Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081), eventuellt med tillval biokemi (KKB045) (5 timmar)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081), eventuellt med tillval biokemi (KKB045) 110815 08.30-13.30 (5 timmar)"

Transkript

1 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) CHALMERS TEKISKA HÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- CH BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 ch Bt1 (K041) samt Kf1 (K081), eventuellt med tillval bikemi (KKB045) (5 timmar) BS! Kf med tillval bikemi (ch Bt, K) måste välja bikemialternativet på fråga 7. Examinatr: Björn Åkerman tel Hjälpmedel: Egna skrivdn ch kalkylatr, valfri upplaga av: Atkins & Jnes, Chemical Principles, Slmns & Fryhle, rganic Chemistry, Clayden et al., rganic Chemistry, Alberts et al., Mlecular Bilgy f the Cell 1, rdbk, lexikn (ej uppslagsbk) samt anteckningar ch bkmärken i dessa böcker. Rättningskriterier: Alla uppställda ekvatiner ch faktauppgifter från kursböckerna skall anges sm bk ch sida. Gör gärna apprximatiner, men glöm inte att beskriva dm. Saknad enhet i svaret drar autmatiskt 1 päng för varje deluppgift. tera att vissa tal är av öppen karaktär ch testar förmågan att föra kemiska resnemang. Lösningar sm avviker från den avsedda kan ändå ge upp till full päng. Skrivningen mfattar 96 päng med 12 päng per uppgift. 48 päng frdras för betyg 3, betyg 4, över 84 för betyg 5. Bnuspäng för labbar, duggr m.m. under läsåret adderas till resultatet. Får man 47 tentamenspäng eller färre får maximalt 15 bnuspäng användas. * * * Uppgifterna är inte rdnande i svårighetsrdning! * * * 1 Föregående kursböcker Mathews, Bichemistry, ch Dbsn, Fundatins f Chemical Bilgy, är ckså tillåtna.

2 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) 1. Svensk pappersindustri strävar efter att bli självförsörjande på energi, ch en möjlig energikälla är svartluten sm blir kvar när veden kkats ch cellulsan avskiljts. Svartluten innehåller i runda tal 50 vikts-% ligninrester (med den ungefärliga empiriska frmeln C 5 H 4 2 ) ch 50 vikts-% vatten. Utgå från ett testprv på 1 kg svartlut sm har temperaturen 25 C. (a) Hur många ml kl finns i testprvet? (3p) (b) Gör en överslagsberäkning av hur mycket värme sm utvecklas då testprvet förbränns till kldixid m klet i svartluten kan behandlas sm C(s). (3p) (c) Kmmer det utvecklade värmet räcka för att förånga vattnet i testprvet? (3p) (d) Kan förbränningen av svarluten ge ett nett-bidrag av energi? (3p) 2. Mjölk är ett kmplicerade system ur kemisk synpunkt, men i en grv förenkling kan vi betrakta mjölk sm en blandning av vatten ch fett sm ckså innehåller små mängder fettsyrr. (a) Är mjölk en lösning i kemisk mening? m inte, vad är det då? Gör en schematisk skiss över hur mlekylerna i mjölk är rganiserade ch den rll fettsyrrna spelar. (6p) (b) Ett kritiskt mment i beredningen av kaffe-latte ch cappucin är uppvärmningen av mjölken. Vid ca 80 ch däröver bildas en önskad slemmig hinna på mjölken, vilket visar att mjölk innehåller en fjärde kmpnent utöver vatten, fett ch fettsyrr. Vilken ytterligare beståndsdel är det sm ger hinnan vid uppvärmning, ch vad är det sm har hänt? (6p) 3. Bilmtrer bygger på att förbränning av bensin avger värme, ch att den utvecklade energin expanderar en gas sm får en klv att röra sig i en cylinder. (a) Skriv en balanserad reaktinsfrmel då ktan (en av kmpnenterna i bensin) förbränns fullständigt med syrgas. (3p) (b) Beräkna hur mycket värme sm utvecklas per ml ktan vid nrmalt atmsfärstryck (1 atm) ch 298K. (3p) Ett viktigt verktyg för att analysera mtrns effektivitet är pv-diagrammet i Figuren, där kurvan sm går mellan punkterna 1,2,3,4 visar hur tryck (P) ch vlym (V) hs gasen ändras under en cykel där klven går fram ch tillbaka i cylindern. P 2 3 Tryck = P 1 4 V Gas, vlym=v

3 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) (c) Vilken strhet kan utläsas från arean i rektangeln i PV-diagramet? Tips: använd enhetsanalys (3p) (d) Antag att gasen expanderar vid knstant temperatur i steget 2-3. Ökar eller sjunker dess entrpi? (3p) 4. Brmerade flamskyddsmedel från bland annat gamla bildskärmar är ett nyligen uppmärksammat miljöht. Ett exempel på en sådan grupp av föreningar är plybrmerade bifenyler (PBB), sm framställs genm elektrfil armatisk brmering av klvätet bifenyl Br 2 FeBr 3 PBB a) Med ett översktt av brm bildas en enda ismer av hexabrmbifenyl, C 12 H 4 Br 6. Rita en struktur för denna förening. En fenylgrupp är en aktiverande substituent även när den är brmerad. (4p) b) m undersktt av brm används kan man islera tre stycken ismera dibrmbifenyler C 12 H 8 Br 2 från reaktinsblandningen. Rita deras strukturer. (4p) c) Hur många dibrmfenylismerer finns det överhuvudtaget? (4p) 5. är ammniumcyanat (A = H 4 C) löses upp i vatten kan det mvandlas till urea (urinämne = H 2 CH 2 ). a) Skriv en balanserad reaktinsfrmel (2p) b) Rita Lewis-strukturen för urea ch för de två jnerna sm ingår i saltet A. Ange fmell laddning på alla atmer. (4p) Tips: C är centralatm i jnen C. Tabellen ger den mängd urea (gram) sm bildats efter lika tider t (vid 25 C), vid den startkncentratinen av A sm fås m 22.9 g H 4 C löses upp i 1 liter vatten. t/min m(urea)/g c) Beräkna den mlära kncentratinen av A sm finns kvar vid de lika tiderna. (3p) d) Utifrån data i c) avgör m reaktinen A urea är av 1:a eller 2:a rdningen. (3p) 6. Hydrazin H 2 -H 2 ch väteperxid H 2 2 är två vätskr sm kan reagera våldsamt med varandra ch därför används sm raketbränsle. a) Rita Lewisstrukturer för dessa båda föreningar. (2p)

4 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) b) Skissa en bild av mlekylernas tredimensinella struktur. (2p) c) Varför är hydrazin ch väteperxid vätskr vid rumstemperatur, när etan CH 3 CH 3 är en gas? (3p) d) Balansera reaktinen när flytande hydrazin ch väteperxid reagerar ch bildar vattenånga ch kvävgas sm enda prdukter. Hur mycket värme utvecklas per ml hydrazin? (5p) 7. MED Bikemi (K, Bt ch Kf med bikemi). Busulfan är ett cellgift sm används i behandlingen av vissa typer av leukemi. Figuren visar hur busulfan är en di-ester av 1,4- butandil med metansulfnsyra. CH 3 S Figur7.1: Busulfan Metansulfnat-anjnen CH 3 S 3 - är en mycket bra lämnande grupp, ch båda ändarna av busulfan kan genmgå nuklefil substitutin i med guansin (G) i cellens DA. SCH 3 H 2 R R H 2 Guansin G. R är dexyribs från ryggraden i DA Busulfan har visat sig kunna bilda en brygga mellan två G-baser, antingen mellan två G på lika DA-strängar, eller mellan två G i samma DA-sträng. a) m de två lika strängarna i DA-dubbelspiralen binds samman på detta sätt kan det förhindra flera prcesser sm är livsviktiga för cellen. Ge ett exempel! (2p) b) m två G på samma sträng bryggas samman så kan det leda till att -CC- i den kdande strängen istället kmmer tlkas sm -TT-. Ange två mutatinerna (dvs aminsyrabyten) sm kan uppstå av ett sådant misstag, ch hur det påverkar aminsyrrnas hydrfbicitet. (6p) c) Busulfan kan inaktiveras genm reaktin med andra nuklefiler, t.ex. i prteiner. amnge två aminsyrr vars sidkedjr skulle kunna fungera sm nuklefiler ch reagera med busulfan. Vilka är de nuklefila grupperna i dina aminsyrr? (4p)

5 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) 7 UTA bikemi (endast för Kf utan bikemi). Gasen klrdixid Cl 2 är ett starkt xidatinsmedel sm bland annat används för att bleka pappersmassa. I den här uppgiften ska du uppskatta den mlära entrpin S m för Cl 2 genm att jämföra med tre andra gasfrmiga dixider med kända entrpivärden: kldixid C 2, svaveldixid S 2 ch kvävedixid 2. a) Rita Lewisstrukturer ch använd VSEPR för att uppskatta bindningsvinkeln för dessa tre xider samt för klrdixid (en parad elektrn spelar samma rll i VSEPR sm ett ensamt elektrnpar). (4p) b) Ta fram värden för den mlära entrpi (S m ) för C 2, S 2 ch 2 ur tabell. Finns några samband mellan mlär entrpi ch gemetri? (4p) c) Uppskatta värdet på S m för Cl 2? Mtivera! (4p) 8. Karbnylföreningar är viktiga i rganisk syntes. a) Rita Lewis-strukturen för acylklriden R-C(=)-Cl ch ange dess tredimensinella struktur runt centralatmen (C). R är en akyl-substituent. (3p) I en substitinsreaktin ersätts den lämnande gruppen (L = Cl - ) med en ny substituent. b) Är substitutinen i karbnylföreningar nuklefil eller elektrfil? Mtivera utifrån ditt svar i a). Är L = HC - bättre eller sämre lämnande grupp än Cl -? Mtivera ditt svar. (3p) Acylklriden HC(=)Cl kan tillverkas genm substitutin i myrsyra HCH trts att H - är en sämre lämnande grupp än Cl -. Tricket är att använda tinylklrid ClS(=)Cl sm substitutinsreaktant i en reaktin där det ckså bildas HCl ch S 2.

6 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) c) Skriv en balanserad reaktinsfrmel. (3p) Enligt CCGW är drivkraften att prdukterna HCl ch S 2 är gaser. d) Testa detta påstående genm att beräkna reaktinsentalpin ch reaktinsentrpin vid 298 K. Data sm saknas finns i kurslitteraturen. Slutsats? (3p) Tips: Är det entalpin eller entrpin sm driver reaktinen? Termdynamiska data vid 298K HCH (l) ClS()Cl HC()Cl(l) HCl (g) S 2 (g) (l) ΔH f (kj/ml) S m (J/K/ml)

7 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) Lösningsförslag 1. a) 1 kg svartlut innehåller 500 g C 5 H 4 2, dvs 500g/[96g/ml] = 5.2 ml C 5 H 4 2, dvs 5*5.2 = 26.0 ml C. b) Värmeutvecklingen (vid knstant tryck ) ges av reaktinsentalpin ΔH r vid fullständig förbränning av C(s) enligt reaktinen C(s) + 2 (g) C 2 Reaktinsentalpin är ΔH r = ΔH f (C 2 (g) - ΔH f (C(s) ΔH f ( 2 (g)) = = kj/ml. Detta är per ml reaktin, dvs per ml C. Förbränningen av 26 ml C(s) utvecklar då 26 ml* kj/ml = kj värme eftersm reaktine är exterm (negativ reaktinsentalpi). c) Förångningsentalpin för vatten är 44 kj/ml vid 298K (AJ Tabell 7.3, s258). Testprvet innehåller 500 g vatten, dvs 500g/[18g/ml] = 28 ml vatten, så förångningen av vattnet kräver 28ml*44kJ/ml = 1222 kj. d) Ja. Det återstår = 9000 kj värmenergi även m allt vatten förångas. 2. a) De hydrfba fett-mlekylerna i mjölken kmmer sky vattnet. Fettsyrrna kan hjälpa fetterna att bilda drppar i vattnet (en emulsin) genm att vända sina hydrfila delar mt vattnet medan deras hydrfba delar sitter i fett-drpparna. b) Hinnan bildas av prteiner i mjölken, den förhöjda temperaturen gör att prteinerna denaturerar ch blir amfifila. 3. a) 2C 8 H 18 (l) (g) 16C 2 (g) + 18H 2 (l) b) Vid knstant tryck 1 bar är q = ΔH r = ΔH f (prdukter) - ΔH f (reaktanter) = 16 ΔH f (C 2 (g)) + 18ΔH f (H 2 (l)) - 2ΔH f (C 8 H 18 (l)) - 25ΔH f ( 2 (g)) = (298K) = 16*( ) + 18*( ) 2*(-249.9) 25* (0) = kj/ml. Detta är för två ml ktan, så per ml ktan blir det q = -326 kj. egativt q betyder att reaktinen äe exterm, dvs avger värme. c) Enheten för arean är p*v = /m 2 *m 3 = m = J, dvs energi. m cykeln sker rebersibelt mtvarar arean i PV-diagrammet det utförda arbetet w = kraft*väg (AJ s238). d) är vlymen för en gas ökar vid knstant temperatur så ökar gasens entrpi för att mlekylera kan röra sig på fler sätt. (AJ s301). 4. Svar saknas 5. a) H 4 C H 2 CH 2 b) c) Startkncentratinen av ammnium-cyanat A är c = [22.9g/60g/ml]/[1 liter] = M. Den förbrukade massan av A är densamma sm den bildade massan m(t) av urea U, de är ismerer ch därför har samma mlekylvikt ch reagerar i ett 1:1-förhållande. Alltså är den mlära A-kncentratinen c(t) = c m(t)/60. d) En graf av 1/c(t) mt t är linjär, vilket tyder på en andra rdningens reaktin. 6. Svar saknas 7. MED Bikemi (K, Bt ch Kf med bikemi).

8 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) a) DA-replikatin bygger på att de två DA-strängarna bara hålls ihp av svaga vätebindningar. m strängarna är kvalent förenade kmmer DA-plymeras inte lyckas sära på dm ch cellen kmmer inte kunna dela sig. b) Tabellen på genetiska kden visar att CC ingår i kdnen UCC: Ser CCU: Pr CCC: Pr CCA: Pr CCG: Pr ACC: Thr Byter man CC mt TT (dvs mt UU eftersm tymin T byts mt uracil U i prtein-kdande mra) får man följande kdn, ch mtsvarande aminsyrr enligt samma tabell. UUU: Phe UUU: Phe UUU: Phe UUA: Leu UUG: Leu AUU: Ile Alla dessa mutatiner innebär att man byter en mer eller mindre hydrfil aminsyra (serin, prlin, trenin) mt en rent hydrfb (fenyalalanin, leucin eller isleucin). (AJ femte utgåvan, Tabell 19.4, s778) c) Alla aminsyrr vars sidkedjr innehåller fria elektrnpar. 7. UTA Bikemi. a) Lewis-strukturer C 2 är rak (16 valenselektrner (ve), inga fria elektrnpar (ep) på centralatmen C, linjär elektrn-fördelning), S 2 är böjd 120 (18ve, ett fritt ep på S, plantrignal e-fördelning), 2 är böjd 120 (17ve, en parad elektrn på, plantrignal e-fördelning), Cl 2 är böjd 109 (19ve, en parad e ch ett fritt ep på Cl, tetraedisk e-fördelning). b) Tabellen (AJ Appendix 2) visar att mlära entrpin för en böjd mlekyl ( J/K/ml) än rejält högre än för en analg rak mlekyl (210 kj/k/ml). Anlednimgen är att en böjd mlekyl kan rtera på tre sätt, en rak bara på två. C 2 (g) 2 (g) S 2 (g) Cl 2 (g) S m (J/K/ml) ? Struktur rak böjd böjd böjd M (g/ml)

9 Kemi med bikemi K041, ch K081 + KBB (5) c) Eftersm Cl 2 är böjd kmmer den ha en mlär entrpi runt J/K/ml. Dessutm ökar S m med ökande massa (AJ s306, Figur 8.13) så ett trligare värde är 250 J/K/ml eftersm mlmassan för Cl 2 är nästa samma sm för S 2 ch betydligt högre än för a) Plan-trignal gemetri eftersm elektrnfördelningen runt central-atmen (C) är plantrignal ch den har tre substituenter. b) ukelfil substitutin eftersm centrala C-atmen blir psitivt laddad mha den elektrnegativa -substituenten. HC - (pk ah = 5) är sämre lämnande grupp eftersm Cl - (pk ah = -7) är en svagare bas (CGWW s283). c) Balanserad reaktinsfrmel HC()H (l) + ClS()Cl (l) HC()Cl (l) + HCl (g) + S 2 (g) d) Saknade termdynamiska data finns i AJ, Appendix 2. HC()H ClS()Cl HC()Cl(l) HCl (g) S 2 (g) (l) (g) ΔH f (kj/ml) S m (J/K/ml) ΔH r = ΔH f (prdukter) - ΔH f (reaktanter) = ΔH f (HC()Cl (l)) + ΔH f (HCl (g)) + ΔH f (S 2 (g)) - ΔH f (HC()H (l)) - ΔH f (ClS()Cl (l)) = (-92.31) + ( ) ( ) (-785) = kj/ml ΔS r = S m (prdukter) S m (reaktanter) = S m (HC()Cl (l)) + S m (HCl (g)) + S m (S 2 (g)) S m (HC()H (l)) S m (ClS()Cl (l)) = = J/K/ml Reaktinsentalpin är psitiv så den kan inte ge en spntan reaktin. Reaktinsentrpin är psitiv, vilket stämmer bra med att gaser bildas, så den kan ge negativt ΔG ch driva reaktinen. ΔG r = ΔH r - TΔS r = J 298K * J/K/ml = kj/ml > 0, dvs ej spntan vid standardtillstånd. I labbet kmmer partialtrycken av både HCl ch S 2 vara mycket lägre än 1 bar, vilket kmmer att öka drivkraften för reaktin åt höger.

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ett ämne (atm eller jn) får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges fullständigt eller till viss del (partiellt).

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ämnet får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges helt eller delvis (xidatinstalet ökar). Reduktin: Ämnet

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidatinstal Niklas Dahrén Vad innebär xidatinstal? Oxidatinstalet: Oxidatinstalet avslöjar m en atm har ett översktt eller ett undersktt på elektrner jämfört med sitt laddade grundtillstånd. Oxidatinstalet

Läs mer

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metden 1.3 Strheter ch enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 1.6 Enhetsknvertering 1.7 1.8 Densitet 1.9 Avsnitt

Läs mer

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad

Läs mer

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl entamen i lekylär växelverkan ch dynamik, KFK9 Lund 57 kl 4. 9. illåtna hjälpmedel: iniräknare ( med tillhörande handbk, utdelat frmelblad samt knstantblad, KFK9. Slutsatser skall mtiveras ch beräkningar

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? ü Jämviktsreak-n ch jämvikt: En jämviktsreak/n är en reak/n sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reak/n) ch sm går

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 090310 08.30-13.30 (5 timmar)

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 090310 08.30-13.30 (5 timmar) Kemi K081 2008 03 11 1(3) CALMERS TEKNISKA ÖGSKLA INSTITUTINEN FÖR KEMI- C BITEKNIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 090310 08.30-13.30 (5 timmar)

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F7 Deskriptiv kemi Övergångsmetaller Övergångsmetaller ch krdinatinskemi d-blckskemi Atkins & Jnes kap 16 & 6.1 6.4 Översikt kapitel 16 & 6.1 6.4 d-blckselementen ch deras

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri

Läs mer

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng

Läs mer

Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, KOO041) och K1 (KBT260, KOO042) (5 timmar)

Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, KOO041) och K1 (KBT260, KOO042) (5 timmar) Kemi med biokemi KBT250, KBT260 1(6) CHALMERS TEKISKA HÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- CH KEMITEKIK Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, K041) och K1 (KBT260, K042) 160315 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 8BKG11. 2012-10-23, kl. 8 00-13 00

Tentamen i Allmän kemi 8BKG11. 2012-10-23, kl. 8 00-13 00 Tentmen i llmän kemi 8BKG 0-0-, kl. 8 00-00 nsvrig lärre: Helen Herertssn 85605, 070-5669944 Lrs Ojmäe 880 Per-Olv Käll 070-0 67 04 50% rätt ger säkert gdkänt! Hjälpmedel: Miniräknre ch krt med peridisk

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F13 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.6 14.16 Senast Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner

Läs mer

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar) Kemi K081 2009 03 09 1(3) CALMERS TEKISKA ÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- C BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 1 i Fysik A för Basåret (Denna tentamen avser första halvan av Fysik A, kap 1, 3-6 ch 11,12 i Heureka! Fysik kurs A) Måndagen den 7 december 2009 kl.

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7 freeleaks NpMaD vt1999 för Ma4 1(9) Innehåll Förrd 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1999 Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3 Del II, breddningsdel 7 Förrd Km ihåg Matematik är att vara

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Kemi och biokemi för K, Kf och Bt, Föreläsning 7. Repetition summering av kemisk bindning Bindnings bildnings - förbränningsenergier

Kemi och biokemi för K, Kf och Bt, Föreläsning 7. Repetition summering av kemisk bindning Bindnings bildnings - förbränningsenergier Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt, 01 Föreläsig 7 Repetiti summerig av kemisk bidig Bidigs bildigs - förbräigseergier Partikel i e 1D låda E = h 8mL = 1,, Ψ = L 1 si π L 0 L Varför är PiL viktig? Ger ss e

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar)

Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Kemi med biokemi KOO041 2006 03 06 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SEKTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p) entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner

Läs mer

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13 entamen i emisk termdynamik 004-08-6 kl 8- Hjälmedel: Räknedsa, BE ch Frmeamling för kurserna i kemi vid H. Endast en ugift er blad! Skriv namn ch ersnnummer å varje blad! lla använda ekvatiner sm inte

Läs mer

Lösningar till diagnos- prov i Matte 1c. Kap 1 Aritmetik. Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga poäng.

Lösningar till diagnos- prov i Matte 1c. Kap 1 Aritmetik. Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga poäng. Lösningar till diagns- prv i Matte c Kap Aritmetik Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga päng. Uträkningarna ska vara läsliga, förståeliga ch väl strukturerade. Det är inte tillåtet att använda

Läs mer

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem. Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Att beskriva och benämna

Att beskriva och benämna Naturvetenskap Gymnasieskla Mdul: Naturvetenskapens karaktär ch arbetssätt Del 4: Att beskriva ch benämna Att beskriva ch benämna Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakb Gyllenpalm ch Per-Olf Wickman, Stckhlms

Läs mer

dv dt a 1 positiv ger acc riktad nedåt. m/s a 3 negativ ger acc riktad uppåt

dv dt a 1 positiv ger acc riktad nedåt. m/s a 3 negativ ger acc riktad uppåt Tentamen FY58 Mekanik HI -6- En hissreparatör under utbildning har lagat en hiss i ett höghus För att prva den nyreparerade hissen åker han ned med hissen Deras fart sm funktin av tid är plttad i figuren

Läs mer

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt

Läs mer

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet. Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):

Läs mer

Tentamensinstruktioner. Vid skrivningens slut

Tentamensinstruktioner. Vid skrivningens slut Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP14/TEN1 OPTIMERINGSLÄRA GRUNDKURS för I och Ii Datum: 13:e januari 2011 Tid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Kurslitteratur av Lundgren m fl: Optimeringslära

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 011 Student sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Pängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tm m du inte vill besvara den frågan. Gissa

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidatinstal Niklas Dahrén Oxidatinstalet avslöjar undersktt eller översktt på elektrner Oxida'nstalet: Oxida'nstalet avslöjar m en atm har e4 översk4 eller e4 undersk4 på elektrner jämfört med si4 laddade

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

PTG 2015 övning 3. Problem 1

PTG 2015 övning 3. Problem 1 PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Olika typer av fettsyror del 2. Niklas Dahrén

Olika typer av fettsyror del 2. Niklas Dahrén Olika typer av fettsyrr del 2 Niklas Dahrén Fettsyrrnas namn ch kemiska beteckning De flesta fe)syrr har e) trivialnamn sm vanligtvis har kppling 0ll vart fe3syran först hi3ades (t.ex. en speciell växt,

Läs mer

Tentamen i Kemi för Kf1 (KOO081) (även med tillval biokemi KOK045) måndag 070312 08.30-13.30 (5 timmar)

Tentamen i Kemi för Kf1 (KOO081) (även med tillval biokemi KOK045) måndag 070312 08.30-13.30 (5 timmar) Kemi K081 och Biokemi KK045 (tillval) 2007 03 12 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKLA SEKTINEN FÖR KEMI- CH BITEKNIK Tentamen i Kemi för Kf1 (K081) (även med tillval biokemi KK045) måndag 070312 08.30-13.30

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Anvisning Registreringsteknik

Anvisning Registreringsteknik Anvisning Registreringsteknik För att den digitala pennan ska registrera krrekt, följ nedan anvisning: 1 Krk = av/på-knapp Krken fungerar sm en av/på-knapp på den digitala pennan. För att pennan ska fungera

Läs mer

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2014-01-14 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2014-01-14 kl. 08.30-12.30 CHALMERS (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM09/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM09 och KVM090) 204-0-4 kl. 08.30-2.30

Läs mer