Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjöns ekosystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjöns ekosystem 1994-95"

Transkript

1 FISKERIVERKET RAPPORT (1998) 1: Från sediment ti fisk - en översiktig studie av Vmbsjöns eksystem Stean F. Hamrin1>, Teresa Ser, Marie Erikssn2>, Jnas Svenssn2, Henric Linge2>, Gertrud Crnberg2> ch Pia Rmare2> 11 Fiskeriverket, Sötvattensabratriet, DROTTNINGHOLM 21 Lunds Universitet, Ekgiska institutinen, Limngiska avdeningen, LUND Innehå Sammanfattning Inedning Metdik Resutat Diskussin Erkännanden Referenser Engish summary: Frm sediment t fish an utine f the Lake Vmbsjön ecsystem

2 Stean F Hamrin m f 78

3 Från sediment ti fisk - Vmbsjön Sammanfattning Vmbsjön har under minst 50 år prägats av tidvis återkmmande perider med bm av bå-gröna ager. Detta har varit ett prbem inte bara fr fiske ch rekreatin utan ckså fr sjöns funktin sm råvattentäkt. Under de senaste åren har iknande prbem åtgärdats genm mörtfiskreduktin. Denna undersökning har utförts för att försöka fastägga rsakerna ti Vrbsjöns prbem ch föreså åtgärder fr förbättring. Vmbsjön kännetecknas av höga närsathater ch peridvis återkmmande perider med hög växtpanktnprduktin ch ågt siktdjup. Även smmartid har däremean förekmmit perider med reativt åg växtpanktnbimassa ch ganska kart vatten. Vmbsjön har härigenm avvikit psitivt från näriggande sjöar sm Ringsjön ch Finjasjön. Fisksamhäet tycks mer ångsiktigt ha pendat mean perider med reativt åg fisktäthet sm nu ch perider med mycket fisk sm under början av 1980-taet. Sjöns växtsamhäe är mycket begränsat efter den ökning av regeringsampituden sm ägde rum för mkring 30 år sedan. Tiförsen av närsater från främst Björraåns jrdbruksmråden är hög ch har sannikt så varit under ång tid. V mbsjöns eksystem avviker från exempevis Ringsjöns eksystem under dess eutrfieringsperid genm att trts en hög närsattiförse ha ett reativt itet fisksamhäe ch reativt kart vatten. Sannikt berr detta frhåande på avsaknaden av vegetatin, viket kan frväntas missgynna mörtfiskyngets tiväxt ch överevnad. Mörtfiskbeståndet är nu huvudsakigen berende av de begränsade uppväxtmijöer sm finns i Björkaåns nedersta de. Detta innebär att sjöns eksystem f n inte är i baans utan sannikt styrs av sjöns regering ch dess inverkan på vegetatinsutbredningen. För att återfra sjön ti ett stabit stadium utan panktnbm krävs att frst den externa tiförsen av närsater minskas utan att kvten mean fsfr ch kväve ökar ch att därefter ampituden i vattenståndsregeringen reduceras under vegetatinsperiden. Härigenm kmmer ckså tiförsen av närsater ti Kävingeån ch ti Öresund att väsentigt reduceras. Mörtfiskreduktin är inte ämpigt i Vmbsjön. Inedning Vattenbeskaffenheten i Vmbsjön har sedan ång tid peridvis gett upphv ti prbem avseende såvä bad ch fiske sm sjöns funktin sm råvattentäkt. I mtsats ti förhåandena i exempevis Ringsjön ch Finjasjön har prbemen inte varit permanenta ch åtgärdsprgram fr sjöarna har därfr inriktats på de sistnämnda vattnen. Dessa sjöar har under de senaste åren restaurerats genm mörtfiskreduktin ch det är nu Vmbsjöns tur att åtgärdas. Det har sedan ång tid stått kart att prbemen i Vmbsjön devis är av annan karaktär än i de övriga två sjöarna. En grundäggande skinad mean sjöarna är Vmbsjöns stra regeringsampitud (3 m) ch den därmed sammanhängande avsaknaden av stön-e vegetatinstäckta strandpartier. Föreiggande studie avser att försöka ge svar på frågan vad sm är V mbsjöns grundäggande prbem ch vika åtgärder sm kan vidtas fr att förbättra situatinen. 79

4 Stean F Hamrin m f Metdik Vattenkemi, växtpanktn ch rtatrier Vattenprv för anays av vattenkemi, växtpanktn ch rtatrier tgs under smmaren 1995 var tredje vecka ch under resten av året var fjärde ti var femte vecka. Vid ti fasta prvpunkter (Figur 1), varav fem över 0-5 ch fem över 5-10 meters djup, tgs ytvattenprv från de översta två metrarna med en rörhämtare. Över djuphåan tgs dessutm vattenprv med Ruttnerhämtare på 4, 6, 8, ch 10 meters djup fr anays av vattenkemi. Från varje djup hämtades en mängd vatten mtsvarande respektive djups ande av sjöns hea vattenvym. Resutaten från ana- - yserna av vattenprv från 4-10 meters djup (sammeprv) är därför djupvägda. Kemiska anayser av vattnet gjrdes enigt gängse vetenskapig metdik (svensk standard) på Ekgiska institutinen vid Lunds universitet. Kvaitativa växtpanktnprver fitrerades genm en 10 J.m panktnhåv ch fixerades med frmain ti 4% knc, medan de kvantitativa prverna fixerades med Lugs ösning. Vidare fitrerades fem iter vatten genm en 45 J.ffi panktnhåv ti ett kvantitativt rtatrieprv (1-2m) ch fixerades ti 4% frmain. Anays av växtpanktn ch rtatrier. utfördes i mvänt mikrskp med avseende på art, anta per iter ch bimassa. Panktivra crustaceer Prv tgs med vattenhämtare (Limns rörhämtare, vym 7 iter) från 1-10 meters djup vid ti prvpunkter (Figur 1). 500m Figur. Djupkarta över Vmbsjön Prutagningspunkter 1-1 O (svart kt) för uattenkemi, rtatrier, växtpanktn ch panktivra crustaceer. Djupprfier af (streckade injer) för prvtagning av bttenfauna. Prvtråningskaer på 2, 4, 6, 8, ch 1 O meters djup (hedragna injer). De tjcka injerna runt sjön är invaningar. 80

5 Från sediment ti fisk - Vmbsjön Vid punkt ett tgs vatten från den översta metern, vid punkt två vatten från nivån 1-2 meter sv. Vatten från 1-5 meter respektive 5-10 meter sammanfördes ti två sammeprv. Prven fitrerades genm en panktnhåv med 150,um maskr ch fixerades med frmainösning ti 4%. Djurpanktn anayserades med avseende på art, anta ch medestrek. Bttenfauna Prvtagning av bttenfauna utfördes den 25 apri ch den 29 augusti 1994, då vattenståndet var 20,80 respektive 19,75 m ö h Längs med sex prfier fördeade över sjön (Figur ) tgs prv på nivåerna 19, 18, 17, 15, 13, 11 ch 9 m ö h Prfierna vades för att få en mer övergripande uppfattning m sjöns bttenfaunasamhäe. Med en Ekmanhuggare tgs ett prv per djup ch prfi (=sex repikat) sm fitrerades genm ett så med maskstreken 0,5 mm. Djuren srterades evande ch frystes direkt i vatten (gattmaskar ( Oigchaetasp.) i % gutaradehydösning för att behåa frm ch vikt) för att senare räknas, vägas (våtvikt ch trrvikt (65 c i 48 timmar)) ch bestämmas ti art eer grupp. Fjädermyggarver ( Chirnmidae) deades dessutm in i tre strekskasser: små <7 mm, mean 7-15 mm ch stra> 15 mm. Samtiga snäckr är vägda med ska medan dammmussan Andnta cygnea är vägd både med ch utan ska. Husbyggare vägdes utan hus. För att 1994 års resutat skue bi jämförbartmed tidigare års värden djupvägdes*) a1 ternas abundans (individer/m2) ch bimassa (våtvikt: g/m2; trrvikt: g/m2). Vidare utesöts 1994 två arter vid beräkning av den ttaa abundansen ch bimassan - ett vattenkvaster (Hydracarina) ch nymfen av vattenskinnbaggen Micrnecta minutissima, då vi bedömde att de inte inkuderats i de tidigare undersökningarna utf6t des en bttenfaunaundersökning i Vmbsjön av Stean F. Hamrin ch Per- *) Eftersm ika str yta prvtagits per djup stämmer inte den ttaa prvansträngningen överens med sjöns mrfmetri. För att erhåa ettjämförbart mått djupvägdes därfrbttenfaunans abundans ch bimassa, viket innebär att anta, vikt etc per ytenhet mutipiceras med respektive djups ande av ttaa bttenytan. Erik Larssn. P vtagningar gjrdes den 16 mars ch 30 augusti då vattenståndet var 20,59 respektive 19,65 m ö h Prv tgs ängs med två prfier (mtsvar ande prfi ett ch fem 1994) på föjande djup: 20, 19, 18, 17, 15, 12, 9, ch 7 m ö h. Fyra prv per djup ch prfi tgs (utm på 20 m i augusti då två prv tgs) med hjäp av en rörhämtare. Prven såades genm ett 0,55 mm så. Organismerna pckades ch frystes in i vatten. Trigtvis förstördes gattmaskarna från den 16 mars pga infrysningen. Gattmaskarna räknades direkt efter prvtagning den 30 augusti. Prven räknades ch vägdes (våtvikt). Vid prvtagningen i mars vägdes endast fjädermyggarver. Vid augustiprvtagningen vägdes gattmaskar frysta. Rådata från 1983 har använts i största möjiga mån vid beräkningar för att få jämförbara data med Abundansen för gattmaskar i augusti 1983 har tagits från rapprten av Stean F. Hamrin (1983). Därefter har dessa abundansvärden även använts för våren fr att ha någt mått även m det tr igtvis är underskattat. Våtvikt fr gattmaskar har beräknats med hjäp av vårens respektive höstens medevikter från Bimassa för rganismerna (utm fjädermyggarver) tagna i mars har beräknats med hjäp av våtvikter från augustiprvtagningen. För att se m någm frändring har skett i bttenfaunasamhäet från början av 70-taet har abundansvärden knstruerats utifrån Hans Berggrens undersökningar (Berggren, H.1970, 1971 ch 1974). Prv tgs ängs med samma prfier sm Fyra prv per djup ch prfi tgs 1969 med Ekmannhuggare ch därefter med rör hämtare. För att knsturera ett vårmedevärde användes värden från prfi ett i mars 1970 ch apri Båda prfierna i augusti 1969 ch prfi ett i augusti 1971 användes fr att knstruera ett höstmed e. Därefter har årsmede beräknats. Materiaet från ch 1983 har härefter bearbetats på samma sätt sm fr Bentiskt fisksamhäe Det peagiska/beutiska fisksamhäet i Vmbsjön undersöktes med tråfångat materia. Sjön prvtråades vid fyra tifäen under den 2 juni, 7 jui, 23 augusti ch 25 ktber. Partråning gjrdes på 2, 4, 6, 8 ch 10 meters djup (Figur ) med en förminskad 81

6 Stean F Hamrin m f sitrål Tråen var 17 meter ång, hade fem meter ånga armar ch 264 maskr ängs öppningen. Minsta maskstrek i kaven var 11 mm. Tråningen skedde med en hastighet av en meter per sekund (ca två knp). Två drag a 10 minuter gjrdes. Tråfångsten anges i fångst per ansträngning (CPUE=Catch Per Unit Effrt, kigram fisk per 20 minuter). Fisken artbestämdes, räknades, mättes ch vägdes. Fångsterna djupvägdes enigt van med hänsyn tagen ti rådande vattenstånd. För senare eventue åders- ch tiväxtanays insamades under ktberfisket fjä från fisken. Ä ven fiskmagar tgs för eventue anays av fdinnehå tråade man den 2 juni, 22 jui, 14 september ch 8 nvember på djupen 4, 6, 8, 10, 12 ch 14 meter. I jui tråades på 7 meter istäet för 6 ch 8 meter ch i nvember tråades på 13 meter istäet fr på 12 ch 14 meter. Vid tråningen användes en mindre sitrå. Dess ängd var 20 meter ch vingarnas ängd vardera 5 meter. Maskstreken i kaven var 5 mm ch hastigheten var 3 knp. Va:rje djup tråades en gång under 15 minuter. Fiskfångsten mättes ch vägdes utm i jui då den endast vägdes. Utifrån rådatafrån 1983 har fiskfångsten mräknats ti CPUE/ 20 minuter ch beräkningar har gjrts på samma vis sm för För att undersöka det itraa fisksamhäet med avseende på art ch ängdfördening efiskade man från båt vid två tifäen, den första september ch den 28 ktber 1994, i sjöns sydöstra de ch i Björkaåns mynning. Habitaten indeades i vegetatinstäthet ti 6:!=sand, 2=öppning i vegetatin, 3=träd, 4=submers vegetatin, 5=badvass ch 6=Sparganium s p. (igeknpp). För va1je dpp artbestämdes ch mättes fiskarna ch vegetatinstyp nterades. Fiskynge Prvtagning av fiskynge gjrdes vid sex: tifäen under smmaren 1995 (18 maj, 7 juni, 27 juni, 18 jui, 24 augusti ch 21 september). En yngehåv med 500 Jim maskr (maj ch juni) resp mm maskr (jui, augusti ch september) drgs på en hav ti en meters djup mean två båtar. Den 18 maj ch den 7 juni tråades yngen dagtid ch vid de övriga tifäena en timme efter snedgången. Tråning skedde itrat över fyra meters djup ängs östra ch västra stranden ch peagiat över meters djup mitt i sjön. Yngen bestämdes ti art, räknades ch mättes ch anta fångade ynge per 100 meter beräknades. En icke-parametrisk test gjrdes (Kruska-Wais ANOVA, median test, pissnfrdening) för jämfrese av den itraa ch peagiaa fångsten. För att undersöka yngens va av föda öppnades ett anta yngemagar ch innehået anayserades med avseende på art eer grupp ch anta i förhåande ti yngets ängd ch art. Primärprduktin För beräkning av Vrbsjöns primärprduktin gjrdes in situ experiment med 14Cmetden (se Linde & Tranvik 1994). Var tredje ti var fjärde vecka från sutet av apri ti sutet av ktber pacerades transparenta gasfaskr med 20 mi sjövatten med en ösning av 14C på ika djup (0,2, 0,5, 0,75, 1,0, 1,5, 2,0, ch 3,0 meter) under fyra timmar (kckan 10:00-14:00, smmartid 11:00-15:00). För att vidare kunna anaysera det upptagna ket i panktn större än 45 Jim fitrerades vattnet genm ett membranfiter med prstreken 45 Jim. Den upptagna mängden radiaktivt k i fraktinerna större än 45 Jim mättes i vätskescintiatr. Upptaget beräknades i miigram k per kubikmeter ch timme. Fsfrbudget för Vmbsjön 1995 En översiktig baansberäkning av ttafsfr i Vmbsjön under 1995 gjrdes med hjäp av tre kmpnenter. Transprt av fsfr ti ch från Vmbsjön Vrbsjöns titrse av ttafsfr genm tiföden respektive brttransprt genm utfödet ch Vmbverkets uttag av vatten. Värden fr den månatiga transprten av ttafsfr ivrbsjön 1995 erhös ur Sveabs rapprt Kävingeån Månadsvärdet är ett medevärde av fyra prvtagningar. Tiförsen utgörs av Björkaån, Övedsbäcken, Trpsbäcken, Hjämarödsbäcken, Brstbäcken, Djurgårdsbäcken ch invaningspumpstatinen söder Björkaån. Brtfrse av fsfr utgörs av Vrbsjöns utföde i Kävingeån samt Sydvattens uttag ti Vmbs vattenverk. 82

7 Från sediment ti fisk- Vmbsjön Läckage av fsfr från Vmbsjöns sediment Läckage av fsfr från Vmbajöns sediment under 1995 beräknades utifrån ett abratrieexperiment med sedimentprppar från Vmbsjön ch en ka1 tering av sedimentens andear av rganiskt respektive rganiskt materia. a) Ettexperiment utfrdes i abratrium under ktber-nvember 1995 (Jnas Svenssn, Limn. avd., Lunds Universitet) med avsikt att bestämma sedimentets äckage av fsfr ti vaniggande vattenmassa. studien gjrdes med störda sedimentkärnr (diameter= 75 mm) insamade från båt med sediment-hämtare (Limn. Avd., Lunds Universitet; knstr. L. Oka) från Vmbajöns sediment under frsta deen av ktber sedimentkärnr tgs på 5, 7, 10 ch 14 meters djup (Figur ) i repikat m fem. Förekmmande bttenrganismer tgs ej brt. På abratrium överfördes fyra kärnr från varje djup ti ett i knstantrum uppstät genmfödessystem. Fitrerat (GFC) ch kntinuerigt uftbubbat Vmbsjövatten cirkuerades över sedimentkärnrna med ett föde av 44,4±5,8 m per timme. Ledningsförmågan i det iniödande vattnet var 28,8 ms/m ch ph var 8,2. Prv tgs av infödande ch utiödande vatten ch dess kncentratin av ammnium, syrgas samt öst rtfsfat (PO - 4 P) anayserades. Ammnium ch fsfat anayserades med spektraftmetriska metder (svensk standard) ch öst syre mättes direkt på utfödande vatten med makrsyrgaseektrd. Ammnium ch syrgas anayserades en ti två gånger dagigen för att avgöra m de mikrbiea prcesserna var i jämvikt. Först vid ett jämnt utfödeupptag av ammnium eer upptag av syrgas tgs prver fr anays av fsfat. Resterande kärnr inkuberades i O c i minst O dagar. Berende på övriga parametrars stabiitet vades därefter under de fem ti sex sista dagarna fyra i tiden sammanhängande prver ch anayserades på öst fsfat. Därefter höjdes temperaturen i knstantrummet ti 18 c ch samma kärnrgenmgick samma förfarande sm vid 10 c. Upptag/frisäppning av fsfat (Jg/m2 timme), ammnium (].Lg/m2 timme) respektive syrgas (mg/m 2 timme) beräknades enigt frmen Fux= (V r!a) (C"1 C;,) där V[ är födet över sedimentytan,a är arean av sedimentkärnans yta, C. ch C är kn- "' ut centratinen av fsfat, ammnium eer syrgas i iniödande respektive utfödande vatten. Efter uttag av prv vid respektive temperatur kppades genmfödessystemet brt ch varje individue kärna bubbades med uft direkt ti vattenfasen över sedimentet viket garanterade 00% syrgasmättnad. Prv tgs här direkt ur vattenfasen före ch efter inkubering under kntrerat tidsinterva (15-19 timmar). Fuxen av fsfr (p,gfm2 timme), beräknades i detta försök enigt frmen Fux av P04-P = [(( P04-P (ink.tid = O t) - P04-P (ink.tid = t)) V)I(A Dt)] där A är arean av kärnans sedimentyta V ' " är vym vatten över sedimentet ch ink.tid är inkuberingstiden i timmar. Avsutningsvis avskides de översta två centimetrarna sediment med en sedimentskivare från två prppar från varje djup. Det avskida sedimentet centrifugerades därefter ch interstitiavattnet anayserades med avseende på ttahaterna järn, kacium, kise ch öst rtfsfat. b) För beräkning av hea sjöns äckage av fsfr från sedimenten under 1995 antgs förhåandet mean vattentemperatur ch äckage vara injärt (jfr Söndergaard 1989, Jensen & Anderssen 1992) vid temperaturer över 10 C ch knstant vid temperaturer under 10 C. Vattnet antas vara mättat med syre. Fsfräckaget från sedimentkärnr tagna vid 5 meters djup antgs representera äckaget mean 0-5 meter, 7 m representerar äckaget vid 5-7 m, 10 m representerar äckaget vid 7-10 m ch14m representerar äckaget vid m. c) Andeen rganiskt respektive rganiskt materia i V mbsjöns sediment karterades på hösten 1995 (2-10 ktber). Längs med eva transekter ch på varje meters djup tgs sediment från det översta agret med en Ekmanhuggare. Ca två deciiter sediment trkades i 105 c i 24 timmar ch trrvikten nterades. Därefter brändes prven i 450 c i minst två timmar. Gödfrusten mtsvarade det rganiska materiaet ch gödresten den rganiska. Bttnar med ägrq rganisk hat än 10% antgs inte äcka någn fsfr ti vattnet. 83 t r

8 ' Stean F Ha mrin m f Fiskens exkretin av fsfr Exkretin av fsfr från fisken i Vmb sjön under 1995 har beräknats med hjäp av ) ha stigheten av fsfräckaget sm en funktin av fiskens strek, 2) en krrektin fr Vrb sjöns månadsmedetemperatur ch 3) en uppskattning av mängden fisk i Vmb sjön. ) I Brab rands frsök (Brab ra nd et a 1990) med mört från Gjersj0en var frhåandet mean hastigheten av fsfräckaget (P: J,tg PO 4 hf1 gram 1) ch fiskens våtvikt (W, gram) P = 12,4 W 0 47 Mer än 70% av små ch stra mörtindividers ma ginnehå i Gjersj 0en bestd av sediment. Gjersjen äckte fisk sm ivnärde sig på djurpanktn mindre än en tredjede fsfr järnfrt med fisk sm åt sediment. Vi antg ett ägre äckage, P= 10 w-, 4 7 vid 7 "C, fr Vrb sjöns fisk än den fr mörten i Gjersj0en på grund av en högre ande djurpanktn i fdan. Läckaget per 5 cm-kass av mört respektive b raxen ka kyerade s. 2) Fiskens exkretinshastighet (R) krrigerades fr månadsmedetemperaturerna i Vmb sjöns vatten med Perssns (1982) ekvatin: R = 0,032 e0 115 T (T = 17 "C). 3) För b eräkning av det ttaa fsfräckaget per månad från fisk i Vmb sjön antgs den ttaa mörtfiskb imassan vara 100 kg per hektar eer 124 tn. Detta är ett ågt värde (Finjasjön mkring 500 kg/ha) baserat på de åga fångsterna vid tråningen. Med hjäp avviktfrdeningen av mörtch b raxen i 1994 års prv fiske ch frhåandet mean vikt ch ängd fr dessa arter, fördeades de kina på 5 cm-kasser. Mängden fisk i va rje strekskass mutip icerades med äckage t per ängdkass ch krrigerades med exkretinshastigheten fr månadens me detemperatur i vattnet. 84

9 Från sediment ti fisk -Vmbsjön Resutat Vattenkemi Vattenståndet under 1994 (Figur 2) varierade med en ampitud på 1,7 m. Det högsta vattenståndet uppmättes i mitten av mars (21,3 m ö h) ch det ägsta i mitten av september (19,6 m ö h). Årsmedevärdet var 20,5 ± 0,4 m ö h. Under 1995 (Figur 2) var vattenståndsvariatinen nästan 2,4 m. I bötjan av året uppmättes det högsta ståndet på 21,1 m ö h. Därefter sjönk det ch i sutet på året var det endast 18,7 m ö h. Vattentemperaturen i Vmbsjön var under 1995 i genmsnitt 10.5 C (4-10 m över djuphåan) (Figur 3). Den 10:e augusti uppmättes den högsta temperaturen på 21,4 0. Sm kaast var vattnet 1,8 c den 30 januari Någn nämnvärd temperaturskiktning förekm ej under smmarperiden. Den 10:e augusti var skinaden mean yt- ch bttenvatten 1,6 C. ph i Vmbsjön varierade mean 7, 79 ch 8,63 under ch medevärdet var 8,33 (Figur 4). Medevärdet för akainiteten var 2,49 mekv/1. Ett högsta värde på 2,80 mekv/ uppmättes i mitten av maj. De ägsta värdena nterades i augusti-september (2,19 mekv) (Figur 4). Medevärdet för knduktiviteten var under ,6 msim med ett ma.."cimum på 34,5 ms/m i sutet på juni ch ett minimum på 28,5 ms/m den 25 september (Figur 5). Haterna av rganiskt ch rganiskt materia var reativt knstanta under hea året (Figur 6). Medevärdet fr rganiskt materia var 68 mg/ ch fdr rganiskt 182 mg/. Vrbsjöns siktdjup (Figur 7) varierade strt under hea året, men understeg en meter endast i september (5 september- 93 cm; 29 september - 82 cm). Mängden krfy-a krreerade mvänt med siktdjupet ch var 48 mg/ i sutet på september (Figur 7). Medevärdet för krfy a under var 19,4 mg/. Den ägsta haten krfy (5,3 mg/) uppmättes i sutet på februari. Den största grumigheten (Figur 6) nterades iksm krfy-a i sutet på september (30 JTU). Medevärdet under var 10,5 JTU ch minimum uppmättes i början på juni (3,1 JTU). Haten fsfatfsfr (Figur 8) var reativt åg under den första havan av året (medevärde= 10,ug), ökade därefter tifat ti 98 m.ö.h j r & Figur 2. Vattenståndet (meter över havet) i V mbsjön Värden erhåna från Vmbs vattenverk. c jan fe> -. mar ap r. ' -- : maj.., Jun ju aug 691) kt nv dec jan feb mar Figur 3. Temperatur i V mbsjöns vatten vid ytan ch btten (14-15 m) under ph jan eb mar apr maj ju n -:J.. j!.d aug s ep ' ' ph -aka,.,n mekv1 i 01<1 nv dec jan eb mar Figur 4. Akainitet (mekv) ch ph i Vmbsjön under m Sim knduk!nte -- jan fe> mar apr maj jun ju aug sep Okt nv dec jan feb mar. mgpvi - 50 Figur 5. Knduktivitet ( ms m) ch färg (mg Pt ) i V mbsjön under : 85

10 Stean F Hamrin m f mg/t '* a., 'O....-d' -rganiskt <>- rganiskt Jan eb mar apr >i ju ju aug sep kt nv dc jan eb rrr Figur 6. Haterna av rganiskt ch rganiskt materia (mg ) i V mbsjön s vatten mar apr maj jun ju aug sep kt nv dec jan mg/ +--+,.wry-r-nr-r+ s 2 30 E siktdjup - krfy -grumighet Figur 7. Siktdjup (m), krfy-a (mg ) ch grumighet (JTU) i V mbsjön pg/ J1J1 rganiskt P -.P04-P JJ J_J_j_j_d_- jan jan feb mar apr maj jun ju aug sep kt nv dec jan jan Figur 8. Organiskt fsfr ch fsfatfsfr (pg ) i Vmbsjö n under mg/ 5. :. 2 O rganiskt k\ä\e tnh4 N03+N02 JTU 40 III - ' J jan jan feb mar apr ma) juf" Ju aug sep kt nv dec jan jan Figur 9. N0 3 - ch N0 2 -kväve, NH4- ch rganiskt kväve (mg/) i Vmbsjön under pg!i i sutet på september fr att sedan sjunka ti 32 pg den 30 januari. Haten ttafsfr varierade mean 0.18 mg/ (5:e september) ch 0,023 mg/ (8:e juni) (Figur 8). Medevär det fr var 0,072 mg/. Sannikt var Vrbsjöns prduktin inte begränsad av tigången på fsfr. De högsta hater na nitrat- ch nitr itkväve (Figur 9) uppmättes i början på året (3,4 mg/ den 24:e febr uari) ch var sm ägst under smmar ch höst. Det ägsta värdet på 0,015 mg/ nter ades mt sutet på september var efter det ökade mt sutet av året (0,5 mg/ den 27:e nvember). Medevärdet för var 1,2 mg/. Sannikt var prduktinen begränsad av tigång en på ättösigt kväve fr m augusti. Ammnium-kvävehaterna var ier ade kr aftigt under året (Figur 9) mean 0,001 ti 0,092 mg/ med ett mycket högt vär de, 0,58 mg/, den 10:e augusti. Prvet är antingen kntaminer at eer så var bttenvattnet anxiskt under en krt per id. Medevär det för exkusive den O:e augusti var 0,05 mg/. Haten r ganiskt kväve (Figur 9) var sm ägst O, 72 mg/ i augusti ch steg upp ti 1,4 mg/ i september. Under 1995 var medevär det 1,0 mg/. Långsiktiga förändringar I praktiskt taget samtiga skånska sjöar har en mär kbar eutrfiering inträffat under efterkr igstiden, viket i sjöar sm Ringsjön ch Finjasjön ett ti mfattande r estaurer ingsåtgärder. Anmärkningsvärt ng kan en sådan utvecking inte ens skönjas i Vmbsjön (Figur 10, 11, 12). Både gr umigheten ch siktdjupet har varit förändr ade sedan taet. Närsathater i sjön (Figur 12), tyder snarast på en viss för bättr ing, genm att de högsta vär dena efter hand fr svunnit. Kncentr atiner na av när sater ch växtpanktn i sjön är tidvis höga iksm den externa tiförsen av fsfr ch kväve. Bristen på frändring i sjön bör därför i första hand tkas sm att Vmbsjön redan på ett tidigt stadium var eutrfierad. Växtpanktn Växtpanktnbimassan var sm ägst 0,19 mg/ i januar i medan den största bimassan (12,36 mg/) uppmättes i ktber. Medevär det för per iden var 5,3 mg/ (Figur 13). Ti ch med juni dminer ades växtpanktnsamhäet nästan het av kiseager 86

11 .. Från sediment ti fisk -Vmbsjön (Figur 13 ch 14). Den dminerande arten i februari ch mars var Auacseira spp. (88% av bimassan). I apri dmineradestephandiscus sp. (67%)jämte kiseagernaauacseira spp. ch Asterianea farmsa samt små mnader. I maj var kiseagerna nere i 0,9 mg/ ch dminerades av Chryschrmuina parva (drygt 70%). I sutet av juni ch i jui bestd växtpanktnsamhäet av pansarfageater, kiseager, rekyager ch de från ch med nu snabbt ökande bågröna agerna. Från sutet av augusti t m nvember dmineras växtpanktnsamhäet het av bågröna ager, främst Micrcystis spp. Å rets högsta bimassa uppmättes i sutet av ktber (12 mg/) ch bestd ti 98% av bågrönager. Dminerande arter var Panktthrix agardhii ch Micrcystis spp. Primärprduktin Primärprduktinen i Vmbsjön var högst på mkring 0,5 m djup ch mycket åg redan på 2-3 m djup berende på den höga växtpanktnbimassan (Figur 15). De högsta prduktinsvärdena uppnåddes under periden mean mitten av jrmi ch böjan av september, då prduktinen uppgick ti över 200 mg C/m2 hr. Detta mtsvarar över 2 g C/m2 dygn eer60gcim2 månad. Den ttaa årsprduktinen kan uppskattas ti mkring 600 g C/ m2, viket är ett högt värde. Liknande prduktinsvärden uppmättes på 1970-taet (Gein 1975). Detta innebär i runda ta att den åriga prduktinen av växtpanktn uppgår ti 6 hg växtpanktn per m2 eer tn per år. Rtatrier Vmbsjöns rtatriebimassa nådde två tppar under 1995 (Figur 16). I maj var deras sammanagda bimassa sm högst under året (24,3 pg/1). Den andra tppen inträffade mt sutet av året ch i början på 1996 då bimassan var 15,1 Jtg. Den dminanta famijen under vår ch höst var Keratea, varav Keratea quadrata, sm trivs bra i eutrfa vatten, utgjrde nästan 100% av bimassan. I juni bestd bimassan ti fyra femtedear av arten Pmphyx sucata sm ckså indikerar eutrfa vatten. I sutet på jui dminerade arten Trichcerca capucina ch i augusti varcnchius unicrnis mest frekvent. Även K. quadrata ch Pyarthra spp. var då vanigt förekmmande. I bö1jan på september s E 100 <> Fi g ur 1 O. A rsmedevärde av siktd 'P u et i a p ri-ktber (n :::.7 år). (Data från ref 1 ch 2.) JUIFTU 15, )Ui =siktdjup -+-grumighet - - Vv/ i ! Figur 11. A rsmedevärden för siktdjup (m) ch grumighet ( JTV FTU) i V mbsjö n unda 1900-taet. För siktdjup är n :::.7 fördeade över året utm 1938 (n :::. ), 1946 (n=2), 1947 (n= ) ch 1988 (n=2). (Data från re{ ch 2.) g/ \ I.... '. '.. ' " r -TOT P TOT N r: Figur 12. Hater av ttafsfr (pg ) ch ttakväve (mg ) fr m års värden är baserade på fyra mätningar (januari-ktber) medan övriga värden är baserade på minst fe m mätningar under ett år. (Data från re{ ch 2.) <!. Q> E fcb ';:Små mnaåar g Pansarfageater D Rekyager O Kiseager Ha ptphyceae Grönager 11 Bågröna a ger VmbsJön 1995 cm mg/ 6 s »» q Figur 13. Växtpanktnbimassa (mg ) i Vmbsjön

12 Stean F Hamrin m f 5% Små mnader2% februari jui 1995 Bågröna ager 14% Pansarfa Rekyatger geater 6% 2% augusti januari Figur 14. Den prcentuea fördeningen au växtpanktnbimassan i V mbsjön under fe bruari-jui respektive augusti-januari mgc!m ,. 0, ,2 -. s -1 1, ap r maj jun ju aug se p kt!>- 3 Figur 15. Primärprduktinen (mg k m 3 timme 1) i V mbsjön under periden apri-ktber 1995 på djup mean 0.2 ch 3 meter. pg/ Cnchius unicmis ekerste/is spp. Pmphyx s utesta Fiinia ngiseta c Pyarthra spp. IIIDÖIII"Iga eb 23 mar 26 ap r 16 maj 28 ju n 20 ju 1 O ""9 5 se p 29 se p 24 kt 27 nv 4 IM Figur 16. Rtatariernas bimassa (pg ) i V mbsjön antaiiiter s T :r 600.: , 30().: Eudty>tmus sp. naupher spp. 1m Bsmina ccregni C Dspmia gaests Disphansma btachyu111m 20-ab 23-mar 24-&pr 16-rnj 08-jun 26-jun 20 ;..1 t-aug.s-.., 29 sep 2G : Z7 n<n 04-jan 30 ia Figur 17. Djurpanktnsamhäet i V mbsjön utgjrdes ungefär häften av bimassan av Fiinia ngiseta ch 20% av K. quadrata. I ktber-december fanns frutm K. quadrata (60-90% av bimassan) ckså F. ngiseta, Pyarthra spp. ch P. sucata. Panktivra crustaceer Antaet peagiska kräftdjur var under apriseptember ganska knstant med maximum i sutet av september med 869 individer per iter (Figur 17, 18, 19). Cpepder (ink. naupier) dminerade i anta under hea året utm den 8:ejuni då gruppernabsmina ch Daphnia utgjrde mer än 50% av djurpanktnabundansen. Från februari ti maj bestd mer än häften av cpepderna av Cycps sp. ( ind/1) ch de övriga cpepderna utgjrdes av Eudiaptmus sp. ( ind/1). Under resterande deen av året var frhåandet det mvända ch Eudiaptmus sp. dminerade cpepdsamhäet. I medeta var de 193 st per iter ch Cycps sp. 96 st per iter. Den rikigast frekmmande cadceren var en eer två små bestämbara Daphniaarter (hybrider?). Antaet under smmar ch tidig höst var i medeta 163 individer per iter. Daphnia cucuata förekm från maj ti ch med nvember med det största antaet i september (154 ind). Daphnia gaeata förekm från apri ti juni med sm mest 60 ind/. Från september ti januari var de inte ika frekventa (19 ind/1 den 27/11). Två arter av Bsmina förekm i Vmbsjön, Bsmina ngirstris ch B. cregni. Den frstnämnda frekm i början av smmaren (15 ind maj-juni). B. cregni var i medeta 43 ind/1 från juni ti nvember. Diaphansma brachyurum förekm endast vid prvtagningen den 20 jui med 6 individer per iter. Gruppen Daphnia var knappt en miimeter stra under större deen av 1995 (Figur 20). Medeängden av Daphnia cucuata ch D. gaeata var ca 0,9 mm. Sm störst var D. cucuata 1,1 mm i mitten av juni. D. gaeata var i sutet av nvember mm ång. Bsmina cregni ch B. ngirstris hade en medeängd på 0,57 resp 0,46 mm (F igur 21). Bttenfauna Under våren 1994 var faunans täthet ca ind/m2 (Figur 22, 23). Antaet fåbrstmaskar ökade med djupet från nästan 500 ind/m2 (19 m. ö.h. ) ti ca ind/m2 (9 m. ö. h. ) med 88

13 Från sediment ti fisk -Vmbsjön Oaphn/a cucuu.:tuj 9" Dapns gaeaa 2% nupit H% Bsmina spp. 6% D--naupter -4-C$pCJ)()0er 600 A- dadett er Dapna spp. 15% cpepder spp. 7'% Figur 18. Fördeningen au antaet djurpanktn i V mbsjön ett medevärde på ind/mz. Fjädermyggarverna fordeade sigjämt (mede ind/ m2) ned ti18 m. ö. h. Ärtmuss anpisidium sp. ch kvastret Hydracarina s p. hade ckså en jämn djupfårdening med medevärden på 70 respektive 150 ind/m2 Ned ti djupet 15 m.ö. h. förekm dvärgbuksimmaren Micr necta minutissima med i genmsnitt 70 ind/ m2 Övrig fauna förekm i itet anta ned ti 15 m. ö. h. ( <30 ind/m2) På hösten 1994 minskade det ttaa antaet individer ti ca per kvadratmeter (Figur 22, 23). Fåbrstmaskarna var i medeta färre ( ind/m2) men hade samma spridning sm på våren. Förekmsten av fjädermyggarver minskade från ind/ m2 på våren ti 17 ind/m2 på hösten. Detta berdde främst på ett minskat anta på djupare vatten. Kräftdjuret ch gaciareikten Paasea quadrispinsa frekrst på våren var 27 ind/m2, men minskade på hösten ti 1 ind/m2). ÄrtmussanPisidium sp. minskade i anta från vår ti höst från 70 ti 30 ind/ m2, medan dammussanandanta cygnea ökade från O ti2 ind/m2 De på våren sparsamt frekmmande dag- ch nattsändrna ökade på hösten sin täthet på grunt vatten mycket starkt (höstmede: dagsändr 46 ind/m2, nattsändr 15 ind/m2). Under hösten ökade ckså fjädergäsnäckan Vavata piscinais på aa djup jämfört med vårens anta ( 4 ti 13 ind/m2 ). Om man järnfr antaet bttendjur under periden så uppgår de 1994 ti ungefär samma anta sm i den första undersökningen (medevärde= ind/ rn2) var medeantaet djur betydigt ägre; ca ind/m2 (Figur 23) var antaet fåbrstmaskar ungefär ika många feb mar apr maj ]un Ju aug sep kt nv dec jan!ab Figur 19. Anta cadcerer, cpepder ch naupier i Vmbsjön r,. E C) c: 'E 0.5 J Qi 'E - O 0.0 ' c: :(I ' fe b ap r ju n ju se p Okt ]an Daphnia spp. Daphna ga/9ata Daphnia cucuata Figur 20. LängdfOrdeningen (mm) au Daphnia i V mbsjön E s ep 26 kt CJ B s m in a fngirs tris 11 B s m /n a c regni 4 jan Figur 21. LängdfOrdeningen au Bsmina ngirstris ch B. cregni i V mbsjön _.,.- 20 e b 24 ap r 8 ju n 20 ju indrm 2 EJ övriga IIIIJnädermyggr B snäckr mussr gattmaskar \år höst -Ar ht \år höst Figur 22. Bttenfaunans abundans (indm2) i V mbsjön våren ch hösten , 1983 ch r!.

14 Stean F Hamrin m f "'..,.. E ::: Q) "0 0 - > O :.a c: Ii 1983 kräftdjur maskar ch i ar Djup m ö h..,.. nattsändr dagsändr N 1984 sm (ca indm2), men betydigt ägre 1983 (2 500 ind/m2). Fjädermyggarverna däremt minskade från ca ind/m2 på grundare vatten ti mkring häften 1983 ch Årsmedevärdet av antaet mussr ch snäckr var under åren mkring 800 indm var årsmedeantaet ca 20 ind/m fanns det någt fer (60 ind/m2)jämfrt med Järnfr man 1994 med 1983 har dck mussan A. cygnea ökat någt på aa djup. Dagsändan Caenis sp. sm har förekmmit sparsamt i tidigare undersökningar ökade ti 500 indm2 år Då fanns å andra sidan inga förekmster av dagsiändan Centrptium uteum, sm 1983 förekm i drygt 100 indm är det känt vika arter sm räknats. Dagsändr fanns dck inte någt år djupare än 15 m.ö.h. Antaet nattsändr var ungefär detsamma ch 1994, men betydigt ägre 1983 (200 resp 15 ind/m2). Kräftdjur förekm i ungefär ika stra mängder 1994 sm Förekmsterna utgjrdes mestades av P. quadri.<pinsa ch då på djup ned ti 8 m.ö.h var antaet kräftdjur ca 25 ind/m2 ch fö rekm då endast på mycket grunt vatten var bttenfaunans bimassa på våren nästan dubbet så str sm på hösten; 57 respektive 37 gram våtvikt per m2 (Figur 24) ch 5,4 respektive 2,6 gram trrvikt per m2 Mer än häften av bimassan (våtvikt) på våren utgjrdes av fåbrstmaskar ch 39% bestd av fj ädermyggarver. På hösten var fåbrstmaskarnas ande av bimassan ite mindre (39%). Dammussrnas våtvikt utgjrde då hea 48% ch fjädermyggarverna 12%. Sammanfattningsvis kan knstateras att bttendjurssamhäet 1970 förefö endast svagt påverkat av fiskpredatin var på- jädermygg Djup m ö h N Figur 23. Djupfördening au bttenfauna i Vmbsjön (individer 1m 2 ) ) 1983 ch1994. För 1994 se även Thbe 7a ch b. Figur 24. Bttenfaunans våtvikt (g m2) i V mbsjön våren ch hösten 1983 ch

15 Från sediment ti fisk - Vmbsjön verkan sm störst ch nu (1994) har påverkan åter minskat utan att nå förhåandena mkring Bentiskt fisksamhäe Fångsterna vid experimente tråning (20 min) uppgick ti mean 7 ch 20 kg. Detta är ungefär 90% mindre än vid tråningarna ti år tidigare (Figur 25, 26), viket är mycket anmärkningsvärt ch måste kmmenteras speciet. Vid tidigare tråningar användes en iknande trå, men frsedd med 5 mm maskr i kaven istäet för sm nu 11 mm. Metdikstudier i Ringsjön har visat att fångsterna med den större maskstreken ger tre gånger så stra fångster. Å andra sidan var tråhastigheten 1983 tre knp mt två knp under Prv har visat att den högre hastigheten inte ökar fångsterna av mörtfisk per tidsenhet. Däremt innebär fartskinaden att den tråade ytan ökar med 50%. Då dessa skinader i strt sett neutraiserar varandra har ingen krrektin skett för dessa skinader. I övrigt har fisket skett på identiskt sätt. Vi betraktar det dck sm mycket sannikt att dessa eventuea skinader kan fö rkara den betydande fångstminskning sm inträffat under Vi utgår därför från att fisksamhäet under 1994 verkigen är mycket mindre än under Denna tkning stöds ckså av de förändringar i t ex bttendjurssamhäet sm inträffat mean 1983 ch För att verifiera 1994 års siffrr genmfördes förnyade prvtråningar under augusti 1995 (Figur 26). Fångstens strek ch sammansättning var då inte skid från fångsten under 1994, viket visar att metdprbem inte trde vara rsaken ti de åga värdena under Resutaten visar ckså att fisksamhäet inte ökat under En starkt bidragande rsak ti de ägre fångsterna under 1994 var den mycket kraftiga minsimingen av mängden gärs (Figur 25, 26, 27). Under 1983 utgjrde gärsen 25% av fångsten, medan mtsvarande värde under 1994 var ett fåta prcent. I övrigt var andeen braxen förändrad medan aa övriga arter ökat reativt sett. I absut mening har emeertid ckså beståndet av braxen minskat mycket starkt sedan Brtsett från minskningen i bimassa har ckså beståndets ängd- (åders-) sammansättning förändrats Figur 28). Från att tidigare ha dminerats av individer över 400 mm (även antasmässigt!), 250 c e z N C) tf 100 C) c ""' u. s 25 c e 20 N.. 15 C.:; {/) 10 C c <U u. s 1983 Juni Jui September Nvember 1994 Juni Jui Augusti Oktber 1!3 GÄRS 0 BRAXEN Q BJÖRKNA BENLÖJA MÖRT E!! ABBORRE m D> m GiDOA m IL Figur 25. Fiskfångstens strek (kg 120 min) i Vmbsjön 1983 ch 1994 ( djupvägda värden). dminerades beståndet 1994 av strekskasser mkring 250 mm. Under 1983 skedde inte någn märkbar tiväxt under periden juni ti ktber, men under 1994 ökade medeängden hs den nämnda strekskassen från mkring 200 mm i jui ti mkring 250 mm i ktber. Även detta tyder på att fiskbimassan i Vmbsjön var betydigt större under I övrigt var strukturen hs de ika fiskbestånden ikartad mean 1983 ch 1994 brtsett från avsaknaden av större gös 1994 ch förekmsten av en större mängd gösynge samma år. Avsaknaden av större gös kan dck ber på den ägre tråhastigheten under 1994 sm missgynnar fångsten av rvfisk. Andeen rvfisk uppgick ti mkring 25%, viket är avsevärt mer än i exempevis Ringsjön ch Finjasjön före restaureringen. Under 1994 var fångsterna under smmaren störst på djup under 8 m ch i ktber på 8-10 m (Figur 26). Under 1983 var fångsterna ungefär ika stra på aa djup, viket ckså tyder på att fisksamhäet var större under

16 Stean F Hamrin m f s 4 6 C!;= =., e::: Kg 20 min s 200 Juni Kg 20 min Juni Figur 26. Dj upfördening av tråfångsten (kg 20 min) i V mbsjön 1983, 1994 ch = 7 meters djup;.. = 13 meters dj up. E a. :;, O' Jui September r Jui Augusti Kg/20 min usti Nvember Oktber ij!gärs 0 BAAXEN (BJÖRKNA). MÖRTt(BENLÖJA) r:'i ABBORRE E;' GÖSt(GÄDDA}!mAL Und er 1994 (Figur 25) d minerad es fi sksa mhä et anta smässigt av ynge av abbrre, gös ch i viss mån mört. Detta skijer sig ckså i hög grad från tidiga re frh åa nd en i Ringsjön ch Finja sjön, där mörtfisk het dminerad e i de mind re strekskasserna. Fisksamhäet i Björkaåns mynnigsmråde ch i itraznen För att få en rea tiv uppfa ttning av fi sksamhä ets sa mma nsättning i mråden där tråning inte va r möjig efi skades i Vrbsjöns syd östra hörn ch i Björka åns mynning (Figur 29, 30). Av metd skä va d es mråden med ika grad av vegeta ti nstäckning, men dessa mråd en representera r ckså de dea r av sjön d är ynge ka n ansa mas. Preda ti nstrycket från fi sk ch tage in m mråden s m sa kna r skydda nd e strukturer är a tfr st rt fr a tt möj iggöra förekmst av små fiska r. Detta styrks ckså av att fångsten på öppna sa nd mråden va r O, även m detta de vis frkaras med undv ika nd erea kti ner pga båt ch e fi skea ggrega t. Litrat dminerad es fångsten av abb rre ch mört ch på hösten benöja. Med est reken h s abb rre ch mört va r betydande ch m t sva rade st reken h s pea gia t fångad fisk (trå ning). D et tycks uppenbart att det it ra a fisksamhäet i huv udsak återspega r dea r av det pea giskt förek mma nd e sa mhäet. Anta et års-ch fj årsynge va r mycket ågt ch inte ens skyddade dea r av stra ndznen tycks erbjuda ämpiga ha bita t fr fiskynge. 92

17 Från sediment ti fisk - Vmbsjön I Björkaåns mynningsmråde upp ti nedersta vandringshinder (ågvatten) dminerades fångsten under hösten av unga exempar av mört ch abbrre. De ägre fångsterna under smmaren kan ber på att fisket då enbart ägde rum i åns ara nedersta del Vid höstfisket frekm dessutm mycket stra stim av ynge av sannikt benöja ch mört i åns "peagiska" dear samt ett betydande anta stra gäddr, vika sannikt prederade på nämnda stim. Av metdskä kunde dessa peagiska fiskar inte fångas med efiske. Ju n Ju Ju n Ju Sep Figur 27. Viktfördening ( dj upvägda värden) au tråfångsten i Vmbsjön 1983, 1994 ch Nv Okt Figur 28. Längdfördening av fångst per ansträngning (anta 20 minuter i V mbsjön 1983 ch fg GAAS 0 BRAXEN 0 BJÖRKNA efnlö.ja MÖRT m ABBORRE f.i1 (t$ E! G$rA Ii A ,!;; E Oj 150 'E j !!!Gärs n Mört 11 Benöja r! Björt<na Braxen O L--L ! ,. ---,----:--: "-""'"""'"" st abbrre A Gädda Gös 1983 L Abbrre g <D j_ 40 + i (\J 30 : 20 j 10 : a 80 c 60 <G ii Gärs Mört Benöja Björt<na Braxen A :J Gädda Gös esabbrre U)! i g.. g ängd (mm) g ängd (mm)...,. 93 L

18 Stea n F Ha mrin m f ö Vmbsjön Bj ör kaån 100 L_ % 40 O.. LUI..._j 1 --Täthets9rad Tätheagrad..._... 6 Figur 29. Andear fisk per dpp vid efiske i Vmbsjöns itra ch i Björkaåns mynning (överst) ch Täthetsgrad 1 6: =sand, 2=öppning i vegetatin, 3=träd, 4=submers vegetatin, 5=badvass ch 6=Sparganium sp. (igeknpp). Fiskynge Förekmst De fiskynge sm fånga des i Vmba jöns itra c h pea gia under 1995 var mört, abbrre, gös ch gärs. Mört, abbrre c h gös fånga des Vmb sj ön 49 dpp Bj örka ån 21 dpp 00 Längd, mm 400 s 600 ij Gärs Benöja Mört fa Abbrre Gäd:t: Figur 30. Längdfördening (mm) av det ttaa antaet efiskade fiskar i Vmbsjöns it ra ch i Björkaåns mynning i pea gia en medan gärs äv en fånga des i itra en. Fest ynge tråa des den 27 juni (Figur 31). Den största deen av denna fångst utgjrdes av mört (63,1/100 meter) sm inte förekmmit under de tv å tidigare tråningstifä ena. T re vec kr sena re va r f rekmsten av mörtynge ca 20 gånger mindre (2,9/ 100 meter) c h den största fångsten tgs då i i tra en. Abbrrynge fånga des vid a a tifä en utm i september. Den 27 juni va r förekmsten av abbrre störst i pea gia en (6,6/ 00 meter) meda n de under öv ri ga tråninga r förekm sparsa mt i både pea gia c h itra (0,1-2,2 /100 meter). Gösynge fånga des vid de tre f rsta trå tifäena. Den 18 ma j fa nns ungefä r 7,5 ynge per 100 meter i både itra c h pea gia. Den 7 juni fånga des gösynge i sa mma mängd i itra en medan det i pea gia en enda st fä ngades per 100 meter. Den 27 juni tråa des fest gösynge i pea gia en (13,7 mt 2,7/100 meter i itra en). Gärsynge förekm v id a a tråtifä en i både itra c h pea gia. Tråfångsten tendera de va ra större i itra en men enda st den 24 augusti va r skinaden mea n fångst i pea gia c h itra signifika nt. Medeängd Yngets ängd ha r i f rsta ha nd mätts f r att underätta artbestämningen. Mätningarna visa r emeertid c kså a tt tiv äxten hs ynget är sna bb ch både mört c h abbrre uppnår en ängd vid smma rens sut på mm (F igu r 32). Dessa värden är höga järnf rt med andra sjöa r c h tyder på att knkmt ensen är åg, dv s det tta a anta et ynge i sjön är itet. Även tiv äxten hs gärs är hög, viket sa mma nta get gör att öv er ev na den hs de ynge sm finns i sjön under påföja nde, fta kritiska vinter, trde va ra hög. D et ha de varit intressa nt att f ja tiv äxt en hs gös under smmarperiden, men tyvärr upphörde fångsterna redan i sutet av juni. Det är v isst m detta berr på att ynget dgåts upp eer på att den anv ända metden inte är ämpig f r gös. Födva Sa mmana gt anaysera des ma ginnehået på 67 fiskynge va rav 16 mörta r, 20 abbrra r, 14 gösa r c h 17 gärsa r. Dessutm indea des mört, a bbrre ch gärs i tv å streksgrupper (0+ c h +) (F igu r 33). 94

19 Från sediment ti fisk - Vmbsjön s E 3 :;; 2 J!! m&tynge 'ZTI:<d j/.peage '.; 4 1 t,i./t abbr1y119e itra 8 Dta -.Ii 6 rnec!ef itra ch paaga 6 peagia ai 2.. jun jun ju aug $9p kt 11 "' mede tita ch petagtaj T: af fun ju aug $ep Ok\ gösynge gärsynge T peaga 1' 2,, mede itra ch peaga 15 itra 1.5 peaga.; i 10 A mede itra & peagia :;; i I,j t 5 t 1 : '\".! )u n ju aug $ep kt jun ' )u' ju i aug aug sep kt niaj -<J. 5" -5 Figur 30. Anta ynge av mört, abbrre, gös ch gärs per 100 m (8 tråningar; ± sd) i Vmbsjön1995. Signifikanta skinader mean peagia ch itra har särredvisats (Kruska-Wais ANOVA). -1.itra Mörtyngens (0+; mm, n=7) maginnehå bestd ti 90% av Chydrus spp ch Bsmina spp. Resten utgjrdes av Daphnia spp. chleptdra kindtii (2%). Mer än hava maginnehået hs fjårsynge ( mm, n=9) bestd av Daphnia spp, en fjärdede av Chydridae spp, 17% av Bsmina spp ch resten (2%) av L. kindtii. Maginnehået hs abbrrynge (O+; 4-50 mm, n=16) bestd ti dryga häften av cpepder varav de festa caanida. Daphnia spp utgjrde nästan en tredjede. Övrigt innehå var Bsmina spp. Chydridae spp. ch L. kindtii. Abbnama av kassen + innehö däremt 2/3 L. kindtii. Dessutm förekm Chydridae spp.,dapnia spp., chbsmina spp. men inga cpepder. Gösyngets maginnehå (n=14; mm bestd ti 84% av cpepder, ti största deen caanida. L. kindtii utgjrde 10% ch en mindre ande utgjrdes av Daphnia spp. ch övriga crustaceaer. Gärsyngens magar innehö ti drygt häftendaphnia spp. L. ändtii utgjrde 17%, cpepder, 15% medan resterande 12% utgjrdes av Chydridae spp.,bsmina spp. ch fjädermyggarver abbrre -.A..- "" -4",... s :.- -,...,;,,,f".;"'- gärs '.,. _.....,; mört _. 0 maj ju n ju aug s ep kt _,_ i Figur 31. Medeängd (mm±sd) av ynge av mört, abbrre, gös ch gärs i Vmbsjön Fsfrbudget för Vmbsjön 1995 Transprt av fsfr ti ch från Vmbsjön Extern tiförse av ttafsfr under 1995 mtsvarade i strt sett utforsen via Kävingeån (75%) ch vattenverket vid Vmb (25%) (Figur 34). Omkring 70% av tiförsen km under januari ch februari då ckså brtfrsen var sm störst. Betydande dear av den tiförda fsfrn påverkar därfr inte Vmbsjön under den kritiska smmarperiden. Fsfrhaterna är därför ckså åga i sjön under frvåren (drygt 20 pg/ järnfrt med drygt 50 pg/1 under vintern). Detta innebär - 95

20 Stean F Hamrin m f mörtynge mm, n=7 mörtynge mm, n=9,,"", abbrrynge 4-50 mm, n= 15 abbrrynge mm. n=4,,"""'\. gösynge 3-30 mm. n=9 \\, gärsynge 4-35 mm, n= ,,," \\ ---- ) / / t 1 Daphnia spp. Bsmina spp. IIDi Chydridae spp Crustacea spp. caanid cp. ä cycpid cp. G cpepd spp. / / Leptdra kindtii Chirnmidae spp. övriga gärsynge mm, n=6 \\, j / Figur 33. Maginnehå (%) hs årsynge ch fjrårsynge au mört, abbrre, gös chgärs i Vmbsjön 1995 (1815, 7/6, 2716, 18/7, 24/8, ch 21 19). att ttafsfrmängden i Vrbsjöns vatten under vintern är mkring 2,5 tn ch under våren drygt tn. Under vintern tifrs mkring 3 tn fsfr per månad samtidigt sm mängden fsfr i sjön är reativt knstant ch knappt 2 tn ämnar sjön. Knappt häften av den tifrda fsfrmängden trde därfr depneras i sedimenten huvudsakigen i frm av rganisk fsfr. Under smmaren stiger fsfrmängden i sjön huvudsakigen ti fjd av interna prcesser i frm av sedimentäckage ch fsfrexkretin från fisk, djurpanktn ch bttendjur. Huvuddeen av denna fsfr härrör via van nämnda prcesser från sedimenten. Sannikt utnyttjas då fsfr sm sedimenterat i sjön fregående höst. Samtidigt sjunker mängden externt tiförd fsfr kraftigt ti het frsumbara mängder (20 kg) i augusti. Först i nvember stiger åter den externa fsfrtiförsen kraftigt. Läckage av fsfr från Vmbsjöns sediment Experimentea studier. Den högsta knsumtinen av fritt syrgas (80 mg/m2 t) uppmättes i sedimentet hämtat från 14 meters djup (Figur 35). Någn skinad mean knsumtin av syrgas vid fem, sju ch ti meter kunde däremt inte urskijas (mkring 60 mg/m2 t). En höjning av temperaturen från 10 ti 18 C resuterade i en höjning av sedimentens syrgasknsumtin med mean 16 ti 26%. Den höga syrgasknsumtinen i sedimentet medförde att förbipasserande vatten inte var 100% mättat under genmfödesexperimentet (52-66% vid 10 C, 12-45% vid 18 c). Syreknsumtinen i vattenfasen var dck knstant under experimentet över de individuea sedimentkärnr. Inm varje temperaturgrupp var äckaget signifikant mvänt reaterat ti syrehaten, viken i sin tur är en funktin av respektive sediments syretäring. Vid syremättnadsvärden över 25% var injens utning ika avsett temperatur ch skinaden mean temperaturerna var mkring 100 pg PO 4-P/t (Figur 36, 37). I samrna figurer redvisas sedimentets äckage av fsfr då uft bubbades direkt ti den stagnanta vattenfasen över varje individue sedimentkärna. Vid O c var fsfräckaget vid 3 tifäen av 4 högre vid syremättnad än vid ägre syrehater. Vid 18 c var fsfräckaget vid samtiga tifäen ägre vid fu syremättnad. Vid 10 c vid genmfödesexperimentet varierade äckaget mean 35 ch 250 pg P04- P/m2 timme. Vid 100% syremättnad varierade äckaget mean 110 ch 170 pg P04-P/m2 timme. Vid 18 c var äckaget generet högre jämfört med 10 c vid aa djup. Vid genmfödesexperimentet äckte det mean 210 ch 200 pg P04- P/m2 timrne vid 18 c ch vid syremättnad äckte det mean 160 ch 460 pg P04-P/m2 tirnme (Figur 37). Ett 96

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Samband mellan astma och inomhusmiljö? Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET. R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin

Läs mer

BORTPUMPNING AV SJÖARS BOTTENVATTEN FÖR ATT MINSKA INTERNBELASTNINGEN AV FOSFOR Erfarenheter från Bornsjön

BORTPUMPNING AV SJÖARS BOTTENVATTEN FÖR ATT MINSKA INTERNBELASTNINGEN AV FOSFOR Erfarenheter från Bornsjön h\l/\q.a 1 VATTEN 61:183-192. Lund 25 BORTPUMPNING AV SJÖARS BOTTENVATTEN FÖR ATT MINSKA INTERNBELASTNINGEN AV FOSFOR Erfarenheter från Brnsjön Hyplimnetic withdrawal t reduce internal phsphrus lading

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson...

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson... Redaktör ch ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data av Wademar Jhanssn...... 57 (List f cntents in Engish

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt.

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt. Ort. datum Frågr m andstingets/reginens habiiteringsverksamhet Hej! Er famij har under det senaste året haft kntakt med barn- ch ungdmshabiiteringen. För att vi ska kunna utvecka verksamheten är det viktigt

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK p; r//, TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND ~ / 7'y Paatrs6mbetet Vacb.- 592 00 VAOSTENA 0143/102 46 Oivt : 13 FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KCNNETt SANDIN

Läs mer

Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214 Hlmön 1989-213 maj 214-1 - Sammanfattning Kustmrådet vid Hlmön i Västerbtten är sedan slutet av 198-talet ett natinellt referensmråde

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av

Läs mer

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund Prduktinseknmi h Betngva Göran Fagerund ISBN 91-87334-05-4 A W Grafiska, Uppsaa 1990 INNHÅLL------------- Förrd? Kstnadspress innebär risker --------------------------------- 8 Prduktinsanpassa betngen!

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

F A C T electronlcs ab

F A C T electronlcs ab F A C T electrnlcs ab Denna handling får ej utan vårt medgivande bekantgöras, kpieras, mångfaldigas eller eliest behörigen utnyttjas. Over!rä~;0Ise beivras med stöd av arijlanr'

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15) Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~ Virkskla Förkrtningar: lm luftmaska sm smygmaska fm fast maska hst halvstlpe st stlpe dst dubbelstlpe m muche fm mtag stlpe fr aviga fast maska med mtag runt stlpen från avigsidan v varv mb maskbåge, den

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7 freeleaks NpMaD vt1999 för Ma4 1(9) Innehåll Förrd 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1999 Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3 Del II, breddningsdel 7 Förrd Km ihåg Matematik är att vara

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09 Uppgifter på äre o eektriitet Fyik 1-15, öt -09 1. n auiniukopp ar aan 10 g o teperaturen. I koppen ä 150 art atten ed teperaturen 85. Vad koer attnet teperatur att i id jäikt ed koppen? Borte från oginingen

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal RÖ probe tentaen 0-01-15 En cyindrik vattentank är utatt för ett kontant uftföde ed teperaturen 15º och hatigheten / vinkerät ot de anteyta. Tanken diaeter är 0,5 och de ängd är 1. O vattenteperaturen

Läs mer

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 011 Student sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Pängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tm m du inte vill besvara den frågan. Gissa

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

lreffi* å! utfärdad av ackrediterat laboratorium ,.., Bedömning AtcontrotLaboratories Rapport Nr 13O31932 10'c KV Plats Plats Platspaket

lreffi* å! utfärdad av ackrediterat laboratorium ,.., Bedömning AtcontrotLaboratories Rapport Nr 13O31932 10'c KV Plats Plats Platspaket A Alcntrl AB AtcntrtLabratries Bx 307, 65 07 Karlstad Tetr 054-2 3O 77 Fax: 054-9 05 70 ORG.NR 55652-O96 STYRELSENS SÄTE: LINKöPtNG NN "4C RAPPORT Sida () å! utfärdad av ackrediterat labratrium Xt, rg*'

Läs mer

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE Fel i WIZARD 2 Barcode ID Label # 023 Innehåll

BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE Fel i WIZARD 2 Barcode ID Label # 023 Innehåll PerkinElmer Singapre Pte Ltd 28 Ayer Rajah Crescent #04-01/08 Singapre 139959 C. Reg. N. 199707113D Phne 65 6868 1688 Fax 65 6779 6567 www.perkinelmer.cm Den 13en Maj 2015 Kära Kund, BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE

Läs mer

och gaseldning Mats-Lennart Karlsson KTMTW * IK MCaW «MM» Swedish National Testing and Research Institute Energiteknik SP RAPPORT 1992:47

och gaseldning Mats-Lennart Karlsson KTMTW * IK MCaW «MM» Swedish National Testing and Research Institute Energiteknik SP RAPPORT 1992:47 Mats-Lennart Karlssn VC-utslä pp vid lje ch gaseldning KTMTW * IK MCaW «MM» Swedish Natinal Testing and Research Institute Energiteknik SP RAPPRT 1992:47 i khng.sverki'1 f Mats-Lennart Karlssn VC-utslä

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna Sammanfattning av lektin 5 Eskilstuna Vi repeterade: Knpar Ta ut bäringar Ta ut psitiner Vi gick igenm Lanternr : Grundlanternr samt segelfartyg se fig 25 sid 223 ch fig 18 sid 221 grön styrbrd Lysvinkel

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer