Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Transkript

1 Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av PER NYLINDER ch ERIK RENNERFEL T MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR 10 I. M edde. från statens skgs frskningsinstitut. Band 44' IO.

2 INNEHÅLLSFäRTECKNING Sid. Inedning Kap. r. Undersökningens uppäggning ch utförande... 5 Kap. 2. Krt beskrivning av materiaet... II Kap. 3 Massavedens trkning ch vattenupptagning I4 r. Fuktigheten I4 2. Fuktighets bestämningen I 5 3 Fuktighetsförhåandena i det evande trädet I5 4 Trkningsförppet hs nyavverkad ved... I8 5. V edens fuktighetstistånd vid framkörning ti ftted I 6. Vedens fuktighetstistånd under fttningen a. Virke i ringbm b. Virke i msa c. Virke i bunt Trkningen i vedgårdens vätr a. Virke, sm egat i ringbm I b. Msagt virke c. Buntagt virke Kap. 4 Lagringsrötans ch båytans utbredning I. Metd för beräkning av skadrnas mfattning Lagringsrötans utbredning i stckens ika dear Virke i ringbm Msagt virke Buntagt virke Båyteskadrnas utbredning Kap. 5 Försök ti justering av framkmna resutat Kap. 6. I det agrade virket påträffade rötsvampar, deras tiväxtbetingeser m. m I. I virket påträffade svampar Rötangrepp på virke från ika huggningstider, frd- ch senvuxet virke m. m Fuktighetsförhåandena i frisk ch rötskadad ved A. Vattenkapacitet i frisk ch rötskadad ved B. Hygrskpisk vattenupptagning hs frisk ch rötskadad ved 54 a. Försök med Lentinus-rötad ved b. Försök med Stereum-rötad ved C. Vattenavgivning i uft med ika reativ fuktighet... ~ Kemiska förändringar i veden ti föjd av röta I Sammanfattning Anförd itteratur Summary Tabeer...,...,...,...,

3 Inedning För vår ceusaindustri spea agringsrötarna på massaveden en icke väsentig r. Frågan har även tidigare beaktats i ett ferta undersökningar i vårt and av LAGERBERG (rgz, rgz8) ch BJÖRKMAN (rg46), varvid många värdefua synpunkter ch försöksresutat framkmmit. Dessa undersökningar berörde i första hand nrrändska förhåanden, ch även m fera av försöksresutaten är amängitiga, så råda i Nrrand speciea förhåanden i fråga m kimat, transprt m. m. För att man skue få en närmare uppfattning m agringsrötans utvecking i virke under värmändska förhåanden vände sig Bieruds AB genm skgschefen G. EKMAN hösten I945 ti skgsfrskningsinstitutet med en förfrågan angående en undersökning häröver. Denna syftade ti att föja rötans utvecking i sufitved huggen under ika tidsperider samt transprterad ch agrad på ika sätt. B. a. önskade man få reda på m buntagringen, sm ur transprttekniska synpunkter innebär vissa fördear gentemt den tidigare i Värmand amänt förekmmande agringen i msa, även medförde mindre risk för agringsskadr. Tisammans med skgsavdeningen vid Bieruds AB uppgjrdes ett prgram, sm avsåg att ämna ett svar på vannämnda frågr. Bagets skgsavdening har svarat för det mfattande arbetet med anskaffning, märkning ch transprt av erfrderigt försöksvirke samt även stät hantangning ti förfgande. För den värdefua hjäp ch för det intresserade arbete, sm härvid nedagts, rikta vi ett tack ti skgschefen EKMAN ch hans medhjäpare, i första hand jägmästarna K. F. LINDAHL ch C. J. BESKOW. Den de av undersökningen, sm berörde agringen i massavedsvätrna, förades ti Jössefrs sufitfabrik. För beredviig medverkan härvidag framföra vi ett tack ti patschefen, överingenjör G. ÖJERMARK. Ett strt försöksmateria, bestående av trissr från mer än r massavedsbitar, har undersökts. För insamingen av detta materia har herr THOMAs HEQVIST svarat, ch han har även mhänderhaft det mfattande registreringsarbetet vid institutet. Den matematiska bearbetningen av materiaet har utförts vid institutets räknekntr under edning av fru ERIKssN ch senare av fru BLOMBERG. Ti dessa arbeten har Bieruds AB ämnat eknmiskt bidrag. Isering av ch kuturförsök med svampar, påträffade i försöksvirket, har utförts av fru A. KÄÄRIK. Diagram ch andra figurer i texten ha ritats av fru K. LINDAHL.

4 Fätarbetena påginga under Tyvärr har bearbetning ch sammanstäning av materiaet tagit fera år i anspråk, berende des på materiaets stra mfattning ch des på anhpning av andra arbetskrävande uppgifter. För undersökningens genmförande har dessutm i vissa fa nya vägar ch metder måst prövas, viket ytterigare fördröjt pubiceringen. Författarna är även medvetna m att fu karhet ej kunnat erhåas i aa de uppstäda frågrna. Men när nu undersökningsresutatet sent msider framägges, är det ikvä vår förhppning, att detsamma i någn mån ska kunna vara både skgens ch industriens fk ti hjäp i deras strävan att bemästra de svårigheter ch föruster, sm kunna uppstå i samband med agringsröta. I den föreiggande uppsatsen ha de matematiska beräkningarna utförts av NYLIN DER, sm även skrivit kap. 2, 3 ch 5. Kap. 6 har skrivits av RENNERFELT ch kap. r ch 4 gemensamt av båda författarna. Experimentafätet i maj Per Nyinder Erik Rennerfet

5 Kap. I. Undersökningens uppäggning ch utförande skgsbrukets strävan att kntinuerigt syssesätta en fast arbetarstam under hea året har gjrt, att arbetsedningen stäts inför ett ferta nya prbem. Ett sådant är frågan, m man kan företaga avverkningar under årets aa månader utan att virket i atför str utsträckning utsättes för skadr. De stigande virkespriserna ha även framtvingat en mprövning av gängse transprt- ch agringssystem för virket för att söka nedbringa de föruster, sm uppstå i frm av agringsskadr. Syftet med föreiggande undersökning har därför varit att i första hand söka ge skgsförvatningen ch fabriksedningen ett underag för utarbetande av arbetsinstruktiner i de berörda frågrna. Undersökningen har gät hebarkad sufitved ch mfattat föjande huggningsperider: perid nr månad år perid nr månad år 2 apri-maj september juni )) 7 ktber-december >) 4 jui )) 8 j annari-mars augusti )) De ika huggningstrakterna (fig. r) utvades inm ett i kimatiskt hänseende så. ikartat mråde sm möjigt. I tab. I ämnas en summarisk beskrivning av de ika bestånden. De kunna genmgående betecknas sm medeåders ti ädre på frisk mark. Garingsstyrkan avpassades så, att beståndssutenheten efter huggningen bev ca,s. För att erhåa str variatin i virkets egenskaper ingick i försöksmateriaet såvä senvuxet sm nrmat ch frdvuxet virke. Under hea försökstiden utfördes dagigen k temperatur- ch nederbörds-bservatiner des i Stömne ch des i Gräns j ön, Ägå (fig. r). Resutatet av dessa bservatiner framgår av fig. 2. Värdena utgöra medetaet av de båda patsernas bserverade värden. För att göra figuren så överskådig sm möjigt ha medevärden beräknats för 14 dagars-perider. Vid en studie av figuren bör bserveras 1947 års nederbördsfattiga ch varma smmar, sm trde ha medfört synnerigen gda trkningsförhåanden för virket. Behandingen av virket skedde efter de riktinjer, sm amänt användes inm Bieruds Aktiebag. Det smmarhuggna virket ades såunda först i res i skgen, ch sedan marken frusit framkördes veden ti väg, där den ades upp i ströagda vätr. Det vinterhuggna virket utkördes ti väg samtidigt med huggningen. Vid huggningen stukmärktes virket i båda ändarna med en tresiffrig cde.

6 6 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFEL T 44: IO Särtryck ur tpgrafiska Enigt avta med rikets amänna kartverk innehas föragskartan över Sverige. rätten ti denna karta av Generastabens itgrafiska anstat. För pubicering gdkänd i rikets amänna kartverk den 6 kt Fig. r. Karta angivande huggningstrakternas, metergiska statinernas, virkesmagasinets ch vedgårdens beägenhet. Siffra anger huggningstrakt. Map shwing psitin f cutting areas, metergic statins, strage paces fr the gs and the pupwd yard. Figure refers t cutting area; (f>= metergisk statin, metergica statin vedgård, pupwd yard t@ virkesmagasin, water strage pace fr gs aväggspats, banking grund fr gs

7 Nederbörd i PNzcipitatin mm 150 Temperatur c "!'" \ ~ ~!\.A \~ \ \A. +10 vy ~ ~(v <>-<J" u.. v \( 5 :; 0: i-j UJ (': > u :; H :: M r t :; > ~ u en c; r '"rj ~ < M u >~ -n- '"' -J i i TfT ~ h ~ "~ J A? Q N D J F M A M J_ J_ A 5 O N D J F M A M J_ J_ A 5 O N D J FMAMJJASO N D Fig. 2. Medetemperatur ch summa nederbörd under 14-dagars perider under försökstiden. Mean temperature and tta rainfa in furteen day perids during investigatin. ""

8 8 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFEL T Fig. 3 Sufitved agrad i msa. Sufite wd stred in msa. Fig. 4 Sufitved agrad i bunt (försöksbunt). Sufite wdstredin bunde (experimenta type).

9 RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED 9 Fig. 5 Detajer av väta vid Jössefrs sufitfabrik, visande massavedens uppäggning. Detais f strage pie at Jössefrs sufite mi shwing methds f piing.

10 IO PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFELT a pr.- maj 1945 (2) aug. (5) huggningsperid (a) maj 1946 Vatten- äggning (b) jui 1946 kt väta (d) fttning i ringbm (c) agring i bunt (f) jui 1947 väta (d) kt kt A B C A B C A B C A översta agret i vätan, tpmst ayer in pie B meersta»»» midde»»» C understa»»» bttm»»» Fig. 6. Tidsschema för försökets uppäggning ch genmförande. Time utine shwing hw investigatin was designed and carried ut. a) cutting perid d) and strage pie b) entry t water e) water strage in msa c) transprt by ring bm f) water strage in bunt stack

11 RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED I Den första siffran angav huggningsperiden, den andra beståndstypen ch den tredje siffran rt-, mean- eer tppstck. I maj 1946 kördes virket med astbi ti aväggspats vid Gafsfjrden (fig. r). Sedan en första revisin av försöket verkstäts, utvätades virket ch fick igga inm ringbm ti i mitten av jui månad Vid denna tidpunkt ades en de av virket i msr, en annan de i buntar ch en tredje de speades upp i vedgårdens vätr. Msr ch buntar förvarades i Jössefrsvikens virkesmagasin (fig. r, 3 ch 4). I jui ett år senare speades det msagda ch det buntagda virket upp i vätr för trkning. Samtidigt sm msrna östes upp, utmärktes på varje stck den de, sm egat i vatteninjen samt den ände, sm egat van vattenytan. Det virke, sm i buntarna egat van ch i vattenytan, utmärktes på ika sätt. I vätrna ades försöksvirket upp i tre ager, översta, meersta ch understa agret. Dessa ager, A-, B- ch C-agret, vr beägna vid ca %, Y2 ch 7'4 av vätans höjd från marken. Vätrnavr uppbyggda ti ca 12 m:s höjd av buntar med ca r stckar i varje ch mean buntarna vr st~ön utagda. Varje försöksbunt mfattade 50 stckar från en ch samma huggningsperid ch 50 andra stckar. De senare ha medtagits för att bunten skue få nrma strek (fig. 5). En schematisk bid, sm visar försökets uppäggning jämte revisinstifäena, framgår av fig. 6. Kap. 2. Krt beskrivning av materiaet Sm en kmpettering ti den i tab. r ämnade beståndsbeskrivningen med uppgift m b. a. virkets frdvuxenhet har i tab. 2 redvisats en sammanstäning av den genmsnittiga årsringsbredden hs de ika huggningsperidernas virke. Det framgår av tabeen, att det augustihuggna ch det ktberdecemberhuggna virket genmsnittigt är det mest senvuxna ch det septemberhuggna det mest frdvuxna. Det i jui ch september huggna virket har den största variatinen ifråga m årsringsbredden. En mindre undersökning utfördes även för att studera sambandet mean trrvymvikten ch årsringsbredden. Resutatet av denna framgår av tab. 3 samt fig. 7 Dessa visa, att trrvymvikten sjunker med stigande årsringsbredd. Spridningen kring regressinen är emeertid str ch krreatinskefficienten iten. Materiaets fördening på rt-, mean- ch tppstckar framgår av tab. r. En ytterigare uppdening har skett på de ika undersökningsenheterna (tab. 4). Tabeen visar, att fördeningen av de ika stckkategrierna i

12 IZ PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFELT strt är ika mean de ika huvudgrupperna. Den största avvikesen uppvisar det juihuggna virket. Av detta ha meanstckarna bivit överrepresenterade i det buntagda ch underrepresenterade i det msagda virket. På grund av kärnans åga fuktighet har rötan svårt att utvecka sig i kärnan. B. a. av denna anedning kan det vara av ett visst intresse att studera eventuea samband mean kärna å den ena sidan ch diameter, årsringsbredd Trrvymvikt Q/cm \ O.s \ \ " " """ " sy..._ mm M~deårsrinQsbredd Fig. 7 Trrvymvikten sm funktin av medeårsringsbredden. De streckade injerna ange ± enka medeavvikesen kring regressinen. Density (dry weight per unit vyme) as a functin f annua ring widtb. Brken ines give ± standard deviatin arund regressin ine. ch eventuet andra faktrer å den andra. Sumpvis uttgs därför vid första revisinerna 45Z sektiner från z8r stckar (tab. 5). Efter ett anta försök knstaterades, att ett starkt samband fanns mean kärnans diameter å ena sidan ch tvärsnittets diameter ch antaet årsringar per cm i spinten å den andra (funktin nr z, tab. 4). Den kvariansanaytiska bearbetningen visade, att ingen sannikhet föreåg att de sju grupperna skue kunna anses härstamma från ika ppuatiner (tab. 6). Varianskvten F 1 visar såedes, att spridningen av gruppmedevärdena kring summasamingens regressin icke är större än vad sumpen tiåter. Ej heer avvika de enskida gruppernas regressiner mer från summasamingens regressin än vad sumpen tiåter, varianskvt F 2 Vidare är spridningen av gruppernas medevärden kring gruppmedevärdenas regressinsinje ej större än vad sumpen tiåter, varianskvt F 3 Sutigen visar varianskvt F 4, att gruppmedevärdenas regressiner ej avvika mer från summasamingens regressin än vad sumpen tiåter. För att underätta beräkningen av kärndiametern har ett särskit nmgram agts upp (fig. 8). Ti grund för nmgrammet igger funktin nr z, tab. 3

13 44: IO RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED I3 5 Ekvatin Y= 0,745 x 1 + 0,131 x 2-3,409 --! !Yumb~r f annua rinps per cm in sapwd Anta årsrin~ar cm i spinten. x per> i -! ~ +----! ~ ~ ! i 1 -! ! ~ -! !--~ !----!----! !---!--+--~ !---~-+--i ~ !------~-i ~ -- -! i ~~--~~--~~--~~~~~--~~~v Kärnans diameter, cm He.arwd diame.fer, cm Fig. 8. Nmgram för beräkning av kärnans strek. Nmgram fr determinatin f heartwd diameter.

14 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFEL T Buntäggningen innebär, att den största deen av virket i bunten ständigt kmmer att igga under vattenytan, en annan de kmmer först att ha egat i eer strax van vattenytan, men kmmer så småningm att igga under eer i vattenytan. En tredje de kmmer ti sist att ständigt igga van vattenytan. En sammanstäning av de värden sm framkmmit vid revisinerna visar, att genmsnittigt har r6,3% av stckarna ständigt egat van, 23,3 % i eer i närheten av vattenytan ch 60,4 % sutigen ständigt under vattenytan. Vid msäggningen av virket kmmer iband stckens rtända ch iband stckens tppända att igga van vattenytan. För att rnasan ska behåa sin frm bör rent teretiskt ungefär häften av stckarna ha rtändan van ch andra häften rtändan under vattenytan. En sammanstäning visar ckså att det i verkigheten förhåer sig så. Av försöksvirket hade såedes 52,4% av stckarna egat med rtändan van ch 47,6% med rtändan under vattenytan. Kap. J. Massavedens trkning ch vattenupptagning I. Fuktigheten I ved kan vatten förekmma des sm >>bundet» ch des sm >>fritt>>. Sm fritt vatten betecknas den fuktighet, sm finnes i cehåigheterna ch sm bundet eer hygrskpiskt vatten den fuktighet, sm finnes i ceväggarna mean miceerna. När ceväggarna är mättade med vatten ch ännu inget fritt vatten finnes, säges fibermättnadspunkten ha uppnåtts. Fibermättnadspunkten eer det hygrskpiska mättnadsvärdet är berende av fera faktrer. Såunda sjunker fibermättnadspunkten i det närmaste rätinjigt med stigande temperatur, varvid I0 temperaturstegring medför en sänkning av fibermättnadspunkten med en fuktkvt av ca r %- En stegring i igninhaten medför även en sänkning av fibermättnadspunkten ch vid inträdande kärnbidning sjunker ikaedes fibermättnadspunkten. Fuktighetens jämvikt i veden är vid en viss temperatur ch uftfuktighet ej entydigt bestämd. Den är nämigen berende på m det försiggår en vattenupptagning eer vattenavgivning. Detta fenmen, hysteresis, framträder tydigare vid ägre än vid högre temperatur. Skinaden i fuktkvten mean desrptins- ch absrptinsvärdena uppgår ti ca 3 % vid en temperatur av 20 C.

15 44: r RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED Fuktighetsbestämningen Vid bestämningen av fuktigheten utsågades cirka 5 cm tjcka trissr medebart inti ch innanför de trissr, sm kapades för bestämningen av rötan (fig. 25). Trissr för bestämningen av fuktighet uttgs i amänhet endast på en viss kvt av stckarna i varje undersökningsenhet, dvs. för en viss huggningsperid i ett visst ager i vätan för ett visst transprtsätt. Ur varje trissa uttgs prvkrppar i enighet med fig. g, varvid prvkrpparna z, 4, 6 ch 8 endast uttgs på de ara grövsta stckarna, 8" ch grövre. Prvkrp- Fig. g. Skiss över uttagningen av prvkrppar vid fuktighetsundersökningen. Psitin f test sampes in misture determinatin. parna vägdes medebart efter uthuggningen ch en andra gång efter trkning i värmeskåp under 24 tim. vid 103a C. Fuktigheten, sm angivits sm skinaden mean de två vägningarna dividerad med vikten i absut trrt tistånd, har benämnts vedens fuktkvt. J. Fuktighetsförhåandena i det evande trädet Med avseende på tiden kan för fuktighetens variatiner i det evande trädet tvenne faser urskijas; nämigen des en dygnsvariatin ch des en årstidsvaria ti n. Dygnsvariatinen är i första hand en föjd av transpiratinens varierande intensitet under ika tidpunkter på dygnet. LANGNER (1932) har på ett mindre granmateria funnit, att variatinerna i amänhet är små ch betydigt mindre än de skinader, sm kunna erhåas mean vid jämförbara förhåanden undersökta träd. Med avseende på fuktighetsförhåandena hs det evande trädet är årstidsvariatinen mer påtagig än dygnsvariatinen. NYLINDER (1953), sm utfört vissa undersökningar över fuktighetsförhåandena hs gran på Omberg, Östergötands än, under ika årstider, knstaterade, att variatinen med årstiden var varken samtidig eer ika vid ika höjder i stammen. Vidare visade sig fuktighetsvariatinerna vara större i inre spinten än i den yttre,

16 r6 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFELT Fuktkvt 'Ya \ 100 / ~ ~ /... ~ / -... ;-"--/,-_ \ / -- - \ / \ /', / / \... / \... / v / ,_ ,_ ma!j J u ni J ui au se kt nv dec an febr mar J 1950 Fig. r. Fuktighetens variatin hs gran under ika årstider. r = yttre spint; 2 = meanspint; 3 =inre spint; 4 =yttre kärna; 5 =inre kärna. Medeta av r, 20 ch 30 % av trädhöjden. Omberg. (NYLINDER, I953) Seasna misture variatin f spruce. I = u ter sapwd; 2 = midde sapwd; 3 =inner sapwd; 4 = u ter heartwd; 5 = inner heartwd. A verage fr r, z, and 30 % f tta height. Omberg. (NYLINDER, I953) ch i kärnan kunde icke någn påtagig variatin spåras. Fuktighetsmaximum erhös i jui ch nvember (fig. r). LAGERBERG, LUNDBERG ch MELIN (1928), LANGNER (1932) m. fl anse, att växingar i temperatur ch nederbörd är de viktigaste rsakerna ti de funna variatinerna i fuktigheten hs veden i det evande trädet. Variatinerna i fuktigheten är emeertid större mean ika dear i samma träd än mean mtsvarande dear av ika träd. Såunda sjunker först fuktkvten i spinten från stubben upp ti ca ti prcent av trädhöjden för att därpå avbrutet stiga mt tppen (fig. II). Någn påtagig skinad i kärnans fuktighet med stigande höjd i stammen har ej kunnat påvisas. I tvärsnittet sjunker fuktigheten från yttre spinten in mt den inre. Det största fuktfaet återfinnes mean inre spinten ch kärnan (fig. II). Mean granar under i övrigt jämförbara förhåanden ha träd med åg trrvymvikt en högre fuktkvt i spinten än träd med en hög sådan. Med avseende på vymdeen uft i cehåigheterna har NYLINDER (1953) funnit, att denna vid en ch samma tidpunkt är i det närmaste ika str i samma dräta edningsbanr i trädets spint (fig. rz).

17 Fuktkvt <>J 200 RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED I \ v-- 2 ~ ~ '" - ~ f / \ / \ / / \ ---- \ ---- \ --- // / s r av trädhöjden Fig. II. Fuktkvtens variatin i trädets ika dear hs gran. Beteckningarna I-5, se Fig. ID. Omberg. (NYLINDER, I953) Variatin f misture cntent in different parts f spruce trunk. Figures I-5, see Fig. r. Omberg. (NYLINDER, 1953) Luftens vym i prcent av vedens = ' ~~-+----~--+---~ ~--+---~ ~ c-:t t ~ '-"' ~---'.?.C:-' i=== i=::.=: ~~ -~~ !--_ 'Y av trädhöjden Fig. IZ. Luftvymen i ika dear av det växande trädet. I-3 =yttre spint; I = diam. brh. >z, cm; z= diam. brh. I6,-I9,9 cm; 3 = diam. brh. IZ,-I5,9 cm. 4 = mittenspin t; 5 = inre spint; 6 =yttre kärna; 7 =inre kärna; 4-7 medeta av samtiga träd. Gran, Omberg. (NYLINDER, I953) Air vume at different heights in grwing tree. Spruce, Omberg. (NYLINDER, 1953) II. Medde. från Statens skgsfrskningsinstitut. Band 44: r.

18 I8 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFELT 4 Trkningsförppet hs nyavverkad ved När nyfäd, hebarkad ved underkastas en trkning, sänkes fuktighetsnivån mer eer mindre ikfrmigt i hea spinten ch trkningshastigheten, sm ti en början är str, avtager successivt. Den trkning, sm sker genm ändytrna, är ttat sett förhåandevis betydig ch dess verkningar sträcka sig in från ändytan högst 0,5 a I,5 dm, NYLINDER (I950). De viktigaste på trkningen inverkande faktrerna är temperaturen, uftens fuktighet, nederbörden, vinden ch uppäggningsförhåandena. Här gives ej möjighet att närmare gå in på agarna eer redgöra för förppet vid trkningen. Denna är emeertid i första hand ett ytfenmen ch ju större skinaden är för b. a. fuktighetstiståndet innanför ch utanför vedens ytskikt dest snabbare försiggår uttrkningen. Denna frtgår ända tis ett jämnviktstistånd har uppnåtts på ömse sidr m vedens ytskikt. Vid viken fuktighet i veden detta jämnviktstistånd inträder, bir därför i första hand berende av den mgivande uftens temperatur ch reativa fuktighet. stigande ufttemperatur har b. a. den inverkan, att reativa uftfuktigheten sjunker för en viss given kvantitet vattenånga i uften. Föjden härav bir att en uftmängd med en högre temperatur kan absrbera en större kvantitet vattenånga innan mättnad uppnås än samma uftmängd med en ägre temperatur. Gda trkningsbetingeser för virke skapas därför under apri-jui, då temperaturen är förhåandevis hög ch reativa uftfuktigheten åg (fig. I3). Över trkningens förpp hs det i res uppagda virket har tidigare undersökningar utförts av NRDQUIST (IgZI). Denne knstaterade härvid b. a. att de övre bitarna i reset trkade snabbare än de ängre ned beägna ch att det för randbarkad grankved åtgick ca två smmarmånader för de översta bitarna i reset ch ca tre för de nedersta för att uppnå en för kning tiräckig trkningsgrad. Året efter det den massaved, sm ingick i huvudundersökningen, höggs, utfördes i bestånden nr 3 2 ch 3 3 en de rienterande undersökningar över trkningens förpp hs det resagda virket i skgen. Någn differentiering i bitarnas pats i reset gjrdes härvid ej. De under försöket rådande temperaturch nederbördsförhåandena framgår av fig. 2. Sm en sammanfattning av dessa rienterande försök kan nämnas, att för det mkring den I5 apri huggna virket fuktigheten i den yttre ch inre spinten nedgått ti mkring fibermättnad redan den I juni ch att fuktigheten den I jui någt underskridit denna (fig. I4). Någn nämnvärd ytterigare uttrkning ägde sedan ej rum under smmaren eer hösten inti den I ktber, då undersökningen avsutades. För det mkring den I5 juni huggna virket hade fuktigheten i yttre spinten den I jui nedgått ti en fuktkvt av ca 70% ch den 3I augusti hade fiber-

19 44: r RÖTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED I9 mättnadspunkten underskridits för såvä yttre ch inre spinten sm kärnan ch nedgått ti ca 25 % Någn ytterigare uttrkning under försökstiden ägde sedan ej rum. Det virke, sm höggs den I jui, trkade mycket snabbt ch hade redan den 6 augusti het trkat ut ti strax under fibermättnad. För det virke, sm avverkades den 6 augusti, hade fuktigheten i yttre spinten den 3I augusti ned- Reativ uftfukti~het ; Reative /J(jmtdiy. 100~---r ,----,---,----,---,,---T---~ s ~--~--~ r---, _, +---~ Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Jui Auq..Sept. Okt. Nv. Dec. Fig. 13. Luftens genmsnittiga reativa fuktighet i Karstad åren Kurvrna r, z ch 3 ange medevärdena k. 7, 13 resp. rg. Average reative humidity, Karstad 1947 t rgsr. Curves r, 2, and 3 are average vanestakenat 7 a. m. and at r and 7 p. m. respectivey. gått ti ca s % ch i inre spinten ti en fuktkvt av ca 40 % Ti den I ktber skedde ytterigare en svag trkning av yttre spinten ch fuktkvten nedgick ti ca 35 %. För det i september huggna virket hade fuktkvten nedgått ti ca 45 % den I ktber. De nu reaterade resutaten hänföra sig ti hebarkat, i bestånd uppagt virke ch antaet prvkampar utgjrde vid varje revisin endast fyra stycken. För det virke, sm agts upp i res på hygge med fritt sperum för vind ch s, vr trkningsresutaten betydigt gynnsammare ch sm exempe kan nämnas, att för det den I september huggna virket hade fuktkvten i såvä spint sm kärna nedgått ti strax under fibermättnad den I ktber. Vissa jämförande försök utfördes även med barkat virke. Det visade sig härvid, att de barkade massavedbitar, sm avverkats t.. m. den I jui

20 20 PER NYLINDER OCH ERIK RENNERFEL T hade angripits av barkbrrar ch angreppen vr avsevärt kraftigare i de på hygget beägna resen. Fuktigheten i yttre spinten hs det under försmmaren huggna, barkade virket hade den I ktber nedgått ti ca g%- Det under sensmmaren huggna virket hade den I ktber endast undergått en betydig Fuktkvt; #isfurrz cnent 150% ido 50 Apri Maj Juni Jui ÄUQ. Sept. Fig. 14. Fuktkvtens variatiner i yttre spinten under pågående trkning. Hedragen kurva avser hebarkat ch streckad kurva barkat virke. Maisture variatin in u ter sapwd during drying. S!id curves: Cmpetey bar ked; brken curves: Unbarked timber. uttrkning. Av särskit intresse var emeertid att knstatera, att kärnans fuktighet hs det barkade virket vid den sista revisinen genmgående stigit från ca 33 % ti ca 40 %- De här i krthet refererade resutaten ha gät sm medeta för sektinerna 2-8. Trkningen i ändytrna ha het naturigt varit ika, berende på m ändytan egat mt marken eer i resets krs (fig. IS).

21 RöTSKADOR I HELBARKAD SULFITVED 2I F u k t kvt; #i.sfure. cnfrznf 50% Mt marken A[fainsf the r;jrund 40, ~~~-..=..::8""-=---= a:-=~ ~~~--~~-----~ ~ 0~-.~----~ ~ Sektin Fig. rs. Fuktkvtens variatin i massaved uppagd i res. Variatin f misture cntent in pupwd stacked in "res". - yttre spint, uter sapwd -- inre ) inner " e e kärna, heartwd Den förstnämnda ändytan hade såedes trkat sämre ch en markerad skinad kunde även iakttagas mean den mt marken rienterade yttre spinten ch den diametrat mtsatta sidan av kampen vid samma ände. s. V edens fuktigh~tstistånd vid framkörning ti ftted Under vintern I utkördes det under de ika tidpunkterna avverkade ch i res agda virket ti väg, där det ströades. Under första deen av maj transprterades sedan veden ti avägget vid Jössefrsviken för vattenäggning. Innan denna ägde rum utfördes en undersökning över fuktighetsförhåandena i veden. Härvid knstaterades, att i virke, sm avverkats vid ika tider under periden apri--augusti, rådde ungefär samma fuktighet (fig. I6). Den ved, sm huggits i september uppvisade däremt ett någt avvikande fuktighetstistånd. Såunda hade fuktigheten i spinten ännu ej nedgått ti fibermättnadspunkten, ch trkningen i spinten hade gått ångsammare än hs den ved, sm huggits.senare under tiden ktber-mars. Det knstaterades vidare, att en str skinad i fuktkvten fanns mean yttre ch inre spinten ch att yttre kärnan hade tagit upp någt vatten. En förkaring ti dessa förhåanden utan en nggrann detajundersökning är svår att ge, men trigen förändras genm vinterkyan trkningsbetingeserna (t. ex. genm att den sammanhängande vattenströmmen devis brytes) i den ved, sm före kyan endast devis hunnit trka, så att vattnet sedan veden åter tinat upp ej har ika ätt att vandra ut ti vedens manteyta ch där avdumta. Den ved, sm avverkats under senhösten visade s'g ckså ha trkat någt sämre än den under vintern huggna veden.

22 fuktkvt ; Ni.sure cnen % 30...,- et' ----<> 20 / Sektin nr> Avverkn-tid: 10 apri- 30 maj 1945 Cui/nr; perid fuktkvt, ; ~...."',._ ~_::-::~:-.--.:..:..:.::.:: ;..._., 1-30 juni :;; --i.. -- ~...!(:, ~:.-::.-:-...~ - ~----- ~-~ 1-31 jui /~:.:.:::: x:... t '-----:::-.::-~ /... -., _,,:.::: :::::.:::.: e:.:.:.a <> 1-31 aug _Q-... g:--~=- -:-:-: -----ii ~ N N -Q I:Ti :; z ><: t: z t! I:Ti :; n ::c I:Ti :; '1 :; I:Ti z I:Ti :; >Tj I:Ti ~ Sektin nr> B 36.7 Avverkn.-tid: 1-25 sept kt.-12 dec jan.-22 mars 1946 Samtiga Fig. 16. Fuktkvtens variatiner hs hebarkad sufitved avverkad under ika årstider. Undersökningstifäe den 15 maj Misture cntent in cmpetey barked sufite wd cut dnring different seasns. Time fr investigatin May r s, rg '!'. ~