Förstudie om ekonomiskt bistånd

Transkript

1 Förstudie m eknmiskt bistånd Crnelia Björk, utredare FU i Väst/GR crnelia.bjrk@grkm.se

2 Bakgrund GR ch SKL identifierade behv av fkus på eknmiskt bistånd ESF utlyste under 2015 medel till förstudier inm ett antal temamråden, bland annat Framtidens välfärd kmpetensförsörjning inm välfärdssektrn. Avsikten var att undersöka hur kmpetensförsörjningen i välfärdssektrn kan säkras genm att - bredda rekryteringsbasen - titta på hur persnal sm redan har anställning i sektrn, nyttjas ch vårdas på bästa sätt De sm beviljades förstudiemedel förväntades identifiera ett antal utmaningar, flaskhalsar eller prblemmråden sm kmmande utlysningar skulle riktas mt. SKL ansökte m medel för en förstudie ch GR utgjrde samverkanspart ch bllplank

3 Förstudiens ramar SKL beviljades medel för periden jan juni 2016 Prjektledare från GR Styrgrupp på SKL Prjektgrupp GR ch SKL En referensgrupp med 13 kmmuner GR: Ale, Alingsås, Götebrg, Lilla Edet, Mölndal ch Partille Övriga landet: Linköping, Malmö, Nrrköping, Nyköping, Stckhlm, Umeå ch Östhammar

4 Prblem Prblem ch frågeställningar En str andel av Sveriges kmmuner uppger att de har svårt att rekrytera scinmer (både nyexaminerade ch erfarna) till mrådet eknmiskt bistånd, mrådet har hög persnalmsättning ch yrkets attraktivitet uppfattas inte vara tillräckligt hög. Frågeställningar Vad skulle bidra till att öka attraktiviteten för scialsekreteraryrket ch minska kmpetensförsörjningsprblemen inm mrådet eknmiskt bistånd? Vad är lämpliga strategier för att möta utmaningarna?

5 Tillvägagångssätt Två referensgruppsträffar för att identifiera ch priritera utvecklingsmråden ch frmulera förslag på utvecklingsprjekt Telefnintervjuer med tlv av referensgruppens medlemmar Dialg med andra parter (fackförbund ch Scialstyrelsen) Kunskapsöversikter m eknmiskt bistånd Systematisk kartläggning sm ger en översiktlig bild över frskning m eknmiskt bistånd En fördjupning m arbetssituatinen för scialsekreterare En översiktlig kartläggning av övriga studier (sökbar databas med 128 studier)

6 Resultat (frskningsöversikten i krthet) Sökningar i vetenskapliga databaser ( eknmiskt bistånd, försörjningsstöd, scialbidrag ) Vetenskapligt granskade artiklar ch avhandlingar publicerade efter unika träffar sm scannades, 71 studier inkluderades i översikten Kategriseras i följande: Klientperspektiv (42) Organisatin ch arbetssätt (24) Scialplitik (5) Slutsatser av översikten Frskningsstudierna är hetergena, inte möjligt att summera resultaten, bara översiktligt beskriva ch kategrisera Väldigt få studier är relevanta för förstudiens pririterade mråden Generellt behv av mer frskning! Pågående frskning: Frskare på GU studerar under överbelastning inm ffentlig verksamhet bland annat scialtjänstens verksamheter inm eknmiskt bistånd. Välkm Välfärdssektrns långsiktiga kmpetensförsörjning. Här undersöker frskarna bland annat rsakerna till den höga persnalmsättningen bland scialsekreterare i kmmuner. Exempelvis görs en studie av scialsekreterare sm valt att sluta sin anställning under föregående år.

7 Resultat (pririterade mråden) Referensgruppen pririterade följande fem förbättringsmråden: (i) intrduktinen av nyanställda scialsekreterare (ii) kmpetensutvecklings- ch karriärmöjligheter för anställda scialsekreterare (iii) tillgång till systematiska ch kunskapsbaserade arbetssätt ch arbetsverktyg (iv) fungerande samverkan (v) brukarperspektiv i arbetet I förhållande till varje mråde besvaras följande tre frågr: Vad är prblemet? Vad vet vi från frskning ch tidigare studier? Vilket utvecklingsarbetet pågår?

8 Område (i): Intrduktin av nyanställda Vad är prblemet? Nyexaminerade studenter inte alltid tillräckligt förberedda för yrket -> Ansvaret att lära ut yrkesfärdigheter hamnar i för hög utsträckning på arbetsgivaren -> Intrduktinen måste hantera detta Hög persnalmsättning skapar behv av struktur/rutiner för intrduktinen Implementeringsprblem ch uppföljningsprblem Hur ska intrduktinen läggas upp när alla inte är scinmer Vad vet vi från frskning ch andra studier? Brister i intrduktin kan påverka viljan att stanna kvar i yrket. (Wilsn 2004) Bättre intrduktin nödvändig men inte tillräcklig för att få scinmer att stanna. (Kullberg 2014) Viktigt att intrduktinen innehåller mentrskap. (Jhanssn 2015; Kadir & Käller 2015) Pågående utvecklingsarbete? Aspirant- ch traineeprgram (samarbete utbildningakt. ch verksamheterna, anställning under utbildningen) Samrdning av intrduktinen, inm kmmun eller regin Referenskmmunerna pririterar lika hur viktigt det är med ett utvecklingsarbete inm mrådet (större kmmuner vs små kmmuner)

9 Område (ii): Kmpetensutvecklings- ch karriärmöjligheter Vad är prblemet? Platta rganisatiner få möjligheter till karriär lägre attraktivitet för yrket Kmpetensutvecklingsinsatser saknas på många håll Kmpetensutvecklingsarbetet saknar systematik, ad hc, fragmentariskt Bristen på frskning vad ska kmpetensutvecklingen handla m? Vad vet vi från frskning ch tidigare studier? Dåliga förutsättningar för kunskapsinhämtning, frskningen är tillgänglig ch teretisk kunskap värderas lågt (Bergmark ch Lundström 2002) Om kmpetensutvecklingen stjäl tid från jbbet stressande (Regnéll 2014) Natinellt stöd till kmpetensutveckling inm eknmiskt bistånd har inte blivit lika pririterat sm inm övriga scialtjänstmråden. (SKL 2013) Pågående utvecklingsarbete? Kmpetens- ch utbildningstrappa för att tydliggöra lika nivåer i karriären

10 Vad är prblemet? Område (iii) Systematiska ch kunskapsbaserade arbetssätt ch arbetsverktyg Det saknas mer generella kartläggnings- ch utredningsinstrument sm är standardiserade ch bygger på beprövad erfarenhet Avsaknad av systematik, enhetlighet ch samrdning leder till minskad likvärdighet ch rättssäkerhet, sämre möjlighet att utvärdera ch lära samt sämre effektivitet Svag uppföljning, särskilt på gruppnivå Implementeringsprblem - svårt att förändra arbetssätt m arbetsbördan uppfattas vara tung Vad vet vi från frskning ch tidigare studier? Saknas diskussin ch frskning m det sciala arbetets metder vilket försvårar förändring mt ett kunskapsbaserat arbete (Bergmark & Lundström 2006) Endast 3 av de granskade studierna handlar m arbetssätt ch metder inm eknmiskt bistånd (uppsalamdellen ch en screeningmetd för spelprblem) Pågående utvecklingsarbete? Bedömningsmetden FIA, utvecklas av scialstyrelsen i samarbete med ett antal kmmuner Utredningsverktyget Instrument X, utvecklat av KNUT, framförallt för nybesök Trellebrgsmdellen, strt fkus på arbete, klienten möter arbetsmarknadshandläggare först Detta mråde är det sm pririteras abslut högst av de flesta referensgruppsmedlemmar

11 Område (iv) Fungerande samverkan Vad är prblemet? Prblemen finns både i mötet med interna (ex BU) ch externa aktörer (ex landstinget ch AF) Beslut m samverkan fattas på strategisk nivå svårt att få att fungera i praktiken Vad vet vi från frskning ch tidigare studier? Stranz ch Wiklund (2015) studerar samarbete när det gäller ensamstående mödrar. Ansvaret mellan stat, landsting ch kmmun uppfattas sm tydlig ch försvårande för samarbetet (SKL 2013) Behv finns av mer strukturerade ch frmaliserade samverkansfrmer (Regnéll 2015) Persnliga kntakter ch kännedm m varandras verksamheter är fta avgörande för kvaliteten på samverkan (Regnéll 2015) Pågående utvecklingsarbete? SIP utbildningsinsatser Webbstöd för samverkan (AF ch SS)

12 Område (v) Brukarperspektiv i arbetet Vad är prblemet? 53 % har inte genmfört en uppföljning av enskildas uppfattning m verksamheten under (ÖJ 2015) Svårt att hitta sätt att nå ch invlvera brukare Vad vet vi från frskning ch tidigare studier? Brukare upplever maktlöshet, hpplöshet ch stigma kpplat till sitt mttagande (Martilla m fl. 2010) Barnperspektivet inte tillräckligt tydligt i verksamheterna (IVO 2014; Hjrt 2012; Scialstyrelsen 2015) Pågående utvecklingsarbete? SKLs natinella brukarenkät Språkkmpetenta intervjuare Frågan m brukarperspektiv i arbetet pririteras lika av kmmunerna i referensgruppen

13 Omvärldsfaktrer att beakta Utveckling av eknmi ch arbetsmarknad Exempelvis arbetslöshetsnivåer eller sklresultat Natinell lagstiftning Exempelvis förändringar i arbetslöshetsförsäkringen Utveckling när det gäller bstadsbyggandet Utveckling av målgruppernas sammansättning Exempelvis förändringar i migratinen

14 Referensgruppens förslag på utvecklingsprjekt A. Systematiskt prva ch utvärdera utredningsmetder (ges abslut högst priritet) B. Kmpetensutveckla scialsekreterare i ch för samverkan C. Utveckla intrduktinsprgram för mrådet D. Utveckla ett natinellt kmpetensutvecklingsprgram tillsammans med universitet ch högskla

15 SKLs priritering Avgränsa utvecklingsarbetet till en specifik målgrupp persner med långvarigt försörjningsstöd - ch stärka scialsekreterarnas kunskap ch förmåga att möta denna målgrupps behv genm att: testa, utvärdera ch utveckla arbetssätt/metder exempelvis utrednings- ch bedömningsinstrument, digitalisering, extern ch intern samverkan för att nå målgruppen långtidsmttagare av eknmiskt bistånd. stärka brukarens delaktighet genm att utgå från brukarens perspektiv under hela prcessen ch göra frtlöpande uppföljningar tillsammans med brukaren, såväl under sm efter avslutad biståndstid. ge scialsekreterarna avlastning genm kvalificerat administrativt stöd. förstärka yrkesintrduktinen ch utveckla en kmpetenstrappa för scialsekreterare, från insklning till erfarna handläggare. Genm dessa insatser ska prfessinen stärkas, yrket bli mer attraktivt ch kmpetensförsörjningsprblematiken minska.

16 Vad är nästa steg? Förstudien skickades till ESF i juni Förstudien ch kunskapsöversikterna kmmer inm krt finnas på vår hemsida Kmmande natinell utlysning hösten 2016 på tema Framtidens välfärd kmpetensförsörjning inm välfärdssektrn Vi vet frtfarande inget m fkus på utlysningen