Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Transkript

1 Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214 Hlmön maj

2 Sammanfattning Kustmrådet vid Hlmön i Västerbtten är sedan slutet av 198-talet ett natinellt referensmråde för Bttenviken. Här bedrivs årligen en mfattande ch integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälstillstånd ch miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat ch bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön under tidsperiden : Omgivningsfaktrer såsm siktdjup ch temperatur har inte förändrats vid Hlmön sedan undersökningarna startades, även m 2-talet inleddes med några varma smrar. Fisksamhället, sm dmineras av abbrre ch mört, tycks gå mt ett mer karpfiskdminerat stadium. Den mest sannlika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch möjligen en påverkan av eutrfiering. Den kraftiga ökningen i individtillväxt hs abbrre sm varit knsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2-talets början har nu avtagit. Tånglake ch lake, sm återfunnits i fångsten, är rödlistade av Artdatabanken. Vid Hlmön uppnår de yngelbärande tånglakehnrna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkmmer mycket sällan vid Hlmön ch inga tidstrender har nterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen hnr med missbildade eller döda yngel. Trts att parametrarna gnadvikt ch embrysmatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den gda yngelstatusen på gda förutsättningar för tånglaken vid Hlmön. Med tiden uppvisar allt fler hälsvariabler hs hnabbrrar vid Hlmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar sm tyder på att de sannlikt expneras för kemiska ämnen sm påverkar lika fysilgiska funktiner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, ökad GR-aktivitet i levern sm tyder på ökad xidativ stress, ch minskad aktivitet av enzymet glutatin-s-transferas (GST) i levern. Dessutm nteras en stark tendens till påverkad saltreglering (främst kalcium) ch förändrad rödabldcellsbild. Hs hanfiskar nteras en signifikant ökning av leverstrleken (LSI) ch en signifikant minskande trend för klridkncentratinen i bldet. Förändringarna hs abbrrar vid Hlmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptmbild sm även ses hs abbrrar respektive tånglakar i andra kustreferensmråden (Kvädöfjärden, Trhamn ch Fjällbacka). Den kmplexa symptmbilden pekar på att det sannlikt är fråga m samverkanseffekter av flera lika kemiska ämnen. De flesta rganiska miljögifter ch metaller sm övervakas uppvisar dck minskande halter i abbrre ch tånglake över hela tidsperiden. Undantag är kadmium sm ökat mellan 1995 ch 27 i tånglake, ch kadmium ch kvicksilver, sm inte visar någn minskande trend hs abbrre samt PCB ch HCB i abbrre, sm planat ut respektive ökar under de senaste ti åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av rganiska miljögifter sm DDT ch PCB, medan α-hch minskar sedan Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Hlmön: Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälstillstånd hs abbrre trts att de flesta analyserade metaller ch rganiska miljögifter visar nedåtgående trender eller förändrade halter. Den tydliga ch successiva påverkan sm ses på hälstillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hs abbrre har ökat, någt sm tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abbrrar i mrådet. Hs tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Hlmön bedöms sm stabilt. Ett uppföljande frskningsprjekt pågår i kustreferensmrådet Kvädöfjärden för att klarlägga m det är kända miljögifter, kända miljögifter sm inte övervakas idag, eller andra bakmliggande miljöfaktrer sm rsakar förändringarna i kustfiskars hälstillstånd, ch m eventuella följdeffekter kan spåras på ppulatinsnivå

3 Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensmråden sm anses betydligt påverkade av lkal mänsklig aktivitet. Syftet med övervakningen är att kartlägga tillståndet för fisksamhället i dessa referensmråden, spegla naturliga variatiner på bestånds- ch individnivå, samt upptäcka förändringar sm indikerar strskalig påverkan av miljöht sm eutrfiering, miljögifter, klimatförändringar ch andra miljöfaktrer. De årliga fiskundersökningarna vid Hlmön i Västerbttens län ingår i prgrammet för integrerad kustfiskövervakning inm den natinella havsmiljöövervakningen. Kustmrådet vid Hlmön utvaldes i slutet av 198-talet sm ett lämpligt natinellt referensmråde för Bttenviken. Undersökningsmrådet ligger inm Hlmöarnas naturreservat ch ingår ckså i nätverket Natura 2. Den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön bedrivs i följande tre delprgram: Beståndsövervakning, prvfiske; Övervakning av hälstillstånd hs fisk; ch Metaller ch rganiska miljögifter i bilgiska prver (för ansvariga institutiner, se sid 2). De lika delprgrammen har lika startår, men är integrerade från Övervakningen av miljögifter i tånglake avslutades 27 vid Hlmön. Det integrerade mätprgrammet mfattar beståndsövervakning av kustnära fiskarter, kntrll av miljögiftshalter, mätningar av reprduktin ch tillväxt hs abbrre ch tånglake, samt fysilgisk hälsstatus hs abbrre. Denna integrerade strategi syftar till att ge en helhetsbild av miljögifts- ch förreningsbelastningen, m miljögifter är bitillgängliga, m fiskens hälsa är påverkad, samt m fiskppulatiner ch fisksamhällen är påverkade eller riskerar att förändras. Fisksamhällets status utvärderas med hjälp av ett antal bilgiska variabler på samhälls-, ppulatinsch individnivå, vilka finns listade i slutet av detta faktablad. Sammantaget kan förändringar därigenm dkumenteras från cellnivå till ppulatins- ch samhällsnivå ch kpplas till förändringar av miljögiftsch förreningsbelastning, eutrfiering, klimatfaktrer ch andra miljöfaktrer. Den integrerade kustfiskövervakning vid Hlmön har sedan 1989 genererat ett mycket mfattande ch unikt datamaterial i frm av långa tidsserier för ett 5-tal bilgiska ch kemiska mätvariabler. Föreliggande faktablad redvisar de viktigaste resultaten från respektive delprgram. I fkus för redvisningen är främst de bilgiska ch kemiska variabler sm uppvisar någn frm av trend under mätperiden, men även halter av miljögifter sm är av strt allmänintresse. I ett avslutande avsnitt presenteras en övergripande diskussin av resultaten ch en sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisken ch miljögiftsbelastningen i kustmrådet vid Hlmön. Abbrren är den mest förekmmande arten i prvfisket vid Hlmön. Ft: Martin Karlssn - 3 -

4 Resultat från kustfiskövervakningen. Bedömning av tillstånd ch förändringar i ett urval av indikatrer. Stödparametrar Medelsiktdjupet i samband med prvfisket i augusti har varierat mellan 4,6 meter ch 6,3 meter (figur 1). Inga tidstrender nteras för siktdjup eller temperatur, vare sig i samband med prvfisket eller över säsngen juni till augusti. Temperatur, C Siktdjup, m Temperatur vid fiske Säsngstemperatur Siktdjup Figur 1. Temperatur ch siktdjup vid prvfiske i augusti samt medeltemperatur på en meters djup under juni till augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Fisksamhällets struktur ch funktin Ttalt har 16 arter fångats i mrådet (tabell 1). Ingen tidstrend ses i artantalet över tiden. Strspigg har fångats i mrådet men kmmer inte med i artlistan, då endast individer med en krppslängd på 14 centimeter eller längre ingår i beräkningarna. Abbrre ch mört dminerar fisksamhället ch utgör tillsammans över 9 prcent av de fångade individerna. Den ttala fångsten (antal per statin ch natt) samt fångsten av sötvattensfiskar (i det närmaste identiskt med ttalfångsten) fluktuerar över tiden, men uppvisar varken någn vikande eller ökande trend (tabell 1, figur 2). De marina arterna strömming ch tånglake (en fångad individ), fångas i låga nivåer jämfört med sötvattenarterna ch uppvisar ingen trend över tiden. Fångsten av karpfiskar (nästan uteslutande mört) har däremt ökat över tiden. Löja, även den en karpfisk, har ckså ökat. Fångsten av sik ch siklöja har däremt minskat sedan prvtagningen startade. Dck utgjrdes den ttala fångsten av siklöja enbart två individer sm fångades i början av tidsserien. Tånglake ch lake har fångats i mrådet ch anges sm nära htade i Artdatabankens rödlista. Abundansen av den funktinella gruppen rvfiskar (nästan uteslutande representerade av abbrre, men även gädda ch lake har fångats), samvarierar med den trfiska medelnivån (figur 3). Medan den trfiska medelnivån minskar signifikant över tiden uppvisar inte abundansen rvfiskar någn trend utan fluktuerar mellan år

5 Fisksamhället tycks således gå mt ett mer karpfiskdminerat stadium. Inm HELCOM har ökande tätheter av karpfiskar identifierats sm en indikatr på ökande näringsbelastning ch stigande vattentemperatur. En alternativ förklaring till en ökning kan även vara ett minskat predatinstryck från rvfiskar, däggdjur ch fåglar. Stabila tätheter av rvfisk i mrådet gör att karpfiskarnas minskning knappast kan förklaras av ett minskat predatinstryck från andra fiskarter. I två finska mråden i södra Bttniska viken ses samma utveckling. Den mest sannlika förklaringen till ökningen av karpfiskar i dessa mråden är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch möjligen en påverkan av eutrfiering. Ingen tidstrend ses hs kustfisksamhällets strleksstruktur när abundansen av stra individer (3 centimeter eller större) ch medellängden hs abbrre i fångsten analyseras. Detsamma gäller diversiteten hs fisksamhället, mätt sm Shannn-Wiener index Antal per statin ch natt Abundans alla arter Abundans karpfiskar Abundans marina arter Abundans sötvattensarter Figur 2. Fångst (antal per statin ch natt) av alla arter samt av de funktinella grupperna karpfiskar, marina arter ch sötvattensarter i augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär ökning. 25 Antal per statin ch natt Index 4,5 Abundans rvfiskar Trfisk medelnivå , Figur 3. Fångst (antal per statin ch natt) av rvfiskar i fångsten ch trfisk medelnivå i fisksamhället i augusti. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch de heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjärt avtagande

6 Tabell 1. Lista över arter sm förekmmit i prvfisket. Färgerna i tabellen indikerar artens relativa förekmst (antal per statin ch natt), separat för varje år i relatin till artens förekmst under samtliga år. Arterna är srterade med minskande ch samvarierande värden i övre delen av tabellen samt ökande ch samvarierande värden i btten av tabellen. Medelfångst anger medelfångsten av arten för samtliga år. Status rödlistan anger artens aktuella status på Artdatabankens rödlista (versin år 21). Fiskar mindre än 14 centimeter ingår inte i denna tabell. Relativ förekmst Trend Klass P ercentil + ökande hög minskande medelhög 6-8 signifikansnivå medel 4-6 * p<.5 medellåg 2-4 ** p<.1 låg -2 ns ingen signifikant förändring Art Medelfångst Trend Status 1 Abbrre Perca fluviatilis 75,62 ns Gers Gymncephalus cernuus 3,72 ns Sik Cregnus maraena,89 -** Strömming Clupea harengus 4,37 ns Siklöja Cregnus albula <,1 -* Id Leuciscus idus <,1 ns Lake Lta lta <,1 ns NT Harr Thymallus thymallus <,1 ns Gädda Esx lucius,7 ns Tånglake Zarces viviparus <,1 ns NT Ruda Carassius carassius <,1 ns Stäm Leuciscus leuciscus,1 ns Björkna Abramis bjerkna <,1 ns Löja Alburnus alburnus,74 +** Mört Rutilus rutilus 43,5 +** Ttalfångst (antal per statin ch natt) ns Ttalt antal arter ns 2 1 Status på Artdatabankens rödlista versin 21 där NT=Nära htad

7 Abbrre Årsklasser, tillväxt ch knditin Abbrrarnas årliga tillväxt har ökat över tiden. Några på varandra följande varma smrar i början av 2-talet har gynnat tillväxten ch medellängden hs tre- ch fyraåringar har ökat under mätperiden (figur 4). Åren 1988, 1994, 21, 23 ch 21 prducerade gda årsklasser av abbrre, uttryckt sm antal per nät ch natt av treåringar (figur 5). Årsklassernas strlek påverkas sannlikt av vattentemperaturen under tillväxtsäsngen (juni-augusti), men detta samband tycks inte gälla året 22 vid Hlmön. Fiskens knditin mäts sm relatinen mellan individens längd ch dess vikt då mag- ch tarmkanal samt könsrgan är brttagna. Ingen tidstrend ses i knditinen från 22 till 212 för abbrrhnr mellan 15 ch 25 centimeters längd. 35 Medellängd, mm år 4 år 3 år 15 2 år Figur 4. Medellängd hs åldersklasserna två- till femåringar i prvfiskefångsten. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch regressinslinjer anger linjära förändringar. 8 Antal per statin ch natt, st Fångst, antal per statin ch natt, 3-åriga abbrrhnr för sitt kläckningsår Medelrekrytering Temperatur, C 25 Temperatur, säsng juni-aug Figur 5. Temperatur ch abbrrens årsklasstyrka i prvfiskefångster varierar mycket över tiden. Årsklasstyrkan baseras på fångsten av treåriga abbrrhnr i fångsten ch medelrekryteringen anges sm en streckad linje

8 Hälstillstånd Undersökningarna mfattar mätning av ca 25 bikemiska, fysilgiska ch histlgiska mätvariabler, så kallade bimarkörer, sm beskriver viktiga fysilgiska funktiner hs fisken. Under första delen av undersökningsperiden (åren ) bserverades inga signifikanta förändringar eller tidstrender för några hälsvariabler hs abbrre, vilket kan ses sm naturligt i ett referensmråde sm valts för att vara betydligt påverkat av samhälleliga ch industriella verksamheter. Under de senaste ti åren visar dck undersökningarna vid Hlmön att det skett signifikanta förändringar i ett antal bimarkörer, vilket kan betraktas sm en indikatin på en ökad miljöpåverkan ch på att abbrrens hälstillstånd blir alltmer påverkat. Medelåldern för abbrre i det undersökta strleksintervallet (2-3 centimeter) är cirka 4,4 år under hela tidsperiden, vilket skiljer sig från situatinen för abbrre i kustreferensmråden i mellersta ch södra Östersjön (Kvädöfjärden respektive Trhamn) där en snabbare tillväxt ch därmed markant minskad medelålder har påvisats. Däremt uppvisar abbrrhnr vid Hlmön andra förändringar sm liknar effekter sm under många år har bserverats i referensmrådet Kvädöfjärden. Den relativa gnadstrleken (GSI) har minskat signifikant under hela mätperiden med drygt 25 prcent (figur 6). Minskningen avstannade 24 ch följdes av en ökning under några år. Därefter nteras en ny minskning under de senaste åren. Dessutm bserveras en ökad aktivitet för avgiftningsenzymet EROD i levern under 2-talet, vilket tyder på en ökad expnering för kemiska ämnen (figur 7). Nivån för EROD-aktiviteten hs abbrre år 21 är den högsta sm hittills uppmätts i ett kustreferensmråde. Denna höga nivå följdes år 211 av en markant sänkning av EROD-aktiviteten. Under 212 ch 213 ses åter en svag ökning. Hyptesen att abbrrarna vid Hlmön är klart påverkade av en förändrad kemikaliebelastning i miljön stärks av ytterligare bservatiner under senare år. Sedan 21 mäts bland annat aktiviteten av enzymen glutatin-s-transferas (GST) ch glutatinreduktas (GR) i levern. GST uppvisar en successiv minskning (figur 8), vilken kan vara rsakad av någn yttre miljöförändring. Effekten behöver inte vara negativ för rganismen utan kan även spegla en minskad expnering för någt specifikt ämne. Den bserverade effekten på GST bör bli föremål för ytterligare studier. En signifikant ökande tidstrend för GR-aktiviteten i levern (figur 8) tyder på förhöjd xidativ stress hs fisken. Liknande minskning för GST ch ökning för GR bserveras ckså hs abbrre från kustreferensmrådena Trhamn i Blekinge ch Kvädöfjärden i Östergötland. En signifikant minskande tidstrend för antalet mgna röda bldceller (figur 9), en tendens till förhöjd hemglbinhalt ch lägre hematkritvärde är tecken på att den röda bldcellsbilden är påverkad hs abbrrhnr vid Hlmön. En tendens till högre kalciumkncentratin i bldet hs abbrrhnrna kan tyda på att även effekter på saltregleringen börjar uppträda. Hälsundersökningarna under periden har utförts på könsmgna hnabbrrar. Numera finns även en krtare tidsserie för vissa mätvariabler på könsmgna hanabbrrar. Resultaten från dessa undersökningar på hanfiskar visar bland annat en signifikant leverförstring med 5 prcent under senare år jämfört med mitten av 199-talet. Kmmande års mätningar får visa m denna leverförstring frtsätter. Klridkncentratin i bldet visar en signifikant minskande trend (figur 1) ch även för natriumkncentratinen i bldet ses en stark tendens till minskning hs hanabbrrar vid Hlmön. Detta är ytterligare en indikatin på att fiskarnas saltreglering kan vara påverkad

9 7 Gnadsmatiskt index Figur 6. Gnadstrlek (GSI, %) hs abbrrhnr uppvisar en signifikant minskande tidstrend under periden Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjärt avtagande. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna.,4 EROD-aktivitet i levern,3,2,1, Figur 7. EROD-aktivitet i lever (nml/mg prtein x min) hs abbrrhnr uppvisar en signifikant ökande tidstrend under hela mätperiden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär ökning. År 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna

10 ,2 GST-aktivitet i levern GR-aktivitet i levern 1 9, ,1 5 4,5 GST GR 3 2 1, Figur 8. Aktiviteten av glutatintransferas (GST, µml/mg prtein x min) har minskat, medan aktiviteten av glutatinreduktas (GR, nml/mg prtein x min) har ökat signifikant i levern hs abbrrhnr under periden Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch heldragna linjer visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinje anger linjär förändring. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna. 2, Omgna röda bldceller 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Figur 9. Antalet mgna röda bldceller (% av ttala antalet bldceller) i bldet hs abbrrhnr uppvisar en signifikant minskande trend under periden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär minskning. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna

11 14, Klrid 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Figur 1. Kncentratinen av klrid i bldet hs hanabbrrar från Hlmön visar en signifikant nedåtgående trend under mätperiden Vertikala linjer anger 95 % knfidensintervall ch heldragen linje visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjen anger linjär minskning. 29 prvtgs endast fyra individer. Dessa är inte med i analyserna. Metaller ch rganiska miljögifter Kncentratinerna av bly längst den svenska kusten har i många fall visat nedåtgående trender i fisk. Den främsta förklaringen till detta är med största sannlikhet utfasningen av bly i bensin sm startade under 197-talet. Halterna av bly i abbrre minskar signifikant sett över hela tidsperiden (figur 11). För halterna av kadmium i lever ch kvicksilver i muskel syns ingen trend under övervakningsperiden (figur 12 ch 13). För kvicksilver ligger dck medelvärdet 212 på 55 ng/g färskvikt, vilket är över gränsvärdet för vad sm får finnas i barnmat (5 ng/g färskvikt). De rganiska miljögifterna PCB, DDT, HCH ch HCB har alla minskat under hela övervakningsperiden, liksm i större delen av övriga Östersjön. Detta illustreras här av minskningen av PCB-fraktinen CB-153 (figur 14). Minskningarna är resultat av förbud mt användningen av dessa ämnen under 197- ch början av 198-talet. Under de senaste ti åren indikeras dck ingen minskning av CB-153 ch halterna för HCB visar till ch med en signifikant uppgång (figur 15)

12 ,6 Bly, µg/g trrv ikt,4, Figur 11. Halten bly (μg/g trrvikt) i lever hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger linjärt avtagande.,8 Kadmium, µg/g trrv ikt,7,6,5,4,3,2, Figur 12. Halten kadmium (μg/g trrvikt) i lever hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde

13 Kv icksilv er, ng/g f ärskvikt Figur 13. Halten kvicksilver (ng/g färskvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. CB-153, µg/g f ettvikt,5,4,3,2, Figur 14. Halten CB-153 (µg/g fettvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger linjärt avtagande över hela tidsperiden

14 HCB, µg/g f ettvikt,25,2,15,1, Figur 15. Halten HCB (µg/g fettvikt) i muskel hs abbrre. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Regressinslinjerna anger en signifikant minskning över hela tidsperiden samt en signifikant ökning de sista ti åren

15 Tånglake Fångst Fångsten av tånglake per ansträngning (antal per statin ch natt) för åren är låg i nätprvfisket i augusti ch visar inte någn tidstrend (tabell 1). Ålder Åldersanalys har utförts årligen på 29-5 yngelbärande tånglakehnr fångade i ktber under periden De fångade yngelbärande hnrna har varit 1-12 år gamla. I genmsnitt har närmare 8 prcent av dem varit i åldrarna två till fem år. Ingen generell tidstrend finns för medellängden hs tånglaken i Hlmön (figur 16). I referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet är tillväxttakten snabbare ch medelåldern bland de prvtagna hnrna därför lägre än i Hlmön. 3 Ttallängd, mm 25 5 år 2 4 år 3 år 2 år Figur 16. Yngelbärande tånglakehnrs medellängd (mm) för två- till femåringar i ktber. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall. Observerar att x-axeln börjar på 1 mm. Yngelprvtagning Under periden har tånglakehnrnas längd, vikt ch knditin varit relativt förändrad medan gnadvikten minskat (figur 17). Detta har medfört att ESI, kvten mellan yngelvikt ch hnans vikt, har minskat. Även medellängden hs levande yngel har minskat, vilket förklarar den minskade gnadvikten hs hnrna (figur 17). Det relativa antalet yngel har inte förändrats. En sannlik förklaring till att ynglen blivit mindre, men inte färre, är att prvtagningsperiden under andra halvan av serien tidigarelagts med nästan en månad ch ynglen därmed inte hunnit växa sig lika stra. Sambandet mellan prvtagningsdatum ch längd hs ynglen mellan åren är statistiskt signifikant. Tånglakens yngel har analyserats för åren Inm periden förkmmer missbildade eller döda yngel mycket sällan ch inga tidstrender har nterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen hnr med missbildade eller döda yngel (figur 18). Missbildade yngel har förekmmit under endast ti av nittn prvtagningsår ch då enbart med enstaka yngel per år. Dessa yngel utgör mindre än en prmille av alla registrerade yngel vid Hlmön. Mtsvarande värden för två andra referensmråden i Egentliga Östersjön ch i Västerhavet är 3 respektive 7 gånger högre. Vid Hlmön har endast åtta prmille av ynglen varit döda under tidsperiden, vilket mtsvarar en tredjedel av nivåerna sm bserveras i andra referensmråden

16 7 Medellängd yngel, mm, ESI, % respektive gnadvikt, g Medellängd levande tånglakeyngel utan missbildningar, mm 6 ESI Gnadvikt, g Figur 17. Medellängd (mm) för tånglakeyngel utan missbildningar, embrysmatiskt index, ESI, (%) ch gnadvikt (g) hs yngelbärande tånglakehnr i ktber. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall för gnadvikt ch ESI medan spridningen kring medellängd hs ynglen visar min- ch maxlängder. De heldragna linjerna visar tre periders glidande medelvärde ch de streckade regressinslinjerna anger linjärt avtagande. 3 andel hnr med döda yngel, % Andel hnr med döda yngel % Andel hnr med sent döda yngel % frekvens döda yngel, % 8 Frekvens döda yngel, % Figur 18. Andelen hnr med döda yngel (%) respektive sent döda yngel (%) samt frekvensen döda yngel (%). Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall för frekvensen döda yngel

17 Metaller ch rganiska miljögifter Halterna av kadmium har ökat mellan med i genmsnitt ca 1 prcent per år (figur 19). Blykncentratinerna har minskat signifikant under den övervakade tidsperiden ch kvicksilverhalterna visar en minskning från slutet av 198-talet. Till skillnad från nedgången i abbrre syns ingen signifikant minskning av de rganiska miljögifterna PCB ch DDT i de betydligt krtare tånglakeserierna (figur 2). Kncentratinerna av α-hch har minskat signifikant under övervakningsperiden sm ett resultat av ttalförbud mt användning under 198-talet. De senaste åren är halterna under eller nära den nivå där kvantifiering är möjlig (figur 21). Kadmium, µg/g trrv ikt Figur 19. Halten av kadmium (μg/g trrvikt) i lever hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger en signifikant ökning över hela tidsperiden. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än

18 CB-153, µg/g fettvikt,8,7,6,5,4,3,2, Figur 2. Halten av CB-153 (µg/g fettvikt) i muskel hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än 4. α-hch (ng/g f ettv ikt) Figur 21. Halten av α-hch (ng/g fettvikt) i muskel hs tånglake. Vertikala linjer anger 95% knfidensintervall ch den heldragna linjen visar tre periders glidande medelvärde. Den streckade linjen anger en signifikant minskning. Knfidensintervallet ritas inte ut då antalet prv är mindre än

19 Sammanvägda bedömningar ch slutsatser Kustmrådet vid Hlmön utsågs i slutet av 198-talet sm ett lämpligt natinellt referensmråde för Bttenviken eftersm det bedömdes vara betydligt påverkat av lkala utsläpp ch annan mänsklig aktivitet. Kustfiskövervakningen vid Hlmön, sm varit integrerad sedan 1993, har resulterat i ett mycket mfattande ch unikt datamaterial i frm av långa tidsserier för ett 5-tal bilgiska ch kemiska mätvariabler sm belyser förändringar i kustfiskens status från cellnivå till ppulatins- ch samhällsnivå, samt hur miljögiftsbelastningen har förändrats i mrådet. De viktigaste resultaten från respektive delprgram har redvisats i föregående avsnitt. Nedan presenteras en övergripande diskussin av resultaten ch en sammanvägd bedömning av kustfiskens status ch miljögiftsbelastningen i mrådet. Dessutm redvisas identifierade behv av uppföljande utredningar ch frskningsinsatser. Vattenmyndigheten ch Länsstyrelsen i Västerbttens län har tidigare gjrt bedömningen, baserad på kvalitetsfaktrerna näringsämnen, syrgas ch förrenande ämnen, att nrra Kvarkens kustvatten har en gd eklgisk status. De resultat från den integrerade kustfiskövervakningen, sm presenteras van, indikerar dck att utvecklingen av både fiskars hälsa ch halter för vissa miljögifter inte är tillfredställande vid Hlmön. Medelsiktdjup, smmartemperatur (juni-augusti) ch temperatur vid prvfiske (augusti) visar relativt gd stabilitet ch inga signifikanta tidstrender för mätperiden Under några år i början av 2-talet uppmättes dck en stigande smmartemperatur, vilken var åtföljd av en kraftig individtillväxt hs abbrre samt ökade ttalfångster av fisk. Fångsterna av karpfiskar har ökat över tidsperiden. En ökning av karpfiskar brukar vara resultatet av ökad vattentemperatur, minskad salthalt ch ökad näringsbelastning, eller alternativt svar på ett minskat predatinstryck. Främst under de senaste ti åren har det successivt skett förändringar i lika hälsvariabler hs abbrre vid Hlmön. Idag visar fyra hälsvariabler signifikanta tidstrender ch ytterligare ett par variabler visar en klar tendens till förändringar. Detta tyder på en ökande påverkan på fiskens hälstillstånd. Den relativa gnadstrleken har blivit ca 25 prcent mindre hs abbrrhnr sedan 1993, vilket kan vara tecken på en försenad eller hämmad gnadutveckling sm kan vara rsakad av miljögiftsexpnering. Minskningen har dck planat ut någt under senare år. Att abbrren är expnerad för ptenta rganiska miljögifter indikeras av att aktiviteten för avgiftningsenzymet EROD i levern har ökat kraftigt under senare år. Den successiva ökningen sedan 23 följdes dck av en markant sänkt EROD-aktivitet åren Andra tecken på ökande kemikaliebelastning i miljön är en signifikant ökning av aktiviteten för enzymet glutatinreduktas (GR) ch minskning av aktiviteten för enzymet glutatin-s-transferas (GST) i levern. En ökad GR-aktivitet pekar på att fisken är utsatt för xidativ stress rsakad av reaktiva kemiska ämnen, medan en minskad GST-aktivitet är mer svårförklarad ch kan ber på lika yttre miljöfaktrer. En ökning av bldets kalciumkncentratin hs hnabbrrar ch en minskning av klrid- ch natriumhalt i bldet hs hanabbrrar kan var en indikatin på påverkad saltreglering. Ett minskat antal mgna röda bldceller ch förändringar av hemglbinhalt ch hematkritvärde indikerar effekter på röda bldcellsfunktinen, vilket är ytterligare tecken på att kustabbrrens hälsa vid Hlmön är klart påverkad. Observerade signifikanta effekter eller tendenser till effekter på flera hälsvariabler hs könsmgna hnabbrrar vid Hlmön återspeglar sannlikt en idag känd miljöförändring. Eftersm halterna av merparten av de metaller ch rganiska miljögifter sm mäts inm miljöövervakningen minskar eller är förändrade hs fisk i Bttenviken, så indikerar de signifikanta tidstrenderna för flera bimarkörer att abbrrarna i referensmrådet vid Hlmön sannlikt expneras för någt eller några miljögift(er) sm är kända eller sm inte övervakas idag. Liknande ch fta kraftigare påverkan på lika hälsindikatrer bserveras idag även hs abbrrar ch tånglakar i referensmrådet Kvädöfjärden i Östergötland. Även resultaten från hälsundersökningar på abbrrar vid Trhamn i Blekinge skärgård ch tånglakar vid Fjällbacka, Bhuslän, visar en gd överensstämmelse med van beskrivna hälseffekter hs abbrre från Hlmön. Det tyder på att det finns en likartad ch generell påverkan på fiskars hälstillstånd i svenska kustmråden. Den tydliga ch successiva påverkan sm ses på hälstillståndet på individnivå hs abbrre vid Hlmön har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hs abbrre har ökat, någt sm tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abbrrar i mrådet. Det är viktigt att ha ökad uppmärksamhet på m de alltmer uttalade hälseffekterna hs abbrre börjar visa sig i frm av förändringar på ppulatinsnivå. På tånglake sker

20 inga hälsundersökningar. Undersökningarna av yngelutvecklingen visar dck på gd yngelstatus ch tånglakens tillstånd vid Hlmön bedöms idag sm stabilt. En möjlig förklaring till den breda symptmbilden hs kustfisken i flera referensmråden är att den berr på samverkanseffekter av en kmplex ccktail av kemiska ämnen sm ständigt tillförs ch sprids i kustvattenmiljön, ch sm ger upphv till de funktinstörningar sm bserveras hs kustfisk. Det är angeläget att i uppföljande undersökningar kartlägga förekmst, källr ch spridningsvägar för lika kemiska ämnen i kustvattenmiljön. Den integrerade kustfiskövervakningen vid Hlmön visar sammantaget på en begynnande utveckling mt ökad karpfiskdminans. En successivt ökande påverkan på hälstillståndet hs abbrre bserveras, trts att de flesta miljögiftshalter minskar eller är förändrade. Att en sådan utveckling mt försämrad hälsa hs kustfisk sker i detta, liksm i andra övervakade referensmråden, är väntat ch mycket rande. Ett uppföljande frskningsprjekt pågår, med fkus på kustreferensmrådet Kvädöfjärden, för att klarlägga m det är helt kända miljögifter, kända miljögifter sm ej övervakas idag, eller andra bakmliggande rsaker sm ger upphv till de påtagliga effekterna på kustfiskens hälsstatus ch huruvida detta på sikt kan leda till effekter på ppulatinsnivå. Pågående uppföljningsprjekt Detta uppföljande frskningsprjekt mfattar inledningsvis inte kustreferensmrådet vid Hlmön utan är inriktat på liknande ch mer uttalade förändringar av hälstillståndet hs kustfisk i det natinella kustreferensmrådet Kvädöfjärden. Genm uppföljningsprjektet Fkus Kvädöfjärden sker en bred kartläggning av avrinningsmrådet ch dess miljöstörande verksamheter, vattenmsättning samt transprt- ch expneringsvägar för miljögifter, vilka miljögifter sm kan vara invlverade, kända förändringar i eksystemet under aktuell tidsperid, samt av lika mgivningsfaktrer ex. temperatur, nederbörd, salthalt ch siktdjup sm kan tänkas bidra till bserverade effekter på fisken. Resultaten hittills visar att det inte är möjligt att hitta en enkel förklaring till den försämrade fiskhälsan i Kvädöfjärden eller liknande effekter i tre andra natinella referensmråden (Hlmön i Bttniska viken; Trhamn i Södra Egentliga Östersjön; Fjällbacka i Västerhavet). De kemiska ämnen sm misstänks ha kunnat bidra till hälseffekterna är många ch mätningarna av dessa ämnens halter i vatten, sediment ch fisk i Kvädöfjärden är få. Dessutm har såväl födtillgång ch den naturliga miljön för fisken genmgått stra förändringar. Det krävs därför frtsatta studier för att få ökad klarhet i rsakssambanden för den försämrade hälsan hs kustfisk i Kvädöfjärden ch andra kustmråden. Läs mer: Fkus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? HAVET 213/214, sid

21 Fakta m prvtagningar vid Hlmön Ansvariga instanser för kustfiskövervakningen Prgramansvar för natinell miljöövervakning i kust ch hav, inkl finansiering Delprgram: Integrerad kustfiskövervakning Havs- ch vattenmyndigheten Bx Götebrg Telefn Delprgram: Metaller ch rganiska miljögifter. Naturvårdsverket Miljöövervakningsenheten Stckhlm Telefn Beståndsövervakning, prvfiske Sveriges lantbruksuniversitet Institutinen för akvatiska resurser Kustlabratriet Öregrund Telefn Övervakning av hälstillstånd hs fisk Götebrgs universitet Institutinen för bilgi ch miljövetenskap Bx Götebrg Telefn Metaller ch rganiska miljögifter i bilgiska prv Naturhistriska riksmuseet Enheten för miljöfrskning ch övervakning Bx Stckhlm Telefn Datavärdskap Datavärdskap för bilgiska data på fisk Sveriges lantbruksuniversitet Institutinen för akvatiska resurser Kustlabratriet Öregrund Telefn Datavärdskap för miljögifter i fisk IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bx Stckhlm Telefn

22 Prvtagningar ch mrådesbeskrivning Prgram Prgrammråde: Kust ch Hav. Ingår i svensk natinell miljöövervakning. Delprgram: Integrerad kustfiskövervakning, Metaller ch rganiska miljögifter. Undersökningar: Kustfisk - bestånd, Kustfisk hälsa (tånglake), Metaller ch rganiska miljögifter i blåmussla, fisk ch sillgrissleägg. Undersökningstyper Prvfiske i Östersjöns kustmråden Djupstratifierat prvfiske med Nrdiska kustöversiktsnät. Prvfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar ch ryssjr på kustnära grunt vatten. Hälstillstånd hs kustfisk bilgiska effekter på subcellulär ch cellulär nivå. Metaller ch rganiska miljögifter i fisk ch hav. Pågående prvtagning Prvfiske med Kustöversiktsnät ch Nrdiska kustöversiktsnät (juli augusti), fiskbestånd (abbrre). Insamlingsfiske med ryssjr (ktber nvember), yngelprvtagning (tånglake). Insamlingsfiske med nät (september), fysilgisk prvtagning (abbrre). Metaller ch rganiska miljögifter övervakas i abbrre ch tånglake. Mätning av vattentemperatur under isfri tid. Län, kmmun Västerbttens län, Umeå kmmun Kustvattentyp Södra Bttenviken, yttre kustvatten Salthalt 3-4 PSU Skydd/påverkan Prvtagningsmrådet är karakteriserat sm ett referensmråde med mycket begränsad påverkan av lkala utsläppskällr, såsm småbåtstrafik, jrdbruk, ch enskilda avlpp ch anses inte påverkas av förrenande källr från svenska fastlandet. Stra delar av Hlmöarna avsattes år 198 sm naturreservat ch mrådet ingår i Natura 2 nätverket. Säl/skarv Säl nteras regelbundet i mrådet. Rekryteringsmiljöer Inga kända fiskyngelundersökningar har genmförts i mrådet i syfte att kartlägga rekryteringsmråden. Annan miljöövervakning ch frskningsverksamhet Bttenfauna undersöks årligen inm Hlmöarnas naturreservat. Utförliga vegetatinsinventeringar genmfördes år 1982 ch upprepades delvis En statusbedömning för mrådet har prducerats av vattenmyndigheten ch länsstyrelsen i Västerbttens län. Inm den nrdliga delen av nrra Kvarkens kustvatten (EU_CD SE ) är den eklgiska statusen bedömd sm gd, baserat på kvalitetsfaktrerna näringsämnen (hög status), syrgas (hög status) samt förrenande ämnen (gd status). Bttenfauna har uteslutits ur bedömningen. Ytterligare infrmatin kring bedömningen kan hämtas på VISS - Vatteninfrmatinssystem Sveriges hemsida

23 Utförare Institutinen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kustlabratriet Institutinen för bilgi ch miljövetenskap, Götebrgs universitet Enheten för miljöfrskning ch övervakning, Naturhistriska Riksmuseet, Stckhlm Institutinen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stckhlms universitet Samhälls- ch ppulatinsvariabler, fysilgiska hälsvariabler ch miljögifter Respnsgrupp Samhällsstruktur Variabel Art- ch strlekssammansättning. Ttalt antal ch bimassa av enskilda arter. Längd hs enskilda individer. Abundans Fångst per fiskeansträngning av enskilda arter. Demgrafi Könsfördelning hs abbrre ch åldersfördelning hs abbrrhnr. Könsfördelning hs tånglake ch åldersfördelning hs tånglakehnr. Reprduktin ch endkrina störningar Patlgi Bldstatus ch jnreglering Gnadsmatiskt index (GSI) hs abbrre; Embrysmatiskt index (ESI), fekunditet ch yngelhälstillstånd hs tånglake. Sjukliga förändringar (defrmatiner, sår, inre ch yttre skadr). Hematkrit (HT) ch hemglbin (HB), plasma Cl -, Na +, K + ch Ca 2+ hs abbrre. Immunförsvar Lymfcyter, granulcyter, trmbcyter, ttalt antal vita bldceller hs abbrre. Leverfunktin Tillväxt, energilagring ch metablism Metaller ch rganiska miljögifter Levermrflgi, leversmatiskt index (LSI), etxyresrufin-odeetylas (EROD), glutatinreduktas (GR), katalas, metalltinin (MT) ch DNA-addukter hs abbrre. Tillväxthastighet, knditinsfaktr, leverstrlek, fettinnehåll, bldgluks ch bldlaktat hs abbrre. I lever: Cd, Cu, Cr, Ni, Zn, As, Ag, Sn, Se ch Pb. I muskel: Hg, PCB (Plyklrerade bifenyler, har använts sm mjukgörare i plaster, i hydraulvätska, i transfrmatrer mm., ttalförbjöds 1978), DDT (Diklrdifenyltriklretan, har använts för insektsbekämpning, ttalförbjöds 1975), HCH:er (Hexaklrcyklhexaner, tre typer mäts α, β, γ (även kallad lindan), har använts för insektsbekämpning, förbjöds inm jrdbruket 1978). HCB (Hexaklrbensen, har använts sm svampbekämpningsmedel ch sm industriråvara men kan även bildas vid förbränning, tgs brt från marknaden 198)

24 Redaktör Martin Karlssn, SLU Institutinen för akvatiska resurser. Författare Gruppen för Integrerad fiskövervakning med representanter från Institutinen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutinen för bilgi ch miljövetenskap vid Götebrgs universitet, samt Enheten för miljöfrskning ch övervakning på Naturhistriska Riksmuseet. Hur man refererar till faktabladet Karlssn, M. (Red.) 214. Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214. Hlmön Hämtning av faktablad ch data från datavärden Detta faktablad kan hämtas från datavärden på adressen: Kustfiskbeståndsdata presenterat i detta faktablad kan hämtas från datavärdens kustdatabas på adressen: Beskrivning av använda indikatrer för kustfiskbestånd Beskrivning av hur indikatrer valts ut ch vad de representerar kan läsas i: HELCOM Indicatr based assessment f castal fish cmmunity status in the Baltic Sea Balt. Sea Envirn. Prc. N. 131B. Bergström, L., Bergenius, M., Appelberg, M., Gårdmark, A., Olssn, J. m fl. Senaste uppdatering