Kinetik. Föreläsning 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kinetik. Föreläsning 2"

Transkript

1 Kinetik Föreläsning 2

2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k resp. k, A B v = d A dd = k A k [B] För att beräkna hur snabbt [A] förändras måste vi alltså även ta hänsyn till hur A bildas från B!

3 Reversibla kontra icke-reversibla reaktioner Om jämvikten måste beaktas Om jämvikten är förskjuten (nästan) helt åt höger Formler för [A] och [B]:s tidsberoende vid jämvikt behöver ej läras in.

4 Reaktionshastigheter och jämviktskonstanter Vid jämvikt ändras definitionsmässigt inga koncentrationer med tiden och därmed är alla tidsderivator = 0. För reaktionen A B erhålls k [A] eq = k [B] eq B ee A ee = k k = K c K c är jämviktskonstanten (ej den termodynamiska). Sambandet mellan hastighetskonstanterna och koncentrationsjämviktskonstanten är viktigt och används ofta vid kinetiska studier. Om två är kända kan den tredje räknas ut. Detta används ofta i t.ex. enzymkinetik.

5 Hur studera kinetik för reversibla reaktioner? Relaxationsmetoder Jämvikten störs genom snabb temperaturändring (5-10 K/µs upp till K/ns) eller tryckförändring. Om jämviktskonstanten är temperatur- eller tryckberoende måste reaktionen gå till ett nytt jämviktsläge Detta kan studeras och mycket snabba förlopp kan mätas elektroniskt.

6 Hur studera kinetik för reversibla reaktioner? Relaxationsmetoder Jämvikten får ställa in sig vid en temperatur Vid tiden t 0 ändras temperaturen så att jämviktskonstanten ändras från K c till K c = [B] eq /[A] eq

7 Hur studera kinetik för reversibla reaktioner? Relaxationsmetoder Som figuren på förra bilden är ritad kommer K c att öka när temperaturen höjs, och systemet börjar genast närma sig det nya jämviktsläget. x är avvikelsen från jämviktskoncentrationen och dess startvärde är x 0. Det går då att visa att: x = x 0 e t/τ där τ = relaxationstiden som för vårt fall kan skrivas (se Just. 21.4, tiden måste räknas från tiden t 0 i figuren): 1 τ = k + kk Relaxationstiden (eller snarare 1/ τ ) har liknande funktion som tidskonstanten för en vanlig 1:a ordningens reaktion, där ju 1/τ = k.

8 Reaktionshastigheters temperaturberoende Temperaturberoendet för reaktionshastigheten sitter i hastighetskonstanten, k, eftersom reaktionsordningen i allmänhet är oberoende av temperatur inom vida temperaturintervall.

9 Arrhenius ekvation Svante Arrhenius fann 1884: k = A e E a R T eller logaritmerat: ln k = E a R T + ln A Notera att vi ofta logaritmerar ekvationer eftersom det många gånger gör icke-linjära ekvationer linjära och därmed lättare att studera.

10 Arrhenius ekvation forts. A = frekvensfaktorn eller pre-exponentiella faktorn samma enhet som k E a = aktiveringsenergin enhet J/mol, se nedan R = gaskonstanten använd alltid 8,3145 J/(K mol)! T = temperatur - måste anges i Kelvin!

11 Utvidgad definition av aktiveringsenergi I vissa fall får man ingen rät linje i Arrheniusdiagrammet. Då används en utvidgad definition E a = R T 2 d(ll k) dd Motivering: d(ll k) dd = d(ll k) d(1/t) d 1 T dd = 1 d ll k T2 d 1 T = E a R T 2 Första och sista ledet i ekvationen ovan ger den utvidgade definitionen. Notera att den vanliga definitionen av aktiveringsenergi är ett specialfall av denna definition.

12 Fysikalisk innebörd av E a och A: Aktiveringsenergin (E a ) är den minimala energi som krävs för att ett aktiverat komplex skall bildas. Det motsvarar maximat på kurvan i figuren nedan. Reaktionen sker enligt B + C [BC] ac [BC] ts P Notera att dessa båda begrepp ofta används synonymt ac - aktiverat komplex, som kan gå tillbaka till reaktanter ts - transition state (= övergångstillstånd), härifrån finns ingen återvändo. Kan vara någon deformation av det aktiverade komplexet.

13 Fysikalisk innebörd av E a och A: Frekvensfaktorn (A) är ett mått på totalt antal kollisioner per tidsenhet vid koncentrationen = 1. Den har samma enhet som k. Att två molekyler kolliderar betyder inte nödvändigtvis att de reagerar. Antalet lyckade kollisioner per tidsenhet ges alltså av k = A e E a R T Totalt antal kollisioner per tidsenhet Sannolikhet att en kollision leder till reaktion

14 Förklaringar till hastighetsekvationerna Reaktionsformeln antyder ofta en hastighetsekvation som inte stämmer med den experimentellt erhållna. Detta förklaras med en mekanism som är en serie av elementärreaktioner. Exempel: Reaktionen A + 2B + 3C P antyder att för att ske måste en molekyl A samtidigt kollidera med 2 molekyler B och 3 molekyler C, vilket skulle betyda hastighetsekvationen v = k A 1 B 2 C 3 En sådan reaktionsmekanism är dock så osannolik att vi kan bortse från den och den sanna mekanismen och hastighetsuttrycket är säkert annorlunda.

15 Elementärreaktioner Dessa är resultatet av en molekylär händelse, ett aktiverat komplex bildas, varur (mellan)produkt(er) uppkommer. Antalet molekyler som bildar aktiverat komplex anger molekylariteten. Unimolekylär: en molekyl undergår spontan förändring (ex. sönderfall, isomerisering ). Alltid 1:a ordningen. Bimolekylär: två molekyler kolliderar och reagerar via aktiverat komplex till produkt(er). Alltid 2:a ordningen. Termolekylär finns, men ovanliga, (kräver att tre molekyler kolliderar (nästan) samtidigt,) 3:e ordningen.

16 Exempel: Reaktionen A + 2 B C + D (1) har hastighetsekvationen: v = k [A] [B] Det borde ha varit v = k [A] [B] 2. Den korrekta ekvationen kan förklaras med mekanismen: (2) A + B C + X v 2 = k 2 [A] [B] (3) X + B Y v 3 = k 3 [X] [B] (4) Y D v 4 = k 4 [Y] Σ A + 2 B C + D Mellanprodukterna eller intermediärerna X och Y tar ut sig = KRAV på mekanism. Elementarreaktionerna (2) och (3) är bimolekylära och (4) är unimolekylär. Om (2) är hastighetsbestämmande fås den erhållna hastighetsekvationen.

17 Serier av elementärreaktioner Kallas konsekutiva (på varandra följande). Exempel: A I P med hastighetskonstanter k a respektive k b, båda 1:a ordningens reaktioner. Formler för tidsberoende för koncentrationer oväsentliga, men att [A] går mot noll [I] har ett maximum [P] går mot [A] 0 (om endast A fanns vid t = 0) är viktigt att inse.

18 Två specialfall av konsekutiva elementärreaktioner Notera att vi kan ha principiellt olika typer av förhållanden mellan storleken på de två hastighetskonstanterna vilket får konsekvenser för reaktionens förlopp: 1. k a >> k b. [A] faller snabbt mot 0, [I] stiger snabbt nästan mot [A] 0 för att sedan sjunka sakta, medan [P] sakta stiger. 2. k a << k b. I är en mycket reaktiv mellanprodukt som aldrig kan uppnå någon märkbar koncentration.

19 Två specialfall av konsekutiva elementärreaktioner I fall 1 (t. v. i fig.) är det andra steget hastighetsbestämmande, i fall 2 är det första steget hastighetsbestämmande.

20 Steady-State-approximationen I fall 2 ovan får [I] efter en kort period (induktionsperiod) ett litet, nära konstant värde << [A]. Då kan dess tidsderivata approximeras med noll. Detta ger d I dd = k a A k b I = 0 I = k a k b [A] Sätt in i hastighetsekvationen för andra reaktionen: d P dd = k b I = k b k a k b A = k a [A] Som om ingen mellanprodukt funnits! I Atkins Fig visas hur bra approximationen stämmer med exakta beräkningar. Steady-State approximationen kan till exempel användas för att härleda Michaelis- Menten ekvationen för enzymkatalys.

21 Snabb inledande jämvikt Reaktion: A + B I P A + B I Hastighetskonstant = k a resp. k a snabba I P Hastighetskonstant = k b << k a resp. k a För jämvikten gäller: K cc = k a k a = I A [B] I = K cc A [B] För produkten gäller: d P dd = k b I = k b K cc A B = k a k b k a A B Det blir som en andra ordningens reaktion.

22 Kinetisk eller termodynamisk kontroll av reaktioner Vi har två parallella reaktioner: A + B P 1 A + B P 2 v 1 = k 1 [A] [B] v 2 = k 2 [A] [B] Under reaktionens gång kommer [P 1 ]/[P 2 ] = k 1 /k 2. Detta kallas kinetisk kontroll. Om reaktionerna däremot är reversibla (bakåtgående reaktioner viktiga) kommer förhållandet att bestämmas av jämviktsförhållanden, vilket betyder termodynamisk kontroll.

23 Första ordningens gasreaktioner Reaktion: A P Borde vara unimolekylära, och alltså ej aktiveras genom kollisioner med lösningsmedelsmolekyler. Varifrån kommer aktiveringsenergin? Mekanism enligt Lindemann-Hinshelwood A A A* P A

24 Lindemann-Hinshelwood mekanismen Aktivering: A + A A + A* 2:a ordn. k a Deaktivering: A* + A A + A 2:a ordn. k a Bildn. av produkt: A* P 1:a ordn. k b Gör Steady-State på A*: d A dd = k a A 2 k a A A k b A = 0 A = k a A 2 k a A +k b Om k a A k b blir A = k a k a [A] och d P dd = k b A = k a k b k a [A] alltså första ordningens reaktion.

25 MEN Lindemann-Hinshelwood mekanismen Vad händer vid mycket låga tryck så att k a A k b??? Reaktionen borde bli av andra ordningen! eftersom A = k a k b A 2 i detta fall Detta stämmer ofta experimentellt.

26 Skenbar aktiveringsenergi för sammansatta reaktioner Exempel: Lindmann-Hinshelwoods mekanism Effektiv hastighetskonstant blir: k eee = k a k b k a ln k eee = ln k a + ln k b ln k a Tillämpa Arrhenius ekvation på de tre konstanterna: ln k eee = ln A a + ln A b ln A a E a,a + E a,b E a,a R T Skenbar aktiveringsenergi: E a,a + E a,b E a,a

27 Skenbar aktiveringsenergi Skenbara aktiveringsenergin blir större än noll i de flesta fall som till vänster i figuren MEN om E a,a är stort kan skenbara aktiveringsenergin bli negativ och en sådan reaktion går långsammare vid temperaturhöjning. Se till höger i figuren!

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 3

Kinetik. Föreläsning 3 Kinetik Föreläsning 3 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Ibland kan dock hastigheten

Läs mer

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.) Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs

Läs mer

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion

Läs mer

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Kapitel 12. Kemisk kinetik Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:

Läs mer

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv

Läs mer

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 4

Kinetik. Föreläsning 4 Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan 1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KEM A02 Allmän och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt mekanism och hur snabbt hastighetslag kemiska reaktioner sker FÖLJDFRÅGA:

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer Definition 530117 Materialfysik II Ht 2010 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Föreläsning 13: Multipel Regression

Föreläsning 13: Multipel Regression Föreläsning 13: Multipel Regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 9, 2017 Enkel linjär regression Vi har gjort mätningar av en responsvariabel Y för fixerade värden på

Läs mer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p). Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik II Ht 2016 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

I en utspädd sur lösning faller sackaros sönder enligt följande reaktion: När man följde reaktionen som en funktion av tiden erhölls följande data:

I en utspädd sur lösning faller sackaros sönder enligt följande reaktion: När man följde reaktionen som en funktion av tiden erhölls följande data: Urvalsprovet 19.5.2014 Helsingfors universitet utbildningsprogrammet Personbeteckning - för molekylära biovetenskaper / Efternamn Tammerfors universitet utbildningsprogrammet Förnamn för bioteknologi Poäng

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Innehåll. Bilagor 1-8

Innehåll. Bilagor 1-8 Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Inledning Stökiometri och kinetik Homogena reaktorer Katalytiska tvåfasreaktorer Katalytiska trefasreaktorer Gas-vätskereaktorer Reaktorer med en reaktiv fast fas Bilagor 1-8 Reaktorer

Läs mer

Om Murry Salbys ekvation

Om Murry Salbys ekvation 1 2013-07-24 Om Murry Salbys ekvation Av Pehr Björnbom Murry Salby har analyserat hur koldioxidhalten i atmosfären varierar. Han observerade att den hastighet som koldioxidhalten ändras med varierade som

Läs mer

Arbete TD7 Datorövning i reaktionskinetik

Arbete TD7 Datorövning i reaktionskinetik Arbete TD7 Datorövning i reaktionskinetik 1. INLEDNING I detta arbete används en dator för att med kvantmekanik, statistisk termodynamik och transitionstillståndsteori räkna ut aktiveringsenergin, hastighetskonstanten

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.

Läs mer

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p) Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan

Läs mer

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad

Läs mer

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande

Läs mer

10. Kinetisk gasteori

10. Kinetisk gasteori 10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Homogen gasjämvikt: FYSIKALISK KEMI. Laboration 2. Dissociation av dikvävetetraoxid. N2O4(g) 2 NO2(g)

Homogen gasjämvikt: FYSIKALISK KEMI. Laboration 2. Dissociation av dikvävetetraoxid. N2O4(g) 2 NO2(g) Linköpings universitet 2013-10-03 IFM / Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik FYSIKALISK KEMI Laboration 2 Homogen gasjämvikt: Dissociation av dikvävetetraoxid N2O4(g) 2 NO2(g) Linköpings Universitet Kemi

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1) 18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två

Läs mer

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner 1 (35) : Biokemi Skolan för teknikvetenskap SF1538 Projekt i simuleringsteknik 2 (35) Innehåll : 1 2 3 : 4 5 6 7 8 3 (35) Introduktion : Biokemiska är basen till livet Undersökningen av reaktionskedjor

Läs mer

Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815

Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical

Läs mer

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,

Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4, KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler

Läs mer

VI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser

VI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser I. Reella gaser iktiga målsättningar med detta kapitel eta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation

Läs mer

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010 Modellering av Dynamiska system - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 21 Innehållsförteckning 1. Repetition av Laplacetransformen... 3 2. Fysikalisk modellering... 4 2.1. Gruppdynamik en sciologisk modell...

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 4

Termodynamik Föreläsning 4 Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner

Läs mer

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v Fysikum FK4005 - Fristående kursprogram Laborationsinstruktion (1 april 2008) LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v Mål Denna laboration är uppdelad i två delar. I den första bestäms C p /C

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise

Läs mer

d dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning.

d dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning. Bestäm den lösning till differentialekvationen Ange även lösningens eistensintervall SF6 Differentialekvationer I MODULUPPGIFTER Första ordningens differentialekvationer med modeller d d y ( ) = y 2, som

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

TENTAMEN I KEMI TFKE

TENTAMEN I KEMI TFKE Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE09) TENTAMEN I KEMI TFKE09. 2005-10-17 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Biologisk katalysator

Biologisk katalysator Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Föreläsning 10 Institutionen för matematik KTH 19 september 2016 Översikt över några viktiga derivatatillämningar 1. Förändringstakt. Derivata mäter förändringstakt, till exemel (men inte bara) hastighet.

Läs mer

SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design

SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design 1 Beatrice Frock KTH Matematik 4 juli 2013 SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4 Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration Enkel Tredimensionell Design Efter den här laborationen skall

Läs mer

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x = UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik Distans, Matematik A Analys 2004 02 4 Skrivtid: 0-5. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna skall åtföljas av förklarande

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel

Läs mer

Ett exempel från fysikalisk kemi. Föreläsning 13: Multipel Regression. Enkel linjär regression. Mätningar från laborationer 2014

Ett exempel från fysikalisk kemi. Föreläsning 13: Multipel Regression. Enkel linjär regression. Mätningar från laborationer 2014 Ett exempel från fysikalisk kemi Föreläsning 3: Multipel Regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 5, 28 Hastigheten för en kemisk reaktion ökar ofta då temperaturen höjs.

Läs mer

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p) entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t)

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t) Enzymkinetik Hastigheten för en reaktion A P kan uttryckas som: - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet ( - A/ t - En ökning i produktkoncentrationen per tidsenhet ( P/ t Detta innebär att

Läs mer

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig? Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

Linjärisering och Newtons metod

Linjärisering och Newtons metod CTH/GU STUDIO 5 TMV36a - 214/215 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Linjärisering och Newtons metod Vi skall fortsätta med att lösa ekvationer. I förra studioövningen såg vi på intervallhalveringsmetoden.

Läs mer

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014 Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg Laboration 4 mars 4 Stångbärverk Hållfasthetslärans grunder Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Knut Knut....4 y/ L.5.6.7.8.9 Knut

Läs mer

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016 Problemlösning Anastasia Kruchinina Uppsala Universitet Januari 2016 Anastasia Kruchinina Problemlösning 1 / 16 Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport Anastasia Kruchinina Problemlösning 2 / 16

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer