REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER"

Transkript

1 KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger

2 Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li och 958 st 7 Li. Litiumatomens genomsnittliga massa ges av: 74 6,0151u ,0160u 6,941733u 6,94u Mol och stökiometri 3.1 a. m O 16,0u + 16,0u 3,0u b. m NH3 14,0u + 1,008u 3 17,04u 17,0u c. m C6 H 1 O 6 1,0u 6 + 1,008u 1+16,0u 6 180,096u 180u d. m NH CH COOH 14,0u+1,008u 5+1,0u +16,0u 75,04u 75,0u 3. a. masshalten m Ag 107,9u 0, ,% 107,9u+35,5u m AgCl b. m Ag 0,00g 0, , g 0,150g 3.3 a. M N 14,0g/mol 8,0g/mol b. M CH4 1,0g/mol+1,008g/mol 4 16,03g/mol 16,0g/mol c. M CaSO4 40,1g/mol+3,1g/mol+16,0g/mol 4 136,g/mol 136g/mol d. M CH3 CH OH 1,0g/mol +1,008g/mol 6+16,0g/mol46,048g/mol 46,0g/mol 3.4 Ekvation 3.6 ger att: a. m M n 4,3g/mol 3,5mol 85,05g 85g b. m M n 18,016g/mol 3,5mol 63,056g 63g c. m M n (7,0+(14,0+16,0 3) 3)g/mol 3,5mol 745,5g 0,75kg d. m M n (1,0 +1, ,0 )g/mol 3,5mol 10,11g 0,1kg 3.5 Ekvation 3.6 ger att: a. n m 3,5g 0,144039mol 0,14 mol M 4,3g/mol b. n m 3,5g 0,194717mol 0,19 mol M (1, ,0)g/mol c. n m 3,5g 0, mol 0,016 mol M (7,0+(14,0+16,0 3) 3)g/mol d. n m 3,5g 0,05830mol 0,058 mol M (1,0 +1, ,0 )g/mol

3 3.6 Antalet atomer n N A a. n N A 0,5mol 6, /mol 1, , b. I varje molekyl C H O F finns det kolatomer. n N A 0,5mol 6, /mol 3, , Ekvation 3.6 ger att: a. m O n O M O 0,5mol 16g/mol 4g b. I varje molekyl C H O F finns det syreatomer. Därför blir massan syre m O n O M O 0,5mol 16g/mol 8g 3.8 Anta att vi har 100 g av ämnet. n C m C 6,7g,5mol 1,0g/mol M C n O m O 71,1g 4,44375mol 16,0g/mol M O n H m H,0g,185397mol 1,008g/mol M H Empirisk formel: CHO. M CHO (1,0+1,008+16,0 )g/mol 45,008g/mol 90g/mol 45,008g/mol Molekylformel: (CHO ) eller C O 4 H. 3.9 a. 15,0g 0, ,0% 100g+15g b. 15,0 0,150 15,0% 100 c. c n m 15,0g V MV (3,0+35,5)g/mol 0,100dm 3,564106mol/dm 3,6M 3.10 a. c CuCl ncucl m CuCl 5,0g V M CuCl V (63,5+35,5 )g/mol 0,50dm 3 0, mol/dm3 0,743M [Cu + ] c CuCl 0,743M [Cl ] c CuCl 1,49M 3

4 b. c Mg(NO3 ) nmg(no 3) m Mg(NO 3) 5,0g 0, mol/dm 3 0,674M V M Mg(NO3) V (4,3+(14,0+16,0 3) )g/mol 0,50dm 3 [Mg + ] c Mg(NO3) 0,674M [NO 3 ] c Mg(NO3) 1,35M c. c Al (SO 4 ) 3 nal (SO4)3 m Al (SO4)3 5,0g 0,91414mol/dm 3 0,9M V M Al(SO4)3 V (7,0 +(3,1+16,0 4) 3)g/mol 0,50dm 3 [Al 3+ ] c Al(SO4)3 0,58487M 0,584M [SO 4 ] 3 c Al(SO4)3 0,876441M 0,876M 3.11 a. c 0,500M 0,15M 4 b. c 0,500M 0,100M 5 c. c c 1V 1 0,500M 5ml 0,050M V 50ml d. c c 1V 1 0,500M 0,01dm 3 0,01M V 50dm Vi beräknar först hur stor substansmängd vi tar ut ur lösning A och B, och därefter dividerar vi den med den totala volymen. n Mn +, A 0,00mol/dm 3 0,015dm 3 0,003mol n Mn +, B 0,300mol/dm 3 0,045dm 3 0,0135mol c n tot (0,003+0,0135)mol 0,75mol/dm 3 0,75M V tot (0,015+0,045)dm c tot n tot n A +n B c A V A + c B V B V tot V tot V tot Men eftersom V tot V A + V B och V B V tot V A kan vi skriva att c tot c AV A + c B (V tot V A ) V tot Nu kan vi lösa ut V A : c tot V tot c A V A + c B (V tot V A ) c tot V tot c A V A + c B V tot c B V A c tot V tot c B V tot c A V A c B V A c tot V tot c B V tot (c A c B )V A c tot V tot c B V tot VA ca c B 4

5 Och så sätter vi in värdena från uppgiften: V A 0,150M 0,100dm 3 0,100M 0,100dm 3 0, dm 3 33,3ml (0,50 0,100)M Till slut kan vi också räkna ut : V B 100ml 33,3ml 66,7ml 3.15 n CaO n CaCO 3 m CaCO 3 17g M CaCO 3 (40,1+ 1,0 + 16,0 3)g/mol 1, mol m CaO n CaO M CaO 1, mol (40,1+ 16, 0)g/mol 71,17584g 71,g 3.16 Vi börjar med att beräkna hur mycket nickelmetall man skulle ha fått om utbytet hade varit 100 %: n Ni n NiO m NiO 00000g M NiO (58, 7+ 16, 0)g/mol 677,376mol m Ni n Ni M Ni 677,376 mol 58,7g/mol ,98g Men man fick ju bara 11 kg vid reaktionen. Därför blir utbytet: 11000g 0, ,0% ,98g 3.17 Reaktionsformel: Fe 3 O 4 + 4CO 3Fe + 4CO Vi börjar med att räkna ut hur mycket Fe 3 O 4 man har: n Fe 3 O 4 m Fe 3 O g M Fe 3 O 4 (55,8 3+16,0 4 )g/mol 160,7606mol Reaktionsformeln säter att n Fe3 O 4 : n Fe 1 : 3, och därför får vi att: n Fe 3 n Fe3 O ,7606mol 648,818mol och m Fe n Fe M Fe 648,818mol 55,8g/mol ,3g Men utbytet är ju 85 %. Då får vi: m Fe 0, ,3g ,6g 307kg 3.18 a. n H,00mol n Br m Br 400 g, mol M Br 79, 9 g/mol Reaktionsformeln ger att n H : n Br 1:1. Därför behöver vi lika mycket H som Br men det har vi inte! Vi ser att H kommer att ta slut först. Därför är den begränsande. 5

6 b. Reaktionsformeln ger att n H : n HBr 1 :. Därför blir n HBr n H,00mol 4,00mol och m HBr n HBr M HBr 4,00mol (1,008+79,9)g/mol 33,63g 34g 3.19 Vi börjar med att skriva reaktionsformeln: N + H NH 3 Den balanseras till: N + 3H NH 3 a. Den balanserade reaktionsformeln ger att n N : n H 1 : 3. Det betyder att vi behöver 3 gånger så många H som N. Men enligt uppgiften har vi bara 1,0 mol av vardera H och N. För att all N ska reagera, skulle vi ha behövt 3,0 mol H. Därför är vätgasen, H, begränsande. Den balanserade reaktionsformeln ger att n N : n NH3 3 :. Därför får vi att n NH3 n H 1,00 mol 0,67 mol 3 3 b. Vi bestämmer den begränsande reaktanten. n N m N 1, 0g M N 14,0 g/mol 0, mol n H m H M H 1, 0g 1,008 g/mol 0, mol Vi ser att den här gången är det mängden N som är begränsande. Nu kan vi beräkna den maximala massan NH 3 som kan bildas: n NH3 n N 0, mol 0, mol m NH3 n NH3 M NH3 0, mol (14,0+1,008 3)g/mol 1,16g 1,g 6

7 4. Gaser 4.1 a. ( ,15)K 173,15K b. (0+73,15)K 73,15K c. (5+73,15)K 98,15K d. (73+73,15)K 546,15K 4.3 p nrt V 0,5 mol 8,314 Nm mol K (5+ 73,15) K 0, 05 m 4788,191N/m 5 kpa V nrt p 40,0mol 8,314Nm mol K (18,0 + 73,15)K 0,968484m 3 0,968 m N/m 4.5 T pv nr N/m 0,50m 3 10,0mol 8,314 Nm mol K 304, 60669K 305K 4.6 a. b. n pv RT N/m 0,00300m 3 0, mol 0,134mol 8,314 Nm mol K 73,15K p nrt V 0, mol 8,314 Nm mol K ( ,15) K ,55 N/m 7, 10 5 Pa 0,00050m a. b. H M H V m N M N V m 1, 008 g/mol 4, 5dm 3 /mol 0,088571g/dm 3 0,083 g/dm 3 14,0 g/mol 4,5dm 3 /mol 1, g/dm3 1,14g/dm 3 c. M Ne Ne 0,g/mol V m 4,5dm 3 /mol 0, g/dm3 0,83 g/dm 3 d. SF 6 M SF 6 V m (3,1+19,0 6 )g/mol 4,5dm 3 /mol 5,963653g/dm 3 5,96g/dm pv nrt nr p V T Eftersom n, R och p är konstanta får vi att V 1 T 1 V T och att T V T 1 V 1 500ml (7+ 73,15)K 350ml 48,78571K 49K 7

8 4.10 C + O CO (g) n C m C 5,1 g 0, mol M C 1,0g/mol n CO n C 0, mol V CO n CO RT 0, ,314 (+ 73,15) m 3 0, m 3 10dm 3 p C H 5 OH + O CO (g) + 3H O(g) n C H 5 OH m C H 5 OH M C H 5 OH V C H 5 OH M C H 5 OH 0,789g/ml 5,00ml (1 +1, ,0)g/mol 0, mol n gas (+3) n C H 5 OH 5 0, mol 0,483573mol 0,48mol p tot n gas RT V 0, ,314 ( ,15) Pa 40077,91Pa 0, kPa p H O 3 5 p tot ,91Pa 40166,75 40kPa 4.1 H (g) + O (g) H O(g) Molförhållande: :1: n O m O M O 1,00g 16,0 g/mol Eftersom det finns betydligt fler vätgasmolekyler än syrgasmolekyler, kommer syret att ta slut först. Alltså är O begränsande. Reaktionsformeln ger att 0,065mol n H m H 1,00g M H 1,008 g/mol 0, mol n H n O 0, mol 0,065mol 7, > 1 n H O n O 0,065mol 0,15mol H (g) + O (g) H O(g) före reakt. 0, ,065 0 mol förändr. 0,065 0,15 0, ,065 0,15 mol efter reakt. 0, , ,15 mol p n tot RT V (0, ,15) 8, ,00100 Pa ,8Pa 1, Pa 8

9 4.13 a. O (g) + H (g) H O(g) b. n O m O 1, 00g 0,0315 mol M O 16,0 g/mol n H m H M H 1, 00g 1,008 g/mol 0, mol Mängden O är begränsande, eftersom n O < 1 n H c. n H O n O 0,0315mol 0,065mol d. Eftersom all syrgas går åt i reaktionen, blir n O 0. Reaktionsformeln ger att n O : n H 1 :. Vi kan beräkna den mängd H som går åt i reaktionen: n H, förändring n O 0,0315mol 0,065mol Mängden vätgas efter reaktion blir då: n H, efter reaktion (0, ,065)mol0, mol 0,434mol e. p n tot RT V (n O + n H + n H O ) RT V (0+0, ,065)mol 8,314 Nm mol K 373 K ,96N/m 1, Pa 0, 00100m 3 9

10 6. Termokemi 6.3 ΔH 9kJ 184kJ 6.4 c. ΔH f, CIO 76kJ +138kJ 6.5 a. n NH4 NO 3 m NH 4 NO 3 M NH4 NO 3 100g (14,0 +1, ,0+16,0 3)g/mol 1,49500mol 1,5mol b. q n NH4 NO 3 ΔH 1, J 33111,7553J 33,1kJ c. C q m T 33111,7553J ( )g 7,3K 4, J g K 4,1J K 1 mol a. n KOH m KOH 10,0g M KOH (39,1+16,0 +1,008)g/mol 0, mol 0,178mol b. q CmΔT 4,1 J / mol K (10,0+500)g 4,7K 987,7J 9,83kJ c. q 987,7J n KOH 0,178704mol 55141, 59 J/mol H 55141,59 kj 55,1kJ 6.7 a. n Zn(NO 3 ) m Zn(NO 3 ) M Zn(NO 3 ) 15 g (65,4 +(14,0 +16,0 3) )g/mol 0, mol 0,079mol b. q n Zn(No3 ) ΔH 0, ,9kJ 6, kJ 6,64kJ c. T q Cm 6644,66737J 4,1 J mol K (15 +50)g 6, K T,0 C +6, C 8, C 8,1 C 6.8 m H O q och q m Csl ΔH. Vi får då att CΔT m H O m CslΔH och att m Csl mh OCΔT 100 4,1 5,0 g 0, g 617 mg CΔT ΔH q nδh c, H 15mol 85,8kJ/mol 487kJ 4,3MJ 6.10 q n H c, C H m M H c, C H 15 g (1, 0 +1,008 )g/mol 199 kj/mol748,9618kj 0,75MJ 6.11 q n H c, CH3 OH n q H c, CH3 OH 1000kJ 715,0kJ/mol 1, mol 1,399mol 10

11 6.1 q n H c, C 8 H 18 m M H c, C 8 H 18 m qm H c, C 8 H kJ (1,0 8 +1,008 18)g/mol 551 kj/mol 31,06409g 31, 06g 6.13 Vi räknar ut den värmemängd som måste föras till vattnet för att värma det: q Cm H OΔT 4,18 J / gk 1000g (100 5,0)K 313,500kJ Denna värmemängd måste bildas när propanet förbränns: q n H c, C 3 H 8 m M H c, C 3 H 8 m qm H c, C 3 H 8 313,500kJ (1,0 3+1,008 8)g/mol 0kJ/mol 6, 5514g 6, g 6.14 Vi räknar ut den värmemängd som måste föras till vattnet för att värma det: q Cm H OΔT 4,18 J / gk 50g (100 15,0)K 88,85kJ Denna värmemängd måste bildas när veden förbränns: m ved 88,85kj 10,701807g 11g 8,3kj/g 6.15 Det bildas mol NO i reaktionen. Därför blir ΔH för reaktionen 90kJ 180kJ 6.16 ΔH ( 46)kJ 9kJ 6.17 Eftersom reaktionen är det omvända mot bildningen av H O, blir ΔH för reaktionen samma som för bildningsentalpin, men med omvänt tecken. ΔH +86kJ 6.18 ΔH ( 6)kJ 5kJ 6.19 Om vi lägger ihop delreaktionerna som anges i uppgiften får vi: S(s) + O (g) SO (g) SO (g) + ½O (g) SO 3 (g) ΔH 1 98kJ ΔH 97kJ S(s) + O (g) + SO (g) + ½O (g) SO (g) + SO 3 (g) S(s) + 3/O (g) SO 3 (g) ΔH tot ΔH 1 + ΔH ΔH tot 98kJ + ( 97kJ) 395kJ 11

12 6.0 Vi använder oss av delreaktionerna som anges i uppgiften, och lägger samman dem. Lägg märke till att den andra reaktionen har multiplicerats med 3. Fe O 3 (s) Fe(s) + 3/O (g) 3CO(g) + 3/O (g) 3CO (g) ΔH 1 8kJ ΔH 3 ( 84kJ) Fe O 3 (s) + 3CO(g) + 3/O (g) Fe(s) + 3/O (g) + 3CO(g) Fe O 3 (s) + 3CO(g) Fe(s) + 3CO(g) ΔH tot ΔH 1 + ΔH ΔH tot 8kJ + 3 ( 84kJ) 30kJ 6.1 a. Eftersom det går från sammanlagt fyra partiklar före reaktion till fem partiklar efter reaktion, så ökar oordningen, d.v.s. ΔS > 0. b. Eftersom det går från en fast partikel före reaktion till två lösta partiklar efter reaktion, så ökar oordningen, d.v.s. ΔS > 0. c. Eftersom det går från sammanlagt tolv partiklar i gasform före reaktion till sammanlagt sju partiklar efter reaktion, så minskar oordningen, d.v.s. ΔS < 0. d. Eftersom det går från sammanlagt tre partiklar före reaktion till en partikel efter reaktion, så minskar oordningen, d.v.s. ΔS < a. ΔH < 0 och ΔS > 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS < > < <0 Eftersom ΔG < 0 för alla T är reaktionen alltid spontan. b. ΔH < 0 och ΔS < 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS < < > <0 vid låga T >0 vid höga T Eftersom ΔG > 0 vid höga T är reaktionen inte spontan om temperaturen är för hög. c. ΔH > 0 och ΔS < 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS > < > <0 Eftersom ΔG > 0 för alla T är reaktionen aldrig spontan. (För att reaktionen, som är fotosyntesreaktionen, ska ske krävs ständig tillförsel av energi i form av solljus.) 1

13 d. ΔH > 0 och ΔS > 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS > > < <0 vid höga T >0 vid låga T Eftersom ΔG > 0 vid låga T kan reaktionen inte ske vid alltför låga temperaturer. e. ΔH < 0 och ΔS > 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS < > < <0 Eftersom ΔG < 0 vid alla T är reaktionen alltid spontan. f. ΔH > 0 och ΔS < 0. Vi utvärderar ekvation 6.1: ΔG ΔH TΔS > < > >0 Eftersom ΔG > 0 vid alla T är reaktionen aldrig spontan. 13

14 7. Kemisk jämvikt 7.9 K [HI] [H ][I ] [I ] [HI] K [H ] (1,33 M) 1,805 M 1,8M 49 0, 000 M 7.10 K [CO][H ]3 [CH 4 ][H O] [H ] 3 K [CH 4 ][H O] [CO] [H ] K [CH 4 ][H O] 3 3, M 0,00 M 0,150M 3 0, M 0,0411M [CO] 1,37 10 M 7.14 Reaktionsformeln säger oss att för varje mol HI som går åt, bildas ½ mol H och ½ mol I. [HI] [H ] [I ] före jämvikt, M ändring x + 1 x + 1 M x vid jämvikt,00 x 1 x K [H ][I ] [HI] Vi sätter in värdena och löser ut x: 1, x 1 x (,00 x) 1 x 1, (,00 x) 1 x M 1, x (,00 x) 1 x,00 x 1, (,00 x ) 1 x,00 1, , x 1 x,00 1, , x + 1 x 1, x,00 1, x 0, , Nu kan vi räkna ut [H ]: [H ] 1 x 1 0,185499M 0,064749M 0,643M 14

15 7.15 a. Q [H O][CO] [CO ][H ] 1, 00M 1, 00M 1, 00M 1, 00M 1<1,7K Eftersom Q < K kommer reaktionen att gå åt höger. b. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [CO ] [H ] [H O] [CO] före jämvikt 1,00 1,00 1,00 1,00 M ändring x x +x +x M vid jämvikt 1,00 x 1,00 x 1,00+x 1,00+x M K [H O][CO] [CO ][H ] Vi sätter in värdena och löser ut x: (1, 00+ x)(1, 00 + x) 1,7 (1, 00 x)(1, 00 x) (1,00+x) (1, 00 x) (1, 00 + x ) 1,7 (1, 00 x ) 1,7 (1, 00 x ) 1, 00 + x 1,7 1,7 x 1,00+x ( ) x 1,7 1, 00 x + 1,7 x 1+ 1,7 x 1,7 1, 00 0, ,7 Gasernas koncentration vid jämvikt: [CO ] [H ] (1,00 0, )M 0, M 0,87M [H O] [CO] (1,00 + 0, )M 1, M 1,1M 7.16 a. K [NO] [O ][N ] (0,M) 0,0968 0,097 0,50M 1,0M b. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [O ] [N ] [NO] före jämvikt 0,50 + 0,50 1,0 0, M ändring x x +x M vid jämvikt 1,0 x 1,0 x 0,+x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: 15

16 0, ,0968 (0,+x) (1, 0 x)(1, 0 x ) (0,+x) (1, 0 x) (0, +x) 0,+x (1, 0 x) 1, 0 x 0,0968 (1, 0 x) 0,+x 0,0968 0,0968 x 0,+x 0,0968 0, x + 0,0968 x x ( ) x 0,0968 0, + 0,0968 0,0968 0, + 0,0968 ( ) 0, Vi beräknar koncentrationerna på de ingående gaserna: [O ] [N ] (1,0 0,039496)M 0, M 0,96M [NO] (0,+ 0,039496)M 0,988593M 0,30M c. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [O ] [N ] [NO] före jämvikt 0,50 + 1,5 1,0 0, M ändring x x x M vid jämvikt,0 x 1,0 x 0,+x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: 0,0968 (0,+x) (,0 x)(1,0 x) Den här ekvationen kan vi inte lösa så lätt som att dra roten ur båda leden och sedan lösa ut x. Istället måste vi använda kvadreringsreglerna och utföra alla multiplikationer, för att till sist använda den generella lösningen till en andragradsekvation för att lösa ut x. 0,0968 (0, +x) (,0 x)(1, 0 x ) 0,0968 0, + 0, x +(x) 0, ,88 x +4x,0,0x x+x 3x + x 0,0968( 3x +x ) 0, ,88x +4x 0,1936 0,904x + 0,0968x 0, ,88x +4x 0,145 1,1704x 3,903x 0 x + 1,1704 3, 903 x + 0,145 3, x 1,1704 3, ,1704 3, 903 Vi beräknar koncentrationerna på de ingående gaserna: [O ] (,0 0,094364)M 1,905636M 1,9M [N ] (1,0 0,094364)M 0, M 0,91M [NO] (0,+ 0,094364)M 0,40878M 0,41M 0,145 3,903 0,

17 8. Syror och baser 8.8 HNO 3 + NaOH Na + + NO 3 + H O Reaktionsformeln säger att molförhållandet HNO 3 :NaOH 1:1. Först räknar vi ut hur stor substansmängd HNO 3 som finns i bägaren (ekvation 3.7): n HNO3 c HNO3 V HNO3 0,00mol/dm 3 0,0500dm 3 0,0100mol a. Eftersom HNO 3 :NaOH 1:1 blir n NaOH n HNO3 0,0100mol. b. V NaOH n NaOH 0,0100mol 0,0040dm 3 4,0ml c NaOH,5mol/dm 3 c. m NaOH n NaOH M NaOH 0,0100mol (3,0+16,0+1,008)g/mol0,40008g 0,400g 8.9 NaOH(aq) + HCl(aq) NaCl(aq) + H O Reaktionsformeln säger att molförhållandet HNO 3 :NaOH 1:1. n HCl c HCl V HCl 0,00mol/dm 3 0,053dm 3 0,01046mol n NaOH n HCl c NaOH n NaOH 0,01046mol 0,4184mol/dm 3 0,418M V NaOH 0,050dm a. H SO 4 (aq) + NaOH(aq) Na SO 4 (aq) + H O b. Reaktionsformeln säger att molförhållandet H SO 4 :NaOH 1:. n NaOH c NaOH V NaOH 0,50mol/dm 3 0,068dm 3 0,0067mol n HSO4 1 n NaOH 1 0,0067mol 0,0035mol c H SO 4 n HSO4 0,0035mol 0,1675mol/dm 3 0,168M V HSO4 0,000dm c. ph log[h 3 O + ] log(, ) 6,6006 < 7 Alltså är lösningen sur. d. Eftersom [OH ] > [H 3 O + ] är lösningen basisk a. [H 3 O + ] 10 ph 10,00 M 0,010M b. Eftersom HCl är en stark syra, är den fullständigt protolyserad. HCl + H O H 3 O + + Cl. Molförhållandet HCl:H 3 O + 1:1. Alltså är [H 3 O + ] c HCl 0,5M c. H SO 4 är en stark syra. I svaga lösningar är båda vätejonerna protolyserade. H SO 4 + H O H 3 O + + SO 4. Molförhållandet H SO 4 :H 3 O + 1:. Alltså är [H 3 O + ]c H SO 4 3, M 6, M 17

18 8.14 a. ph log[h 3 O + ] log(3, ) 10, ,40 b. Eftersom HCl är en stark syra, är den fullständigt protolyserad. HCl + H O H 3 O + + Cl. Molförhållandet HCl:H 3 O + 1:1. Alltså är [H 3 O + ] c HCl 0,5M ph log[h 3 O + ] log0,5 0, ,60 c. H SO 4 är en stark syra. I svaga lösningar är båda vätejonerna protolyserade. H SO 4 + H O H 3 O + + SO 4. Molförhållandet H SO 4 :H 3 O + 1:. Alltså är [H 3 O + ] c H SO 4 3, M 6, M ph log[h 3 O + ] log(6, ) 3, , 8.15 c. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [HC O 4 ] [H + ] [C O 4 ] före jämvikt 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,0100 x x x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: 5, x x 0,0100 x 5, (0,0100 x)x 5, , x x x +5, x 5, x 5 5, , , , [H 3 O + ] 6, M 8.17 HCOOH H + + HCOO K a [H+ ][HCOO ] [HCOOH] [H + ] [COO ] 10 ph M 10,9 M Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [HCOOH] [H + ] [COO ] före jämvikt 0, M ändring 10,9 +10,9 +10,9 M vid jämvikt 0,150 10,9 10,9 10,9 M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och räknar först ut K a och sedan pk a. K a 10,9 M 10,9 M (0,150 10,9 )M 1, M pk a log K a log(1, ) 3,

19 8.18 C 6 H 5 COOH H + + C 6 H 5 COO K a 10 pk a M 10 4,19 M Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [C 6 H 5 COOH] [H + ] [C 6 H 5 COO ] före jämvikt 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,350 x x x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: 10 4,19 x x 0,350 x 10 4,19 (0,350 x)x 10 4,19 0, ,19 x x x +10 4,19 x 10 4,19 0, , ,19 x ,19 0,350 0, [H + ] ph log[h + ] log 0, ,359, c. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [NH 3 ] [NH 4+ ] [OH ] före jämvikt 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,15 x x x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: 1, x x 0,15 x 1, (0,15 x)x 1, ,15 1, x x x +1, x 1, ,15 0 x 5 1, , , ,15 0, , [OH ]1, M 19

20 8.0 c. Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [CH 3 CH NH ] [CH 3 CH NH 3+ ] [OH ] före jämvikt 0, M ändring 0,750 0,00 + 0,00 + 0,00 M vid jämvikt 0,798 0,00 0,00 M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och räknar ut K b : K b 0,00 M 0,00 M 0,798M 5, M 5, M 8.1 a. [H 3 O + ] 10,5 M 5, M 5, M b. poh pk w ph 14,00,5 11,75 c. [OH ] 10 poh M 10 11,75 1, M 1, M 8. a. Syran protolyseras enligt HCl H + + Cl. Eftersom syran är stark, protolyseras den fullständigt och [H + ],0M. b. ph log[h + ] log,0 0, ,30 c. [OH ] K w 10 14,00 M 5, ,00 M [H + ],0M d. poh log[oh ] log(5, ) 14, , a. poh log[oh ] log(7, ) 4, ,140 b. ph pk w poh 14,00 4, , ,860 c. [H + ] 10 9, M 1, M 1, M 8.4 Natriumhydroxiden löses enligt följande reaktion: NaOH(s) Na + (aq) + OH (aq) c NaOH n NaOH V NaOH m NaOH MNaOH V NaOH,50g (3,0+16,0 +1, 008 )g/mol 0,100dm 3 0,64875mol/dm 3 a. Eftersom molförhållandet NaOH:OH 1:1 blir [OH ] c NaOH 0,65M b. poh log[oh ] log0, , ,04 c. [H + ] K w 10 14,00 M 1, M 1, ,00 M [OH ] 0,64875M d. ph pk w poh 14,00 0, , ,796 0

21 8.5 a. Syran protolyseras enligt HCl H + + Cl. Eftersom syran är stark, protolyseras den fullständigt och [H + ],0M. b. ph log[h + ] log,0 0, ,30 c. [OH ] K w 0, ,00 M 3, ,00 M [H + ],0M d. poh log[oh ] log(3, ) 14, , I en neutral lösning är [H + ] [OH ]. Ekvation 8.45 ger att: K w [H + ][OH ] Eftersom [H + ] [OH ] kan vi sätta båda till x och skriva: K w x x 9, M x x 9, M 3, M[H + ] ph log [H + ] log(3, ) 6, ,5 8.9 a. K a K w K b 10 14,00 M 4, M 4, M, 10 8 M b. K a K w K b 10 14,00 M 5, M 5, M 1, M c. K a K w K b 10 14,00 M 5, M, M d. K a K w K b 10 14,00 M 1, M 1, M 7, M e. K a K w K b 10 14,00 M 5, M 5, M 1, M 8.30 a. pk b pk w pk a pk w ( log(k a )) 14,00 ( log(1,0 10 )) 1,00 b. pk b pk w pk a pk w ( log(k a )) 14,00 ( log(1, )) 1, ,08 c. pk b pk w pk a pk w ( log(k a )) 14,00 ( log(5, )) 4, ,76 d. pk b pk w pk a pk w ( log(k a )) 14,00 ( log(5, )) 4, ,75 e. pk b pk w pk a pk w ( log(k a )) 14,00 ( log(4, )) 1, ,64 1

22 8.31 a. Eftersom K a -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp protolysreaktionen som en syra som protolyseras: HC O 4 H + + C O 4 Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [HC O 4 ] [H + ] [C O 4 ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,100 x x x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K a [H+ ][C O 4 ] [HC O 4 ] 5, x x M 0,100M x 5, M(0,100M x )x 5, M 5, Mx x x +5, Mx 5, M 0 x 5, M + 5, M +5, M, M[H + ] ph log[h + ] log(, ), , 65 b. Eftersom K b -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp reaktionen som en basreaktion: H BO 3 + H O H 3 BO 3 + OH Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [H BO 3 ] [H 3 BO 3 ] [OH ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,10 x x x M Vi sätter in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K b [H 3 BO 3 ][OH ] [H BO 3 ] 1, x x M 0,100M x 1, M(0,100M x)x 1, M 1, M x x x +1, M x 1, M 0 x 1, M + 1, M +1, M 1, M [OH ] poh log[ OH ] log(1, ), ph 14,00, ,11

23 c. Eftersom K a -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp protolysreaktionen som en syra som protolyseras: HSO 4 H + + SO 4 Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [HSO 4 ] [H + ] [SO 4 ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,100 x x x M Vi sätter vi in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K a [H+ ][SO 4 ] [HSO 4 ] x x 0,0100M 0,100M x 0,0100M(0,100M x)x 0,00100 M 0,0100M x x x + 0,0100M x 0,00100M 0 x 0,0100M + 0, 0100M + 0,00100M 0,070156M [H + ] ph log[h + ] log 0, , ,57 d. Eftersom pk b -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp reaktionen som en basreaktion: CO 3 + H O HCO 3 + OH Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [H BO 3 ] [H 3 BO 3 ] [OH ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,100 x x x M Vi räknar först ut K b. K b 10 pk b 10 3,68 M Därefter sätter vi in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K b [HCO 3 ][OH ] [CO 3 ] 10 3,68 x x M 0,100 M x 10 3,68 M(0,100M x )x 10 4,68 M 10 3,68 M x x x +10 3,68 M x 10 4,68 M 0 x 10 3,68 M ,68 M +10 4,68 M 4, M [OH ] poh log[oh ] log(4, ), ph 14,00, ,65 3

24 e. Eftersom pk a -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp protolysreaktionen som en syra som protolyseras: 3+ Al(H O) 6 H Al(OH)(H O) 5 Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: 3+ [Al(H O) 6 ] [H + ] + [Al(OH)(H O) 5 ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,100 x x x M Vi räknar först ut K a. K a 10 pk a 10 5,00 M Därefter sätter vi in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K b [H+ ][Al(OH)(H O) 5 + ] [Al(H O) 6 3+ ] 10 5,00 x x M 0,100M x 10 5,00 M(0,100M x )x 10 6,00 M 10 5,00 M x x x +10 5,00 M x 10 6,00 M 0 x 10 5,00 M ,00 M +10 6,00 M 9, M[H + ] ph log[h + ] log( 9, ) 3, ,00 4

25 f. Eftersom pk b -värdet anges i uppgiften, ställer vi upp reaktionen som en basreaktion: S + H O HS + OH Vi ställer upp en tabell som visar vilka förändringar som kommer att ske: [S ] [HS ] [OH ] före protolys 0, M ändring x +x +x M vid jämvikt 0,100 x x x M Vi räknar först ut K b. K b 10 pk b 10 1,08 M Därefter sätter vi in värdena i jämviktsekvationen och löser ut x: K b [HS ][OH ] [S ] 10 1,08 x x M 0,100 M x 10 1,08 M(0,100M x )x 10,08 M 10 1,08 M x x x +10 1,08 M x 10,08 M 0 x 10 1,08 M ,08 M +10,08 M 0, M [OH ] poh log[oh ] log 0, , ph 14, 00 1, ,7685 1, Vi använder oss av ekvation 8.61 för att lösa uppgifterna. a. ph pk a + log [NH 3 ] [NH 4 + ] 9,5 + log 0,15M 0,5M 9, ,03 b. ph pk a + log [H BO 3 ] [H 3 BO 3 ] 9, 4 + log 0, 5M 0, 30M 9, , 16 c. ph pk a + log [HS ] [H S] 7,05+ log 0,45M 0,15M 7, , 53 5

26 8.34 Först räknar vi ut koncentrationerna på de ingående ämnena: c 1, HCOO V 1, HCOO c, HCOO V, HCOO c, HCOO c 1, HCOO V 1, HCOO V, HCOO 0,050mol/dm3 0,070dm 3 (0, ,00)dm 3 0, mol/dm 3 c 1, HCOOH V 1, HCOOH c, HCOOH V, HCOOH c, HCOOH c 1, HCOOH V 1, HCOOH V, HCOOH 0,0150 mol/dm3 0,00dm 3 (0,070+0,00)dm 3 3, mol/dm 3 Nu använder vi oss av formel 8.61 för att räkna ut ph: ph pk a + log [HCOO ] [HCOOH] log(k a ) + log [HCOO ] [HCOOH] log( 1, )+ log 0, M 0, M 4, , Vi tecknar mjölksyran HL och laktatjonen L. Först räknar vi ut koncentrationerna av de ingående ämnena: c 1, L V 1, L c, L V, L c, L c 1, L V 1, L V, L 0,30mol/dm3 0, 00dm 3 (0,00 + 0,00)dm 3, 015mol/dm 3 c 1, HL V 1, HL c, HL V, HL c, HL c 1, HL V 1, HL V, HL 0,10mol/dm3 0, 00 dm 3 (0,00 + 0,00)dm 3 0,050mol/dm 3 Nu använder vi oss av formel 8.61 för att räkna ut ph: ph pk a + log [L ] [HL] 3,08 + log 0,15M 0,050M 3, ,56 6

27 10. Elektrokemi 10.3 c. E e 0 pluspol e 0 minuspol 0,77V e 0 Ag 0 e 0 Ag +0,77V 10.4 Eftersom zink är ädlare än magnesium (figur 9.1), kommer magnesiummetallen att oxideras. Därför är magnesiumelektroden minuspol E e 0 pluspol e 0 minuspol 1,61V 0,76V e 0 Mg e 0 Mg 1,61V 0,76V,37V 10.5 a. Magnesiumelektroden är minuspol, eftersom den oxideras. E e 0 pluspol e 0 minuspol e 0 Zn e 0 Mg 0,76V (,37V) 1,61V b. Magnesiumelektroden är minuspol, eftersom den oxideras. E e 0 pluspol e 0 minuspol e 0 Cu e 0 Mg 0,34V (,37V),71V c. Järnelektroden är minuspol, eftersom den oxideras. E e 0 pluspol e 0 minuspol e 0 Ag e 0 Fe 0,80V ( 0,45V) 1,5V d. Zinkelektroden är minuspol, eftersom den oxideras. E e 0 pluspol e 0 minuspol e 0 H e 0 Zn 0V ( 0,76V) 0,76V e. Vätgaselektroden är minuspol, eftersom den oxideras. E e 0 pluspol e 0 minuspol e 0 O /H O e 0 H 1,3V ( 0V) 1,3V 7

28 11. Organisk kemi 11.5 b. n C10 H m C 10 H 10,0g M C10 H (1, ,008 )g/mol 0, mol n CO 10n C10 H 10 0, mol 0, mol V CO n CO RT p 0, ,314 (300+73,15) m 3 0, m 3 33,1dm HCHO + CuO HCOOH + Cu O n CuO m CuO 0,50g M CuO (63,5+16,0)g/mol 0, mol n Cu O 1 n CuO 1 0, mol 0,001573mol m Cu O n Cu O M Cu O 0,001573mol (63,5 +16,0)g/mol 0,4847g 0,5g b. NaHS + CH 3 Br NaBr + CH 3 SH Molförhållande: 1:1:1:1 n NaHS m NaHS 1,00g M NaHS (3,0 +1,008+3,1)g/mol 0,01787mol n CH3 Br m CH 3 Br M CH3 Br Eftersom n NaHS > n CH3 Br blir CH 3 Br utbytesbestämmande. n CH3 SH n CH3 Br 0, mol 1, 00g (1,0+1, ,9)g/mol 0, mol m CH3 SH 70% n CH3 SH M CH3 SH 0,70 0, mol (1,0+1, ,1)g/mol 0, g 0,35g 13.4 Formeln balanseras: S O 3 + I (aq) S 4 O 6 + I n S O 3 c S O 3 V S O 3 0,100mol/dm 3 0,010dm 3 0,0010mol Reaktionsformeln ger att n S O 3 : n I : 1 och alltså att n I n S O 3 c I n I V I 0,0010mol 0,00051mol 0,00051mol 0,05dm 3 0,004mol/dm 3 8

29 , dh motsvarar 10 mg CaO/dm 3. I 50 ml kranvatten är massan CaO alltså: m CaO 0,050dm 3 0,10g/dm 3 0,0051g Vi räknar ut substansmängden CaO i 50 ml kranvatten: n CaO m CaO 0,0051 g M CaO (40,1+16,0 )g/mol 9, mol Eftersom n CaO : n EDTA 1 : 1 blir n EDTA n CaO 9, mol. Volymen EDTA som går åt blir då: V EDTA n EDTA 9, mol 9, dm 3 9,09 ml c EDTA 0,0100 mol/dm , M 0,41 x 0,3 x 0,3 5, M 0,41 3, M 3, M 9

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1) 1 Då man upphettar 6,820 g zinkspat, som är ett mineral som innehåller zinkkarbonat, ZnCO 3, bildas 1,182 g CO 2. Hur många % rent ZnCO 3 innehåller mineralet?

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Kemiprov vecka 51 HT 2012

Kemiprov vecka 51 HT 2012 Namn: Klass: Kemiprov vecka 51 HT 01 Provet består av tre delar, en grön, en lila och en blå del. Den gröna delen ger maximalt och testar endast för betyget E. Du som nöjer dig med betyget E, behöver bara

Läs mer

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2010

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2010 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2010 TERETISKT PRV 2010-03-16 Provet omfattar 14 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-10 skall du endast ge

Läs mer

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt

Läs mer

Modern analytik för skoländamål

Modern analytik för skoländamål KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Stöduppgifter för kemi 1-30 hp

Stöduppgifter för kemi 1-30 hp Stöduppgifter för kemi 1-30 hp Lund den 2007-08-13 Stöduppgifter i kemi med tillhörande lösningar täcker centrala delar av gymnasiekursen. Det är ett bredvidläsningsmaterial som ligger utanför den ordinarie

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2015 TEORETISKT PROV nr 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2015 TEORETISKT PROV nr 2 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2015 TERETISKT PRV nr 2 Provdatum: tisdagen den 10 mars 2015 Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 14 uppgifter. Alla uppgifter

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Begreppsuppfattning i kemi

Begreppsuppfattning i kemi Rapport IBG-LP 07-007 Begreppsuppfattning i kemi Gymnasieelevers uppfattningar om begreppen: massa, molmassa och substansmängd Jenny Edström Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Högskoletekniker i energi- och processteknik

Högskoletekniker i energi- och processteknik Processkemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH171A Tentamen ges för: Högskoletekniker i energi- och processteknik 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-18 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Räkna kemi 1. Kap 4, 7 Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

Bedömningsstöd. Kemi 1. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Kemi 1. Elevhäfte Bedömningsstöd Kemi 1 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I KEMI Kemi kurs 1 - Bedömningsexempel Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bedömning av kursprov i kemi 1... 2 3. Hjälpmedel... 2 4. Exempeluppgifter... 2 5. Bedömningsanvisningar...

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer