler sammanbrtt då matchningen mellan familjehem ch barnet kanske inte fungerar (SOU 2014:3). Vidare är det viktigt att ge bra stöd till familjehem för att förhindra sammanbrtt i familjehemsplaceringen (Vinnerljung, & Andreassn, 2015). En hel del förbättringsarbeten har pågått natinellt under de senaste åren sm syftat till att stärka familjehemsvården. Sm exempel kan nämnas Scialstyrelsens kunskapsprdukter sm tagits fram inm ramen för Trygg ch säker vård ( ). Bra-fam ett bedömningsinstrument för utredning av familjehem ch ett grundmaterial för utbildning familjehem Ett hem att växa i. Natinellt pågår även satsningar i rekryteringsarbetet. Sm exempel kan nämnas att SKL lagt upp en natinell tjänst där de sm vill bli familjehem kan anmäla sitt intresse på en hemsida Intresseanmälan kan sedan länkas till kmmunernas hemsidr. Vidare har Scialstyrelsen ett regeringsuppdrag att ta fram natinellt samrdnade infrmatinsinsatser sm ska underlätta vid rekrytering av familjehem, kntaktpersner ch kntaktfamiljer för barn ch unga. Scialstyrelsen har ckså uppdrag att utarbeta ett utbildningsmaterial för familjehem sm tar emt ensamkmmande barn. Detta sm ett kmplement till det tidigare utbildningsmaterialet Ett hem att växa i I Västerbtten finns behv av att stärka familjehemsvården ch utveckla rekryteringsarbetet i länet. Hur kan vi tillsammans arbeta för att öka antalet familjehem i Västerbtten? Vad görs ch vad kan göras på reginal nivå? Hur kan stöd ch handledning förbättras? Behöver vi se över eknmiska villkr? Hur kan kmmunerna knkurrera med dyra privata alternativ? I Västerbtten finns reginala nätverk inm familjehemsvården till exempel Familjehemsgruppen Regin 8, Umeåreginens familjehemscentrum ch Skellefteå med närliggande kmmuner i Nrrch Västerbtten. Strategiska persner från dessa nätverk har tillsammans med FU Välfärd ingått i en arbetsgrupp sm kallas Familjehemsvård VB. Gruppen har träffats vid två tillfällen. Förslag på utvecklingsmål Barn ch unga skall i högre grad kunna erbjudas familjehemsvård med gd kvalité inm länet. 7

8 Förslag till delmål Aktiviteter Ansvariga Tidsplan Kartlägga vilka behvsmråden sm finns i länets kmmuner Öka antalet familjehem i länets kmmuner Öka kmpetensen för familjehem genm behvsanpassad e utbildningar Ge ett behvsanpassat ch utbyggt stöd till kmmunens familjehem. Kart läggning genm telefnintervjuer med strategiska persner från familjehemsvården i länet Gemensamma rekryteringskampanjer tillsammans med kmmunikatörer eller webbansvariga i länets kmmuner. Samrdna utbildningsinsatser vad gäller grundutbildningen ett hem att växa i. Erbjuda vidareutbildning för länets familjehem två dagar vid Medlefrs flkhögskla en gång per år Erbjuda en endagsutbildning för familjehem med särskilt tema en gång per år Reginala utbildningssatsningar för Familjehemsekreterare exempelvis i handledning, handläggning ch dkumentatin. Skapa möjligheter för familjehemssekreterar na att ge mer kvalificerat stöd till familjehemmen. FU Välfärd Klart Våren 2016 Arbetsgruppen familjehemsvård VB Arbetsgruppen familjehemsvård VB Kmmunerna i samverkan med Arbetsgruppen familjehemsvård VB Försöksprjekt: Skapa en gemensam familjehemsgrup p för kmmunerna i Regin 8 Samrdning för rekrytering utredning ch utbildning av familjehem Scialchefer Regin 8 8

9 4. Stabilitet sm kmpetensstrategi - Rekrytering ch arbetsförhållanden Den höga ärendebelastningen i kmbinatin med en ökad administratin ch brister i IT-stödet har lett till dålig arbetsmiljö sm gjrt att erfarna scialsekreterare ch arbetsledare söker sig brt från myndighetsutövningen till andra arbetsuppgifter (Lindqist 2012). Kvar i det svåra arbetet med att utreda utsatta barns ch ungas behv blir nyutexaminerade scinmer alternativt inhyrd persnal (Tham 2016). Vilket i sig leder till bristande kntinuitet för barnen, deras familjer ch verksamhetens utveckling samt stra kstnader för arbetsgivaren (jmf. Lindqvist 2016). Tillräcklig bemanning, tillgång till närvarande ch stödjande arbetsledning, försiktighet i rganisatinsförändringar ch strukturerade kmpetensprgram är faktrer sm inm frskningen lyfts fram för att främja arbetsmiljön inm barn ch ungdmsvården (SKL 2013). Det finns ckså kmmuner sm utvecklat varierade arbetsuppgifter i avlastningssyfte, tagit fram instrument för arbetstyngdsmätningar ch återanställt administrativ persnal (SKL 2015). För de mindre kmmunerna i Västerbtten handlar det m att få behöriga sökanden till tjänsterna, undvika vakanser, att få persnal sm stannar på arbetsplatsen ch undvika att använda bemanningsföretag. 9

10 Förslag på utvecklingsmål Att skapa långsiktig stabilitet genm att förbättra arbetsmiljön för medarbetare inm den scial barn ch ungdmsvården. Förslag på delmål: Aktiviteter Ansvariga Tidsram Att kartlägga arbets- ch persnalsituatine n samt behvet av stöd i frågan för kmmunerna Enskilda intervjuer med samtliga IFO chefer eller mtsvarande. FU Välfärd Våren 2016 Att skapa strukturer för stabila persnalgrupper Undvika bemanningsföreta g ch sjukskrivningar Analysera de kartlagda behven Planera för lång- ch krtsiktiga strategier Scialchefer IFO chefer HR persnal Persnal representanter Fackförbund Visin/SSR FU Välfärd Hösten 2016 Våren Att skapa förutsättningar för scialsekreterare att göra bra jbb ch stanna kvar på arbetsplatsen Utifrån analys av behven genmföra förändringar Se van Att göra kmmunerna till attraktiva arbetsgivare för utredande scialsekreterare ch fylla vakanser Utifrån analys exempelvis gemensam satsning på persnalrekrytering etc. Se van 10

11 5. Stabilitet sm kmpetensstrategi - Utbildning ch kmpetens utveckling Förbättringsmrådet avser ett utökat utbyte mellan lärsäten ch praktiken; i grundutbildningen men ckså för erfarna scialsekreterare ch arbetsledare samt andra kmpetenshöjande åtgärder. SKL för dialg med staten ch lärsätena för att grundutbildningen ska få fler inslag av erfarenhetsbaserad kunskap, med till exempel flera disputerade scinmer sm lärare ch strukturerad medverkan från scialtjänsten i utbildningen samt att utbildningen ska få fler yrkesförberedande mment (SKL 2015). Eftersm scinmutbildningen har kmmit att bli en bredare generallistutbildning ställer det högre krav på arbetsgivarna att ge specifik intrduktin ch kmpetensutveckling för att få tillgång till kvalificerade barn- ch ungdmshandläggare (Lindquist 2016). I flera län, till exempel Jönköping, Uppsala ch Halland, har kmmuner gått samman ch lagt upp kmpetens- ch intrduktinsprgram med hjälp av den reginala stödstrukturen (SKL 2015). Det kan då handla m yrkesintrduktin i frm av träning i de rutiner ch arbetsredskap sm tillämpas inm den sciala barn- ch ungdmsvården, utrymme, stöd ch ledning av erfarna kllegr för att förstå ch hantera uppdragets särskilda svårigheter. Scialstyrelsen har ckså tagit fram en webbaserad yrkesintrduktin sm kmmunerna kan använda sm kmplement till ett eget intrduktinsprgram 3. En akademisk vidareutbildning för erfarna scinmer är en viktig byggsten för att nå önskvärda kvalitetshöjningar inm den sciala barn- ch ungdmsvården samt att öppna alternativa karriärvägar för den sm inte vill bli arbetsledare. Scialstyrelsen genmför natinella uppdragsutbildningar på 7,5 hp för erfarna scialsekreterare ch arbetsledare vid lärsäten runt m i landet. En framgångsrik satsning på högsklestudier att scialsekreterarna ch arbetsledarana får realistiska förutsättningar att kunna fullfölja studierna. Det kan till exempel innebära avlastning på tjänsten ch vikarietäckning sm står i prprtin till den insats sm krävs (Lindquist 2010). För Västerbtten handlar det m att få tillstånd samarbete med lärsätena i länet, se över behvet av gemensamma satsningar av intrduktins- ch kmpetensprgram. Vilka behv finns i länet?

12 Förslag på utvecklingsmål Att skapa långsiktig stabilitet genm att utveckla ch behålla kmpetens för medarbetare inm den scial barn ch ungdmsvården. Förslag på delmål: Aktiviterer Ansvariga: Tidsram Att kartlägga kmmunernas nuvarande strategi ch framtida behv av kmpetens utveckling Enskilda intervjuer med samtliga IFO chefer FOU Välfärd Klart Våren 2016 Att skapa långsiktigt ch hållbart kmpetensprgram (gemensamma inslag ch kmmunspecifika behv) Att scinmutbildning en blir mera erfarenhetsbaserad Att scinmutbildning en innehåller mera yrkesförberedande mment Att scinmutbildning en i högre grad ges på rten Att alla nyanställda scialsekreterare får tid för intrduktin till arbetsplatsen ch yrket Att erfarna scinmer ch arbetsledare ges förutsättningar att genmföra påbyggnadsutbildni ngar Att tillvarata erfarna scinmers erfarenheter Analysera de kartlagda behven Planera för kmpetens ch utbildnings prgram Dialg med Scinmutbildningen exempelvis vid Umeå Universitet Dialg Natinellt SKL Dialg med Akademi Nrr 12 Scialchefer IFO chefer HR persnal Persnal representanter Fackförbund Visin/SSR FU Välfärd Scialchefer IFO chefer HR persnal Persnal representanter Fackförbund Visin/SSR FU Välfärd Gedigen gemensam intrduktinsutbildning Se van Kunnskapsguiden.se webbstöd för intrduktin av nya scialsekreterare inm barn- ch ungdmsvården kan användas sm ett kmplement Kmpetenstrappa Se van Specialistscinmer Se van

13 Litteraturförteckning Lindquist, A-L. (red.) (2010) Att bygga kmpetens för kvalificerade utredningar för barn ch unga. Analys av situatinen i sju kmmuner i Uppsala län för persnalförsörjning av utredande scialsekreterare. Stiftelsen Allmänna Barnhuset ch Reginförbundet Uppsala län. Lindquist, A-L. (2012) Från krisande rganisatin till krisrganisatin. Kvalitet i scialt barnavårdsarbete genm ökad persnalstabilitet. Stiftelsen Allmänna Barnhuset ch Reginförbundet Uppsala län. Lindquist, A-L. & Hedqvist, M. (2016) Användning ch resultat av stabilitets- ch kmpetensprgram för handläggare inm den sciala barnavården Uppföljning av ett strukturerat arbete i kmmunerna i Uppsala län FU Rapprt 2016/2 Reginförbundet Uppsala län. Lundström, T. & Sallnäs, M. (2014) Scial barnavård under 30 år mer av samma eller någt nytt? I: Petterssn, U. (red.) Tre decennier med scialtjänstlagen. Utpi, visin, verklighet. Gleerups. Nrdström, A. (2015) Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö. Umeå: FOU Välfärd Regin Västerbtten SKL (2013) Stabilitet sm kmpetensstrategi för scial barn- ch ungdmsvård. SKL (2015) Stärktskydd för barn ch unga - Handlingsplan för den sciala barn- ch ungdmsvården. SOU 2009:68 Lag m stöd ch skydd till barn ch unga (LBU). Barnskyddsutredningen. Tham, P. (2016) Mindre erfaren mer utsatt? Nyexaminerade ch mer erfarna scialsekreterares beskrivningar av sina arbetsvillkr 2003 ch 2014 Scinmens Frskningssupplement, vl. 40, nr 2, s Wiklund, S. (2006) Den kmmunala barnavården m anmälningar, rganisatin ch utfall. Institutinen för scial arbete, Stckhlms universitet (dktrsavhandling). Vinnerljung, B. & Andreassen, T. (2015) Barn ch unga i samhällets vård. Frskning i krthet, nr 4. Frskningsrådet för hälsa, arbetsliv ch välfärd (Frte). Östberg, F. (2010) Bedömningar ch beslut. Från anmälan till insats i den sciala barnavården. Institutinen för scial arbete, Stckhlms universitet (dktrsavhandling). 13