Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oivt : 13. FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING l VADSTENA KLOSTERKYRKA. Paators6mbetet l Vacb.- RAPPORT 50"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK p; r//, TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND ~ / 7'y Paatrs6mbetet Vacb VAOSTENA 0143/ Oivt : 13 FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KCNNETt SANDIN A RAPPORT 50 UND

2 INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND FUKT- OCH TEMPERATUR UNDERSÖKNING VADSTENA KLOSTERKYRKA AV KENNETH SANDIN \ 'D5T NA KO ERKY A RAPPOR 50 LUND 197~

3 FÖRORD 1971 ti. ka1des prfessr Nis Ahrbm a tt sm sakkunnig utarbeta försg tl restaurering av Vadstena Ksterkyrka. Kyrkans yttermurar ch strävpeare är svart skadade av fukt, sm rsakat sprickr ch satutf!ningar. Den förestående restaureringen, sm bir mycket mfattande, kmmer att medföra stra kstnader. Av denna anedning ch med h&nsyn ti tidigare missyckande bedömdes det väsen~gt att utreda rsaken ti det höga fuktinnchåel! murverken, innan någt restaureringsförsag kande framu!gqas. Avdeningen för Byggnadsmat eriaära vid LTH fick 1972 i uppdraq att mäta fukt- ch temperaturförhåandena i k~-rkans murverk. M.'tningarna pågek under drygt ett. &rs tid Arbetet har finansierats med mede från stat ens Råd för Byggnadsfrskning ch Utbidningsdepartement et. Registrering av data har ti största deen utförts av SIB~s mbia mätenhet, sam härvid varit ti mycket str hjäp. Även databehandingen av insamade data har skett genm SIB's försrg. Jag vi därför framföra ett varmt tack för dessa insatser, främst ti Car-Axe Bman, sm svarat för det direkta samarbetet på ett utmärkt sätt. Jag vi :Jven framföra ett hjärtigt tack ti kyrkvaktmästare Ernst Nissn, sm varit ti värderig h)p i samband med prvtagningar pa patsen ch tisyn av mätutrustningen. I samband med utvärderin9en av mätresutaten har tekn dr Lennart Ahgren varit ti str hjäp genm sin st.ra erfarenhet inm fuktmrådet. Jag tackar hnm för aa givande diskussiner vi haft. Persnaen vid avd Byggn~dsmateriara har varit ti mycket str hjäp vid ger~mförandet av undersökningen. Främst vi jag tacka frskningsingenjör Leif &randssn, institutinstekniker Sture Sah~n ch ingenjör B Jhanssn för deras insatser vid prvtagning ch mnter1n9 av mit-

4 utrustninq, fru Anni-Britt Nissn, sm skrivit ut manuskriptet snmt fru Briet Anderssn ch civ ing Mat% Hd~cr, sm svarat för fiqurritningen. Lund i juni 1974 Kenneth Sandin

5 s N N E H A L L SAMMANFATTNING, TABELLFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING BETECKNINGAR INLEDNING J s (j S. s s s. L ">.6!> & ).-.:.7.4 G &.7.5 BESKRIVNING AV KYRKAN Or n~ ring ch his~ri k Materia ch knstruktin Tidigare rcparntircr SKADOR Murverk uch strävpeare Grundmur Fönster Gv övr g t BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGEN Pryram ch m~sttning... Undersökningsmetder.,. Inm- ch utmhuskimat.... Sagr~gn ch vatcnfimbidning FuktförhAandena 1 murverken... Fuktutbyte mean rrurverk ch kyrkrum Materiaegenskaper.... Tcmpcraturförhfandena 1 murverket övrigt... UNDERSÖKNINGSRESULTAT K Hma t..... Kimatduta fran ~~~ Kimatstatin.. Tc.rmhygrqrnfcr rcmpcraturmtningar inmhus Sagrcqn Sagr gnsmätningar.... Vnttcnfimbidning pi fasadytrna Fukt 1 urverk ch strävpeare Fuktkvter.. Y~pir vattenmättnadsgrad. FuktgivarmHtningar.... Fuktutbyte!can!Urverk ch kyrkrum Tcmperatur~tningar 1 murverket Hat riacgenskapcr F~p!rsugningsföri!IAga UttrkningsförrnAga övriga materiaegenskaper avri9t Fuktprduktin av kyrkbesökare Luftbr fuktning V cm aystcmc~... f~m ttninq ch v!dr)ng Iaktt geser p5 r>atscn E R 'r YJ\ BERÄKIIHIGI\H.. SID 7 9. O )3. 33 J ~ ) '>.45.4".46.41i.4... (i.48.4

6 f r t s HitfEfALL } Uttrkning Kapiärsugning frn mark Kapi 11 rsugning genm tgarna DISKUSSION AV!NDERSiKNINGSRESULTATEN VattenAnghat inmhus-utmhus Avdunstning pa insidan FuktinnehA sagregn.... Fuktgvarmntningarna Temperaturer 1 murverket Temptraturcr inmhus... Sammanfattning av triga skadersaker OISKUSSION AV MÖJLIGA ATGÄRDER Syfte med Atc;ärdcrna Atgärdcr för att mnska fuktinnehået Atgärdcr för att förhindra fuktansaming frän sagregn Atqärder för att förhindra eer minska uppsugn!ny fran marken ':. övrigt 74 9 F!RSLAG Tt.L ATGÄRDER 75 TABELLER FIGURER BILiGA ss

7 7 SJU.IMANFATTNG VaJstena ksc rkyrka är svårt skadad av fukt ch ska qenmqå n mfattande rcstaurerinq. För att utröna rsaken ti d höga fuktinnah!ct, har fukt- ch temperaturförhaand<'na studerats under drygt ett års tid. FukttistAndet har undersökes des genm uttag av materiaprv för fuktkvtsbestamninq ch des med en eektrisk metd. Temperaturen har studerats med termeement. Vidare har kimatdata insamats för att studera fukt- ch temperaturtiståndets bernde av mgivn~ngens kimat. Resutat t n v.mdersökninqcn vi sar att murfukten kmmer från sagregn ch fran marken. Nedti i murverket dminerar maridukt medan högre upp, -J m, sagregnets nvcd<.,w dmin rar. Sagrqnet träffar strävpearna 1 större utstrficknng än väggarna. Vidare är sydsidan utsatt för mer sagt egn in övriga sidr. Fukttiståndet varierar på samma stl, tvs ir höqst i strävpearna ch högre på sydsidan än på andra sidr. Markfuken har medfört att fukt~standet är högre nedti än högre upp. sm st Jtrdcr för ntt stppa skadeutveckingen, rekmmenderas att at cementbruk avägsnas i fgarna ch att murverket sedan [sr trka innan mfgning görs. Under denna uttrkningstid, ca 2 Ar, ska kyrkan skyddas mt re9n genm intmckning av fasadytrna samtidigt sm meanrummet mean fasad ct int8cknng ventieras kraftigt. Invändigt bör temperaturen höjas ti ca 18 C samtidigt sm ventiatinen ökas sa att \ RF erhåes. Åtgärder mt markfukt ska vidtas samtidigt för att uppsugning e) ska kunnn ske!rsn marken. En qrundundersökning maste qöras innan exakta åtgärder mt markfukt kan föresås. En dr - ncring inti grundmuren kan vara tiiräckig ch rekmmenderas under aa mständigheter. N&r kyrkan trkat ut s att fukttiståndet gränsar ti det hygrskpiska mrådet, ska insidan rfgas med kakbruk. PA utsidan rekmmenderas att ett kapiiärbrytnnden skikt inägges i fgcn,varefter mfqning med kakbruk görs, nnn btj.'ickningen vägsnas bör fönster agns <" h 1vt tekn\ nq t r nnbnngns pa aa icke ve.rt ka a ytjr.

8 8 För att minska sa~rcqnsbcastningen bör hängrännr ch stuprör mnteras på he.. kyrkan. sutigen rekmcenderas att en mindre de av kyrkan Atgärdas först, exempevis brödrakret i väster. I denna de ska då effekterna av vidtagna åtgärder studeras i detaj ch underaq erhåas för att avgöra m vidtagna åtgärder mt mnrkfukt Ur tiräckiga.

9 9 TABI:!LLFÖRnCKNNG Tabe. Markeringar pa sagregnsmätarna 2. Den ubsuta viktsändringen av satösningen i fuktkuprna 3. Viktsändringen enigt tabe 2 dividerad med partialrycksskinaden 4. Kap1aritctst3ct x 1 för ika materiaprver 5. HtstAndstaet m för ika materiaprver 6. Fuktcdnngstaet kf' fuktkvt vid kapiär mättnad u~x samt fuktkvt då uttrkningshastighetcapbörjar avta uk, för ika materiaprver 7. Fuktdiffusinstaet kd för ika mateciaprv 8. Vaciatinsgränser för jämviktsfuktkvterna 9. ~OrGitctcr cn krymdc~itcter för Lka materiaprv 10. Nederbörd, vind ch utsag i sagregnsmätarna

10 O F'GURFÖR'fEC KNING Fig 2. F i g 3. Fig 4. Pan över Vadstena Ksterkyrka Kyrkans mqivntnq Murverkets uppbyggnad HöjdförhAanden väster m kyrkan Fiq S. Pacering av ternhygrgrafer Fiq 6. Pacering av termeement inmhus Fiq 7. Pacering av sagregnsmätarna Fiq 8. S1aqregnsm8tare Fi 9. Patser dkr matertaprv uttaqi~s Fig 10. Fuktgivnrc Fig 11. Grundprjncipcn för mätning av strömmen genm fuktgiviren ~ 19 12, Pr nctpkpp!ngsschema för mätning med fuktgivare Fiq 13. K.brcrinqskurva för en betng ch ett kakbruk F g 14. Pacc'nq av fuktgivargrupperna F1g 15. Prnctpe pacering av fuktgivare ch termeement tnm grupp A-E. I grupp B mtsvarar utsidan sydsidan Fig 16. Principie pacering av fuktgivare ch termeement inm grupp R Fig 17. Ingjutningsmetd för termeement ch fuktg1vare Fiq 18. Förändring av resistansen vid sagregn Fiq 19. Fuktkupa Fig 20. Pacering av fuktkupr Fg 21. Nederbördsiakttageser från Vadstena, augusti 197J Fig 22. MAnadsnederbörd 1 Vadstena (hedragen) ch nrmamanadsnederbörd i Linköpin9 (streckad) F1g 2Ja. Kimatdata fran ~arsbrg, augusti 197J, s1d Fig 23b. Fig 2Jc ".. sid " Sd ) Fg 24. T~mpcra~u1 ch reativ uftfukt~qhet för Kar b r J tt. nrm,. temperatur för Mta,, ch nr, d r:< tv hfhukt<jhet för Lnköpin.,;

11 11 frts fiqurförteckning F'iq 25. Fiq 26. Fiq 27. F i q 28. Månadasnederbörd (hedragen) ch nrmaminadsnederbörd (streckad) 1 Karsbrg Temperatur ch rcaiv uftfuktighet inmhus 14/1-21/ Termhygrgraf 3 Temperatur ch reativ uftfuktighet inmhus Temperaturmtnngnr inmhus med termeement FJ.g 29b. F i q 29c. Fiq 29a. Temperaturmätningar i uften inmhus med termeement 16/1 a-20/ Temperaturrnatnngar p! gv ch över tak inmbus med termeement 16/ / TemperaturmätningAr vid fönster inmhus med termeement 16/ / Fiq 30a-g. Fuktkvter bestämda pa brrmjö Fig 3a-f. Fuktkvter bestämda pa hea materiabitar ~ ig 32. Principutförande vid kapiärsugning Fig 33a-d. Kapiära vattcnmtn<:~dsgrader, skap Fig 34a-d. Vattenmättnads9rader, s Fig 35a-d. Fuktgivarnas ch termeementens pacering i Fig 35e. Fig 3Sf. mätgrupp A, C,, E. Vertikaa snitt Fuktgivarnas ch termeementens pacering i mätgrupp B Fuktgivarnas ch termeementens pacering i mätgrupp H. Hrisntet snitt. Samtiga givare sitter ca 3,70 m högt Fig 36a-f. Fuk:givarmätninq<:~rna i mätgrupp A,B,C,D,F.,f Fig 37a-f. Fuktgivarmätningar i mitgrupp A,B,C,D,I-:,11 28/9-12/ Fig 38a-f. Temperaturmätningarna 1 mätgrupp A,B,C,O,E,II Fig 39a,b. Temperaturmätningar 1 mätgrupp A,B Fq 40. Fig 41. Fig /9-12/ Temperatur~ätningar 1 strävpeare p! sydsdn 28/9-12/ Temperaturgradinnt~r 1 strävpeare pa sydsidan 4/10-11/O 1973 Temperaturmtn1ngnr i aträvpeare på a~ daidnn 5/ /6 OBOO 1q73

12 12 frts figurförteckning Pig 43. Fig 44. Fig 45. Fig 46. F g 47. Fig 48a. Fig 48b. Fig 49. Fig SOa-d. F.ig Sa. Fig Sb. Fig 52a-b. Fig 53. Fig 54. Fig 55. Fig 56. 1cmperaturgrad1enter i strävpeare på sydsidan 6/ / Principförppet vid kapiärsugning Fuktprduktin från kyrkbesökare ch äckage i värmesystemet Materiaprv bestående av fera materiakvaiteter (naturig strek) Antagen knstruktin vid beräkningarna Vattenänghater inmhus ch i väggytan på 1nsidan Vatten3nghater utmhus ch i väggytan på utsidan VattenAnghater inm- ch utmhus Resutat av sagregnsmätningarna 7/ / Fuktgivarutsag på ika djup Fuktgivarutsag på ika höjd UppskatLade extremtemperaturer i väggarna Daggpunkt ch ägsta uppmätta yttemperatur Ventierad ch uppvärmd uftspat Principutförandet vid dränering Principutförandet vid mfgning på utsidan

13 J BETECKNINGAR A G R R O b c, c 1, c 2 c s d g h k k k d kf t m B 1 yta uppsugen vattenmängd resistans resistans vid 0 C bredd ughat 6nghat v1a mättnaa tjckek viktsindring höjd knst~nt, anänt kapiaritetsta fuktdiffusinsta fukt edningsta!ngd mtst&ndsta prsitet (ÖpFen) prsitet sm fys med vatten vid kapiärsugning partia tryck vattenmättnadsgrad kapiär vattenmättnadsgrad fuktkvt fuktkvt da uttrkningshastigheten börjar avta fuktkvt vid kapiär mä t tnad stighöjd fuktövcrg&ngsta för vattenånga skrymdend te t dynamisk visksitet ytspänning tid m g/dygn, g/h, g/s m kg/m 2 Vs g/m h UHg cm 2 /dygn m s/m ' ' 2 mm!! g (vikts-)\ (vikts-\ (vikts-)\ III m/s kg/m 3 Ns/m 2 N;m 2

14 15 INLEDNING Murverken i Vadstena Xsterkyrka är sv&rt skadade av fukt. Detta visar siq främst qenm avfaqningar, sprickr ch satutfäningar. Den primära frågestäningen i detta sammanhang är: "Vika åtgärder ska vidtas för att skadautveckingen ska stppas?" För att kunna diskutera ämpiga åtgärder, måste först ch främst rsaken ti det höga fuktinnehået fastäggas. Är det sagregn, markfukt, uftfukt eer någt äckage sm är rsaken? Är det kmbinatiner av dessa? För att få svar på dessa frågr panerades ursprungigen en undersökning innehåande fukt- ch temperaturmätningar i murverken, utmch nmbuskimatmätningar samt en besiktning av grundens ch fönstrens beskaffenhet. Av dessa faktrerundersöktes enbart de två första, ch föreiggande rapprt är resutatet av dessa undersökningar. Fukten i väggarna har des bestämts genm ut~agning av prver, sm trkats för bestämning av det absuta fuktinnehået ch des med en eektrisk metd. Denna eektriska metd mäter variatiner 1 väggen utan att ange några absutvärden. Med dessa båda metder erhåes såunda både absutinnehået ch de reativa variatinerna exempevis med hänsyn ti ika väderek, Arstid, d)up ch höjd. Temperaturen på ika djup i murverken har registrerats med ter.neement. Härigenm fås en uppfattning m hur snabbt vmggen reagerar när temperaturen ute varierar, viket har str betydese exempevis vid bedömning av risken för frstskadr. Vidare har även materiaegenskaper, utm- ch inmhuskimatet, sagregn pa utaidan ch avdunstning på iniidan studerats. Ur resutaten av dessa mätningar dras sedan sutsatsen m varifrån fukten kmmer. Detta iqger sutigen ti grund för en bedömning av vika åtgfirder, s= bör vidtas för att hindra en frtsatt kadeutveck1ng.

15 16 2 BESKRIVNING AV KYRKAN 2.1 Orientering ch histrik Vadstena Katerkyrka är en av andets största kyrkbyggnader med ett run m 3 x 5 vav A 11 x 11 m ch ett kr väster sm mäter 11 x 11m. se fig 1. Den invändiga höjden är ca 17 rn. ~~rken utar n&gt mt väster ch krccs gv gger ca m ägre än gvet i kyrkrummet. Kyrkans mgivning framgår av tig 2. Söder ch öaer m kyrkan finna höga träd. Rakt västerut finns inga byggnader eer träd inm 50 m avstånd. Vättern igger ca 100 m rakt västerut. PA nrdsidan igger närmaste cyggnad på ca 30m avstånd. Omgivande byggnader Dr 3-4 vån~ngar höga. Ksterbygget påbörjades år 1369 ch år 1405 tgs brödrakret i väster i bruk. Yttervhggarna fubrdades ~r 1414 ch vaven var färdigsagna Ar Kstret ~vigdes en 16 februari PA 1890-taet utfördes en mfattande restaurering av kyrkan på grund av att murarna var svart skadade ch vissa ras hade uppsttt. Även tidigare hade fera reparatiner ch mbyggnader gjrts. PI 1890-taet mnurades stra dear av murverket ch marken närmast kyrkan dränerades. Kyrkan försågs med uppvärmning genm Agtrycksånga på 1920-taet. På 1960-taet instaerades en uftbefuktningsan!äqgning för att ~kydda inventarierna mt uttrkning. 2.2 Materia ch knstruktin Kyrkrummet Hr övertäckt med 15 st stjärnvav, vikas hrisntatryck mt ytterväggarna tas upp av 18 st utvändiga strävpeare. Kretbyggnaden övertäcks av ett kryssvav ch har 4 st strävpeare. I skeppen bärs vav~n av arkadb&gar ch 8 st 8-kantiqa peare. ~ önstr<'n är pacerade mean styävpearna. se tig. Yttermurar ch strävpeare, sm har en tjckek mean 1,5 ch 2,0 m Hr uppförda med yttre ch inre ska av huggna kakstcnsbck. skaens tjckek varierar mean 0,2 ch 0,5 m. Fyningen mean skaen bestar av etcnar ch knkbruy.. ee fi 3. Kakstenen är utvändigt fin-

16 17 huggen ch murad med str precisin h tunna fgar. Invändigt är stenen ej så fint huggen ch fgarna är bredare. Vid restaureringen pa 1890-taet mmurades ch reparerades stra dear av murverket. Fyningen mean skaen 1 en de strävpeare u~bytts mt tege ch både utch invändigt fgades med ett starkt cementhattigt bruk. Marken närmast kyrkan dränerades genm Läckdikning vid restaureringen pa 1890-taet. Denna täckdikning trde idag vara igensammad. Vid nyigen gjrda grävningar ti 2m djup i samband md andra arbeten vid 3t hörnet palt8cfdd~~ nse& grundvatten. Marken var mycket hård. Gama utgrävningar väster m kyrkan är nrmat trra, men efter regn Hr de bcta 15ng tid. Dessa utgrävn1ngar är gjrda ti ett djup m ca 2 m under sjäva murverket ch grundmuren iqger h~r fri. se fig 4. Fönstren är inmurade 1 finhuggna kakstensmfattningar ch sitter mitt i murverket ch murdearna under fönstren pa utsidan är avtäckta med sbänkar av kaksten. HänqrHnna ch stuprör finns endast på brödrakrets södra sida. Gvet består av kaksten. Gvet under b!nkarna Hr förhöjt ch utfört av tr~. Kyrkrummet uppvärms med ågtryc~s&nqsystem. Angradintrerna Hr pacerade vid ytterväggarna ch edningsrören Hr dragna i marken under gvet. Vidare instaerades uftbefuktningsaqgregat p taet. Grundmurarnas beskaffenhet är känd. Den friagda deen p6 västsidan bestar av stenar sm utåt är fqad med ett cementbruk. ~teria ch dimensiner i övrigt r kända.

17 Tid re r par t ner rcparati n r har ~tyd s irpp var1t fbrem& för en r.är. d r. Här ska enbart d~ s ( r und rsk~i~ en ber~ras. Vid en bes ktn n 181, ~&r att taket är tätt ch att f n t e r.. ): ck. is sa trävpcare är även skadad. 182~ eesas st r "F r ch s~ nitar ~d kpparpåt rapprt r att t k nnr, strå f tarbesag ch fönster b hver rcpar.'ras utf res en fattande restaurerinq. :;u anrnuras ch rparera t r dear av murverket, b a sex strävpeare. H~r d asa arbeten utförts 1 deta) Sr känt. I dc strivj e r< >111 anrnurad utbyttes dc-k den tidigare ten-ktruk!yninqen ~t tc.e. Hur sk~drna exakt saq ut, r e1 känt, m~n skadebiden trde ha vartt unqefh. densnmma sm ida q. p,\ 1890-tact kna kadc der i'vndia putsen ne- ch hea kyrkan, bae ut- ch 1nvndiqt, mfgades men ett starkt cet!ent ~a t i <If t bruk. Vida r(! f C' k kyrk n ett ny t t kakstcnsgv. 1 q v t d ett anta av de gama gravstenar, sm ttd'q re he täckte qvct bcss strävpearna cd bypit efter Jet att en undcrsöknin 1928 isat att avt -kninqarna va~ täta.

18 19 3 SKADOR De avar Ha 1 t sk f 1sar byqqnadens yttermurar ch str vpe r Df tar t ry'"ket från vaven. 3.1 Murv r k -t t r :n e r<" LAnqhu t s r ~t rre er-r 17' ndre syste av 1 huvud ak v rti~a. ricy.r~ Även de två h qa strövpearnapa tra sid n prucr~. Av de sex sträv~are sm mmuradcs p! 1890-taet är id~q!yra band de mest skadad r r d.r har ävcm fqbru<..et ::.ssnat på ett nerta st 11 n, både på strävpearna ch pa murverket 1 Ovrqt. L n~ a s~t~r.r före~mmcr sat utfninqar. {v.'n pa sti e dr c' ;yntqa sprickr finns, förekmmer 4tutr ninqar. PA insidan är fqarna nedti rsafrqad ch visar rikigt mad sntutf ninnar. PA vis"<! st.e f:tnns cent~mctert]cka ager med sat. OVan redvisade sk4dar tyder ~ att murverket innehåer stra mängder vatten, s~ c kan vdunst3 p& ett naturigt shtt. Yttcriqarc bevis f~r detta ar a~t tidvis rinner det fritt vatt~n ur 'e trasiga fqarna. Genm spriekerna ~an ytt rigare vatten sratbt sugas in i nurverkct, ch påskynd skad~utveckinqen. Väggarna tar atså upp er va~ten än de kan avge. Vattnets enra ""i q!' t tt r r :'r erkc r qpn fgarna. Dessa fgar t tnd s d v1d restaureringen ed ett cementhntiqt bruk. D t fick sam f d att vnttnet efter 1890-taet f ~ nu svårare att vga ~n tidigare. Xven vattnets heter att kmma 1n i v g en försvarades genm amfqningen men ej i sama u~tr ckning sm avdunstningec b a berende p& sprickbidninqar. Utöver Jess kn<ir s fr rn:;.jt vi:'"ar s q 1!q rn ' r iven sjva kaks t n u tt r nedbt:ytnin. t ferta Gt en h<~ c ytskikt nvf gnat tl tt jup m 2-3 cm. f rrni r P t 1n h r v t ~. t nen tt

19 20 10 cm djup har dåig håfasthet på grund av många hrisntea sprickr. På större djup är däremt stenen mycket håfast, ~ven m enstaka hrisntea sprickr finns. Att åtghrderna,sm vidtgs på 1890-tae~var ämpqa framgår ckså av att skadeutveckingen skett snabbt efter denna tidpunkt, trigen betydigtsnabbare Hn tidigare. Dc dear av murverket, sm het mmurades på 1890-tae~ tihör nämigen idag de mest skadade. 3.2 Grundmur Några syniga sättningar i grunden kan ej påvisas. ~!gn undersoknng av mark ch grundmurar har dck icke gjrts. 3.3 Fönster Under fönstren är murverket mer skadat än i övrigt. Detta berr på att fönstren är täta mean mur ch gas, viket medför att vatten vid sagregn rinner in genm fönstren ch ner på fönsterbänkarna ch murarnas insidr. Vidare ir avtckningarna under fönstren täta. Murverket under fönstren ir såedes utsatta för väsentigt större vattenbeastnirg in övriga dear. 3.4 Gv Kakstensgvet är på ett ferta stäen missfärgat av fukt ch träövergvet vid binkarna rötskadat. Fuktfäckarna förekmmer främst vid kakstenspattrnas kanter. 3.!> övrigt Värmeanäggningen är gmma ch uttjänt. Rören för ängtransprten igger under gvet ch ir svårt rstangripna. stra mängder vatten försvinner!rn systemet ch går ut 1 marken under gvet.

20 21 4 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGEN 4.1 Prgram ch masättning Den övergripande masättningen med undersökningen var att finna åtgärder mt en frtsatt skedeutvecking 1 kyrkan. För att nå detta, uppsattes föjande demdsättningar: a. Kartäggning av materiaegenskaper ch fukttransprtmöjigheter inuti m~rverket b. Karäggning av murverkets vattenbeastning c. Kartäggning av fukttransprten inuti murverket d. Kartäggning av väggfuktens berende av inm-ch utmhuskimatet Dessa måsättningar utmynnade i föjande deundersökningar : a. Inm- ch utmhuskimat b. sagregn ch vattenfimbidning c. Fuktförhåandena 1 murverken d. Fuktutbyte mean murverk ch kyrkrum f. Materiaegenskaper g. Temperaturförhåandena i murverken Exempe på frågr sm undersökningen ska ge svar p är: a. Varifrån kmmer murfukten? Varför? Xr det markfukt, sagregn, uftfukt, äcka~e eer någn annan käa? Är det kmbinatiner av dessa faktrer? Vika är dminerande? b. Vart tar fukten vägen? Varför? Hur str de trkar ut inat resp utåt? Uttrkningshastighet? Uttrkningena berende av utm- ch tnmhuskimatet? a. Hur hindra eer minska fuktupptagning? d. Hur underätta fuktavgivning? Utöver dessa speciea frgr för Vadstena Ksterkyrka, var syftet även att f en genere blid av hur tjcka väggar reagerar för ika kimat. Hur ser temperaturch fuktgradienten ut vid en pötsig yttre kimat8ndring? Skinad mean deg ch natt? Ssken-muet? Oika Arstid? etc.

21 Undersökningsmetder I föjande avsnitt beskrivs dea syftet med de ika un~crsökningarna ch des det praktiska tivägagångssättet Inm- ch utmhuskimat Inm- ch utmhuskimatet har kntinuerigt studerats under hea undersökningsperiden för att se m någt samband finns mean murverkets fukt- ch temperaturförhaande ch dessa kimatdata. Ett annat syfte var att dlrekt studera hur utmhuakimatet pavrkar inmhuskimatet. Vidare förutsätter en fuktbaansberäkning att kimatdata Hr kända. Kimatdata under undersökningsperiden krävs även för att kunna avqöra m kimatet varit representativt eer m någt extremår föreåg. Med tanke på utfrmningen av framtida uppvärmningssystem har även temperaturskiktningar 1 kyrkan studerats. Detta har dc~ icke gjrts kntinuerigt utan enbart peridvis i samband med senare, i avsnitt ch ~.2.~ beskrivna fukt- ch temperaturmätningar. Utmhuskimatet har studerats med hjäp av uppgifter från SMHI ch egna mätningar på patsen. Från SMHf har insamats mderbörd&bkttageser fran Vadstena ch fuständiga väderdata fr4n Karsbrg f m nv Nederbördsiakttageserna fran Vadstena ger nederbörden under ett dygn. Mätaren töms varje mrgn 07 0 ch den angivna nederbörden avser aedes tiden från 07 0 föregående dygn ti 07 0 det aktuea dygnet. De fuständiga väderdata från Karsbrg innefattar b a ufttemperatur, nederbörd, vindriktning, vindhastighet, ufttryck, ångtryck ch reativ uftfuktighet. Nederbörden ges här des sm dygnsvärde i ikhet med nederbördsiakttageserna fr6n Vadstena ch dea i en uppdening i tidsintervaer a ch Vidare anges i viken frm nederbörden faer. Vindriktning ch vindhastighet anges 6-timmarsinterva. Även övriga data ges i mindre interva än dyg, men för dessa har madevärdet för dy9n eer ängre perid använts vid utvnr-

22 23 För att kunna registrera det exakta väderförppet nära kyrkan pacer~des en av SIB'a kimatstatiner pa ett öppet fät ca km fran kyrkan. Kimatstatinen registrerar nederbörd, temperatur, vindriktning, vindhastighet ch reativ uftfuktighet. Registrering skedde var S:e minut ch härigenm kunde såedes en bedö~ning göras des av skinaden mean Vadstena ch Karsbrg ch des skinaden mean fritt sagregn pa ett öppet fät ch sagregnsförhaandena på kyrkan (sagregn pa kyrkan beskrivs ). Temperaturen inti kyrkan har även peridvis registrerats med termeement. Inmhuskimatet har kntinuerigt studerats med 3 termhygrgrafer ch peridvis med termeement. Termhygr~ graerna var pacerade enigt fig 5 ch registrerade temperatur ch reativ uftfuktighet. Termeementen, sm användes för att studera yttempcraturen på gv, väggar ch fönster ch eventuea uftskiktningar registrerades enbart i samband ~ed mätningarna enigt Term P-ementen är pacerade i västra deen av kyrkan, fr~st 1 brödrakret enigt fig sagregn ch vattenfimbidning För att registrera vattenbeastningen rsakad av sagregn har sagregnsmätare mnterats pa kyrkan. 4 st mätare mnterades pa nrd- ch västsidan 1 januari 1973 ch ytterigare 2 st mnterades pa syd- ch östsidan i maj 1973 för att ge en fuständigare bid av sagregnsfördeningen. Paceringen av sagregnam!tarna,sm gjrts i a rad med kimfttgruppen pa SIB, framgar av fig 7. strävan vid paceringen var att fa sagregnsmätarna inti mätpunkterna enigt Saqreqnamätaren R är pncerad på höjden S m medan de övriga sitter ca 6-7 m över marken. sagregnamätaren bestar av Pn "anedcrkur kupa" sm mnteras på viggen med öppningen ut&t, se fig B. Regn sm träffar öppningen rinner genm ett rör in 1 en behaare, sm påverkar en vipparm rned mtvikt. Nr behaar n fyts med 4 m vatten töms beh!eren genm ett den samm«nagde

23 24 vikten av behaaren ch vattnet bir större än mtvikten ch samtidigt ges en impus ti en punktskrivare. 4 m vatten i behaaren mtsvarar ca 0,13 mm sagregn. Punktskrivaren sm tiåter registrering av 10 mätpunkter, är pacerad inne i kyrkan ch har en gångtid pa 30 dagar utan papperabyte. För att ytterigare studera sagregnsfördeningen har kyrkan ftgraferats vid regnväder. Genm att ftgrafera snett uppåt mt fasaden, kan den vattenfim sm bidas vid sagregn registreras. Vidare ger ftgrafering uppysning m hur vattnet rinner utefter fasaden. Den ursprungiga avsikten var även att kntinuerigt ftgrafera kyrkan under ett regnväder, för att härigenm f en uppfattning av hur snabbt vattenfimen utbidas under regnet ch hur snabbt den försvinner efter. Denna kntinueriga ftgrafering kunde dck av praktiska skä tyvärr ej genmföras Fuktförhåandena i murverken FukttistAndet i murverken har studerats des genm uttagning av materiaprver för fuktinnehasbest~mning ch des genm registrering med hjäp av inmnterade känsekrrpar, s k fuktqivare. När fuktgivarna mnterades uppsamades brrmjöet från de för fuktgivarna erfrderiga haen. Brrmjöet ades 1 dubba pastpåsar för transprt ti abratriet för fuktkvtsbestämning. Vid fuktkvtsbestämningen vägdes först prvet i naturigt tist&nd,varefter det pacerades i trkugn med ternperaturen IOS 0 c. Efter 3 dygn vägdes prvet på nytt varvi~ trrvikten erhös. Fuktk~ten beräknades genm att dividera viktförusten under trkningen (vatteninnehaet med trrvikten ch uttrycks 1 (vikts-)prcent. En kntr av viktförusten under transprten ti abratriet visade att denna vara försumbar. Fuktkvter bestämda pa brrmjöet kan vara nagt missvisande berende pa den vkrme sm utveckas vid brrningen, men ger ända en uppfattning av fukttiatandet 1 de ika brrhaen. För att fa ett riktigare vkrde pa fukt!nnehaet har dessa bestämningar kmpetterata med fuktkvt,besth - ningr pa störda materiaprv, sm uttagits bnkm fnsnd-

24 25 stenarna inti ett djup av m. Paceringen av dessa prvtagningar samt när de är gjrda framgår av fig 9. Fuktkvtsbestämning på brrmjö gjrdes vid samtiga fuktgivare. Paceringen av dessa beskrivs senare. Förutm vid fuktgivarna tgs brmjöprv även i ett anta punkter på sydsidan ända från marken ti taket. ~ed fuktkvtsbestämningar kan man ej visa hur fukttiståndet varierar 1 murverket med tiden. Anedningen härti är främst att materiaet är mycket varierande ch vid tva pa varandra föjande prvtagningar fås ej samma materia, varför fuktkvterna såedes ej qar att jämföra. För att CA en uppfattning ~ hur fukttiståndet varierar med tiden mnterades verket. sm tidigare n~ts, fuktgivare 1 mur- Fuktgivaren bestar av en rak ch en spirafrmad kppareektrd, åtskida med ett autkaverat cementbruk enigt fig 10. Autkaveringen görs för att mineka brukets förändring med tiden. Fuktgivaren är såedes cyinderfrmad med ängden 25 mm ch diametern 10 mm. När fuktgivaren paceras 1 kntakt med ett fuktigt materia k~er cementbruket i givaren att få ett fuktinnehå sm bir berende på det mgivande materiaeta fukttistånd. Ändras fukttiståndet hs mgivningen ändras även fuktinnehået i givaren. Genen att registrera ändringen i fuktgivaren fås såedes ett indirekt mått på ändringen hs mgivningen. Denna registrering kan göras kntinuerigt utan att förändra tistandet genm uttag av materiaprver. Sm ett matt pa fuktinnehaiet i givaren, ch därmed indirekt på fukttiståndet hs mgivningen, används resistansen mean eektrderna. Resistansen är nämigen direkt berende av fuktinneh&et. Ett högt fuktinneha ger en Ag resistans ch tvärt~. Vid mätning äggs en växespänning (,O VI mean eektrderna ch strömmen genm fuktgivaren m8te enigt fig 11. Med k8nnedm m spänning ch ström kan sedan resistansen beräknas med Ohm's ag.

25 26 I praktiken mätes ej strönmen genm givaren utan sphnningen över ett mtstand,sm ingar i kretsen. Denna spänning transistrförstärkes ch nan registrerar såedes en spänning. Se fig 12. Denna spänning översätts sedan ti resistans med hjäp av en tabe. Att översätta resistansen ti fuktkvt hs det mgivande materiaet kräver mfattande kaibreringsarbete ch förutsätter att mgivningen bestar av ett hmgent materia. En viss resistans hs givaren mtsvarar ika fuktkvt 1 ika materia. Anedningen ti detta Hr att fuktinnehået 1 givarbruket stäer sig i jämvikt med mgivningens fukttist&nd, ch vid ett visst fukttistånd har ika materia ika fuktinneh611. I det hygrskpiska mrådet mtsvaras fukttistandet av den reativa uftfuktigheten. Vid den reativa uftfuktigheten 95 \ kmmer exempevis en viss betng att fa fuktkvten S \ medan en viss ättbetng får fuktkvten 25 ' Om taktgivaren pacerades i betng resp ättbetng med dessa fuktkvter, skue resistansen vara samma. För ett visst materia kan en kaibreringskurva ritas, sm visar sambandet mea~ resistans i givaren ch fuktkvt hs mgivningen. Undersökningar har visat att m resistans ch fuktkvt inprickas i ett g-gdiagram fas en rät inje inm ett visst interva för exempevis betng ch kakbruk enigt!!q 13. I murverken i Vadstena Ksterkyrka g&r det ej att kaibrera fuktgivarna mt fuktkvten berende på de varierande materiaegenskaperna. Detta är ej heer nödvändigt eftersm det väsentiga r att studera tidsvariatinen i fukttist&ndet. Absutbeppen p& fuktkvterna kan enbart fas genm uttagning av prver. Resistansen Hr förutm av fuktinneh6 även berende av temperatur ch satinnehå hs mgivningen. Vidare visar tva givare icke samma resutat vid identiska mgivningar berende på tiverkn1ngsvar1atiner. Kaibrringsförsök har visat att ca 80 ' av givarna har iten avvikese fran ett medevärde, medan resten avviker väsentigt.

26 27 Att jämf~ra ika givare går atså ej m inte resistansskinaden är mycket str. Temperaturberendetmedför att temperaturen måste registreras vid varje fuktgivare, varefter en krrektin g~res ch samtiga resistenser refereras ti 10 c. Temperaturen registreras med hjäp av termeement. Om temperaturen Xr mindre än 0 c ökas resistansen kraftigt. Vid åga temperature r är aedes uppmätta värden missvisande ch från dessa brtses 1 den frtsatta behandingen. SatinnehAe t påverkar givaren sa att ökat satinnehå qer mindre resistans. I murverket förutsätts att satinneh&et är knstant, varför någn krrektin ej görs f~r detta. f!~~~~!~9-!y-~~~e~~~~! Fuktgivare ch termeement mnterades i nvember Härvid pacerades de i 5 ika grupper A, B, C, D, E med 6 termeement ch fuktgivare 1 varje grupp. I januari 1973 mnterades ytterigare en grupp H, med 6 fuktg.vare ch 9 termeement. Paceringen av grupperna, sm framgår av fig 14, har gjrts med hänsyn ti radande yttre kimat förhåanden. Anedningen ti att undersökningen 1 januari 1973 ut~kades med ytterigare en grupp var att de 5 första grupperna endast täckte de västra, nrra ch östra väggarna ch att en grupp på syds~dan skue ge en fuständigare bid av radande fukt- ch temperaturförhanden. Den inbördes principiea paceringen av fuktgivare ch termeement inm grupperna A-E framgår av fig 15. Genm fuktgivarnas ika pacering i höjded kan eventue vatt entransprt vertikat avg~ras. Variatinen i djupet &r gjrd för att kunna faststäa eventue hrisnte vattentransprt. Termeementen har samtiga pacerata pa samma höjd för att få des temperaturen vid de ika fuktgivardjupen ch des yt temperat uren. Att pacera termeement aven vid den övre ch den undre fuktgivaren ansågs ej mtiverat, eftersm temperaturen vid dessa punkter ungefär trde vara ika ned temperaturen p& mtavarande djup vid de meersta fuktgivarna.

27 28 Att mäta även yttemperaturerna är mtiverat b a för en bedömning av kndensatinsrisken. Inm grupp I är samtiga fuktgivare ch ter:tioeement pacerade pa samma höjd, ca 4 m över marken. Att variera paceringen i höjded ansags ej vara nödvändigt här eftersm det!r!unst var ir.verkan av väderstreck sm skue studeras med denna grupp. Den inbördes principiea paceringen framgår av fiq 16. Genm den gjrda paceringen kan fukt- ch temperaturförhåandena i strävpeare studeras fuständigt i det vada snittet. Av praktiska skä avviker den verkiga paceringen inm varjp grupp nagt. Den exakta paceringen beskrivs i avsnitt 5.3. ~2~~~~i~S-!Y_f~~~S!Y~~~-2~h-E~;~g~!~~~~E För resp fuktgivare ch termeement brrades ett ha ~ 25 mm ti önskat djup. Vid brrningen samades brrmjöet upp för abratrieundersökning. HAet rensades ch försågs med nagra cm kakcementbruk 1 btten. Fuktgivaren pacerades i ett m ångt rö~ SOQ 1 ena änden var böjt ch försett med tratt. Kaben ~ fuktgivaren, sm var 3-5m, drgs genm röret varefter röret fydes med KC-bruk. Termeementet sattes fast i änden av röret, inti fuktgivaren, men termeementkaben drgs ej genm röret, utan pacerades utvändigt. Det saunda "addade" röret fördes in i haet. Härefter drgs röret sakta ut under samtidig vibrering,varvid fuktgivare ch termeement stannade kvar p avsedd pats. Att inte tercaeementkaben drgs genm röret berr pa,att den fr&n början hade gjrts sa &nq att den ej skue behöva skarvas, viket skue kunna paverka utsaget. Längden r>a vissa termeementtridar översteg 100 m. Fuktgivarkaben däremt qar att skarva utan nagn risk för pavcrkan p! mätresutatet. Gjutmetde~ framgar av fig 17. Utvändiga kabar Kr dragna genm paströr rakt ner ti scken. Den frtsatta dragningen r gjrd genm gummisang,am mnterats p väggen. Kabarna tran grupperna A-O drgs ti en gemensnm punkt i ~ hönet ch hbrifr&n in i kyr-

28 29 kan genm en gugg. Kabarna tran punkterna E ch R är indragna genm närbeägna dörrar. Inne i kyrkan har kabarna dragits ti en gemensam punkt vid atare~där mätinstrumenten Hr pacerade. De invändiga kabarna Mr dragna utan nagt skydd rakt ner ti gvet ch härifran utmed väggarna ti ataret. Invändigt har kabarna endast skyddats pa speciet utsatta punkter. ~g!~~~~~!~g Registrering av fuktgivare ch termeement har skett med hjäp av SIB:s mbia mätenhet, vars mätbuss statinerats vid kyrkan under pågående mätningar. För att kunna karägga eventuea årstidsvariatiner panerades mätning ~na att pg under r. Av praktiska skä fick denna tid förängas ti Ar. Anedningen ti detta var des mättekniska prbem ch des den gynnsamma vädereken vintern 72/73. De mättekniska prbemen var het tirättade i juni 1973 ch den första mätningen efter detta skedde 1 jui ~tningar före denna tidpunkt går ej att jämföra med senare mätningar. Prbemen bestd främst 1 att de ånga kabarna från fuktgivarna fungerade sm antenn ch mttg impuser från radisändaren 1 MOtaa. Ett annat prbem var jrdningen av instrument ch fuktgivare. Under mätaret har givarna inte registrerats kntinuerigt utan mätningar har skett ~nder 1-2 veckr med ca 2 manaders meanrum. De första registreringarna i nv 1972 är missvisande även av det skäet att vid mnteringen tiförs vatten, viket medför en mindre resistans hs givaren. De exakta tiderna för registrering redvisas senare i samband med resutaten. Vid mätningarna registrerades värdena nrmat med 4 timmars interva. nm varje mätperid kunde såedes eventuea snabba variatiner i fukt ch temperatur studcrfts, exempevia direkt efter ett regn, vid sbeysning, vid pötsig temperaturändrin~ eer skinad mean dag ch natt. Intervaet kunde m sa önskades vid någt sirskit intressant tifäe, exempevis etter ett kraftigt sagregn, göras krtare.

29 30 Registrering skedde på SIB:s dataggav fabrikat Mdug. Termeementen var inkppade på kana 1-60 ch fuktgivarna på kana När registreringen, sm skedde het autmatiskt, började med kana, så ades sa~t1dtgt en sp8nn1nq över fuktg1varna. Avsökningshastigheten var kana/sekund.när mätningarna pa fuktgivarna började,hade dessa såedes haft en spänning i minut, viket är nödvändigt för att fuktgivarr.a ska stabiisera sig. Oen erfrderiga stabiiserinqstiden är sek. Värdena stansades på en håremsa ch kunde även fås utskrivna direkt för kntr av att at fungerade. 2~Y~!~~t!~g Registrerade utsag hs fuktgivarna förvandas via datamaskin ti resistanser. Xven krrektinen för te~pcratur gjrdes med hjäp av datamaskin. Resutatet skrevs des ut i tabefrm ch des 1 diagramfrm. Med anedning av tidigare nämnda rätinjiga samband mean resistans ch fuktkvt för vissa materia i ett g-gdiagram användes sm matt på fukttiståndet garitmen för resistansen vid 10 c,\q R 10. Härigenm kan variatinen för varje enskid givare studeras. Om en fasadyta utsätts för sagregn,sm sugs in i vhggen, kmmer den yttersta fuktgivaren att reagera först. När vattenfrnten nått ängre in i väggen kmmer nästa givare act reagera etc. Samma b~r förhåandet med givarna pacerade pa ika höjd an vattentransprt sker vertikat. Principutseendet för det förstnämnda förppet framgir av fig 18. Vid jämförese mean ika givare maste dck en viss försiktighet iakttas. Att jämföra enbart 2 ika givare ~ed avseende på deras absuta utsag går inte med hänsyn ~11 variat~ner vid tiverkningen. I murverket finns ttat 30 givare mnterade. En jämförese ~ean ika grupper av givare är däremt möjig,m antaet givare 1 varje grupp väjs tiräckigt strt. Härvid rnasta dck beaktas att nign enstaka givare kan avvika betydigt. Vidare måste skinaden nean de ika grupp~rna vara väsentig.

30 J Fuetutbyte mean m Jrvcrk ch kyrkrum ~r att studera fukttransprten mean kyrkrummet ch väggarna har täta kupr anbringats på insidan av ytterväggarna. Kuprna består a ; ett fänsrör med invändig diameter p! 100 mm. Dessa <upr r fastsatta pa väggen ch tätade med fgmassr.?a sidan ut mt kyrkrummet finns en östagbar pexigassktva. I kupan paceras en övermättad ösning av ett hygrskpiskt sat, sm håer en knstant reativ fuktighet i kupan, se fig 19. Genm att väga skåen erhås ett matt på fukttrans- prt mean kupa ch vägg. Paceringen av kuprna!ramgår av fig 20. Kupa 1-7 m~terades hösten 1972 ch är pacerade över fgar med den sammanagda fgängden 15 cm i varje kupa. Kupa 8 ch 9 mnterades hösten Kupa 8 pacerades iksm de övriga över en fg men med den skinaden att fgbruket avägsnades. Kupa 9 pacprades het på en sten. Mätningar av fukttransprt skedde i början veckvis i samband med övriga mätningar. Senare övergicks ti mätning över ängre perider, 1-2 månader. Det använda satet har varierat. Först användes NaC,sm ger 75 \ reativ uftfuktighet. Senare användes Mgc 2, sm ger 33 % ch sutigen övergicks ti NaBr,sm ger 60 ' reativ uftfuktighet Materiaegenskaper Förut~ fuktkvtsbestämning av samtiga uttagna prver, har även andra egenskaper undersökts. För ett O-ta prver har den kemiska sammansättningen anayserats p& CBL i Limhamn. Anaysen gjrdes med avseende på kakhat ch ingående sater,för att få en uppfattning m variatinen i materiasammansättning. Andra egenskaper sm undersökte ar prsitet, densitet, jämviktsfuktkvter, kapirsuqntng ch uttrkningaförmga. Den maximaa kapiärsugningen har bestämts för att kunna jämföra den verkiqa fuktkvten i väggarna med den maximaa, sm kan n.\s genm kapirsugn1ng. Pörhandet m an dessa (uktkvte, kapihrmättnadagraden,

31 32 Kapiärsugnings- ch uttcrkningshastighet har best~ts för att kunna bedöma fuktbaansen i murverket TemperaturförhAandens i murverket Temperaturen i murverket har studerats des för att kunna krrigera temperaturen enigt ch des för att fa en uppfattning m hur temperaturen varierar i väggarna. Detta är intressant ur beständighetssynpunkt. Termeementen har pacerats inti fuktgivarna ch pa ytan utanför. Temperaturen studerades såedes i punkter med 40 cm avstånd från varandra. Detta medför att snabba variatiner, pa ett itet djup, ej kan studeras. För att kunna studera även mycket snabba variatiner på små djup, mnterades på sydsidan även termeement på djupet / 2, 3, 7 ch 20 cm. Registrering ch utskrift har skett p& samma sätt sm för fuktgivarna enigt Även för temperaturmätningarna uppstd prbem i början berende p& de Anga termeementtradarna. Den första mätningen med riktiga t.-peraturer gjrdes i jan övrigt För att kunna bedöma fuktprduktinen inmhus, har uppgifter m anta kyrkbesökare, vattenförust i värmesystemet ch vattenåtgång i befuktningsanäggningen insamats.

32 33 5 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 5. Kimat Kimatdata fr!n SMHI Nederbördsiakttageserna fran Vadstena redvisar enbart nederbördsmängd. Ett exempe för augusti 1973 fra~ar av fig 21. En sammanstän~ng av ~\nadsvärdena för tiden nv 1972-apri 1974 visas i fig 22, d~r ~ven nrmamanadsnederbörden för Aren !rAn Linköping 3r inritad sm jämförese. Att redvisa varje manad för sig under hea mättiden saknar mening. Kimatdata fdn Karsbrg är fuständiga ch i ikhet med nederbörds1akttaye,..,lnd!t An v.. ust.ena redvis<us ej vruje databad utan enbart ett exempe för augusti 1973 i fig 23a,b,c. En sammanstäning för tiden nv 1972 ti apri 1974 av temperatur ch reativ uftfuktighet för Karsbrg samt nrmatemperatur för Mtaa ch nrma reativ uffuktighet för Linköping visas i fig 24. Nederbördsmängd ch nrmanederbörd för Karsbrg framgår av fig 25. Angivna värden i!iq 24 ch 25 avser m! nadsmede v r det J<imatstat.in Registreringarna på kimatstatinen har varit av skiftande kvaitet. Vintertid har den ej fungerat på grund av snön ch kyan. Även p! smmaren har den iband varit ur funktin eer visat feaktiga värden. Någn redvisning av kimatdata från kimatstatinen görs dhr(ör e). Vid senare jämföreser kmmer dck värden från kimatstatinen i viss mån att beaktas, främst vindriktning ch vindstyrka i kmbinatjn med regn Termhygrgrafer Termhygrgraferna, vars pacering visades i fiq 5, registrerade kntinuerigt temperatur ch reativ u t fuktighet n1yt fg 2&. I fiq 27 redvisas de Angsik tig.~ variatinerna 1 tempertur O"h rat:.;iv uftfukug-

33 34 för hea undersökningsperiden. I denna figur har 1ngen hänsyn tagits ti variatiner under en vecka. Vidare har brtsetts från extremvärden under krta tidsrymder. Hur temperatur ch reativ uftfuktighet varierar under en typisk vintervecka, främst berende på uppvärmning inför högmässan på söndagen, framgår av fig 26. S.. 4 Temperaturmätningar inmhus Temperaturmätningar med termeement gjrdes peridvis ch paceringen av termeementen framgår av fig 6. De å~gsiktiga variatinerna för temperaturen vid termstat, på gv, under ch ever tak framgår av fig 28. I denna figur är förppet mean punkterna känt ch har darför markerats med rata injer. Temperaturerna sm använts är medetemperatur för resp mätperid. De krtsiktiga variatinerna inmhus, på gv, på fönster ch utmhus redvisas enbart för en typisk vintervecka i fiq 29a,b,c. I der~a figur har medetemperaturerna under tiderna 08-14, ch använts. I fig 29a visas temperaturen vie termstaten, hava rumshöjden ch under taket. t fig 29b visas temperaturen vid termstaten, över taket ch på gvet. I fig 29c visas sutigen temperaturen utmhus, på fönsterbank, pa mittpst i fönster ch på gasyta fönster. På smmaren Hr temperaturerna i figur 29 i strt knst>nta ch ika, brtsett från gvtemperaturen,sm är naqn grad ägre än de övriga. 5.2 sagregn sagregnsmätningar Resutat av sagsregnsmätningarna framgår av tabe. r denna tabe anges anta registreringar per da9 ch mätare. Mätarnas pacering redvisades i fig 7.

34 Vattenfi~idninq pi fasadytrna Utöver det.i angivna dagregnet u ta t ta viggen ven för regn 80ID ej ger utsag i sagregnsmtarna. De övre dearna av kyrkvggarna trffas av -.r sagregn In de nedre. Vatten frn de övre dearna rinner sedan ner ch ger en vattenfim utan att ge utsag i mtarna. samma sak gier för takvatten, sm rinner ner pi viggen, p g a att inga hangrinnr finna. Vid regn har bserverats att vattenfim utbidas pi praktiskt taget aa strvpearna, berende av vindriktning ch vindstyrka. PI viggarna utbidas dre.t vattenfim först vid ett riktigt sagregn. Mittiga sagregn ger vattenfim enbart pi övre deen av viggen medan kraftiga sagregn ger vattenfit. pi hea väggytan. Xven viggytr pi äsidan bir böta i överkanten, dck utan att ngn riktig vattenfim bidas. Vid ami vindstyrkr ch duggregn bidas i aminhet vattenfim enbart pi strvpearna medan viggarna endast bir fuktiga. PI viggarnas övre dear ch.inti strvpe8 kan dck vattenfim budas ven vid duggregn. Böta viggar ch strvpear e kan förek aven d n& gn nederbörd ej fait. Under dygn mad kaa nätter bidas nmigen frst pi taket ch nr dagsmejan atter in,..ater frsten ch..atvattnet hamnar pi viggar ch atrvpeare. Xven riktig vattenfim kan kat utbidas vid dessa tifes. sammanfattningsvis kan sgas att aurverket r utsatt för större vattenbeastnift9 In sagregnsatningarna visar. Strvpearna ch överkanten pi viggarna bir böta vid varje regntifue ch vattanfim utbidas fta, bereftde av vindstyrka ch vindriktning. Hea viggytan bir dar-gt bot enbart p& vindsican ch far att vattenfim aka utbidas pi an he vigg krvs ett direkt aac)regn. Lkaa undantag finna, ex :via viggytr inti strvpeare c Udar fönater dir vattenfim kan utb1das utan att n&90t direkt sagregn foreifgar. I strt gier dci att sagregnsatninvarna

35 36 ger en reativt gd bid av fördeningen av sagregnet. S. 3 Fukt i murverk ch strävpeare Fuktkvter Materiaprv tgs ut för fuktkvtsbestämning vid v~rje brrhå för fuktgivarna. Paceringen av dessa ha framgår av S.3.3. Utöver dessa brrhå tgs brrprv även p! syds!d~n 1 sektin F enigt fig 9 p! höjderna 3, 7, 11 ch S m över ma r k. Vid ut tag av brrmjö tgs atid nytt prv nttr materiaet förändrades. En förttndrinq bedömdes ske när antingen färgen på prvet ändrads eer då brregenskaperna ändrades. Härigenm erhös en mängd ika prv ur ~ ha. FUktkvterna p prv ur Pn~~ ha var mycket varierande ch då prvtagningsmetden gör att fera materia fta bandas ti ett,är de angivna fuktkvterna ej exa kta. Fuktkvterna i väggen kan variera antingen språngvis eer kntinuerigt berende på hur materiagränserna ser ut. Ett exempe på sprangvis variatin är gränsen mean sten ch bruk medan en kntinuerig variatin sker mean två kakbruk sm gradvis övergår 1 varandra. Resutatet av fuktkvtsbestämningarna från brrhaen framgår av fig 30a-g. I figurerna är väggtjckek ritad skaenig medan höjden över mark resp gv ej är skaenig utan anges vid var;e dagram. Hå sm brrts ti ca 80 cm djup har markerats md kryss ch ha sm brrats ti 40 cm djup har markerats med punkter. 40 cm håen är pacerade inti 80 cm haen. Förutm pa brrmjö har f~ktkvter även bestämts på h a materabitar. Paceringen av dess prvtagningspatser framgår av fq 9. Fuktkvterna visas i fiq 3a-r. T faet med hea bitar fås ett bättre värde pa fuktkvtcn. eft ersm vaet av materia sker under bättre kntr ch sammanbandnnqen av ika =ateria minskas. HAets strek har varierat mean 20x40 cm ch JOxOD cm ch prverna igger sades ej rakt innanför varandra.

36 J7 En jämförese mean fuktkvter best~a på brrmjö resp hea materiabitar visade att någn skinad ej fanns mean de ika prvtagningssätten. Sm synes av fuktkvterna, bestämda både på brrmjö ch på hea bitar kan två prver inti varandra visa het ika fuktkvter. Rärav föjer att några sutsatser m väggen fukttist!nd,utm att det är högt, ej kan dras Kapiär vattenmättnadsgrad För att ra en uppfattning m murverkets fukttistand måste fuktkvterna enigt jämföras med någt refqransv~rd. Hr har cm referenavrde vats fuktkvn~~n vid kapiär mättnad. Fuktinnehået vid kapiär mättnad har bestämts genm a~t prverna fått suga vatten från en fri vattenyta enigt fg 32. Under sugningen, sm pågick tis ytterigare vatten ej tgs upp (4 dygn), skyddades prverna mt uttrkning med en pastf1c. För att kunn jämföra fukt(vc.>n 1 naturigt tistand med fuktkvten vid kapiär mättnad enigt van, m!sc fuktkvterna bestämmas på exakt samma rateriaprv. För att en eventue materiaförändring, sm trigtvis sker vid uppvärmning ti 105 C 1 samband med uttrkningen, ej skue inverka?å resutatet, vägdes först prverna 1 nturigt tist6nd, varefter prverna!ek suga kapirt innan uttrkninq sutigen skedde. Sm mått pa murverkets fukttistand har använts den kapiära vattenmättnadsgr3den, dvs aktue fuktkvt dividerad med fuktkvten vid kapiär mättnad skap" ~ ~1,0 innebär exempevis att naqt ytterigare vatten tap ej upptas vid kapiärsugninq. Den kapiära vatcnmhttnadsgraden har bestämts för prvar tagna i håen IV VTJ enigt fiq 9. Resutatet av dessa bestämningar framq6r av fig 33a-d. För vissa prver har även den maximat möjiga fuktkvten bestämts, dvs när aa öppna prer i matertaet är fyda. För att uppn den maximaa fuktkvten fydes prverna med vatten under vakuum. Genm nt: dvt<cra fukt-

37 38 kvt i naturigt tistand med.. xt.a fuktkvt, erhs vattenmättnadsgraden s. Resutatet av dessa bestamningar framqr av fig 34a-d. Dessa värden kan dck vara ngt feaktiga av tvi rsaker. För det första gjr des prverna ngt mindre vid vakuumbehandingen, viket medför att materiaet ej var exakt dets... För det andra trkades prverna ti 105 C innan vakuumbehandingen Fuktgivarmatningar Med fuktgivarna kan bde Angsiktiga ch krtsiktiga fuktvariatiner studeras. Red Angsiktiga variatiner avses sidana sm sträcker sig över en Arscyke ch med krtsiktiga avses dygns- eer veckvariatiner, exempevis Vd ett sagregn. Vid»~ud1u. av de &nqaktiqa variatinerna användes aedevrdena för varje mätperid. Vid de krtsiktiga variatinerna brtses frn enstaka värde sm av känd anedning väsentigt avviker frn övriga. I diagrammen över fuktvariatinerna avsättas 10 1g R10 sm funktin av tiden. Femarginaen i 10 g R10 ökar med absutbeppet ch har uppskattats ti föjande bepp: g RO Fe:i rg ina -0,3!0,02 0,3!0,02 0,6!0,03 0,9!0, 04 1,2!0,06 Här temperaturen var nära n eer ägre,brtsgs frn dessa vrdn m det var uppenbart att resistansen hade Andrats berende p frysning i givarna. Fr n den principiea paceringen en igt gjrdes av pr aktiska skä vissa avvikeser. Anedningen ti detta var fr... t varierande vaggtjckek ch svrigheter att pacera givarna p... höjd. Den exakta inbördes paceringen av fuktgivarna fr88gr av fig 358-f. t denna figur vises aven vk)9tjckeken.

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Samband mellan astma och inomhusmiljö? Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET. R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt.

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt. Ort. datum Frågr m andstingets/reginens habiiteringsverksamhet Hej! Er famij har under det senaste året haft kntakt med barn- ch ungdmshabiiteringen. För att vi ska kunna utvecka verksamheten är det viktigt

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Arende: Byggnation av torgstånd statfanstorp

Arende: Byggnation av torgstånd statfanstorp ÄRENDEBESKRIVNING 201 31111 1 ( 1) STAFFANSTORPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN.. Arende: Byggnatin av trgstånd statfanstrp Sammanfattning av ärendet: En kstnadsberäkning ch ett försag ti utfrmning av trgståndsbyggnad

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal RÖ probe tentaen 0-01-15 En cyindrik vattentank är utatt för ett kontant uftföde ed teperaturen 15º och hatigheten / vinkerät ot de anteyta. Tanken diaeter är 0,5 och de ängd är 1. O vattenteperaturen

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund

Produktionsekonomi och Betongval. Göran Fagerlund Prduktinseknmi h Betngva Göran Fagerund ISBN 91-87334-05-4 A W Grafiska, Uppsaa 1990 INNHÅLL------------- Förrd? Kstnadspress innebär risker --------------------------------- 8 Prduktinsanpassa betngen!

Läs mer

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson...

INNEHÅLL. Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data av Waldemar Johansson... Redaktör ch ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Metd för beräkning av vatteninnehå ch vattenmsättning i dad jrd med edning av metergiska data av Wademar Jhanssn...... 57 (List f cntents in Engish

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7 freeleaks NpMaD vt1999 för Ma4 1(9) Innehåll Förrd 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1999 Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3 Del II, breddningsdel 7 Förrd Km ihåg Matematik är att vara

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Kylvätska, tappa ur och fylla på Kyväska, appa ur och fya på Nödvändiga speciaverkyg, konro- och mäinsrumen sam hjäpmede Adaper för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/8- Rör för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/10- Uppsamingskär för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning

EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning EN 312 P6 och P7 SPAANDEX K-GOLV Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV ti undergov Den här monteringsanvisningen avser äggning av undergov som utförs med SPAANDEX K-GOLV eer SPAANDEX UNIPAN K-GOLV från NOVO-

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder 8 SDSBYNDSFÖRVLNNN Handäggare ndersson Martin sp Sven-rik Datum 2015-09-03 Diarienummer SN-2015-1611 atu- och samhäsmijönämnden Upphanding av entreprenör för anäggande av V och väg ti Fuerö bostäder Försag

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc.

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc. Vi frmgjuter idag allt ifrån centimeterstra detaljer till gjutningar på ca 1 tn. Det är framförallt slitstyrkan sm eftersträvas men ckså materialets utmärkta elastiska ch slagtåliga förmåga. Vi tillverkar

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden8.se

Brf Herden 8 www.brfherden8.se Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare April 2010 Innehåll Besiktningen av samtliga lägenheter resultatet? Vattenskadan på Arbetargatan 27 (dagis) Våren ska firas krvgrillning trsdag

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna Sammanfattning av lektin 5 Eskilstuna Vi repeterade: Knpar Ta ut bäringar Ta ut psitiner Vi gick igenm Lanternr : Grundlanternr samt segelfartyg se fig 25 sid 223 ch fig 18 sid 221 grön styrbrd Lysvinkel

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Seglarskolehandbok för RÖSS:are

Seglarskolehandbok för RÖSS:are Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Plats ch tid Ebbasalen, Sala kmmun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Olf Nilssn(S), vice rdförande Margaretha Quistberg (S) Per Erikssn (C) Per Mattssn (V)

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet 1(3) Anslutningsavtal för fiberinkppling till fastighet Genm detta Avtal, sm är upprättat mellan (nedan kallad Fastighetsägaren) ch Mediateknik AB, rganisatinsnummer: 556534-3562 (nedan kallad Nätägaren),

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring ar etsgruppen mt BULLER inm verkstadsindustrin Verkstadsföreningens ch Metalls gemensamma rgan för bullerbekämpning MEDDELANDE, Nr6 1972 Systematiskt bullerbekämpningsarbete : Bullermätningar ) - erfarenheter

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE Fel i WIZARD 2 Barcode ID Label # 023 Innehåll

BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE Fel i WIZARD 2 Barcode ID Label # 023 Innehåll PerkinElmer Singapre Pte Ltd 28 Ayer Rajah Crescent #04-01/08 Singapre 139959 C. Reg. N. 199707113D Phne 65 6868 1688 Fax 65 6779 6567 www.perkinelmer.cm Den 13en Maj 2015 Kära Kund, BRÅDSKANDE: SÄKERHETSMEDDELANDE

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik Malmö stad 2011-03-24 Rev. 2012-09-21 3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt ptin på geteknik Syfte/innehåll översiktlig markundersökning: Avgöra

Läs mer

F A C T electronlcs ab

F A C T electronlcs ab F A C T electrnlcs ab Denna handling får ej utan vårt medgivande bekantgöras, kpieras, mångfaldigas eller eliest behörigen utnyttjas. Over!rä~;0Ise beivras med stöd av arijlanr'

Läs mer

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet 1(3) Anslutningsavtal för fiberinkppling till fastighet (Avtalet gäller fiberpjektet: Nrr ch Sör Limsta ) Genm detta Avtal, sm är upprättat mellan (nedan kallad Fastighetsägaren) ch Mediateknik AB, rganisatinsnummer:

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

Laghantering i Equipe

Laghantering i Equipe Laghantering i Equipe för klubbar tillhörande Skånes Ridsprtförbund Eftersm distriktet autmatiskt vill betala ut lagstöd till arrangörerna är det viktigt att inrapprteringen av lagklasserna sker på ett

Läs mer

Rationell kringfyllning

Rationell kringfyllning Ratine kringfyning Ratine kringfyning Gasprjekt G2, nv. 1986 Vattenfa FUD-RAPPORT BYC3 1986-11-21 H/VA-3780 Frtanare Ernst Hebacher Hans Markgren bibitek i s sverk ' ' Råe k sta Ävkarebyabratriet 98452-05

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18,

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18, INNEHÅLL Ordförande har rdet VD har rdet Förva t n i ngsberättese Ägarstruktur Organisatin ch persna Mijöredvisning Omvärdsanays Framtid Eknmi Nycketa Resutat ch stäning Investeringar Eknmiska nycketa

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer