INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson...

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson..."

Transkript

1 Redaktör ch ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data av Wademar Jhanssn (List f cntents in Engish n back cver)

2 G R U N OFÖR BÄTTRING utkmmer med fyra nummer årigen Prenumeratinspris kr. 30:- Lösnummer kr. 10:- Redaktinens ch expeditinens adress: Institutinen för markvetenskap A vd. för antbrukets hydrteknik Uppsaa 7 Te ankn. 1165, Pstgir Redaktinskmmitte: Prfessr Sigvard Anderssn, prfessr Reij Heinnen, prfessr August Håkanssn, prfessr Sven L. Janssn, prfessr Lambert Wikander Författarna är sjäva ansvariga för sina uppsatsers innehå. Vid återgivande av text trde käan ch författaren angivas

3 Grundförbättring, 26, 1973/74: 2-3, Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data Av Wademar Jhanssn. Inedning Förhåanden sm inverkar på vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd 59 Markens egenskaper sm vattenhåande ch vattenedande system 59 Infitratin ch perkatin 64 Kapiär upptransprt 67 Avdunstning ch transpiratin Översikt över metder för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning Utfrmning av egen beräkningsmetd 80 Bakgrund ch krav 80 Metd för beräkning av ptentie evapratin 82 Utvecking ch anpassning 83 Översiktig beskrivning av metden 86 Symber 90 Beskrivning av mde för va 92 Beskrivning av mde för ptatis ch vårsäd 94 Bestämning av årig vegetatinsperid samt av uppkmst- ch skördetidpunkter Kntr av beräknade värden för markens vatteninnehå 98 Uppgifter m prvpatser, väderek ch fuktighetsmätningar 98 Resutat ch diskussin Kntr av beräknade värden för avrinning 112 Uppgifter m prvpatser, väderek ch mätförfarande 112 Resutat ch diskussin Resutat från beräkningar för Uppsaa Uppgifter m väderek ch växtperider 119 Markens mättnadsgrad under enskida ~ 1W Frekvens av perider ch anta med stark uttrkning av marken Behv av bevattning Frekvens av perider ch anta med hög mättnadsgrad i marken Avrinning ch perkatin Verkig evaptranspiratin Diskussin dagar dagar Resutat från beräkningar för Dituna Uppgifter m väderek ch växtperider 138 Markens mättnadsgrad, anta bevattningar samt verkig evaptranspiratin 140 Samband mean tiväxt eer avkastning ch kvten E/EP Summary 147 O. Litteraturförteckning

4 1. Inedning Vatteninnehået i våra jrdar minskar nrmat under för- ch högsmmaren ch ökar under hösten ch i genmsnitt för en föjd av år är detta förpp mer eer mindre karakteristiskt för varje ka ch växtsamhäe eer växtsag. Förhåandena under enskida år kan emeertid vara mycket ika. På de festa kaer växar såunda våt- ch trrperider av ika ängd på ett regebundet sätt med perider med gynnsamma fuktighetsbetingeser för växtemas tiväxt ch utvecking. Ett sådant förpp kan beskrivas med en kurva för förändringarna i strt under säsngen, viken överagras av krtvariga fuktuatiner av växande strek, Endast då grundvattenytan igger uppe i markytan eer då kapiär uppmatning kan ersätta föruster genm avdunstning ch transpiratin, kan ett övrejrdager ha ett någrunda knstant vatteninnehå under vegetatinsperiden. Hur vatteninnehået i jrden varierar eer varierat under ett enskit år ch under en föjd av år är nödvändigt att känna ti för den sm arbetar med hydrgiska ch ekgiska prbem rörande de övre jrdagren ch för den sm vi undersöka förutsättningarna för växtprduktin inm ett mråde. Sådan kunskap är ckså värdefu vid anays av rsakerna ti skinader i skördeutfa från år ti år ch för enskida dare vid panering av växtding ch av dingstekniska åtgärder ch vid bedömning av dränerings- ch bevattningsbehv. Vatteninnehået i marken kan bestämmas med direkta eer indirekta metder vid önskade tidpunkter. Med uppgifter m nederbördens strek ch fördening kan man sedan ganska vä beskriva tidsvariatinen i vatteninnehå hs t. ex. rtznen, m kapiär upptransprt kan uppskattas eer försummas. Sådana bestämningar är emeertid inte praktiskt eer eknmiskt möjiga att genmföra mer än i enstaka fa. Ett generet mera användbart ch fta enkare sätt att kartägga variatinen i vatteninnehå ch därmed ckså i vattenmsättning hs en jrd är att beräkna vattenförrådets strek vid ika tidpunkter. Härför krävs i första hand metergiska data m nederbörd ch avdunstningsbetingeser samt uppgifter m jrdens hydrgiska egenskaper men ckså uppgifter eer antaganden m initiavattenförråd, m rtdjup ch m beståndets karaktär. Enka beräkningar av detta sag har sedan änge använts för att bestämma ämpiga tidpunkter för bevattning. Under senare tid har en rad mera kmpicerade metder utveckats b. a. för anays av förutsättningarna för ding ch av behvet av hydrtekniska åtgärder. Sådana anayser kan genrmöras med dagiga beräkningsinterva ch för så ång perid bakåt i tiden sm det finns erfrderiga primärdata för. Vid avdeningen för antbrukets hydrteknik genmfördes för några år sedan en studie över nederbördens strek ch fördening under 80 år vid 16 nederbördsstatiner i Sverige (Håkanssn et a. 1968). Tanken väcktes då att för varje statin ckså genmföra beräkningar med edning av metergiska data av vatteninnehå ch vattenmsättning i marken för några typfa av grödr ch jrdar. Primära önskemå var att kunna beskriva fuktighetsförhåandena under enskida vegetatinsperider ch att med resutat från den senaste metergiska nrmaperiden kunna bestämma frekvensen av ika ånga våt- ch trrperider ch av erfrderigt anta bevattningar per år. Beräkningarna brde dessutm kunna ge data m avrinningens ch evaptranspiratinens strek under ika dear av vegetatinsperiden ch för skida år. I detta arbete presenteras en beräkningsmetd, sm utveckats för att användas för dade svenska jrdar under vegetatinsperiden. Sm bakgrund ti utfrmningen av metden ges i de inedande avsnitten översikter över förhåanden sm inverkar på vatteninnehå ch vattenmsättning i marken 58

5 ch över några i itteraturen beskrivna beräkningsmdeer. Användningen beyses med ika exempe. Beräkningarna har skett med datr enigt prgram sm utarbetats vid avdeningen för hydrteknik. Den största deen av prgramarbetet har utförts av agrnm Trygve Fahstedt. Assistent Gert Huthen har utfört erfrderiga krrigeringar ch kmpetteringar av de första prgrammen ch även genmfört en rad kntrer. Jag vi tacka båda för utmrdentigt värdefu medverkan. Undersökningen har devis bekstats med ansag från Statens råd för skgs- ch jrdbruksfrskning. 2. Förhåanden sm inverkar på vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd Hur vatteninnehået i ett övre jrdager varierar under vegetatinsperiden berr i första hand på nederbördens strek ch fördening samt på avdunstningen. Nederbördens infytande mdereras dck på ika sätt. Jrdens aktuea vatteninnehå ch dess egenskaper sm vattenhåande ch vattenedande system avgör såunda hur mycket vatten sm i en given situatin kan magasineras. Grundvattenytans äge har betydese genm att påverka den vattenhåande kapaciteten ch den kapiära uppmatningen. Avdunstningen från marken eer från mark ch bestånd maximeras av vädereksförhåandena ch berr sedan av vattentigången i marken ch av markytans eer växttäckets egenskaper. Hur dessa ch en de andra faktrer i ika avseenden inverkar på vatteninnehå ch vattenmsättning i marken ska jag här söka ge en bid av. Markens egenskaper sm vattenhåande ch vattenedande system Bindningskarakteristik. Ettjrdprvs eer en jrds vattenhåande egenskaper kan karakte- riseras med en bindningskurva, sm beskriver sambandet mean vattenhat ch fysikaiskt bindningstryck för vattnet i jrden. I fig. finns sådana kurvr för prv från tre ika jrdar. Andra data för dessa jrdar redvisas i tabe 8. Det ska inskjutas att här ch i det föj ande användesdemarkfysikaiska begrepp ch definitiner, sm sammanstäts av Anderssn & Wikert (1970). Kurvrna i fig. ger uppysningar m hur mycket vatten sm respektive jrdar kan håa när hea prvymen är fyd med vatten ch hur mycket härav sm kan avföras vid anäggning av bestämda vattenavförande tryck. Jrd Tö innehåer såunda 39 vymprcent vatten när prvymen är fyd men endast ca 7,5 vymprcent vid ett vattenavförande tryck av 1,0 m vattenpeare (m v.p.). För jrd U O är mtsvarande värden 47 respektive 35,5 vymprcent. I naturen medför en bestämd sänkning av grundvattennivån en ika str ökning av det vattenavförande trycket i en viss nivå. Kurvrna i fig. kan därför användas för att beräkna hur mycket vatten sm kan rinna av från skiktet cm på respektive jrdar vid ika stra grundvattensänkningar. Mtsvarande uppgifter kan erhåas för andra skikt. Uppysning fås ckså m hur mycket växttigängigt eer upptagbart vatten sm kan magasineras vid ika grundvattendjup. Nedre gränsen härför - vissningsgränsen - räknas igga vid ett bindningstryck på ca 150 m v.p., viket mtsvarar p F-värdet 4,2 (pf= 10 g (cm v.p.)]. För exempen i fig. igger vissningsgränsen vid,9 (Tö), 6,7 (A) ch 23,9 (U O) vymprcent. Sambandet mean vattenhat ch fysikaiskt bindningstryck berr av prsystemets utfrmning ch av prväggarnas ytegenskaper. Både naturiga prcesser såsm krympning ch sväning ch dingstekniska åtgärder såsm bearbetning ch tiförse av rganiskt materia påverkar jrden i dessa avseenden ch förändrar därför dess vattenhåande förmåga. Vattenbindningen är dess- 59

6 Vattenbindande tryck, m.v.p Ekvivaent prdiameter 0,001 mm (~) 0, , ,06 0, , , , ;+H-r.... i\)-..-_ ~ ' " ' , , , , ,0 30 1,5 20 3, ,0 7, H 1 i. --i" i'\ U 10 t. f-; r-1- p F 7,0 i--f- 6,8 6,6 6, ,0 --f- 5,8 5,6 5,4 5,2 5, ,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 +--j---j j 1\ u f', i'-. A 1\ 3,2 ~fi!iiiib u ~ u ~ ~ ~~~ T~ö~~~~~'\:\ 2.2 ~. 7 FF. "'- 8:! ~~\"Cj~~~~~~~~ ::~ ~--~ ~ 1,6 0,3 f---f-,..... "! 1,4,2 ~--++-+~+-hh h-+- 1 '.,f\.''-'~f 1, r~=~=~~~~~~!~~~~'~a~ 1 0 0,05 - u 0,04,\)_ ~J=f , O,DJ 1\ '\ 1\i f-i-- 0, ,02 ' t,, ' ' \ C':\J j_= i.u, Vattenhat, v.-% Fig.. Samband mean vattenhat ch fysikaiskt bindningstryck för prv från en sandig mjrd (Tö), en erig rna-mjäajrd (A) ch en styv era (U 10). Prven härrör från skiktet cm. De har undersökts i naturig agring. ~ Reatin hetween wafer cntent and matric wafer retentin fr a sandy am (Tö), a si/ty am (A) and a cay si (U 10). The sampes we re taken frm the cm ayer. They were examined withut disturbing the natura structure. utm temperaturberende. Vid stigande temperatur sjunker ytspänningen ch därmed det kapiära bindnings trycket. Kurvrna i fig. har erhåits vid bestämning på ursprungigen vattenfyda prv. De gäer därför vid successiv upptrkning. Uppfuktning av samma jrdar från ett trrt tistånd skue ha gett kurvr, sm mean änd- punkterna hade egat ti vänster m respektive kurvr i figuren. Denna hysteresis i sambandet mean vattenhat ch bindningstryck innebär att en viss vattenhat i fät kan svara mt ika tryck vid skida tifåen ch mvänt att vattenhaten kan vara ika vid samma bindningstryck. Vanigen redvisas ch användes endast samband erhåna från ursprungigen vattenfyda prv. Detta är mtiverat av att marken i rege är mer eer mindre kntinuerigt utsatt för trkande betingeser medan uppfuktning fta sker intermittent. Ett skä är emeertid ckså att sådana samband är ättast att experimentet bestämma. För att ta upp vatten måste rötterna kunna mbiisera ett vattenavförande tryck sm är minst ika strt sm summan av det fysikais- 60

7 V.-% \ \ \.. 20 \...-3ttm10mm \ \ )rstim30min 40 \ 60 \ 80 \ \ \ E 100 \ 0: 26 dygn/ :J ' Pr - sitet, F i g. 2. Vattenhatsfördening i en hmgen jrd av sandig m vid ika tidpunkter efter påbörjad dränering mt en grundvattenyta på 2,0 m djup. Jrden var vattenfyd före dräneringen. - Si water prfies in an unifrm sand du ring gravity drainage frm sauratin t a statina/y wafer tabe at 2.0m. ka bindningstrycket ch av det smtiska värdet hs mark vätskan. Denna summa utgör jrdens ttaa vattenbindande tryck sett från växtens synpunkt. Den kan bestämmas genm mätning vid knstant temperatur av ångtrycket över ett jrdprv, sm är i fuktighetsjärnvikt med mgivande uft. Det smtiska värdet () kan skattas från uttrycket (atrnsfärer)=0,082 c(t+273), i viket c är markvätskans innehå av smtiskt verksam substans i rnaer per iter ch t är temperaturen i c. Inm trra mråden kan satanrikning i marken mer eer mindre het begränsa växternas möjigheter att ta upp vatten. I vårt kimat trde det smtiska värdet nrmat inte bi så högt under fätförhåanden, att det nämnvärt försvårar vattenupptagningen. Vattning med sathatigt vatten medför dck risk härför. Sannikt kan ckså stra gödsemängder medföra att vattenupptagningen försvåras. Wikander (1965) har för tre jrdar funnit, att mycket höga handesgödsegivr kan ge smtiska tryck på 5, -7,3 atmsfärer (51-73 m v.p.) vid vissningsgränsen järnfört med, 1-1,3 atmsfärer utan tiförse av handesgödse. skinaden medförde en höjning av vattenhaten vid vissningsgränsen (bestämd bigiskt) med 0,3 - ca 2 vymprcent. Dräneringsämvikter chfätkapacitet. Om grundvattenytan i en jrdpeare eer jrdprfi sänkes från ytan ti en ägre statinär nivå, utbidas efter en tid en för jrden typisk vattenhatsfördening vanför grundvattnet. I fig. 2 beyses tidsförppet vid en sådan dräneringsprcess. Vattenhatsfördeningen efter 26 dygn - med ytan skyddad för avdunstning - kan här betraktas sm en dräneringsjärnviktskurva, även m en iten avrinning pågick ännu efter så ång tid. Resutaten i fig. 2, iksm de i fig. 5 ch 6, är från pubicerade undersökningar tisammans med S. Anderssn. Kurvrna i fig. beskriver tre ika jrdagers vattenhåande egenskaper. De kan emeertid ckså ses sm dräneringsjärnviktskurvr för tre jrdar, vika är hrngent uppbyggda genm hea prfien. Skaan i meter vattenpeare ängs den vänstra vertikaa axen anger då höjden i meter över en grundvattenyta. I naturen varierar nrmat jrdens sarnmansättning ch egenskaper med djupet. Med en karakteristik av enskida ager såsm i fig. kan man dck bestämrna dräneringsjärnviktskurvr för önskade grundvattennivåer i viken prfi sm hest (Jhanssn 61

8 Vymprcent Vymprcent Vymprcent ' ;10 « a r ' "" -I Vj..:s i! 1, 1 r i U! 1 10 i f-:40mm Vissnin gsgräns 15 i Vtr f-~ ~rsitet :>;mm 17 ' \ [wdr3,0_ ~1r~m f-. -t- 65.!. i 70!>--Wdr 9 0 i 50 a 55 ~t ! v +1 h ~~ f\l -~~, 10Smm. t i'\ HJO f Ii, i i P.' mm \ --- 1\ -~ U-~ -1 ~! i t± H- t-f - 65 H-+1-+HI-+-HHt+-+-+-f H-f+--J-+-Ji---+f-i'H-1'--Imm~ H*-1-~----HH+t.++-iHa H ib'{.:IH''':t--i H-#---H-----IP."59"1im~mH-+++ ~~~~~~~+H~~~- 95 ~.fii-+--h-+-+i ~~+h- 100L~II_L~~~L~~~~-1_ Fig. 3. Vattenhatsfördening i den övre metern av markprfien vid dräneringsjämvikt med en statinär grundvattenyta på ika djup på en sandig mjrd (Tö), en erig m-mjäajrd (A) ch en styv era (U 10). Prfi A har antagits ha samma textur ch hydrgiska egenskaper i hea skiktet cm. Wctr,,s, Wdr,I, etc. visar vattenhatsfördeningen vid jämvikt med en statinär grundvattenyta på djupen 0,5 m, 1,0 m etc. - Si wafer prfes at different drainage equiibria n a sandy am (Tö), a si/ty am (A) and a cay si (U JO). The si A was assumed t have identica mechanica/ cmpsitin and hydrgica/ prperties thrughut the cm ayer. \Var,.5, War, 1.0 etc. indicate that the equiibrium hds fr a drainage depth f0.5, 1.0 m etc. 1964). Exempe på sådana häredda kurvr ges i fig. 3 för de tre prfier sm är representerade i fig.. Diagrammen visar hur mängden dränerbart vatten ch den vattenhåande kapaciteten berr av grundvattenytans äge för varje prfi. De visar ckså hur stra skinader, sm kan finnas mean ikajrdar i dessa avseenden. Mjrden (Tö) kan såunda dräneras på ca 77% av sitt maximaa vatteninnehå i den övre metern när grundvattendjupet är 3 m. Mtsvarande siffra för erjrden (U O) är 22%. I Tö påverkas den 62 vattenhåande förmågan starkt av förändringar i grundvattennivå inm djupintervaet 0-3 m. M-mjäajrdens vattenhåande kapacitet är reativt starkt infuerad även av djupare variatiner i grundvattenstånd,medan erjrdens kapacitet påverkas reativt itet av någn meters förändring i vattenstånd, när grundvattennivån igger djupare än m. Hur snabbt en dräneringsjämvikt reaiseras berr på jrdens edningsförmåga samt på hur djup prfi sm berörs. Av fig. 2 framgår att nedsjunkning kan pågå under ång tid i en hmgent uppbyggd jrdpeare. Ett tätt, svårgenmsäppigt ager kan fördröja dräneringen av vanföriggande dear av en prfi. Ett ager grvt materia kan ha samma verkan, ti föjd av att det ätt tömmes på en str de av sitt vatten ch därför får åg edningsförmåga (jfr fig. 4). Dräneringskurvr är experimentet vä definierade ch reprducerbara. I dagigt ta ch för praktiskt bruk är det dck vanigare att använda beteckningen fätkapacitet för den mängd vatten sm mer eer mindre varaktigt kan håas i ett jrdager eer i en prfi. I vårt and är varje dad jrd nrmat fyd ti ett fätkapacitetsvärde på våren, när

9 tjäen gått ur jrden ch avrinningen från täckdikessystemet i strt sett har upphört. Ungefår samma fynadsgrad kan uppnås senare under växtsäsngen inm någt ti några dygn efter stra nederbördsmängder eer efter bevattning. Ett fätkapacitetsvärde bestämt på våren eer en krt tid efter en större vattentiförse är i rege tifyest för praktiskt bruk. Vid mera detajerade studier rörande markens vattenhushåning bör däremt den vattenhåande kapaciteten reateras ti grundvattenytans äge. Inm trra mråden med stra grundvattendjup är rtznen nrmat underagrad av jrd med åg vattenhat. I sådana fa är det naturigt att fätkapaciteten får ange den vym vatten sm kan håas sedan mfördening i prfien efter regn eer bevattning praktiskt taget upphört. I frtsättningen av detta arbete avses med fåtkapacitetsvärde, m ej annat säges, den mängd vatten sm ett jrdager eer en prfi kan håa vid dräneringsjämvikt med en statinär grundvattenyta på,5 m djup. Växttigängigt vatten. At vatten i jrden, sm förekmmer eer kan förekmma mean het utfyt prsystem ch vissningsgränsen, är tigängigt eer upptagbart för växterna, m markvätskans smtiska värde kan försummas. Sm övre gräns för vymen upptagbart vatten räknas dck i rege ett fåtkapacitets- eer dräneringsjämviktsvärde. Vattenhaten vid vissningsgränsen anger hur mycket vatten sm ej är upptagbart för växterna. Vissningsgränsen kan bestämmas bigiskt ch fysikaiskt (Wikert 1964). Bigisk bestämning sker i rege genm ding med srs ch vete. Man får då ett värde sm berr både av det fysikaiska ch av det smtiska bindningstrycket i jrden. Fysikaisk bestämning sker vanigen i tryckkammare. Ett sådant värde är berende av det smtiska trycket ch endast bestämt av jrdens textur. Ju finare jrden är dest högre bir vattenhaten vid vissningsgränsen (jfr fig. 1). Lerfraktinens infytande är het dminerande (Wikert 1964). Genmsäppighet ch kapiär edningsförmåga. Vattnet i jrden kan under vegetatinsperiden röra sig sm vätska ch sm ånga. Mängdmässigt är vätsketransprter het dminerande i våra dingsjrdar. Ängtransprter genm strömning ch diffusin. har betydese främst i ytiga ager, där det utbidas störst gradienter i ufttryck ch i ångtryck (Eding 1973). Den vätskevym sm per tidsenhet rör sig genm ett tvärsnitt av marken är en funktin av en edningskefficient ch en tryckgradient (Darcy's ekvatin). Om prsystemet är het vattenfyt är vattenföringen v per tidsch ytenhet bestämd av reatinen v=k I, där k är en genmsäppighets- eer permeabiitetskefficient ch I den hydrauiska gradienten (faet). Kefficienten k är prprtine mt en för materiaet - jrden karakteristisk permeabiitetsknstant ch mvänt prprtine mt vattnets kinematiska visksitet, sm avtar när temperaturen sjunker. Permeabiitetsknstanten är i sin tur prprtine mt kvadraten på en medeprdiameter (Anderssn 1953). Vattenföringen i en pr är såedes prprtine mt fjärde ptensen på prvidden. I er- ch mjäajrdar är därför k-värdet praktiskt taget het bestämt av vattenföringen i sprickr, rtkanaer ch maskgång ar. Data m k-värdet erfrdras b. a. vid anays av prbem rörande grundvattenströmning. För de dear av en jrdprfi sm nrmat är beägna vanför grundvattennivån kan k-mätningar ge infrmatin m markens struktur ch strukturstabiitet samt m dess infitratinskapacitet I en mättad jrd är vattenströmningen v per tids- ch ytenhet bestämd av uttrycket v =k(w ). I(w ), där k(w) är jrdens kapiäraedningsförmåga ch I(w) gradienten i fysikaiskt bindningstryck. Både k(w) ch I(w) berr på vattenhaten. k(w) kan ckså ses sm en funktin av det vattenbindande trycket. När vattenhaten minskar, reduceras k(w) reativt sett mer än I(w) ökar, viket 63

10 1 J:' ~ 1tf 6 7 ~ i---,: ' // 2 ' 1 3 A,/~ / 4 / t U10,J J 1(} 1 1(} 2 1(} 3 1tf 1-6 f 1tf 7 5 t, E 7 ;r; 8. // A y ~~ ~ "Tö 7/' IJ/! /'U10 /J v s 1() Vattenhat, v.- % Vattenbindande tryck, cm v.p. Fig. 4. Beräknad kapiär edningsförmåga för prven i fig. sm funktin av vattenhait ch av vattenbindande tryck. - Capi/w-y cnductivity f the sis in Fig. as reated t wafer cntent (eft) and t matric tensin (right). 1he curves were cacu/ated jiwn the data in Fig.. medför att v minskar. Ju trrare jrden är dest större vattenavförande tryck erfrdras för att avföra en bestämd vattenmängd. Hur den kapiära edningsförmågan k(w) kan ber av vattenhaten ch av det vattenbindande trycket iustreras i fig. 4 för de tre jrdar sm är representerade i fig.. Sambanden har bestämts för 20 C med ekvatin 7" hs Anderssn ( 1969 b) på basis av data från respektive kurvr i fig.. Nämnda ekvatin gäer för en ideaiserad mde med prvymen fördead på ett anta cirkuära genmgående kanaer ch ger därför utan krrektin atför höga värden på k(w ). I detta fa har aa primärt erhåna värden på k(w) reducerats genm mutipikatin med medevärdet för kvten mean uppmätt genmsäppighetskefficient k ch beräknad edningsförmåga för vattenfyd jrd. De i fig. 4 redvisade sambanden bör ge en i strt riktig bid av hur de tre jrdarnas kapiära edningsförmåga berr av vattenhat ch bindningstryck. Sm synes skijer sig jrdarna från varandra främst när det gäer edningsförmågans berende av vattenhaten. Vid t. ex. 30 v.-% är edningsförmågan ca O, 11 cm/tim för den sandiga mjrden (Tö), 0,001 cm/tim för rna-mjäajrden (A) ch endast 0,00001 cm/tim för den styva erjrden (U 0). Vid åga vattenbindande tryck (% 00 cm v.p.) har Tö högst ch U 10 ägst edningsförmåga. Vid stra vattenbindande tryck (~3 000 cm v.p.) är förhåandet mvänt. Icke vid någt tryck är dck edningsförmågan för någn av jrdarna mer än ca O gånger större än för en annan j rd. Infitratin ch perkaatian Vatten infitrerar en mark, när det söker sig ner genm markytan. Perkatian är röresen nedåt genm jrdprfien mt grundvattnet. Om tiförsen per tidsenhet är större än den vym sm kan infitrera, får man ytvattenbidning eer ytvattenavrinning. Perkeran- 64

11 50 ] 40 ' E -:;f 30..c.!e ~ "'..c "' ~ 20 ~ ~ ~ :;: 10 c Timmar efter start Fig. 5. Infitratinskapacitet sm funktin av tiden vid kntinuerig infitratin i en hmgen sandig m. Jrden var från början ufttrr. Dess permeabiitetskefficient var 3, cm/tim. -Infitratin capacity as a fimctin f time fr cntinuus infitratin in t an unifrm sand. At the beginning the si wafer cntent was 0.7 vwne perc ent. The wafer height a b ve the s i swface was cm. The cejficient fpermeabiity (hydrauic cnductivity) f the si was 3.1 cm/hur. Timmar efter start=hurs after start. de vatten sm når grundvattnet eer vanföriggande kapiära zn med hög vattenhat höjer grundvattennivån eer avrinner i grunden. Infitratin. Det är nödvändigt att skija mean infitratinskapacitet, sm anger den möjiga infitratinshastigheten, ch aktue i nfitra ti n s hastighet. Infitratin s kapaciteten berr i första hand av hur markens prsystem är utfrmat ch av hur vattenfyt det är. Den påverkas dessutm b. a. av markytans tpgrafi ch av växttäcket samt av det tiförda vattnets temperatur ch sathat (Ward 1967). Vid förekmst av ytvatten inverkar ckså vattendjupet. Säsngvariatiner i temperatur ch markfuktighet samt brukningsåtgärder bidrar ti att infitratinskapaciteten i dad jrd vanigen varierar under vegetatinsperiden. För ett bestämt prsystem minskar infitratinskapaciteten v asympttiskt med tiden efter infitratinens start (fig. 5). Begynnesevärdet bir ägre ju högre vattenhaten är. För en hmgenjrd med samma initiavattenhat genm hea prfien kan v tifredsstäande beskrivas med ekvatinen v=k t- 1 / 2 +A (Phiip 1957). Här är K en knstant sm b. a. berr av vattenhaten. Termen A, sm är det gränsvärde hastigheten v når efter ång tid, är ika med permeabiitetskefficienten k i Darcy's ekvatin för strömning i vattenfyd jrd. Fig. 5 ger exempe på infitratinskapacitetens avtagande med tiden i en sandig m med initiavattenhaten 0,7 v.-%. Undersökningen har utförts med samma jrd sm studierna i fig. 2. Jrden var packad i en 2m ång peare. Under hea infitratinsförppet hös en knstant vattennivå cm över jrdytan. Våtfrnten nådde pearens bas 10 1/2 timmar efter infitratinens start. Att infitratinshastigheten avtar med tiden berr främst på att gradienten i vattenavförande tryck reduceras efterhand sm våtfrntens djup ökar. Även andra faktrer, såsm tisamning i ytagret, igensättning av större kanaer ch sprickr samt kida sväning kan emeertid bidra ti att nedsätta hastigheten. Ett starkt uttrkat ytskikt kan iband uppvisa ett befuktningsmtstånd, sm medför att infitratinshastigheten begränsas i ett inedningsskede ch ökar ti dess att ytskiktet genmfuktats. U n der sådana förhåanden kan våtfrnten tränga ner på ett regebundet sätt ch jrden bi jämnt uppfuktad (Bnd 1968). Infitratinshastigheten kan ckså begränsas av att ufttrycket ökar framför en sammanhängande våtfrnt I fät trde detta vara reativt vanigt. Det finns dck uppgifter m att vatten börjat rinna i dräneringssystem strax efter regn sm en föjd av ett ökat ufttryck i marken (Wisn & Lutin 1963). Sedan infitratinen upphört, trkar ytagret nrmat upp genm nedsjunkning av vatten i prfien samt genm avdunstning ch 65

12 eventue transpiratin. Detta medför att infitratinskapaciteten ökar. Reinhart & Tayr (1954) har visat att endast en timmes avbrtt i vattentiförse kan ge en str ökning i infitratinshastighel Ward (1967) påpekar att den ttaa infitratinen vid regn i skurar sannikt bir någt större än när samma regnmängd faer kntinuerigt. I naturen varierar i rege prstreksfördening, genmsäppighet ch vattenhat med djupet i marken. Det är då svårare att se hur ika faktrer påverkar infitratinskapaciteten än i en hmgenjrd med samma vattenhat i hea prfien. Studier av Cman & Bdman (1945) visar t. ex. att det skikt sm har ägst genmsäppighet bestämmer infitratinshastighetens strek, när våtfrnten nått skiktet ifråga. Mier & Gardner (1962) har visat att även ett tunt skikt med grvt prsystem kan medföra att infitratinshastigheten reduceras. Perkatian ch mfördening av vatten. Bdman & Cman (1944) ch Cman & Bdman (1945) har i kassiska arbeten visat hur vatteninnehået varierar med djupet under pågående infitratin. De urskijer uppifrån räknat en edningszn med reativt knstant vattenhat ch en uppfuktningszn, sm avgränsas nedåt av en våtfrnt I det första arbetet taas ckså m en ytig mättnadszn ti högst,5 cm djup ch m en övergångszn från denna mt edningsznen ti ett djup av högst 5 cm. Ledningsznens utsträckning ökar under infitratinen. Bdman & Cman (1944) fann att denna zns vattenhat mtsvarade en utfynad av ca 80% av prsystemet i två ursprungigen ufttrra jrdar av mig ättera ch mjäig ättera. Det vattenbindande trycket var i båda faen mkring 30 cm v.p. Medevattenhaten i edningsznen bev någt ägre vid infitratin i fuktigare jrd (Cman & Bdman 1945). Ett generet gitigt resutat var att våtfrntens nedträngningshastighet ökade ch att infitratinshastigheten minskade med stigande initiavattenhat Här ska nämnas att vid de undersökningar sm redvisas i fig. 5 var prvymen bakm våtfrnten i genmsnitt vattenfyd ti 73 %, viket var ika medjrdens fynadsgrad i den kapiära znen mean höjderna 15 ch 70 cm över en statinär grundvattenyta. Medevattenhaten bakm våtfrnten mtsvarade såedes i detta fa ett vattenbindande tryck av mean 15 ch 70 cm v.p. När infitratinen upphört sker en mfördening av vatten i prfien. Har våtfrnten nått ti eer i närheten av en grundvattennivå eer ett dränerande skikt utbidas efterhand en dräneringsjämvikt (fig. 2). Är jrden trr reativt djupt under våtfrnten sker en nedsjunkning av vatten från edningsznen ti djupare ager. Denna prcess kan pågå under ång tid, men förändringarna i ika skikt bir vanigen så små inm någt ti några dygn att de från dingssynpunkt kan försummas. I fig. 6 redvisas resutat från studier över nedsjunkning efter infitratin, vika genmförts i packade jrdpeare med samma jrd sm ti undersökningarna i fig. 2 ch 5. I fig. 6 har inagts kurvr för dräneringsjärnvikter vid 1,5 ch 2,5 m grundvattendjup. Efter 4 dygn har vattenhaten i prfiens övre 20 cm sjunkit nästan ti dräneringsjämviktskurvan för,5 m. Efter ytterigare 17 dygn har det översta skiktet samma vattenhat sm jämviktskurvan för 2,5 m. Under den första våtfrnten har vatten påfyts ungefår ti den mättnadsgrad sm svarar mt dräneringsjämvikten vid 2-2,5 m grundvattendjup. Undersökningar av b. a. Biswas et a. (1966) ch Gardner et a. (1970) har gett fördeningskurvr för ikajrdar sm vä överensstämmer med resutaten i fig. 6. Yungs (1958) har däremt för ett reativt grvt ugnstrrt materia av gaspärr fått en markant ansaming av vatten närmast vanför våtfrnten under hea mfördeningen. Denna vattenhatsfördening över våtfrnten hade såedes samma frm sm en dräneringsjämviktskurva. Hur snabbt mfördeningen sker berr inte bara av prstreksfördening ch initiavat- 66

13 E u a. :::> , V.-% Prsitet, Dräneringsjämvikt... 1,5mgr.v.y. Dräneringsjämvikt 2,5 m gr. v.y Fig. 6. Vattenhatsfördening i en hmgen jrd av sandig m efter ika ång perkatinstid sedan jrden i ufttrrt tistånd - vattenhat 0,7 vymprcent - tiförts 40 mm på ytan. Ytan var skyddad från avdunstning. -Si water prfies in an unifrm sand du ring redistributin after swface appicatin f 40 mm. At the beginning the si wafer cntent was 0.7 vume percent. Evapratin ss frm the si surface was prevented. Dräneringsjämvikt=drainage equiibrium, gr. v.y. =depth f wafer tabe, dygn=days, tim. =h urs, min. =min u tes. tenhat utan ckså av våtfrntens djup när infitratinen upphör. På en jrd med str ande prer av samma strekskass kan röresen nedåt vara betydig efter en iten vattentiförse. Efter större vattenmängder ch uppfuktningsdjup sker mfördeningen ch dräneringen av prfiens övre de snabbare (Biswas et a. 1966, Mier & Kute 1967). I fät kan skinader i prs treksfördening ch i vattenhat mean ika ager få strt infytande på mfördeningens förpp. Där inverkar ckså avdunstningen från markytan ch växternas vattenupptagning. På en erjrd med vä utveckad aggregatstruktur eer med rtkanaer, maskgångar ch sprickr kan vatten under infitratinen röra sig nedåt i grövre hårum samtidigt sm prfien uppfuktas. Den vertikaa mfördeningen efter infitratinen bir då mindre än i en jrd sm saknar grövre strukturdrag. Kapiär upptransprt I mättad jrd - med vattenhat ägre än vid dräneringsjämvikt - rör sig vattnet under vegetatinsperiden huvudsakigen under infytande av gradienter i kapiärt bindningstryck ch ti föjd av skinader mean kapiärt tryck ch rötternas vattenavförande tryck. Anderssn & Wikert (1970) anger att agarna för kapiaritet kan anses gäa ned ti prvidder på I0-6 cm. En vattenmenisk i en så iten pr kan upptaga vattenavförande tryck på upp ti 300 atmsfärer, viket är 20 gånger mer än vad växterna nrmat kan mbiisera. Den maximaa kapiära stighöjden i en jrd är större ju finare prer jrden har. Den ökar såunda från mindre än cm i grvt grus ti uppskattningsvis minst 300 m i finer (Anderssn 1960). Ju finare prerna är, dest större bir dck strömningsmtståndet. I rege har kapiariteten därför störst betydese på finm- ch grvmjäajrdar. Där kan vatten stiga ti reativt str höjd på krt tid (Beskw 1935, Anderssn 1960). Hur mycket vatten sm under ika betingeser kan sugas upp per tidsenhet ti rtznen eer markytan från underiggande fuktigare ager eer från en grundvattenyta, finns det emeertid bara ett fåta fätundersökningar sm beyser. De festa kapiaritetsstudier såvä i vårt and sm utmands har genmförts på abratrier, i rege med mpackadejrdpeare. Kapiärströmningen per tids- ch ytenhet ti ett trrt jrdager är prprtine mt det vattenförande skiktets kapiära edningsförmåga k(w) samt mt gradienten i drivande 67

14 v= 180 A.-- / v= 0,05 mm/tim 120 E Tö ",.-... i:-100 u 10 w ~--... n! / > / -g 80 :J A L \ " ~ L... V= 0,2 Q) }; 60 mm/tim ' - ' :Q' U :r: ~~ f./ " Tö v= 2,0 20 } mm/tim Vattenbindande tryck, cm v. p. Fig. 7. Vattenbindande tryck sm funktin av höjden över en knstant grundvattenyta vid ika värden på statinär kapiär strömning v. Beräknade värden för tre hmgena jrdar med de egenskaper sm redvisas i fig. ch 4. - Matric water tensin as a jimctin f the height abve the water tabe fr varius rates f stec1dy capiw)' ris e. The curves were cacuatedfi"m the data in Figs. and4 and are vaid fr the sis in t hese diagrams. tryck. Vid statinär strömning med hastigheten v från nivån z ti z+&; över en knstant grundvattennivå gäer ekvatinen v=k(w )[th-&:]/ &;. Termen M är skinaden i kapiärt bindningstryck mean den övre ch den undre nivån. (Om &; anges i cm anges th i cm v.p.). Denna ekvatin har använts för att beräkna de samband sm redvisas i fig. 7-9 för de jrdar sm är representerade i fig.. Resutaten har medtagits främst för att beysa hur kapiärströmningen berr av det vattenbindande (vattenavförande) trycket ch av höjden över grundvattenytan för ika jrdar. Erfrderiga data m k(w) sm funktin av det vattenbindande trycket har hämtats från fig. 4. I fig. 7 iustreras hur det vattenbindande trycket varierar med höjden över en grundvattenyta vid ika värden på statinär strömning. Dessa samband ger emeertid ckså infrmatin m hur strt vattenavförande tryck sm krävs på ika höjder för att bibehåa en viss uppsugning samt m hur högt över grundvattenytan sm en bestämd uppsugningshastighet kan reaiseras. I dessa avseenden skijer sig de tre jrdarna tydigt från varandra. För den ättaste jrden (Tö) ökar inte den maximaa höjden för respektive hastigheter när det vattenavförande trycket överstiger 000 cm v.p. ch vid v~0,2 mm/tim nås maximihöjderna vid så åga tryck sm ~500 cm v.p. För Ieijrden (U O) ökar däremt höjderna för givna hastigheter ännu vid ett så högt vattenavförande tryck sm O 000 cm v.p. Liknande skinader mean grövre ch finare jrdar har redvisats av b. a. Wind (1960), Rijtema (1965) ch Wesse- Iing & Wit (1968). För eijrden är de maximaa höjderna vid respektive uppsugningshastigheter ägre än för de andra jrdarna. På m-mjäajrden (A) kan hastigheter ~0,2 mm/tim reaiseras på större höjder än i jrd Tö. Vid hastigheter >0,2 mm/tim är förhä- Iandet mvänt. Diagrammen i fig. 8 ger infrmatin m hur mycket vatten sm kapiärt kan sugas upp per timme ti ika nivåer över en knstant grundvattenyta sm funktin av det vattenavförande trycket i respektive nivåer. Sm synes ökar upptransprten i jrd Tö endas t betydigt när trycket bir större än 300 cm v. p. För grundvattendjup av högst 60 cm är uppsugningshastigheten störst i jrd Tö, för större grundvattendjup är uppsugningen per tidsenhet störst i jrd A. I fig. 9 visas hur den maximaa upptransprten vid ett vattenavförande tryck av 000 cm v.p. berr av höjden över grundvattennivån. Vid detta tryck har 68

15 cm , E ' E E 1.6 Tö 1.6 A 1.6!L1Q 1.2 O> !: c: E 40 30cm ~ ~ "' "' " ~ cm ~ Vattenbindnde tryck, cm v. p. 40 Fig. 8. Vattenbindande tryck på ika höjd över en knstant grundvattennivå sm funktin av kapiär strömningshastighel Beräknade värden för tre hmgena jrdar med de egenskaper sm redvisas i fig., 4 ch 7. - Matric water tensin at varius heights abve a statinary water tabe as a functin f the rate f capiary rise. The curves we re cacuated and are vaidfr the s is in F i g.. jrdarna Tö ch A ika str upptransprt 65 cm över grundvattenytan. Det ska understrykas att värdena i fig. 7-9 gäer för hmgenajrdar ch grundar sig på beräknade data m kapiär edningsförmåga. Liknande bestämningar av andra auktrer har i amänhet gett ägre värden för mtsvarande typer av jrdar, viket skue tyda på att mina värden för kapiär edningsförmåga (fig. 4) är för höga. Rijtema (1965) har t. ex. fått en kapiär upptransprt av 0,9 mm/dygn på en erig sandig m ch 0,8 mm/dygn på en murik styv era ti 50 cm höjd över en grundvattenyta vid ett vattenavförande tryck av 000 cm v.p.giese eta. (1972) har undersamma förutsättningar fått 7 mm/dygn för en erig sandig m ch någt mindre än mm/dygn för en mufattig styv era. Undersökningar med hmgena jrdpeare på abratrium visar i rege höga värden för kapiär upptransprt under statinära förhåanden. Mre (1939) har såunda uppmätt 0,2 mm/dygn för en sandig m (Oaky sand) på 105 cm höjd, 4,6 mm/dygn på 46 cm höjd ch 0,3 mm/dygn på 105 cm höjd för en mjäig m (Y fine sand y am) samt 4,6 mm/dygn på 50 cm höjd för en mjäig era (Y day). Det vattenavförande trycket, sm skapades med en trkande uftström, bör ha överstigit 00 atmsfärer. Transprthastigheterna är i ett par fa större än för mtsvarande jrdar i fig. 9. Ännu större kapiära transprter redvisas av Håkanssn (1956) från direkta mätningar ch från kakyer grundade på kapiära stigförsök. Mätningarna gav b. a. föjande värden: För en grvrnafraktin (0,075-0, 125 mm) 15, mm/tim på 33 cm höjd ch 0,22 mm/tim på 54 cm höjd, för ren finm (0,02-0,06 mm) 15,3 mm/tim på 54 cm höjd ch för ren grvmjäa (0,006-0,02 mm) 69

16 2,0 1,6 :E E E 0,8 0,4 Tö Fig. 9. Maxima kapiärströmning sm funktin av höjden över en knstant grundvattennivå vid ett vattenavförande tryck av 000 cm v.p. Beräknade värden för tre hmgenajrdar med de egenskaper sm redvisas i fig., 4, 7 ch 8.- Maximum rate f capiary rise at a matric tensin f 000 cm water as afunctin f the height abve a statinaty wafer tabe. The curves we re cacuated and are vaidfr the sis in Fig.. 6,7 mm/tim på 54 cm höjd över en grundvattennivå. Sm sugande materia utnyttjades ufttrr jrd, vars vattenavförande tryck bör ha överstigit 000 cm v.p. I fät måste den kapiära upptransprten av fera skä i rege bi ägre än de värden sm beräknas eer uppmätes på abratrium. För det första kan maximivärdet i värt kimat säan bi högre än O mm/dygn. Uppsugningen är inte heer statinär under dygnet även m grundvattennivån skue vara knstant. Efter en perid med åg upptransprt, t. ex. på mrgnen, kan dck krtvarigt mera vatten sugas upp per tidsenhet än vid statinär transprt under samma förutsättningar (Dhein & Mtt 1956). Hrisntea sprickanvisningar ch skikt med åg edningsförmåga jämfört med prfien i övrigt reducerar uppsugningen. Upptransprten ti rtznen bir dessutm mindre än det möjiga värdet, m det vattenbindande trycket är ågt i rtznens undre de. I abratrieförsök med krta jrdpeare i naturig agring har Dhein & Mtt (1956) vid statinär strömning erhåit, mm/dygn för en sandjrd ch 0,3 mm/dygn för en mjäig ättera på 50 cm höjd över grundvattnet när det vattenavförande trycket var minst 16 atmsfärer. Asyng (1956) har studerat den kapiära uppfuktningen från en knstant grundvattennivå i ysimetrar med 50 cm muhatig erig sand underagrad av 70 cm sandig ättera. Försöken startades på hösten efter ding av havre, sm trkat ut jrden ned mt vissningsgränsen. Därefter skyddades markytan för nederbörd, avdunstning ch temperaturvariatiner. Grundvattenytan hös på,o m djup. I genmsnitt för två försöksperider, sm båda var ängre än 200 dagar, bev uppsugningen,4 mm/dygn ti 50 cm ch 0,3 mm/dygn ti 80 cm höjd över grundvattennivån. I fätförsök på en mjäarik styv era med betesva har Wind (1955) erhåit en upptransprt av i medeta,56 mm/dygn under 98 dagar frän grundvattnet på 50 cm djup ti skiktet 0-30 cm. Medevärdet per dag varierade mean 0,6 ch 3,4 mm för enskida perider m 5 ti 14 dagar. Värdena i tabe är en sammanfattning av den möjiga upptransprtens strek på någrunda hmgena jrdar. Den verkiga uppsugningen per tidsenhet ti rtznen under en växande gröda bör i genmsnitt vara betydigt mindre i vårt and. Trigen kan den försummas på sand- ch erjrdar när grundvattenytan igger djupare än m. På skiktade jrdar bir uppsugningen fta ägre än vad den skue vara för den dminerande jrden i prfien men den kan ckså bi större (jfr Beskw 1935). Generet gäer att uppsugningen minskar m ett skikt får ägre kapiär edningsförmåga än prfien i övrigt under de aktuea dräneringsbetingeserna ch ökar m ett skikt får större edningsförmåga. Med karakteristik av enskida ager såsm i fig. ch 4 är det möjigt att beräkna upptransprtens strek för ika agerföjder ch vattenavförande tryck (Wind 1960, Giese et a. 1972), Avdunstning ch transpiratin Vattenavgången per tidsenhet frän en markyta - avdunstning i inskränkt bemärkese - 70

17 Tabe. Maxima kapiär upptransprt mm per dygn för ikajrdar ch höjder över grundvattnet. Frän Irrigatin, drainage and sainity (1973). - Maximum capiary rise mm per day fr different s is as re at ed t water depth. Frm Irrigatin, drainage and sainity ( 1973). Hög=high, mycket hög=very high. Höjd över grundvattennivå Distance t water tabe, cm Meanera ch styv era C!ay am and cay Finm-grv- Sandjrd Lättera mjäajrd Medium carse L am Sandy am sand , ,5!50 0,2 200 Hög Mycket hög 10 O Mycket hög 2,5 3 Hög 1,0 Hög 0,5 10 0, ,5-1 eer från ett växttäcke - evaptranspiratin - maximeras av vädret eer kimatet. En maxima eer möjig avdunstningshastighet kan bibehåas så änge tifödet av vatten icke begränsas. Vid sådan begränsning bir den verkiga avdunstningen ägre än den möjiga. Vid studier ch anays av prbem sm rör avdunstning, transpiratin ch markvattenbaans, är det nödvändigt med mått på den av vädret bestämda möjiga avdunstningen per tidsenhet. Absuta eer reativa sådana mått kan mätas med någn typ av avdunstningsmätare, inkusive bevuxna sådana, eer beräknas med edning av metergiska data (jfr Jhanssn 1970). Vanigen taar man m ptentie evapratin för fria vattenytr ch m ptentie evaptranspiratin eer ptentie transpiratin för bevuxna ytr. I det föjande kmmer jag att använda termen ptentie evapratin synnymt med möjig avdunstning sm ett metergiskt eer mikrmetergiskt mätt, vars strek i strt sett ska vara berende av den avdunstande ytan. Avdunstning från bar mark. När en fuktig markyta utsätts för trkande betingeser, bir avdunstningshastigheten ti en början av samma streksrdning sm frän en fri vattenyta. Tiföres icke vatten kapiärt i takt med avdunstningen, kmmer först de största vätskeförande prerna ch sedan successivt at mindre prer att tömmas uppifrån. Ytskiktets kapiära edningsförmåga ch avdunstningshastigheten reduceras då starkt. sutigen näs en fas då avdunstningen avtar ångsammare både med tiden ch med ökad uttrkningsgrad. Vattenröreser genm det upptrkade ytskiktet dmineras då av ängtransprt genm strömning ch diffusin. Fig. 10 ger exempe på hur avdunstningen kan förändras med tiden vid ika värden på ptentie evapratin EP' Ju större Ev är, dest krtare bir fasen med knstant hög avdunstning. Dest högre är ckså vattenhaten i ett ytager när avdunstningshastigheten börjar avta. I det enskida faet berr avdunstningen ch upptrkningen förutm av vädereken ckså av jrdarten ch av grundvattendjupet samt av markytans struktur ch behanding (Lemn 1956, Gardner & Hie 1962). Marsha (1959) ch Heinnen (1965) har refererat ch diskuterat en rad undersökningar rörande inverkan av ytstruktur, bearbetning ch marktäckning. Resutaten i fig. 10 gäer för 22 cm djupa cyindrar med finm-grvmäajrd (sandy am) ch för en perid av 50 dagar. Om jrden haft kntakt med ett fuktigt underag hade avdunstningen kanske avtagit ångsam- 71

18 O: _.--Ephög.s:; O U) "' r.s:; U) O c E U) c :::> - ~1---r~----- Tid Fig. JO. Avdunstningshastighet från bevuxenjrd (22 cm djup) sm funktin av tiden vid ika värden på ptentie evapratin EP. Efter resutat hs Gardner & Hie (1962).- Evapratin ratefrm a bare si (22 cm depth) as a functin f time fr different va ues f ptentia evapratin EP' Frm resuts given by Gardner & Hi/e/ (1962). Hög=high, intermediär=intermediate, /åg=w. mare med tiden. I de fa kapiär upptransprt het kan ersätta förusterna från bar mark, bir dessas strek per tidsenhet het bestämda av vädereken ch såedes direkt prprtinea mt den ptentiea evapratinen. J rdartens inverkan beyses i fig.!, där den verkiga avdunstningen i reatin ti den ptentiea satts sm funktin av markens vatteninnehål Liknande samband har redvisats av b. a. Lernn (1956) ch kan erhåas ckså från resutat hs Gardner & Hie (1962). Ett typiskt fenmen är att den reativa avdunstningen E/EP minskar starkt inm ett ganska smat fuktighetsinterval Det gäer särskit för ätta jrdar. En annan sak är att E/EP för bar mark inte tycks påverkas av vädereksförhåandena - streken på EP - i ika hög grad sm den reativa vattenavgången från växande bestånd (fig. 15 ch 16). Enigt fig. 11 är avdunstningen från jrd uttrkad ti vissningsgränsen betydigt ägre än när jrden är mättad ti fåtkapacitet. De aktuea värdena är ca 7% för sandjrden ch 23% för erjrdenjämfört med vid fåtkapacitet. Resutat från andra undersökningar igger i rege inm dessa gränser (Lemn 1956). Gardner (1958) räknar med att ängtransprten genm ett ytager på bar mark säan överskrider men vanigen är mindre än 20% av den möjiga vätsketransprten från fuktig jrd under iknande vädereksförhåanden. Evaptranspiratin vid ika markfuktighet. Så änge växtemas transpiratin genm kyvöppningarna icke begränsas är evaptranspiratinen per tidsenhet från ett bestånd ika str sm eer prprtine mt en ptentie evapratin, sm bestäms av vädereksförhåandena. Begränsning sker när baans uppstår mean transpiratin ch rötternas vattenupptagning. Ju fuktigare vädret är, dest ängre kan rtznen uttrkas innan transpiratinen inskränkes. Detta framgår kart av de resutat från Denmead & Shaw (1962), sm återges i fig. 12. Vid ågt värde på EP har transpiratinsströmmen kun- Fig. 11. Kvt mean verkig avdunstning E från bar mark ch ptentie evapratin EP sm funktin av markens vatteninnehål Exempe från Hmes & Rbertsn (1963) för en sandjrd ch en erjrd vid två värdenpåep' Yv=vatteninnehå vid vissningsgräns, Yr~,.=vatteninnehå vid fåtkapacitet. -Ra ti between actua evapratin rate E frm a bare si swface and ptentia evapratin rate EP as a fimctin f siwater cn tent. Exampes frm Hmes & Rbertsn (963)fr a si/t am (sandjrd) and a c/ay si (/e1jrd) at high and w vaues f EP. Yv=water cntent at witing pint, V ctr=water cntent at fied capacity. E/Ep 1,0 0,5 Ep hög Epag~ 1 / ~""""' / / Vatteninnehå / /' /Sandjrd 1 -Ep hög.j-ep Låg v 72

19 c ~ E / / Ep intermediär \.~--- / Vatteninnehå Fig. 12. Verkig evaptranspiratin sm funktin av markens vatteninnehå under tre dagar med ika ptentie evapratin EP. Från ysimeterförsök med majs på en mjäig meanera av Denmead & Shaw (1962). - Actua/ evaptranspiratin rate as a functin f si wafer cntent during three days with different rates f ptentia evapratin EP. Frm ysimeter experiments with maize n a si/ty cay am by Denmead & Shaw (1962). nat bibehåas på samma nivå tis i närheten av vissningsgränsen. Vid högt värde på EP har däremt evaptranspiratinen börjat understiga EP redan strax under fätkapacitetsvärdet. Resutaten visar dessutm att transpiratinen vid en viss markfuktighet kan vara högre vid fuktigt väder än vid trrt. Försöken genmfördes med cyindriska behåare, vars djup var 60 cm ch diameter 45 cm. Jrden kan förutsättas ha varit vä genmrtad. Om försöken hade genmförts med en ättare jrd brde evaptranspiratinshastigheten vid högt ch intermediärt värde på EP ha varit ungefär ika str sm vid fätkapacitet inm en större de av mrådet för upptagbart vatten. Detta framgår b. a. av resutat hs Gardner & Ehig ( 1963). I övrigt stöds biden i fig. 12 av försök t. ex. av Bierhuizen (1958) samt av anayser av Cwan (1965) ch Rijtema (1965). Inverkan av rttäthet ch rtdjup. Ju fera aktiva rötter sm genmväver rtznen, dest krtare bir medeavståndet för vattentransprt ch dest ängre kan uttrkningen gå innan transpiratinen börjar begränsas skinader i rttäthet påverkar därför förppet av sådana kurvr sm finns i fig. 12 samt i fig. 15 ch 16. Detta beyses i fig. 13 med resutat från en anays med ika värden på rttätheten i ett hmgent ch avgränsat system. Rötterna har antagits vara ikfrmigt fördeade i systemet. En någrunda ikfrmig rtfördening utbidas ättast i en grund prfi. Nrmat avtar rttätheten med ökat djup även i en hmgent uppbyggd prfi ch även m de fysikaiska ch kemiska betingeserna för rtutvecking är gynnsamma (jfr Wikert 1960). I ytskiktet kan dck rtfrekvensen, särskit efter en trrperid, vara ägre än på någt större djup (jfr Kähäri & Enen 1969). När det vattenbindande trycket är knstant genm hea rtznen, viket det apprximativt är vid dräneringsjämvikt, bör vattenupptagningen per tidsenhet från ika skikt vara prprtine mt antaet aktiva rötter. Detta styrkes b. a. av resutat från mdeförsök av Vazquez & Tayr (1958). Avtar rtfrekvensen med djupet måste det dck snart uppstå Fig. 13. Verkig evaptranspiratin vid knstant ptentie evapratin sm funktin av markens vatteninnehå vid ika rttäthet. Efter resutat från teretisk anays av Cwan (1965). - AcfL{(i/ evaptranspiratin rate at a enstant daiy ptentia evapratin as a functin f si wafer cntent fr c rps with different densities f rating. Frm reslits f a theretica anaysis f Cwan (1965). Mycket åg rttäthet=very dense rting, åg rttäthet=sparse rating.!/.. 1 Lag rattathet Vatteninnehå 73

20 _i skinader i vattenbindande tryck mean ika skikt ch därigenm först en utjämning av skinader i vattenupptagning ch sedan ckså en ändring sä att mest vatten tas frän djupare skikt. Denna hyptes stöds av erfarenheter frän fätförsök med majs på en mjäig meanera (sity cay am), sm anföres av Vazquez & Tayr. Strax efter bevattning upptgs störst vattenmängd per tidsenhet frän ytiga skikt. Sedan tgs mest vatten frän successivt at djupare skikt. Detta cykiska förpp upprepades efter varje ny bevattning. Författarna anser att rtfördeningen ch rötternas aktivitet sannikt inte förändrades på mtsvarande sätt. När rtdjupet ökar i en prfi med upptagbart vatten, bir mera vatten direkt åtkmigt för växterna. Dessutm får rtznen sm hehet en större magasineringskapacitet (jfr tabe 8). Ett strt rtdjup innebär därför i rege att grödans vattenförsörjning är mera tryggad än m rtdjupet är grunt. Men det innebär nrmat ckså en större tta evaptranspiratin under en perid. Åtgärder sm befrämjar rtutveckingen, kan såedes medföra en snabbare förbrukning av en given vattenmängd. Evaptranspiratin från ika bestånd. Ett växttäcke refekterar större ande av den inkmmande stråningen än fuktig jrd. Vattenavgången per tidsenhet frän ett växttäcke ska därför inte kunna överstiga avdunstningen från en ständigt fuktig markyta. A v- dunstningen frän bar mark reduceras emeertid vanigen snabbt när ytskiktet trkar upp (fig. 10 ch 11). För perider ängre än någn eer några dagar bir därför vattenavgången från ett beständ i rege större än avdunstningen frän bevuxen mark m förhåandena i övrigt är ikartade. Genmförda studier visar, nästan utan undantag, att den reativa evaptranspiratinen E/EP (=kvten mean evaptranspiratin E ch ptentie evapratin EP) ökar ti dess att beståndet täcker 50% av markytan (Gates & Hanks 1967). Större sutenhet behöver en- igt dessa auktrer inte atid medföra högre värde på EEv. I viss mtsats härti står uttaanden av Rbins et a. (1967) att denna kvt växer frän 0,25-0,50 vid uppkmsten ti 1,0 vid fu marktäckning för b. a. vårsäd ch ptatis. Pierce (1958) har räknat med E/EP =0,35 för stubbåker efter skörd av höstvete. Det ska påpekas att i ett hetergent sammansatt bestånd, såsm t. ex. av fruktträd, i viket höjd ch sutenhet varierar, kan vattenavgången per tidsenhet ch per ytenhet av marken växa starkt mean ika deytr. Avdunstningshastigheten kan dä ckså vara större än EP frän vissa deytr av marken. Evaptranspiratinen frän ett sutet bestånd påverkas av beståndets egna egenskaper; fårg, ängd, jämnhet ch fysigiska status. För en ettårig gröda medför förändringar i dessa avseenden att kvten EEv nrmat har ett maximumvärde under periden med störst vegetativ tiväxt ch sedan avtar med ökad mgnadsgrad (Shaw & Laing 1966, Gates & Hanks 1967). För bestånd, sm avkippes eer betas, t. ex. vaar, bir värdet på den reativa evaptranspiratinen krtvarigt ägre efter avkippning eer betning, även m fuktighetstiståndet i rtznen är förändrat (Pierce 1958, Shaw 1964). Vattenavgången kan ckså reduceras med hjäp av kemiska mede, sm direkt hämmar transpiratinen eer påverkar kyvöppningarna (Waggner 1966). Evaptranspiratin ch växtprduktin. Vattenundersktt i en växt reducerar i amänhet dess tiväxt (Vaadia & Waise 1967). Bäst utbyte i växtmassa per enhet vatten får man därför nrmat vid ständigt gd vattentigång, sä att transpiratinen icke behöver begränsas (Lemn 1966). Uttrkning av rtznen ängre än ti vissningsgränsen kan dessutm medföra att en de av det vatten sm tiföres direkt undandrages växterna. Anderssn & Wikert (1960) har fera exempe frän erjrdar vid Utuna, där vissningsgränsen underskridits med mm efter en trrperid. Verkningsgraden av det vatten 74

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt.

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt. Ort. datum Frågr m andstingets/reginens habiiteringsverksamhet Hej! Er famij har under det senaste året haft kntakt med barn- ch ungdmshabiiteringen. För att vi ska kunna utvecka verksamheten är det viktigt

Läs mer

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av

Läs mer

Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Samband mellan astma och inomhusmiljö? Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET. R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund Prduktinseknmi h Betngva Göran Fagerund ISBN 91-87334-05-4 A W Grafiska, Uppsaa 1990 INNHÅLL------------- Förrd? Kstnadspress innebär risker --------------------------------- 8 Prduktinsanpassa betngen!

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK p; r//, TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND ~ / 7'y Paatrs6mbetet Vacb.- 592 00 VAOSTENA 0143/102 46 Oivt : 13 FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KCNNETt SANDIN

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7 freeleaks NpMaD vt1999 för Ma4 1(9) Innehåll Förrd 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1999 Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3 Del II, breddningsdel 7 Förrd Km ihåg Matematik är att vara

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjöns ekosystem 1994-95

Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjöns ekosystem 1994-95 FISKERIVERKET RAPPORT (1998) 1: 77-105 Från sediment ti fisk - en översiktig studie av Vmbsjöns eksystem 1994-95 Stean F. Hamrin1>, Teresa Ser, Marie Erikssn2>, Jnas Svenssn2, Henric Linge2>, Gertrud Crnberg2>

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18,

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18, INNEHÅLL Ordförande har rdet VD har rdet Förva t n i ngsberättese Ägarstruktur Organisatin ch persna Mijöredvisning Omvärdsanays Framtid Eknmi Nycketa Resutat ch stäning Investeringar Eknmiska nycketa

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Rapport: Räkning av fotgängare, cyklister och fordon

Rapport: Räkning av fotgängare, cyklister och fordon Rapprt: Räkning av ftgängare, cyklister ch frdn Markveien, Osl Amritpal Singh amrit@viscand.cm 2016-03-10 VISCANDOs affärsidé är att hjälpa trafikansvariga att fatta bättre beslut angående kapacitet, framkmlighet

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

INNEHÅLL. och Gunnar Hallgren... 69

INNEHÅLL. och Gunnar Hallgren... 69 Redaktör och ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Markfysikaiska undersökningar i odad jord. XXII. Häredning av och några kommentarer kring en differentiaekvation för vattnets endimensionea strömning

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Övningar i JavaScript del 3

Övningar i JavaScript del 3 Övningar i JavaScript del 3 I dessa övningar tar vi upp datumbjektet Date, arrayer ch lpar. Du utgår från ett prgram där man kan klicka på små bilder ch mtsvarande stra bild visas. Detta är i princip samma

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1962 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars 1962. (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Tillstånd till kameraövervakning med drönare

Tillstånd till kameraövervakning med drönare Datum Diarienr 1 (5) 2016-11-16 22-2016 Till samtliga länsstyrelser Tillstånd till kameraövervakning med drönare Inledning Högsta förvaltningsdmstlen har i en dm meddelad den 21 ktber 2016 i mål nr 78-16

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten REV Infrmerar Dagvatten December 2014 REV Infrmerar Inledning Under senare år har fkus ökat på frågr kring hantering av dagvatten ch dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prgnser sm gör gällande

Läs mer

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna Sammanfattning av lektin 5 Eskilstuna Vi repeterade: Knpar Ta ut bäringar Ta ut psitiner Vi gick igenm Lanternr : Grundlanternr samt segelfartyg se fig 25 sid 223 ch fig 18 sid 221 grön styrbrd Lysvinkel

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING Siljan PlySave Styrsystem för slamförtjckning Siljan Allards AB www.siljanallards.cm 1 Siljan PlySave är en datriserad styrenhet kpplad till en prvtagningsenhet för prvtagning

Läs mer