BORTPUMPNING AV SJÖARS BOTTENVATTEN FÖR ATT MINSKA INTERNBELASTNINGEN AV FOSFOR Erfarenheter från Bornsjön
|
|
- Carl-Johan Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 h\l/\q.a 1 VATTEN 61: Lund 25 BORTPUMPNING AV SJÖARS BOTTENVATTEN FÖR ATT MINSKA INTERNBELASTNINGEN AV FOSFOR Erfarenheter från Brnsjön Hyplimnetic withdrawal t reduce internal phsphrus lading in lakes Experiences frm Lake Brnsjön av ANNIKA LIND VALV ch BARBRO ULÉN? I Vizn SciTec Inc., BC Research Cmplex, 365 Wesbrk Mall, V6S 2L2 Vancuver BC, Canada e-pst: annika_lindvall@htmail. cm 2 Avdelningen för vattenvårdslära, SLU e-pst: bar br. slu. se & Abstract Eutrphicatin f lakes is a serius prblem, especially in agricultural areas. It is mainly due t external and internal lads f phsphrus (P), which increase the P cncentratin in the lake water. Lake Brnsjön is a reserve surce f water supply fr Stckhlm and is lcated 25 km suthwest f the city. Maximum yearly cncentratin f ttal P has increased during recent years t 92 ug I" 1 during 2-24 cmpared t 7 ug I" 1 during the 199s. The lake seems t be in the beginning f a negative prcess with accelerating P cncentratins and lw levels f xygen (O 2 ) in the hyplimnin during stagnant perids. During the summer f 24, 48 m 3 f water cntaining 158 kg P were pumped frm the hyplimnin f the nrth-west basin f Lake Brnsjön. Pumping started in early June and lasted during the entire stratified perid. The O 2 depletin was quite high during June-August,.24 mg cm" 2 dygn" 1, and there was n clear effect n the P cncentratin f the hyplimnetic withdrawal. Hwever, there was n additinal O 2 cnsumptin in that year, in cntrast t the significant trend bserved in at least previus 18 years. Better results with imprved O 2 cnditins wuld prbably have been achieved with a mre effective pump capable f 12 1 s" r mre cmpared with the 4 1 s" 1 emplyed here. Sme alternative methds f managing the pumped water are discussed. Key wrds - accelerating eutrphicatin, drinking water, hyplimnetic withdrawal, phsphrus lading, xygen cnsumptin. A Sammanfattning Eutrfiering av sjöar är ett vanligt prblem, speciellt i jrdbruksmråden. Det berr främst på att det sker både extern ch intern belastning sm leder till ökande halt fsfr (P) i vattnet. Brnsjön är en reserwattentäkt till Stckhlm ch ligger 25 km sydväst m staden. Årliga maximala halten fsfr (P) har ökat till 92 ug 1" under åren 2 24 från att ha legat på 7 ug 1" under nittitalet. Sjön verkar vara i början av en negativ utveckling med ökande halter av P ch låga halter av syre (O 2 ) i hyplimnin under skiktade perider. Under smmaren 24 pumpades 48 m 3 bttenvatten innehållande 158 kg P från hyplimnin i den nrdvästra bassängen i Brnsjön. Pumpningen påbörjades i början av juni ch pågick under hela den skiktade periden. Minskningen av O 2 under juni - augusti var relativt snabb;,24 mg cm" dygn" ch det blev ingen tydlig effekt av pumpningen på vattnets fsfrhalter. Knsumtinen av O 2 frtsatte dck inte att accelerera detta år vilket har varit trenden under minst 18 år tidigare. Antagligen skulle man få bättre resultat med förbättrade O 2 -kncentratiner med en effektivare pump ch högre pumphastighet; 12 1 s" 1 eller mer jämfört med den nu använda hastigheten 4 1 s" 1. Några alternativa sätt att ta vara på det brtpumpade vattnet diskuteras. VATTEN
2 Figur 1. Karta över Brnsjön ch dess tillrinningsmråde. Gränsen för tillrinningsmrådet är markerad med fet linje. Prvpunkterna i de lika delbassängerna i sjön ch vid utlppet är markerade med symbler: stjärna = utlppet, kvadrat = nrdvästra, triangel = östra ch cirkel = södra. Inledning Eutrfiering av sjöar förekmmer mer eller mindre i de flesta bebdda mråden ch är speciellt vanliga i jrdbruksmråden. I Sverige är det de södra kustnära mrådena samt mrådena runt Mälaren, Hjälmaren Vänern ch Vättern där näringsrikedm i sjöar är märkbar (Jhanssn & Perssn, 21) ch den ökar till följd av mänsklig påverkan från t.ex. enskilda avlpp, reningsverk, industrier ch jrdbruk. Detta brukar leda till att det bli mer alger, minskat siktdjup, ändrad artsammansättning ch ökad igenväxning. Även m tillförseln av näringsämnen till en sjö (extern belastning) minskar så kan frtfarande höga halter av närningsämnen finnas kvar i sjöns sediment från tidigare. Näringen kan frigöras till den fria vattenmassan i sjön (intern belastning) ch prblem med eutrfieringen kan kvarstå under lång tid. Ett antal metder har utvecklats för att mtverka effekterna av eutrfieringen (Eiseltvå, 1994, Mss et al., 1996 m.fl.). De flesta går ut på att binda fsfrn i sedimenten ch/eller att upprätthålla gda syreförhållanden i sjön ch därmed minska internbelastningen. Generellt gäller att metderna får bäst effekt först efter det att den externa belastningen har minimerats. Den här artikeln syftar till att beskriva syre- ch fsfrförhållandena i en sjö med accelererande eutrfiering, samt att utvärdera ett försök under smmaren 24 där man under fem månader pumpade brt bttenvatten under språngskiktet. Brnsjön Brnsjön ligger ca 2,5 mil sydväst m Stckhlm ch är en förkastningssjö med mestadels branta stränder. Den ttala sjöytan är 6,6 km 2 ch medeldjupet ligger på 1 m. Sjön består av tre delbassänger (Figur 1). Den södra bassängen (S) har ett maxdjup på 13,8 m ch den östra (Ö) bassängen på 16 m. Den nrdvästra (NV) ch djupaste bassängen, där försöket med pumpning utförts, har ett maxdjup på 18,3 m. Även m NV ch Ö bassängen har lika mrfmetri så är vlymförhållandet mellan hyplimnin ch epilimnin densamma i de båda bassängerna. Hyplimnin utgör där 27 % (räknat från 9 m från 184 VATTEN -3-5
3 Tabell 1. Klassificering av Brnsjön baseratpå närsalter, siktdjup, klrfyll ch syrgas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Parameter (år klassningen baseras på) Benämning Klass Ttalfsfrhalt (år 24) Ttalkvävehalt (år 24) Kvten ttalkväve/ttalfsfr (år 24) Siktdjup (år 23) Klrfyll (år 21-23) Syrehalt (år 21-24) Måttligt höga halter, mestrfi 2 Måttligt höga halter 2 Kväve ch fsfr är i balans 2 Måttligt siktdjup 3 Måttligt höga halter 2 Syrefritt eller nästan syrefritt 5 ytan) av den ttala vlymen medan den utgör en mindre andel (15 %) i S bassängen. Sjön sm är reserwattentäkt för södra Strstckhlm är fridlyst. Större delen av tillrinningsmrådet ägs av Stckhlm Vatten AB men Södertälje kmmun äger mindre delar av tillrinningsmrådet väster m Ladvik (Figur 1) fastställdes det nu gällande vattenskyddsmrådet sm i strt sett sammanfaller med vattendelaren. Det huvudsakliga tillflödet till Brnsjön sker via två tillflöden, Oxelbydiket ch Bergahlmsdiket, sm tillsammans awattnar 2/3 av tillrinningsmrådet. Dikena mynnar i S bassängen ch vattnet rör sedan sig från S till Ö bassängen. Där finns en ledning på 6 m djup genm vilken vatten kan tas till Nrsbrgs vattenverk, alternativt ledas ut till Mälaren. Praktiskt taget hela utflödet från sjön går via denna ledning. Det naturliga utlppet finns vid Vallinge vid sjöns nrdligaste del, men här awattnas bara sjön i undantagsfall vid högt vattenstånd. Sjön ch dess tillrinning övervakas nggrant sedan mer än ett par decennier av Stckhlm Vatten AB. Blaget utför all prvtagning ch analys av närsalter mm. Detta sker enligt Svensk Standard på blagets labratrium sm är ackrediterat av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering ch teknisk kntrll). Smmaren 1987 påbörjades syresättningen av bttenvattnet i Ö bassängen genm luftning med ett s.k. Limnaggregat. Luftningen har vanligen pågått från juni/juli till september/ktber, förutm några år med krtare avbrtt på grund av driftstpp. Åtgärden var avsedd sm en krtsiktig lösning i väntan på effekter av de åtgärder inm jrdbruket ch enskilda avlpp sm började vidtas i slutet av 8-talet, respektive runt år 2 (Christer Lännergren, 24.). Luftningen avbröts i samband med försöket med brtpumpning av bttenvattnet 24 för att använda Ö bassängen sm referens. Vatten kemisk status Brnsjön har måttligt höga halter av ttalfsfr (TtP) ch ttalkväve (TtN) ch klassas därmed sm en mestrf sjö (Naturvårdsverket, 1999). Baserat på samma klassificering råder kväve-fsfrbalans i sjön med N/P kvter på mkring 23. Om kvten är låg, t.ex. genm en hög interbelastning av P, så ökar risken för att cyanbakterier (»blågröna alger») ska bilda massförekmster. Enligt närsaltsparametrarna, siktdjup ch klrfyll klassificeras sjön sm mestrf, ch befinner sig i klass 2-3 på en femgradig skala (Tabell 1). Kriterierna för syre (O 2 ) indikerar däremt betydligt sämre status i ch med att sjön tidvis har syrefria eller nästan syrefria förhållanden i bttenvattnet. Enligt kriterierna för skiktade sjöar utnyttjas mätvärden från prvtagningsdjup sm representerar minst 1% av sjöns bttenyta eftersm O 2 förhållanden från en sjö sm har förhållandevis liten vlym i djuphålan kan ge en missvisande bild. Prduktinen i det trfgena skiktet reflekteras vanligen i den O 2 knsumtin sm sker i hyplimnin ch detta mått kan därför ses sm en indikatr på sjöns trfigrad. Syret i hyplimnin i NV bassängen har förbrukats allt frtare periden juni-augusti under åren (Figur 2). Trenden är signifikant (p <,5), ch apprximerad till en rät linje mtsvarar den en årlig ökning i O 2 -förbrukningen på,6 mg O 2 cm~ dygn" 1. Under de senaste åren har syrgasminskningen legat runt,25 mg cm~ dygn" vilket mtsvarar en s c\i.15 - E -.2' År -* _ Figur 2. Syrgasminskning underjuni augusti på m djup i nrdvästra bassängen, Den heldragna linjen mtsvarar en syrgasknsumtin sm årligen ökar med,6 mg O 2 cm" 2 dygn" 1. Trenden är signifikant (p <,5). 2 VATTEN
4 Figur 3. Syrgasminskning under juni augusti på m, östra bassängen, Den heldragna linjen mtsvarar en syrgasknsumtin sm årligen ökar med,2 mg O 2 cm" dygn" 1. Trenden är endast marginellt signifikant (p <,1). klassning av sjön sm mestrf (Wetzel, 21), dvs. indikerar bättre status än m man bara studerar syreförhållandena statiskt. I Brnsjöns Ö bassäng har O 2 -förbrukningen inte varit lika str (Figur 3) ch hastigheten har inte ökat lika påtagligt. Den årliga ökningen har mtsvarat,2 mg O 2 cm" 2 dygn" 1, en trend sm bara varit svagt signifikant (p <,1). Den måttliga O 2 -förbrukningen är en indikatin på att luftningen i Ö bassängen har haft effekt på förhållandena där. Under 24, när luftningen var avstängd, var O 2 -förhållandena sämre än tidigare år (Figur 4 b). Under september ktber var P kncentratinerna påtagligt höga ch internbelastning från sedimenten betydande (Figur 4 c). Värdet på Q 2 -minskningen kan dck generellt ha underskattats någt eftersm O 2 -gradienterna allra närmast btten är känd. I NV ch Ö bassängen är det vattenvlymerna under 17 resp. 14 m djup sm inte undersökts, vilket vlymsmässigt mtsvarar 2,5 % resp. 23 % av hela hyplimnin. Karakterisering av bttensedimenten Brnsjöns sediment undersöktes 1987 ch befanns innehålla relativt höga P-kncentratiner (Petterssn, 1988). En viss anrikning av P i ackumulatinsbttnarna verkade ha ägt rum. Sedimenten på dessa mråden är av gyttjetyp ch dminerads således av material sm bildats i sjön. Detta innehåller mycket rganiskt bunden ch rörlig P sm kan brytas ned till fsfat (PO 4 -P), sm sedan mlagras i sedimentet eller frigörs till vattenfasen. Fsfr bunden till järn (Fe) ch aluminium (Al) utgjrde ca 25 % av ttalinnehållet av P medan andelen labil P var < 1 %. Prvattnets innehåll av Fe påvisade xiderade förhållanden vid sedimentytan med låga halter PO 4 -P sm följd. Djupare ner var halterna påfallande höga, ch ttalt beräknades det finnas ungefär 1 tn PO4-P i prvattnet i sedimentets översta decimeterskikt. En str del av detta förråd kan lätt avges till vattenfasen m anaerbi uppstår vid sedimentytan ch Fe reduceras. I ett labratrieförsök med utflöde av PO4-P knstaterades att mycket stra mängder P läckte ut från ytsedimenten vid högt ph (Petterssn, 1988). I strt sett hela andelen P bunden till Fe ch Al lämnade sedimentet ch återfanns sm PO4-P i vanstående vatten. Även m endast 1 % av Brnsjöns sediment drabbas av högt ph skulle på så sätt ca 3 tn P kunna frigöras. Med erfarenhet från sedimentundersökningar i jämförbara sjöar ansågs den järnbundna fsfrn dminera (Petterssn, 1988). Anaerbi vid sedimentytan bedömdes därför rsaka i strt sett samma snabba frigörelse av PO4-P från sedimentytan sm förhöjt ph. Brnsjön tycks nu befinna sig i början av en negativ utveckling med högre halter av TtP ch sämre O 2 -förhållandena (Lännergren, 24). Vattenmassan innehåll av P under senare år har varit större än tidigare, trligtvis berende på en ökad internbelastning. Under höstcirkulatinen har mängden TtP i vattnet ökat med upp till 1 kg i NV bassängen (Figur 5), vilket är i samma strleksrdning sm den årliga externa tillförseln till sjön via tillflödena. Prblem med algblmningar har inte förekmmit ännu, men eftersm sjön är reserwattentäkt var det av speciellt intresse att sätta in åtgärder innan vattenkvaliteten riskerade att försämras mer markant. Det var ckså viktigt med att starta åtgärder eftersm Brnsjön har långsam msättning av vattnet vilket innebär att en återhämtning från eutrfa förhållanden sker långsamt. Åtgärder för att minska den externa fsfrbelastningen Åkermarken i tillrinningsmrådet arrenderas ut av ägaren Stckhlm stad. Arbetet med att minska belastningen av P från åkermarken sker i samarbete med lantbrukarna. I slutet av 8-talet infördes begränsningar av gödselanvändningen ch skyddszner anlades kring huvudflödena. Ttalt finns ca 1 enskilda avlpp i hela tillrinningsmrådet. Av de båda huvudtillflödena avvattnar Oxelbydiket fler hushåll än Bergahlmsdiket ch har dessutm en större andel enskilda avlpp utan tillfredställande rening. Oxelbydiket har ckså en större andel jrdbruksmark ch generellt har halterna TtP varit högre där än i Bergahlmsdiket (Figur 6). Standarden på några av de enskilda avlppen har förbättrats efter år 2 inm prjektet»bra Små Avlpp vid Brnsjön» (Hellström & Jnssn, 24). Halterna TtP i de båda huvudtillflödena, Oxelbydiket ch Bergahlmsdiket, (Figur 6) indikerar dck ganska förändrade halter i tillflödena sedan mitten av 198-talet. 186 VATTEN -3-5
5 Nrdvästra bassängen 17m Östra bassängen 14m 1 2. / / c i a ^> ^* d? O cp SÄ (g T n 4 k 9 1 1S 2 25 S 3S / / n " /\ k O 1 p t" TOO O af * O <b SO rf3 3S = > $ S 3 3S! J <y a fl J 1 j 4 c, t O Jn 1 I 1 8 e*ö ISO Figur 4. Temperatur (a), syre (b) ch ttalfsfr (c) i nrdvästra ch östra bassängen på 17 respektive 14 m djup, jämförelse mellan värden från 24 (punkter med heldragen linje) ch värden från (cirklar). Dag 2 är 18 juli, dag 25 är 6 sept. ch dag 3 är 26 kt. Försök att minska intern fsfrbelastning genm brtpumpning av bttenvatten Brtpumpning av bttenvatten i NV bassängen av Brnsjön utfördes 24. Det var ett piltförsök för att undersöka m en sådan åtgärd verkade vara ett effektivt sätt att förbättra O 2 ch P förhållandena i sjön. En utpumpning av vatten från hyplimnin bör påbörjas efter att sjön har skiktat sig men innan O 2 -fria förhållanden uppträder (Ck et al., 23). Intaget bör placeras så att Figur 5. Ttalt innehåll av fsfr (kg) i vattenmassan i den nrdvästra I Bmsjön VATTEN
6 Figur 6. Ttalfsfrhalter i de två största tillflödena till Brnsjön; Oxelbydiket (ljusgrå) ch Bergahlmsdiket (mörkgrå). Figuren är från Lännergren, (24). transprten av P maximeras, vanligtvis1 2 m vanför btten vid maxdjupet. Hur mycket vatten sm ska pumpas brt måste vägas av mellan att inte störa skiktningen i sjön ch att ändå ta ut tillräckligt med vatten för att se effekter på kncentratinerna O 2 ch P i bttenvattnet. Om skiktningen störs kan näringsrikt ch O 2 -fattigt vatten kmma upp i det prduktiva skiktet. Syrehalterna i bttenvattnet i Brnsjöns NV bassäng brukar börja minska i juni för att redan i juli nå låga halter. Pumpningen påbörjades därför 11 juni ch pågick under hela den skiktade periden t..m. 1 nvember. Önskvärd kapacitet på pumpen uppskattades till 5 1 s" 1. Direkta mätningar i utlppet utförda med en saltmetd visade dck att den verkliga kapaciteten mtsvarade ca 4 1 s^1 (B Värnhed publ.). Installeringen av pumpen gjrdes med hjälp av dykare. Pumpen sattes fast på en plattfrm av träpallar ch placerades i djuphålan i NV bassängen ch en slang drgs till utlppet till Mälaren vid Vällinge (Figur 1). Pumpningen var sedan igång 11/6-1/11, frånsett ett avbrtt 29/6-2/7 då Tabell 2. Prvtagningsdjup (m) i nrdvästra (NV) ch östra (Ö) bassängen. I NV bassängen tgs förutm de rdinarie prven även täta prver närmast btten vid tre tillfälle i september. NV bassängen Ordinarie djup Täta prv Ö bassängen Ordinarie djup slangen från pumpen till utlppet gick av vid en av skarvarna. Ttalt pumpades 48 m3 bttenvatten ch med detta 158 kg P ut ur sjön under hela säsngen. Under periden sm pumpningen pågick tgs vattenprv för analys av syrgas ch närsalter en gång i veckan vid lika djup (Tabell 2) i de båda bassängernas djuphåla ch av det utpumpade vattnet. Temperaturen mättes samtidigt på varje meter. Under september-ktber tgs även prver i NV bassängen på 17,5 ch 18 m djup. Vid tre tillfällen i september undersöktes ckså P-gradienten i djuphålan genm vattenprvtagning i 8 skikt närmast btten med en specialbyggd prvtagare (Tabell 2). Resultat ch diskussin Kncentratiner i utpumpat vatten Vattnet sm pumpades ur sjön innehöll höga halter TtP ch var sm högst 878 ug I" 1 den 13:e ktber. Jämförelser med halterna TtP mellan 17 ch 18 m djup indikerade att pumpen hade tagit vatten från skiktet 17,5-18 m djup vilket ungefär stämmer överens med dess läge van btten. Kncentratinen TtP i det utpumpade vattnet ökade kntinuerligt fram till slutet av ktber men varierade kraftigt, speciellt under augusti (Figur 7). I mitten av augusti steg halten från 221 ug 1" _ _ _ - 16, 16,2 16,5 16,8 17, 17,3 17,8 18, Figur 7. Kncentratinen av ttalfsfr i det utpumpade vattnet under juni ktber, VATTEN -3-5
7 31 aug Ttalfsfr (jig/t) sep Ttalfsfr (ngi) sep Ttalfsfr (ng/1) 1 15 y/tyi Figur 8. Ttalfsfrhalter i nrdvästra bassängen (cirklar) ch östra bassängen (trianglar) vid tre prvtagningstillfällen under sensmmaren, 24. Vid m:s djup var halten högre än vid m:s djup i den nrdvästra bassängen. till 571 ug 1 på en vecka. Knduktiviteten i det utpumpade vattnet varierade på ett liknande sätt med värden mellan 24,7 ch 29,8 msnt 1. Medelvärdet för kncentratinen av TtN i det utpumpade vattnet var 875 ug 1~ ch den högsta kncentratinen uppmättes den 2 ktber till 142 ug I" 1. Det utpumpade vattnet hade ungefär samma kncentratin O 2 sm bttenvattnet i NV bassängen. Kncentratinen var låg redan i juni ch svavelväte uppmättes vid några tillfällen under september-ktber. Under denna perid var samtidigt O 2 halten under detektinsgränsen (<,3 mg 1~ ) på m:s djup i sjön. Fsfr ch temperaturskiktning i sjön Förhållandena i Ö ch NV bassängerna är inte helt jämförbara eftersm de har lika mrfmetri. Ö bassängen har ckså luftats sedan 1987, vilket kan ha förändrat förhållandena i sedimentet. Under 24 påvisades tydligt högre halter TtP under språngskiktet i Ö bassängen jämfört med NV bassängen (Figur 8). Gradienterna för NV bassängen hade ckså en regelbundenhet; vid m:s djup var halten fta någt högre än vid 16 m:s djup, dvs. kncentratinen var förhöjd i jämnhöjd med tröskeln till Ö bassängen. Detta skulle kunna indikera att vatten med hög halt av P har rört sig från Ö till NV bassängen t. ex. genm interna seicher, ch att det på så sätt skett ett extra tillsktt av P till den NV bassängen. Halterna i NV bassängen var år 24 ungefär lika sm tidigare år men var vanligt höga i Ö bassängen (Figur 4). Denna skillnad kan ha åtminstne tre rsaker: Pumpningen hade effekt ch medförde lägre halter i NV bassängen; Lättlösligt P har frigjrts från de förråd i sedimenten sm har byggts upp under många år med luftning ch medförde högre halter i Ö bassängen; Omsättning av P ch O 2 i de lika bassängerna har skett lika berende på deras skilda mrfmetri. Trligtvis har alla tre faktrerna inverkat ch det är svårt att säga vilken sm varit viktigast. Utan utpumpningen skulle dck fsfrhalten varit klart högre än utan pumpning (Figur 9). När man jämför förhållandena i NV bassängen med tidigare år är det svårt att se några tydliga effekter av pumpningen. Minskningen av O 2 under juni-augusti var frtfarande snabb ch mtsvarade,24 mg cm" 2 dygn". Syretäringen frtsatte dck inte att öka detta år ch trenden (Figur 2) kan i bästa fall vara bruten. Brtförande av näringsrikt vatten i hyplimnin anses generellt kunna behöva pågå i åtminstne 3 5 år innan NV bassängen Ö bassängen Figur 9. Förändringen av fsfrmängden i bttenvattnet under 12 m djup i NV ch Ö bassängen, juli nvember 24, i NV bassängen med ch utan pumpade mängder. Figuren är från Lännergren (24). J A S O N VATTEN
8 Augusti September Oktber Figur 1. Temperaturen ( C) i nrdvästra bassängen, juni-ktber 24. man ser en förbättring i vattnet vanför språngskiktet (Ck et al., 1993). Pumpningen kan ckså ha haft dlda psitiva effekter i ch med temperaturskiktningen var mycket stabil smmaren 24 (Figur 1), med vanligt låg temperatur närmast btten (Figur 4). Fsfrgradienterna närmast btten i början av september var markanta (Figur 11). Inblandningen av O 2 -rikt vatten från mindre djup har därför varit liten, ch kncentratinsgradienten för P brde ha varit ännu kraftigare än utan pumpning. Sjön hade en liknande temperaturskiktning år 1995 ch halten P började då öka någt tidigare på smmaren än under år 24 (Figur 12). Tyvärr saknas data för halten TtP under sensmmaren 1995 då kncentratinen kan förmdas ha varit sm högst, ch någn rdentlig jämförelse kan inte göras med år 24. Avstängning av luftningsaggregat i O bassängen har medfört försämrade O 2 -förhållanden där (Figur 4 b) ch P-halterna har varit vanligt höga under sensmmaren (Figur 4 c). Det senare skulle kunna förklaras av att man byggt upp ett förråd av lättlösligt P i sedimenten under Ttalfsfr (fig/t) Figur 11. Fsfrgradient i djuphålan i nrdvästra tre tillfallen i september, sep sep sep. de ca 15 smmarsäsnger sm bassängen luftats. När aggregatet varit avstängt har mycket av denna kunnat frigöras, speciellt sm skiktningen under 24 var vanligt stabil. Detta mtsägs dck av att en nästan lika hög halt TtP uppmättes redan år 1986, året innan luftningen började. Halten i slutet av augusti var då betydligt högre än år 24 (Figur 13). Syrgasförhållandena ch temperaturförhållanden var relativt lika de båda åren. De vanligt dåliga O 2 -förhållandena indikerades därmed vara den viktigaste faktrn för höga P halter, inte ett eventuellt uppbyggt förråd av lättlöslig fsfr i sedimenten. Kncentratinen av ttalfsfr kan dck ha varit ännu högre 1986 eftersm prvtagningarna då bara utfördes en gång i månaden. Vattenmsättning ch pumpkapacitet Kapaciteten på pumpen var för liten ch en större andel av vattenmassan hade behövt bytas ut för att man skulle få en tydlig förbättring av O 2 -förhållandena i NV bassängen. Cke et al. (1993) rekmmenderar en msättningstid för hela hyplimnin på 2 3 månader för att pumpningen ska vara effektiv. För Brnsjöns del mtsvarar detta en pumpningskapacitet på 6 1 s" 1 ch med en sådan pumpningshastighet blir risken str att skiktningen i sjön störs. Den använda pumpningskapacitet på 4 1 s" 1 mtsvarar å andra sidan att det tar hela 3,8 år innan vattenmassan byts ut, baserat på vlymen under 1 m: djup sm är 474 m3. Beräknat på vlymen under 14 m djup (96 m3), dvs. den del av hyplimnin sm har låga O 2 -nivåer, tar msättningen av vattnet 9 månader m pumphastigheten är 4 1 s~. För att minska tiden till 3 månader krävs en pumpningskapacitet på 12 1 s~\ en pumphastighet sm brde ge bättre förutsättningar för ett effektivt resultat. Med en högre pumningskapacitet förväntas ckså näringshalterna i det utpumpade vattnet bli lägre än under VATTEN -3-5
9 O Dagnumrrr SO Figur 12. Temperatur, syre ch fsfr på 17 m djup vid nrdvästra bassängen. Jämförelse mellan åren 1995 (trianglar) ch 24 (cirklar). Dag 15 är 29 maj, dag 2 är 18 juli ch dag 25 är 6 september. Alternativ för att ta hand m brtpumpat vatten Att pumpa det näringsrika bttenvattnet till Mälaren är inte en långsiktigt bra lösning eftersm det innebär en näringsbelastning på en annan värdefull sjö. Bttenvattnet bör tas m hand ch ett alternativ är att ta det till Nrsbrgs vattenverk ch använda det i prduktinen av dricksvatten. Om detta ska kunna ske krävs vissa mbyggnatiner i verket. Det är dessutm klart m tillräckligt gd vattenkvalitet kan uppnås, eftersm bttenvattnet från Brnsjön är svårfällt (Abrahamssn, 24). Omfattande undersökningar kmmer att behöver göras innan ett sådant mhändertagande kan bli aktuellt. Ett annat alternativ är att infiltrera vattnet i en ås strax nrdst m Brnsjön. Även detta alternativ behöver dck utredas nggrant ch att mrådet vid sjön är naturskyddsmråde innebär svårigheter att få tillstånd för detta alternativ. Syftet med pumpningen i denna undersökning var att förbättra O 2 -förhållandet i bttenvattnet ch därmed minska internbelastningen. Ett alternativ till detta är att pumpa ut bttenvatten för att minska innehållet av P i sjön. Då bör kapaciteten på pumpen anpassas så att pumpningen ökar under sensmmaren då halterna är högre. Med denna metd är det speciellt viktigt att ta hand m vattnet eftersm innehållet av näringsämnen är strt. Med en pumphastighet sm initialt är mkring 41 s~, med sm under eftersmmaren ökar till 121 s~ skulle, baserat på 24 års resultat, på så vis över 3 kg P kunna brtföras från sjön. Med 3 års pumpning mtsvarar detta ungefär ett års interbelastning i NV bassängen. Det är ckså ungefär samma mängd sm innehållet i prvattnet i sedimentets översta skikt ( 1 cm). En så pass str brtförsel av P brde därför efter några år påverka interbelastningen i psitiv riktning. Slutsatser Det bör utredas m det går att göra ytterligare insatser för att minska den externa belastningen till Brnsjön. En nggrann kartläggning av källrna i tillrinningsmrådet skulle vara användbar för att förstå var det är bäst att sätta in åtgärder. Samtidigt sm bttensedimenten i sjön brde undersökas nggrannare brde det ckså göras en karakterisering av jrdbruksmarken i tillrinningsmrådet. Det bör ckså undersökas hur mycket näringsämnen de enskilda avlppen, sm inte har åtgärdats i Oxelbydikets dalgång, bidrar med till den externa fsfrbelastningen. Internbelastningen av fsfr är så str i Brnsjön att Figur 13. Syrgas- ch fsfrhalter ar 1986 (punkter) ch 24 (cirklar), i östra bassängen på 14 m djup. Dag 15 är 29 maj, dag 2 är 18 juli ch dag 25 är 6 september. VATTEN
10 man bör åtgärda denna. Om pumpningen ska få större effekt på syre- ch fsfrförhållandena än under 24 så behöver bttenvattnet föras brt med större hastighet, minst 12 1 s" 1. Sjön är fta mycket stabilt skiktad ch pumpningskapaciteten bör kunna ökas utan störning. Efter några års pumpning bör man kunna se psitiva effekter på syre- ch fsfrförhållandena. Ett alternativ till att pumpa för att förbättra syrgasförhållandet är att pumpa ut bttenvatten för att föra brt fsfr från sjön. Då bör kapaciteten på pumpen anpassas så att fsfrkncentratinen i bttenvattnet förblir hög under pumpningsperiden. Bttenvattnet sm pumpas ut bör tas m hand vid pumpning men de lika alternativen behöver utredas mer. Erkännande Ett strt tack till Christer Lännergren, Stckhlm Vatten AB för hjälp ch synpunkter under arbetet. Referenser Abrahamssn J., 24. Fällningsförsök med bttenvatten från Brnsjön. Stckhlm Vatten AB, publicerat material. Cke G. D., Welch E. B., Petersn S. A. & Newrth P. R., Restratin and Management f Lakes and Reservirs, Secnd Editin. Lewis Publishers, Bca Ratn. Eiseltvå, M (ed) Restratin f Lake Ecsystems - a hlistic apprach. IWRB Publicatin 32. The Waterfwl and Wetland Reserach Bureau, Slimbridge, Glucester, GL2 7BX, UK. Hellström D. & Jnssn L., 24. Bra små avlpp vid Brnsjön, resultat från 15 enskilda anläggningar. Stckhlm Vatten (Ppulärversinen). ISBN: Jhanssn H. & Perssn G., 21. Svenska sjöar med höga fsfrhalter 79 naturligt eutrfa eller eutrfierade sjöar?. Institutinen för miljöanalys Rapprt 21:8. Lännergren C., 24. Prjekt - Utpumpning av bttenvatten från Brnsjön. Stckhlm Vatten AB, publicerat material. Mss B., Madgwick, J.& Phillips, G., A guide t the restratin f nutrient-enriched shallw lakes. - Brads Authrity, UK. Naturvårdsverket., Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar ch vattendrag. Rapprt Naturvårdsverket, Uppsala. Petterssn K., Brnsjöns sediment - fsfrsituatinen Erkenlabratriet, Limnlgiska institutinen, Uppsala universitet, publicerat material (Rapprt till Stckhlm Vatten AB). Wetzel R.G., 2. Limnlgy - Lake and River Ecsystems, Third editin. Elsevier Science, Orland. Värnhed B., 2. Restaureringen av Flaten, september - ktber 2. Stckhlm Vatten AB, publicerat material. Värnhed B., 24. Syrsättningskapacitet hs luftningsaggregatet i Brnsjön. Stckhlm Vatten AB, publicerat material. 192 VATTEN -3-5
Utpumpning av bottenvatten från Bornsjön.
i rj\, BILAGA 2 /V-^. Christer Lännergren/VV 25-11-14/ U ^ C! Stckhlm Vatten, 16 36 Stckhlm christer.lannergren@stckhlmvatten.se Utpumpning av bttenvatten från Brnsjön. Inledning Brnsjöns yta är 66 ha
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMinskad internbelastning av fosfor i Bornsjön Slutrapportförprojekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad
y^k'* 'ÖY STOCKHOLM Minskad internbelastning av fosfor i Bornsjön Slutrapportförprojekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad v. j \ ^llinge/ \ \r. J^
Läs merBilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel
Bilaga 4a - Pririteringsmatris - metdexempel Om bilagan Bilagan beskriver en pririteringsmatris sm kan vara till stöd för övergripande pririteringar i vattenplaneringen. Metden lämpar sig sm underlag i
Läs merBilaga 2 - Analyskapacitet och metodik
Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merEkologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Läs merRiktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus
Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1
Läs merProjektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merSvar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)
Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merVattenfall Eldistribution AB
Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merManus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31
Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare
Läs merFaktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Bttniska viken, 214 Hlmön 1989-213 maj 214-1 - Sammanfattning Kustmrådet vid Hlmön i Västerbtten är sedan slutet av 198-talet ett natinellt referensmråde
Läs merKartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun
Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka
Läs merRevisionsrapport Mjölby Kommun
Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merNorrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merEdsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
Läs merLaboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merUndersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun
Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...
Läs merPlattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020
Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merVA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun
VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning
Läs merLokalförsörjningsplan 2011
Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-
Läs merAvfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX
Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den
Läs mer&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005
rv Avtafsbllaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merLokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se
Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara
Läs merPRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN
PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad
Läs merKvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
Läs merGuide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten
Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merFinansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden
Läs merGemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB
Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var
Läs merHur homogen är den rumsliga fördelningen av per- och polyfluorerade substanser (PFAS) i Mälaren? RENARE MARK
Hur hmgen är den rumsliga fördelningen av per- ch plyflurerade substanser (PFAS) i Mälaren? Mark Filipvic, Sara Hlmström, Katrin Hlmström, Anna Landahl, Oskar Sandblm, Jnathan Benskin, Ian Cusins ch Maria
Läs merUppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter
Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter
Läs merFÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA
1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,
Läs merCentrala Sacorådet i Malmö stad
Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter
Läs merRevisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen
Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...
Läs merPraktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29
Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.
Läs merSchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta
Läs merAtt bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Läs merValet mellan CISC och RISC processorn
Valet mellan CISC ch RISC prcessrn EITF60 - Datrarkitektur med perativsystem Ulrika Blmström Kursansvarig: Erik Larssn Abstrakt Det finns två typer av instruktinsuppsättningar (ISA) sm används för att
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merVÄRMDÖ KOMMUN Yttrande
Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund
Läs merGlobala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat
Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merRAPPORT 2018:21. Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag
RAPPORT 2018:21 Bygga upp ch förvalta en webbplats med infrmatin för utländska byggherrar ch byggföretag Bygga upp ch förvalta en webbplats med infrmatin för utländska byggherrar ch byggföretag Titel:
Läs merKvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Läs merStrukturplan Österport
Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merSwedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045
Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen
Läs merVerksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan
Läs merAktörsgemensam CBRNEstrategi
samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merSyresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Läs merProducenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i
Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll
Läs merSlutrapport Uppdragsutbildning ITM
Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets
Läs merDel 5: Rekommendationer och projektrapport
Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merPM AKUSTIK
Uppdragsnr: 10208380 1 (5) Ulf Alexanderssn AB Mariedalsvägen 5 Reviderad 2016-11-29 832 51 Frösön PM 10208380.01 AKUSTIK Lien 2:3 ch 2:12, Åre kmmun Trafikbullerutredning Sammanfattning Trafikbullerberäkningarna
Läs merSchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser
Läs merFörstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)
Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10
Läs merSPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING
SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING Siljan PlySave Styrsystem för slamförtjckning Siljan Allards AB www.siljanallards.cm 1 Siljan PlySave är en datriserad styrenhet kpplad till en prvtagningsenhet för prvtagning
Läs merLuftströmning i byggnadskonstruktioner
Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Density Grundläggande matematisk statistik Icke-parametriska test Uwe Menzel, 018 www.matstat.de Icke-parametriska metder Parametriska metder Fördelningen för ppulatinen sm stickprvet tgs ifrån är känd
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merPAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna
Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merDeltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens
Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna
Läs merUtvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv
Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett
Läs merMiljö- och energidepartementet. Er referens: M2016/01154/Ke
2016-09-16 Miljö- ch energidepartementet Er referens: M2016/01154/Ke Återvinningsindustriernas svar på remiss av Naturvårdsverkets rapprt Minskad förbrukning av plastbärkassar samt separat prmemria med
Läs merAnalys av insatser för barn och unga Ärende 6 SN 2018/43
Analys av insatser för barn ch unga Ärende 6 SN 208/43 Sida 4 av 328 Tjänsteskrivelse () 208-0-29 Dnr: SN 208/43 Scialnämnden Analys av insatser för barn ch unga Förslag till beslut Scialnämndens beslut
Läs merUttalande från styrelsen för Caperio Holding med anledning av Advanias offentliga kontanterbjudande
Pressmeddelande 27 april 2017 Uttalande från styrelsen för Caperi Hlding med anledning av Advanias ffentliga kntanterbjudande De berende styrelseledamöterna 1 för Caperi Hlding rekmmenderar enhälligt aktieägarna
Läs merVerksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat
Läs merUtredning inför restaurering av Bagarsjön
Utredning inför restaurering av Bagarsjön Lännersta, Nacka kommun Vattenresurs AB 2 Inledning Bagarsjön är en kraftigt närsaltpåverkad tätortssjö i Lännersta, Nacka kommun. Sjön har ett stort värde som
Läs merDenna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.
Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning
Läs merAnslutning av mikroproduktion
2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen
Läs merInternationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor
Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte
Läs mer3 Definitioner. 4 Vattendirektivet och övrig lagstiftning
ktber 21, 2013 3 Definitiner I denna text används begreppen fiskdling ch vattenbruk parallellt i betydelsen att fisk föds upp under kntrllerade frmer i anläggningar såsm exempelvis, bassänger, nätkassar
Läs merGuide till datadriven verksamhetsstyrning
Guide till datadriven verksamhetsstyrning Bakgrund Reaktiv verksamhetsstyrning med fkus på förklaring Traditinellt sett har man månadsmöten en till två veckr efter ett månadsskifte där man tittar på föregående
Läs merSchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser
Läs merPM Utvärdering av alternativ
Sida 1 av 9 Prjekt Ny Br 2020 Handläggare av (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Gdkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) Sinna Brberg/ATKINS
Läs merPROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II
Läs merPedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015
Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat
Läs merReferat från styrelsens möte 18 februari 2014
Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali
Läs merTÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y
TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996
Läs merAlternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan
för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten
Läs merArise genomför en fullt understödd företrädesemission av konvertibler för att offensivt utveckla sin position samt stärka sin finansiella flexibilitet
EJ FÖR OFFENTLIGGÖRANDE, PUBLICERING ELLER DISTRIBUTION, DIREKT ELLER INDIREKT, I ELLER TILL USA, KANADA, JAPAN, HONGKONG, SINGAPORE, SYDAFRIKA, NYA ZEELAND, AUSTRALIEN ELLER I NÅGON ANNAN JURISDIKTION
Läs mer