Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund"

Transkript

1

2 Prduktinseknmi h Betngva Göran Fagerund

3 ISBN A W Grafiska, Uppsaa 1990

4 INNHÅLL Förrd? Kstnadspress innebär risker Prduktinsanpassa betngen! Översikt över prduktinsprbem O Gjutbarhet 5 Gjutbarhet- Definitin 16 Gjutbarhet- Knsistens- Mätmetder 7 Knsistens sm mått på gjutbarhet 19 Omfrmningstaet sm mått på gjutbarhet 21 Gd gjutbarhet- n prprtineringsfråga 24 Gjutbarhet h vattenhat 26 Gjutbarhet h ementhat 28 Gjutbarhet h vattenreduerande tisatsmede 30 Gjutbarhet hs fytbetng 32 Gjutbarhet h uftprbidare 33 Gjutbarhet h ementsrt, SR-ement 34 Gjutbarhet h ementsrt, Anäggningsement 35 Gjutbarhet h baastgradering 36 Gjutbarhet h tisatsmateria, siikastft 39 Gjutbarhet h tisatsmateria, fygaska 40 Gjutbarhet h prduktinseknmi 41 Övriga byggtekniska prbem Förängd frmrivningstid- vinterbetngprbem 44 Knsistensföruster före gjutning 48 Försenad gvgättning 50 Separatin 51 Pastiska krympsprikr 52 Temperatursprikbidning 53 Förängd uttrkningstid 55 Krympsprikbidning 57 Kmpierad efterhärdning 59 Prbem hs den färdiga knstruktinen 61 För åg håfasthet hs knstruktinen 62 För åg beständighet hs knstruktinen 64 Frstbeständighet 65 Armeringskrrsin 67 Litteraturreferenser

5

6 FÖRORD Vid entreprenörens bestäning av betng får inte enbart stenstreken, knsistensen h den av knstruktören krävda kubhåfastheten vara avgörande. Risken är då myket str att man gör en kraftig s. k. subptimering; d. v.s. betngmassan bir biig men prbemen på byggpatsen bir så stra att den ttaa prduktinskstnaden bir nödigt hög. Ti detta kmmer att prbem vid gjutningen fta medfor att byggnadsverket får sänkt kvaitet: sänkt håfasthet, åg beständighet, sprikbidning, svaga ytr et. I denna skrift vi vi visa att en str ande av aa de prbem man har på arbetspatsen kan ösas eer i varje fa kraftigt minskas genm ett mera nyanserat va av betng. Tyngdpunkten i skriften äggs på gjutbarheten eftersm myket stra besparingar i efteragningskstnaden kan göras genm reativt små forändringar i betngsammansättningen. Ä ven med tanke på arbetsmijön är det viktigt att använda betng sm kräver iten efteragning trts begränsade vibreringstider. Andra frågr sm kan uppkmma under prduktinsskedet berörs mera översiktigt. Dit hör vinterbetngprbem, tistyvnadsprbem, uttrkningsprbem, samt sådana beständighetsprbem sm egentigen hänfor sig ti feaktigt materiava men sm fta kmmer att beasta entreprenören. Dessa senare frågr har behandats mera utförigt i andra skrifter utgivna av Cementa, t. ex.: Vinterbetng; en översikt ( 1988) Gättning av betnggv ( 1989) Uttrkningstider hs betngknstruktiner ( 1988) Vattenbyggnadsbetng (1989) Anäggningsement for beständiga knstruktiner ( 1989) Betngknstruktiners beständighet - en översikt ( 1990) Skriftens avsnitt m gjutbarhet baseras ti str de på en mfattande undersökning sm nyigen sutförts vid Betngentrum i Mamö. Prjektet panerades av Christer Ljungkrantz vid Cementa h det praktiska arbetet genmfördes av Lars Hanssn vid Betngentrum. Ti dessa båda herrar framfors ett varmt tak. Jag vi även taka Ua Jardinger, Cementa, sm maskinskrivit texten, Ann Winberg sm fårdigstät at iustratinsmateria samt Gerdt Lundeberg, Cementa, sm redigerat skriften. Lund Juni1990 Göran Fagerund 7

7 ---KOSTNADSPRSS INNBÄR RISKR --- Byggherren (knsuten)? pressar ntreprenören? pressar Betngeverantören Risk får ett dåigt byggnadsverk,{j... h Dyr byggprduktin,{}.. ger risk för Biig betngmassa Beräkna ttaeknmin av ika aternativ att kara såvä betngarbetet sm byggnadens kvaitet. Väg betngkstnaden mt övriga prduktinskstnader. Väg betngkstnaden mt risken att få ett dåigt byggnadsverk på grund av ökade prduktinssvårigheter. Instruera inköpare att ta hänsyn ti tta prduktinskstnad. Undvik subptimering! 8

8 --PRODUKTIONSANPASSA BTONGN!-- xempe ytterväggsgjutning höst-vår. Feaktigt agerande Ofuständig gjutning Ytprer Frmssningsskadr Rasrisk vid frmssning Dyr efteragning. Aktör Byggherre (knsut) ntreprenör Betngti verkare Krav K25 K25L 32mm Leverans K25L 32mm Låg byggnadskvaitet Biig betng men dyr prduktin h åg byggnadskvaitet. Riktigt agerande Aktör Krav Leverans D Byggherre (knsut) ntreprenör K25 - MinK25 - Håfasthet min 5 MPa efter 16 tim i iserad frm - xtra hög gjutbarhet Säker frmrivning Små (inga) ytskadr Biig efteragning. Betngti verkare - K35 - SH-ement - Leveranstemperatur 20 - Omfrmningsta O - Sättmått Inget retarderande tisatsmede - Inget tisatsmateria Hög byggnadskvaitet Utnyttja betngtekniska möjigheter att kara prduktinsprbem h därmed hög byggnadskvaitet 9

9 - ÖVRSIKT ÖVR PRODUKTIONSPROBLM- Prbem Betngrsak Knsekvenser/ Merkstnader Omfattande vinterbetngåtgärder på byggpatsen. Betng med för åg egen värmeutveking - för åg håfasthetskass, för ångsamt ement, - för åg gjuttemperatur, - siikastft eer fygaska, - retarderande ( vattenreduerande) tisatsmede. Kstnaderna på byggpatsen kan bi myket höga ( ungefåriga siffrr) infravärme 100:-/m 3, - ingjutna värmetrådar 120:-/m 3, - varmskju: kar ttakstnad, - byggtrk 150:-/m 3 Ingjutna värmekabar. Stråningsvärme. VarmskjuL Ojedriven byggtrk. Stra knsistensföruster före gjutning. Betngfabrik Sättmåttsf6rust. Förust av gjutbarhet. Bygge För åg vattenhat. Varm (het) betng. Feaktiga tisatsmede (for starkt vattenreduerande, aeererande). För ång tid efter tisats av fyttisats. Dåig gjutbarhet. Kassering av betng h ny everans. Dåigt kmprimerad betng kan ge åg håfasthet i knstruktinen: förstärkningskstnader. Låg ytfinish: agningskstnader. Försenad gvgättning. Föråg reaktivitet - ement med for ång bindetid, retarderande tisatsmede (t. ex. vattenreduerare), - siikastft eer fygaska. För åg gjuttemperatur. Övertidsersättning. Försenad frmrivning ger kstnader för prduktinsstörning. xtra agningskstnader- spakingskstnader. Svag betngyta. Risk för frysning av överytan (täkning f6rsenas). O

10 Prbem Betngrsak Knsekvenser Merkstnader Separatin. Låg sitstyrka. Krympsprikr i ytan. Ostabi betng för åg finpartikehat i förhåande ti knsistens h vibreringsmetd, - för ös knsistens. Kstnader för försvårad gättmng. Svårt att ytbehanda. Bestäaren aepterar inte ytan (avdrag för åg kvaitet). Besvärig vakuumbehanding. För hög finpartikehat - siikastft, - SH-ement, - fierrik betng. Vattenreduerad betng Kstnader för förängd vakuumsugning. Dåig gv kvaitet, eventuet sipning eer bining h pågjutning. Svag betngyta. K-värdeshöjning enigt BBK kan ej utnyttjas. Pastisk krympning. Betng med åg vattenseparatin - siikastft, - hög finpartikehat, - starkt vattenreduerad betng. fteragningskstnaderna kan bi myket höga (b. a. injektering av strt anta sprikr). Iband rivning h mbyggnad. A v drag för åg kvaitet. Genmgående sprikbidning. Låg beständighet. Låg ythåfasthet. Prbem vid pumpning. Dåig gjutbarhet. Kstnader för prduktinsstörning. Kassering av betng h ny everans. Strt pumptryk Låg pumpkapaitet. Stpp. 11

11 Prbem Betngrsak Knsekvenser/ Merkstnader Str efteragning. Gjutsår. Ytprer. Frmssningsskadr. Tidiga frysskadr. Dåig gjutbarhet. Långsam håfasthetstiväxt - för åg håfasthetskass, - för ångsamt ement, - för åg gjuttemperatur, - siikastft eer fygaska, - retarderande (vattenreduerande) tisatsmede. Stra efteragningskstnader (ungefäriga siffrr) - utiagning av väggar, :-/m 3 - spaking av vavundersida före måning, 50:-/m 3 - extra spaking av gv, :-/m 3 - i värsta fa mgjutning av frusen knstruktinsdel Förängd frmrivningstid. d p J r _ 1 Långvarig stämpning. Försenad frmssning. Långsam håfasthetstiväxt (t. ex. frysning av vav innan erfrderig frmrivningshåfasthet uppnåtts) - för åg håfasthetskass, - för ångsamt ement, - för åg gjuttemperatur, - siikastft eer fygaska, - retarderande (vattenreduerande) tisatsmede. Kstnader för prduktinsstörning. xtra frmkstnader. Förängd uttrkningstid (särskit vid tjka bjäkag, samverkans bjäkag, gv på mark). Lssnande gvmattr. Fuktskadade undergv (spånskivr). Båsiga färgskikt. För hög byggfukthat - högt vet. För ångsam uttrkningshastighet - betng utan uft. Kstnader för försenad gväggning (eer annan ytbehanding). Str risk för kmmande byggfuktskadr. Stra reparatinskstnader. Kstsam trkning (t. ex. byggtrk under ång tid). Temperatursprikbidning. Otät betng. Låg beständighet. Cement med för hög värmeutveking. Myket hög ementhat För hög gjuttemperatur. Höga kstnader för injektering (tätning). A v drag för åg kvaitet; Sänkt ivsängd. 12

12 Prbem Betngrsak Knsekvenser Merkstnader För åg betnghåfasthet i knstruktinen. Trykprvning För åg bärformåga h säkerhet mt brtt. Utebiven fukthärdning har ej kmpenserats med höjt K-värde enigt BBK's reger. AtfOr hög ufthat Siikastft, fy gaska, sagg utan att forstärkt fukthärdning använts. Ostabi betng - separatin ger åg håfasthet i överytr. Kstnader for förstärkning. A v drag för åg kvaitet. För åg beständighet hs knstruktinen (särskit satfrstbeständigheten). satfrystest Minskad ivsängd. För åg frstbeständighet vid test. Oämpig uftprbidare (stabit uftprsystem). Oämpig vattenreduerare. För krt bandningstid. Oämpigt bindemede t. ex. fygaska. Oämpig baast (prös, forrenad, samhatig). Kstnader for extra forstärkning eer skydd av knstruktinen. Avdrag för att avsedd kvaitet h ivsängd inte nåtts. I avariga fa rivning h mbyggnad. För ågt skydd av armering. Svårhärdad betng (t. ex. siikastft, fygaska, sagg). Kridförrenad betng (kridhatigt tisatsmede, havsvatten). Krympsprikr under byggtiden (t. ex. vid övergång mean tjk h tunn betng). För str fri krympning - hög vattenhat, - hög ementpastahat Ostabi betng - ytseparatin ger krympsprikr i ytan. ' För dåig gjutbarhet. Kstnader för injektering. A v drag for åg kvaitet. Otät betng. Låg beständighet. 13

13 14

14 Gjutbarhet 15

15 GJUTBARHT - DFINITION---- GJUTBARHTN eer ARBTBARHTN är ett mätt på den arbetsinsats- maskine eer manue- sm krävs för att överföra den färska, gjutna betngmassan ti en byggnadskmpnent av önskad kvaitet. Gd gjutbarhet = åg arbetsinsats (energiåtgång) Kraven på gjutbarhet varierar berende på tiverkningsbjekt h sätt att kmprimera betngen. Vid maskine betngvaruprduktin med fasta vibratrer stäs rätt små krav. Det är kså en annan typ av "gjutbarhet" än vid patsgjutning sm gäer, eftersm andra kmprimeringsmetder används. Vid patsgjutning med vibratrstav stäs fta myket stra krav av föjande skä - av arbetsmijöskä vi man använda små, ätta stavar, - av kstnadsskä vi man ha krta vibreringstider. Kraven på gjutbarhet varierar berende på viken egenskap hs byggnadskmpnenten sm efterfrågas. Generea krav: Inga gjutsär (råttbn). Fugd kringgjutning av armermg. Låg separatin av sten h vatten. Krav iband: Prfria ytr. Stäer myket stra krav på gd gjutbarhet m inte arbetsinsatsen ska bi rimigt str. Hög pakningsgrad på grund av krav på täthet h beständighet. Länsförsäkringars hus, Kungsgatan Stkhrn. ntreprenör Skanska AB. Ft Stefan Rikne. Hög gjutbarhet ger snabb gjutning med små skadr, gda ytr h gd arbetsmijö. 16

16 - GJUTBARHT - KONSISTNS - MÄTMTODR - Begreppet gjutbarhet innebär myket varierande krav på betngen berende på viken prduktinsmetd sm används. Gjutbar betng vid extrudering av hådäkspattr är t. ex. någt het annat än gjutbar betng vid patsgjutning av trånga väggar. När det gäer betng för vaniga gjutningar, sm ska kmprimeras med begränsad arbetsinsats h knventinea vibratrer, kan man finna reativt entydiga samband mean gjutbarhet h betngsammansättning. Det är denna typ av knventine betng sm behandas i avsnitten m gjutbarhet i denna bk. n svaghet är dk att det inte existerar någt riktigt bra sätt att mäta gjutbarheten. Den bästa "mätmetden" är fta den enskide betngarbetarens uppfattning. Gjutbarhet - arbetbarhet - ersätts ftast med begreppet "knsistens". a) tt strt anta knsistensmätare finns. Samtiga mäter på det på ena eer andra sättet energibehvet för att defrmera betngmassan i någt avseende. a) Sättkn- sättmått, (mm) b) Vebemätare- vebe, (sek) ) Mdifierad vebemätare - vebe(m), (sek) d) Mrnätare- mta (sag) e) Thauwmätare med saghank - Thauwmått (sag) f) Thauwmätare med fabrd - Thauwmått (sag) g) Skakbrd - utbredningsmått (mm) ) d) f) e). :, '- 1 I f, 1 } g) 17

17 Man har fårsökt utveka bättre mätmetder sm bygger på betngens visksitet h inre sammanhåning (khesin). Mtr T attersas tvåpunktstest/1/ Man mäter vridmtståndet vid ika varvta får att vrida runt en "visp" sm är nedsänkt i betngen. Mätaren ger khesin h visksitet. Tvåpunktstestet har vid abratrieförsök visat sig ge gd infrmatin m betngens gjutegenskaper, t. ex. inverkan av tisatsmede h tisatsmaterial Metden kan därfår användas får utprvning av betngreept men är dk inte användbar i fåt. Vridmment Rtr Prvbehåare Hastighetskntr Kraftmätare Khesin (inre sammanhåning) Vridhastighet Rapide-test /2/ Man mäter vid viket vridmment en fjäderbeastad vinge sm forts ner i betngen "säpper" h börjar vrida sig. Mätaren ger enbart khesin. Fördeen är att mätaren kan användas i fåt. Vridmment Max-värdet ger \khesin \ ' ' Vridvinke på handtaget I prinip brde man ha en mätare sm så reaistiskt sm möjigt återger betngens röresemönster vid gjutningen h därvid även energiåtgången för fuständig pakning. 18

18 KONSISTNS SOM MÅTT PÅ GJUTBARHT - Mätningar vid CBI; Ysberg /31. sättmåttet är ett dåigt mått på gjutbarheten. Två betanger (A h B) med samma sättmått kan ha het ika gjutbarhet bedömd kuärt/subjektivt. Låga sättmått kan ge gd gjutbarhet. Höga sättmått kan ge dåig gjutbarhet. Bra Subjektivt bedömd gjutbarhet 1 g '6! Gd- i 8 tagbar! Dåig. Myket dåig 4 O D A 50 Sättmått, mm K25 Singe K40 Singe K25 Makadam K40 Makadam Labratrieundersökningar vid Betngentrum Mamö 141. Std P-ement h SH P-ement Vibreringsinsats 300 s/m 3 Ökat sättmått ger dk nrmat färre ytprer. SH-ement ger mindre anta ytprer än Std-ement vid samma sättmått. Antaytprer (;;:, 5 mm) per m 2 100, , StdP 90 SHP ''... ''Q. O '-.O... 'n... Std _, Sättmått, mm 19

19 Mätningar vid CBJ; Ysberg 131. Std P-ement Mmåttet är ett någt bättre mått på gjutbarheten. Vid mrnått under a O sag har huvudparten av aa betanger bra eer gdtagbar gjutbarhet bedömd rent subjektivt. Vid mrnått över 30 sag har huvudparten av aa betanger inte gdtagbar gjutbarhet. Bra Gdtagbar Subjektivt bedömd gjutbarhet gmi g : g g e. eoo D D Dåig e e 8 : G e : Myket dåig D O :...6:!100 :-.9?90 9? f ; % gdtagbar gjutbarhet Mrnått (Anta sag) 66 % ej gdtagbar gjutbarhet K25 singe K40singe K 25 makadam K 40 makadam Mätningar vid CBI; Ysberg 131. Std P-ement Kmbinatin av mrnått h sättmått ger en tämigen gd bid av gjutbarheten. Ju ägre sättmåttet är dest högre mrnått kan aepteras. Metdens känsighet ökar med minskande sättmått. O <I Cii :s <I O prver med sag.. Gd gjutbarhet j gdtagbar gjutbarhet Ungefärig gräns mean gdtagbar h ej gdtagbar 0 0 gjutbarhet Sättmått, mm Kmbinerat mrnått h sättmått ger en gd bid av gjutbarheten h är ett aternativ ti mfrmningstaet. 20

20 OMFORMNINGSTALT SOM MÅTT PÅ GJUTBARHT Omfrmningsmätaren ger fta ett bra mått på gjutbarheten. Varje sag medför en viss knstant energitiförsel Antaet sag är därför direkt prprtinet mt ttaa energiåtgången för att mfrma betngen från en kn ti en yinder. Vid mfrmningen tvingas betngen "rinna runt" under kanten på den inre yindern viket är svårt för en betng med dåiga gjutegenskaper. Bestämning av mfrmningstaet är standardiserad (SS ). Omfrmningsmätaren sauförs i Sverige. 100 Omfrmningsmätare Sättkn Yttre yinder Inre yinder Mätningar vid CBI; Hård 151. O Betng med bra gjutegenskaper 6 Betng med besväriga gjutegenskaper (ij t) O : Sättmått, m Kmbinatin av mfrmningsta h sättmått. n kmbinatin av mfrmningsta h sättmått ger en ännu bättre bid av gjutegenskapema. Het ämpiga betnger avsöjas ätt genm rimigt höga mfrmningstal Mätningar vid CBI; Ysberg 131; a JOO betngsatser. Std P-ement utan tisatsmede. Singe 8, 16, 32 mm. Starkt varierande betngsammansättning. 20 prver med sag 265sag! 77 sag! 60, , , 50 ::6' Iii (ij 40 r }g en g' 30 :. ö gd gjutbarhet ej gdtagbar gjutbarhet Ungefärig gränsinje mean gdtagbar h ej gdtagbar gjutbarhet : Sättmått, mm 21

21 Ysbergs kassifieringsgränser /3/. Std P-ement Biden ti höger visar kassifieringsgränser enigtysberg /3/ för gdtagbar betng vid nrma stavvibrering. Gränserna har inagts efter en subjektiv/kuär bedömning av gjutegenskaperna. Kurvrna ger övre gränsvärden för vad sm är aeptabet. Sm synes kan högre mfrmningsta aepteras när sättmåttet sjunker. (Jämför sambandet mean mrnått h sättmått i föregående avsnitt.) Man kan emeertid ha myket ika gjutbarhet för ika betnger sm aa hamnar inm mrådet "bra betng" d.v.s. inm mrådet under gränskurvan. O C Iii (ij C O : \ ' ' 1\ \ ' \./Makadam 60 '\..---Singe 40 ""' '..! mm 16mm -..;;;;: 0 8 mm S 20 P 50 T 100 L 150 Sättmått, mm Framtagning av bästa reept. (Knstant sättmått) För knstant sättmått trde man få ptima gjutbarhet hs en betng sm har ägsta möjiga rfrmningstal (ij ti O : :. Bästa reept Oikareept 22

22 Biden ti höger visar att antaet ytprer minskar när mfrmningstaet minskar. Sambandet mean gjutbarhet (mängd ytprer) h rfrmningsta är dk ika för ika baastgraderingar. Se vidare avsnittet "GJUTBARHT OCH BALLASTGRADRING". N... Q). {) /\\.... <i <( Labratrieprvningar vid Betngentrum i Mamö 141. Vibreringsinsats 300 s/m 3 Std P utan tisatsmede Omfrmningsta Labratrieprvningar vid Betngentrum i Mamö 141. Vibreringsinsats 300 s/m 3 Std P h SH P utan tisatsmede Biden ti höger visar att sambandet mean mfrmningsta h antaet ytprer berr på ementsrten. Vid SH-ement kan ett högre mfrmningsta aepteras, se vidare avsnittet "GJUTBARHT OCH CMNTSORT". Genm att minska betngens rfrmningsta kan man göra myket stra reduktiner i erfrderig vibreringsinsats. Låga mfrmningsta medför därför gd prduktinseknmi. --- StdP SHP "' {) /\\ <i 20 <( s/m 3.600s/m s/m s/m J Omfrmningsta Omfrmningstaet är idag det bästa sättet att avsöja betng med dåig gjutbarhet. Genm att prprtinera betng tiågt mfrmningsta kan vibreringsinsatsen, aternativt efteragningskstnaden, minskas. 23

23 -----GOD GJUTBARHT, N PROPORTIONRINGSFRÅGA Här nedan ges exempe på effekten av variatiner i tta mängd baast h effekten av reativ mängd grv h fin baast på gjutbarheten(= mfrmningstaet) /6/. Kurvrna tgs fram av amerikanen T C Pwers sm uppfann mfrmningsmätaren men sm använde den på ett någt annat sätt än vad sm görs i Sverige. Se artike av Hård /5/. Gjutbarheten är starkt berende även av små variatiner i betngsammansättningen. I biderna ti höger är ttaa baastmängden knstant för varje kurva. Ökad stenhat innebär därför att sandhaten minskar, se översta biden. Biderna ti höger visar att: För varje vet h ementpastahat finns det en ptima gjutbarhet vars värde berr på stenhaten. - Atför hög stenhat innebär att bruket bir så öst att stenarna inte kan bäras upp utan får kntakt h åser varandra; betngen bir sträv. - Atför åg stenhat innebär att sandhaten är så hög att betngen bir "seg" h mera rörig. Ju högre ementpastahaten är vid givet vet h stenhat dest högre gjutbarhet får betngen. n högre pastahat innebär nämigen mindre risk för att stenarna skaåsa varandra. Ju högre vet är dest ägre stenhat kan aepteras. Vid högre vet bir nämigen ementbruket ösare h förmår därför inte bära upp stenarna ika ätt. Låg stenhat Hög sandhat Hög stenhat Låg sandhat Omfrmningsta enigt Pwers "' Sag \ 30 \ % Cementpasta. \27 v \ 1\28 i'-" // 29 \ 1/ '\ ' _v!f \'\. ' - v v \ 40 -f-"'" \ \ \ 25 VIV ' "\.. v, VI --b VI / \ 30 j VL 1'\..28 \ "/ \ g ['.,.... J... t.. ' 1',.. _...,, VI/J \ \ IJ r!!j /h ' m:. \ '!J f-- ' Ii 1/,.... "' /, If 2 '_/,, w rt vet= 0,45 vt=0,56 vt=0,69 Absut vymprent sten (singe, max 38 mm) OBS! Kurvrna van är inte generet gitiga. De gäer för ett visst givet ement h en viss typ av fin respektive grv baast. Liknande ptimaa bandningar bör emeertid gå att ta fram vid varje betngfabrik med dess ement h baast. 24

24 Varje betngfabrik bör utprva h ptimera sina egna betnger. Detta kan ämpigen ske med hjäp av mfrmningsmätaren. Betngfabrikerna kan därvid behöva se över sin baasthantering, t. ex. använda baast sm är uppdead i fera fraktiner. Det kan kså bi aktuet att gå över ti mera finmad ement (SR-ement) för att förbättra gjutbarheten. Merkstnaden för betngen trde fta mer än vä tjänas in av entreprenören genm ägre prduktinskstnader. 25

25 GJUTBARHT OCH VATTNHALT--- Miniripunkterna i diagrammet i föregående avsnitt ger den ptimaa gjutbarheten för varje kurva. Dessa värden utritas ti höger sm funktin av den vattenhat sm fanns i den ptimaa bandningen. -.8 Q) (/) -.._ Q) s: Q_ vet= 0,45 x vet = 0,56 vet= 0,69 Cementhat anges vid varje punkt Ökad vattenhat medför ökad gjutbarhet. ffekten är ika str avsett ementhatens strek. xempe: Ökning av vattenhaten med 151/m3 från 165 ti180 11m3 haverar mfrmningstaet. 30 Q) ]i (/) O : Vattenhat, W, 1m Mätningar vid Betngentrum i Mamö 141. Std P-ement, utan tisatsmede. Stenmax 16 mm tt mfrmningsta av 15 sag kräver i genmsnitt en vattenhat av streksrdningen 190 /m 3 vid stenmax 32 mm h m 3 vid stenmax 16 mm. OBS! Värdet är inte generet gitigt; des därför att högre mfrmningsta iband kan aepteras, t. ex. vid åga sättmått, des därför att gynnsam baastkurva h andra ement (SH-ement) kan ge betng med hög gjutbarhet vid ägre vattenhat. 30 O : Vattenhat, W, 1m 3 26

26 Mätningar på a 00 betanger av starkt varierande sammansättning (Std P, utan tisatsmede); Ysberg /3/. (a) Gd grusgradering, nrma ementhat! (ij u; O Vattenhat, W, 1m3 (b) Dåig grus gradering, åg ementhat Vid dåig grusgradering eer åg ementhat får små förändringar i vattenhaten myket str effekt på gjutbarheten. (ij u; O. 11 tt; t r 1!!r r Vattenhat, W, 1m 3 Hög gjutbarhet förutsätter tämigen höga vattenhater i betngen. OBS! n höjd vattenhat åtföjs av håfasthetsskä av en höjd ementha t. Detta ger ett ytterigare psitivt bidrag ti gjutbarheten - se nästa sida. OBS! Atför höga vattenhater kan ha vissa negativa effekter, t. ex. större uttrkningskrympning eer ytseparatin. 27

27 ---GJUTBARHT OCH CMNTHALT --- Miniripunkterna i diagrammen i avsnittet "GOD GJUTBARHT N PROPORTIONRINGSFRÅ GA" ger den ptimaa gjutbarheten får varje kurva. Dessa värden utritas ti höger sm funktin av värdet på faktrn vattenhat x ementhat hs den ptimaa bandningen. För varje knstant vet, d.v.s. knstant håfasthet, ökar gjutbarheten med ökat värde på taet. w= C 2 vet. xempe: n betng med vet = 0,56 Omfrmningsta O erhås vid. w 60 d 2. 0,56 = =.v.s vet = 0,45 vet= 0,56 40 vet= 0,69 O 30 : Cementhat vattenhat C W Detta ger C 327 kg/m 3 W 1831/m 3 Mätningar på a 00 betanger av starkt varierande sammansättning (Std P, utan tisatsmede); Ysberg 131. Figuren ti höger visar att mfrmningstaet 15 kräver att faktrn C W/1000 hs nrmaa svenska betanger är ägst a 55. n sänkning a v värdet C W 000 under a 45 innebär en snabb försämring av gjutbarheten.! tt (ä (ii O 40 : , f't-b'- 10 Cementhat vattenhat C W

28 n betng sm ska ha gd gjutbarhet bör atså inte vattenredueras eftersm ett vattenreduerande mede vid knstant K-värde innebär att vattenhaten minskar ementhaten minskar d.v.s. faktrn C W minskar kraftigt xempe: Före vattenreduktin C=320; W = 190 C W=61000 Omfrmningsta 13 fter vattenreduktin med 15% C=275; W = 162 C W=45000 Omfrmningsta 23 Detta är den ökning i mfrmningsta man får vid vattenreduktin utan tisatsmede. Ti viss de kmmer denna att kmpenseras genm vattenreduerarens pastierande effekt, men inte fut ut, järnfor nästa avsnitt. Mätningar frånfätförsöken i Mamö h Stkhm i ansutning ti undersökning vid Betngentrum 141. Fätundersökningar vid byggen i Mamö h Stkhm bekräftar att en höjd ementhat ökar gjutbarheten h minskar antaet ytprer. Mamö sättmått a 150 mm Vibrering a 250 s/m 3 Omf.ta 10 Omf. 20 Anta prer 5mm 5 "' '-..,Prer '"' 10 Cementhat C 300 C 345 Stkhm Sättmått a 150 mm Vibrering a 250 s/m3 Omf. ta 10 5 Anta prer 5mm Cementhat C 320 C350 C420 29

29 GJUTBARHT OCH VATTNRDUCRAND TILLSATSMDL Labratrieförsök vid Cemab. Betanger med uftinbandning a 5,5% (Vins Resin). Sambandet mean mfrmningsta h sättmått kan ändras i negativ riktning vid användning av vattenreduerande mede av typ ignsufnat. Orsaken trde vara att vattenhaten i betngen h därmed även ementhaten minskar, d.v.s. strheten C W minskar; se fåregående sida. Vattenreduerande mede kan därfår medfåra att gjutbarheten minskar trts att knsistensen mätt med sättmått är förändrad Std P Site. Meaminbaserat 10 (ii Sättmätt, mm 30 iii O 20 : Lignsufnat- O : Anäggningsement Np!v utan vattenredu Sättmått, mm Labratrieförsök vid Betngentrum i Mamö 141. Vibreringstid 300 s/m Biderna ti höger visar exempe på hur mängdenytprer ökar när vattenreduerande mede används jämfårt med betng utan sådana mede (hedragen inje). N 80 Q:; Q. 60 J') I\ Vattenreduerare typ Q. ignsufnat >::: 20 meamin Sättmått, mm 100 N 80 Q:; Q. 60 J') I\ 40 Q. >::: 20 Vattenreduerare typ ignsufnat meamin Sättmått, mm 30

30 Labratrieförsök vid Betngentrum i Mamö 141. K30SHP Sättmått a 150 Omfrmningsta a O Betnger med h utan fyttisats, men med ungefår samma mfrmningsta h sättmått, har prvats i väggar. Ungefår samma betnger undersöktes såvä i abratriet sm i fu skaa vid ett verkigt bygge. Vibreringsinsatsen var vid abfårsöken a 300 s/m 3 h vid bygget a 200 s/m 3 N Q;. {) 1\\ [L r- med utan vattenreduerare Fätförsök i Mamö 141. K30SHP Sättmått a 150 Omfrmningsta a 8 I samtiga fa ökade mängden ytprer när betngen vattenreduerades. "' iii. {) 1\\ [L [J med utan vattenreduerare Labratrietester vid Cemab. Betnger med Anäggningsement h uftprbidare Om mängden ytprer ska kunna begränsas kan vibreringsinsatsen behöva förängas trts att sättmåttet hs betngen med vattenreduerare är högre än hs betngen utan vattenreduerare. ' iii 100 {) 1\\ 50 [L Vattenreduerare typ ignsufnat + meamin ingen v redu Sätt O T _ Vibreringstid sek/m 3 V a Henreduerande mede innebär en kstnadsbesparing vid tiverkning av betngmassa. Denna besparing kan dk mer än vä ätas upp av kstnadsökningar vid betnggjutningen. 31

31 ---GJUTBARHT H OS FLYTBTONG--- Fätförsök i Stkhm i ansutning ti undersökningar vid Betngentrum /4/. Ä ven m mfrmningstaet är ägre h vibreringsinsatsen rrändrad kan fytbetng ge fer ytprer än ättfytande utan fyttisats. För att en betng med fyttisats ska få samma gjutbarhet sm en knventineättfytande betng utan fyttisats krävs nrmat att sättmåttet - utbredningsmåttet - är högre. Anta prer ;;;, 5mm Vibrering a 240 s/m3 K30HFStd (medev. av 3 mätningar) Omf. ta: 7 K30 LStd (medev. av 12 mätningar) 11 Vattenhaten bör atså inte redueras m fyttisatta betnger ska få hög gjutbarhet. 32

32 --GJUTBARHT OCH LUFTPORBILD AR-- Prinipiet samband mean gjutbarhet h vattenhat + uftha t. Vad avser gjutbarhet trde uftprvymen mtsvara samma vym bandningsvatten. D.v.s. % extra uft mtsvarar O 11m 3 extra bandningsvatten. n ökad ufthat vid knstant vattenhat innebär därfor, iksm en ökad vattenhat, att gjutbarheten ökar. Mätningar vid Betngentrum /4/ visar att tisats av 4,5% uft ökar sättmåttet från a 50 ti 80 mm eer från 80 ti 140 mm. Omfrmningstaet h antaet ytprer 5 mm minskar med a %. (Vatten+ uft) 1m 3 OBS! Oämpiga uftprbidare eer ämpiga kmbinatiner av uftprbidare h vattenreduerande mede kan ge stabia uftprsystem. Den brtdrivna uften kan ansamas vid frmytan h ge kraftig ytprbidning. Sådana tisatsmede bör undvikas även av beständighetsskäl 33

33 GJUTBARHT OCH CMNTSORT -- SR-CMNT Med SH-ement erhås gd gjutbarhet, uttrykt sm antaet ytprer, vid högre mfrmningsta än med Std-ement. Detta innebär att baastgraderingen bir en mindre kritisk faktr vid användning av SH-ement. Labratrietester vid Betngentrum i Mamö 141. Samband mean mfrmningsta h anta ytprer vid vibreringsinsats 300 s/m 3 Baast med ptima finhetsmdul "' a; a. 60!) 1\\ 40 a. (ii <( 20 StdP SHP Omfrmningsta SH-ement ger vid samma knsistens uttrykt sm sättmått en påtagigt bättre gjutbarhet. Labratrieförsök vid Betngentrum i Mamö /4/. Utan tisatsmede 80 N a; a. Medevärde för StdP 60 ' ,!)... 1\... a Medevärde för SHP'' Sättmått, mm Vibreringsinsatsen kan minskas när SH-ement används. Labratrieförsök vid Betngentrum i Mamö , , "' a; a. 50!) StdP 1\\ SHP a.. ; Vibreringstid, sek/m 3 SR-ement trde därför kunna ge gd prduktinseknmi i de fa där prfria ytr är av vikt. 34

34 ---GJUTBARHT OCH CMNTSORT -- ANLÄGGNINGSCMNT Vattenbehv hs betng med Anäggningsement eer Std P Site. Mätningar vid Cemab. Anäggningsement kräver mindre vattenhat än vanigt Std P-ement för att uppnå samma sättmått..r:: Q). Q) C: Kg/m 3 Sätt: mm Vid samma sättmått kan man därför förvänta sig att Anäggningsement ger någt sämre gjutbarhet än andra Std P-ement. Labratrieförsök vid Cemab. Utan vattenreduerare, ufthat 5,5 % Sättmått 7 5 mm , "' Q; 3: 100 A-ement W= 170 "' 1\\ Vibreringstid, sekim 3 Med vattenreduerare, ufthat 5,5% Sättmått 110 å 140 mm , A-ement Sätt = 140 W= 160 StdP Sätt = 110 W= Vibreringstid, sek/m 3 För att ge samma gjutbarhet bör vattenhaten i betng med Anäggningsement ökas ti samma nivå sm gäer för andra Std P-ement, d. v.s. sättmåttet ska göras högre i betng med Anäggningsement. 35

35 GJUTBARHT OCH BALLAsTGRADRING -- Mätningar på a 00 betanger av starkt varierande sammansättning, Std P utan tisatsmede; Ysberg 131. n ökad mängd finmateria i betngen ger en ökad gjutbarhet. 200, ,----,----,---, Förenkat kan man säga att gjutbarheten ökar med ökande strek på föjande uttryk: (+y 0 ) W där C = ementha t, kg/m 3 Y = mängd baast < 4 mm, kg/m 3 W = vattenhaten, kg!m L Makadambetng (C+ y 0 ) w/1000 Mätningar vid Betngentrum i Mamö 141. Betng utan tisatsmede, Std P, 16 mm stenstrek nigt uttryket van skue sand vara ikvärdigt med ement när det gäer effekten på gjutbarhet. Detta är inte rätt eftersm ett materia får större effekt ju finkrnigare det är. xtremt finkrnigt materia, t. ex. siikastft, kan dk ge prbem med ketighet, se nästa avsnitt. Cement har såedes större effekt än sand. Finmad ement (t. ex. SH) har större effekt än ement med nrma finhet: se avsnittet "GJUT BARHT OCH CMNTSORT SR-CMNT". n sand har större effekt ju finare den är, d. v.s. ju ägre finhetsmdu baasten har. Se figuren ti höger h på nästa sida. (OBS! n atfår fin sand kan dk minska gjutbarheten genm att "ketigheten" ökar; se figurerna på sidan 38.) 501, , 40 Finhetsmdu 5,0 30 C : 4, , ,25 4,0 3,75 Sättmått, mm 36

36 I figuren ti höger har mfrmningstaet enigt undre figuren på föregående sida vid knstant sättmått 75 mm utritats. Den starkt psitiva effekten av att sänka finhetsmduen framgår kart. {) 50 :a; ;i : (/) 30 :a; (ii '- 40 t O : 20. = mätpunkt (2-15 värden i varje punkt) 10 3,5 4,0 4,5 Finhetsmdu 5,0 Mätningar vid Betngentrum i Mamö 141. Betng utan tisatsmede, Std P, 16 mm stenstrek Den ptimaa finhetsmduen sammanhänger med mängden ement h vatten i betngen; ju mera vatten h ement betngen innehåer, dest ägre förefaer den ptimaa finhetsmduen bi. n minskning av FM åtföjt av en ökning av ement- h vattenhaten så att sättmåttet h vet bibehås, kan därfår ge gynnsamma gjutegenskaper. Vid åg FM ger en ökning av enbart ementhaten ett ägre mfrmningstal Detta kan förefaa egendmigt men hänger sannikt ihp med att i detta fa en gynnsam kmfördeningskurva får deen ement + finmateria < 0,25 mm erhås , Cement/vatten 390/ , / f3, - /-: 250/200,/' Cement/vatten....,_.,-:, 250/21 Q :::.:.:; /21._,: ::::::.:::::: /

37 Mätningar vid Betngentrum i Mamö 141. Knstant vibreringsinsats, 300 s/m 3 A v figurerna ti höger framgår att: 40 Vid knstant finhetsmdu ökar gjutbarheten, uttrykt i antaet ytprer, med minskande rfrmningstal Den ptimaa gjutbarheten erhås vid en viss finhetsmdu (i försöken a 4,3). Såvä högre sm ägre finhetsmdu ger sämre gjutbarhet. Vid SR-ement kan ett högre mfrmningsta aepteras utan att ge fer ytprer. Den strekade injen i figuren visar hur mfrmningsta h anta prer varierar fr en viss betng med knstant ement h vattenhat då baastens finhetsmdu (FM) varieras ( stenmax 16 mm). Lägst rfrmningsta erhås med FM = 4,25. n ökning av FM (mer sten, mindre grus) ger en mer svårbearbetbar betng men färre ytprer. n minskning av FM (mindre sten, mer grus) ger en ökning av såvä mfrmningsta sm anta ytprer. (ij 30 u; O : 20. (ij u; O : ' { =320 w =200 Stdement Prer ( 5 mm) per m r---- 3,8 4,0 4,2 4,4 4, SH-ement Finhetsmdu Prer( 5 mm) per m 2 : 320 r ,8 4,0 4,2 4,4 4,6 Finhetsmdu Högsta gjutbarhet erhås med SH-ement h med en baast med "agm" mängd fin partikar. Optima baastkurva tas fram i varje enskit fa med hjäp av mfrmningsmätaren. 38

38 GJUTBARHT OCH TILLSATSMATRIAL - SILIKASTOFT Vattenbehv hs betng med siikastf. Anays av nrskafrsök 181. Siikastft utan tisats av vattenreduerande mede eer fyttisats medfår en kraftig ökning av vattenbehvet. Med hjäp av vattenreduerande mede kan vattenhaten i en betng med siikastft bibehåas fårändrad vid fårändrat sättmått Siikastft medfår atid en kraftig reduktin av ementhaten när K värdet är fårändrat. I strt sett ersätter kg siikastft 2,5 a 3 kg ement. Detta innebär att en betng med siikastft nrmat har en ägre tta bindemedeshat Uttryket (C + S) W minskar därfår. (S = mängd siikastft, kg/m 3 ). Försök vid Betngentrum (4) visar att betng där O% av ementet bytts ut mt siikastft vid förändrad vattenhat får a dubbet så strt mfrmningsta h % fer ytprer. Om vattenhaten ökas med a kg/m 3 så att samma sättmått erhås bir såvä mfrmningstaet sm antaet ytprer emeertid ika stra hs betng med sm hs betng utan siikastft. ffekten av siikastft på gjutbarheten h vibreringsbehvet bör utprvas i varje enskit fa, t. ex. genm mätningar av sambandet mean vibreringstid h antaet ytprer. OBS! Siikastft kan medfåra en de betngtekniska prbem, t. ex. Minskad beständighet, se ref Ökad risk får pastisk krympning; se avsnittet "PLASTISKA KRYMPSPRICKOR". Minskad reaktivitet hs betng vid åg temperatur, d.v.s. vinterbetngprbem; se ref 111/. Ökad känsighet får utebiven fukthärdning; se ref /8/. ' 60 (ii J:: 2 -r 40 > > <t! O - 20 Q 80, Utan vattenreduerande mede Med vattenreduerande tisatsmede (3 1m 3 ) 0---T Ökning av mängd kisestft, kg/m 3 Beräknad tta bindemedesmängd i betng med siikastf vid knstant håfasthet h knsistens. kg siikastf antas ersätta 3 kg ement , "', 6 -:g 200 (/) Qi "O Q) Q) "O 15 J:: g 150 Q) > Bindemede (ement + siika) Vatten ,...--,..----,r----r---T Siikastft, % av ement Inverkan av siikastf på gjutbarheten /24/ O <t! <ii 22 <t! (/) O v = C 230 kg/m 12 3 T = C 215 kg/m Mängd siikastft i % av ementvikten 39

39 GJUTBARHT OCH TILLSATSMATRIAL - FLYGASKA Vattenreduktin när en de av ementet byts mtfygaska Cement+ fygaska = 300 kg 1m 3. ngeskaförsök /9/. Krn av fygaska är av samma streksrdning sm ementkrn. De trde därför i strt sett ha samma effekt på gjutbarheten sm ement. I prinip brde man därför vid knstant baasttyp h håfasthet kunna uttryka gjutbarheten med uttryket (C+ FA) W (FA =mängd fygaska, kg/m3). Fygaska kan bara ersätta en mindre de av ementet vid bibehåen håfasthet. Nrmat ersätter kg fygaska a 0,25 kg ement. Användning av fygaska innebär därför att den ttaa mängden bindemede ökas. Å andra sidan medför fygaska att vattenhaten kan sänkas med bibehået sättmått Den vattenreduerande förmågan ökar med ökad finhet hs askan h med minskande gödförust (denna ska atid understiga 5 % h hest vara ägre än 3%). Netteffekten av fygaska på gjutbarheten är därför inte het kar. Nrmat trde fygaska inte medföra någn försämring. OBS! Fygaska kan ge en de betngtekniska prbem 112/, t. ex. Missfärgning av ytr. Osäker frstbeständighet Stra h jämna dseringar av tisatsmede. -.(ii.5 10 (f).;g (f) Fygaskahat (% av ement + fygaska) 190 Prtandement.:.:. 180 >.r:: 170 (!) r > Fygaskans finhet, siktrest vid 45 -Lm sikt(%) Beräknad tta bindemedesmängd i betng med fygaska vid knstant håfasthet h knsistens. kg fygaska antas ersätta 0,25 kg ement. 250 "',.:.:..r:: (f) 200 (!) (!) "O 15.r:: g 150 > r , Fygaskahat % av ement Tisatsmateria har en kraftig effekt på såvä gjutbarheten sm på andra betngegenskaper. ffekten berr på typ h kvaitet av materiaet. ffekten på gjutbarheten måste utprvas i varje enskit fa. 40

40 - GJUTBARHT OCH PRODUKTIONSKONOMI - Genm enka forändringar i betngsammansättningen kan stra forbättringar i betngens gjutbarhet åstadkmmas. xempe på sådana forändringar är: övergå ti SH-ement, undvik vattenreduktin, ptimera baastkurvan genm att sammansätta en ptima kurva ur fraktinerad baast. Dessa åtgärder medför vissa merkstnader. Dessa måste vägas mt vinster på byggpatsen i frm av minskat vibreringsbehv, forbättrad arbetsmijö, minskad efteragning, högre kvaitet hs byggnaden. Föjande kstnadsanays kan göras baserad på fätstudier sm gjrts i Mamö av Betngentrum 141. De redvisade betngkstnaderna gäer nettmerkstnaden för ement. Den ökade betngkstnad sm faktureras från en betngfabrik bir större, uppemt 30-40:-1 m 3 för at 2. Trts detta är vinsten tydig vid en inbesparing av a 50:-m 3 for minskad efteragning. Ti dessa vinster kmmer mindre risk för gjutsår h bättre arbetsmijö. Uppgifter m ika arbetspatsers efteragningskstnader varierar myket kraftigt. Kstnader i intervaet :-m 3 är vaniga for utiagning h spaking, vari ingår även andra defekter än ytprer, t. ex. frmskarvar. Vid en fätstudie i Stkhm i ansutning ti 141 erhös efteragningstider sm överag var myket små h sm endast någt ökade med mängdenytprer > 5 mm. Kstnaden var a 25-40:-m 3 för ytprerm 2 Orsaken trde vara att ingen ispaking utan endast bredspaking gjrdes inför fårdigbehandingen i frm av imning, vävkistring h måning. Vägg ti bstadshus Utgångsbetng K30 L med vattenreduerare Utgångsbetng "Mdifierad" betng 20 prer1m 2 5 prer1m Lagningstid 40 min1m 3 Lagningskstnad 100:-m 3 50:-m 3 Ökade betngkstnader "Mdifierad" betng At, ej vattenreduerad Mer ement + 15:-m 3 ej vattenreduerare -5:-m 3 At 2, SH-ement Dyrare ement +20:-m 3 Lagningstid 20 min1m 3 Lagningskstnad Kstnadsändring - 50:-m 3 +10:-m 3 +20:-m 3 Tta vinst 40:-m 3 30:-/m 3 41

41 42

42 Ovriga byggtekniska prbem 43

43 FÖRLÄNGD FORMRIVNINGSTID, VINTRBTONGPROBLM n mfattande genmgång av prbemen kring frmrivning h vinterbetng ges i skriften "Vin terbetng - en översikt" 11. Där visas att de ara festa prduktinsstörningsprbem vintertid kan ösas genm att man väjer en mera reaktiv betng (högre K-värde, SR-ement) kmbinerat med väiserade frmar. rfrderig frmrivningshåfasthet enigt 11. Innan frmrivning sker måste betngen ha uppnått en viss frmrivningshåfasthet I BBK 79 ges vissa shabnreger vika är rätt stränga. För vanigt byggande kan någt ägre värden användasförutsatt att man verkigen mäter frmrivningshåfastheten, t. ex. genm mgnadsgradsmätning innan frmen rivs. Vägg Bjäkag nigtbbk 6MPa 70% av K-värdet Nrma byggnadsprduktin 4å5 MPa 15 MPa ** 5MPa* *) när frysrisk föreigger **) för en nrma bjäkagspatta. Högre värde vid ängre spännvidd eer vid ast på pattan. Ansvarig arbetsedare är ansvarig för att håfastheten mäts före frmrivning. Beräknade håfasthetskurvr 11/. (a) 16 m vägg, iserad pywdfrm, gjuttemperatur + 15 Frmrivningstiden förängs kraftigt när utetemperaturen sjunker under + O m man inte vidtar extra åtgärder t. ex. höjd betngkvaitet, SR-ement, iserade frmar. Vid minusgrader ute fryser betngen innan 5 MPa uppnås m ej extra åtgärder vidtas. 10 1<25, Std P m a.. 2 af 5 "Frysvikr"- ;r.r:: -"' (.) 1-- O Betngen fryser! :.:::: Frusen Utetemp + 20 ::::::::::::::::::/::::::::::::::: = Tid, im 44

44 (b) 16 m bjäkag, iserad pywdfrm, gjuttemperatur ,Utetemp. +15 C 1<25 Std P t 10 O Betngen fryser!... Frusen -' Tid, dygn 7 5 Atfår tidig frmrivning medfår många risker h stra kstnader: - väggras, frmssningsskadr, - stra nedböjningar. Uppfyer man frmrivningskraven kan man å andra sidan drabbas av fårängda prduktinstider såvida inte extra åtgärder vidtas. Långsamt /117 r- I'' 1 1 ff f/ 1 1; /') / t / / 't / / If 1 / /,. -, <J ;// _,-"'_,,. ; / / / / / t 1/ / / -"'_, /,, 1/ /... / '"' V(/_.,-" , 7/,...:_:.:.:.::: I Väggras Frmrivningsskadr Nedböjning av bjäkag 45

45 I skriften "Vinterbetng- en översikt" I / ges ett strt anta s. k. frmrivningsdiagram med vars hjäp man kan väja betngkvaitet, betngtemperatur h frmtyp vid ika yttertemperaturer. Diagrammen gäer des vaniga 16 m väggar, des m bjäkag. Diagrammen förutsätter att betngytan täks krt tid efter gjutning h att extra värme tiförs vid ansutningen mean vägg h tidigare gjutet bjäkag. Nedan ges några exempe på användning av diagrammen. Väggar: Oiserad pywdfrm. Utetemperatur +5 (höst h vår). Bjäkag: Oiserad pywdfrm. Utetemperatur +7,5 (höst h vår). Diagrammet visar den stra effekten av höjd håfasthetskass h/ eer övergång ti SH-ement. x: Gjuttemperatur + 15, utetemperatur +5T. n vanig K25 Std P räker inte för säker frmrivning. Föjande betnger krävs - K40StdP - K30(å K35)SHP. Med SH-ement h K40 kan man kara temperaturer ända ner ti -10 vid en gjuttemperatur av +25 trts att frmarna är iserad e. Väggar: Oiserad pywdfrm. Utetemperatur +5 (höst h vår). Std P-ement Gjuttemperatur, K45 en en :i2 "' en K40 K35 Q).. t K30 :ni I 1<25 1< ± Utetemperatur, SH-ement Gjuttemperatur, K45 en en "' K40 :i2 en K35 Q).. t K30 :ni I 1<25 1< ± Utetemperatur, Ä ven för bjäkag är höjd håfasthetskass h/eer övergång ti SH-ement myket effektivt. x: Gjuttemperatur + 15, utetemperatur + 7,5. n vanig K25 Std P ger en frmrivningstid av a 7 dygn. Mer än en havering av frmrivningstiden erhås m man övergår ti föjande betnger - K35 Std P (frmrivningstid 2,5 d), - K30 SH P ( frmrivningstid 2,5 d). Bjäkag: Oiserad pywdfrm. Utetemperatur + 7,5 (höst h vår). Std P-ement K45 j j j_ K40 _ 15 K35 j_ MPa K30 j_ j_ j_ K25 _j j_j K20 Frmnvn.td O dygn SH-ement K45 III K40 I 15 K35 I MPa K30 K25 j K20 Frmrivn.tid O dygn Frm- Hå- rivn.- fasthåt. hetskass +S. D +25 C D+20 C D +15 CD +10 C RakereJ GJUTTMPRATUR 46

46 Redan under höst h vår kan frmrivningstiden bi kraftigt frängd m man vi undvika yksrisker h extra agningskstnader fr frmrivningsskadr. nka frändringar i betngkvaitet-högre K-värde, SH-ement- gör det möjigt att bibehåa nrmaa frmrivningstider. Merkstnaden fr betngen bir trigen ägre än besparingen på byggpatsen. Många vaniga vinterbetngåtgärder, såsm infravärme, byggtrk, het betng, ingjutna värmekabar et. är fta nödiga h kan ersättas med höjd betngkvaitet h SH-ement frutsatt att frmarna iseras vä. 47

47 KONSISTNSFÖRLUSTR FÖR GJUTNING- I vissa fa uppträder str förust i gjutbarhet från det betngen ämnar betngstatinen tis dess den gjuts. Iband är knsistensförusten så str att betngen måste kasseras. I andra fa använder man betngen men får dåig kmprimering h/eer dåig ytfinish. Prbemet kan bemästras genm ändring i betngsammansättningen. Oika tistyvnadsförpp mean bandning h gjutning. Betng med ågt vatteninnehå - t. ex. starkt vattenreduerad betng - kan få en kraftig sättmåttsförust tämigen krt tid efter bandning. Detta berr på att den ementreaktin, sm trts at sker under den första tiden, drar undan ytterigare vatten varefter resterande vattenhat kan bi för åg för att betngen ska ha gd gjutbarhet, se avsnittet "GJUTBARHT OCH VATTN HAL T". Prbemet ökar när betngen är varm (varmt väder, varm betng) eftersm ementreaktinen då bir snabbare. Str avdunstning från betngasset ger kså ökade prbem. Bandning Tid i Gjutning Vattenbehv hs betng med Anäggningsem ent respektive Std P Site Betng med Anäggningsement kräver en ägre vattenhat än annan betng även när vattenreduerande mede ej används. Detta eder ti snabbare förust av gjutbarheten hs betng med Anäggningsement. 200 "' 180 D Anäggningsement Std P Siite 6 =17 1/m 3 >.r: 6 =3 Q). 6 = C: Kg/m 3 Sätt: mm 48

48 Mätning av sättmåttsförust hs betng med Anäggningsement eer Std P Site (400 kg ement/m) 160., , Betng med Anäggningsement bör därfor ha en ösare utgångsknsistens, d.v.s. faktrn C W ska vara ika hög sm hs betng med vanigt Std P-ement. Man får då i strt sett samma tistyvnadsfårpp (f) C=400 kg/m Anäggningsement Std P Site 40 Vt=0,41 OBS! r r Tid, min U n d vik att vattenreduera betng vid ång tid mean bandning h gjutning. Detta gäer särskit betng med Anäggningsement 49

49 ----FÖRSNAD GOLVGLÄTTNING ---- Den bästa tidpunkten att gätta ett gv inträffar i samband med ementets bindning, d. v.s. när betngen tistyvnar. Denna tidpunkt fördröjs kraftigt när betngen bir ka eer m betngen innehåer retarderande tisatsmede eer tisatsmaterial Genm ämpigt va av vet h ementsrt kan man påverka gättningstidpunkten. Gvgättning kan påbörjas tidigare m man använder en mer reaktiv betng d.v.s. en betng sm har SH-ement, har högt K-värde, saknar retarderande tisatsmede (t. ex. vattenreduerande tisatsmede av typ ignsufnat), sm inte innehåer siikastft eer fygaska, sm har en rimigt hög gjuttemperatur. Sm bjäkagsbetng används fta starkt vattenreduerad betng sm gjrts gjutbar med hjäp av fyttisats. Sådan måste vara av ike retarderande typ. Lämpigast är att använda meaminbaserad fyttisats medan ignsufnatbaserad eer naftaenbaserad bör undvikas. Diagrammen ti höger ger en gd uppfattning m vika faktrer sm påverkar gättningstidpunkten, nämigen betngtemperatur, vet h ementsrt. OBS! Vid ka väderek är det viktigt att täka ytan snabbt. Annars kys den av h gättningstidpunkten bir kraftigt fördröjd. Nmgramför uppskattning av väntetid innan gvgättning 131. Betng utan tisatsmateria eer tisatsmede. s 30 ' 1i 40 Q) f- 50 ffi., :>. "O $ 2 --' '"' >...r--! 10 t vet -r- StdP 0,3 4 '-=- ' 0,5 0,6 0,7 0,8= 0 f- i-+- vg 0,3. 0,4 0,5-0,6-0,7.0,8 f ' L-J---f-t ', t-t-+ i -t-t-, f--- f-+-+- f---- SR-ement h/eer höjd betngkvaitet möjiggör tidigare gvgättning. Vakuumbehanding är en myket ratine metd att prduera betnggv. Man är då inte berende av ementreaktinen. sutkvaiteten bir kså hög. 50

50 SPARATION stenseparatin eder ti: Svaga ytr med åg sitstyrka h åg beständighet- se avsnitten "FÖR LÅG HÅLLFASTHT I KONSTRUKTIONN" h "FÖR LÅG B STÄNDIGHT I KONSTRUKTIONN". Str ytkrympning- se avsnittet "KRYMPSPRICKBILDNING". Hs ättbaastbetng fås mvänd stenseparatin d.v.s. prösa stenar fyter upp viket eder ti exakt samma prbem. Vattenseparatin eder ti: Svaga ytskikt -aitaneskikt- vika är dammande h svåra att ytbehanda. Separatinsfikr under stenar h armeringsjärn. Ger beständighetsprbem. A frm av separatin kan undvikas genm en riktig betngsammansättning. stenseparatin berr på densitetsskinaden mean sten h ementbruk. Tendensen ti stenseparatin kan testas genm att ett betngprv vibreras under ika ång tid (t. ex. i ett ufthatskär). Tjkeken hs het stenfritt skikt är ett mått på separatinstendensen vid den aktuea vibreringstiden. stenseparatinen ökar med ökande vattenhat i betngen h med ökande sättmått Kntinuerig baastgradering minskar tendensen ti stenseparatin. Partikesprång ökar tendensen. Vattenseparatin berr på densitetsskinaden mean vatten h ement respektive baast. Tendensen ti vattenseparatin avtar med ökande finpartikehat h med ökande finhet hs bindemedet. Nrmakrav för åg vattenseparatin är w C+ F ::::; 0,5 Testning av stabiitet 127/. F= fier::::; 0,125 mm OBS! SR-ement eer inbandning av siikastft ger ftast åg vattenseparatin. stenseparatin Vattenseparatin Cementbruk; densitet "" a 2200 kg/m 3 :.:r:-.;. r.::: ' -:.... t. :. sten;...--de n s i tet "" 2700 kg/m 3.. ' Sättmått, mm L!) --Med fytti satsmede Utan fyttisatsemede C\1 L!) 120 I 90 Q) -ö "' 60 C : ;:::: / ".; J stenfritt bruksskikt, mm Vatten; densitet "" 1000 kg/m 3 Cementkrn; Sandkrn; densitet 3100 kg/m 3 - : - - i kg/m 3 Lös betng h/eer hård vibrering stäer stra krav på betngmassans stabiitet. Denna måste utprvas i förväg. 51

51 PLASTISKA KRYMPSPRICI<OR --- Pastiska krympsprikr uppkmmer ätt under det första dygnet. De berr på en kraftig uttrkning av den nygjutna betngen, Sprikrna är fta genmgående h reparatinskstnaderna bir höga. Sprikrisken minskar vid ämpigt betngval Mekanismen bakm pastisk krympning. I samband med tistyvnandet h några timmar därefter är betngen extremt känsig fr uttrkning. Dess dragtöjningsförmåga är då myket åg. När ytan bir trr uppstår dessutm krökta vattenytr mean ement- h baastkrnen. Detta innebär att hea betngvymen utsätts fr dragspänningar. Risken är str att hea betngtvärsnittet spriker upp. Sprikrna påminner i värsta fa m sprikrna i en trkad eråker h är genmgående. Fenmenet kaas "pastisk krympning". Betng med åg vattenseparatin är särskit känsig. Risken ökar därför med ökande finpartikehat i betngen. Betng med siikastft är myket känsig för pastisk krympning. Vattenyta ( separatinsvatten) 7! Dragspänningar Pastiska krympsprikr. Nrsk undersökning av pastisk krympning, refererad i 181. Biden visar sprikbidning på över- h undersida av pattrna. Medesprikvidd 0,54 O mm. \ f - Över Under : s: p= 290/010 Betngutan siikastft C=290kg/m 3 Medesprikvidd ,78mm \--:_, r:r \:::-:t...,_...)- }-...:;:..!-:S-!.-_" -/- -==..::- 'r.. Over ---- '---- Under : s : p = 252/38/0 Betngmed siikastft C= 252 kg/m 3 S= 38 kg/m 3 52

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens

Läs mer

. Göran Fagerlund. Vinterbetong. En översikt

. Göran Fagerlund. Vinterbetong. En översikt . Göran Fagerund Vinterbetong En översikt Göran Fagerund Vinterbetong En översikt AW Grafiska Uppsaa 1992 ISBN 91-87334-09-7 o ---------------INNE HALL--------------- FÖRORD? KAPITEL 1: SKADOR-PROBLEM

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

F A C T electronlcs ab

F A C T electronlcs ab F A C T electrnlcs ab Denna handling får ej utan vårt medgivande bekantgöras, kpieras, mångfaldigas eller eliest behörigen utnyttjas. Over!rä~;0Ise beivras med stöd av arijlanr'

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Gjut en platta på mark

Gjut en platta på mark http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmaterial/gjut-en-platta-pamark.aspx?menu=41297&area=&noarea=0&category=&std=true Gjut en platta på mark Steg för steg ger vi dig här handfasta råd om hur du bygger din

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Övningar i JavaScript del 7

Övningar i JavaScript del 7 Övningar i JavaScript del 7 I denna labratin återanvänder vi bilderna på frukter, sm vi haft i ett par tidigare labratiner. Denna gång ska vi lägga till visuella effekter då en frukt väljs. Klickar man

Läs mer

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technologies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillator) Programvaruuppgradering

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technologies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillator) Programvaruuppgradering VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technlgies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillatr) Prgramvaruuppgradering Bästa ägare till samaritan PAD 500P, Anledningen till att du får detta brev är att HeartSine

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV ti undergov Den här monteringsanvisningen avser äggning av undergov som utförs med SPAANDEX K-GOLV eer SPAANDEX UNIPAN K-GOLV från NOVO-

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

MONTERINGSANVISNING GRUND

MONTERINGSANVISNING GRUND MONTERINGSANVISNING GRUND Steg för steg ger vi dig handfasta råd om hur du bygger din egen grund. www.thuresson.se Innan du börjar De flesta byggnader kräver byggnadslov, konstruktionsritningar samt kontakter

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 011 Student sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Pängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tm m du inte vill besvara den frågan. Gissa

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (1992). Betongkonstruktioners beständighet : en översikt (3:e uppl.). Cementa.

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (1992). Betongkonstruktioners beständighet : en översikt (3:e uppl.). Cementa. Betngknstruktiners beständighet : en översikt (3:e upp.) Fagerund, Göran Pubished: 1992-01-01 Link t pubicatin Citatin fr pubished versin (APA): Fagerund, G. (1992). Betngknstruktiners beständighet : en

Läs mer

FABRIKSBLANDAD BETONG

FABRIKSBLANDAD BETONG FABRIKSBLANDAD BETONG AT FÄRDIG GRUND har skapat ett koncept som gör det enkelt att köpa och få levererat fabriksblandad betong till ditt byggprojekt. Detta ger dig full kontroll över varje kubik med fast

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Rörsystem från Dustcontrol

Rörsystem från Dustcontrol Rörsystem Rörsystem från Dustcontro Rörsystemet transporterar damm och materia från arbetspatserna ti centraenheten. Dammet är vanigtvis sitande varför standardrören är av 1,5 mm stå. I samband med rök

Läs mer

Bilaga A, Terminalprogram

Bilaga A, Terminalprogram Biaga A, Terminaprogram Väkommen ti D Det finns en mängd oika kommunikationsprogram. Det är här tyvärr omöjigt att beskriva dem aa. I vissa fa har det skrivits om dessa program i ABC-Badet. Du kan bestäa

Läs mer

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring ar etsgruppen mt BULLER inm verkstadsindustrin Verkstadsföreningens ch Metalls gemensamma rgan för bullerbekämpning MEDDELANDE, Nr6 1972 Systematiskt bullerbekämpningsarbete : Bullermätningar ) - erfarenheter

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR VALDEMARSVIKs KOMMUN Antagna av kommunfumäktige29mars 2004 10 Reviderade av kommunfumäktige 31 mars 2008 15 VALDEMARSVIKs KOMMUN 2004-03-12 2008-05-22 030001 03 1 00 20084

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Seglarskolehandbok för RÖSS:are

Seglarskolehandbok för RÖSS:are Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

ilrb 0r; f. Beslut att beställa - bestiillningen av bryggor och Y-bommar hos Svenska Pontonhamnar' c. Två protokolljusterare -

ilrb 0r; f. Beslut att beställa - bestiillningen av bryggor och Y-bommar hos Svenska Pontonhamnar' c. Två protokolljusterare - Kaskärs Båt Clubb Prtkll från extra medlemsmöte i Kaskärs Båt CIubb 2015-10-24 åirvarande 25 medlemmar 1.,, J. 4. f,. Mötet öppnas Klubbensbrdftirande Per Wein öppnade mötet ch hälsade medlemmaa välkmna.

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden8.se

Brf Herden 8 www.brfherden8.se Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare April 2010 Innehåll Besiktningen av samtliga lägenheter resultatet? Vattenskadan på Arbetargatan 27 (dagis) Våren ska firas krvgrillning trsdag

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox BRA LUFT ÄVEN INNE Användarvänig avancerad ventiationsteknoogi 09MV 110 MV 1 MV VALLOX VENTILATIONSSYSTEM VALLOX VENTILATIONSSYSTEM Ditt hem är en stor och viktig investering det är sjävkart. Med ett ventiationssystem

Läs mer

Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Samband mellan astma och inomhusmiljö? Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET. R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50

Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK p; r//, TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND ~ / 7'y Paatrs6mbetet Vacb.- 592 00 VAOSTENA 0143/102 46 Oivt : 13 FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KCNNETt SANDIN

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 T A X A för Härjedalens kmmuns allmänna vatten- ch avlppsanläggning. Huvudman för den allmänna vatten- ch avlppsanläggningen

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

2016-01-15.kl.08-13. Tentaupplägg

2016-01-15.kl.08-13. Tentaupplägg Tentaupplägg TIPS 1: Läs igenm ALLA uppgifterna. Välj den du känner är lättast först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva saker sm kan vara prblem i uppgifterna. Är det någt du abslut kmmer att

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

s*'f;dhewforentng 1. Stämmans SkLtateio 3. Valav sekreterare för stämman. o Stämman beslutade att utse

s*'f;dhewforentng 1. Stämmans SkLtateio 3. Valav sekreterare för stämman. o Stämman beslutade att utse SkLtatei s*'f;dhewfrentng www.ski ntebp rta en. se Prtkl I för Ordina rie höststä mma, Skinteb Samfä ll ighetsförening (SSF). 20t+ll-z0 19.00 i K8. Närvarande: 32 medlemmar samt ca 20 bstadsrättsägare.

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 Källa: Detta material är hämtat från SBUF, www.ampguiden.net Reviderad: 0000-00-00 2 A M P - G U I D E

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-02 Plats ch tid Beslutande Jhan Sandberg, rdförande Mats Paulssn, 1:e V rdf Rnny Petterssn, 2:e V rdf Bengt-Christer Nilssn, ledamt Kenth Zickbauer, ledamt Charltte

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

ANVÄNDNINGSOMRÅDE. ÖVERFÖRINGING AV SNITTKRAFTER.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE. ÖVERFÖRINGING AV SNITTKRAFTER. Prgram för stålldiimensiineriing enlliigt BSK 99 / EC3. Från Sfttware engiineeriing AB ANVÄNDNINGSOMRÅDE. Dimensineringsprgrammet är via en överföringsrutin integrerat med statiksystemet Prblemlösaren.

Läs mer

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson...

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson... Redaktör ch ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data av Wademar Jhanssn...... 57 (List f cntents in Engish

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV l. E. A. rea/3 J rean J H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV Anvisningar Här följer en berättelse. Berättelsen har många små avsnitt. När ett avsnitt är slut finns där tre rd - så här: ett två tre Dra ett

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

5-I-1-LIST. Beställningskod Foto Mått Antal per förpackning. PGWINCP(-)MD215 2 150 x 16 x 54 mm 1 (kniv + skena ingår)

5-I-1-LIST. Beställningskod Foto Mått Antal per förpackning. PGWINCP(-)MD215 2 150 x 16 x 54 mm 1 (kniv + skena ingår) Beställningskd Ft Mått Antal per förpackning PGWINCP(-)MD215 2 150 x 16 x 54 mm 1 (kniv + skena ingår) Prduktbeskrivning Listen med Inciz -teknik är en enkel lösning för att få en perfekt avslutning på

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015 Ordningsföreskrifter för Brf. Flaming senast ändrade den 4/12-2015 Anmärkning: Brättshavarens ansvar för skötsel ch nrmalt underhåll av den egna lägenheten framgår av stadgarna. Ordningsföreskrifterna

Läs mer

Ett innovativt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet.

Ett innovativt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet. Golvavjämning Ett innovativt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet. Combimix är ett ungt svenskt företag som tillverkar mineralbaserade byggprodukter. I sortimentet ingår produkter för bland

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Aluminiumlegeringar för gjuterier och desox för stålverk Stena Aluminium

Aluminiumlegeringar för gjuterier och desox för stålverk Stena Aluminium Stena Aluminium AB Gotthards Gata 5 Box 44 SE-343 Älmhult, Sverige Tel +46 (0)0 445 95 00 Fax +46 (0)0 445 95 0 Stena Aluminium A/S Metalvej 0 DK-6000 Kolding, Danmark Tel +45 76 30 56 00 Fax +45 76 30

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer