KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12
|
|
- Ida Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap
2 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Kncentratin ch tid Första rdningens integrerad hastighetsekvatin Halveringstid för första rdningens reaktin Vad är kinetik? Kemisk kinetik ger infrmatin m på vilket sätt mekanism ch hur snabbt hastighetsekvatin kemiska reaktiner sker Termdynamik tar bara hänsyn till början ch slutet av en reaktin
3 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Reaktinshastighet Ändring i kncentratin (av reaktant eller prdukt) per tidsenhet. Medelreaktinshastighet Ändring i kncentratin (av reaktant eller prdukt) över ett tidsintervall. R P Medelhastighet för förbrukning av reaktant: v = [R] 2 [R] 1 t 2 t 1 = Δ[R] Δt Medelhastighet för bildning av prdukt: v = [P] 2 [P] 1 t 2 t 1 = Δ[P] Δt OBS! Olika tecken, reaktanten förbrukas ch prdukten bildas Reaktinshastigheten är alltid psitiv! 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Exempel 14.1 Räknas på tavlan Antag att man vi studerar reaktinen: 2 HI(g) H 2 (g) + I 2 (g) ch finner att under ett tidsintervall m 100 s så minskar kncentratinen av HI från 4,00 mm till 3,50 mm. Hur str är medelreaktinshastigheten?
4 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Exempel 14.1 Svar: 5, mm s Kncentratin ch reaktinshastighet Unika medelreaktinshastigheten För att inte behöva ange vilket ämne sm avses använder man den unika medelreaktinshastigheten. För reaktinen aa + bb cc + dd är den unika medelreaktinshastigheten: v = 1 Δ[A] = 1 Δ[B] = 1 Δ[C] = 1 Δ[D] a Δt b Δt c Δt d Δt Eftersm den unika medelreaktinshastigheten ges av kefficienterna så bör man ange den balanserade reaktinsfrmeln.
5 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Self-test 14.2A Räknas på tavlan Medelreaktinshastigheten för reaktinen N 2 (g) + 3 H 2 (g) 2 NH 3 (g) Haber-Bsch har rapprterats vara 1,15 mm NH 3 h 1. a. Vad är medelreaktinshastigheten över samma tidsperid m a p förbrukningen av H 2? b. Vad är den unika reaktinshastigheten? 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Self-test 14.2A Svar: a. 1,72 mm H 2 h 1 b. 0,575 mm h 1
6 14.2 Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet Reaktinshastigheten vid ett givet tillfälle Hastigheten vid en given tid bestäms av derivatan ( d[r]/dt) Källa: Sfi Elmrth, KEMA02 H Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet för förbrukning av reaktant: v = d[r] dt Mmentan reaktinshastighet för bildning av prdukt: v = d[p] dt Unika mmentana reaktinshastigheten (för reaktinen aa + bb cc + dd) v = 1 d[a] = 1 d[b] = 1 d[c] = 1 d[d] a dt b dt c dt d dt Frtsättningsvis är det mmentana reaktinshastigheten sm avses (m inget annat anges! Reaktinshastigheten är alltid psitiv!
7 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Hastighetsekvatinen talar m vilka kncentratiner sm påverkar reaktinshastigheten återspeglar det mlekylära skeendet ( ttalstökimetrin) bestäms alltid experimentellt (ftast undersöks initialhastigheter, dvs man undviker att prdukterna påverkar reaktinen ch reaktinshastigheten) Exempel Atmsfärskemi 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) Hastighetsekvatin v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 k = 0,54 M 1 s 1 k hastighetsknstanten är karaktäristisk för reaktinen ch temperaturen Reaktinshastigheten är alltid psitiv! NO 2 i trpsfären Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) Hastighetsekvatin v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 k = 0,54 M 1 s 1 Slutsatser Hastighetsekvatinen berr av prdukten [NO 2 ][NO 2 ] kllisinen mellan två NO 2 påverkar hastigheten Inga andra ämnen påverkar reaktinshastigheten inga andra ämnen deltar i kllisinen Reaktinen är en elementarreaktin dvs det sm tecknats är det sm händer på det mlekylära planet Ovanstående hastighetsekvatin är av andra rdningen! Reaktinshastigheten är alltid psitiv!
8 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning ReaktinsrdningReaktinshastigheten är alltid psitiv! Exempel Nllte rdningens reaktin (t ex nedbrytning av etanl i krppen) v = k[etanl] 0 = k Första rdningens reaktin 2 N 2 O 5 (g) 4 NO 2 (g) + O 2 (g) (se s. 566) v = k[n 2 O 5 ] Andra rdningens reaktin 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning ReaktinsrdningReaktinshastigheten är alltid psitiv! Ttal reaktinsrdning v = k[a] a [B] b Ttala reaktinsrdningen ges av: a + b + Enheten för k ges så att enheten för v blir kncentratin (eller tryck) per tidsenhet Ttal reaktinsrdning Enhet för k s 1 M 1 s 1 M 2 s 1 Anm. Hastighetsekvaktinen kan i vissa fall vara berende av kncentratinerna av prdukter!
9 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Hur bestämmer man hastighetsekvatinen? Metd 1: Initialhastighetsmetden Bra till: Långsamma ch kmplicerade reaktiner (bildade prdukter endast i låga halter initialt) Strategi: 1. Variera kncentratinerna på reaktanterna 2. Mät initialhastigheten för varje reaktinsblandning 3. Utvärdera hur hastigheten berr av initialkncentratinen 4. Sätt samman uttrycket för hastighetsekvatinen 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 14.2 Löses på tavlan Fyra experiment utfördes för att undersöka hur initialhastigheten för förbrukning av BrO 3 (brmat) i reaktinen BrO 3 (aq) + 5 Br (aq) + 6 H 3 O + (aq) 3 Br 2 (aq) + 9 H 2 O(l) varierar när kncentratinerna av reaktanterna ändrades. Bestäm ur experimentella data: 1. reaktinsrdningen m a p varje reaktant samt ttala reaktinsrdningen 2. skriv hastighetsekvatinen för reaktinen ch bestäm hastighetsknstanten, k
10 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 14.2 Svar: 1. v = k[bro 3 ][Br ][H 3 O + ] 2, ttala reaktinsrdningen: = 4 2. k = 12 M 3 s 1 Bestämning av hastighetsekvatin Metd 2: Integrerad hastighetsekvatin dvs passning av experimentella data till matematiskt uttryck Jämförelse 1:a rdningens reaktin 1:a rdningens reaktin 2:a rdningens reaktin
11 14.4 1:a rdningens integrerade hastighetsekv. Reaktin Hastighetsekvatin A P v = d[a] dt = k [A] Integrerad hastighetsekvatin [A] = [A] härledning s e kt ln[a] = ln[a] 0 kt Beräkna kncentratinen vid visst tid Exempel 14.3 Räknas på tavlan Reaktin 2 N 2 O 5 (g) 4 NO 2 (g) + O 2 (g) stökimetrisk reaktin Hastighetsekvatin v = k[n 2 O 5 ] k = 5, s 1 Vilken kncentratin av N 2 O 5 finns kvar 10,0 minuter efter start av sönderfallet vid 65 C m initialkncentratinen var 0,040 M? ur Tabell 14.1?
12 Beräkna kncentratinen vid visst tid Exempel 14.3 Svar: 0,0018 M (1,8 mm) Bestäm hastighetsknstanten Exempel 14.4 Räknas på tavlan När cyklprpan värms vid 500 C (773 K) ismeriseras den till prpen Följande kncentratiner av cyklprpan uppmättes vid lika tider efter reaktinsstarten. t (min) [C 3 H 6 ] t (M) 1, , , , Bekräfta att reaktinen är av första rdningen med avseende på cyklprpan ch beräkna jämviktsknstanten.
13 Bestäm hastighetsknstanten t (min) [C 3 H 6 ] t (M) 1, , , , ln[c 3 H 6 ] t 6,50 6,69 6,91 7,09 ln[c 3 H 6 ] Bestäm hastighetsknstanten Exempel 14.4 Svar: när ln[c 3 H 6 ] plttas sm funktin av t får man en rät linje stämmer med första rdningens hastighetsekvatin. Lutningen är k, k = 0,040 min 1 (dvs k = 6, s 1 ).
14 14.5 Halveringstiden t ½ Halveringstid (t ½ ): Den tid det tar att halvera startkncentratinen 1:a rdningens reaktin t ½ är knstant kan beräknas ur sambandet ln[a] = ln[a] 0 kt ln [A] t [A] 0 = kt kt = ln [A] 0 [A] t t = 1 k ln[a] 0 [A] t sätt t = t ½ ch [A] t = ½[A] 0 t 12 = 1 k ln [A] 0 1 [A] = k ln2 t 12 = ln2 k 14.5 Halveringstiden t ½ Bilgisk utsöndring Typiskt exempel på 1:a rdningens prcess Exempel 14.6 Räknas på tavlan En tnåring andas 1989 in kvicksilverånga. Halten kvicksilver uppmättes i urinen (vilket var prprtinellt mt halten i krppen) till 1,54 mg l 1. Kvicksilver(II) elimineras från krppen i en första rdningens prcess, ch har en halveringstid på 6 dagar. Vilken var halten i patientens urin i mg l 1 efter 30 dagar m ingen behandling gavs?
15 14.5 Halveringstiden t ½ Exempel 14.6 Svar: 0,05 mg l 1 Nästa gång Andra rdningens integrerad hastighetsekvatin Reaktinsmekanismer Elementarreaktiner Hastighetsekvatiner för elementarreaktiner Kedjereaktiner Hastigheter ch jämvikt Reaktinsmdeller Temperaturens effekt Kllisinsterin Transitins State teri Påskyndande av reaktiner Katalys Industriell katalys Levande katalysatrer: enzymer
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F13 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.6 14.16 Senast Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:
Läs merKINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi
KEM A02 Allmän och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt mekanism och hur snabbt hastighetslag kemiska reaktioner sker FÖLJDFRÅGA:
Läs merMeddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012
Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merLaboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merKinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merKinetik. Föreläsning 1
Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Läs merJämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm
Läs merFinansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden
Läs merReaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merDagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Läs merÖvningstentamen i Matematik I för basåret (HF0021), del 2
Övningstentamen i Matematik I för basåret (HF00), del. Bestäm g '() eakt till funktinen g() 8 +.. Funktinen f ( ) 5 är given. a) Bestäm med hjälp av derivatans definitin f () b) I punkten (,) dras en tangent
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F14
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F14 Kärnkemi Kärnkemi med fkus på användbara (radi)nuklider Atkins & Jnes kap 17.1 17.8 (resten kursivt) Marie Skldwska Curie (1867 1934) 1903 Nbelpris i fysik för upptäckten
Läs merKinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Läs mer2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten
1 Uppgifter 1.1 Steady-state-approximationen I en natriumnitratsmälta sönderfaller bromatjoner BrO 3 i bromidjoner Br och syrgas O 2. Kinetiska undersökningar antryder att mekanismen för sönderfallet är
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? ü Jämviktsreak-n ch jämvikt: En jämviktsreak/n är en reak/n sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reak/n) ch sm går
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merKänguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)
Känguru 011 Student sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Pängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tm m du inte vill besvara den frågan. Gissa
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
entamen i emisk termdynamik 004-08-6 kl 8- Hjälmedel: Räknedsa, BE ch Frmeamling för kurserna i kemi vid H. Endast en ugift er blad! Skriv namn ch ersnnummer å varje blad! lla använda ekvatiner sm inte
Läs merFarmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym
Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en
Läs merKinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Läs merPROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.
Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merFarmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym
Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.
Läs merKinetik. Föreläsning 3
Kinetik Föreläsning 3 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Ibland kan dock hastigheten
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merRepetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merMatematik 5 svar. Kapitel Test Blandade uppgifter Kapitel a) dy
Matematik 5 svar Kapitel 3... 1 Test 3... 26 Blandade uppgifter... 29 Kapitel 3 3101. a) y (x) = 2x y(x) = x 2 + C b) y (x) = x 2 x + 1 y(x) = x3 x2 + x + C 3 2 c) y x 2 + 2 = 0 y = x 2 2 y(x) = x3 2x
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F7 Deskriptiv kemi Övergångsmetaller Övergångsmetaller ch krdinatinskemi d-blckskemi Atkins & Jnes kap 16 & 6.1 6.4 Översikt kapitel 16 & 6.1 6.4 d-blckselementen ch deras
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7
freeleaks NpMaD vt1999 för Ma4 1(9) Innehåll Förrd 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1999 Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3 Del II, breddningsdel 7 Förrd Km ihåg Matematik är att vara
Läs merKapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metden 1.3 Strheter ch enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 1.6 Enhetsknvertering 1.7 1.8 Densitet 1.9 Avsnitt
Läs merd dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning.
Bestäm den lösning till differentialekvationen Ange även lösningens eistensintervall SF6 Differentialekvationer I MODULUPPGIFTER Första ordningens differentialekvationer med modeller d d y ( ) = y 2, som
Läs merKemisk Dynamik för K2, I och Bio2
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna
Läs merKinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Läs merTentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl
entamen i lekylär växelverkan ch dynamik, KFK9 Lund 57 kl 4. 9. illåtna hjälpmedel: iniräknare ( med tillhörande handbk, utdelat frmelblad samt knstantblad, KFK9. Slutsatser skall mtiveras ch beräkningar
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Innehåll enligt Europaparlamentets och -rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel.
SÄKERHETSDATABLAD Revisin nr 1, 2006-07-10 1. Prduktidentifiering ch företag Handelsnamn: Bsch altantvättmedel F 016 800 237 0,5 l Användningsmråde: Sten- ch trärengöring. Prdukt lämplig för rengöring
Läs merTentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081), eventuellt med tillval biokemi (KKB045) 110815 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB045 2011-08-15 1(5) CHALMERS TEKISKA HÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- CH BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 ch Bt1 (K041) samt Kf1 (K081), eventuellt med tillval bikemi (KKB045)
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merdv dt a 1 positiv ger acc riktad nedåt. m/s a 3 negativ ger acc riktad uppåt
Tentamen FY58 Mekanik HI -6- En hissreparatör under utbildning har lagat en hiss i ett höghus För att prva den nyreparerade hissen åker han ned med hissen Deras fart sm funktin av tid är plttad i figuren
Läs merRepetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Läs merAtt beskriva och benämna
Naturvetenskap Gymnasieskla Mdul: Naturvetenskapens karaktär ch arbetssätt Del 4: Att beskriva ch benämna Att beskriva ch benämna Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakb Gyllenpalm ch Per-Olf Wickman, Stckhlms
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merHur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1
Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand
Läs merProducenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i
Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll
Läs merLuftströmning i byggnadskonstruktioner
Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merManus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31
Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare
Läs merSammanfattning av STATIK
Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merKT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)
KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari
Läs mer1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet
Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merI en utspädd sur lösning faller sackaros sönder enligt följande reaktion: När man följde reaktionen som en funktion av tiden erhölls följande data:
Urvalsprovet 19.5.2014 Helsingfors universitet utbildningsprogrammet Personbeteckning - för molekylära biovetenskaper / Efternamn Tammerfors universitet utbildningsprogrammet Förnamn för bioteknologi Poäng
Läs merWeibullanalys. Maximum-likelihoodskattning
1 Weibullanalys Jan Enger Matematisk statistik KTH Weibull-fördelningen är en mycket viktig fördelning inom tillförlitlighetsanalysen. Den används ofta för att modellera mekaniska komponenters livslängder.
Läs merBilaga. dokumentation anses vara det mest krävande, b) att utelämna de migrations- eller er-
1448 Nr 487 Bilaga Grundregler för undersökning av ttal ch specifik migratin 1. Migratinsundersökningar för att be- sättningsundersökningar eller de alternativa stämma specifik ch ttal migratin skall undersökningar
Läs mer6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar
6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste
Läs merInstallation av fiber och IPTV i Seraljen
Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017
Läs merEn normalvektor till g:s nivåyta i punkten ( 1, 1, f(1, 1) ) är gradienten. Lektion 6, Flervariabelanalys den 27 januari z x=y=1.
Lektion 6, Flervariabelanals den 27 januari 2000 1272 Givet funktionen och punkten p 1, 1, beräkna a gradienten till f i p, f, + b en ekvation för tangentplanet till f:s graf i punkten p, fp, c en ekvation
Läs merMiljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25
Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken
Läs merFÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den
FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄNEEXEMPEL dx x Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx, där x är populationen, r är den dt inneboende tillväxttakten (alltid ett tal mellan noll och ett), och
Läs merAtt skapa förutsättningar för bra utvärderingar. Seminarium Regeringskansliet 17/ Kim Forss, Andante tools for thinking AB
Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar Seminarium Regeringskansliet 17/1 2018 Kim Frss, Andante tls fr thinking AB Krt m begrepp Utvärdering, vad är det? Evaluatin is the systematic inquiry int
Läs merAllt du behöver veta om exponentialfunktioner
Allt du behöver veta om exponentialfunktioner Problem 1. Funktionerna a) a(x) = e x b) b(x) = e x c) c(x) = 4 x e x ln4 d) d(x) = 3 10 x 3 e x ln10 e) e(x) = ex 3 avbildas i figuren. Vilken är vilken?
Läs merSVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.
Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF633 Differentialekvationer I Onsdagen den maj 03, kl 0800-300 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ämnet får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges helt eller delvis (xidatinstalet ökar). Reduktin: Ämnet
Läs merFakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi
Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidatinstal Niklas Dahrén Vad innebär xidatinstal? Oxidatinstalet: Oxidatinstalet avslöjar m en atm har ett översktt eller ett undersktt på elektrner jämfört med sitt laddade grundtillstånd. Oxidatinstalet
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ett ämne (atm eller jn) får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges fullständigt eller till viss del (partiellt).
Läs merVetenskapligt skrivande
Vetenskapligt skrivande För F2:s kurs i Statistisk termdynamik med tillämpningar HT 2015 Per-Erik Bengtssn Rapprten ska Skriftlig rapprt ha ett innehåll sm är baserat på naturvetenskaplig grund. sträva
Läs merH1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic
LOGARITMER Definition av begreppet logaritm Betrakta ekvationen aa xx = bb. Om a är ett positivt tal skilt från 1 och b >0 då finns det exakt en exponent x som satisfierar ekvationen. Den okända exponent
Läs merEkologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merAvfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX
Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2 2202 Beräkna Detta ger f(3 + h) f(3) då f(x) x 2 (3 + h) 2 3 2 h 2 + 6h 6 + h 6 h 0 Vi har därmed bestämt riktningskoefficienten (k-värdet) för tangenten
Läs merBestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan
1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten
Läs merLite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Läs merjämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs mer