Oxidationstal. Niklas Dahrén
|
|
- Maja Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Oxidatinstal Niklas Dahrén
2 Oxidatinstalet avslöjar undersktt eller översktt på elektrner Oxida'nstalet: Oxida'nstalet avslöjar m en atm har e4 översk4 eller e4 undersk4 på elektrner jämfört med si4 laddade grund'llstånd. Oxida'nstalet avspeglar alltså hur pass xiderat/reducerat e4 ämne är. Oxida'nstal förkrtas?a sm OT. Oxida'nstalet kan vara psi'vt, nega'vt eller nll: E4 psi'vt tal visar a4 atmen helt eller delvis (par'ellt) har förlrat elektrner (= xiderats) medan e4 nega'vt tal visar a4 atmen helt eller delvis har få4 elektrner (= reducerats). Oxida'nstalet skrivs med rmerska siffrr: I= 1 II= 2 III= 3 IV= 4 V= 5 VI= 6 VII= 7 VIII= 8 IX= 9 X= 10 Framför den rmerska siffran skriver vi minus eller plus berende på m talet är nega'vt eller psi'vt. Om talet är psi'vt kan vi även välja a4 utesluta plustecknet; +III eller enbart III. Oxida'nstalet anges all'd för varje enskild atm. Oxida'nstalet används för a:: Balansera reak'nsfrmler. Ta reda på m e4 ämne xideras eller reduceras i en redxreak'n.
3 Regler för att bestämma xidatinstalet Grundämnen sm ej ingår i kemiska föreningar har xida'nstalet 0: Grundämnen sm ej ingår i kemiska föreningar har ej tagit emt eller avgivit elektrner ch har därför xida'nstalet 0. Exempel: I N 2 har varje kväveatm xida'nstalet 0. I metallen natrium har alla natriumatmer xida'nstalet 0. Flur har all'd xida'nstalet -I: Flur är det mest elektrnega'va ämnet ch kmmer därför i kemiska föreningar all'd vara bäst på a4 a4rahera valenselektrner. Flur har 7 egna valenselektrner ch kan därför a4rahera y4erligare 1 valenselektrn. Exempel: Fluratmen i NaF har -I ch de båda fluratmerna i OF 2 har xida'nstalet -I (syreatmen har +II). I alla kemiska föreningar har syre xida'nstalet -II (förutm i perxider eller i föreningar med flur): Syre är mycket elektrnega'vt ch drar åt sig valenselektrner från de flesta andra ämnen (ej från flur sm är ännu mer elektrnega'vt). Syre drar åt sig 2 elektrner för a4 få ädelgasstruktur ch får då e4 elektrnöversk4 sm betecknas -II. Exempel: I CO 2 har varje syreatm xida'nstalet -II (klatmen har +IV).
4 Regler för att bestämma xidatinstalet I kemiska föreningar med ickemetaller har väte xida'nstalet +I: Väte har låg elektrnega'vitet jämfört med andra ickemetaller ch förlrar därför sin enda valenselektrn i föreningar med ickemetaller. Väte får därför e4 elektrnundersk4 sm betecknas +I. Exempel: I CH 4 har varje väteatm xida'nstalet +I (kl har -IV). I kemiska föreningar med metaller har väte xida'nstalet -I: Väte har högre elektrnega'vitet jämfört med metallerna ch kmmer därför i föreningar med metaller a4 dra åt sig en valenselektrn från metallen. Väte får då e4 elektrnöversk4 sm betecknas -I. När väteatmen drar åt sig en valenselektrn så bildas en s.k. hydridjn, H -. Exempel: I jnföreningen natriumhydrid (NaH) har väte xida'nstalet -I (natrium har +I).
5 Regler för att bestämma xidatinstalet För atmjner är xida'nstalet lika med laddningen: Laddningen avslöjar m ämnet har avgivit eller upptagit elektrner ch därmed m ämnet har e4 elektrnundersk4 eller elektrnöversk4. Därför är laddningen lika med xida'nstalet. Exempel: I Ca 2+ har kalcium xida'nstalet +II ch i O 2- är xida'nstalet -II. I en jnförening ska summan av jnernas xida'nstal vara lika med nll: Om en jn avger 2 elektrner så måste den andra ta emt 2 elektrner. Ne4laddningen i en jnförening blir därför all'd nll ch därför ska även summan av xida'nstalen vara lika med nll. Exempel: I Ca 2+ har kalcium xida'nstalet +II ch i O 2- är xida'nstalet -II.
6 Regler för att bestämma xidatinstalet I en sammansa: jn ska summan av xida'nstalen bli lika med jnladdningen: Sammansa4a jner består av flera atmer sm si4er ihp ch bildar en kemisk förening. Men jämfört med andra kemiska föreningar har denna förening sm helhet e4 elektrnöversk4 eller undersk4 (är laddad). När vi anger xida'nstalet för de ingående atmerna så ska summan vara detsamma sm den ttala laddningen hs den sammansa4a jnen. Exempel: I NO 3 - har varje syreatm xida'nstalet -II. Ttalt finns det 3 syreatmer vilket innebär ttalt -VI i xida'nstal för alla syreatmer. Kväveatmen måste då ha xida'nstalet +V m den ttala jnladdningen ska bli -I. I en laddad kemisk förening ska summan av xida'nstalen bli nll: Om en atm i en kemisk förening drar åt sig 2 elektrner (ch därmed får xida'nstalet -II) så måste en eller flera andra atmer i samma kemiska förening förlra 2 elektrner. Det kan möjligen vara 1 eller 3 elektrner sm förlras! Exempel: I H 2 O har syreatmen xida'nstalet -II ch varje väte +I. Summan av xida'nstalen blir då nll.
7 Regler för att bestämma xidatinstalet Klatmer kan ha xida'nstal från +IV 'll -IV: Klatmer har 4 valenselektrner ch kan därför skapa maximalt 4 bindningar 'll andra atmer. Klatmens xida'nstal är berende av hur elektrnega'va de andra atmerna är. Om klatmen binder 'll 4 atmer sm är mer elektrnega'va än klatmen kmmer klatmen förlra sina 4 valenselektrner ch därmed få xida'nstalet +IV. Men m klatmen binder t.ex. 4 atmer sm är mindre elektrnega'va än klatmen så kmmer klatmen få xida'nstalet -IV. Exempel: I CH 4 har klatmen -IV i xida'nstal e?ersm klatmen har högre elektrnega'vitet jämfört med väteatmerna. I CO 2 har däremt klatmen +IV e?ersm syreatmerna har högre elektrnega'vitet (vik'gt a4 förstå a4 summan av xida'nstalen ska vara nll).
8 Regler för att bestämma xidatinstalet Typ av ämne: Oxida'nstal: Exempel: Grundämnen (atmer) sm ej ingår i en kemisk förening: 0 Syreatmerna i O 2 har xida'nstalet 0. Fluratmerna i F 2 har xida'nstalet 0. Fluratmer i kemiska föreningar: -I Fluratmerna i OF 2 har xida'nstalet -I (syreatmen +II). Syreatmer i kemiska föreningar (förutm i perxider eller i föreningar med flur): -II (i H 2 O 2 har syre -I ch i OF 2 +II) Syreatmerna i H 2 O har xida'nstalet -II. Syreatmerna i CO 2 har xida'nstalet -II. Vanliga jner (t.ex. Na +, Mg 2+, Cl - ): Samma sm jnladdningen. Na + i saltet NaCl har xida'nstalet +I. Mg 2+ i saltet MgCl 2 har xida'nstalet +II. Jnföreningar: Sammansa:a jner (t.ex. NO 3- ): Väteatmer i kemiska föreningar med ickemetaller: Väteatmer i kemiska föreningar med metaller: Summan av de ingående jnernas xida'nstal ska vara lika med nll. Summan av xida'nstalen ska vara lika med jnladdningen. I saltet MgCl 2 har Mg +II ch varje Cl -I vilket innebär a4 summan är lika med nll. I NO 3 - har N +V ch varje O -II vilket innebär a4 summan är lika med -I. +I Väteatmerna i H 2 O har xida'nstalet +I. Väteatmerna i CH 4 har xida'nstalet +I. Väteatmerna förekmmer då sm hydridjner (H - ) ch har därför xida'nstalet -I. Väteatmerna i NaH har xida'nstalet -I. Väteatmerna i KH har xida'nstalet -I.
9 Regler för att bestämma xidatinstalet Typ av ämne: Oxida'nstal: Exempel: Metaller i kemiska föreningar: All'd psi'va xida'nstal. Alkalimetallerna (grupp 1) i kemiska föreningar: De alkaliska jrdartsmetallerna (grupp 2) i kemiska föreningar: Metallerna i grupp 3-12 i kemiska föreningar: Oladdade kemiska föreningar: Klatmer: +I Natriumjnen i NaCl har xida'nstalet +I. Kaliumjnen i KF har xida'nstalet +I. +II Berr lite på. Vissa av dessa metaller kan avge lika antal valenselektrner i lika situa'ner. Järn avger t.ex. 2 eller 3 valenselektrner. Summan av de ingående atmernas xida'nstal ska vara 0. I övrigt gäller de regler sm har beskrivits 'digare för resp. ämne. Från -IV 'll +IV berende på vilka andra atmer klatmerna binder 'll. Magnesiumjnen i MgO har xida'nstalet +II. Kalciumjnen i CaCl 2 har xida'nstalet +II. Järnjnen i FeCl 2 har xida'nstalet +II. Järnjnen i FeCl 3 har xida'nstalet +III. Väteatmerna i CH 4 har xida'nstalet +I. E?ersm summan ska vara lika med nll kan vi lista ut a4 klatmen har -IV. Klatmen i CH 4 har -IV. Klatmen i CO 2 har +IV.
10 Uppgift 1: Ange xidatinstalen för de lika atmerna i a) N 2 b) NH 3 c) CaCl 2 d) SO 4 2- Svar ch förklaring: a) N= 0. Oxida'nstalet för varje kväveatm är 0. Alla grundämnen i fri frm har xida'nstalet 0. b) N= -III. H= +I. Vi vet a4 väte all'd har +I i föreningar med ickemetaller. Vätena har 'llsammans +III ch då måste xida'nstalet för kväve vara -III e?ersm summan ska bli nll. c) Ca 2+ = +II. Cl - = -I. De4a är en jnförening ch då är xida'nstalet lika med jnernas laddning. Kalcium 'llhör grupp 2 ch har därför laddningen 2+. Cl 'llhör grupp 17 ch har därför laddningen 1-. d) S= +VI. O= -II. De4a är en sammansa4 jn. Syre har i strt sä4 all'd -II i kemiska föreningar. E?ersm det finns 4 syre så är det ttala xida'nstalet för alla syreatmer; -VIII. Svavelatmen måste då ha xida'nstalet +VI e?ersm summan ska bli lika med jnens laddning sm är 2-.
11 Uppgift 2: Ange xidatinstalen för de lika atmslagen i HNO 3 Svar: H= +I N= +V O= -II Förklaring: O har all'd -II (förutm några få undantag). 3 syre medför ttalt -VI. H har all'd +I i föreningar med icke metaller. I en laddad kemisk förening ska summan av xida'nstalen vara nll. N måste då ha +V.
12 Uppgift 3: Ange xidatinstalen för de lika atmslagen i PbSO 4 Svar: Pb= +II S= +VI O= -II Förklaring: SO 4 är en sammansa4 jn (sulfatjn) med laddningen 2- (SO4 2- ). O har all'd -II. Fyra syre innebär ttalt -VIII i xida'nstal för alla syreatmer 'llsammans. Summan av xida'nstalen i en sammansa4 jn ska vara lika med jnens laddning (alltså -II). S måste alltså ha xida'nstalet +VI. PbSO 4 är e4 salt (metall + icke metall). I e4 salt är summan av laddningarna all'd nll. SO 4 -jnen har laddningen 2- ch då måste Pb ha laddningen 2+. Alltså SO4 2- ch Pb 2+. Oxida'nstalet för en atmjn är all'd lika med laddningen. Pb 2+ har alltså xida'nstalet +II.
13 Metallerna i grupp 3-12 kan ha lika xidatinstal Metallerna i grupp 3-12 är lite kns'ga : I lika sammanhang kan samma metall avge lika antal valenselektrner. Järn kan t.ex. avge 2 eller 3 valenselektrner ch bildar då jnerna Fe 2+ respek've Fe 3+. Oxida'nstalen för järn blir då: Fe 2+ = +II Fe 3+ = +III För a: kunna lista ut xida'nstalet hs dessa metaller måste vi ta hjälp av den nega'va jnen sm ingår i den kemiska föreningen ch den frmel sm föreningen har. Exempel: Saltet järnflurid förekmmer i 2 frmer, FeF 2 ch FeF 3. Vi vet a4 flur drar 'll sig 1 elektrn från järn ch all'd får xida'nstalet -I. Med hjälp av antalet fluridjner i frmeln kan vi lista ut vilket xida'nstal sm varje järnjn har (summan ska ju bli nll!). FeF 2 = Järnjnen måste ha xida'nstalet +II m summan ska bli 0, namnet på saltet blir då järn(ii)flurid. FeF 3 = Järnjnen måste ha xida'nstalet +III m summan ska bli 0, namnet på saltet blir då järn(iii)flurid.
14 Uppgift 4: Ange xidatinstalet för järn i FeCl 2 resp. FeCl 3 Svar: I FeCl 2 har Fe xida'nstalet +II ch i FeCl 3 har Fe xida'nstalet +III. Förklaring: FeCl 2 ch FeCl 3 består båda av järnjner ch klridjner. Klridjner har i jnföreningar all'd laddningen 1- ch därmed ckså xida'nstalet -I e?ersm klr tar emt 1 elektrn för a4 få ädelgasstruktur. Om varje klridjn har laddningen 1- ch xida'nstalet -I så vet vi även a4 saltet FeCl 2 innehåller järnjner med beteckningen Fe 2+ ch xida'nstalet +II e?ersm summan av xida'nstalen ska bli nll. Vi vet då även a4 saltet FeCl 3 innehåller järnjner med beteckningen Fe 3+ ch xida'nstalet +III e?ersm summan av xida'nstalen ska bli nll. Den första föreningen heter järn(ii)klrid ch den andra järn(iii)klrid.
15 Uppgift 5: Ange xidatinstalet för kppar i CuCl resp. i CuCl 2 Svar: I CuCl har Cu xida'nstalet +I ch i CuCl 2 har Cu xida'nstalet +II. Förklaring: CuCl ch CuCl 2 består båda av kpparjner ch klridjner. Klridjner har i jnföreningar all'd laddningen 1- ch därmed ckså xida'nstalet -I e?ersm klr tar emt 1 elektrn för a4 få ädelgasstruktur. Om varje klridjn har laddningen 1- ch xida'nstalet -I så vet vi även a4 saltet CuCl innehåller kpparjner med beteckningen Cu + ch xida'nstalet +I e?ersm summan av xida'nstalen ska bli nll. Vi vet då även a4 saltet CuCl 2 innehåller kpparjner med beteckningen Fe 2+ ch xida'nstalet +II e?ersm summan av xida'nstalen ska bli nll. Den första föreningen heter kppar(i)klrid ch den andra kppar(ii)klrid.
16 Uppgift 6: Skriv frmeln för jnföreningen kppar(i)xid Svar: Cu 2 O. Lösning: Kppar(I) avslöjar a4 kpparjnen har laddningen 1+ ch därmed även xida'nstalet +I. Oxidjner har -II i xida'nstal (syre drar all'd, med några få undantag, 'll sig 2 elektrner från andra ämnen). När vi skriver frmler för jnföreningar måste vi balansera laddningarna ch därmed även xida'nstalen. Det ska vara lika många plus sm minus. Frmeln för jnföreningen (saltet) blir därför: Cu 2 O. Cu +I Cu +I + O = 0 -II
17 Oxidatinstal kan användas för att lista ut vilka ämnen sm xideras resp. reduceras Om xida'nstalet ökar för e: ämne (blir mer psi'vt) innebär det a4 ämnet har förlrat elektrner helt eller delvis. Ämnet har alltså xiderats. 0 +II Exempel: Cu Cu 2+ Ökat xida'nstal= Oxida'n. Om xida'nstalet minskar för e: ämne (blir mer nega'vt) innebär det a4 ämnet har tagit emt elektrner helt eller delvis. Ämnet har alltså reducerats. +II 0 Exempel: Cu 2+ Cu Minskat xida'nstal= Reduk'n.
18 Uppgift 7: Vilket ämne xideras resp. reduceras i nedanstående reaktin? Lösning: 0 +II +III 0 2Al + 3Pb 2+ 2Al Pb Ämne: Oxida'nstal före reak'nen: Oxida'nstal e_er reak'nen: Förändring: Aluminium: 0 +III Ökat xida'nstal Bly: +II 0 Minskat xida'nstal Oxida'n eller reduk'n? Oxida'n Reduk'n Svar: Aluminium (Al) xideras ch bly (Pb 2+ ) reduceras i reak'nen.
19 Uppgift 8: Vilket ämne xideras resp. reduceras i nedanstående reaktin? Lösning: Ämne: +III -II +II -II 0 +IV -II Fe 2 O 3 + 3CO 2Fe + 3CO 2 Oxida'nstal före reak'nen: Oxida'nstal e_er reak'nen: Förändring: Järn: +III 0 Minskat xida'nstal Oxida'n eller reduk'n? Reduk'n Syre: -II -II Oförändrat Inget har hänt Kl: +II +IV Ökat xida'nstal Oxida'n Svar: Järn reduceras ch kl xideras i reak'nen. Med syret sker varken xida'n eller reduk'n.
20 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h:p:// h:p://
Oxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidatinstal Niklas Dahrén Vad innebär xidatinstal? Oxidatinstalet: Oxidatinstalet avslöjar m en atm har ett översktt eller ett undersktt på elektrner jämfört med sitt laddade grundtillstånd. Oxidatinstalet
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ett ämne (atm eller jn) får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges fullständigt eller till viss del (partiellt).
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ämnet får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges helt eller delvis (xidatinstalet ökar). Reduktin: Ämnet
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? ü Jämviktsreak-n ch jämvikt: En jämviktsreak/n är en reak/n sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reak/n) ch sm går
Läs merAtomens uppbyggnad. Niklas Dahrén
Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av
Läs merDagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merKovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén
Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merOlika typer av fettsyror del 2. Niklas Dahrén
Olika typer av fettsyrr del 2 Niklas Dahrén Fettsyrrnas namn ch kemiska beteckning De flesta fe)syrr har e) trivialnamn sm vanligtvis har kppling 0ll vart fe3syran först hi3ades (t.ex. en speciell växt,
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merAtomer, molekyler och joner
Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merOlika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén
Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merOlika typer av fettsyror del 1. Niklas Dahrén
Olika typer av fettsyrr del 1 Niklas Dahrén Fettsyrr är karbxylsyrr Fe$syrr är karbxylsyrr vilket innebär a- de består av en klvätekedja sm si-er ihp med en karbxylgrupp (- COOH eller egentligen - COO
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs mer4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merAtomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén
Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med
Läs merAtt skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén
Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska
Läs merJonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merFramkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén
Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merJämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan
Läs merStökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Läs merBeräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén
Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Vilken masshalt har de olika grundämnena i va6en? 2. Vad blir volymhalten etanol och va6en
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merLaboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Läs merKapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metden 1.3 Strheter ch enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 1.6 Enhetsknvertering 1.7 1.8 Densitet 1.9 Avsnitt
Läs merDipol-dipolbindning. Niklas Dahrén
Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merKovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén
Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merDet mesta är blandningar
Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merTESTA DINA KUNSKAPER I KEMI
TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merAvancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén
Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merExoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merBohrs atommodell. Vätespektrum. Uppdaterad:
Bhrs atmmdell Uppdaterad: 17121 Har jag använt någn bild sm jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag brt den. christian.karlssn@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superpsitin / [2] Bhrs atmmdell (pstulaten)
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Läs merBeräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén
Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna
Läs merSvar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merKapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Läs merSvar till Tänk ut-frågor i faktaboken
Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merEkologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merTentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl
entamen i lekylär växelverkan ch dynamik, KFK9 Lund 57 kl 4. 9. illåtna hjälpmedel: iniräknare ( med tillhörande handbk, utdelat frmelblad samt knstantblad, KFK9. Slutsatser skall mtiveras ch beräkningar
Läs merReaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merSkriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs mer