Organisationsöversyn 2014
|
|
- Ingemar Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Nicline Blidberg HR-chef Tel Organisatinsöversyn 2014 Innehåll 1. Syfte, metd ch avgränsningar 2 2. Återblick Organisatinsöversyn 2008 ch Förvaltningens utveckling sedan Förutsättningar för en väl fungerande styrning Struktur 4.2 Kultur 5. Kartläggning av styrkr ch svagheter Verksamhetschefernas förutsättningar 5.2. Tvärgående prcesser 5.3. Centralt ch lkalt stöd 5.4. Förvaltningskultur 5.5. Stadsövergripande samverkan 6. Förslag till beslut 10 Sid
2 2 1. Syfte, metd ch avgränsningar Syfte Översynen ska utifrån kartläggning av styrkr ch brister i nuvarande rganisatin ch beaktat nedanstående faktrer resultera i förslag till beslut för att stärka ledningsrganisatinen i förvaltningen på en förvaltningsövergripande nivå. Att beakta: Ledningsrganisatin ska skapa förutsättningar för att klara av vlymökning, såväl på strategisk sm på perativ nivå, främst inm nyanlända mrådet. Arbetet med tvärprcesser behöver stärkas. Ledningsrganisatinen ska stärka förvaltningens knsultativa uppdrag i förhållande till staden i arbetet med scial hållbarhet Första steget blir att verksamhetscheferna för Scial utveckling ch S2020 ges i uppdrag att ta fram förslag på uppdragsbeskrivning för förvaltningens knsultativa arbete för en ökad scial hållbarhet i staden. Utifrån uppdraget ges förslag m en sammanhållen ledningsrganisatin för uppdraget. Verksamhetschefernas ansvarsmråden ska inte vara större än att de kan balansera såväl ett strategiskt sm perativt ansvar för verksamheten. Översynen ska värna det sm fungerar bra. Metd En kartläggning av styrkr ch brister i ledningsrganisatinen har gjrts via genmgång av tidigare rapprter ch genm intervjuer med samtliga representanter i förvaltningsledningen, fackliga representanter från de tre huvudrganisatinerna, förvaltningens planeringsledare för lednings- ch styrningsfrågr, samt chefen för Tillståndsenheten. Dialg har vidare förts på FSG. Avgränsningar Översynen genmförs på en förvaltningsövergripande nivå vilket innebär att ingen fördjupning görs inm respektive verksamhetsmråde.
3 3 2. Återblick - Organisatinsöversyn 2008 ch 2010 Sven-Martin Knsult AB genmförde förvaltningsövergripande rganisatinsöversyner 2008 ch Nedan följer en listning av väsentliga rekmmendatiner sm lämnades ch hur de mhändertagits Utveckling av kvalitets- ch uppföljningsarbetet. Under 2009 inledde förvaltningen det så kallade målbildsarbetet sm syftade till att uppnå de identifierade utvecklingsmrådena. Arbetet har resulterat i ett gemensamt arbetssätt för hela förvaltningen med definierade metder. Utveckling av enhetscheferna ch deras rll. Varje verksamhetsmråde har utvecklat sin rganisatin i syfte att stärka chefernas förutsättningar såväl för strategiskt sm perativt styrning ch ledning. Förvaltningen har definierat chefernas rller med tnvikt på verksamhetsansvaret. Rllbeskrivningen har legat sm grund för att i utvecklingssamtal följa upp chefernas förutsättningar att utöva rllen. Lkalt administrativt stöd har utökats Inrättande av en utvecklingsenhet 2011 skapades verksamhetsmrådet Scial utveckling med huvudsakliga uppdrag att samrdna frågr m Scial eknmi ch att vara en kmpetens-, utvecklings- ch prcesstödjande aktör i sciala frågr i staden. Att utveckla rganisatinen inm varje verksamhetsmråde Varje verksamhetsmråde har utvecklat sin rganisatin i syfte att både stärka den strategiska ch perativa ledningen av verksamhetsmrådena. Inm samtliga verksamhetsmråden utm Integratins- ch funktinsstöd finns idag tillfredsställande förutsättningar för att leda den dagliga verksamheten, följa upp resultat ch ange inriktning på längre sikt. Att utveckla ledningsgruppens arbetssätt för att säkerställa att ledningen fkuserar på att diva kärnverksamhetens övergripande utveckling av kärnverksamheten. Riktlinjer för vilka ledningsfrum sm ska finnas i förvaltningen, dess syften ch sammansättning har tagits fram. Ett samrdnande ledningsfrum för kärnverksamheten har inrättats V5 mötet. Mötet syftar till att samrdna förvaltningsövergripande verksamhetsfrågr samt att vara en förberedande frum för dialg ch infrmatin inför förvaltningsledningsträffarna. Planeringsmöten har inrättats för samtliga verksamhetsmråden där verksamhetschef, hr-specialist, eknm ch planeringsledare samrdnar stödet till verksamheterna utifrån behv. 3. Förvaltningens utveckling sedan 2010 Förvaltningen har sedan 2010 ökat antalet årsarbetare med 17 % till årsarbetare ch den eknmiska msättningen med 25 % till Andelen kmmunbidragsfinansierad verksamhet
4 4 har minskat i förvaltningen från 51,2 % 2010 till 45,2 % Minskningen berr främst av att andelen statsbidragsfinansierad verksamhet inm Integratinsmrådet har ökat. Nedanstående tabell ger en bild över de fyra största verksamhetsmrådenas vlym ch verksamhetsinnehåll. Förvaltningsövergripande verksamheter, S2020 ch Tillståndsenheten har utlämnats då styrningen av dessa sker i ett led. Verksamhetsmråde Bende Integratin ch Funktinsstöd SfI Scial utveckling Antal årsarbetare Antal årsarbetare Antal enhets- ch gruppchefer, feb 2014 EC 8 GC 26 Ttalt: 34 EC 10 GC 14 Ttalt: 24 EC 9 GC 4 Ttalt: 13 EC 3 GC 2 Ttalt: 5 Intäkter miljner 154 miljner 106 miljner Miljner Intäkter miljner 259 miljner 149 miljner 151 miljner 2 Andel kmmunbidrag 26 % 29 % 84 % 78 % Strategimråden 2014 Daglig verksamhet Familjerätt Scial eknmi Områden sm tillkmmit efter 2010 i kursiv stil Bende med lika inriktningar Hemlöshet Scialjur EU-migranter Häls- ch sjukvård Sysselsättning Krttidsbende Krttidsavlastning, Läger Berende Prstitutin Våld i nära relatiner Familjerådgivning Kmpetens-, utvecklings- ch prcesstöd rörande sciala frågr, riktat till samtliga sektrer i SDF ch till andra aktörer Förvaltarskap Butredning Kmpetensstöd funktinsnedsättning Unga uppsökande Unga ch Brtt Brttsutsatthet Administratin av statliga bidrag Bende ensamkmmande Etablering nyanlända Samhällsrientering 1 Scial utveckling var vid utgången av 2010 inte färdigetablerat sm verksamhetsmråde. Medarbetare överfördes under 2011 från verksamhetsmrådet Stöd till familjer ch individer ch från Framtiden kncernen 2 Varav ca 100 miljner i kmmunbidragsfinansierade föreningsbidrag
5 5 Utifrån tabellen får vi en bild av tre faktrer sm i str utsträckning påverkar förutsättningarna för styrningen av verksamhetsmrådena vlym sett till antal medarbetare ch chefer, kmplexitet utifrån graden av kmmunbidrag, samt kmplexitet utifrån antal ch variatin på strategimråden sm mrådet rymmer. Generellt kan sägas att lägre andel kmmunbidrag ch högre andel intäkts- ch statsbidragsfinansierad verksamhet kräver mer av planering ch uppföljning för att manövrera en eknmi i balans. Tabellen visar att Integratin ch Funktinsstöd är ett verksamhetsmråde med str vlym, låg andel kmmunbidragsfinansiering ch många lika strategimråden vilket stödjer att förutsättningarna för att leda mrådet speciellt behöver beaktas. 4. Förutsättningar för en väl fungerande styrning För att värdera m styrningen i förvaltningen fungerar väl behövs en idé m hur det önskvärda styrningsläget ser ut. Här följer ett försök att sammanställa bilden av förvaltningens önskade läge. Förvaltningen eftersträvar att rganisera arbetet utifrån en struktur ch en kultur sm gynnar utförandet av uppdraget ch att vi når våra mål. 4.1 Struktur Med struktur menar vi att förvaltningens lika uppdrag ansvarsfördelas på lika chefer ch ansvaret för samrdning av de lika uppdragen tilldelas den överrdnade chefen. Vi har definierat vilket uppdrag sm ligger i chefsrllen på lika nivåer. Då denna översyn fkuserar på den förvaltningsövergripande nivån tittar vi på vad sm förväntas av verksamhetscheferna. Det väsentligaste i deras uppdrag kan sammanfattas i tre delar: - Att ansvara för samrdning, verkställa ch följa upp en strategisk plan för de lika uppdragens långsiktiga utveckling utifrån uppföljning av befintlig verksamhet, mvärldsbevakning, samverkansstrategier etc. - Att stödja ch följa upp enhetscheferna ledning av det perativa arbetet ch samrdning av stödet till verksamheterna. - Att bidra till förvaltningsdirektörens samrdning av förvaltningens övergripande uppdrag Vad gäller stödresurser så har förvaltningen rganiserat stödet runt cheferna så att ett specialiststöd finns centralt placerat via stödenheterna Eknmi, HR ch Verksamhetsstöd. Inm varje verksamhetsmråde ska stöd finnas av specialister för planering ch uppföljning av verksamhetsprcesserna samt för kvalitetsutveckling av desamma. Lkalt på enhetsnivå ska varje enhetschef utifrån behv ha administrativa stödresurser för den löpande administratinen. Ledningsgruppernas syfte är att: stärka överrdnads uppdrag att samrdna ch utveckla verksamheten stödja respektive chefs ansvar för verksamheten ch dess stödprcesser För att detta ska fungera krävs att frumen kan rganiseras så att de inte blir för stra för att kunna föra en dialg eller att de mfattar så många lika uppdrag att ingen samrdning kan ske.
6 Infrmatin ch beslut Kunskap ch erfarenheter Kultur Det är väl belagt att en effektiv styrning sm leder till uppsatta mål inte endast kan rganiseras via rutr i ett rganisatinsschema. Minst lika viktigt är hur rganisatinen lyckas skapa förståelse, meningsfullhet, mtivatin ch ansvarstagande genm visiner, förhållningssätt, beslut ch handlingar. Förvaltningen har sedan den bildades 2007 arbetat för att skapa en kultur sm gynnar utförandet av uppdraget ch måluppfyllelse. Vid förvaltningens bildande antgs fem värderingar sm präglade kmmunikatinen kring vad den nya förvaltningen skulle samlas kring ch uppnå. Värderingarna var Brukarinflytande, Kvalitet, Medarbetarskap, Lösningsfkus samt Samverkan ch Dialg. Nämnd ch förvaltningsledning tg tillsammans fram en visin för förvaltningen under Visinen stärker förvaltningens arbete med ch för scial hållbarhet. Arbetet med Målbild 2013 handlade i stra delar m att finna en struktur för förvaltningens kvalitetsarbete. Men det knkreta arbetet skapade en samling kring vikten av brukarinflytande, kvalitetstänkande ch delaktighet. Begrepp sm frtsatt är viktiga värden i styrningen av förvaltningen ch sm särskilt lyfts sm bärande av förvaltningens kultur då de sprungit ur ett gemensamt arbete sm invlverat många. Förvaltningens styrning bygger på en väl fungerande kmmunikatin internt ch externt. Det kmmunikativa ledarskapet i förvaltningen beskrivits sm: att brukarinflytande ch medarbetardelaktighet genererar kunskap ch erfarenheter inför beslut på lika nivåer fattade beslut kmmuniceras i linjen så att de blir meningsskapande Förvaltningsdirektör Verksamhetschef Enhetschef Gruppchef Medarbetare Brukare Förvaltningen har arbetat med internkntrll med utgångspunkt i etik ch mralfrågr för att verka för ett öppet ch lärande klimat. Genm systematisk uppföljning ch dialg på arbetsplatsen uppmärksammar vi det sm är fel eller kan göras bättre, drar lärdmar ch utvecklar våra arbets- ch förhållningssätt. 5. Kartläggning av styrkr ch svagheter i förvaltningens styrning Följande avsnitt ägnas åt reflektiner sm gjrts under de intervjuer sm hållits för att utvärdera styrkr ch utvecklingsmråden i styrningen av förvaltningen.
7 7 5.1 Verksamhetschefernas förutsättningar Samtliga verksamhetschefer utm verksamhetschefen för Integratin ch funktinsstöd uppges ha fungerande förutsättningar för såväl den strategiska sm perativa styrningen av verksamhetsmrådet. Det anges sm en styrka att rganisatinen inm verksamhetsmrådena anpassats utifrån verksamhetens behv samt att förvaltningen bör värna att verksamhetscheferna kan stödja sin strategiska rll genm markkntakt med dem sm utövar det perativa arbetet i verksamheterna. Inm samtliga verksamhetsmråden anges att vlymtillväxt är lättare att hantera än tillkmst av nya uppdrag sm kräver egna strategier. Förutsättningarna att bidra till den förvaltningsövergripande styrningen har stärkts genm V5- gruppens möten. Men verksamhetscheferna agerar mest inm sina verksamhetsmråden ch i relatin till stadsövergripande samverkan med stadsdelarna, stadsledningskntret ch externa parter. Utrymmet för förvaltningsövergripande samrdning saknas fta för verksamhetscheferna. Inm Bendemrådet har utökningen av gruppchefer frigjrt tid för strategisk styrning för enhetschefer ch verksamhetschefen samtidigt sm den perativa ledningen har stärkts via gruppchefstjänster på bendena. Verksamhetsmrådet bedöms klara av en viss vlymtillväxt. Inm Stöd till familjer ch Individer har gruppchefer ersatt tidigare enhetschefer ch nya enheter inrättats med enhetschefstjänster med ett mer strategiskt uppdrag för mrådena Kris ch relatiner samt Berendeenheten. På detta sätt har det strategiska utrymmet ökat inm verksamhetsmrådet för verksamhetschef ch enhetschefer. Verksamhetsmrådet bedöms kunna klara av en viss vlymtillväxt men ha svårare att inrdna fler strategimråden. Scial utveckling inrättade sin rganisatin med 3 enheter ch underliggande kmpetensteam under 2011 ch rganisatinen har nu satt sig med fungerande arbetssätt. Utrymme bedöms finnas för såväl strategisk sm perativ ledning. Verksamhetscheferna för Scial utveckling ch S2020 ser gemensamt över hur S2020 kan samrganiseras med Scial utveckling för att stärka förvaltningens knsultativa uppdrag för stadens arbete för scial hållbarhet. Verksamhetschefen Inm mrådet Integratin ch funktinsstöd har bristfälliga förutsättningar att hantera såväl de strategiska frågrna sm den perativa ledningen. De viktigaste anledningarna till bristen på förutsättningar är: - Integratinsmrådet växer mycket snabbt ch arbetssätten inm förvaltningen ch i relatin till samverkansparterna behöver löpande anpassas för att klara av uppdraget. Förvaltningen har sm största aktör inm mrådet i staden en viktig rll i att lyfta upp behv ch samverka för att utveckla strategier i frum med Stadsledningskntret, Stadsdelarna, Migratinsverket ch Arbetsförmedlingen. I ett expanderande mråde behöver ckså underställda chefer mer perativ ledning än när allt rullar på ch nya chefer behöver intrduceras. - Uppdragen inm verksamhetsmrådet är så väsenskilda att de blir svåra att samrdna i gemensamma ledningsfrum. För att kunna stärka strategiutvecklingen skulle integratinsch funktinsstödsfrågrna behöva delas upp i lika ledningsfrum.
8 8 - Verksamhetschefen har delegerat mer av de strategiska frågrna till enhetschefer när så möjligt främst inm funktinshindermrådet men inm integratinsmrådet bedöms så många strategiska frågr under lång tid framöver behöva samrdnas internt ch externt att det inte anses möjligt att delegera dessa till enhetscheferna. 5.2 Tvärgående prcesser Genm inrättandet av det förvaltningsövergripande ledningsfrumet för verksamhetsfrågr, V5 mötet anses förutsättningarna för att styra tvärsgående verksamhetsfrågr i förvaltningen vara tillfredsställande på förvaltningsövergripande nivå. Vissa frågr sm spänner mellan verksamhetsmrådena har ansvarsfördelats sm t e x arbetet med våldsutsatta kvinnr ch sysselsättningsfrågrna. Begreppet tvärgående prcesser är tydligt ch väcker vare sig assciatiner till vad sm avses eller engagemang. Det finns en samstämmighet kring att det handlar m samarbete över rganisatriska gränser sm skapar värde för brukarna. Bedömningen är att den frtsatta utveckling främst behöver ske på enhetsnivå där bättre lösningar på brukarnas behv går att finna genm samarbete med andra enheter inm eller utanför förvaltningen. Förvaltningens implementering av de stadsgemensamma Välfärdens prcesser, behöver samrdnas via förvaltningsledningen. 5.3 Stödfunktiner Centrala stödfunktiner - Eknmi, HR ch Verksamhetsstöd Centrala stödfunktiner i förvaltningen utgörs av enheterna Eknmi, HR ch Verksamhetsstöd sm är underställda förvaltningsdirektören ch planeringsledarna sm är underställda verksamhetscheferna. Eknmi, HR ch Verksamhetsstöd har under 2013 genmfört en brukarenkät där samtliga chefer fått svara på hur de upplever att enheterna utför sitt uppdrag ch nöjdheten var gd. Områden sm fick någt lägre index var tillgängligheten för gruppchefer. Denna fråga måste ses mt bakgrund av att antalet chefer i förvaltningen nära ng fördubblats under de senaste 4 åren ch att stödenheterna har haft svårigheter att matcha allas behv. Samrdningen mellan stödenheterna kan stärkas. Men stödenheterna behöver ckså lyfta behvet av stadsövergripande samrdning ch utvecklingen av stödprcesserna. Stödenheternas uppföljning skulle stärkas av tydligare ch mer jämförande redvisning från de lika verksamhetsmrådena för att bättre kunna tillvarata lärdmar. Specifikt nämns ckså samrdningen av HR- ch eknmienheternas uppföljning för att skapa förutsättningar för en bättre helhetsanalys. Verksamheter sm ligger direkt underställda förvaltningsdirektören, Tillståndsenheten, S2020 ch stödenheterna missar infrmatin sm ges på ledningsgrupper. Här behöver stödenheterna finna kmmunikatinsvägar sm kmpenserar för att inte dessa enheter ska missa infrmatin. I intervjuerna lyfts vikten av att stödenheterna växer i takt med att förvaltningen expanderar. Enheternas utrymme för att synas ute för att stärka styrningen ch levandegöra förvaltningens
9 9 förhållningssätt måste värnas. Knsekvensen blir annars att knutar ch trassel i stödprcesserna stjäl tid frånverksamhetsfrågrna. Stödet i verksamhetsplanering ch uppföljning Samrdningen av stödet för verksamhetsplanering ch uppföljning har samrdnats genm en gemensam anvisning för vilket stöd sm ska rganiseras inm respektive verksamhetsmråde. Stödet beskrivs sm välfungerande, inte minst har det varit avgörande för utvecklingen av målbildsarbetet. Utvecklingsmråden sm tas upp: - Brist på förvaltningsövergripande resurser samtidigt sm vissa enheter har egna resurser. Lkala utvecklings-/planeringsledare ingår inte i någt frum för förvaltningsövergripande samrdning. - kvaliteten på redvisning av resultat ch analys varierar i förvaltningen ch styrningen skulle stärkas m arbetssätt ch kunskapsöverföring i större utsträckning skedde via KUB-gruppen. Arbetet skulle stödjas av en större samstämmighet i rllerna för planeringsledarna inm de lika verksamhetsmrådena. Lkalt administrativt stöd Det lkala administrativa stödet är rganiserat på lika sätt inm förvaltningen på alla nivåer ch kmpetenskraven för likartade tjänster varierar. En översyn skulle behöva göras i syfte att utveckla rganiseringen ch att säkra att eventuella variatiner berr av lika behv. En bättre rganiserad administratin med tydliga rller skulle frigöra tid för chefen ch stärka administratörernas förutsättningar att utföra arbetet. 5.4 Förvaltningskulturen Målbildsarbetet lyfts sm den mest framgångsrika kulturyttringen i förvaltningen trts att det i grunden till str del handlade m att skapa en gemensam struktur för verksamhetsutveckling. Men det gemensamma ch knkreta i arbetet skapade en mening åt förvaltningens visin. Frtfarande finns mycket kvar att implementera ch förädla inm målbildsarbetet där lika verksamheter kmmit lika långt. Förvaltningsledningen måste vara uthålliga ch inte underskatta den tid det tar att förankra ett förhållningssätt i handling. Förvaltningen har flera möjligheter att samlas kring gemensamma frågr framöver för att i handling åskådliggöra visinen ch skapa gd styrfart, exempel sm nämns är de plitiska primålen, likabehandlingsfrågrna, förändringsförmåga ch medarbetarskap. Förvaltningen har ännu inte implementerat de 4 stadsgemensamma förhållningssätt sm antgs i staden under 2011, Vi vet vårt uppdrag ch vem vi är till för, Vi bryr ss, Vi tänker nytt ch Vi arbetar tillsammans, men har successivt vävt in dem i lika styrdkument sm t e x lönekriterier för medarbetare. Förvaltningen har arbetat med många lika pusselbitar för att bygga en stödjande kultur men det saknas en sammanhållande beskrivning av förvaltningens värdegrund.
10 Stadsövergripande samverkan Förvaltningsledningen ger en samstämmig bild av att samverkan med stadsdelarna utvecklats psitivt på strategisk nivå. Men när det kmmer till samverkan i det knkreta dagliga arbetet finns flera utvecklingsbehv: Vi behöver utveckla samverkansfrum inm funktinshinder ch integratinsfrågr. Det är praktiskt prblematiskt att förvaltningsdirektören representerar förvaltningen i såväl direktörsgruppen sm sektrschefsgruppen då möten fta krckar. Många av våra samverkansfrågr behöver trattas via mrådeschefsgruppen för Myndighetsfrågr, vilket blir en flaskhals för att nå fram i lika frågr. Stadsdelarna är rganiserade utifrån målgrupp på enhetschefsnivå, prcesser på mrådesnivå ch beflkning på sektrschefsnivå. Det blir en utmaning för ss att dcka an då vi ftast är rganiserade utifrån sakmråde. 6. Förslag till beslut Delning av verksamhetsmrådet Integratins- ch funktinsstöd i två nya verksamhetsmråden Integratinsverksamheten ch Funktinsstödverksamheten från 1/ En uppdelning resulterar i följande persnalvlym, eknmi ch uppdrag: Verksamhetsmråde Integratinsverksamheten Funktinsstödsverksamheten Antal årsarbetare Antal enhets ch gruppchefer Feb 2014 EC 4 GC 3 Ttalt: 7 EC 6 GC 11 Ttalt: 17 Intäkter miljner 181 miljner Andel kmmunbidrag Strategimråden 2,4 % Bende ensamkmmande Etablering nyanlända Samhällsrientering 40 % Daglig verksamhet Häls- ch sjukvård Sysselsättning Krttidsbende Krttidsavlastning - läger Kmpetensstöd funktinsnedsättning Nyrekrytering av 1 verksamhetschef Att uppdraget m EU-migranter flyttas från Bendeverksamheten till Integratinsstödsverksamheten Att uppdra till verksamhetscheferna att frma sina verksamhetsmråden i enlighet med förvaltningens riktlinjer Att uppdra åt verksamhetscheferna att priritera att verksamhetsmrådet rganiserar samverkan inm ch utm staden utifrån behv Uppdelning av befintliga planeringsledartjänster inm mrådena Anpassningar av stödfunktinerna så att respektive verksamhet kan stödjas i enlighet med stödverksamheternas uppdrag
11 11 Samverkansstruktur Förslagsvis gemensamt LSG under 2015 år för att därefter utvärdera. När de nya verksamhetsmrådena etablerats ges verksamhetscheferna för Integratinsverksamheten ch Bendeverksamheten i uppdrag att utreda bästa rganisatriska placering av Scialjuren. Verksamhetsmrådet S2020 samrganiseras med verksamhetsmrådet Scial utveckling under verksamhetschefen för Scial utveckling. Organisatrisk placering för Allégården utreds vidare av tf enhetschefen för verksamheten. För att samrdna frågr sm spänner mellan lika verksamhetsmråden inriktas förvaltningsledningens ch V5 gruppens arbete på att: stödja ch initiera samarbete mellan enheter inm ch utm förvaltningen ansvarsfördela ch samrdna frågr på förvaltningsnivå när det finns behv utveckla hur förvaltningen ska arbeta med de stadsgemensamma Välfärdens prcesser Verksamhetscheferna ges i uppdrag att utveckla planerings- ch uppföljningsstödet i enlighet med förvaltningens riktlinjer så att rller ch arbetssätt stämmer överens ch kan samrdnas via KUBgruppen. Eknmichefen ges i uppdrag att se över den lkala administratörsrllen ch föreslå vad sm ska ingå i denna. Verksamhetscheferna ges därefter i uppdrag att se över rganisatinen av den lkala administratinen inm respektive verksamhetsmråde så att det är rganiserat på ett ändamålsenligt sätt. Chefen för verksamhetsstöd ges i uppdrag att frmulera förvaltningens värdegrund kpplat till stadens förhållningssätt. HR-chefen ges i uppdrag att se över medarbetarrllen i förvaltningen, arbetet samrdnas med implementeringen av den nya medarbetar- ch arbetsmiljöplicyn.
Checklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merInformation från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Läs merVerksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merBeslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017
NOV 2016 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag ch direktiv för verksamhetsdelarna i ny rganisatin från januari 2017 Inriktning för ledarskapet Ledarskapet är en central del
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merProjekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merRiktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29
Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen
Läs merPERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Läs merUnderlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden
Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merKravspecifikation / Uppdragsbeskrivning
Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merNordiskt Forum Malmö 2014
Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merRiktlinjer för arbete med nyanlända elever
Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se
Läs merUppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget
Läs merRevisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser
Tidahlms kmmun Revisrena Revisinsplan 2016 för Tidahlms kmmun ch dess helägda blag ch stiftelser 1 Uppdrag Revisrerna är kmmunfullmäktiges, ch ytterst medbrgarnas rgan för kntrll av ch stöd till nämnderna
Läs merVerksamhetsplan Personalenheten 2014-2015
2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur
Läs merSvenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt
Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merMobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer
Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst
Läs merJämställdhet och mångfald 2009-2011
Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning LSF HR Jämställdhet ch mångfald 2009-2011 1. Förvaltningen övergripande...3 2. Syfte...4 3. Arbetsförhållanden...4 3.1. Mål...4 3.1.1. Nuläge...4 3.2. Sjukfrånvar...5
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs mer1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum
PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merIdentifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten
1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig
Läs merKrisledningsorganisation vid Linköpings universitet
Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS 1(6) Krisledningsrganisatin vid Linköpings universitet 1. Syfte ch mål Linköpings universitets (LiU) krisledningsrganisatin är ett kmplement till samhällets kris- ch katastrfberedskap.
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB
www.pwc.se Revisinsrapprt Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olssn, Cert. kmmunal revisr Erika Brlin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning... 2 1.3. Rekmmendatiner...
Läs merREGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/971 REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument Rektr Gemensamma förvaltningen, Frsknings- ch innvatinskntret
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merLivslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg
Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften
Läs merRevisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor
Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...
Läs merSamverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.
Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2011 med plan för år
Samrdningsförbundet Götebrg Centrum Budget 2011 med plan för år 2012-2013 2010-12-15 Budget 2011 med verksamhetsplan för år 2012-2013 Övergripande mål ch målgrupper Förbundets ändamål är att inm stadsdelarna
Läs merPROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD
PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010
ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merFolkhälsoplan för 2015
Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merBudget och verksamhetsplan 2017 Socialnämnden År 2017
Karlsbrgs kmmun Bilaga 12, SN 124, 2016-12-07 Budget ch verksamhetsplan 2017 Scialnämnden År 2017 Karlsbrgs kmmun, Strgatan 16, 546 82 Karlsbrg 0505-170 00 www.karlsbrg.se karlsbrg.kmmun@karlsbrg.se Karlsbrgs
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs merRevisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011
Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch
Läs merAnsökan till Samspelet om finansiering i insats
2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning
Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas
Läs merDen nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121
ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Läs merBeskrivning av chef vid Karolinska Institutet
Beskrivning av chef vid Karlinska Institutet Fastställd av universitetsdirektören Dnr Gäller från ch med 2017-03-01 Bilagr Detta dkument har följande bilagr kpplade till sig: Nr Beskrivning Karlinska Institutet
Läs merTill samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017
1 (10) Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning 14 16 nvember 2017 Denna enkät är en del av utvärderingen av Telö 17. Enkäten delas ut till samtliga deltagare i seminarieövningen 14 16 nvember
Läs merSocialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10
G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merAnge din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Läs merUniversitetsförvaltningen
Universitetsförvaltningen Verksamhetsplan 2016-10-25 Sid 1 (13) Verksamhetsplan 2017-2018 Universitetsförvaltningen Sid 2 (13) 1 Övergripande mål ch uppgifter 1.1 Universitetsförvaltningens Visin Vi är
Läs merArbetsprogram för Betalningsrådet
Arbetsprgram för Betalningsrådet 2017-2019 DATUM: 2017-10-04 Organisatin av arbetet Detta arbetsprgram mfattar periden ktber 2017 till ktber 2019 ch är baserat på de förslag på aktiviteter sm deltagarna
Läs merMÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010
MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merKommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd
Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer
Läs merVäxtverk & Framtidstro!
2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merVerktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård
Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016
Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merAktörsgemensam CBRNEstrategi
samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...
Läs merKommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014
KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen
Läs merInformation för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare
Infrmatin för scialtjänst ch häls- ch sjukvård gällande anmälan ch ansökan m gd man ch förvaltare Anmälan från scialnämnd eller sjukvården Om persnal vid scialförvaltningen eller inm sjukvården får kännedm
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merIntern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Läs merIntern kontroll inom Försörjningsstöd
Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merKALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN
KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kmmunstyrelsen, tisdagen den 26 maj 2015 efter beslutande kmmunstyrelsen, i Nya näset, kmmunhuset Ledamt
Läs merHandbok Samordnad Individuell Plan 2015
Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merDIPLOMERAD FÖRENING - Kriterier och fördjupning
DIPLOMERAD FÖRENING - Kriterier ch fördjupning 1. Inriktning ch ledning En framgångsrik förening har en tydlig gemensam syn på vad syftet med föreningen är ch vilka värderingar verksamheten ska bygga på.
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merÅrssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s
Läs merAtt bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Läs merMetodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden
Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer
Läs merBudgetuppföljning December
Bkslut 2016 Bilaga 1, SN 20,2017-02-01.. Karlsbrgs kmmun iiillliii Sciclfö
Läs merArbetsordning/Uppdragshandling för
Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda
Läs merSVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016
Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram
Läs merRevisionsrapport Mjölby Kommun
Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merSVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025
SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 Svenska Banglfförbundets Utvecklingskmmitté: Hans Bergström, Leif Nilssn, Carina Lindström Versin 2019-01-21 1. INLEDNING Riksidrttsförbundet har antagit
Läs merHållbart ledarskap i Alvesta kommun
Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat
Läs merSVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025
SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 Svenska Banglfförbundets Utvecklingskmmitté: Hans Bergström, Leif Nilssn, Carina Lindström Versin 2019-01-21 1. INLEDNING Riksidrttsförbundet har antagit
Läs merYH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merMETOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!
18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa
Läs mer