Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014"

Transkript

1 Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214 Hlmön maj

2 Sammanfattning Kustmrådet vid Hlmön i Västerbtten är sedan slutet av 198-talet ett natinellt referensmråde för Bttenviken. Här bedrivs årligen en mfattande ch integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälstillstånd ch miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat ch bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön under tidsperiden : Omgivningsfaktrer såsm siktdjup ch temperatur har inte förändrats vid Hlmön sedan undersökningarna startades, även m 2-talet inleddes med några varma smrar. Fisksamhället, sm dmineras av abbrre ch mört, tycks gå mt ett mer karpfiskdminerat stadium. Den mest sannlika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch möjligen en påverkan av eutrfiering. Den kraftiga ökningen i individtillväxt hs abbrre sm varit knsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2-talets början har nu avtagit. Tånglake ch lake, sm återfunnits i fångsten, är rödlistade av Artdatabanken. Vid Hlmön uppnår de yngelbärande tånglakehnrna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkmmer mycket sällan vid Hlmön ch inga tidstrender har nterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen hnr med missbildade eller döda yngel. Trts att parametrarna gnadvikt ch embrysmatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den gda yngelstatusen på gda förutsättningar för tånglaken vid Hlmön. Med tiden uppvisar allt fler hälsvariabler hs hnabbrrar vid Hlmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar sm tyder på att de sannlikt expneras för kemiska ämnen sm påverkar lika fysilgiska funktiner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, ökad GR-aktivitet i levern sm tyder på ökad xidativ stress, ch minskad aktivitet av enzymet glutatin-s-transferas (GST) i levern. Dessutm nteras en stark tendens till påverkad saltreglering (främst kalcium) ch förändrad rödabldcellsbild. Hs hanfiskar nteras en signifikant ökning av leverstrleken (LSI) ch en signifikant minskande trend för klridkncentratinen i bldet. Förändringarna hs abbrrar vid Hlmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptmbild sm även ses hs abbrrar respektive tånglakar i andra kustreferensmråden (Kvädöfjärden, Trhamn ch Fjällbacka). Den kmplexa symptmbilden pekar på att det sannlikt är fråga m samverkanseffekter av flera lika kemiska ämnen. De flesta rganiska miljögifter ch metaller sm övervakas uppvisar dck minskande halter i abbrre ch tånglake över hela tidsperiden. Undantag är kadmium sm ökat mellan 1995 ch 27 i tånglake, ch kadmium ch kvicksilver, sm inte visar någn minskande trend hs abbrre samt PCB ch HCB i abbrre, sm planat ut respektive ökar under de senaste ti åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av rganiska miljögifter sm DDT ch PCB, medan α-hch minskar sedan Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Hlmön: Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälstillstånd hs abbrre trts att de flesta analyserade metaller ch rganiska miljögifter visar nedåtgående trender eller förändrade halter. Den tydliga ch successiva påverkan sm ses på hälstillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hs abbrre har ökat, någt sm tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abbrrar i mrådet. Hs tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Hlmön bedöms sm stabilt. Ett uppföljande frskningsprjekt pågår i kustreferensmrådet Kvädöfjärden för att klarlägga m det är kända miljögifter, kända miljögifter sm inte övervakas idag, eller andra bakmliggande miljöfaktrer sm rsakar förändringarna i kustfiskars hälstillstånd, ch m eventuella följdeffekter kan spåras på ppulatinsnivå

3 Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensmråden sm anses betydligt påverkade av lkal mänsklig aktivitet. Syftet med övervakningen är att kartlägga tillståndet för fisksamhället i dessa referensmråden, spegla naturliga variatiner på bestånds- ch individnivå, samt upptäcka förändringar sm indikerar strskalig påverkan av miljöht sm eutrfiering, miljögifter, klimatförändringar ch andra miljöfaktrer. De årliga fiskundersökningarna vid Hlmön i Västerbttens län ingår i prgrammet för integrerad kustfiskövervakning inm den natinella havsmiljöövervakningen. Kustmrådet vid Hlmön utvaldes i slutet av 198-talet sm ett lämpligt natinellt referensmråde för Bttenviken. Undersökningsmrådet ligger inm Hlmöarnas naturreservat ch ingår ckså i nätverket Natura 2. Den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön bedrivs i följande tre delprgram: Beståndsövervakning, prvfiske; Övervakning av hälstillstånd hs fisk; ch Metaller ch rganiska miljögifter i bilgiska prver (för ansvariga institutiner, se sid 2). De lika delprgrammen har lika startår, men är integrerade från Övervakningen av miljögifter i tånglake avslutades 27 vid Hlmön. Det integrerade mätprgrammet mfattar beståndsövervakning av kustnära fiskarter, kntrll av miljögiftshalter, mätningar av reprduktin ch tillväxt hs abbrre ch tånglake, samt fysilgisk hälsstatus hs abbrre. Denna integrerade strategi syftar till att ge en helhetsbild av miljögifts- ch förreningsbelastningen, m miljögifter är bitillgängliga, m fiskens hälsa är påverkad, samt m fiskppulatiner ch fisksamhällen är påverkade eller riskerar att förändras. Fisksamhällets status utvärderas med hjälp av ett antal bilgiska variabler på samhälls-, ppulatinsch individnivå, vilka finns listade i slutet av detta faktablad. Sammantaget kan förändringar därigenm dkumenteras från cellnivå till ppulatins- ch samhällsnivå ch kpplas till förändringar av miljögiftsch förreningsbelastning, eutrfiering, klimatfaktrer ch andra miljöfaktrer. Den integrerade kustfiskövervakning vid Hlmön har sedan 1989 genererat ett mycket mfattande ch unikt datamaterial i frm av långa tidsserier för ett 5-tal bilgiska ch kemiska mätvariabler. Föreliggande faktablad redvisar de viktigaste resultaten från respektive delprgram. I fkus för redvisningen är främst de bilgiska ch kemiska variabler sm uppvisar någn frm av trend under mätperiden, men även halter av miljögifter sm är av strt allmänintresse. I ett avslutande avsnitt presenteras en övergripande diskussin av resultaten ch en sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisken ch miljögiftsbelastningen i kustmrådet vid Hlmön. Abbrren är den mest förekmmande arten i prvfisket vid Hlmön. Ft: Martin Karlssn - 3 -

4 Resultat från kustfiskövervakningen. Bedömning av tillstånd ch förändringar i ett urval av indikatrer. Stödparametrar Medelsiktdjupet i samband med prvfisket i augusti har varierat mellan 4,6 meter ch 6,3 meter (figur 1). Inga tidstrender nteras för siktdjup eller temperatur, vare sig i samband med prvfisket eller över säsngen juni till augusti. Temperatur, C Siktdjup, m Temperatur vid fiske Säsngstemperatur Siktdjup Figur 1. Temperatur ch siktdjup vid prvfiske i augusti samt medeltemperatur på en meters djup under juni till augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Fisksamhällets struktur ch funktin Ttalt har 16 arter fångats i mrådet (tabell 1). Ingen tidstrend ses i artantalet över tiden. Strspigg har fångats i mrådet men kmmer inte med i artlistan, då endast individer med en krppslängd på 14 centimeter eller längre ingår i beräkningarna. Abbrre ch mört dminerar fisksamhället ch utgör tillsammans över 9 prcent av de fångade individerna. Den ttala fångsten (antal per statin ch natt) samt fångsten av sötvattensfiskar (i det närmaste identiskt med ttalfångsten) fluktuerar över tiden, men uppvisar varken någn vikande eller ökande trend (tabell 1, figur 2). De marina arterna strömming ch tånglake (en fångad individ), fångas i låga nivåer jämfört med sötvattenarterna ch uppvisar ingen trend över tiden. Fångsten av karpfiskar (nästan uteslutande mört) har däremt ökat över tiden. Löja, även den en karpfisk, har ckså ökat. Fångsten av sik ch siklöja har däremt minskat sedan prvtagningen startade. Dck utgjrdes den ttala fångsten av siklöja enbart två individer sm fångades i början av tidsserien. Tånglake ch lake har fångats i mrådet ch anges sm nära htade i Artdatabankens rödlista. Abundansen av den funktinella gruppen rvfiskar (nästan uteslutande representerade av abbrre, men även gädda ch lake har fångats), samvarierar med den trfiska medelnivån (figur 3). Medan den trfiska medelnivån minskar signifikant över tiden uppvisar inte abundansen rvfiskar någn trend utan fluktuerar mellan år

5 Fisksamhället tycks således gå mt ett mer karpfiskdminerat stadium. Inm HELCOM har ökande tätheter av karpfiskar identifierats sm en indikatr på ökande näringsbelastning ch stigande vattentemperatur. En alternativ förklaring till en ökning kan även vara ett minskat predatinstryck från rvfiskar, däggdjur ch fåglar. Stabila tätheter av rvfisk i mrådet gör att karpfiskarnas minskning knappast kan förklaras av ett minskat predatinstryck från andra fiskarter. I två finska mråden i södra Bttniska viken ses samma utveckling. Den mest sannlika förklaringen till ökningen av karpfiskar i dessa mråden är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch möjligen en påverkan av eutrfiering. Ingen tidstrend ses hs kustfisksamhällets strleksstruktur när abundansen av stra individer (3 centimeter eller större) ch medellängden hs abbrre i fångsten analyseras. Detsamma gäller diversiteten hs fisksamhället, mätt sm Shannn-Wiener index Antal per statin ch natt Abundans alla arter Abundans karpfiskar Abundans marina arter Abundans sötvattensarter Figur 2. Fångst (antal per statin ch natt) av alla arter samt av de funktinella grupperna karpfiskar, marina arter ch sötvattensarter i augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär ökning. 25 Antal per statin ch natt Index 4,5 Abundans rvfiskar Trfisk medelnivå , Figur 3. Fångst (antal per statin ch natt) av rvfiskar i fångsten ch trfisk medelnivå i fisksamhället i augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjärt avtagande

6 Tabell 1. Lista över arter sm förekmmit i prvfisket. Färgerna i tabellen indikerar artens relativa förekmst (antal per statin ch natt), separat för varje år i relatin till artens förekmst under samtliga år. Arterna är srterade med minskande ch samvarierande värden i övre delen av tabellen samt ökande ch samvarierande värden i btten av tabellen. Medelfångst anger medelfångsten av arten för samtliga år. Status rödlistan anger artens aktuella status på Artdatabankens rödlista (versin år 21). Fiskar mindre än 14 centimeter ingår inte i denna tabell. Relativ förekmst Trend Klass P ercentil + ökande hög minskande medelhög 6-8 signifikansnivå medel 4-6 * p<.5 medellåg 2-4 ** p<.1 låg -2 ns ingen signifikant förändring Art Medelfångst Trend Status 1 Abbrre Perca fluviatilis 75,62 ns Gers Gymncephalus cernuus 3,72 ns Sik Cregnus maraena,89 -** Strömming Clupea harengus 4,37 ns Siklöja Cregnus albula <,1 -* Id Leuciscus idus <,1 ns Lake Lta lta <,1 ns NT Harr Thymallus thymallus <,1 ns Gädda Esx lucius,7 ns Tånglake Zarces viviparus <,1 ns NT Ruda Carassius carassius <,1 ns Stäm Leuciscus leuciscus,1 ns Björkna Abramis bjerkna <,1 ns Löja Alburnus alburnus,74 +** Mört Rutilus rutilus 43,5 +** Ttalfångst (antal per statin ch natt) ns Ttalt antal arter ns 2 1 Status på Artdatabankens rödlista versin 21 där NT=Nära htad

7 Abbrre Årsklasser, tillväxt ch knditin Abbrrarnas årliga tillväxt har ökat över tiden. Några på varandra följande varma smrar i början av 2-talet har gynnat tillväxten ch medellängden hs tre- ch fyraåringar har ökat under mätperiden (figur 4). Åren 1988, 1994, 21, 23 ch 21 prducerade gda årsklasser av abbrre, uttryckt sm antal per nät ch natt av treåringar (figur 5). Årsklassernas strlek påverkas sannlikt av vattentemperaturen under tillväxtsäsngen (juni-augusti), men detta samband tycks inte gälla året 22 vid Hlmön. Fiskens knditin mäts sm relatinen mellan individens längd ch dess vikt då mag- ch tarmkanal samt könsrgan är brttagna. Ingen tidstrend ses i knditinen från 22 till 212 för abbrrhnr mellan 15 ch 25 centimeters längd. 35 Medellängd, mm år 4 år 3 år 15 2 år Figur 4. Medellängd hs åldersklasserna två- till femåringar i prvfiskefångsten. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch regressinslinjer anger linjära förändringar. 8 Antal per statin ch natt, st Fångst, antal per statin ch natt, 3-åriga abbrrhnr för sitt kläckningsår Medelrekrytering Temperatur, C 25 Temperatur, säsng juni-aug Figur 5. Temperatur ch abbrrens årsklasstyrka i prvfiskefångster varierar mycket över tiden. Årsklasstyrkan baseras på fångsten av treåriga abbrrhnr i fångsten ch medelrekryteringen anges sm en streckad linje

8 Hälstillstånd Undersökningarna mfattar mätning av ca 25 bikemiska, fysilgiska ch histlgiska mätvariabler, så kallade bimarkörer, sm beskriver viktiga fysilgiska funktiner hs fisken. Under första delen av undersökningsperiden (åren ) bserverades inga signifikanta förändringar eller tidstrender för några hälsvariabler hs abbrre, vilket kan ses sm naturligt i ett referensmråde sm valts för att vara betydligt påverkat av samhälleliga ch industriella verksamheter. Under de senaste ti åren visar dck undersökningarna vid Hlmön att det skett signifikanta förändringar i ett antal bimarkörer, vilket kan betraktas sm en indikatin på en ökad miljöpåverkan ch på att abbrrens hälstillstånd blir alltmer påverkat. Medelåldern för abbrre i det undersökta strleksintervallet (2-3 centimeter) är cirka 4,4 år under hela tidsperiden, vilket skiljer sig från situatinen för abbrre i kustreferensmråden i mellersta ch södra Östersjön (Kvädöfjärden respektive Trhamn) där en snabbare tillväxt ch därmed markant minskad medelålder har påvisats. Däremt uppvisar abbrrhnr vid Hlmön andra förändringar sm liknar effekter sm under många år har bserverats i referensmrådet Kvädöfjärden. Den relativa gnadstrleken (GSI) har minskat signifikant under hela mätperiden med drygt 25 prcent (figur 6). Minskningen avstannade 24 ch följdes av en ökning under några år. Därefter nteras en ny minskning under de senaste åren. Dessutm bserveras en ökad aktivitet för avgiftningsenzymet EROD i levern under 2-talet, vilket tyder på en ökad expnering för kemiska ämnen (figur 7). Nivån för EROD-aktiviteten hs abbrre år 21 är den högsta sm hittills uppmätts i ett kustreferensmråde. Denna höga nivå följdes år 211 av en markant sänkning av EROD-aktiviteten. Under 212 ch 213 ses åter en svag ökning. Hyptesen att abbrrarna vid Hlmön är klart påverkade av en förändrad kemikaliebelastning i miljön stärks av ytterligare bservatiner under senare år. Sedan 21 mäts bland annat aktiviteten av enzymen glutatin-s-transferas (GST) ch glutatinreduktas (GR) i levern. GST uppvisar en successiv minskning (figur 8), vilken kan vara rsakad av någn yttre miljöförändring. Effekten behöver inte vara negativ för rganismen utan kan även spegla en minskad expnering för någt specifikt ämne. Den bserverade effekten på GST bör bli föremål för ytterligare studier. En signifikant ökande tidstrend för GR-aktiviteten i levern (figur 8) tyder på förhöjd xidativ stress hs fisken. Liknande minskning för GST ch ökning för GR bserveras ckså hs abbrre från kustreferensmrådena Trhamn i Blekinge ch Kvädöfjärden i Östergötland. En signifikant minskande tidstrend för antalet mgna röda bldceller (figur 9), en tendens till förhöjd hemglbinhalt ch lägre hematkritvärde är tecken på att den röda bldcellsbilden är påverkad hs abbrrhnr vid Hlmön. En tendens till högre kalciumkncentratin i bldet hs abbrrhnrna kan tyda på att även effekter på saltregleringen börjar uppträda. Hälsundersökningarna under periden har utförts på könsmgna hnabbrrar. Numera finns även en krtare tidsserie för vissa mätvariabler på könsmgna hanabbrrar. Resultaten från dessa undersökningar på hanfiskar visar bland annat en signifikant leverförstring med 5 prcent under senare år jämfört med mitten av 199-talet. Kmmande års mätningar får visa m denna leverförstring frtsätter. Klridkncentratin i bldet visar en signifikant minskande trend (figur 1) ch även för natriumkncentratinen i bldet ses en stark tendens till minskning hs hanabbrrar vid Hlmön. Detta är ytterligare en indikatin på att fiskarnas saltreglering kan vara påverkad

9 7 Gnadsmatiskt index Figur 6. Gnadstrlek (GSI, %) hs abbrrhnr uppvisar en signifikant minskande tidstrend under periden Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjärt avtagande. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna.,4 EROD-aktivitet i levern,3,2,1, Figur 7. EROD-aktivitet i lever (nml/mg prtein x min) hs abbrrhnr uppvisar en signifikant ökande tidstrend under hela mätperiden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär ökning. År 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna

10 ,2 GST-aktivitet i levern GR-aktivitet i levern 1 9, ,1 5 4,5 GST GR 3 2 1, Figur 8. Aktiviteten av glutatintransferas (GST, µml/mg prtein x min) har minskat, medan aktiviteten av glutatinreduktas (GR, nml/mg prtein x min) har ökat signifikant i levern hs abbrrhnr under periden Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch heldragna linjer visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinje anger linjär förändring. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna. 2, Omgna röda bldceller 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Figur 9. Antalet mgna röda bldceller (% av ttala antalet bldceller) i bldet hs abbrrhnr uppvisar en signifikant minskande trend under periden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär minskning. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna

11 14, Klrid 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Figur 1. Kncentratinen av klrid i bldet hs hanabbrrar från Hlmön visar en signifikant nedåtgående trend under mätperiden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär minskning. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna. Metaller ch rganiska miljögifter Kncentratinerna av bly längst den svenska kusten har i många fall visat nedåtgående trender i fisk. Den främsta förklaringen till detta är med största sannlikhet utfasningen av bly i bensin sm startade under 197-talet. Halterna av bly i abbrre minskar signifikant sett över hela tidsperiden (figur 11). För halterna av kadmium i lever ch kvicksilver i muskel syns ingen trend under övervakningsperiden (figur 12 ch 13). För kvicksilver ligger dck medelvärdet 212 på 55 ng/g färskvikt, vilket är över gränsvärdet för vad sm får finnas i barnmat (5 ng/g färskvikt). De rganiska miljögifterna PCB, DDT, HCH ch HCB har alla minskat under hela övervakningsperiden, liksm i större delen av övriga Östersjön. Detta illustreras här av minskningen av PCB-fraktinen CB-153 (figur 14). Minskningarna är resultat av förbud mt användningen av dessa ämnen under 197- ch början av 198-talet. Under de senaste ti åren indikeras dck ingen minskning av CB-153 ch halterna för HCB visar till ch med en signifikant uppgång (figur 15)

12 ,6 Bly, µg/g trrv ikt,4, Figur 11. Halten bly (μg/g trrvikt) i lever hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger linjärt avtagande.,8 Kadmium, µg/g trrv ikt,7,6,5,4,3,2, Figur 12. Halten kadmium (μg/g trrvikt) i lever hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde

13 Kv icksilv er, ng/g f ärskvikt Figur 13. Halten kvicksilver (ng/g färskvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. CB-153, µg/g f ettvikt,5,4,3,2, Figur 14. Halten CB-153 (µg/g fettvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger linjärt avtagande över hela tidsperiden

14 HCB, µg/g f ettvikt,25,2,15,1, Figur 15. Halten HCB (µg/g fettvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjerna anger en signifikant minskning över hela tidsperiden samt en signifikant ökning de sista ti åren

15 Tånglake Fångst Fångsten av tånglake per ansträngning (antal per statin ch natt) för åren är låg i nätprvfisket i augusti ch visar inte någn tidstrend (tabell 1). Ålder Åldersanalys har utförts årligen på 29-5 yngelbärande tånglakehnr fångade i ktber under periden De fångade yngelbärande hnrna har varit 1-12 år gamla. I genmsnitt har närmare 8 prcent av dem varit i åldrarna två till fem år. Ingen generell tidstrend finns för medellängden hs tånglaken i Hlmön (figur 16). I referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet är tillväxttakten snabbare ch medelåldern bland de prvtagna hnrna därför lägre än i Hlmön. 3 Ttallängd, mm 25 5 år 2 4 år 3 år 2 år Figur 16. Yngelbärande tånglakehnrs medellängd (mm) för två- till femåringar i ktber. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall. Observerar att x-axeln börjar på 1 mm. Yngelprvtagning Under periden har tånglakehnrnas längd, vikt ch knditin varit relativt förändrad medan gnadvikten minskat (figur 17). Detta har medfört att ESI, kvten mellan yngelvikt ch hnans vikt, har minskat. Även medellängden hs levande yngel har minskat, vilket förklarar den minskade gnadvikten hs hnrna (figur 17). Det relativa antalet yngel har inte förändrats. En sannlik förklaring till att ynglen blivit mindre, men inte färre, är att prvtagningsperiden under andra halvan av serien tidigarelagts med nästan en månad ch ynglen därmed inte hunnit växa sig lika stra. Sambandet mellan prvtagningsdatum ch längd hs ynglen mellan åren är statistiskt signifikant. Tånglakens yngel har analyserats för åren Inm periden förkmmer missbildade eller döda yngel mycket sällan ch inga tidstrender har nterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen hnr med missbildade eller döda yngel (figur 18). Missbildade yngel har förekmmit under endast ti av nittn prvtagningsår ch då enbart med enstaka yngel per år. Dessa yngel utgör mindre än en prmille av alla registrerade yngel vid Hlmön. Mtsvarande värden för två andra referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet är 3 respektive 7 gånger högre. Vid Hlmön har endast åtta prmille av ynglen varit döda under tidsperiden, vilket mtsvarar en tredjedel av nivåerna sm bserveras i andra referensmråden

16 7 Medellängd yngel, mm, ESI, % respektive gnadvikt, g Medellängd levande tånglakeyngel utan missbildningar, mm 6 ESI Gnadvikt, g Figur 17. Medellängd (mm) för tånglakeyngel utan missbildningar, embrysmatiskt index, ESI, (%) ch gnadvikt (g) hs yngelbärande tånglakehnr i ktber. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall för gnadvikt ch ESI medan spridningen kring medellängd hs ynglen visar min- ch maxlängder. De heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde ch de streckade regressinslinjerna anger linjärt avtagande. 3 andel hnr med döda yngel, % Andel hnr med döda yngel % Andel hnr med sent döda yngel % frekvens döda yngel, % 8 Frekvens döda yngel, % Figur 18. Andelen hnr med döda yngel (%) respektive sent döda yngel (%) samt frekvensen döda yngel (%). Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall för frekvensen döda yngel

17 Metaller ch rganiska miljögifter Halterna av kadmium har ökat mellan med i genmsnitt ca 1 prcent per år (figur 19). Blykncentratinerna har minskat signifikant under den övervakade tidsperiden ch kvicksilverhalterna visar en minskning från slutet av 198-talet. Till skillnad från nedgången i abbrre syns ingen signifikant minskning av de rganiska miljögifterna PCB ch DDT i de betydligt krtare tånglakeserierna (figur 2). Kncentratinerna av α-hch har minskat signifikant under övervakningsperiden sm ett resultat av ttalförbud mt användning under 198-talet. De senaste åren är halterna under eller nära den nivå där kvantifiering är möjlig (figur 21). Kadmium, µg/g trrv ikt Figur 19. Halten av kadmium (μg/g trrvikt) i lever hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger en signifikant ökning över hela tidsperiden. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än

18 CB-153, µg/g fettvikt,8,7,6,5,4,3,2, Figur 2. Halten av CB-153 (µg/g fettvikt) i muskel hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än 4. α-hch (ng/g f ettv ikt) Figur 21. Halten av α-hch (ng/g fettvikt) i muskel hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger en signifikant minskning. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än

19 Sammanvägda bedömningar ch slutsatser Kustmrådet vid Hlmön utsågs i slutet av 198-talet sm ett lämpligt natinellt referensmråde för Bttenviken eftersm det bedömdes vara betydligt påverkat av lkala utsläpp ch annan mänsklig aktivitet. Kustfiskövervakningen vid Hlmön, sm varit integrerad sedan 1993, har resulterat i ett mycket mfattande ch unikt datamaterial i frm av långa tidsserier för ett 5-tal bilgiska ch kemiska mätvariabler sm belyser förändringar i kustfiskens status från cellnivå till ppulatins- ch samhällsnivå, samt hur miljögiftsbelastningen har förändrats i mrådet. De viktigaste resultaten från respektive delprgram har redvisats i föregående avsnitt. Nedan presenteras en övergripande diskussin av resultaten ch en sammanvägd bedömning av kustfiskens status ch miljögiftsbelastningen i mrådet. Dessutm redvisas identifierade behv av uppföljande utredningar ch frskningsinsatser. Vattenmyndigheten ch Länsstyrelsen i Västerbttens län har tidigare gjrt bedömningen, baserad på kvalitetsfaktrerna näringsämnen, syrgas ch förrenande ämnen, att nrra Kvarkens kustvatten har en gd eklgisk status. De resultat från den integrerade kustfiskövervakningen, sm presenteras van, indikerar dck att utvecklingen av både fiskars hälsa ch halter för vissa miljögifter inte är tillfredställande vid Hlmön. Medelsiktdjup, smmartemperatur (juni-augusti) ch temperatur vid prvfiske (augusti) visar relativt gd stabilitet ch inga signifikanta tidstrender för mätperiden Under några år i början av 2-talet uppmättes dck en stigande smmartemperatur, vilken var åtföljd av en kraftig individtillväxt hs abbrre samt ökade ttalfångster av fisk. Fångsterna av karpfiskar har ökat över tidsperiden. En ökning av karpfiskar brukar vara resultatet av ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch ökad näringsbelastning, eller alternativt svar på ett minskat predatinstryck. Främst under de senaste ti åren har det successivt skett förändringar i lika hälsvariabler hs abbrre vid Hlmön. Idag visar fyra hälsvariabler signifikanta tidstrender ch ytterligare ett par variabler visar en klar tendens till förändringar. Detta tyder på en ökande påverkan på fiskens hälstillstånd. Den relativa gnadstrleken har blivit ca 25 prcent mindre hs abbrrhnr sedan 1993, vilket kan vara tecken på en försenad eller hämmad gnadutveckling sm kan vara rsakad av miljögiftsexpnering. Minskningen har dck planat ut någt under senare år. Att abbrren är expnerad för ptenta rganiska miljögifter indikeras av att aktiviteten för avgiftningsenzymet EROD i levern har ökat kraftigt under senare år. Den successiva ökningen sedan 23 följdes dck av en markant sänkt EROD-aktivitet åren Andra tecken på ökande kemikaliebelastning i miljön är en signifikant ökning av aktiviteten för enzymet glutatinreduktas (GR) ch minskning av aktiviteten för enzymet glutatin-s-transferas (GST) i levern. En ökad GR-aktivitet pekar på att fisken är utsatt för xidativ stress rsakad av reaktiva kemiska ämnen, medan en minskad GST-aktivitet är mer svårförklarad ch kan ber på lika yttre miljöfaktrer. En ökning av bldets kalciumkncentratin hs hnabbrrar ch en minskning av klrid- ch natriumhalt i bldet hs hanabbrrar kan var en indikatin på påverkad saltreglering. Ett minskat antal mgna röda bldceller ch förändringar av hemglbinhalt ch hematkritvärde indikerar effekter på röda bldcellsfunktinen, vilket är ytterligare tecken på att kustabbrrens hälsa vid Hlmön är klart påverkad. Observerade signifikanta effekter eller tendenser till effekter på flera hälsvariabler hs könsmgna hnabbrrar vid Hlmön återspeglar sannlikt en idag känd miljöförändring. Eftersm halterna av merparten av de metaller ch rganiska miljögifter sm mäts inm miljöövervakningen minskar eller är förändrade hs fisk i Bttenviken, så indikerar de signifikanta tidstrenderna för flera bimarkörer att abbrrarna i referensmrådet vid Hlmön sannlikt expneras för någt eller några miljögift(er) sm är kända eller sm inte övervakas idag. Liknande ch fta kraftigare påverkan på lika hälsindikatrer bserveras idag även hs abbrrar ch tånglakar i referensmrådet Kvädöfjärden i Östergötland. Även resultaten från hälsundersökningar på abbrrar vid Trhamn i Blekinge skärgård ch tånglakar vid Fjällbacka, Bhuslän, visar en gd överensstämmelse med van beskrivna hälseffekter hs abbrre från Hlmön. Det tyder på att det finns en likartad ch generell påverkan på fiskars hälstillstånd i svenska kustmråden. Den tydliga ch successiva påverkan sm ses på hälstillståndet på individnivå hs abbrre vid Hlmön har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hs abbrre har ökat, någt sm tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abbrrar i mrådet. Det är viktigt att ha ökad uppmärksamhet på m de alltmer uttalade hälseffekterna hs abbrre börjar visa sig i frm av förändringar på ppulatinsnivå. På tånglake sker

20 inga hälsundersökningar. Undersökningarna av yngelutvecklingen visar dck på gd yngelstatus ch tånglakens tillstånd vid Hlmön bedöms idag sm stabilt. En möjlig förklaring till den breda symptmbilden hs kustfisken i flera referensmråden är att den berr på samverkanseffekter av en kmplex ccktail av kemiska ämnen sm ständigt tillförs ch sprids i kustvattenmiljön, ch sm ger upphv till de funktinstörningar sm bserveras hs kustfisk. Det är angeläget att i uppföljande undersökningar kartlägga förekmst, källr ch spridningsvägar för lika kemiska ämnen i kustvattenmiljön. Den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön visar sammantaget på en begynnande utveckling mt ökad karpfiskdminans. En successivt ökande påverkan på hälstillståndet hs abbrre bserveras, trts att de flesta miljögiftshalter minskar eller är förändrade. Att en sådan utveckling mt försämrad hälsa hs kustfisk sker i detta, liksm i andra övervakade referensmråden, är väntat ch mycket rande. Ett uppföljande frskningsprjekt pågår, med fkus på kustreferensmrådet Kvädöfjärden, för att klarlägga m det är helt kända miljögifter, kända miljögifter sm ej övervakas idag, eller andra bakmliggande rsaker sm ger upphv till de påtagliga effekterna på kustfiskens hälsstatus ch huruvida detta på sikt kan leda till effekter på ppulatinsnivå. Pågående uppföljningsprjekt Detta uppföljande frskningsprjekt mfattar inledningsvis inte kustreferensmrådet vid Hlmön utan är inriktat på liknande ch mer uttalade förändringar av hälstillståndet hs kustfisk i det natinella kustreferensmrådet Kvädöfjärden. Genm uppföljningsprjektet Fkus Kvädöfjärden sker en bred kartläggning av avrinningsmrådet ch dess miljöstörande verksamheter, vattenmsättning samt transprt- ch expneringsvägar för miljögifter, vilka miljögifter sm kan vara invlverade, kända förändringar i eksystemet under aktuell tidsperid, samt av lika mgivningsfaktrer ex. temperatur, nederbörd, salthalt ch siktdjup sm kan tänkas bidra till bserverade effekter på fisken. Resultaten hittills visar att det inte är möjligt att hitta en enkel förklaring till den försämrade fiskhälsan i Kvädöfjärden eller liknande effekter i tre andra natinella referensmråden (Hlmön i Bttniska viken; Trhamn i Södra Egentliga Östersjön; Fjällbacka i Västerhavet). De kemiska ämnen sm misstänks ha kunnat bidra till hälseffekterna är många ch mätningarna av dessa ämnens halter i vatten, sediment ch fisk i Kvädöfjärden är få. Dessutm har såväl födtillgång ch den naturliga miljön för fisken genmgått stra förändringar. Det krävs därför frtsatta studier för att få ökad klarhet i rsakssambanden för den försämrade hälsan hs kustfisk i Kvädöfjärden ch andra kustmråden. Läs mer: Fkus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? HAVET 213/214, sid

21 Fakta m prvtagningar vid Hlmön Ansvariga instanser för kustfiskövervakningen Prgramansvar för natinell miljöövervakning i kust ch hav, inkl finansiering Delprgram: Integrerad kustfiskövervakning Havs- ch vattenmyndigheten Bx Götebrg Telefn Delprgram: Metaller ch rganiska miljögifter. Naturvårdsverket Miljöövervakningsenheten Stckhlm Telefn Beståndsövervakning, prvfiske Sveriges lantbruksuniversitet Institutinen för akvatiska resurser Kustlabratriet Öregrund Telefn Övervakning av hälstillstånd hs fisk Götebrgs universitet Institutinen för bilgi ch miljövetenskap Bx Götebrg Telefn Metaller ch rganiska miljögifter i bilgiska prv Naturhistriska riksmuseet Enheten för miljöfrskning ch övervakning Bx Stckhlm Telefn Datavärdskap Datavärdskap för bilgiska data på fisk Sveriges lantbruksuniversitet Institutinen för akvatiska resurser Kustlabratriet Öregrund Telefn Datavärdskap för miljögifter i fisk IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bx Stckhlm Telefn

22 Prvtagningar ch mrådesbeskrivning Prgram Prgrammråde: Kust ch Hav. Ingår i svensk natinell miljöövervakning. Delprgram: Integrerad kustfiskövervakning, Metaller ch rganiska miljögifter. Undersökningar: Kustfisk - bestånd, Kustfisk hälsa (tånglake), Metaller ch rganiska miljögifter i blåmussla, fisk ch sillgrissleägg. Undersökningstyper Prvfiske i Östersjöns kustmråden Djupstratifierat prvfiske med Nrdiska kustöversiktsnät. Prvfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar ch ryssjr på kustnära grunt vatten. Hälstillstånd hs kustfisk bilgiska effekter på subcellulär ch cellulär nivå. Metaller ch rganiska miljögifter i fisk ch hav. Pågående prvtagning Prvfiske med Kustöversiktsnät ch Nrdiska kustöversiktsnät (juli augusti), fiskbestånd (abbrre). Insamlingsfiske med ryssjr (ktber nvember), yngelprvtagning (tånglake). Insamlingsfiske med nät (september), fysilgisk prvtagning (abbrre). Metaller ch rganiska miljögifter övervakas i abbrre ch tånglake. Mätning av vattentemperatur under isfri tid. Län, kmmun Västerbttens län, Umeå kmmun Kustvattentyp Södra Bttenviken, yttre kustvatten Salthalt 3-4 PSU Skydd/påverkan Prvtagningsmrådet är karakteriserat sm ett referensmråde med mycket begränsad påverkan av lkala utsläppskällr, såsm småbåtstrafik, jrdbruk, ch enskilda avlpp ch anses inte påverkas av förrenande källr från svenska fastlandet. Stra delar av Hlmöarna avsattes år 198 sm naturreservat ch mrådet ingår i Natura 2 nätverket. Säl/skarv Säl nteras regelbundet i mrådet. Rekryteringsmiljöer Inga kända fiskyngelundersökningar har genmförts i mrådet i syfte att kartlägga rekryteringsmråden. Annan miljöövervakning ch frskningsverksamhet Bttenfauna undersöks årligen inm Hlmöarnas naturreservat. Utförliga vegetatinsinventeringar genmfördes år 1982 ch upprepades delvis En statusbedömning för mrådet har prducerats av vattenmyndigheten ch länsstyrelsen i Västerbttens län. Inm den nrdliga delen av nrra Kvarkens kustvatten (EU_CD SE ) är den eklgiska statusen bedömd sm gd, baserat på kvalitetsfaktrerna näringsämnen (hög status), syrgas (hög status) samt förrenande ämnen (gd status). Bttenfauna har uteslutits ur bedömningen. Ytterligare infrmatin kring bedömningen kan hämtas på VISS - Vatteninfrmatinssystem Sveriges hemsida

23 Utförare Institutinen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kustlabratriet Institutinen för bilgi ch miljövetenskap, Götebrgs universitet Enheten för miljöfrskning ch övervakning, Naturhistriska Riksmuseet, Stckhlm Institutinen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stckhlms universitet Samhälls- ch ppulatinsvariabler, fysilgiska hälsvariabler ch miljögifter Respnsgrupp Samhällsstruktur Variabel Art- ch strlekssammansättning. Ttalt antal ch bimassa av enskilda arter. Längd hs enskilda individer. Abundans Fångst per fiskeansträngning av enskilda arter. Demgrafi Könsfördelning hs abbrre ch åldersfördelning hs abbrrhnr. Könsfördelning hs tånglake ch åldersfördelning hs tånglakehnr. Reprduktin ch endkrina störningar Patlgi Bldstatus ch jnreglering Gnadsmatiskt index (GSI) hs abbrre; Embrysmatiskt index (ESI), fekunditet ch yngelhälstillstånd hs tånglake. Sjukliga förändringar (defrmatiner, sår, inre ch yttre skadr). Hematkrit (HT) ch hemglbin (HB), plasma Cl -, Na +, K + ch Ca 2+ hs abbrre. Immunförsvar Lymfcyter, granulcyter, trmbcyter, ttalt antal vita bldceller hs abbrre. Leverfunktin Tillväxt, energilagring ch metablism Metaller ch rganiska miljögifter Levermrflgi, leversmatiskt index (LSI), etxyresrufin-odeetylas (EROD), glutatinreduktas (GR), katalas, metalltinin (MT) ch DNA-addukter hs abbrre. Tillväxthastighet, knditinsfaktr, leverstrlek, fettinnehåll, bldgluks ch bldlaktat hs abbrre. I lever: Cd, Cu, Cr, Ni, Zn, As, Ag, Sn, Se ch Pb. I muskel: Hg, PCB (Plyklrerade bifenyler, har använts sm mjukgörare i plaster, i hydraulvätska, i transfrmatrer mm., ttalförbjöds 1978), DDT (Diklrdifenyltriklretan, har använts för insektsbekämpning, ttalförbjöds 1975), HCH:er (Hexaklrcyklhexaner, tre typer mäts α, β, γ (även kallad lindan), har använts för insektsbekämpning, förbjöds inm jrdbruket 1978). HCB (Hexaklrbensen, har använts sm svampbekämpningsmedel ch sm industriråvara men kan även bildas vid förbränning, tgs brt från marknaden 198)

24 Redaktör Martin Karlssn, SLU Institutinen för akvatiska resurser. Författare Gruppen för Integrerad fiskövervakning med representanter från Institutinen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutinen för bilgi ch miljövetenskap vid Götebrgs universitet, samt Enheten för miljöfrskning ch övervakning på Naturhistriska Riksmuseet. Hur man refererar till faktabladet Karlssn, M. (Red.) 214. Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214. Hlmön Hämtning av faktablad ch data från datavärden Detta faktablad kan hämtas från datavärden på adressen: Kustfiskbeståndsdata presenterat i detta faktablad kan hämtas från datavärdens kustdatabas på adressen: Beskrivning av använda indikatrer för kustfiskbestånd Beskrivning av hur indikatrer valts ut ch vad de representerar kan läsas i: HELCOM Indicatr based assessment f castal fish cmmunity status in the Baltic Sea Balt. Sea Envirn. Prc. N. 131B. Bergström, L., Bergenius, M., Appelberg, M., Gårdmark, A., Olssn, J. m fl. Senaste uppdatering

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik Malmö stad 2011-03-24 Rev. 2012-09-21 3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt ptin på geteknik Syfte/innehåll översiktlig markundersökning: Avgöra

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 Råneå 2002-2013 2014-02-28-1 - Sammanfattning Provfiskeområdet är kraftigt påverkat av sötvattensflödet från Råne älv. Fångsterna utgörs

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5 Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5 Barsebäck (Öresund) 1999 2015 Frida Sundqvist, Susanne Tärnlund Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Väröbacka 2015

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3 Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3 Råneå (Bottniska viken) 2002-2015 Ylva Ericson Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015 Faktablad Resultat

Läs mer

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009 Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Galtfjärden 2007-2014 Faktablad från regional kustövervakning i Egentliga Östersjön Galtfjärden 2007-2014 Martin Karlsson och Ylva Ericson December

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15) Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Lagnö 2002-2014 Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Lagnö 2002-2014 Anna Lingman December, 2014 SLU, institutionen

Läs mer

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas.

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas. Angående Läkarutlåtande Allmänna Änke- ch Pupillkassan i Sverige Utöver läkarutlåtande ska följande prver tas ch resultat bifgas. HIV-test fp-gluks S-Klesterl inkl LDL ch HDL S-triglycerider Hb S-γGt EKG

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 T A X A för Härjedalens kmmuns allmänna vatten- ch avlppsanläggning. Huvudman för den allmänna vatten- ch avlppsanläggningen

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning: Så fyller du i ansökan m andrahandsuthyrning: Tänk på att en kmplett ansökan måste innehålla blanketterna Ansökan m andrahandsuthyrning (alternativt Ansökan m enkel andrahandsuthyrning) samt Avtal m andrahandsuthyrning.

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

Fältmeddelande (återkallelse)

Fältmeddelande (återkallelse) Kundkdnummer: «Custmer_Cde» «CUSTOMER_NAME» «ADDRESS» «CITY», «STATE», «CODE» «COUNTRY» Till: Riskansvariga Till: Referens: Fältmeddelande (återkallelse) 2921578: 2921578-7/29/2011-001-C 29 juli 2011 Riskansvariga,

Läs mer

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA,

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA, 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Persnal ch utbildning Handläggare E-pst Mary Flkessn mary.c.flkessn@sll.se Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, ch lärande i arbete,

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01 1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011 1 (18) BESLUT 2011-02-16 Dnr SU 40-0346-11 Dk 2 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2011 INNEHÅLL 1 Beslut... 2 2 Inledning...

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

ABCIB Holding AB. Delårsrapport

ABCIB Holding AB. Delårsrapport ABCIB Hlding AB (Org. nr 556780-4983, styrelsens säte Stckhlm) Mderblag till Carnegie Investment Bank AB (publ) ch Carnegie Fnder AB Delårsrapprt 1 januari 30 september 2010 Med anledning av förändringar

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 5.11.2012 B7-0000/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågrna för muntligt besvarande B7-0000/2012 ch B7-0000/2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsrdningen

Läs mer