Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samband mellan astma och inomhusmiljö?"

Transkript

1 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET.

2 R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin Denna rapprt hänför sig ti frskningsansag från Byggfrskningsrådet samt frskningsansag från Riksförbundet mt Astma- Aergi samt internt frskningsansag ti SP, Sveriges Prvnings- ch Frskningsinstitut, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås.

3 Referat Detta tvärvetenskapiga prjekt har haft sm syfte att söka samband mean inmhusmijö i 60 unga astmatikers bstäder ch deras sjukdmsbid. Barnaergger vade ut patienterna ch tihandahö resutat från sensibiiseringstester samt bedömningar m astmasjukdmens grad. Fätmätningar i bstäderna, fördeade på tre gegrafiskt skida mråden i Sverige, utfördes vintern 1990/1991. Mätningarna mfattade fukt, temperatur, ventiatin, fyktiga rganiska ämnen (VOC), frmadehyd, kdixid, radn, partikar i uft samt bakterier, endatxin ch möge i damm. Infrmatin insamades m famijemas bendevanr ch m byggnaden. Resutaten visar att uftväxingen per persn var häften så åg sm svenska bstäders genmsnitt. Låg ventiatin hade samband med högre hat av ika förreningar. Resutaten, baserat på ca 160 parametrar, visar inte några enka samband mean de parametrar sm övergripande beskriver patienternas sjukdmsgrad ch inmhusmij ön. Däremt framkm många intressanta signifikanta samband mean enskida tekniska ch medicinska parametrar. Många resutat skue kunna vara ämpiga sm utgångspunkter Icir frtsatt frskning. Andra resutat ger ideer m ika möjigheter att förbättra inmhusmijön så att risken för utveckande av aergi minimeras. I Byggfrskningsrådets rapprtserie redvisar frskaren sitt ansagsprjekt. Pubiceringen innebär inte att rådet tagit stäning ti åsikter, sutsatser ch resutat. Denna skrift är tryckt på mijövänigt, bekt papper. R35:1993 ISBN Byggfrskningsrådet, stckhm gtab 98470, stckham 1993

4 3 Innehåsförteckning Förrd 5 Sammanfattning Presentatin av prjektet Presentatin av de viktigaste resutaten Presentatin av rapprten 10 2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Utgångspunkt för prjektet Hypteser Bstadens yttre mijö/äge i andet Bstadens inre mijö Bendet ch människan Prjektets innehå Uppäggning av tekniska mätningar Utgångspunkt inför mätningarna Va av mätningar ch mätpunkter Genmförande Patienterna ch bstäderna Faktiska uppgifter ch resutat från enkät Presentatin av gruppen ch deras bstäder Resutat av mätningar Förreningar i uft Förreningar i damm Ventiatin Fukt ch temperatur Några resutat från medicinska prjektet Enkare krreatins/regressinssamband statistisk anays av data Beskrivning av dataanays Sammanfattning av statistisk anays Resutat från t-test ch Wicxntest Sammanstäning mt hypteserna Resutat utan kpping ti hypteserna Sammanfattning av resutaten skinader mean de tre ika rterna skinader mean andsbygd ch stadsbygd skinader i bstädernas utfrmning Skinader i inmhusmijön Samband mean tekniska data ch sjukdmsbid Diskussin 55

5 4 3 Biagr Litteraturstudie Metdbeskrivningar Mätdata statistiska data Litteratur ch referensista 36 sidr 9 sidr 48 sidr 22 sidr 6 sidr

6 5 Förrd Denna icentiatavhanding utgör sutredvisning av ett prjekt rubricerat: Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder. Prjektets tite taar m att fätmätningar genmförts hemma hs barn ch ungdmar med astma. Dessa har tisammans med sina famijer varit väniga ng att ta emt ss tekniker i sina bstäder, svara på frågr ch i vissa dear aktivt hjäpt ti med fätarbetet. Initiativtagare ti detta prjekt har des varit prfessr Björn G. Karssn, Linköpings tekniska Högska des barnaerggerna N-I Max Kjeman, Universitetssjukhuset i Linköping ch Aina Warner på Hesingbrgs Lasarett. Tisame mans med överäkare Christian Möer vid Nrrands Universitetssjukhus har äkarna vat ut en passande patientgrupp sm senare tifrågades m medverkan i prjektet. Arbetet har genmförts vid SP, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås. Handedare har varit tekn.dr Ingemar Samuesn, SP ch prfessr Björn G. Karssn, Linköpings Tekniska Högska, sm även är examinatr. Den nämnda gruppen äkare ch tekniker har tisammans med undertecknad medverkat i utfrmningen av prjektet. Många gda råd ch synpunkter inför uppäggningen av prjektet har erhåits av den referensgrupp sm knutits ti prjektet. Denna grupp bestd av Nina Dawidwicz (handäggare för prjektet på BFR), Christer Jhanssn, SP Brås, Thmas Nissn SP Brås, Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium Hnhm Danmark, Sven Anderssn Fastighetskntret Mamö, Rand Efraimssn Hamstad (RmA:s representant), Marie Hut Stckhms Fastighetskntr samt Jan Sundei Syntax Östersund. Under vintern 1990/1991 utfördes fätmätningarna av Een Thrstensen SP, Mats Trneva SP samt undertecknad sm även samrdnat ch utvärderat resutaten av dessa mätningar. Aina Warner har sammanstät medicinska data m patienterna sm öpande sammanförts med prjektet data. Prjektet har inneburit ett nära samarbete mean tekniker ch äkare. Anays av prver för ventiatinsbestämning utfördes av Nies C. Bergs0e, SB, Danmark. Jan Franssn, SP har granskat ch ämnat synpunkter avseende ventiatinsresutaten samt krrekturäst rapprten. Mikrbigisk anays av dammprver utfördes av Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium, Hmshm Danmark. Anays av uftburna partikar utfördes av Henning Haberman, Anaytica AB, Täby vars kmmentarer ingår i kapite2.6.1 under rubriken Partikar.

7 Frmadehydprvtagarna anayserades av Lisbeth Wikund ch Göran Stridh på Yrkesmedicinska kiniken, Örebr. Anaysen av uftprver med avseende på fyktiga rganiska ämnen gjrdes av Urika Svenssn ch Lars Rse, SP Brås sm även har bistått med kmmentarer m dessa resutat vid rapprtskrivningen. Thmas Svenssn, SP har genmfört ch beskrivit den mfattande statistiska bearbetningen av materiaet. Denna beskrivning ingår i kapite Kmmentarer ti rapprtskrivningen har ämnats av kegrna Car-Gustaf Brnehag, Lars Jhnssn, Een Thrstensen ch Ingemar Nissn sm även bidragit ti frmueringarna i kapite2.6.1 Radndtterhat N-I Max Kjeman har ur medicinsk synvinke granskat rapprtskrivningen ch ämnat värdefua synpunkter. 6 Jag vi rikta ett strt tack ti aa sm medverkat ti att prjektet kunnat genmföras, då inte minst aa arbetskamrater på SP. Brås augusti 1993 Annika Ekstrand-Tbin

8 7 Sammanfattning 1.1 Presentatin av prjektet Detta frskningsprjekt har haft sm syfte att försöka hitta samband mean inmhusmijö i bstaden ch sjukdmsbiden hs en grupp astmasjuka barn. Initiativet ti prjektet km från medicinska frskare på Linköpings Universitetssjukhus ch Hesingbrgs asarett. De patienter sm medverkat har vats ut ch undersökts av äkarna. Patienterna, i ådern 7 ti18 år, km från tre gegrafiskt skida dear av Sverige, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Aa data m de 60 bstäder samades in under fåttmätningar vintern 1990/1991. Dessa mfattade mätningar av fukt, ventiatin, fyktiga förreningar i damm ch uft samt insaming av infrmatin m famijernas bendevanr ch m byggnaden. Våra mätningar utfördes i patientens hemmijö, ti största deen svrumsmijön under ca 20 timmar. Ti materiaet kppades senare uppgifter från äkarna m patienternas reaktiner för ika aergen, sensibiiseringstester samt bedömning av astmasjukdmens grad. Det är viktigt att kargöra att undersökningen endast gäer för en iten specie grupp patienter ch deras bstäder. Undersökningen av bstäderna ch patienterna resuterade i ett mycket mfattande datamateria. I den statistiska behandingen av denna typ av data finns risk för sammanbandning av rsak ch verkan. Antaet försök (60 bstäder) är itet jämfört med antaet variaber (sm mest 162 st). Antaganden m berenden ch nrmafördeningar är utesutna ch man kan inte tiämpa någn enke standardmetd för utvärderingen. Vårt sätt att beskriva inmhusmijön genm va av mätningar ch mätmetder behöver inte ha varit de mest reevanta eer krrekta i sammanhanget. Det är dessutm inte as säkert att den inmhusmijö vi mätt i är den sm dessa ungdmar påverkas eer påverkats av mest. Både tid ch rum kanske var fe. De numeriska mått på patienternas sjukdmsbid sm tihandahös av äkarna hade i någt fa varit svårt att frmuera m från medicinska termer. Vi har försökt att studera materiaet enigt fera ika statistiska terier i kmbinatin med medicinska antaganden ch visuea bedömningar av data. Exempe på statistiska anayser sm tiämpats är variansanays, mutipe regressin, krreatinsanays, principakmpnentanays, t-test ch Wicxntest. I de fyra första anayserna kunde endast tendenser ti samband urskijas, ch vi måste knstatera att vi inte hittat några kara ch entydiga samband mean de parametrar sm beskriver inmhusmijön ch sjukdmsbiden. I den sista anaysen, en kmbinatin av både t-test ch Wicxnanays, har vi kunnat styrka de tendenser sm skymtat i tidigare anayser ch hittat många signifikanta skinader mean de ika parametrarna. Denna anays mfattade över separata test. Det är de signifikanta sambanden (p < 0,05) från dessa anayser sm igger ti grund för resutaten sm redvisas i rapprten.

9 1.2 Presentatin av de viktigaste.resutaten Från de t-tester ch Wicxnanayser sm utfördes på materiaet erhös en mycket str mängd signifikanta samband mean ika parametrar. Många av dessa samband har inte kunnat redvisas i önskvärd utsträckning. Fera saknar trigen reevans medan andra kan vara av intresse, kanske ur andra synvinkar än vad detta prjekt haft. Aa dessa samband återfinns tabeerade i rapprtens biagr. Vi har inte kunnat finna direkta samband mean de parametrar sm beskriver patienternas astmasjukdm ch inmhusmijön. Däremt har vi hittat möjiga indirekta kppingar mean ika parametrar i inmhusmijön ch mean ika symtm hs patienterna ch deras famijer. Fera av dessa indirekta kppingar kan vara intressanta att studera i frtsatt frskning. Fuktpåverkan i bstäderna var mer frekvent i Linköpings- ch Hesingbrgsreginen än i Umeåreginen. Sensibiiseringsnivån för kvaster var högre i södra ch meersta reginen medan sensibiiseringsnivån för päsdjur var högre i nrra reginen. I de bstäder vi kunde känna ukt av möge eer annan fuktreaterad ukt ch där det fanns syniga tecken på fukt var andeen famijemedemmar med astma ch hösnuva större. De patienter sm hade gvvärme i sina bstäder (8 bstäder) hade en ägre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster Derrnatphagides pternyssinus ch Dermatphagides farinae än de sm inte hade gvvärme. I hus med högre ttahat av fyktiga rganiska ämnen i uften (TVOC), uppmättes även högre hat fukt ch ägre ventiatin. :i: dessa bstäder var sensibiiseringsnivån mt en srts kvaster (Derrnatphagides farinae) högre. I de bstäderna sm TXIB (emitteras från mjukgörare i vissa pastmattr) påvisats i högre hat än 0,02 mgfm3 fanns fer astmatiker band famijemedemrnarna än i övriga famijer. I de bstäder där endtxinhaten i damm var högre hade patienterna en högre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster än patienter i de övriga bstäderna. Partikar kan tjäna sm bärare av aergen eer på annat sätt medverka i sarnmansatta system sm skue kunna påverka hästiståndet för astmatiker. I materiaet finns tecken på sådana system t ex mean partikeförekmst i uft ch ika aergen i damm samt mean kvaster ch vissa möge i damm. Sambandet mean högre hat av små partikar mätta i uft ch högre sensibiiseringsnivå för husdammkvaster Dermatphagides farinae hs patienterna i dessa bstäder skue kunna vara ytterigare ett tecken på indirekt samverkan mean ika parametrar. Ett tydigt resutat är att de patienter sm har högre sensibiiseringsscre än medianvärdet har dubbet så många kntakter med djur ch djurägare i sina hem än de sm har ett ägre scre. 8

10 Bstadens ventiatinssystem visade sig vara väsentigt för uftväxingen ch haten av ika förreningar. De sjävdragsventierade bstäderna hade högre förreningshater av bakterier i damm samt högre hat kdixid, uftburna partikar ch radn än de övriga bstäderna. I mekaniskt ti- ch frånuftsventierade bstäder var uftväxingen bättre ch hatema ägre av frmadehyd, kdixid, radn ch RF jämfört med övriga bstäder. Våra resutat tyder även på att m många i famijen har prbem med astma så har man försökt förbättra sin ventiatin. Trts detta är den högst uppmätta uftmsättningen i bstäderna 0,69 ms/h. Resutaten visar att bstäderna där våra astmatiska barn ch ungdmar br hade ungefår samma uftväxing sm den genmsnittiga svenska bstaden enigt resutat från ELID-undersökningen (ELIB-rapprt nr 7, 1993). I vår undersökning var det 83 % sm hade ägre uftmsättning än 0,5 ms/h att jämföra med 80 % i ett representativt urva av svenska småhus enigt tidigare nämnda undersökning. I en dansk undersökning av astmatikers bstäder genmförd (Harving H et a, 1992), var mtsvarande siffra 72 %. I denna undersökning hade inga av de undersökta bstäderna mekanisk ventiatin. Den ttaa genmsnittiga tiförsen av uteuft per persn ch sekund i våra bstäder var emeertid häften så åg, (81/pers, s) sm svenska genmsnittiga bstäder (15-161/pers, s). streken på famijerna i vår undersökning var i medeta4,25 persner viket kanjämföras med en svensk genmsnittig barnfamij sm har 3,5 persner per hushå. I ELIB-undersökningen har inte endast barnfamijers bstäder undersökts ch där trde antaet persner per hushå varit ägre. Detta resnemang skue tyda på att våra famijer har större persnbeastning på bstadsytan ch därför erhåer en ägre genmsnittig ventiatin per persn än vad en "nrma" svensk famij har. Medianvärdena för frmadehyd i vår undersökning ch den danska undersökningen i astmatikers hem, mätt med samma metd, var 0,04 mgfm3. I BLm-undersökningen uppmättes i genmsnitt en tredjede av denna hat för ett svenskt småhus (0,014 mg/m3). I vår undersökning var 87 % av bstäderna småhus. Ä ven m de uppmätta haterna, enigt båda undersökningarna, är åga så kmmenteras detta i ELIB-undersökningen med att "Känsiga persner kan emeertid reagera redan vid så åga hater sm 0,01 ppm sm mtsvarar 0,013 mgfm3 (WHO, 1987)". Sammanfattningsvis kan vi knstatera att uteuftstiförsen per persn i de astmatiska barnens bstäder är ägre än genmsnittet för en svensk bstad. Det verkar inte rimigt att tr att fera av förreningshatema i vår undersöknings bstäder kan vara högre än svenska bstäders genmsnitt. Vi måste dck stäa ss frågan m bstadens inmhusmijö är den "sämsta" mijö sm barnen ch ungdmarna vistas i. Det är visserigen där man tibringar ängst tid men mijön i ska ch daghem kan sannikt även ge str påverkan. En av de första frågrna patienterna fick i vår enkät var i viken mijö de mår bäst ch där svarade 77 % att det var i hemmen. Kanske skue vi även mätt i skmijö eer daghemsmij ö? Det kan ckså vara så att den mijö sm dessa patienter påverkats mest av inte ängre existerar? Den mijö sm sensibii- 9

11 sering för ett visst ämne uppkm i är kanske inte den sm patienten nu ever i. Barnen ch ungdmarna har i ch för sig btt större deen av sitt iv i dessa bstäder men den mijön är inte föränderig. Des har vi en yttre påverkan av kimat ch uftförreningar des en inre förändring av bstadens mijö genm ådring av byggnaden. Ti detta äggs famijernas medvetna förändringar av sin egen inre mijö. Vi har i våra resutat ur fera aspekter en sammanbandning av rsak ch verkan, direkta ch indirekta samband. Iband går detta att urskija, iband trigtvis inte Presentatin av rapprten I kapite2 beskrivs inedningsvis syftet ch utgångspunkterna för prjektet, samt ika hypteser sm resutaten testats mt i kapite Sm kmpement ti rapprtens huvudde finns en itteraturstudie i biaga (3.). Denna studie utfrmades huvudsakigen under prjekttidens början ch syftet har band annat varit att ge underag ti ika hypteser. studien beskriver både medicinska ch tekniska referenser. Den kan förhppningsvis ge möjighet för äsaren att fördjupa sig i de ika ämnesmråden sm rapprten berör. De övergripande rubrikerna i studien benämns: 1 Människans reaktiner för kemiska ch bigiska ämnen, 2 Kemiska ch bigiska förreningar samt 3 Fukt ch ventiatin. Studien utgör "the state-f-the-art" för samband inmhusmijö ch sjukdmsbid. Efter presentatinen av ika hypteser i kapite 2.2 föjer en redgörese av prjektets innehå ch uppäggning i kapite En utförig beskrivning av mätmetderna finns i biaga 3.2. Kapite2.5 innehåer en presentatin av bstäderna ch famijerna huvudsakigen baserat på uppgifter från checkistr ch enkäter. I kapite2.6 redvisas resutaten från de ika mätningar sm utfördes i bstäderna samt en krt presentatin av medicinska data m patientgruppen. Aa data från fåtmätningarna sm använts i den statistiska bearbetningen finns i tabefrm i biaga De medicinska parametrar sm ingick i den statistiska bearbetningen ingår även i denna biaga. Uppäggningen av den statistiska bearbetningen av materiaet samt beskrivning av de metder sm använts beskrivs i kapite2.7. Signifikanta resutat från t-test!wicxnanayserna presenteras i kapite 2. 8 sm en jämförese mt hypteserna tidigare beskrivna i kapite2.2. Aa de signifikanta samband sm redvisas är hämtade ur tabeer över statistiska data i biaga 3.4. I kapite2.9 görs en sammanfattning av resutaten ch kapite 2.10 innehåer sutigen en diskussin m prjektet ch resutaten.

12 2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Utgångspunkt för prjektet Astma ch aergi har ökat i Sverige under senare årtinden, ch detta tycks vara en internatine trend i många industriänder. Med utgångspunkt från dagens kunskapsäge framstår ökad expnering för uftförreningar inm- ch/eer utmhus, sm en av de mest sannika rsakerna (Byin, 1990), (Nrdva, 1991). Vika faktrer i inmhus- ch utmhusmijö sm skue kunna rsaka ökningen är inte karagda. Devis kan förändrade evnadsvar1r, tidig kntakt med ika aergen sannikt öka risken för aergiska sjukdmar. Arvet har str betydese men kan inte förkara ökningen. Barn är i amänhet betydigt känsigare än vuxna för mijöfaktrer. Barn med ärftig benägenhet för aergisk sjukdm utgör en speciagrupp med starkt ökad känsighet för faktrer i mgivningen (Aergiutredningen, Kjeman, Björksten, 1989), (Björksten B, 1992). Inmhusmijö är ett kmpext begrepp där utfrmning av knstruktinen, vaet av ytskikt ch inventarier bidar en grund sm sedan påverkas ch styrs av des det yttre kimatet ch des det inre kimatet, exempevis genm människans påverkan på verksamheten, uppvärmningens ch ventiatinens funktin. Förutsättningarna för varje enskid inmhuskimat är såedes mycket ika ch en jämförese emean byggnader är inte het ätt. Eftersm mätning av inmhusmijön av praktiska skä dessutm fta sker under krt tid ch vid ika utmhuskimat innebär även detta säkerheter. Hemmet är fta den mijö där barn ch ungdmar tibringar sin mesta tid. Denna mijö ska vara trygg ch säker ur många aspekter. Under många år har diskussiner ch skadefa kring sjuka hus föranett r m hemmets inmhusmij ö. Prbem med ventiatin, ukt ch fuktskadr är inte vaniga. Prjektet har haft sm syfte att undersöka inmhusmijön i astmatikers bstäder för att se m de framtagna parametrarna kunde sättas i samband med patienternas hästistånd. 2.2 Hypteser Huvudhyptesen för prjektet var att det kan finnas samverkande faktrer i bstadens inmhusmijö sm påverkar utveckandet ch upprätthåandet av barnens aergisjukdm. Det kan exempevis vara att nrma förekmst av fukt ch bristfäig ventiatin ger högre aergenhat eer att höga hater av kemiska ämnen i bstaden har ika effekter ch påverkar patienten. I kapitet nedan pre-

13 senteras hypteser sm på ika sätt beskriver antaganden ch samband runt inmhusmijön Bstadens yttre mijö/äge i andet De ika reginerna sm studerats, representerar var för sig ika kimat, kustkimat i söder med mida vintrar, inandskimat i Linköping ch nrrändskt kimat i Umeå med ånga kaa ch trra vintrar. Detta kan påverka fuktsituatinen i ch kring en byggnad. Med utgångspunkt från detta kan man anta att det finns skinader mean reginerna när det gäer förekmst av fuktprbem ch hater av fuktreaterade förreningar sm möge, bakterier, kvaster m m. En viss skinad kan förväntas i förekmst av markradn. Hyptes 1: Fuktprbem är mer frekventa i södra än i nrra Sve- I de nrra dearna förekmmer mer päsdjursaergier medan det i mean ch södra dearna förekmmer mer aergier mt t ex kvaster (Hattevig, 1991). Prjektets äkare menar att det finns skinader i sensibiisering/damminnehå i ika dear av andet. Hyptes 2: Oika aergier förekmmer ika frekvent i skida dear av andet. Expnering av trafik ch uftförreningar är högre i stadsbebyggese än på andecepiderruögiskastui:ieihar även~ visatatt i många ian finnsenhögrej)re-. vaens av aergi i stad jämfört med andsbygd (By in G, 1990). Hyptes 3: Bstäders inmhusmijö i städer eer i starkt trafikerade mråden är sämre än den å andsb den Bstadens inre mijö Fukt Vid högt fukttisktt inmhus eer hög reativ fuktighet i knstruktinen finns risk för att kvaster, möge, bakterier ch andra fuktberende förreningar tiväxer. Grundknstruktinens utfrmning kan vara mer eer mindre ämpig. Knstruktiner med betngpatta på mark ch överiggande isering med träregeverk direkt mt betngen, samt uteuftsventierade knventinea krypgrunder, är knstruktiner sm i många fa kan sättas i samband med fukt- ch mögeskadr. Emissin av vissa kemiska ämnen från ytskikt ti inmhusuften, t ex frmadehyd, påskyndas vid ökad fuktighet. Hyptes 4: Hus med fuktskadr har sämre inmhusmij ö.

14 Ventiatin Ventiatinen styr utspädningen av förreningar i uft sm exempevis radn, kemiska ämnen i uften, fukt, kdixid ch partikar. Oika ventiatinssystem fungerar ika bra. Bäst effekt förväntas mekaniska system ge, eftersm de är mindre berende av yttre kimatbetingeser. Det finns ett kart samband mean ventiatin ch förreningshat (Det sunda huset, 1987), (Sunda ch sjuka hus, 1987). En minskning av uftmsättningen från 0,5 ms/h ti 0,2 ms/h kan rsaka nästan en fördubbing av kncentratinerna av kemiska uftförreningar inmhus (Sunda ch sjuka hus, 1987). Närvarn av irriterande ch uktande uftförreningar inmhus, är en indikatin att ventiatinen kan vara för åg, trts att dessa hater är ägre än den hat där gifteffekter kan påvisas (Bergund, Bergund, Lindva, 1988). Hyptes 5: Hus med åg ventiatin har sämre inmhusmijö. Kemiska förreningar i uften. En hyptes sm prjektets äkare har är att förreningar emitterade från pastmattr ch andra byggnadsmateria, i det här faet s.k. VOC kanske skue ha retande effekt speciet hs patienter med icke-aergisk astma ch vara en faktr av betydese för de sm har aergi. Fyktiga rganiska ämnen i viss kncentratin skue kunna ge irritatin i andningsvägarna (Björksten B, 1992). Det finns frskare sm menar (Lundquist G R, 1989) att "Sjuka-hussymtm" sm huvudvärk, abnrm trötthet ch sjukdm skue kunna reateras ti ttahaten av fyktiga rganiska ämnen i uften, TVOC. Andra påpekar att detta inte har kunnat faststäas medicinskt (Yrkesmedicin: knferens, 1988), (Sick buiding syndrme, 1989). Effekterna av åga hater av frmadehyd beskrivs vara semhinneirritatin i ögn hs känsiga persner (Hus & Häsa, 1990). Andra symtm vid åga kncentratiner är att gasen kan vara sensibiiserande ch uktförnimmeserna behagiga samt fungera (exempevis sänka ukttrösken för andra ukter) i samverkan med andra förreningar (Hygieniska gränsvärden, 1989), (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1988), (Hus & Häsa, 1990), (Sick buiding syndrme, 1989), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, 1984), (Björksten B, 1992). Hyptes 6: Haten av kemiska ämnen i uften påverkar sjukdms tiståndet ch kan vara en adjuvansfaktr1 sm förstärker reaktinerna för ika aerg_en. Kdixid Mycket höga hater av kdixid kan bidraga ti huvudvärk, yrse, dåsighet ch andningsprbem (Björksten B, 1992).2 13 adjuvansfaktr = samverkansfaktr sm ger förvärrad reaktin 2Kmmentar av Max Kjeman: i hater > 4000 ppm.

15 Partikar Långvarig expnering av irriterande partikar ch gaser kan medföra förändringar i ungrnas vävnader (Sunda ch sjuka hus, 1987). Partikar kan fungera sm bärare av aergen ch gaser ch därför medverka i ett sammansatt system sm skue kunna inverka på hästiståndet hs astmatiker. Hyptes 7: Höga partikehater i uften kan verka sm irritant. Vidare antas partikar kunna verka sm bärare av aergen, viket skue kunna påverka sjukdmstiståndet. Aergen De viktigaste aergenen är de från katt ch hund. Kvaster är vaniga över de festa dear av värden. Förrådskvaster sm b a finns i bndgårdar, kan rsaka aergiska snuvr, astma ch andra sjukdmar i andningsvägarna. Svampfran i hem kan eventuet vara rsak ti sensibiisering ch aergiska sjukdmar eftersm möge sjäv är ett aergen. Kackerackr har visat sig vara aergen ch kan rsaka speciet starka inandningsaergier ch de återfinns vanigen i fuktiga hus med åg hygienisk standard. Betydesen av andra insekter sm aergen är mindre känt. Grönager ch ika växter kan inducera sensibiisering inmhus (Björksten B, 1992). Prjektets äkare menar att det finns samverkan mean förekmst av evande rganismer (eer deras rester) i damm ch faktrer sm har med husets ventiatin/emissiner/partikar m m att göra det vi säga samband mean aergiframkaande ämnen ch retande faktrer. Hyptes 8: Förekmst av a~rgen har samband med fysikaiska parametrar sm ventiatin ch fukt ch återspegas i patienternas sjukdmstistånd ch sensibiisering för ika aergen. Möge Mögeaergiska persner har framför at besvär utmhus under sensmmaren ch hösten. Det förekmmer ingen översjukighet av aergiska sjukdmar band persner bende i "mögehus" jämfört med "friska hus" (Hmberg K, 1984). Möge är förhåandevis svagt sm aergiframkaande ämne ch det är ytterst säan man ser en iserad mögeaergi (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Svampsprer sm Aternaria ch Cadsprium, vika är vanigt förekmmande i mgivningsuft, kan emeertid rsaka eer försvåra aergisk astma ch rhinit. Rhinit (snuva ch nästäppa) är den vanigaste frmen av aergi mt svamp (Mamberg P, 1991). Haterna sm dessa reaktiner kan uppkmma vid för mögeaergiker är s.k. "nrmaa hater" i bstäder (Hus & Häsa, 1990). 14

16 Mögehatema3 i byggnader är dck vanigen inte så höga att det anses kunna medföra risk för utvecking av aergi hs nrmat friska persner (Hus & Häsa, 1990). Trts detta har Hmberg K. visat i en undersökning att det förekm symptm från näsa/svag ch övre uftvägar, ögn, hudirritatin ch amän sjukdmskänsa signifikant mer fta i "mögehus" än i undersökningens referensgrupp (Hmberg K, 1984). I föjande referenser står mer skrivet m häseffekter från expnering av möge: (Fannigan B, 1992), (Mamberg P, 1991), (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). Hyptes 9: I de bstäder där ungdmarna är mögeaergiker förekmmer mer mö e i damm än i övri a. Bakterier ch txiner Det finns många sjukdmar/symptm sm anses rsakade av inandade mikrrganismer (Mamberg P, 1991). Det finns mycket ite data sm kan beysa en eventue betydese av mikrbiea txiner (gukan, peptidgykan, endtxin). Dessa skue kunna spea r för immunstimuering efter inandning av mögedamm. Fannigan menar dck att det finns många argument för att man bör rikta uppmärksamheten mt inandning av txiska svampar ch bakterier. I fera referenser står skrivet m häseffekter av bakterier ch endtxin: (Oenchck S A, 1990), (Fannigan B, 1992), (Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991), (Mamberg P, 1991). B. Björksten beskriver ika bigiska ch kemiska faktrer i inmhusmijö ch deras häseffekter (Björksten B, 1992). 15 Hyptes 10: Haten bakterier ch endtxin har samband med s ukdmsbiden Bendet ch människan Materia ti ytskikt i bstaden kan ge ika str avgivning av kemiska förreningar ti inmhusmijön. Vanr ch variatiner i bendet sm kan tänkas ha betydese för inmhusmijön är städvanr, persnbeastning, kntakt med djur i hemmet, rikig förekmst av mjuka mattr eer hetäckningsmattr, mängden textia ytr, dammsamande ytr, eventue hbbyverksamhet, mbyggnad, möbers åder ch materia, förekmst av akvarium, rökning, rumstemperatur m m. 31 ansutning ti detta påstående står det vidare i referensen: Mögesprer har skiftande strek ch antigeninnehål Den hat sm kan framkaa aergi varierar därför mean arterna. Siffrr mean 100 ch 2000 sprer per m3 uft har uppgivits. I utmhusmijö kan antaet svampsprer per kubikmeter uft uppgå ti mer iin Bstäder uppvisar säan mer än

17 Persner sm ider av aergier eer andra hypersensitiva reaktiner är viktiga riskgrupper i SBS-reaterade mgivningar (Lindva T, 1992). Band de överkänsiga finns en grupp s. k. hyperreaktiva patienter sm kan reagera för steks, parfym, rök, kauft etc. De är inte aergiker, men får samma symptm sm dessa. (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Sm rege är en aergiker specifikt överretbar. De patienter sm medverkade i prjektet utgör en grupp astmatiker sm har en åretruntbetnad astma. Läkarna menar att gruppen sm vats ut möjigen kan expneras för en inmhusmijö i hemmen sm förstärker eer underhåer deras astmasjukdm. Sjäva sjukdmsförppet är ett mycket kmpext system. Kön, åder ch arv har betydese. Se krtfattad beskrivning i itteraturstudien presenterad i biaga 3.. Hyptes 11: Skinader i bendevanr skapar mijöer sm underhåer astmas'ukdmen. 16 Förekmst av mycket textia materia ger högre hater av partikar sm kan verka irriterande. Många växter samt akvarium kan ge ett tisktt ti bstaden av möge eer ager, viket i sin tur kan ge besvär för aergiker. 2.3 Prjektets innehå Prjektet utfrmades ch panerades i tvärvetenskapigt samarbete mean tekniker på SP ch en frskargrupp i Linköping. Läkarna vade ut de patienter sm ansågs ämpiga att medverka. Famijerna detg på friviig basis ch erbjöds undersökning av inmhusmijön samt dessutm möjighet att sjäva kntrera eventue förekmst av radn i hemmet med en enke metd. V a av parametrar i den tekniska deen styrdes av äkarnas önskemå ch känsa för vad sm kunde vara betydesefut i sammanhanget. Vaet av mätmetder ch mätpunkten i husen gjrdes i samarbete mean prjektets tekniker, äkare, tekniska experter i referensgruppen samt enskida externa experter inm ika teknikmråden. Fätmätningarna genmfördes under vintern 90/91 av persna från SP. Undersökningen mfattade mätningar ch prvtagning samt enkät m bstaden ch famijen. Paraet med prjektets utvärdering kaades patienterna ti kntr hs äkarna där de fick ämna bdprv för tester av sensibiiseringsgrad mt ika aergen med hjäp av ika bdseratest (CAP-test ch CLA-test). Vidare pricktestades även patienterna för fera ika aergen.

18 Uppäggning av tekniska mätningar Utgångspunkt inför mätningarna De mätningar sm genmfördes i prjektet har diskuterats mean inbandade äkare ch tekniker samt i grupp tisammans med sammankaande referensgrupp, prjektedare ch handedare. De hypteser sm beskrivs i 2.2 har varit vägedande. Mätningarna i bstäderna vades att infaa under senhöst/vinter av huvudskäet att bidraget från mikrbigiska förreningar från yttre mijön är ågt under denna perid (Hmberg, K 1984). Vaet att börja mätningarna i nrra deen av andet ch frtsätta söderut gjrdes för att minimera skinader i det yttre kimatet. De festa mätpunkter kncentrerades ti patientens svrumsmitt ch mätning skedde under eftermiddag/natt för att ge en bid av den inmhusmijö/expnering sm barnet utsattes för just då Va av mätningar ch mätpunkter För en mera nggrann beskrivning av mätmetder hänvisas ti biaga 3.2 Metdbeskrivningar. Ventiatinsmätning gjrdes med passiv metd (PFT) enigt knstantfödesprincipen. PFT-metden kan användas så att man erhåer resutat des för hea bstaden des även från ika zner. Barnets svrum vades att representera en zn. Sm resutat skue en uppskattning av ttat uteuftsföde ti rummet erhåas. I fera av bstäderna kunde denna znindening inte avgränsas på önskvärt sätt ch fera mätresutat från svrum måste utesutas. I rapprten används därför endast resutaten av tta uteuftstiförse för hea bstaden (ms/h) samt beräknade ttaa uteuftsfödet för hea bstaden (/persn, s). Metdens rutiner i fåt är mycket enka ch utrustningen tar ite pats. Kstnadsmässigt är den jämförbar med knventine spårgasmätning. Resutaten redvisas sm ett medevärde under aktue mätperid. Detta värde är i vårt fa baserat på mätning under ca 20 timmar. Handhavande av mättibehör ch va av mätpunkter gjrdes enigt de rekmmendatiner sm ämnades av experter på SB, Danmark, sm även utvärderade prverna. Fukt ch temperaturmätningar Byggnadens fukttistånd kntrerades stickprvsvis genm en stickprvsvis mätning av fuktkvt i syar, av reativ fuktighet under gvbeäggningar i de bstäder det var möjigt att göra utan åverkan, samt i krypgrunder. Förnimmese av ukter registrerades. Fukttisktt, skinaden i absut änghat inne ch ute, kunde beräknas ur temperaturregistreringar ute ch inne samt reativ fuktighet insamade i barnets svrum med datautrustning under ca 20 timmar tisammans med kimatuppgifter från SMHI. Fukttisktt indikerar m famijen har hög fuktprduktin ch/eer

19 åg ventiatin. Medevärdesbestämning av RF i badrum ch svrum gjrdes med en enke passiv metd där träbitar av gran (knditinerade i trr mijö) expnerades under en vecka. Fuktkvt ch mgivande RF uppskattades senare genm vägning i abratrium. Mmentana värden av reativ fuktighet är inte jämförbara mean de ika mätfaen. Mätningen gjrdes för att kntrera överensstämmese mt eektrisk mätning. Fyktiga rganiska ämnen (VOC) i uften mättes genm en timmas pumpad prvtagning på Tenaxadsrbent. Prvtagningen utfördes i svrum samt utmhus. Anaysen utfördes av SP med gaskrmatgrafisk teknik, varefter en ttahat VOC beräknades sm tuenekvivaenter. Vid anaysen identifierades ckså de dminerande ämnena i ti prv, utvada på grundva av gaskrmatgrammens utseende ch ttahaterna. I detta sammanhang nterades att mjukgörarämnet "TXIB" 4, förekm i fera fa. Då indikatiner sedan tidigare fanns att höga hater TXIB skue kunna ha samband med besvär av sjukahuskaraktär, (Rse L, 1990) besöts att haten TXIB skue beräknas i samtiga hus där ämnet kart kunde påvisas. Detta innebar hus med en hat ika med eer större ä11 0,02 mgfm3. I referensgruppen diskuterades värdet (erfarenheterna av) den typ av krttidsmätning av VOC sm utnyttjats här. Mätningen är ett stickprv viket innebär att tifäigt förekmmande ösningsmede (från t ex nageack, rengöringsmede) kan ge resutat sm inte är representativa för bstaden. Det saknas dessutm standardiserade metder för VOC-mätning, viket försvårar jämföreser av resutaten med andra undersökningar. SP har dck egna referensvärden från "friska" ch "sjuka" byggnader, uppmätta med samia metd sm den hör använda. Frmadehyd mättes med passiv prvtagare i barnets svrum under ca 20 timmar. Prvet anayserades sedan i abratrium (YMK, Örebr). Mätsättet sm vades var biigt ch mycket enket ch enigt (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1989) säkert. Frmadehydhaten varierar under året, speciet i början av edningsäsngen när fukt diffunderar ut från inredningsmateria ch medverkar ti att frmadehydhaten ökar vid denna perid. Registrering av kdixidhaten gjrdes under ca 20 timmar i barnets svrum med ett direktvisande instrument kppat ti datainsamingsutrustningen. Haten kdixid i svrummet har att göra med barnets åder, persnbeastning ch hur effektivt förreningen kan vädras ut. Prvtagning av partikar i uften gjrdes genm att ca m3 uft pumpades genm ett fter under ca 16 timmar. Partikeanays utfördes med svepeektrnmikrskp av Henning Haberman, Anaytica. Haten av partikar redvisades i två fraktiner, 0,4 - J.'m samt > J.'m per m3. Andeen rganiska partikar samt fibernivån ingick ckså i anaysen. Partikar förmdas, enigt äkarna, kunna vara bärare av aergen ch sjäva verka sm irritanter för persner med känsiga uftvägar. 18 "TXIB = Ie:!an-ishutyrat= 2,2,4-trimety-1,3-pentadi-diisbutyrat, CASnr

20 Damminsaming för bestämning av mikrbigiska förreningar, gjrdes på fiter med hjäp av dammsugare ch specie fiterhåare. I anaysen ingick ttahaten dingsbara bakterier ch möge. Vidare identifierades ch räknades de fem vanigaste "aergireevanta" inmhusmögen ch endtxinhaten bestämdes. Anaysen av dammet genmfördes på ALK-abratriet i Köpenhamn av Susanne Gravesen med kegr. Temisk beskrivning av bstaden gjrdes efter en checkista, utarbetad av Yrkesmedicinska kiniken i Örebr, ch frågefrmuär, baserad på Nrdiska ventiatinsgruppens försag i (Kimatprbem i byggnader, 1985). Dessutm tifrågades famijerna m uppevese av bstadens inmhusmijö, städvanr, husdjur, antaet växter mm. Dessa istr fick famijerna besvara sjäva eer med hjäp av utredaren. Inventering av mateda mfattade uppmätning av rumsvymer, beskrivning av ytmateria, samt insamande av data för senare beräkning av udenfaktr ch hyfaktr. Kntr av ungfunktin samt medicinintag vid tidpunkten för besöket gjrdes på så sätt att patienterna antecknade maxima utandningskapacitetet, mätt med en PEF5-mätare, en typ av födesmätare, samt antecknade medicinering ch amäntistånd i en astmadagbk. Denna kntr gjrdes under ca 14 dagar med start från mätdagen. På basen av uppmätta värden beräknades PEP-variabiiteten i uftrörssammandragningen hs patienterna ( astmadagbk erhös från 57 patienter). Famijerna fick möjighet att genmföra en mätning av radndtterhat i sina bstäder. Mätmetden var enigt stråskyddsinstitutets metdbeskrivning nr 3, aktivt k med gammaspektrmetri. Vid mätningen expneras två detektrer i ika rum. Famijerna vade sjäva mätpunkter. 77 % av famijerna genmförde denna mätning. Resutaten ingår i anaysen GenmfOrande Med start i sutet av ktber 1990 genmfördes mätningarna i fät av tre tekniskt utbidade persner från SP. Arbetet påhöjades i Umeåtrakten, frtsatte i Linköpingstrakten för att avsutas runt Hesingbrg i januari Minst ett dygn innan sjäva huvudmätdagen gjrdes förberedeser inför ventiatinsmätningen (utpacering av spårgaskär) i vaje bstad. Vid detta tifäe deades även checkistan ut. En PEP-mätare med tihörande astmadagbk ch instruktiner ämnades över ti patienten. Under mätdagen genmfördes krttidsmätning av fukt ch fyktiga kemiska ämnen samt damminsaming för anays av mikrrganismer. Utrustning mnterades för prvtagning under cirka 20 timmar av kdixid, frmadehyd, partikar i spef - Peak Expiratry Fw

21 uft, ventiatin, temperatur ch RF. Dagen efter mnterades aa prver ch utrustning ner utm träbitar för RF-kntr, sm famijen returnerade ti SP efter en veckas expnering. Efter mätningarna i fåt genmfördes anayser av prver des inm SP ch externt vid ika abratrier ch frskningsinstitutiner. Bearbetning av data samt genmgång av itteraturreferenser föjde paraet med att det medicinska arbetet pågick. Sammanstäning av materiaet kunde göras under hösten 1992 då även aa data bearbetades med hjäp av statistiskt kunnig frskare Patienterna ch bstäderna Faktiska uppgifter ch resutat från enkät Patienterna vades ut av äkarna enigt fera kriterier. Lika många, det vi säga 20 på var rt, skue vara bsatta i reginerna Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Patientgruppen sm vades ti prjektet består av des en grupp mycket svårt astmasjuka ch des en grupp mindre sjuka, aa patienterna har någn gång i sitt iv bedömts ha haft svår astma. Genm att väja patienter på detta sätt kunde en intern kntr göras genm att jämföra dessa gruppers resutat. Bedömningen av astmans avarighet gjrdes av äkarna, genm gradering av s.k. astmascre för va.jje patient. Graderingen avser sjukdmstistånd med hjäp av uppgifter från patienterna ch deras patientjurnaer. En uppdatering av astmascre gjrdes inför prjekt:et. Graderingen astmascre är en viktning mean antaet dagar per år sm patienten anser sig vara påverkad av astma (s.k. funktinsinskränkning) ch medicinering (Crner S, 1992). Enigt definitinen är astmascre I när man har besvär av astma 1-9 dagar per år, scre av grad II med dagars funktinsinskränkning per år ch grad III dåbesvären överstiger 100 dagar per år. På denna gradering äggs ett bidrag från medicineringen. Patienterna har av sina äkare från början fått ikartade råd m evnadsvanr. Detta gör att aa har haft ungefår samma utgångsförutsättningar. Aa patienterna skue ha btt i sin nuvarande bstad minst 3 år. Aa patienter skue ha åretruntbaserad astma Presentatin av gruppen ch deras bstäder Patienten Den grupp barn ch ungdmar sm medverkade i prjektet var mean 7 ch 18 år. Av dessa var 22 fickr ch 38 pjkar. Vid besöket i hemmet frågade vi band annat m hur ång tid barnet tibringade i hemmet förutm natten ch svaren utfö enigt tabe 2.:

22 21 Tabe2.1 Prcentande svar avseende närvar i hemmet % Hemma 75 % + natt 22 Hemma 50 % + natt 48 Hemma 25 % + natt 30 Vi frågade även var barnet mår bäst, i hemmet, skan eer dagis/mtsvarande. Där uppgav 77 % att de mår bäst i hemmet, 14 % i skan ch 9 % i dagis mtsvarande. Famijen ch hemmijön I de 60 famijer sm medverkade, ttat 255 persner, fanns 85 astmatiker, ungefär ika fördeat mean de tre reginerna. Sm mest hade aa fem astma i en famij vi besökte. Enigt enkäten uppgav 74 att de tidigare haft besvär av astma. I enkäten tifrågades famijerna m hur de uppevde inmhusmijön. Svaren framgår av tabe2.2 nedan. Tabe2.2 Uppevese av inmhusmijön- fördening i prcent fta* iband säan adrig trr uft gvdrag instängd/dåig uft drag 3 18 O 68 hög ufttemperatur behagig ukt statisk eektricitet buer 2 O 8 80 åg ufttemperatur andras tbaksrök behagig beysning *( gång/vecka eer mer) På frågan m famijerna hade husdjur svarade 9 av 59 ja, ( dvärgkanin, 3 sködpaddr, 3 eremitkräftr, hund, unduat). Endast två famijer hade såunda päsbärande husdjur. Vi frågade även hur många djur/djurägarbesök per år famijerna hade ch svaren gav att i medeta har de 45 besök/år, djurägarna tppar naturigtvis, ch det finns famijer sm dagigen har besök av djurägare sm t ex dagbarn med djur, bönder i grannhus ch kamrater med djur hemma. Om man betraktar antaet djur/djurägarbesök reginsvis är det mycket ika. I Linköpingstrakten uppgavs i medeta 72 besök/år, i Umeå 52 ch Hesingbrgsfamijerna uppgav i medeta8.5 besök/år. Uppstppade djur fanns hs 7 av famijerna.

23 Vi frågade hur fta någn i famijen rökte i hemmet. Svaren framgår av tabe Tabe2.3 Förekmst av rökning i hemmet Rökning fta* Rökning iband Rökning säan Rökning i ett rum Rökning adrig *( gång/vecka eer mer) % O 78 Anta famijer En de frågr berörde bstaden ch dess inventarier. Vi frågade m det fanns akvarium viket 15 famijer av 59 svarade ja på. Ni uftrenare (en famij hade två) fanns ttat i bstäderna. Anta växter i bstäderna var i median 31, med spridning mean O ch 116 stycken. Mindre än en fjärdede av möbemanget var yngre än tre år hs 55 famijer. Vi frågade hur många rum med hetäckningsmatta sm bstaden hade ch i de 59 bstäderna fanns ttat 12 rum med hetäckningsmatta (en famij hade 3 rum, två famijer hade 2 rum). Famijens städrutiner beskrevs i tre frågr där frekvens av dammsugning, mppning ch gvtvätt med vatten berördes: Tabe 2.4 Städrutiner Dammsugning Mppning Gvtvätt med vatten Max Min Frekvens ggr/vecka ggr/mån ggr/mån Famijerna fick även svara på m de kände ti fuktpåverkan av ika sag i bstaden: Tabe 2.5 Kända fukt ch mögeskadr Finns det i bstaden kända: fuktskada r fuktfäckar mögefäckar Anta ja-svar 20 av av 56 9 av 53 Famijerna hade btt i sina bstäder i medeta O år, 54 % av barnen/ungdmarna hade btt 75 % av sin ivstid eer mer i bstaden, 30 % av patienterna hade btt där mean % ch 16 % i mindre än 50 % av ivet.

24 Bstäderna var sm tidigare nämnts beägna runt tre rter i andet, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Av de 60 famijerna är 17 famijer bsatta i mråden i stad ch vid starkt trafikerade eder. 26 av famijerna uppgav att bstaden åg mean stad ch and ch 17 famijer är bsatta på andet. I Hesingbrgstrakten är fer bende i stad än på andet än i de övriga reginerna. 23 Anta Hesingbrg Linköping Umeå O Landsbygd 'iii!j Meanregin III Stad/trafikade mråden Figur 2.1 Fördening av bstädernas äge, anta Byggnaderna åder varierade, medianårta för uppförande var 1975, det ädsta huset byggdes Av bstäderna var 40 %mbyggda på någt sätt. Medestreken på bstäderna var 148m2, median 140m2, minsta på 71 m2 ch största på 250m2. Antaet m2 per persn var i Hesingbrg 42 medan det i de båda andra reginerna var 34m2 87 % av bstäderna var enfamijshus, ch resten ferfamijshus. Häften av grundäggningssätten var betngpatta på mark, föjt av käare ca 40 %, ch sist krypgrund 13 %. 3% 37% D käare f patta på mark krypgrund I annat Figur 2.2 Grundknstruktinens typ- fördening inm de undersökta bstäderna.

25 I 45 % av bstäderna var ventiatinen sjävdrag, i 35 % fanns mekaniskt frånuftssystem ch i 20 % hade bstäderna mekaniskt ti- ch frånuftssystem. Fördening av ika ventiatinssystemen i de ika reginerna visas i figur 2.3 nedan. 24 Anta O Hesingbrg Linköping Umeå m! FT-system!! F-system D Sjävdrag Figur 2.3 Ventiatinssystemens typ- fördening inm de ika reginerna. Uppvärmningssätten uppgavs i 39 famijer vara vattenburen e, 15 bstäder vara eradiatrer, 8 hade gvvärme, 2 famijer uftvärme ch en famijs bstad hade takvärme. I 7 bstäder hade famijerna fer än ett uppvärmningssätt, i 3 bstäder rdnades uppvärmningen på annat sätt, t ex vededning. 2.6 Resutat av mätningar De resutat sm presenteras är medianvärde, medevärde, maxvärde, minvärde samt standardavvikese. Med medianvärde menas det mittersta taet i en grupp av ta där häften av taen har värden sm är större än medianen ch andra häften har mindre värden. Med medevärden menas aritmetiska medevärden beräknade enigt: I tabeer redvisas standardavvikesen sm S. Med standardavvikese menas ett mått på hur str spridningen av värden är från medevärdet. Beräkningen har gjrts enigt: S= n~::x 2 -(I:Xf n(n-1)

26 Förreningar i uft De förreningar i uft sm redvisas från mätningar ch prvtagningar i bstäderna är kdixid, ttaa haten fyktiga rganiska ämnen (TVOC), texanisbutyrat (TXIB), radndtterhat (RnD), frmadehyd, partikehat i två fraktiner, ande rganiska partikar samt nivå av fiberförekm st. Tabe2.6 Mätresutat av förreningar i uft Parameter Median Mede Max Min S Kdixidhat svrum... ppm Kdixid-ande > 800 a... % Frmadehydhat... mgfm3 0,04 0,04 0,14 0,01 0,02 TVOC i svrum... mg/m3 0,29 0,53 > 8 0,13 1,18... utan 2 extremvärden... mgfm3 0,33 TXIB i svrum, hater ~ 0,02 b.. mgfm3 0,04 0,19 < 0,02 Partikehat 0,4-1 pm partfm Partikehat > 1 Jtm partfm Ande rganiska partikar... % Fibrer c... nivå 1 0,6 2 0,5 RnD d... Bq/m we 66 a ande av uppmätt hat under mätperiden (i varje bstad) sm överstiger 800 ppm (parts per miin). b medevärdet beräknat på 26 bstäder med hater ;::: 0,02, haten < 0,02 mgfm3 i övriga 34 bstäder. c Fibernivå: O=ej påvisat, 1 =åg hat, 2=måttig hat d medevärde av två mätningar med kdsr (mätvärden frän 45 bstäder) e Mätanggrannheten är str vid radndtterhater under 50 Bq/m3 varf"dr mätvärdet får anses tyda på åga hater. Kdixid Sm kmpement ti tabe2.6 redvisas den prcentuea andeen av kdixidmätningarna sm överstigit 800 ppm under mätperiden (ca 20 timmar). Aa bstäders andear är redvisade. De bstäder vars kdixidhat adrig översteg 800 ppm erhö värde O. Resutaten är grupperade efter viket ventiatinssystem sm respektive bstad hade.

27 % O (} FT -ventiatin nnn 26 F-ventiatin Sjävdragsventiatin.n n~.n.nn.nnnnnn~.~ Figur 2.4 Kdixidmätning ande > 800 ppm, grupperadeför ika ventiatinssystem Resutaten visar str skinad i funktinen hs ika ventiatinssystem. Mekaniska ti- ch frånuftssystem tycks ge gd uftväxing ch därmed åg C02-hat medan frånuftssystem ch sjävdragssystem båda tycks ge sämre ventiatin. Fnnadehyd I figur 2.5 nedan redvisas bstädernas frmadehydhal Denna mätning gjrdes under ca 20 timmar. Grupperingar har gjrts med avseende på viket regin bstaden var beägen i. Ögnirritatin ch irritatin av näsa ch svag är de tidigaste tecknen på påverkan av frmadehyd, ch 20 % av befkningen beräknas få ätt irritatin av 0,3-0,6 mg/m3 Känsiga persnerkan reagera redan vid ca 10 gånger ägre hater med ögn- ch näsirritatin (ByinG, 1989). mg/m3 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 Hesingbrg Linköping Umeå 0,04 Figur 2.5 Frmadehydhat

28 Fyktiga rganiska ämnen Ttahaten fyktiga rganiska ämnen uppmättes i aa bstäderna. I två bstäder uppmättes extremt höga värden där en högsta gräns för vad sm var mätbart överskreds. I bstaden med ttahaten > 8,6 mg/m3 kunde rsaken ti det höga värdet inte spåras i efterhand. Det andra höga värdet på > 4,2 mg/m3 uppmättes i en bstad i viken mannen utförde bireparatinsarbeten i käargaraget. Lukt av avgaser med mera kunde kännas i hea bstaden. I båda bstäderna var kntrrören inte kntaminerade ch vi kan därför förutsätta att påvisade VOC-ämnen inte tikmmit i transprter eer vid agring. 27 mg/m3 0,9 0,8 0,7 0,6 Hesingbrg 0,5 0,4 0,3 0,2 O, M~Yt Linköping >4,2 > 8,6 Umeå Figur 2.6 Ttahat TVOC Vidare har TXIB-hater tagits fram ur van nämnda prver. Detta ämne ingår sm mjukgörare i vissa pastmattr ch har vid fera tifåen förekmmit i höga hater då SP anayserat uftprver tagna i byggnader med häsprbem (Rsen, 1990). Vår erfarenhet är att nrmat förekmmer inte ett enskit ämne i hater över 0,05 mg/m3 Ämnet TXIB uppmärksammades först i en specie ska där hater på mean 0,24-0,66 mgfm3 uppmättes. I senare utredningar har hater av TXIB uppmätts ti över 0,10 mgfm3 i fera skr med innemijöprbem. I våra bstäder uppmättes TXIB-hater < 0,02 mg/m3 i 34 bstäder, 0,02-0,04 i 20 bstäder, 0,05-0,10 i 5 stycken ch maxvärdet 0,19 i en bstad. I en ny rapprt (ELIB-rapprt nr 7, 1993) redvisas medevärden av frmadehydhater ch TVOC-hater i Sveriges bstadsbestånd. De använda anayserna är i strt jämförbara med våra anayser medan prvtagningstiden är krtare i vår undersökning.

29 Tabe 2. 7 Resutat från ELffi-undersökningen. Medevärden av frmadehyd- ch VOC-hat uppmätt i 97 småhus ch 103 ferbstadshus 28 Frmadehydhat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus VOC-hat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus Aa 0,014±0,002 0,007±0,002 0,47*±0,18 0,31±0,04 *Utan ett extremvärde på 5,1 mg/m3 i en bstad erhås medevärdet 0,38 mg/m3 Vi har i vår undersökning uppmätt i genmsnitt nästan tre gånger högre hater av frmadehyd än vad sm antas vara genmsnittigt för hea bstadsbeståndet i Sverige enigt BLIR-undersökningen. I faet med fyktiga rganiska ämnen är de uppmätta haterna i strt sett ika. (Medehaten för vår undersökning utan extremvärden var ca 0,33 mgfm3). Partikar De rganiska partikarna utgörs ti största deen av epite sm ses tydigast på ftgrafierna tagna i svepeektrnmikrskp i 160 gängers förstring (ej biagt i denna rapprt). Partikar med diameter <,um har inte identifierats. Dessa partikar är i rege rganiska. Partikehaten ger ett mått på uftens kvaitet. Höga hater av partikar med diametern <,um tyder på dåig ventiatin eer särskida emitterande materia. Påvisade fibrer härrörde endast frän rganiska naturfiber (texti, papper, växtfibrer m m), upp ti måttiga hater påvisades. Mögesprer påvisades endasti åga hater i 6 b städet ch i någt högre hat i en bstad. I denna bstad räknade vi ti1116 stycken krukväxter, viket var största antaet i undersökningen). Det mest iögnfaande för prverna var den stra variatinen i partikeanta. Anayticas erfarenhetsvärden för nrmaa bstäder är ca partikar <,umfm3.

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt.

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt. Ort. datum Frågr m andstingets/reginens habiiteringsverksamhet Hej! Er famij har under det senaste året haft kntakt med barn- ch ungdmshabiiteringen. För att vi ska kunna utvecka verksamheten är det viktigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson...

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson... Redaktör ch ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data av Wademar Jhanssn...... 57 (List f cntents in Engish

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK p; r//, TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND ~ / 7'y Paatrs6mbetet Vacb.- 592 00 VAOSTENA 0143/102 46 Oivt : 13 FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KCNNETt SANDIN

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund Prduktinseknmi h Betngva Göran Fagerund ISBN 91-87334-05-4 A W Grafiska, Uppsaa 1990 INNHÅLL------------- Förrd? Kstnadspress innebär risker --------------------------------- 8 Prduktinsanpassa betngen!

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18,

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18, INNEHÅLL Ordförande har rdet VD har rdet Förva t n i ngsberättese Ägarstruktur Organisatin ch persna Mijöredvisning Omvärdsanays Framtid Eknmi Nycketa Resutat ch stäning Investeringar Eknmiska nycketa

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Bilaga II. och. återkallande av godkännandena för försäljning (parenterala formuleringar)

Bilaga II. och. återkallande av godkännandena för försäljning (parenterala formuleringar) Bilaga II Vetenskapliga slutsatser ch skäl till ändring av villkren för gdkännandena för försäljning (rala frmuleringar) ch återkallande av gdkännandena för försäljning (parenterala frmuleringar) 9 Vetenskapliga

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Metod Momentet ska kontrolleras med hjälp av korstabell i Styret/ekonomisystemet.

Metod Momentet ska kontrolleras med hjälp av korstabell i Styret/ekonomisystemet. 2015-04-08 Klas Lindblm Chefscntrller, Fastighetskntret 08 560 39 Klas.Lindblm@eker.se Internkntrll 2014 - Rapprt Dnr TN14/39-017 Innehåll 1. LOU. Upphandling...1 2. Leveranskntrll...3 3. Hög arbetsbelastning.

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Arende: Byggnation av torgstånd statfanstorp

Arende: Byggnation av torgstånd statfanstorp ÄRENDEBESKRIVNING 201 31111 1 ( 1) STAFFANSTORPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN.. Arende: Byggnatin av trgstånd statfanstrp Sammanfattning av ärendet: En kstnadsberäkning ch ett försag ti utfrmning av trgståndsbyggnad

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ( i samklang med Svensk Transplantationsförenings rikslista för utredning av njurdonatorer)

CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ( i samklang med Svensk Transplantationsförenings rikslista för utredning av njurdonatorer) Transplantatinsenheten Njur- ch transplantatinskliniken, SUS Malmö Reginal instruktin Checklista Dkument ID: KHB TP 026-03 Checklista LD-utredning Sida: 1 av 5 CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Lärstöd Karlstad University Studies 2013:37 Studenter m studier på distans Resultat

Läs mer

Innan du använde din Gear VR:

Innan du använde din Gear VR: * De här häls- ch säkerhetsvarningar uppdateras regelbundet för att säkerställa deras riktighet ch fullständighet. Besök culus.cm/warnings för den senaste versinen. HÄLSO- OCH SÄKERHETSVARNINGAR: Se till

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikae Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R561 4 Anta sidr 1{3) Underag ti prjektbesut Prjektnamn: P r j ek tägare: År ch m ånad för prjektstart: 2015-01 År ch månad för prjektavsut: 2016-12

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer