1. Utredning om utvecklingsenhet för socialtjänsten i enlighet med bilaga1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas.

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1438/15 Välfärd ch Utbildning Individ- ch familjemsrg ch funktinshinder Annica Erikssn Telefn E-pst: Redvisning av uppdrag m att utreda möjligheterna att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm en resurs för chefer ch medarbetare Förslag till beslut I kmmunstyrelsen 1. Utredning m utvecklingsenhet för scialtjänsten i enlighet med bilaga1 till stadsledningskntrets tjänsteutlåtande antecknas. 2. Uppdrag från kmmunstyrelsen , m att utreda möjligheterna att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm en resurs för chefer ch medarbetare förklaras fullgjrt. Sammanfattning I kmmunfullmäktiges budget 2016 anges att en utvecklingsenhet för scialtjänsten ska utredas. Stadsledningskntret fick uppdraget av Kmmunstyrelsen ( 487). Uppdraget avser all verksamhet inm individ- ch familjemsrg ch funktinshinder (IFO-FH) i Götebrg. Utredningen visar ett tydligt behv ch intresse för att driva vissa utvecklingsfrågr gemensamt, bland annat för att kunna sprida evidensbaserade metder ch arbetssätt för att nå en likvärdig scialtjänst. Stadsledningskntret bedömer att det finns behv av att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm stöd för chefer ch medarbetare inm IFO-FH. Utvecklingsenheten bör ha en samrdnande ch övergripande rll ch bidra till utvecklingen av scialtjänsten i staden samt medverka till att invånarna får likvärdiga insatser avsett var i staden man br. Intervjuer med lika berörda aktörer visar en önskan m ökad samverkan mellan akademin ch stadens tjänstemän, vilket är grundbulten för en evidensbaserad praktik (EBP). Målet är att utvecklingsenheten ska bidra till utvecklingen av scialtjänsten genm att skapa en rganisatrisk sammanhållning mellan stadsdelsförvaltningarna, scial resursförvaltning, brukarna av tjänsterna samt akademin. Utvecklingsenheten ska sprida ch stötta i implementering av ny kunskap. En utvecklingsenhet ska vara rganisatriskt berende där uppdraget vägleder placeringen. Utredningen belyser tre alternativa placeringar av utredningsenheten; i någn av stadsdelarna, scial resursförvaltning eller intraservice. 1(4)

2 Eknmiska knsekvenser Förslaget i utredningen m scial utvecklingsenhet är 5 tjänster, varav en chefstjänst. Persnal- ch lkalkstnader samt verheadkstnader beräknas uppgå till cirka 4mkr/ år. Utöver detta tillkmmer medel för att utföra aktiviteter ch prjekt, se utredningens förslag m uppdrag för utvecklingsenheten, sidan Inget budgetförslag läggs i krnr då det finns vissa möjligheter till extern finansiering i frm av riktade statsbidrag. Sm exempel kan nämnas Stckhlms stads utvecklingsenhet tilldelades medel för aktiviteter ch prjekt med 8mkr (2015). Inför eventuellt beslut m start av en utvecklingsenhet krävs en mera detaljerad genmgång av befintliga resurser i rdinarie verksamhet ch beräkning av detaljerad budget. I detta skede lämnas uppgifter för en initial ch fast bemanning. Barnperspektivet Barnperspektivet är tillgdsett genm en utvecklingsenhet då denna kvalitetssäkrar arbetet. Barnperspektivet ingår i scialtjänstlagens intentiner. Jämställdhetsperspektivet Utvecklingsenheten ska identifiera ch ge förslag på möjliga förändringar av scialtjänstens insatser eller rganisering för att på krt ch på lång sikt möta nya utmaningar samt beskriva vilka knsekvenser sm kan uppstå ur ett jämställdhetsperspektiv Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet är tillgdsett då scialtjänstlagen mfattar alla människr i behv av stöd. Målet med en utvecklingsenhet är att öka kvaliteten för hela scialtjänstens målgrupp. Miljöperspektivet Stadsledningskntret har inte beaktat detta perspektiv Omvärldsperspektivet Utredaren har haft dialg med chefen för Stckhlm stads utvecklingsenhet samt gjrt en genmlysning av relevant litteratur ch frskning. Bilaga 1 Utvecklingsenhet för scialtjänsten Götebrgs Stad Stadsledningskntret, tjänsteutlåtande 2(4)

3 Ärendet Ärendet avser utredning av inrättandet av en utvecklingsenhet sm ett stöd för scialtjänsten ch m en sådan bidrar till mer likvärdighet för stadens scialtjänst. Bakgrund I kmmunfullmäktiges budget 2016 anges att sm ett stöd för scialtjänsten ch för mer likvärdighet vill vi inrätta en utvecklingsenhet för att utveckla ch sprida evidensbaserade metder ch arbetssätt. Stadsledningskntret fick av Kmmunstyrelsen ( 487) uppdraget att utreda möjligheterna m att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm resurs för chefer ch medarbetare. Uppdraget avser all verksamhet inm individ- ch familjemsrgen ch funktinshinder (IFO-FH) i Götebrg. Utredningen redvisas i bilaga 1. En enkätundersökning har gjrts i syfte att uppnå en fördjupad analys m vilka behv av stöd sm föreligger hs chefer ch medarbetare. En digital enkät skickades ut till 146 persner sm arbetar med utvecklingsfrågr inm IFO-FH. Av 121 svar sm inkmmit var 63 prcent av de svarande chefer ch 37 prcent andra. Intervjuer har genmförts med lika reginala ch lkala aktörer i Götebrg m hur de ser på en utvecklingsenhet för scialtjänsten i relatin till deras egen verksamhets uppdrag ch målgrupp. Utredaren har besökt ch intervjuat persner vid Stckhlms stads scialförvaltning i relevanta frågr för utredningen. Regelbunden dialg har förts med en referensgrupp bestående av mrådeschefer från Askim-Frölunda-Högsb, Nrra Hisingen, Scial Resursförvaltning ch Östra Götebrg. Infrmatin ch dialg med nätverket för sektrschefer IFO-FH samt nätverket för mrådeschefer har skett under utredningstiden. Utredningen har föredragits i Central Samverkansgrupp (CSG). Utvecklingsenhet för scialtjänsten sm resurs för chefer ch medarbetare Utredningen visar att det finns behv av att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm stöd för chefer ch medarbetare inm IFO-FH. Utvecklingsenheten bör ha en samrdnande ch övergripande rll ch bidra till utvecklingen av scialtjänsten i staden samt medverka till att invånarna får likvärdiga insatser avsett var i staden man br. Resultatet av enkätstudien visar ett tydligt behv ch intresse för att driva vissa utvecklingsfrågr gemensamt, bland annat för att kunna sprida evidensbaserade metder ch arbetssätt för att uppnå en likvärdig scialtjänst. Utredarens intervjuer med lika berörda aktörer visar en önskan m ökad samverkan mellan akademin ch stadens tjänstemän, vilket är grundbulten för en evidensbaserad praktik (EBP). De förslag sm redvisas nedan bedöms kunna gälla sm uppdrag för en eventuell gemensam utvecklingsenhet i staden. Enkätstudiens resultat ligger sm grund för förslagen till uppdrag för utvecklingsenheten. 1. Utvecklingsfrågr ch metdstöd 2. Fördjupade analyser ch prgnser 3. Organisatrisk sammanhållning av kmpetens- ch prcesstöd 4. Övriga uppdrag från nämnder ch förvaltningar Götebrgs Stad Stadsledningskntret, tjänsteutlåtande 3(4)

4 Organisering ch tillhörighet Beställarna för utvecklingsenhetens uppdrag är chefer i stadens individ- ch familjemsrg ch funktinshinder. Målet är att utvecklingsenheten ska bidra till utvecklingen av scialtjänsten genm att skapa en rganisatrisk sammanhållning mellan stadsdelsförvaltningarna, scial resursförvaltning, brukarna av tjänsterna samt akademin. Utvecklingsenhetens uppdrag är att med liten persnalstyrka effektuera ch fånga upp trender ch utvecklingsfrågr sm är till nytta för scialtjänsten i Götebrg. För att möjliggöra detta krävs att de sm arbetar på utvecklingsenheten har gd kännedm m vilka resurser sm finns i staden ch m hur dessa kan användas samt mandat att använda dem. Organisering Utvecklingsenheten bör placeras sm en egen enhet med; 1 chef för att kunna delta på de arenr där strategiskt viktiga frågr hanteras 1 samrdnare med gd erfarenhet av både utförare ch myndighetsutövning 1 samrdnare statistik 1 samrdnare administratör 1 samrdnare prcesstöd ch prjektledning Tillhörighet Tidigare erfarenhet visar att rganisatrisk tillhörighet ch mandat spelar str rll för hur en verksamhet lyckas i sina uppdrag. En utvecklingsenhet ska vara rganisatriskt berende där uppdraget vägleder placeringen. Utredningen belyser tre alternativa placeringar av utvecklingsenheten; i någn av stadsdelarna, scial resursförvaltning eller intraservice. Stadsledningskntrets bedömning ch slutsatser Scialtjänstens individ- ch familjemsrg ch funktinshinder har sedan länge svårt att rekrytera ch behålla persnal vilket är ett hinder för scialtjänstens kvalitetsutveckling. Kmplexiteten i ärenden ökar ch nya målgrupper tillkmmer vilket ställer krav på en redan ansträngd rganisatin. Det pågående arbetet med att förbättra arbetsmiljön skulle underlättas genm samrdning inm staden. Enkätstudien visar ett samstämmigt ställningstagande för att arbeta gemensamt inm vissa mråden, i syfte att utveckla scialtjänsten. En utvecklingsenhet blir ett naturligt stöd ch mötesplats för detta arbete. De externa aktörer sm uttalat sig i utredningen påtalar vikten av dialg med Götebrg för att skapa närmare kntakt mellan akademin ch praktikerna, vilket är stra svårigheter idag då ingen gemensam styrning ch ledning finns för en evidensbaserad praktik. Stadsledningskntret bedömer att en utvecklingsenhet för scialtjänsten bör inrättas ch en sådan kan bidra till att öka kvaliteten ch måluppfyllelsen inm verksamheten. Annica Erikssn Planeringsledare IFO-FH Lisbeth Nilssn Avdelningschef IFO-FH Götebrgs Stad Stadsledningskntret, tjänsteutlåtande 4(4)

5 GÖTEBORGS STAD Utvecklingsenhet för scialtjänsten Uppdrag i kmmunfullmäktiges budget 2016 Annica Erikssn

6 Innehåll Inledning ch bakgrund... 4 Tidigare arbeten inm Götebrgs stad av intresse för utredningen... 4 Intressenter i utredningen... 5 Utredningens frågeställningar ch genmförande... 5 Begränsningar i utredningens metd... 6 Resultat... 7 Definitin av scialtjänst... 7 Definitin av evidensbaserad praktik (EBP)... 8 Natinella rgan sm påverkar arbetet inm scialtjänsten... 8 Arbetsvillkr i den sciala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete Natinell statistik ch evidensbaserade metder Ett urval av lkalt ch reginalt utvecklingsarbete av intresse En utvecklingsenhet för en likvärdig scialtjänst Organisering ch tillhörighet Bilaga 1: Sammanfattning av enkätstudien, frågrna 1, 6-9 Bilaga 2: Respndenter 2

7 Utredningen visar ett tydligt behv ch intresse från verksamheterna för att driva utvecklingsfrågr gemensamt. Det finns behv av att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm stöd för chefer ch medarbetare inm IFO-FH. Utvecklingsenheten bör ha en samrdnande ch övergripande rll ch bidra till utvecklingen av scialtjänsten i staden samt medverka till att invånarna får likvärdiga insatser avsett var i staden man br. Intervjuer med lika externa aktörer visar en önskan m ökad samverkan mellan akademin ch stadens tjänstemän, vilket är grundbulten för en evidensbaserad praktik (EBP). 3

8 Inledning ch bakgrund I kmmunfullmäktiges budget 2016 står att sm ett stöd för scialtjänsten ch för mer likvärdighet vill vi inrätta en utvecklingsenhet för att utveckla ch sprida evidensbaserade metder ch arbetssätt. Stadsledningskntret fick i uppdrag av Kmmunstyrelsen att utreda möjligheterna m att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm resurs för chefer ch medarbetare. Uppdraget avser all verksamhet inm individ- ch familjemsrgen ch funktinshinder (IFO-FH) i Götebrg. Förslaget m utvecklingsenhet gäller både för de myndighetsutövande verksamheter ch för de utförande verksamheterna. Den del av scialtjänsten sm hör till äldre ch hälsch sjukvård ingår inte i utredningsuppdraget. Tidigare arbeten inm Götebrgs stad av intresse för utredningen Kmpetensförsörjningsplan Under 2014 arbetades en kmpetensförsörjningsplan fram för myndighetsutövningen ch för utförarverksamheterna inm IFO- FH. Arbetet resulterade i ett antal utmaningar ch pririteringar för stadsdelarna ch scial resursförvaltning att arbeta vidare med. Struktur ch arbetssätt inm scialtjänsten kmmissinen Stadsledningskntret fick i uppdrag att inrätta en utredning m scialtjänsten i staden enligt yrkande från S, V ch MP I uppdraget ingick att göra en systematisk kartläggning ch analys m villkren inm scialtjänsten samt söka nya ch knventinella lösningar på prblem sm funnits alltför länge. Arbetet resulterade i sju rekmmendatiner för stadsdelsförvaltningarna ch scial resursförvaltning att arbeta vidare med. Målgrupperna för arbetet var i första hand myndighetsutövning barn ch unga samt eknmiskt bistånd men de rekmmendatiner sm tgs fram avsågs att kunna användas för hela IFO-FH myndighetsutövning. Teretisk ch Praktisk yrkesintrduktin (TPY) för scinmer i Götebrgs Stad TPY var ett prjekt sm syftade till hur staden kan förbereda nyutexaminerade scinmer för arbete med myndighetsutövning inm såväl individ- ch familjemsrgen/ funktinshinder sm inm äldremsrg/hemsjukvård. Ett försök startades 2013 sm ett samarbete mellan Götebrgs Universitet ch stadens stadsdelsförvaltningar. Fem nyutexaminerade scinmer skulle under sitt första år efter scinmexamen arbeta fyra dagar per vecka inm scialtjänstens myndighetsutövning samtidigt sm de skulle läsa magisterutbildningen i scialt arbete på halvfart. Utvärdering av piltprjektet gjrdes av Lunds Universitet men då underlaget var litet, fem studenter, var det svårt att dra några långtgående slutsatser av utvärderingen. Utvärderaren, Carin Kullberg vid Lunds universitet, avslutar sin studie med en persnlig reflektin En bättre yrkesintrduktin ch ett bättre stöd under första året i yrket kan sägas vara en nödvändig men långt ifrån tillräckligt åtgärd för att få scinmer att stanna i scialtjänsten. Sm 4

9 nämnts menar Kullberg, med stöd av en rad frskare, att det även krävs åtgärder på såväl samhällelig sm rganisatrisk nivå liksm ökade möjligheter till karriär inm scialtjänsten ch dessutm en utveckling av arbetsinnehåll ch metder. Intressenter i utredningen Kmmunfullmäktige är den frmella beställaren av utredningen. Det är verksamheternas behv sm ska styra vilka uppdrag den kmmande utvecklingsenheten ska utföra. Därför betraktas scialtjänstens chefer sm främsta intressenterna i denna utrednings utfrmning, genmförande ch resultat. Ansträngning har gjrts att frmulera prblem ch frågeställningar med utgångspunkt i chefernas intressen ch skapa delaktighet i utredningens lika faser. Utredningens frågeställningar ch genmförande Den fråga sm ska utredas är m inrättandet av en utvecklingsenhet är ett stöd för scialtjänsten ch m en sådan bidrar till mer likvärdighet för stadens scialtjänst till nytta för brukarna. Nedanstående frågeställningar prblematiserar budgetens intentiner för uppdraget; Medför utvecklingsenheten ökad spridning av evidensbaserade metder ch arbetssätt. Är en utvecklingsenhet en resurs för chefer ch medarbetare inm scialtjänsten. Vilka risker ch fördelar kan ses i relatin till annat utvecklingsarbete i staden. Enkätstudie Utredaren genmförde en enkätundersökning i syfte att uppnå en fördjupad analys m vilka behv av stöd sm föreligger hs chefer ch tjänstemän. En digital enkät skickades ut till 146 chefer ch tjänstemän sm arbetar med utvecklingsfrågr inm IFO-FH. 121 svar inkm. 63 prcent av de svarande var chefer ch 37 prcent var medarbetare sm arbetar med utvecklingsfrågr eller sm prjektledare. Undersökningen utfördes från till ch syftade till att ge underlag för en djupare analys av det arbete sm pågår, vilka aktörer sm är invlverade ch behvet av stöd för att uppnå en väl fungerande scialtjänst. Eftersm svaren redvisas i fritext har utredaren gjrt en sammanfattande bedömning av de svar sm inkmmit under varje specifik fråga. Följande frågr ingick i studien; 1 Jag sm svarar är: 2 Vilka faktiska arbetsuppgifter utför du i din tjänst? 3 Vilka stödfunktiner använder du i ditt arbete? 4 Har du behv av fler stödfunktiner i ditt arbete? 5 Vilka externa (utanför IFO-FH) aktörer samverkan du med inm ramen för din tjänst när det gäller utvecklingsarbete? 6 Vilka frågr bör en utvecklingsenhet arbeta med? 7 Vilka frågr bör en utvecklingsenhet inte arbeta med? 5

10 8Vilka strategiska frågr kan gynnas av en gemensam scial utvecklingsenhet för sektr IFO-FH? 9 Annat sm du tycker är viktigt att tänka på när det gäller inrättande av en gemensam utvecklingsenhet för IFO-FH I bilaga 1 redvisas fråga 1 ch 6-9. Utredarens bedömning att dessa frågr är relevanta för uppdraget. I några fall är svaren direkta citat. Resultatet av enkätstudien har delats in i följande mråden Utvecklingsfrågr ch metdstöd Fördjupade analyser ch prgnser Organisatrisk sammanhållning av kmpetens- ch prcesstöd Övriga uppdrag från nämnder ch förvaltningar Intervjuer Utredaren har genmfört intervjuer med lika reginala ch lkala aktörer i Götebrg m hur de ser på en utvecklingsenhet för scialtjänsten i relatin till deras egen verksamhets uppdrag ch målgrupp. En sammanfattning av intervjuerna redvisas på sidrna Utredaren har besökt ch intervjuat persner på Stckhlms stads scialförvaltning i relevanta frågr för utredningen. Förfrågan gjrdes till Malmö stad, Lund ch till Nacka kmmun men de har ingen utvecklingsenhet för IFO-FH. Referensgrupp Sm stöd i utredningsarbetet har en referensgrupp bestående av mrådeschefer från Askim-Frölunda-Högsb, Nrra Hisingen, Scial Resursförvaltning samt Östra Götebrg deltagit. Referensgruppens främsta uppdrag har varit att fungera sm bllplank m vad sm är viktigt att ta med i utredningen samt att förmedla synpunkter på utredningens innehåll. Namn på de sm deltagit i intervjuer ch i referensgruppen finns i bilaga 2. Längre fram i rapprten redvisas en möjlig mdell för en gemensam utvecklingsenhet. Mdellen utgår från de synpunkter ch förslag sm framkmmit i enkätundersökningen, berörda samverkanspartners ch referensgruppen för arbetet. Begränsningar i utredningens metd Utredningen är ett internt genmfört arbete. Det innebär att den genmförs inm Stadsledningskntret ch i dialg med chefer inm scialtjänsten ch med berörda 6

11 aktörer inm mrådet. Fördelen är att utredaren lätt får tillgång till dialg ch lättare en insikt i vad sm är viktigt att belysa. Utredaren deltar i stadens lika nätverk ch är väl insatt i verksamheten. I denna utredning har aktiva ställningstagande gjrts för att säkerställa att det är scialtjänstens chefer sm är beställarna ch vars intressen ska ställas i förgrunden. Resultat Medför utvecklingsenheten ökad spridning av evidensbaserade metder ch arbetssätt. Resultatet av enkätstudien visar ett tydligt behv ch intresse för att driva vissa utvecklingsfrågr gemensamt, bland annat för att kunna sprida evidensbaserade metder ch arbetssätt för att nå en likvärdig scialtjänst. Är en utvecklingsenhet en resurs för chefer ch medarbetare inm scialtjänsten. Utredningen visar att det finns behv av att inrätta en utvecklingsenhet för scialtjänsten sm stöd för chefer ch medarbetare inm IFO-FH. Utvecklingsenheten bör ha en samrdnande ch övergripande rll ch bidra till utvecklingen av scialtjänsten i staden samt medverka till att invånarna får likvärdiga insatser avsett var i staden man br. Vilka risker ch fördelar kan ses i relatin till annat utvecklingsarbete i staden. Utredarens intervjuer med lika berörda aktörer visar en önskan m ökad samverkan mellan akademin ch stadens tjänstemän, vilket är grundbulten för en evidensbaserad praktik (EBP). Utredarens förslag till mdell för utvecklingsenheten finns mer utförligt beskrivna på sidrna Definitin av scialtjänst Scialtjänsten eller scialförvaltningen lyder under varje kmmuns scialnämnd eller annan nämnd sm svarar för det praktiska ch plitiska arbete sm regleras av scialtjänstlagen. Varje kmmun svarar för scialtjänsten inm sitt mråde ch har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd ch den hjälp sm de behöver. Individ- ch familjemsrgen ch funktinshinder (IFO-FH) är en del av scialtjänsten ch kännetecknas av myndighetsutövning ch utförande av insatser inm mrådena funktinshinder, barn ch unga, eknmiskt bistånd ch vuxna. Utöver detta bedrivs förebyggande ch stödjande arbete för utsatta grupper i samhället, i samarbete med andra myndigheter ch civilsamhället. 7

12 Definitin av evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) innebär att arbeta enligt en beslutsprcess där flera kunskapskällr vägs samman. Dessa innefattar den bästa tillgängliga kunskap från frskning, klientens önskemål ch erfarenheter samt den prfessinelles kunskap ch erfarenheter. En evidensbaserade praktik har sin grund i etiska ställningstagande att det är etiskt att ingripa i människrs liv m det inte finns ett stöd för att insatserna inte är skadliga. Natinella rgan sm påverkar arbetet inm scialtjänsten Götebrgs stad har idag ch i framtiden stra behv att rekrytera medarbetare till scialtjänsten. Staden knkurrerar m scialsekreterare ch chefer med andra kmmuner, statliga verk ch den privata marknaden. Att rekrytera chefer ch ge dem rätta förutsättningar för ett bra ledarskap är en viktig utmaning för att säkerställa en stabil arbetsmiljö ch för att insatserna sm brukaren erbjuds är av gd kvalitet. Arbetsvillkren inm scialtjänstens är frtfarande en aktuell fråga för de natinella rganen Arbetsmiljöverket, Scialstyrelsen ch Inspektinen för vård ch msrg. Arbetsmiljöverket Första linjens chefer inm vård ch msrg Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsmiljön för första linjens chefer inm vård ch msrg Syftet är att förebygga hälsa på grund av nödigt påfrestande rganisatriska arbetsmiljöförhållanden. Från både häls- ch sjukvård samt msrg kmmer indikatiner på att första linjens chefer har en hög arbetsbelastning med ansvar för många medarbetare samt stra ansvarsmråden. Kmmunala scialsekreterare Ht ch våld i arbetet ch balans mellan krav ch resurser är några av arbetsmiljöprblemen inm scialtjänsten. Scialtjänsten har de senaste åren haft stra prblem med både hög arbetsbelastning ch str persnalmsättning. Stress ch andra psykiska påfrestningar är den vanligaste rsaken till arbetsrelaterade besvär bland såväl kvinnr sm män inm yrkesgruppen. Inspektinssatsningen kmmer att frtsätta ch mfattar hela landet. Syftet är att uppmärksamma arbetsgivare m både rganisatrisk ch scial arbetsmiljö. Fkus på ergnmi ch systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverket driver ett prjekt med tre lika inspektinsaktiviteter där fkus ligger på att förebygga belastningsskadr. Belastningsbesvär på grund av tungt arbete, ensidiga arbetsrörelser ch påfrestande arbetsställningar ökar ch svarar för en str del av den arbetsrelaterade hälsan ch sjukfrånvarn. Ökningen sker framförallt inm vård ch msrg ch det är kvinnr sm drabbas mest. Trenden visar att antalet arbetsskadr frtsätter att öka vilket innebär att arbetsgivarna inte har gjrt tillräckligt för att förebygga att belastningsskadr uppstår. Målet med aktiviteterna är att ge arbetsgivare 8

13 ökade kunskaper m hur belastningsskadr uppstår ch hur de kan förebyggas. Fler arbetsgivare ska känna till verktyg för att synliggöra risker för belastningsskadr ch kunna förebygga dessa. Inspektinen för vård ch msrg (IVO) IVO bildades i juni 2013 ch är en statlig myndighet sm lyder under regeringen (Scialdepartementet). IVO ansvarar för tillsyn över häls- ch sjukvård, häls- ch sjukvårdspersnal, scialtjänst ch verksamhet enligt lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar ckså för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel Lex Sarah, Lex Maria ch kmmunernas skyldighet att rapprtera ej verkställda beslut. IVO gör regelbundet tillsyner i Götebrg stad. Dessa rapprter är en del i egenkntrllen ch är en kvalitetssäkring av verksamheten. Scialstyrelsen Scialstyrelsen är en statlig myndighet under Scialdepartementet med en bred verksamhet sm rör scialtjänst ch häls- ch sjukvård. Riksdagen ch regeringen bestämmer vilken inriktning arbetet ska ha. Det sker genm ett årligt regleringsbrev ch lika regeringsuppdrag. Scialstyrelsen arbetar med att ta fram ch utveckla statistik, regler, kunskap ch stöd till vården ch msrgen inm mråden sm till exempel psykisk hälsa, äldre, funktinshinder ch barn ch unga. Scialstyrelsen tar även fram föreskrifter (bindande regler) ch allmänna råd (rekmmendatiner) m hur man lever upp till föreskrifternas krav. Sveriges kmmuner ch Landsting (SKL) Överenskmmelse m stöd till evidensbaserad praktik Regeringen har gjrt en överenskmmelse med Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) m stöd till en evidensbaserad praktik för gd kvalitet inm scialtjänsten. Områdena för utvecklingsarbete reginalt under 2016 är; stöd till den sciala barn- ch ungdmsvården, stöd till utvecklingsarbetet m att stärka barn- ch föräldraperspektivet inm missbruks- ch berendevården samt stöd till utvecklingsarbete inm verksamhetsmrådet stöd till persner med funktinsnedsättning. Natinell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i scialtjänsten (NSK-S) Den natinella kunskapsstyrningen behöver utgå från lkala ch reginala behv. SKL stödjer arbetet med att utveckla en natinell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i scialtjänsten, kallad NSK-S. Ledamöterna i NSK-S identifierar behvet av kunskapsstöd ch bidrar till att det natinella stödet blir samrdnat, strategiskt, långsiktigt ch anpassat till scialtjänstens behv. Den lkala ch reginala nivåns behv behöver vara mtrn i utvecklingen av en evidensbaserad praktik inm scialtjänsten. 9

14 Strategi för esamhälle SKL:s styrelse har uppdraget att ta fram en strategi för att stödja utvecklingen av e- förvaltning inm kmmunal sektr. Strategin pekar ut tre övergripande mål för kmmunal sektrs utveckling av e-förvaltning sm bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersner ch företag Smartare ch öppnare förvaltning stödjer innvatin ch delaktighet Högre kvalitet ch effektivitet i verksamheten SKL:s styrelses beslut m denna strategi innebär att det är nödvändigt att kmmunal sektr i högre grad samverkar kring utveckling av e-förvaltning i linje med strategins mål ch insatsmråden. Förverkligandet av strategin ch den frtsatta utvecklingen av e- samhället förutsätter strt engagemang ch ansvarstagande av samtliga kmmuner, landsting ch reginer. Arbetsvillkr i den sciala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete Det har under senare år tagits fram ett antal frskningsrapprter sm är relevanta för de arbetsförhållanden sm råder i många kmmuner, även i Götebrg. Ett exempel är avhandling (2011) av Pia Tham, Arbetsvillkr i den sciala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete sm visar att många scialsekreterare ch särskilt de nya i yrket - arbetar under förhållanden sm ger anledning att ifrågasätta hur förutsättningarna för bedriva ett kvalificerat arbete ter sig. Avhandlingen baseras på en enkätundersökning bland drygt 300 scialsekreterare i Stckhlms län sm alla arbetade med utredningar av barn ch ungdmar. Svarsfrekvensen var mycket hög, endast 3 prcent av enkäterna blev besvarade. Resultatet visade att de nya ftare arbetade i mer utsatta mråden ch ftare i arbetsgrupper där fler var nyanställda/nyexaminerade ch på väg att söka nytt arbete ch en dryg fjärdedel hade övervägt att byta yrke. Studien visade ckså att det inte var svåra arbetsuppgifter eller höga krav sm hade betydelse för m man var på väg att söka nytt arbete, utan missnöje med hur den rganisatin man arbetade i fungerade, främst avseende i vilken mån man belönades för ett väl utfört arbete, upplevde sig väl mhändertagen ch i vilken utsträckning ledningen intresserade sig för de anställdas hälsa ch välbefinnande. En del av studien jämförde scialsekreterarnas beskrivningar av sitt arbete ch sina arbetsvillkr med fyra andra jämförbara yrkesgrupper från grundskla, förskla, sjukhus ch scialkntr. Resultatet visade att även m scialsekreterarna i barnavården beskrev ett större stöd från arbetsledare ch ftare upplevde sina närmaste arbetsledare sm uppmuntrande ch rättvisa, blev det tydligt att arbetet sm scialsekreterare ch särskilt arbetet med utredningar av barn ch ungdmar, på många sätt upplevdes vara svårare ch mer krävande. Studien visade ckså att kraven i arbetet är den största negativa betydelsen för scialsekreterarnas psykiska hälsa ch välbefinnande. 10

15 Natinell statistik ch evidensbaserade metder Scialtjänsten i Götebrg behöver kunna jämföra scialtjänstens resultat ch insatser med andra kmmuner i Sverige. Bland annat när det gäller användandet av Scialstyrelsens rekmmenderade metder såsm Addictin Severity Index (ASI) ASI-intervjun används sm instrument i utvärderingsstudier ch sm bedömnings- ch uppföljningsmetd i missbruks- ch berendevård ch närliggande mråden. ASIintervjun är en standardiserad bedömningsmetd för utredning ch uppföljning. Den används ckså sm underlag för planering ch utveckling av vård ch behandlingsinsatser. Instrumentet rekmmenderas för vuxna persner med missbrukseller missbruksrelaterade prblem ch bör inte användas för persner under 18 år. Barns behv i centrum (BBIC) BBIC är ett digitalt utredningsstöd sm ska stärka barnperspektivet ch delaktigheten för barn ch unga. BBIC utgår från barnets behv ch ger den sciala barn- ch ungdmsvården en enhetlig ch evidensbaserad struktur för handläggning, genmförande ch uppföljning. Ett självständigt liv (ESL) ESL är en scialpedaggisk behandlingsmdell för persner med psykisk funktinsnedsättning, särskilt schizfreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till ett självständigt liv. Persner med schizfreni ch schizfreniliknande tillstånd sm har svårigheter med att klara av vardagliga aktiviteter eller det sciala samspelet med andra, exempelvis att kunna ha eller upprätthålla ändamålsenliga kntakter med vård, stöd ch service. Insatsen är ett kmplement till medicinering ch annan sedvanlig behandling. Individens behv i centrum (IBIC) Individens behv i centrum, IBIC, mfattar alla vuxna persner avsett funktinsnedsättning sm behöver stöd i sin livsföring utifrån scialtjänstlagen (SL) eller lagen m stöd ch service (LSS). Mdellen ska ckså ge stöd för att i samtal med anhöriga beskriva deras situatin ch eventuella behv av insatser. För att beskriva individens behv ch mål behövs ett gemensamt språk ch ett systematiskt arbetssätt. Scialstyrelsen har därför vidareutvecklat Äldres behv i centrum (ÄBIC), till Individens behv i centrum (IBIC). Individual Placement and Supprt (IPS) Scialstyrelsens Natinella riktlinjer för psyksciala insatser vid schizfreni eller schizfreniliknande tillstånd 2011 är de första natinella riktlinjerna inm mrådet. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade ch utvärderade behandlingar ch metder inm vård ch msrg för persner med schizfreni. En av metder sm rekmmenderas i riktlinjerna är arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-mdellen. IPS är en mdell för arbetsrehabilitering sm vänder sig till persner med psykisk funktinsnedsättning. Grundtanken är att hjälpa dem att få ett lönearbete ch att ge det stöd sm krävs för att lyckas sm arbetstagare. 11

16 Ett urval av lkalt ch reginalt utvecklingsarbete av intresse Inm Götebrgs stad ch inm Götebrgsreginen pågår samverkan ch utvecklingsarbete sm påverkar ch påverkas av en utvecklingsenhet inm scialtjänsten. Av nedanstående sammanfattning av nätverk ch redan existerande utvecklingsenheter har utredaren av dessa intervjuat representanter från FU i Väst/GR, Institutinen för scialt arbetet vid Götebrgs Universitet, Innvatinsstrategi Götebrgs stad Stadsledningskntret, Intraservice ch Scial utveckling, Scial resursförvaltning. All Age Hub senir Götebrg ch FU i väst/gr samarbetar kring mrådet välfärdsteknlgi med mål att bygga upp ett center i Götebrg. Västra Götalandsreginen (VGR), Götebrgsreginens kmmuner ch Vinnva finns med ch finansierar en förstudie sm pågår. Förstudien ska vara klar 30/ Center f Educatin and Research f Addictin (CERA) är en centrumbildning av frskare från Länsstyrelsen, FU i väst/gr, Berendeenheten, Sahlgrenska akademin, Institutinen för scialt arbete ch Psyklgiska institutinen. Uppdraget är att samarbeta nära praktiken med utbildning ch frskning kring gemensamma frågr m mrådet missbruk, genm knferenser ch lika utbildningsinsatser. Center för sklutveckling (Cfs) Utbildningsförvaltningen Center för sklutveckling är en resurs för sklledare, arbetslag ch pedagger i deras arbete. Uppdraget är att stödja ett systematiskt sklutvecklings- ch kvalitetsarbete så att sklrna ch försklrna stärks i sitt arbete. De flesta av uppdragen kmmer från förvaltningarna, från sektrschefer/ mrådeschefer, eller från rektr/försklechef på en enskild skla/förskla. Insatserna utgår från de behv sm sklledningen identifierar ch genmförs alltid i överenskmmelse med ansvarig sklledare. FU i Väst/Götebrgsreginens kmmunalförbund (GR) GR är en samarbetsrganisatin för 13 kmmuner i Västsverige. FU i Väst/GR ger frskningsbaserat stöd i kmmunernas utvecklingsarbete inm det sciala mrådet ch arbetsmarknadsmrådet. Verksamheten styrs av plitiskt förtrendevalda. FU i Väst/GR ser inga risker med att en utvecklingsenhet för staden knkurrerar inm samma mråde där GR verkar. Tvärtm menar de att en utvecklingsenhet ch FU i Väst/GR kan bistå varandra. En utvecklingsenhet kan även hjälpa dem att nå ut till scialtjänsten i Götebrg, vilket är en svårighet i dag. FU i Väst/GR kan bidra med praktiknära frskarstöd i utvecklingsarbetet för Götebrgs stad. FU i väst/gr vill vara en aktiv dialgpartner m en utvecklingsenhet bildas för att på ett enkelt sätt ha dialg m de frågr sm är angelägna för staden ch reginen sm helhet. Götebrg är betydelsefull sm lkmtiv för utvecklingsarbetet i reginen. FU i väst/gr har ett uppdrag att skapa en struktur för kunskapsfrågrna inm reginen ch där kan en representant från Götebrgs stads utvecklingsenhet vara delaktig sm en viktig part Institutin för scialt arbete, Götebrgs Universitet Institutin för scialt arbete är mycket psitiva till att en utvecklingsenhet inrättas i Götebrgs Stad ch kan inte se att det på någt sätt kan vara risk för att uppdragen 12

17 knkurrerar med universitets uppdrag. En utvecklingsenhet möjliggör ch utvecklar dialgen mellan universitet ch stadens tjänstemän. Det finns pågående samarbete redan nu men det saknas ett helhetstänkande ch det finns samarbetsmråden sm abslut behöver utvecklas bättre. Utvecklingsenheten kan bli en naturlig mötesplats för akademin ch tjänstemännen att blla idéer ch för att utveckla samverkan. Om en utvecklingsenhet bildas vill Götebrgs Universitet finnas med i dialgen tillsammans med tjänstemännen m hur ett samarbete kan utvecklas ch hur en utvecklingsenhet kan vara en alternativ karriärväg för scinmer. Det är viktigt att inm denna enhet finna frum för lika frmer av kunskapsöverföring samt kunskapsutveckling. HAFV handikappfrskning Väst. Nätverk av frskare ch praktiker sm rdnar en årlig knferens m funktinshindermrådet. Innvatinsstrategi Götebrgs stad Stadsledningskntret Uppdraget är att starta nätverk för dem sm driver utvecklingsfrågr i nämnder ch styrelser. Götebrg ska vara en hållbar innvatinsstad sm i samverkan med näringsliv ch akademi präglas av ett starkt företagsklimat ch ökad sysselsättning. Vid Jhanneberg Science Park samverkar Götebrgs stad ch Chalmers tillsammans i nätverk med näringslivet. Målet är att skapa ett levande mråde för teknisk innvatin ch samhällsbyggnad i kmbinatin med scial ch grön miljö. En handlingsplan ska tas fram för hur staden kan utveckla innvatinsprjekt hösten Intraservice Uppdraget är att utföra samrdnad service till stadens förvaltningar, blag ch stiftelser. Förvaltningen ska utveckla ch driva arbetssätt för den interna serviceutvecklingen. Inm ramen för förvaltningens uppdrag ingår att föra in ett strategiskt helhetsperspektiv sm bygger på natinella ch reginala mål sm har påverkan på stadens verksamheter. Det innebär att driva gemensamma utvecklingsfrågr för staden. Uppdraget m en utvecklingsenhet ligger därmed i linje med förvaltningens uppdrag ch m en utvecklingsenhet för scialtjänsten inrättas finns det behv av en mycket nära samverkan för att öka möjligheten för snabbare ch effektivare utveckling. Det finns möjligheter, enligt intraservice, att samrdna utvecklingsenheterna inm välfärdsmrådet. Därigenm kan samverkansvinster ch effektiviseringar ske sm gynnar kmmuninvånarna. Praktikantavtal GU Under 2013 har Götebrgs Stad tillsammans med övriga kmmuner inm Götebrgsreginen tecknat ett avtal med Institutinen för scialt arbete gällande verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Avtalet innebär att staden frm 2014 förbinder sig att ta emt ca 50 scinm- praktikanter. I gengäld får medarbetare ch chefer möjlighet att delta i institutinens kurser samt erbjuds särskild anrdnad kmpetensutveckling. 13

18 Senir Götebrg, Stadsledningskntret På uppdrag av kmmunstyrelsen bedriver Senir Götebrg ett långsiktigt ch strategiskt utvecklingsarbete med inriktning på de förändringar sm krävs för att förbereda staden inför framtiden då antalet äldre ökar. För att möta detta bedriver Senir Götebrg verksamhet inm två huvudmråden; att äldre götebrgare ska kunna leva ett självständigt liv genm bättre ch tillgängligare bstäder ch bendemiljöer ch med välfärdsteknik anpassad till äldre samt att staden ska bli en attraktiv arbetsgivare inm äldremsrgen. Senir Götebrgs arbete är framåtsyftande ch sker i samverkan med strategiska aktörer i Götebrgssamhället. Senir Götebrg ser psitivt på att en utvecklingsenhet bildas för IFO- FH. Det finns många gemensamma beröringspunkter ch möjligheten att utveckla vissa frågr gemensamt ökar. Scial utveckling, Scial resursförvaltning Verksamhetsmrådet Scial utveckling är ett kmpetens- ch resurscentrum sm erbjuder knsultativt stöd till stadsdelar, fackförvaltningar, föreningar ch andra aktörer för det sciala ch samhällsinriktade arbetet. Scial utveckling är en resurs för kstnadsfri kmpetensutveckling, prcesstöd ch samverkan för medarbetare i Götebrgs stad men ckså för rganisatiner inm civilsamhället. Systematisk uppföljning av insatser visar att verksamheterna är kända ch uppskattade ch att persnalen har hög kmpetens. Medarbetarnas sakkunskap ch ett knsultativt förhållningssätt i sitt arbete är den mest bidragande faktrn till efterfrågan, upplevelse av nöjdhet ch nytta. Exempel på verksamhet är; Stadens arbete mt våldsbejakande extremism, brtt- ch trygghetsskapande arbete såsm Trygg i-mdellen, Samverkan med scial eknmi för att öka delaktigheten ch medskapande dialg för att öka medbrgarnas inflytande i samhällsbygget. Enheten har inga utvecklingsuppdrag inm Funktinshinder ch Integratin. En utvecklingsenhet för en likvärdig scialtjänst Organisatriskt arbetar scialtjänsten i funktinsindelade enheter vilket är effektivt för att hantera avgränsade frågr men mindre effektivt när det gäller att hantera gemensamma frågr. Enkätstudien visar att det finns ett behv av att arbeta gemensamt med utvecklingsfrågr rörande scialtjänsten i ett långsiktigt perspektiv. Målsättningen med att arbeta gemensamt med vissa utvecklingsfrågr är att skapa en rganisatrisk sammanhållning för en likvärdig scialtjänst. Stärka upp det utvecklingsarbete sm redan görs i förvaltningarna ch samtidigt titta på var det lönar sig att samarbeta över förvaltningseller stadsdelsgräns. hålla i ch hålla ut Scialtjänsten ska erbjuda bästa möjliga insatser med utgångspunkt från medbrgarnas behv ch situatin. För att lyckas med det behöver verksamheten kntinuerligt ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap. Ett uppdrag för utvecklingsenheten blir därför att vara i kntinuerlig dialg med andra kmmuner ch med natinella rgan för att ge bra statistiska underlag till stadens chefer. De statistikbaser sm i första hand rekmmenderas av Scialstyrelsen är; 14

19 Öppna Jämförelser Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting ch kmmuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten ch effektivisera verksamheten. Scialstyrelsens avsikt är att jämförelserna ska återkmma varje år ch successivt utveckla bättre indikatrer ch bättre statistik. På så vis ges möjlighet till en mer heltäckande bild av verksamheternas kvalitet ch effektivitet. KOLADA I Klada ges en samlad ingång till nyckeltal m resurser, vlymer ch kvalitet i kmmuners ch landstings alla verksamheter. Nyckeltalen bygger fta på natinell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men ckså på uppgifter från andra källr. Till exempel deltar de flesta kmmuner ch landsting i en frivillig redvisning av kvalitet i lika verksamheter med hjälp av Kladas "inmatningsfunktin". Kmmun- ch landstingsdatabasen ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kmmunala analyser (RKA). Medlemmar i föreningen är Svenska staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting. De förslag sm redvisas nedan bedöms kunna gälla sm uppdrag för en gemensam utvecklingsenhet. Enkätstudiens resultat ligger sm grund för förslagen till uppdrag för utvecklingsenheten. 1. Utvecklingsfrågr ch metdstöd 2. Fördjupade analyser ch prgnser 3. Organisatrisk sammanhållning av kmpetens- ch prcesstöd 4. Övriga uppdrag från nämnder ch förvaltningar 1. Utvecklingsfrågr ch metdstöd De senaste åren har det skett en str kunskapstillväxt inm scialtjänsten. Framväxten av evidensbaserad praktik har varit stark. Likaså har brukarnas önskemål m delaktighet ch vikten av bemötande betnats allt mer. En viktig del i att arbeta utifrån evidensbaserad praktik är att hålla sig uppdaterad m den senaste kunskapen inm sitt yrkesmråde. För spridning ch fördjupning av metdsätt behöver yrkesverksamma få stöd i det praktiska arbetet. För att stötta utvecklingen av scialtjänstens arbete med fkus på evidensbaserad praktik kan utvecklingsenheten förfga över en utvecklingsbudget. Utvecklingsmedlen kan användas med stöd av frskare för att pröva lika metder ch arbetssätt eller för studieresr inm eller utm landet. För att förvaltningarna ska få ta del av utvecklingsmedlen ska vissa krav ställas, exempelvis att prjektet ska vara att strategisk betydelse för hela staden, skapa resultat för brukarna ch det ska vara angivet hur implementering ska ske i rdinarie verksamhet. Utvecklingsenhetens rll blir att hålla ihp prjektledarnas arbete ute i förvaltningarna, vara metdstöd, sprida resultatet ch vara behjälplig med implementering. 15

20 1.1 Digitalisering Scialtjänsten har under de senaste åren mött nya ch ökande målgrupper. Nya målgrupper kräver nya lösningar på prblem ch ökad flexibilitet när det gäller bemötande, metder ch arbetssätt. Kpplingen till frskning ch teknisk innvatin är en av många utmaningar sm kmmer att krävas för en framtida scialtjänst. Sektrn behöver tänka nytt ch använda digitaliseringens möjligheter för att inte halka efter i den utveckling sm sker i samhället i övrigt. Teknikutveckling har alltid inneburit förändringar ch fta utmaningar i arbetslivet men genm digitaliseringen öppnas ckså helt nya möjligheter ch ökad brukarmedverkan. esamhällets utveckling är högst relevant för en utvecklingsenhets uppdrag i Götebrg. Stadsledningskntret har sedan på uppdrag av kmmunstyrelsen att ta fram ett prgram sm anger målsättningen med stadens digitala utveckling ch en handlingsplan med knkreta åtgärder. Prgrammet tgs fram av prjekt e-samhälle under våren 2014 ch beslutades av kmmunfullmäktige den 4 september 2014 (Dnr 1198/13). 1.2 Nära kppling mellan teri ch praktik Ett syfte med en utvecklingsenhet är att möjliggöra en nära kppling mellan frskning ch praktik. En utvecklingsenhet blir en naturlig mötesplats där tjänstemän ch frskare kan mötas på ett kreativt sätt för att diskutera viktiga utvecklingsfrågr. Gemensamma arenr möjliggör att frmulera frågr utifrån trender ch utifrån frågr sm är aktuella för förvaltningarna. Frskarna kan ha en aktiv rll när det gäller att medverka i större prjekt ch infrmera m vilka pågående frskningsprjekt staden dra nytta av etc. Ytterligare en möjlighet är att skapa gemensamma tjänster mellan Götebrgs stad ch Götebrgs universitet. Exempelvis att en scialsekreterare sm har sin grundanställning i staden arbetar viss del av sin tjänst på scinmprgrammet. Detta kan ses sm en alternativ karriärväg för yrkesverksamma scinmer ch ger samtidigt möjlighet för staden att bli en attraktiv arbetsgivare. 2. Fördjupade analyser ch prgnser Kraven är stra på scialtjänsten att anpassa sig till förändringar i mvärlden. Det kan innebära ökat krav på flexibilitet, valmöjligheter ch ickestandardiserade lösningar. Utvecklingsenheten ska bidra med prgnser m aktuell samhällsutveckling sm är av betydelser för scialtjänstens mråde. Utvecklingen går snabbt framåt när det gäller ny teknik ch utveckling av hjälpmedel av lika slag. Samtidigt är det mänskliga mötet mellan persnal ch brukare en bärande del i det sciala arbetet. Utmaningen blir att kmbinera ny teknik med bibehållet samspel människr emellan. Kraven på kvalitet inm scialtjänsten är i fkus ch Scialstyrelsen har bl.a. föreskrivit att kmmuner ska ha ett ledningssystem för kvalitet inm scialtjänsten (SOSFS 2011:9). Detta arbete är mfattande ch ställer krav på ett mer systematiserat sätt att arbeta med kvalitetsfrågr än tidigare. Även kraven på inrapprtering av statistik kan kmma att öka vilket trligen innebär att mer tid får läggas på detta. Mängden inkmmande infrmatin, 16

21 bland annat öppna jämförelser, utdrag ur lika kvalitetsregister m.m. är str. För att få ut mesta möjliga nytta av detta krävs ett mer systematiskt ch djupgående analysarbete. På krtare sikt påverkas scialtjänsten främst av förändringar i lagar ch förrdningar sm föreslås eller kmmer att införas under de kmmande åren, men även andra faktrer kan påverka verksamheten sm exempelvis plitiska beslut. Det är viktigt att i gd tid identifiera ch förhålla sig till dessa. Det är svårt att prgnstisera eventuell kmmande mfattning av behv sm uppstår i samband med detta. Utvecklingsenheten ska identifiera ch ge förslag på möjliga förändringar av scialtjänstens insatser eller rganisering för att på krt ch på lång sikt möta nya utmaningar samt beskriva vilka knsekvenser sm kan uppstå ur ett jämställdhetsperspektiv. Prgnserna är ett stöd för chefernas förutsättningar att leda, samrdna ch priritera resultat sm är av betydelse. 3. Organisatrisk sammanhållning av kmpetens- ch prcesstöd Staden har med regelbundenhet ett antal prjektledare/ prcessledare anställda under viss begränsad perid. Ibland några månader ch ibland flera år. De prjekt-/prcessledare sm finns i de lika förvaltningarna i staden behöver samrdnas för en bättre styrning ch ledning av uppdragen. Vid samtal med ett flertal prcess-/ prjektanställda framkmmer att den rganisatriska placeringen är viktig. Det finns brister i nuvarande hantering av prjekt-/prcessanställda. Det kan exempelvis vara att prjektet inte är marknadsfört eller förankrat hs berörda aktörer ch att det inte finns beredskap att låta medarbetare ingå i de arbetsgrupper sm kanske krävs för prjektets genmförande. Utvecklingsenheten möjliggör en sammanhållen styrning ch ledning av de lkala prjektledarna/prcessledare genm att stötta i det enskilda uppdraget ch att ha kunskap m andra närliggande prjekt. Det kan gälla ett antal prjektledare i en ch samma förvaltning eller stadsdel eller från lika förvaltningar eller flera stadsdelar. Prjektledare kan finnas inm skla, scialtjänst, kultur ch fritid. Uppdraget kan ckså vara att stärka nyckelpersner inm en ch samma förvaltning eller stadsdel. Sprida resultat ch gda prjektidéer är utvecklingsenhetens ansvar likaså att administrera knferenser. 4. Övriga uppdrag från nämnder ch förvaltningar Utvecklingsenheten ska på förfrågan av chefer utföra lika uppdrag. Organisering ch tillhörighet Beställarna för utvecklingsenhetens uppdrag är chefer i stadens individ- ch familjemsrg ch funktinshinder. Målet är att utvecklingsenheten ska bidra till utvecklingen av scialtjänsten genm att skapa en rganisatrisk sammanhållning mellan stadsdelsförvaltningarna, scial resursförvaltning, brukarna av tjänsterna samt akademin. Utvecklingsenheten ska sprida ch stötta i implementering av ny kunskap. Genmförande av uppdragen ch persnalens kmpetens Utvecklingsenhetens uppdrag är att med liten persnalstyrka effektuera ch fånga upp trender ch utvecklingsfrågr sm är till nytta för scialtjänsten i Götebrg. För att 17

22 möjliggöra detta krävs att de sm arbetar på utvecklingsenheten har gd kännedm m vilka resurser sm finns i staden ch m hur dessa kan användas samt mandat att använda dem. Organisering Utvecklingsenheten bör placeras sm en egen enhet med; 1 chef för att kunna delta på de arenr strategiskt viktiga frågr hanteras 1 samrdnare med gd erfarenhet av både utförare ch myndighetsutövning 1 samrdnare statistik, ch analys 1 samrdnare administratör 1 samrdnare prcesstöd ch prjektledning Tillhörighet Tidigare erfarenhet visar att rganisatrisk tillhörighet ch mandat spelar str rll för hur en verksamhet lyckas i sina uppdrag. En utvecklingsenhet ska vara rganisatinsberende där uppdraget vägleder placeringen. En möjlig placering ch rganisatinstillhörighet är att placera utvecklingsenheten i någn av de större stadsdelarna, scial resursförvaltning eller intraservice. Intraservice När kmmunstyrelsen beslöt m att utveckla ch bredda uppdraget för nämnden för intraservice gav man samtidigt uppdraget att ta fram förslag till prgram för utveckling av intern service i staden. Den övergripande målbilden är att skapa en enkel ch effektiv intern service sm underlättar vardagen för chefer ch medarbetare. Prgrammet föreslås genmföras utifrån två utvecklingsmråden. Det ena mrådet handlar m utveckling av nya arbetssätt ch möjliggörare där förväntat resultat bland annat är arbetssätt sm stödjer hur vi tillsammans i staden utvecklar innvativa ch värdeskapande service i en lärande rganisatin Det andra mrådet handlar m utveckling av service- ch tjänstebud där förväntat resultat bland annat är sammanhållna tjänster sm utgår från chefer ch medarbetares situatin ch stöd för verksamhetens behv avseende samrdning av utbildnings- ch kmpetensutvecklingsinsatser Scial resursnämnd Scial resursnämnd hanterar på uppdrag av stadsdelsnämnderna lika bendefrmer för missbrukande vuxna ch vuxna med psykisk prblematik samt bende för ensamkmmande barn. Arbetet ska ha ett hela-staden-perspektiv ch bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle, med särskilt fkus på den sciala dimensinen. Man har ckså uppdrag att krdinera vissa stadsövergripande uppdrag, tillhandahålla knsultativt stöd ch utbildningar inm scialtjänstens mråde. Nämnden hanterar viss myndighetsutövning såsm scial jur ch familjerätt ch har samrdningsuppdrag på uppdrag av kmmunstyrelsen. 18

23 Stadsdelsnämnderna Stadsdelsnämnderna hanterar all myndighetsutövning inm scialtjänstens samtliga delar. Nämnderna har stra utförarverksamheter inm funktinshinder, barn ch unga ch vuxna samt det yttersta ansvaret för beflkningen i respektive stadsdel. Stadsdelsnämnderna är köpare av lika bende- ch placeringsalternativ både internt av scial resursförvaltning men str del är externa köp av exempelvis HVB ch familjehem för barn ch unga. Stadsdelsnämnderna rapprterar regelbundet in natinell statistik till scialstyrelsens öppna jämförelser, individ- ch gruppstatistik. Götebrg Annica Erikssn Planeringsledare IFO-FH Stadsledningskntret 19

24 Enkätstudie sm underlag för utredningen Bilaga 1 1 Jag sm svarar är: Chef Kvalitetsutvecklare Lean-cach Metdstödjare Metdutvecklare Prcessledare Prjektledare Utvecklingsledare Verksamhetsutvecklare Annat Obesvarat Fråga 6-9 är relevanta för utredningen. 6 Vilka frågr bör en utvecklingsenhet arbeta med? Metder i scialt arbete. Ta fram adekvata vidareutbildningar för lika funktiner inm mrådet. Hantera den staden gemensamma intrduktinen för scialsekreterare. Samrdna alla utvärderingar - enkäter - fördjupade analyser av bland annat KPB. Göra fördjupade analyser av våra verksamheter sm ger mervärde i det dagliga arbetet. Hålla ihp arbetet i staden kring kvalitets- ch verksamhetsutveckling. 20