KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen fygväsende för år 1967 betitat "Bevingad sjömakt". Stckhm den 23 september HANS HALLERDT s ekreterare

3 KU NG OROGSMANNASÄSKAPET Meddeande Nr 4/1968 KUNG ORLOGSMAN NASÄLLSKAP ET Meddeande Nr 5/1968 Ordinarie sammanträde i Stckhm den12mars 1968 (Utdrag ur prtk) 1. Utsågs edamten Berin sm föredragande ch edamten Tre sm suppeant inm vetenskapsgrenen "Underhåstjänst ch förvatning. Häs- ch sjukvård med navamedicin" för år Föredrg edamten Nizen utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen "Organisatin ch förvatning" för år 1967 betitat "Förvatningstjänst i regina nivå". 3. Taade edamten Danckwardt över ämnet "Försvarsutredningen; några synpunkter". Stckhm den 23 september HANS HALLERDT sekreterare Ordinarie sammanträde i Stckhm den 18 apri/1968 (Utdrag ur prtk) 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde edamöterna Einar W aern ch Oscar Linden avgått med döden. Ordföranden yste frid över deras minne. 2. Utsågs edamten Trnerhjem sm föredragande ch edamten Haerdt sm suppeant inm vetenskapsgrenen "Organisatin ch persna. Utbidning" för år Föredrg edamten Rydström utdrag ur sin årsberättese inm vetenskapsgrenen "Navigatin ch sjöfart" för år 1967 betitat "Aktuea sjöfartsfrågr". 4. Taade edamten Lundström över ämnet "Regaskeppet Wasas återuppbyggnad". Efter sammanträdet föjde demnstratin av skeppet Wasa ch dess träskupturer under edning av edamten Lundström. Stckhm den 23 september HANS HALLERDT sekreterare

4 C BORGENST AM "Skeppsfasf" eer "utbytbart " verkstaden är den i samma skick sm en ny mtr. At utan att varken piten, trafikedaren eer passageraren ägnar mer än en fyktig tanke åt a den maskinteknik sm är förbrgad i dess inre. r , ne J samband med en s k driftknferens anrdnad av marinförvatningens verkstadsbyrå hö dess chef marindirektör CURT BORGENSTAM ett föredrag berrande manna underhåsprbem 1 v ad avser mate- j beredskap ch dnftsakerhet. avvaktan på en mera faetabetnad art1ke 1 ämnet angre fram, beyser författaren här prbemen i kåseri/rm. - Fygpanet verkar nästan stiastående i rymden. Endast mtrburet ch de ätta vibratinerna skvarar m att vi är på väg med gd fart. Genm fönstret skymtar en av mtrerna, sm gav åtskiiga tusentas hästkrafter när vi startade. En mä;1gd raffinerade maskindear, hpkmpnerade ti ett paket sm väger cirka två tn, eer ca ett havt kg per hästkraft. Hur många bitar är det? Gissningsvis ett par tusen, sm vi rv ar runt ch fungerar timma efter timma. Maskineriet övervakas av en pit sm iband kastar en bick på sina instrument, men sm knappast har sett ett kuager eer en hysnycke på nära hå. Och at frtsätter att fungera i 2000 drifttimmar mean översynerna utan annan tisyn än instrumentkntr ch rengöring av fiter. Armbandsuret visar Innanför betten finns eva små kugghju agrade i rubiner, ett baanshju sm svänger exakt 300 gånger i minuten, regerat av en spirafjäder, tunn sm ett hårstrå. Hea denna inveckade ch fina mekanism fungerar med str exakthet i år efter år utan att ägaren ägnar en tanke åt antaet eer funktinen hs dess finmekaniska dear. Vi andar på fygpatsen. På andra sidan igger ;ungaren där en mtr under ppet av en förmiddag kan bytas mt en ny eer nyrenverad. I verkstaden tas mtrn isär ch inspek:eras, dess sitna dear bytas, varpå den hpmnteras ch prvas. När den ämnar "Vi kan inget va, men vi siktar på att vara kara för prvtur m fjrtn dagar, m inget förutsett inträffar!" Det var beskedet sm fartygschefen fick på knferensen. Kring brdet satt en verkstadsdirektör, en verkstadsingenjör, en fartygschef, två marindirektörer, en verkmästare ch en förvatare i en dryg timme ch diskuterade "faet". I fartygets maskinrum std uppbördsmaskinisten, en ingenjör ch en förman böjda över en ritning. Samtidigt svävade en fartygschef ch en fttijchef med tihörande staber i kunnighet m nästa avgångstid. De tvåhundrafemti besättningsmännen visste inte m ch hur övningsprgrammet skue ändras eer hur många kväar de kunde panera hs famijen eer på stadens förustesestäen. På maskinrumsdurken åg en svarvad gjutjärnspjäs, sm en gång varit en så kaad "startsid". Det var den sm var "faet", ch s m std i centrum för aas intressen. Därför att den råkade vara sprucken! Och därför att det naturigtvis inte fanns en ti ikadan! Varken på varvet eer hs mtrtiverkaren, sm hade ttt svagt minne av att ha gjrt startsiden för ett par decennier sedan. Den ycksaiga järnbiten satt på en skeppsdiese av så kaad "rbust" typ. Hundrati tn bastant gjutjärn. Effekt 3000 hk. En vikt av 37 kg/hk brde ge garanti för driftsäkerheten, m det nu inte var så att järnet satt på fe stäen! Kring denna rbusta mtr fanns draperat ett rmb av handbckade kpparrör med ventier sm måste stå rätt, e-drivna jech vattenpumpar ch separatrer. De tretusen hästarna med tibehör vårdades av två maskinister, tre högbåtsmän ch ytterigare ca 15 man maskinpersna med hytter ch mässar, persnaprbem ch sciaa inrättningar, viket at ska inrymmas inm det fytande samhäe sm ett större fartyg utgör. För att hindra atför tråkiga maörer, sm nu det här med startsiden, görs regebundet s k "kvdragningar" ungefär varje 2000:e drifttimme. Då säpas några tn av maskinens ädare dear ut med 545

5 hjäp av tajr ch bck, mycken möda ch trätr m utebiven permissin m m. I dåig beysning, i ett trångt maskinrum ch med en persna sm skiftas två gånger m året, görs en rengöring ch en inspektin (med de primitiva instrument sm finns tigängiga) varpå det hea sätts ihp igen. skue några tekniska prbem eer frågr uppstå vid en sådan översyn mbrd, så bir fartyget iggande tis de rätta vise männen har uppspårats, samats ch fattat sitt besut under hård press ch tidsnöd. Ofta bir besutet ungefär detta: "Det går ng ett tag ti; vi har inte tid att reparera det nu, ch förresten har vi i aa fa inte de reservdear sm behövs!" Och så åtskijs man med mer eer mindre gtt samvete, den ene stt över att ha tjänat in en reparatinskstnad åt stat ch skattebetaare, den andre med förhppningen att han ska fått en annan kmmendering när fuskreparatinen definitivt ger upp. Men en ch annan kanske har en dunke känsa av att den s k "rbusta" maskintekniken i sjäva verket är en tämigen spröd kuiss sm inte riktigt mtsvarar ett fartygs krav på gångberedskap ch driftsäkerhet. "Järn är starkt, sägs det, mycket järn brde atså vara ännu starkare! Men - tänk m det inte stämmer!" Vad är nu sutsatsen av detta? Ska vi ha fygmtrer i stäet? Nej, exempet var extremt ch vades btt för att iustrera det paradxaa faktum att driftsäkerhet vinnes icke genm str vikt utan genm str erfarenhet. Det är rent sjävbedrägeri att ita ti vikten sm en genväg ti styrka. En knstruktin bir inte håbarare för att den yxas ti grvt ch kumpigt. Kedjan är inte starkare än sin svagaste änk. Avgörande för driftsäkerheten är den knstruktiva msrgen m de mängder av änkar sm en mtrknstruktin utgör. Sådan msrg måste baseras på systematisk bearbetning av drifterfarenheter från många ika enheter. Fygmtrn i vårt exempe knstruerades för tjugu år sedan ch gick då kanske inte mer än ett par hundra timmar mean översynerna. Sedan dess har tusentas exempar byggts, körts ch renverats. Mätprtk har uppgjrts, samats ch degivits tiverkaren, begrundats ch burit frukt i frm av knstruktiva förbättringar. 546 Mtsvarande drifterfarenheter från den tunga mtrns översyner mbrd bir av praktiska skä tämigen fruktsamma. Mätverktygen är primitiva, ch persnaen kan i praktiken adrig bibringas samma vana vid arbetet sm en kunnig mtrmntör eer avsynare. Erfarenheterna stannar nästan undantagsöst inm maskinpersnaens egen kategri ch kan säan befrukta en knstruktiv utvecking av detajerna. Inm fygtekniken har däremt utbytessystemet bivit en nödvändighet. Det har ckså sagit igenm på ett ferta andra tekniska mråden, t ex bi- ch teetekniken. Vad marinen beträffar, har utbytessystemet redan tidigt framtvingats inm trpedbåtsvapnet. Dess knstruktins- ch underhåsprbem skue överhuvudtaget ej vara ösbara på annat sätt. Liknande principer, ehuru med högre maskinvikter ch ängre drifttider, har under de senaste åren börjat tiämpas även inm ma- 547

6 kunna utföras på ca ett dygn m erfrderiga yftanrdningar finnas ch instaatinen i övrigt är rätt utfrmad. I vad mån principen kan tiämpas även för högre effekter sammanhänger med utveckingen av kraftöverföringar av ika sag. Experiment- ch knstruktinsarbete pågår f n på fera hå med kppingar ch växar, resp eektrisk överföring för sammankppingav ett större anta mtrer med gemensamt kraftuttag. Sammanfattningsvis kan sägas, att maskinteknikens strävan efter ökad materie beredskap ch driftsäkerhet på grundva av de praktiska erfarenheterna icke kan baseras på ökade vikter. Vägarna ti framgång synes i stäet vara: ) standardisering 2) Utnyttjande av serietiverkade enheter 3) Underhå genm utbytessystem. En utvecking efter dessa injer medför ej btt ökad driftsäkerhet, utan även ägre vikt, mindre utrymme ch mindre krav på den sjögående maskinpersnaen i fråga m både anta ch kvaitet. "Why nt take advantage f ur exchange engine pan, Chief? just sip yur d unit ut and sip in ne f ur recnditined engines" rinens amänna mtrteknik, där en mstäning skett ti mindre, ättare, snabbgående mtrer. Det är därvid ej i första hand vinsterna i vikt ch utrymme sm varit avgörande, utan främst möjigheterna att basera underhået på utbytessystem ch grundservice i verkstad. Vi har i dag tigång ti ätta diesemtrer av mycket hög teknisk kvaitet. Dessa byggas i stra serier ch har systematiskt finsipats i sin detajutfrmning tis de nått en mycket hög driftsäkerhet. Trts en så förhåandevis åg vikt sm ca 5-10 kg/hk kan man räkna med en gångtid av timmar mean översyner i verkstad. Drifttiderna är såunda i praktiken ängre än för de ädre, ångsamgående typerna. Mnteringsarbetet med dessa mtrtyper mbrd har underättats genm införande av eastiska ansutningar för rör ch drivaxar samt standardisering av mtrerna ch deras dear. Ett mtrbyte bör

7 B GRANATH Tiföritighetsmått - Skrivbrdsargument? TiS dec 1963 fanns införd en artike betitad "Tivaratagande av erfarenheter från >naterieens användning" av edamten J af Pe tersens ch byråintendenten W Sabeström. Artiken behandade marinens materieuppföjningssystem System 63, sm sedan utveckats ti System 64, ch avsutas på föjande sätt: "Genm materieuppföjning av ifrågavarande sag finns möjighet att studera fera av de faktrer t ex materie, rganisatin ch persna sm har ett avgörande infytande på vapensystemens effektivitet. Man kan genm en sådan kartäggning effektivt tigdgöra sig erfarenheterna på såvä dagens sm mrgndagens marina system." Med anedning av denna sutsats ch med hänsyn ti att mer än fyra år förfutit sedan den frmuerades har kmmendörkapten B GRANATH, chef för MF V apenavdenings kntrkntr, funnit anedning att undersöka i vad mån förhppningarna uppfyts. Den- J na granskning utgör samtidigt en kmmentar ti edamten Nerpins artike i TiS februarinummer Observatin ch sutedning Mycket av vad sm presteras inm dagens teknik skapar beundran ch förvåning. Beundran för den kmpicerade ch förfinade tekniken ch förvåning över att så kmpicerade apparater överhuvudtaget fungerar. Vä genmarbetade tekniska ösningar samt precisin ch kvaitet i prduktinen har möjiggjrt dessa impnerande resutat. Många stra prjekt skue inte ha kunnat genmföras utan hög kvaitet. Det är då frågan hur denna kvaitet kmmit ti 550 uttryck. Enkast är att säga: "Materieen ska fungera". För materie där risk för iv ch em föreigger har kvaitetskrav av denna karaktär tidigt angivits i definierade funktins- ch tiföritighetskrav. Kraven har presenterats såsm sannikheter för funktin under varierande mijöbetingeser samt vidmakthåits genm stränga underhåskrav. Eftersm sannikheten = är ytterst sparsamt förekmmande har givetvis kraven inte kunnat.sättas så högt, men för många kmpnenter igger funktinssannikheten mycket högt - på gränsvärdet mt 1. De tekniska resutaten visar ckså att så höga sammansatta funktinstigängigheter är möjiga att uppnå. Resutaten har dck ej uppnåtts utan mödsamt ch ihärdigt arbete. Funktins- ch tiföritighetsdata är sannikhetsstrheter ch bygger på fakta från utförda bservatiner. Ju större anta bservatiner, sm underaget är grundat på, dest säkrare bir predikteringen. Många exempe från det dagiga ivets sjävkara händeser kan tagas för att visa vad jag menar. Växingen mean dag ch natt, årstidernas växingar ch paneternas röreser är exempe på händeser, vars tiföritighet är så hög att vi icke ifrågasätter de uppgifter sm ämnas i amanackr ch astrnmiska uppsagsverk. Fenmenen har bserverats ch upptecknats sedan urminnes tider. Utan kunskap m den verkiga mekaniken ch agarna för systemet.s funktin hade man tidigt fått en sådan mängd data att förutsägeser kunde göras med förvånande tiföritighet. Vi har andra exempe sm igger ss närmare ch där ckså täta bservatiner under ånga tider övertygat ss m systemens höga tiföritighet. När vi på mrgnen vrider på vattenkranen förväntar vi ss p g a erfarenheten att vattnet ska strömma ur kranen, ch sker inte detta funderar vi ej på vattenedningsnätets knstruktin ch möjiga svaga punkter. Vi tiåter ss kanske i stäet att förmda att ett väsentigt fe i frm av en drppande kran hs grannen just håer på att repareras. I rege är ckså denna vår förmdan riktig ty våra tidigare bservatiner utvisar, att detta är det fe sm vanigen inträffar. På samma sätt förväntar vi ss att det eektriska ju.set ska tändas då vi sår ti strömbrytaren på väggen. Inträffar inte detta så kar vi först gödampan, sedan säkringen ch därefter m vi har någn apparat inkppad sm är trasig. Förutm en intuitiv uppfattning m systemets funktinssäkerhet har vi 551

8 här ckså i vår erfarenhet ett fesökningsschema ch standardisera febeskrivningar sm erfarenheten givit ss. Vad jag genm dessa exempe veat visa är att man för ik system, genm bservatiner, medvetna eer medvetna, kan skaft sig en uppfattning m deras tiföritighet utan att behöva någ1 kunskap m systemens tekniska uppbyggnad ch arbetssätt. Restdta tet bir i hög grad berende av två egenskaper hs ss, nämigen för mågan att bservera ch förmågan att dra sutsatser. Tiföritighetstekniken tiämpad på materie i amänhet stäe, samma krav på sina utövare ch dessutm tikmmt!r en viktig fak tr nämigen vijan att utnyttja de instrument, sm står ti vårt fö r fgande. Definitinsprbem När man har knstaterat prbemets existens gäer det att på et så enket sätt sm möjigt taga fram några strheter 30m ger ett måt, på tiföritigheten. Fera definitiner finns i ika pubikatiner t ex i Handbk teknisk systempanering, Bestämmeser för System 64 Ett avsevärt arbete har utförts vid FOA/FTL ch inm Svenska Eektriska kmmissinen (SEK). Ett utsktt inm SEK har un der ång tid varit syssesatt med att taga fram definitiner inm tiföritighetsmrådet. Arbetet har skett i intim samverkan med internatinea eektriska kmmissinen. Försag finns ti en tiförit!iahetsteknisk rdista men några fas tstäda nrmer inm mråd t finns ännu ej. Detta är bekagigt enär just definitinerna för dessa mråden är betydesefua för den sm ska tka resutaten av tiföritighetsundersökningar ch sm ska stäa praktiska tiföritighetskrav. Vad sm därför står ti buds är definitiner sm praktiskt utnyttjas i system där man söker föja upp tiförigbeten inm ika materiemråden. Inm marinförvatningen har man i "Handbk Teknisk systempanering" angivit några definitiner sm sedan någt förändrade praktiskt utnyttjats i materieuppföjningssystemet, System 64. Man använder här des MXBF (= medevärde mean fe) ch des tigängighetskvter. Tigängighetskvterna kan vara grundade antingen på drifttider (funktinstigängighetskvt) eer på kaendertider (kartigängighetskvter). Medevärde mean fe 552 är ett på bserverade värden grundat statistiskt medevärde på materieens karaktäristiska driftvärde mean två fe ch är en för aa ch envar begripig strhet. Tigängighetskvt är kvten mean en tid (drifttid eer kaendertid) ch samma tid ökad eer minskad med materieens brukbarhetstid. Kvten får såunda betraktas sm ett kvaitetsmått uttryckt såsm sannikheten för att en enhet vid en gdtyck i g. tidpnkt inm ett givet tidsinterva befinner sig i ett v1sst funktwnsnstånd. Detta kvaitetsmått är mijö- ch rganisatinsberende, viket kmmer ti uttryck genm brukbarhetstiden, sm icke enbart är berende av materieen utan även av dess kringutrustning nämigen persna, reservdear ch verktygsutrustning. Tigängighetskvterna bir härigenm mera "tigängiga" än m edevärdet mean fe, därför att de kräver betydigt mera arbete ch överväganden innan man kan tigdgöra sig betydesen av dem. De har därför hittis ej kunnat nyttiggöras på samma sätt sm medevärden mean fe. Befintig materieuppföjning Känsan för tiföritighet är inte ny, såsm inedningsvis antyddes. N yheterna igger i sättet att presentera måtten för tiföritighet. Att en känsa för tiföritighet ch behvet att på någt sätt föja upp denna visar den mångfad av ggböcker ch jurnaer sm finns i vår rganisatin. Några exempe är edrörsböcker, fe- ch reparatinsjurnaer, eer histrikkrt i anäggningsregister. Det gemensamma för dem är att de utgör skriftiga febeskrivningar, i första hand kaendertidsbundna men med möjighet ti kmpettering med driftvärden. Det råder fu frihet för den sm för dessa jurnaer att uttrycka händeser ch fe på sitt eget sätt. N ågn frmaisering av skrivsätt eer materiebenämningar är ej föreskriven. Det är därför möjigt att identiska fe ch händeser kan uttryckas på ika sätt, varigenm ckså de sutsatser man i efterhand ska dra av materiaet kan kmma att bi ika. Så änge bservatinsmateriaet är av ringa mfattning är det möjigt att överbicka för en mänskig hjärna men ganska snart får materiaet en sådan mfattning att det bir mycket svårt för en människa att s rtera ut väsentiga uppgifter ch att ur dessa dra riktiga sutsatse r. När en rapprteringsrutin kmmer i detta äge 553

9 kmmer den antingen att sjävdö d v s inga uppgifter kmmer ir eer ckså kmmer den av rutin att gå i tmgång, men inga bear betade uppgifter kmmer ut. Exempe på båda typerna av utvecking finns. Man har då km mit i ett äge sm möjiggör en överbick över materieens tiför itighet. Orsaken härti anser jag igga däri att man vid uppbygg nad av sina rutiner ej gjrt kart för sig hur man ska utnyttja er håna uppgifter ch hur sutsatserna ska presenteras. En bidra gande rsak har ckså varit att man saknat hjäpmede för att be arbeta stra mängder av statistiskt materia. Den mderna datatekniken har därvid bivit ett utmärkt hjäp mede för att kara sådana uppgifter. En förutsättning för att den na teknik ska ösa våra uppgifter är att den maskin sm skaösa prbemen matas med uppgifter i en sådan frm att den kan arbeta med dem. Vi tvingas därför att tänka m ch att ändra våra rutiner ch marbeta våra rapprteringsunderag så att de bir möjiga att bearbeta i en datamaskin. Vi tvingas ckså att på nytt tänka igenm hea prbemet med vår materieuppföjning ch bestämma ss för hur tiföritigheten för materie ska uttryckas. Inm de mråden där kraven på tiföritighet har varit störst har sådan tiföritighetsuppföjning av materieen kmmit ängst. Fyget startade först med sitt driftanayssystem, numera DIDAS. Marinen har någt senare kmmit med System 64. Underaget fö r dkumentering av inträffade händeser har i dessa system utfrmats het annrunda än för de ädre rutinerna. Banketterna är utfrmade sm stansunderag ch ger reativt sparsamt utrymme för öpande text. Huvuddeen av uppgifterna ämnas genm kryssning i rutr. Varje bankett utgör ckså en uppgiftsde sm behandas separat. Man får såedes ingen öpande uppräkning av händeser sm i en ggbk. Bearbetning av uppgifterna, sm med tidigare rutiner måste göras för hand, utföres nu i datamaskinen. Hur resutatet kan se ut framgår av bid. Resutat Man bör nu jämföra resutaten från de ädre manuea rutinerna med de nya datasystem. Resnemangen hänför sig ti erfarenheter 554 från marinens System 64. Systematisk bearbetning ch presentatin av resutat från de ädre metderna har förekmmit i mycket ringa utsträckning. I den utsträckning bearbetning har förekmmit har denna endast utförts på teematerie ch resutaten har ej givits någn amän spridning. För den materie där tiföritigheten föjts upp genm System 64 har resutat kntinuerigt presenterats sedan systemet tgs i bruk. Resutaten har presenterats på istr där drifttider, anta fe, feyttringar, medetider mean fe, funktinstigängigheter m m har sammanstäts ch rdnats i ika kmbinatiner för materieen. Uppbyggnaden av ch innehået i de ika istrna har i sitt ursprungiga skick beskrivits i van reaterade artike i TiS De har senare avsevärt förbättrats ch mdifierats för att bi mera ättkade ch tirättaagda för de ika abnnenter de är avsedda för. Listrna är f n indeade i fyra huvudgrupper: ) Funktinssäkerhet ch tigängighet 2) Materieanays 3) Underhå (Driftjurnaer) 4) Reservdear Uppäggningen är gjrd med inriktning på att få fram tiföritighetsvärden för hea vapensystem, genm att summera tiföritighetsvärden för huvudenheter. De karaktäristiska tiföritighetsmåtten är medetid mean fe (MTBF) ch funktinstigängighet (FTG), vika uttrycker hur materieen tekniskt fungerar i sin rganisatinsenhet. Möjigheter ti mtsvarande presentatin har ej funnits i de manuea systemen. Ttat uppföjs f n i System 64 ca 100 huvudenhtc:ter av vika kan sammansättas ca 15 vapensystem. Uppföjningen är begränsad ti vapenmateriel För denna vapenmaterie framtages såunda tiföritighetsvärden ch andra uppgifter på de ika typer av istr sm van angivits. Dessutm kan ur "råistr" även andra uppgifter ämnas. Erfarenheten är att aa uppgifter sm hittis begärts m materieen, utm uppgifter m persnafe, kan besvaras. Materiaets knfidens bir givetvis berende av anta, enheter, drifttid ch rapprteringsnggrannheten. A v dessa är rapprteringsnggrannheten den svåraste att få ett grepp m. Men det är tviveaktigt så att rapprteringsviigheten vid många förband är åg i synnerhet för enkare fe, sm är ätta att åtgärda ch för vika reservdear finns på patsen. En möjighet ti kntr av rapprteringen igger 555

10 i att stämma av antaet ferapprter mt reservdesförbrukninge Så har gjrts i enstaka fa ch man har därvid översagsvis kunna knstatera att antaet rapprterade fe är skrämmande ågt, ca 20 / av antaet verkigen inträffade. Detta får dck anses vara undan tagsfa, men amänt kan man säga att en förbättrad rapprterings viighet är önskvärd. Man måste dck kmma ihåg att trts a är System 64 ganska nytt ch existerar jämsides med andra mt svarande rutiner, viket gör att det ej har trängt igenm ch accep terats överat. Vägen ti bättring är utbidning ch uppysningsverksamhet. Infytandet på tiföritighetsmåtten av anta fe ch driftti( kmmer autmatiskt fram på istrna genm att datamaskinei räknar ut knfidensgränser för MTBF ch FTG. Litet anta fe c krta drifttider ger såunda vida knfidensgränser. Härav föjer ckså den sutsatsen, att materieuppföjningssystemet ger de snabbaste svaren för materie av mängdkaraktär med hög bruksft ekven ch med sådan teknisk uppbyggnad att en tiföritighetsanay över huvud taget är meningsfyd. De praktiska resutaten bestyrker detta påstående. Såunda ha man inm teemateriemrådet för vissa nyevererade apparate speciet kncentrerat sig på materieen under garantitiden för at ha vä underbyggda egna tiföritighetsvärden ch egen festatisti att stäa upp mt everantörens interna festatistik. För en de artierimaterie har man med bättre tyngd kunnat påpeka knstruktinssvagheter sm bör undvikas i samband med nyknstruktir av ikartad materie. Avsaknaden av vä grundade tiföritighets värden har man i ett annat fa kunnat knstatera vara tii st nackde b a vid utarbetande av vårdföreskrifter för materieen Ytterigare intressanta uppysningar kan erhåiias genm att sam manstäia funktinstigängighetsvärden med träffsannikhetsvärden. Man har ckså kunnat finna att för materie med åg bruksfrekvens icke inm rimig tid ger några vä underbyggda tiförit ighetsvärden, varför sådan materie brde rapprteras på ett förenkat sätt. Om möjigt bör dck samma rapprteringssystem bi behåas för att få ett enhetiga system för a marin materie. Ett enhetigt materieuppföjningssystem är ckså förutsättning en för att man ska kunna få tiföritighetsmått för funktine ;; system. 556 Utnyttjande Man kan såedes med fg påstå att i fråga m tiföritighetsvärden för materie rapprterad i System 64 finns ett ganska gtt underag även m det för en de huvudenheter är behäftat med brister. Prbemet är att få materiaet förstått, accepterat ch bearbetat. Stra svårigheter föreigger härvidag ch ösningen är densamma sm för rapprteringsviigheten, nämigen utbidning ch uppysning. Vi måste ha kart för ss att tiföritighetstekniken är ung ch de tankegångar sm tiämpas ch framförat den nmenkatur sm används inte är amänt bekant ch förstådd. Det är därför naturigt att svårigheter ch tveksamheter uppstår vid tkning av resutaten. Aven m datamaskinen srterar fakta ch utför ika prgrammerade beräkningar ch tabeeringar åt ss kan den inte fatta giska besut. Det måste vi göra sjäva, men maskinen kan hjäpa ss i vissa vasituatiner m vi instruerat den på rätt sätt. Vad datamaskinen ämnar ifrån sig i frm av istr (ut-put) får därför närmast jämföras med baansräkningen i ett bksut, nämigen vår stäning efter händeser under en bestämd tidsperid. Ar man inte nöjd med resutatet måste man göra detajgranskning på misstänkta siffrr. När det gäer istrna från ett materieuppföjningssystem med de sannikhetsvärden ch den feanays sm där presenteras är det dck svårt att göra ett uttaande m man är nöjd eer inte. Man får sig föreagd ett siffermateria ch uppgifter i en frm sm man tidigare ej träffat på. Man får såedes ett resutat av en teknik ch en behandingsmetd utan att äga kännedm m dem. Anedningen härti är ej att de ansvariga underåtit uppysning i samband med systemets intrduktin, utan att man febedömt den tid ch den insats sm behövts för uppysningsverksamheten. Tiföritighetskraven har ckså frtfarande i iten utsträckning kmmit ti uttryck vid bestäning av ny materie. Det har inte heiier varit möjigt att för ika materiesag eier huvudenheter faststäa krav på tiföritighetsvärden, trts att visst underag föreegat. Kraven på tiföritigheten har atså varit för svagt frmuerade för att stimuera ti ett utnyttjande av de erfarenheter sm materieuppföjningssystemet kan ge. Värdefut materia har därför egat utnyttjat. Men det finns dck kart att användas ch i samband med undersökningar ch

11 V V 00 V V i HUV-HSP rim. A istan AVSER TIDEt.: HUVUDENHET : HUDVO- VALT- U.N fnhfj U RfK N1NG TIUV.-N NR ANTA & E N H E f E N S FORRADSBENÄMNING SANDARENHET COCOC2 D 02CO SJNOARE COC , HCGF RE K VE NS.DE L C ,.HCGF REKVENSOEL.INDIKATORENHET COC r.!no KAIORENHET COC064 r20000 r. INDI KA ORENHET SAKORGAN: f E Y T T R N G FE8 ESKRIVNING AVHGANDE BILDKVALITET 10-FREKVENS INST A! i öga KRISTALLSTROMMAR UG MOTT AGARSKYODARSPANN I NG OVERSLAG GN I STGAP OXICERAT GNISTGAP AVST.I.MNINGSINC FUNGERAR EJ I"AGNET FREKV-SPEKTRA OSTABILT HOG BRUSF AK"OR.G KHIST ALLSTROJ'! KRISTALLSTROMMEN UG INGEN BILD LJUSSVAG BILD U.G RORSiROH I V35 AVSTJ.NCSTRIHNING OMOJLIG SVAGA MÄMARKEN NEDG.H;GET ELEKTRONROR UTBYTT GLAPP POTENT OMHER SVAGT BILDRC'R NGET GROVSVEP P. B-ENHETEN SJ.NDARE X BILDFORSf>RKARE X H GLEDARE X 0-10 min= min= 2 INOM G.UO Tf(. INfVAU f NISI( 30min- 2 rim = 3 R : P TRIM REP REP REP REP REP REP REP REP REP RE P REP REP ;F-12 Ej ttord = 3 fart TIUS.AGM. AT- fgfn SJW f '" FELPAFOLJO SYSTEM 6C SIOA 105 IHitÄ,ANDf OVNINGAitNA. T t D SFOROROJ N I NG INGICK EJ övningen INGEN OLAGENHET I NGEN OLAGENH ET ANNAN H-ENH UT NYTT JAO INGI CK EJ I övningen INGI CK EJ OVNINGEN INGEN OLA GENHET INGI CK EJ I övningen INGI CK EJ I OVNINGEN fo ID 11 fo $1 « D D.U USTA:21 1 f DEN TYAPUNKTARE SOM HAR DEN STORSTA ANDELEN DEN - TYAPUNKTARE SOM Fig ""OVRIGA -. PUNKTARE FORDELNING AV SUMMAN EFFEKTIV OUUKBAAHETSTID FELANALYs FöR MATERIEL BRUK f<>- fö COC , SANDARE/mE T C SNOARENHI::T COC O tco -- OOL:LA T OR COC002 D 0500, HCGF RE K VE NSOE INGEN BILCSIGNAL TRH'.NING HF-OH m mu f REP. LISTA 22A I t-.g I CI<. EJ övningen C0006 rz r. INDIKAT ORENHE T COC06 Ir INDIKAT ORENHET c64rz. INDIKATORENHET COC INDIKATORENHET !.I NO KAORENHET I.INDI KAORENHET RORSTRO"i I V2t O V27 FOR STOR 1-:.I..TLINJEN FORSVANN P VARJE 10001'! KAL BRER HIGS T AGGARNA FORSVANN D.U IGA I".UARKEN OiG EMISSION ELEKTRONROR V28 LJUSSTYR!I..A PÅ FINROR EJ REGLERBAR OJG SKARPA P FINRORET ENH A INGEN SYNK INGEN OLAGENHET INGICK EJ övningen INGICK EJ övn i NGEN T I DSFORDROJN I NG r;.., 1 Mer!n 2 rint =' tagei..gu s Driftstpp 2 - Mydtat 1tt 3 =""-årk.nia;n6rd MATERIELANALYs FI:JR MATERIEL BRUK :";/::;." HMJOENHET: SUMMA DIIFTY:r.IOEN USTAN AVSER TJOEN : HLIVVDENHETER: 11 SUMMA EFFEKTIV OBRUKBARHETSTID: 104 TIM ANTA FEL: (Fa.SOKNING + ff'aaationstiot PROCENTUELL RJROB.NING AV ANTA FEL PA B'UiETD.: PROCENTVa 90 1! t 30 :O O FOIIADSIEN.J;MNING :JJ..O SO f a.caxx.. SJ.NDARENHET xxxxxacca ca INDIKATORENHET x MOT T AGARE.HET xaa aaaa AVS T..NDSENHET a 00 SERVO-BX-SVEPENHET ODD aaaaacaxx ANTENNENHET xxxxxxanaaa HAR DEN NÄST STORSTA ANDELEN ENPUNKTAREN TOTALT XXXXXXXXX X 0000 DIJD<<ODD KONTROLLENHET

12 panering för underhåsrganisatinen igger många frågr ch väntar på svar, sm endast kan erhåas ur ett materieuppföjningssystem. Presentatinsmetder En bidragande rsak ti svårigheten att tigdgöra sig ett materia kan igga i den använda presentatinsmetden. En datamaskin ämnar i rege sitt resutat i frm av siffrr ch text rdnade i rader eer kumner. Man får ett tabeverk sm för många bereder besvär därför att man inte kan få en sammanfattande överbick av at materia (se exempe fig 1). Det är emeertid möjigt att prgrammera en datamaskin så att den ritar stapediagram ch kurvr, en presentatinsfrm, sm de festa är mera bekant med. Resutat ch uppgifter ämnas ckså för avgränsade tidsperider, viket gör att man måste studera fera papper ch istr m man vi skaffa sig en uppfattning m resutatet för ängre tidsperider. En förbättrad överbick ch äsbarhet skue såedes vara möjig m man mera utnyttjade grafisk framstäning ch för tabeer använde accumuerat siffermaterial Detta är möjigt att åstadkmma. Exempe härpå visas i fig 2. Eknmiska synpunkter ADB-system är dyrbara. I en de fa kan persnareduktiner göras men den reea vinsten i detta avseende trde vara befintig enär ADB-persna ftast är högt kvaificerad ch väbetad. I fråga m materieuppföjningssystem för studium av tiföritigheten har sådana tidigare icke funnits. Här gäer det atså en utökning av verksamheten med nya kstnader, sm icke ger direkta kstnadsminskningar på annat hå. För att verksamheten ska vara försvarbar måste dck kstnadsminskningar eer effektivitetshöjningar kunna redvisas på annat sätt. Det bör dck vara tiåtet att ange att dessa vinster verkar på ång sikt med hänsyn att man arbetar inm ett tidigare devis känt ch bearbetat mråde. Effektivitetshöjningar kan anses åstadkmmas genm ::ttt man skaffar sig underbyggda tiföritighetsmått på sin materie, vi ket man tidigare inte haft. 560 Kstnadsminskningar kan man få inm underhåsverksamheten, tack vare att man med tiföritighetsmåtten kan bedöma m utförda underhåsåtgärder haft åsyftad verkan. Underhåsintervaerna kan förängas ch mfattningen av vårdåtgärderna kan minskas. Dessa är mycket viktiga ch betydesefua åtgärder i tider då underhåsansaget minskar medan materieens kmpexitet ökar. sutrd En uppföjning av materieen är nödvändig för att man ska kunna verifiera att den fungerar på avsett sätt ch med begärda prestanda. Resutatet av uppföjningen måste uttryckas i mätbara ch jämförbara strheter d v s i tiföritighetsmått. Man måste kmma ifrån subjektiva uttaanden ch skrivningar m materieens funktin ch detta kan endast åstadkmmas genm att använda tiföritighetsteknikens mått. J ag rör mig då inte ängre med skrivbrdsargument utan använder bserverade fakta sammanstäda på ett giskt sätt. Argumentatinsförmågan bir ckså starkare då man framför nya bjekt eer försag ti ändringar m kraven kan grundas på bserverade fakta uttryckta på ett ganska enket sätt. För materieen måste tiföritigheten byggas in redan på knstruktinsstadiet. För ss sjäva måste vi bygga in tiföritighetsbegreppen i ss ch göra dem ti våra ydiga instrument i vår strävan att åstadkmma effektiv krigsmaterie. 561

13 N-E WERIN Sysfem 64 ch underhås rapprtering terie sm erfrdras för att vapensystemen ch rganisatinen kring dessa ska göras at effektivare. De grunder sm därvid användes är ika funktinssäkerhetsmått. Dessa är: , Kmmendörkapten R Nerpin har i sin artike i TiS februari 1968 framfört försag med syfte att tigdse perativ chefs önskemå m underhåsinfrmatiner. De önskade infrmatinerna fick dck inte vara för detajrika utan brde kunna inemmas i svar på frågr typ: "Hur många attackföretag återstår att göra med kan kanske därför vara av intresse att närmare under mina trpedbåtar"? F ör att erhåa underag /ör svaren har ett samspe mean System/M ch peratinsanay tiska spe föresagits. Det system, System 64, sm är särskit framtaget för materieuppföjning är därvid inte nämnt, ch det söka viket underag detta kan ämna för besutsfattning. Kapten N-E WERIN, 1. ärare på vapenfficers- J skan, BÖS, behandar i denna artike detta ch ämnar ett försag ti schematisk ösning. medetid mean fe sm stppat eer stört anä).;gningen = (MTBF) = Driftvärde Anta fe funktinstigängighet N et t = (FTGN) = Driftvärde Driftvärde + Obrukbarhetsvärde funktinstigängighet Effektiv = (FTGE) = Driftvärde Driftvärde + Fesökningstid + Reparatinstid System 64 startade i december 1964 ch har sedan dess varit i bruk. Systemet är knstruerat för autmatisk databehanding ch har ti ändamå "att insama materieerfarenheter ch msätta dessa i sådana åtgärder att önskvärd effektivitet erhåes hs aktuea vapensystem (befintiga ch panerade)". Erfarenheterna från materieen samas in genm särskida rapprtbanketter. Innehået i rapprterna ska ämna uppgifter m drifttider, m inträffade fe ch m vidtagna underhåsåtgärder. Uppgifterna samas därefter upp i dataregister (magnetband) ur vika det finns möjighet att göra sammanstäningar för presentatin av materieens egenskaper. Presentatinen sker genm utskrift av istr ch istrna förväntas ge den återkpping från verksamheten med befintig mate- 562 kartigängighet Brutt = (KTGB) = Kaendertid - Tid för stpp , ch kartigängighet N ett = (KTGN) = Kaendertid Kaendertid - Obrukbarhetstid Kaendertid Funktinssäkerhetsmåtten ch de ytterigare uppgifter n1 materieen sm ämnats på rapprtbanketterna presenteras på ika typer av istr. Dessa är indeade i fyra huvudgrupper. Inm varje sådan grupp skaistr tagas fram enigt föjande: 563

14 Grupp Område Lista Innehå 1 Funktinssäkerhet 11 Sammanstäning per vapensystem ch tigängighet 12 A Sammanstäning per huvudenhet 2 Materieana y s 21 Uppgift på de enheter inm en huvudenhet sm de festa feen 12 B, C Sammanstäning per materieindivid inträffat på ch de enheter sm rsakat de ängsta brukbarhetstiderna. Grafisk framstäning 22 A Detajredvisning för materie i bruk av feyttringar, febeskrivningar ch fepåföjder för en viss huvudenhetstyp 22 B T?ter av föregående detajred- 1 V!Sng 23 Listr för förrådsstäd materie (ej kar) 3 Underhå 31 Prgnser (ej kar) 32 Uppföjning per materieindivid avseende de fe sm inträffat ch de underhåsåtgärder sm vidtagits kmpetterade med gjrda ch panerade insatser i frm av mantimmar ch kstnader för underhå 4 Reservdear 41 Sammanstäning för varje materidindivid över de enheter ch detajer på vika åtgärder vidtagits samt driftvärdesinterva me!- an fe på samma enhet 42 Sammanstäning för varje huvudenhetstyp över de enheter ch detajer på vika åtgärder vidtagits 43 Listr för förrådsstäd materie (ej kar) För att erhåa underag för bedömning av System 64 möjigheter väjs här de resutat m rdinarie uppföjningen a v trpedsystem ämnar. Granskningen är knuten ti de ika huvudgrupperna enigt vanstående tabe. Benämningarna på trpedsystemen ch deras funktinsvärdesdata har med hänsyn ti.sekretessen ändrats varför 564 ämnade värden endast är fik t i va. För ett principiet studium a v System 64 har detta förfaringssätt ingen betydese. Grupp 1, funktinssäkerhet ch tigängighet Resutat av systemsammanstäningen v1sas bid. Två trpedsystem A ch B är där representerade. System A System B HUVUDENHETER MTBF FTGNI FTGE IKTGNI MTBF FTGNI FTGE IKTGN Radar Trpe typ Trpe typ 22 --;;- -;:;;---, Ttat: Bid 1 En jämförese mean de båda systemen visar att system A är funktinssäkrare än system B. Medetiden mean fe för system A är nära fyra gånger ängre än mtsvarande tid för system B. Nu behöver detta i ch för sig inte vara utsagsgivande. Feen kan vara små ch ätta att reparera. En kmpetterande ch mera innehåsrik bid ger värdet för FTGN. System A kräver för 88 timmars drift en brukbarhetstid av 12 timmar ch system B kräver för 56 timmar drift en brukbarhetstid av 44 timmar. Utnyttjandegraden för system A kan med ett ungefärigt värde sättas sex gånger så hög sm den för system B. För den perative chefen är dessa resutat inte tifyest eftersm de endast redvisar ett visst vapens tigängighet. Kmpetteras de däremt med även vapenpattfrmens tigängighet så erhåer den perative chefen med detta ett värdefut underag för sina bedömanden. Pattfrmen, fartyget, föjs idag inte upp av system 64 men det synes värdefut att så vre faet. Skue System 64 inte vara ämpigt för just den typen av uppföjning så bör det system sm kmmer ti användning dck sm sutprdukt ämna ett värde sm 565

15 V V' '-1 V C' C' :-::Mr wrvt<n.. I) ANTA USTAN AYSER TIDEN e LISTAN AVSU TIDEN: VAT- IANO fnhftb&s.. A ENHETEN$ HUVtA tns UI.Ufi'f,., QOOOO KI\AFUGGRf()AT.I<URSifttDnAJC" IC.L'ASINOIKATCJt.KU" SG YRO HfiS.U:KAR E Bid 2 ff(yttijng ENHET 13 U!'HT U.WEJEN UTSUTEN HMHEN UTSLITEPI 1'40TCR EGENfART IC.ARV.IT UH!YfT 10 "' :ID :J) 1:::1 ' 1 "' TS UtEP 2 ENS,.IN' LOGG F'-INGERAR EJ 2 tc.ugghju PI fu69 NERSLI JET Te'f'TT Bid Jnin = 30m.in- 2 tim ""' J Kn i OftOH - 5 = 2 Ei tt&d =- 3 FELPAFOJD SIIM 12 0VNINGAIHA SYSTEM 64 JIGJCa EJ OWIIIIfrfGEfr RE SEAYFC!Rf IIIIUNtf UJJnT JAT I A:f:SERVf(ffJAI CI UTNYTJAI t IJWGICk EJ 1 OY.. HtGf" 1t 1 NGE:" (tu,.,h r NGEN OLA,ENHfT tt INGICK EJ DWJIIJIIrtEN 1 2 = Orifttpp = rityd t str - 3 = AnmärkningsvGrd MATERIELANALYs FÖR MATERIEL BRUK J W{VK HUVUDENHETe M Trpe 21 ista21 HUVUDENHETER e 3 SUMMA EFFEKTIV OBRUKBARHETSTIO. 174 T1M I>NTA1 FH e 15 IR..SOu-IIHG + REPARA TIOHSTOJ rtocentv8j.. fotdelning AV AHTAL fb. PA ENHEU: P'ROCNTUaJ. FOII.D6.ffi"«:ö AV SiMM.AN EFFemV O.t./U..UHETSTID,... "" «< 30!ID 10 I'OIIAOS a EHXMH G,...,..... x..xmxxx x:: xxxxx:xxxxmxxxxxxxxxx::xx:xx HuTU.dinat ruaent xxrx:x:n:::xx:xxx:xxxxx:x::x:rxxxxxxxxxxxxxmxxxxx stativ x """ Kuraindikatr OOb Kursgyr DD< aaaaau Omfrmre 1000 Hz cuu:r:a....,...,. C :ID!ID ,..... ENPUNKTAR!'N TOTALT XXXXXXXXX X 000 OOIXODOO OEN TYAPUNKTARE SOM r OVRIGA HAR OEN STORSTA ANDELEN PUNKTARE OEN TYAPUNKT ARE SOM HAR OEN NAST STORSTA ANDELEN FELANAL YS FOR MATERIEL BRUK SYSEM 64 HtMIDfNHfT,! 000Q..()()()000 Trpe 21 SAKOIGANe V.J. W/YK USTA 2 2. fo FO- HUM> HING fllv.-n NI "" FORR.AOS6ENAMNING GEJriEAATORENHEt ():203 GENEfUTORENHET 0000 ()3 O NfGAA TOREHt!ET i'\eic.aisii ENHFJ K"NIS fnmh MEKAM1SK fwhet () I'IHAWI S I( ENHET O 0206 HEI('AJr,jJ SK ENHn P'!HANISK ENHE RHAnH ET q IUIIIIOVERPI.NH FE,ESKRIVNING IHIBtVAU - INGEH P'\ANOVERSTROM 1 2 "'"NSU.O...SIItEU HMGT SIG J\JSTERINC DiGA ELLER INGA SP*MINGJA... IGET '11fRT1kASVEP MH AORCE SIG FRIN CfNTitUM 2.. OXIDATION P kontaet S, 1 UIEP ENSU EJ!f' AJIHUOf P FIN&I'OIIEN TILL IUTSI IN/'IJTNIN(; 1\1 E fuprfger,r [J 1 ie P 2 KJGGkJE:DJI SKJIHN IJI"U!TfiiiN' A E '! H EN H UR funi'tt Ofri 1 ire' 2 UtET 101NORAR ' UH!YT1' ENI-ETER: 12-19,211 TA:Uifi!AD MINkELVIS.UE t'j VRI05AFI IJifP 1 HGGCI'IIERFOR[hö IIIHWffrtKE"\1 SKURI FE I 1-..SHNC 15 t-1'1 Uttr 2 Ff.ENt-f! UR fupci'it JO" UAEP EGEPtf.&fi:T FUPCGEFIAR EJ REP 2 IITIX,ANDf ICK fj OVHINGE".. UtGICJ. EJ C!V UGUI " I fifi AJ! H-Etft< Ui'IIYTT JAD 1t IGIU. EJ OWJii;JNfEN - Jt.iiiN H-H t- t"yttjao it INGEN (LAHNHf I"'.HAVSHNO EJ UiSfALU!IIIH REP Mer6n2rim = 4

16 direkt kan kmpettera ch fuständiga uppgifterna från System 64. Från underhåissynpunkt är det av intresse att göra en jämförese mean FTGN ch FTGE. Skiiinaden mean dem är ett mått p å den väntetid sm uppstått innan reparatin kunnat påbörjas. För sy stem A är den för 100 timmars drift 9 timmar ch för system I. för samma drifttid 29.5 timmar. För båda vapensystemen cirk 1 75 Of av brukbarhetstiden. Dessa väntetider ger ett visst mått på hur underhåissäkerheten är rdnad ch bör kunna tjäna sm deunderag då frågr m un derhå ch reservdesfördening på ika instanser diskuters större sammanhang. skinaden i tigängighet mean de båda systemen kan ur bid 1 direkt häredas tii att den är rsakad av system B dåiga eded ningsfunktin. Vi man veta huvudanedningen ti detta så måst< istrna i grupp 2, materieanays studeras. Grupp 2, materieanays Anayserna utförs på istrna 21, 22 A ch 22 B. Lista 21, bid 2, ger en grafisk presentatin av den prcentue ;. fördeningen av anta fe ch summa brukbarhetstid fördeade p 3 i Trpe 21 ingående enheter. Man knstaterar snabbt att cirk; 85 / av brukbarhetstiden är att hänföra ti huvudinstrumentet Orsakerna ti brukbarhetstiden redvisas på ista 22 A, bid 3 Enigt denna ista kan de festa feen hänföras ti den mekanisb enheten men även andra enheter uppvisar fe. Genm att studer; feen ch åtgärderna mt dem så bibringas man ätt misstanker att instrumentet är utsitet. Den giska föjden av detta bir, at vederbörigt sakrgan måste överväga frtsatt ch kanske kstsan reparatin med även åg tigängighet av materieen sm föjd, ee' utbyte av instrumentet i sin hehet. Lista 22 B, ämnar en sammanstäning av tid ti fe efter tiii sagning, vidtagna åtgärder, teknisk fepåföjd, fartegenskaper, in verkan på övningar, huvudanedning ti väntetid ch m febser vatin gjrts vid peridiskt underhå eer ej. Särskit huvudanedningarna ti väntetid bör kunna ämna vik tigt underag ti underhåsrganisatinens uppbyggnad ch äve1 ti frågr m reservdears utfrmning med hänsyn ti att even 568 rueit byte bör kunna ske utan insats av kvaificerad persna. Sm huvudanedningar redvisas väntan på: persna vid egen instans persna från annan instans ch väntan på reservdear. Grupp 3, underhå För prgnsen avses ista 31 utnyttjas. Listan är ännu ej prgrammerad men dess innehå förväntas medge uppskattningar av föjande: underhåskstnader för förrådsstäd materie underhåskstnader för materie i bruk ch beräknad tidpunkt för översyn ch kstnad för översyn. Samtiga uppgifter verkar vara av strt intresse. Både för verksamheten i fred ch verksamheten i krig. Den beräknade tidpunkten för översyn bör kunna igga ti grund för grvpaneringen för varv ch reparatinsresurser. Man kan här fråga sig varför istan ännu ej är framtagen. Berr det på att rganisatinen kring System 64 har för små resurser eer berr det på att våra förvatande myndigheter inte har intresse av eer kraft för att tigdgöra sig uppgifterna? Med ista 32 sker uppföjning per materieindivid i vad avser inträffade fe ch vidtagna underhåiisåtgärder. Listrna för den aktuea periden är för många för att presenteras här, men en sammanstäning av deras uppgifter visar för t ex Trpe 21, att 186 mantimmar tagits i anspråk för materieens underhå. Av tiden faer 135 timmar på persna från annat förband ch 51 timmar på egen persna. Presentatinen av arbetsinsatsens mfattning ch fördening förefaer även den kunna ämna viktigt underag för besutfattning kring frågan m underhåsrganisatinens utfrmning i krig. Grupp 4, reservdear För beräkning av reservdesbehv har istrna 41 ch 42, (ex ista 42 bid 4) tagits fram. Sammanstäning över enheter sm repare- 569

17 ..... "'!:"' -:;; <(,..., ;;; "'"., > H 5 ; z z J,,..... N :..... "' :: "' z :: "' " a:.. ;! z "' "' "' '..... ;; w it " "' r,. z... Q" z : i! n g ::> V) t c "' -!;; z 1111 g - e( " C) 1- J:.. 'j... [ ii 8 J: z u 12 w z.. "' z "'a.!i.. w = e- c J: III E-<.. 5 >t:i <:t w J: (!)"' '1 w z c w _:: "' z>... - ::: z -':c "' z :;; " III Zi ' - 2 <<, > "'! <:O.,,.,,.. =>i:s "' III " ,. "' "'."'! J "' c 4 w.. "'..! :: "' b,.!.. " "' NO "' w J: w w w.. V> J:.. z J:...,_.. w.. z w z w,..... "'... " z w w.. "'.... "' N ;; - - ::: "'...,. "' ; "' " 4... "..,..... " "'., => ",.. c... ".. =>!!.. " w.. "'.. "' z V) V).. "'.. ' a: g " "' N :r "' C' w "',..... "' i rats, bytts ut ch kasserats, presenteras des för individ ch des för huvudenhet. Uppgifterna bör kunna tjäna sm viktigt underag då antaet ch arten av de artikar sm ska förrådshåas bestäms. De bör även kunna användas för att bestämma vad ch hur mycket sm ska håas des mbrd ch des iand. En sammanstäning av behvet iand ch beräknad peratinsfrekvens kan kanske ämna underag för reservdesbehvet i ika baser. Möjigheten synes särskit värdefu då det gäer att snabbt bestämma reservdears fördening på ika instanser för nytikmna fartyg ch fartygsförband. Vymen av dessa enheters behv kan presenteras i ett reativt tidigt skede m intensifierad uppföjning görs redan under framtagningen av deras utrustningar. Granskningen ger vid handen att System 64 kan ämna ett i många fa unikt underag för besut. Det trde dck inte kunna ämna svar på den av kmmendörkapten Nerpin knkretiserade frågan: "Hur många attackföretag återstår att göra med mina trpedbåtar"? Det förefaer emeertid vara så att man för att få svar på frågan måste utnyttja både System M ch System 64. System 64 skue då ämna erfrderigt underag för en riktig bestämning av arten ch mfattningen av den förrådshåna materieen. Omfattningen får då givetvis ses mt bakgrund av den ivsängd sm respektive vapensystem förutsatts att få ch eventuet med hänsynstagande ti peratinsanaytiska spe. System M r bir därefter att redvisa de faktiska tigångarna vid en viss tidpunkt. Om tigången på materie sm är direkt avgörande för stridseffekten då jämföres med behvet för viss förväntad återstående drifttid, så har man underättat för sektin II att ämna svar på den perative chefens frågr. För att kmma ifrån atför precisa beräkningar vid för många tifäen kan man kanske tänka sig den möjigheten, att system M sår arm då underhået inte är säkrat. Hänsyn skue då vara tagen ti de underhåsresurser sm respektive chef dispnerar över ch armgränsen sätts vid visst anta återstående drifttimmar. Svaret på den perative chefens fråga skue i så fa före denna gräns kunna göras berende av återstående ammunitinseffekter ch tigång på drivmede, en räkneperatin sm kan karas utan datamaskin

18 Den presenterade ösningen är mycket schematisk, men kansh principerna ändå är användbara. Förutsättningen för att ösninger ska ge riktigt resutat synes dck vara att ett ytterigare ch inti mare samarbete kmmer ti stånd mean på ena sidan perati v chefer ch på den andra, chefer i ika förvatningar. C P ALGERNON Årsberättese i fygväsende 1967 (2. avsnittet) '' ) Bevingad sjömakt 6. Styrka ch uppgifter idag Framstäningen begränsas ti attackhangarfartygens uppgifter. Ubåtsjakthangarfartygens r ch verksamhet inm ubåtsjaktkrigföringen har nyigen berörts i en årsberättese. Det är inte möjigt att här ange de ika fttrnas uppgifter såsm det frmuerats av den marina edningen - en sådana infrmatin står av naturiga skä inte att få. Det är däremt möjigt att mt bakgrund av de engagemang sm attackhangarfartygen tagit de i sedan VK 2 sut, dra vissa sutsaser m deras uppgifter idag. Vid VK 2 sut fanns 25 större attackhangarfartyg ch 8 mindre av Essexkassen rustade eer under byggnad samt 74 eskrthangarfartyg. Sammanagt utnyttjades 111 hangarfartyg under VK 2. De ttaa förusterna uppgick ti 11. Ett kännetecknande drag för den marina fygkrigföringen under VK 2, i varje fa i Stiahavsmrådet, var att vare sig det gäde amerikanska eer japanska hangarfartygsperatiner så engagerades hangarfartygen i rege med fientigt andbaserat fyg, frånsett de fåtaiga men dest mer ryktbara tifäen då hangarfartyg uppträdde på båda sidr ex.vis saget vid Leyte ch Midway. Vid Kreakrigets utbrtt 1950 var sju attack, fyra ätta ch fyra eskrthangarfartyg rustade. I västra Stia havet fanns i sutet av juni 1950 endast CVA 45 Vaey Frge. Fartyget berdrades ti kreanska farvatten ch fick medebart uppgifter att understödja '' ) I det första avsnittet skidrade edamten Agernn de amerikanska fttrnas fördening, hangarfartygsstyrkrnas sa mmansättning, deras vapensystem samt b e fäsförhandena. Å rsberättesen avsutas i detta nummer

19 andstigningar i Pjngjangmrådet samt så mt fientiga markstyrkr ch kmmunikatiner. Förstärkningar berdrades ti mrådet under smmaren Fyra av de sju attackhangarfartygen var snart engagerade i Krea. De andra hangarfartygen fördeades med en ti hemmafarvatten ch två ti Medehavet, där spänningen i Osteurpa successivt ökat efter brytningen mean Mskva ch Begrad. Sjunde fttans fartyg ch fyg understödde andstigningarna vid Inchn. Under tiden dessförinnan hade amerikanska fygvapnets attackpan måst överge baserna i Sydkrea ch perera från amerikanska baser, viket ökade betydesen av Sjunde fttans fyginsatser. I samband med den kinesiska invasinen i sutet a v året kringrändes den. armekåren i närheten av Chsinreservaren. Samtidigt hade det taktiska fyget ur Air Frce berövats möjigheterna att uppträda från framskjutna baser. Hangarfartygsfyg insattes med företag per dygn. I varje för:::tag kunde fygpanen uppträda - 1 / 2 timme i måmrådet ch kunde utföra mean fem ti ni attackanfal Det har efteråt ansetts karagt att genm dessa kraftfua insatser av främst marinfyget kunde den föjande evakueringen av c:a man med utrustning genmföras med betydiga föruster. Under återstden av Kreakriget ökades hangarfartygsbeståndet med över 50 / genm rustning av reservfttans enheter ti ttat 18 fartyg. Nästa större engagemang, där hangarfartygsförband var inban dade, ägde rum 1955 nrr m Frmsasundet i samband med den kinesiska invasinen av Tachenöarna. A v Stiaha vsfttans ni hangarfartyg berdrades fem medebart ti dessa farvatten. De mer än fygföretag sm genmfördes under en dramatisk vecka dkumenterade USA möjigheter att ingripa utan att tigripa kärnvapeninsats. Ett reativt ugn återstädes i mrådet startade righeterna åter med en kinesisk uppaddning på fastandet ch dekaratinen m Frmsas befriese. Detta edde så småningm ti beskjutning av öarna Quemy ch Matsu. Sjunde fttan ingrep åny med attackhangarfartygsstyrkr i en ring kring Frmsa, un derstödjande natinaistkinesiska underhåstransprter ti öarna. Samtidigt med dessa righeter segade Libannkrisen upp. På den ibanesiska presidentens önskemå intervenerade amerikanarna snabbt. Inm 12 timmar från rder kunde Sjätte fttans båda attackhangarfartyg understödja marinkårens andstigningar för att säkra fygbasen i Beirut. Under fyra dygn ufttransprterades anne- 574 trupp ti staden, medan Sjätte fttans fyg upprätthö uftherravädet. Medehavsfttan hade tidigare under ånga tider varit hårt engagerad. Utveckingen i Sydösteurpa har tidigare berörts. Den pitiskt kritiska våren 1951 dubberades Sjätte fttans styrkr under viss tid, miitär hjäp utvades ti Jugsavien. För att unde.rstry.ka det amerikanska engagemanget ch Medehavsfttans kapacitet, m bjöds president Tit att medföja hangarfartyget <:=ra Sea. Denna utvecking pågick atså samtidigt med Kreaknget under Suezkrisen hös hangarfartygen i hög beredskap i östra Medehavet ch skyddade evakueringen a v amerikan.ska miitärer. frå Israe ch Egypten. Ett havår senare bröt r1gheterna ut 1gn 1 frm av det kmmunistiska htet att överta ednmgen av Jrdamen. Denna gång utnyttjades Sjätte fttan sm en demnstratin av USA besutsamhet att värna Jrdaniens berende. Under sutet av 50- ch början av 60-taet sker en gradvis förstärkning av hangarfartygsstyrkrna. Frresta-kassens större ha? garfartyg börjar kmma i tjänst i at större anta c fram u 1961 tikm sju nya attackhangarfartyg ink! det atmdnvna Enterprise CVAN , i samband med att Svjets tryck mt Berin ökar, höjs den amerikanska vedergäningskapaciteten på krt sikt ch på ika sätt. B a tar detta sig uttryck i en 50 / föstärkning av Sjätte fttan samtidigt sm en krafti. föstärkmng.. av attackdivisinerna mbrd genmförs. Denna skarpnmg av karnaddningskapaciteten upprätthös under c:a ett år. Den kuminerade sedermera i särskida beredskapsövningar i Västindien sm undanhös amänhetens infrmatin är Sjunde fttan i eden igen. Denna gång i Thaiand ör att understödja marinkårens peratiner rsakade v Kmmumstkinas överträdese av edupphörsöverenskmmesen 1 Las. Samma år på hösten bryter Cubakrisen ut. Andra fttans hangarfartygsförband förstärks. Under drygt två månader genmförs över 120 fygföretag per dag i samband med Cubakarantänens upprätthåande. Samtidi-t vidmakthås styrkan i Medehavet för att gardera eventuea svjetiska framstötar mt Turket, meda?. t attacng.rfartyg ur Första fttan baseras fram u Hawau fr att mjhgra en snabbare förstärkning av de tre attackhangarfartygen 1 SJunde fttan förskjuts tyngdpunkten för de pitiska ch miitära 575

20 engagemangen at mer mt Sydstasien. De första insatserna av hangarfartygsbaserat fyg i Vietnam ägde rum Under påföjande år förstärks Sjunde fttan ti tre a fyra attackhangarfartyg. Detta anta är frtfarande nrmat baserat ti Vietnam-farvattnen. En ständig patruering upprätthås utanför kusten des i söder des i nrr. Huvuduppgiften är attack huvudsakigen mt må i Nrdvietnam. Under det senaste året har mfattningen ch även effekten av attackföretagen mt det starkt uftförsvarade Nrdvietnam ökat främst under mörker ch dåigt väder. Okningen bn devis sättas i samband med att det tidigare beskrivna nya attackfygpanet Intruder tiförts förbanden. Under 1967 i kriget mean Israe ch Arabänderna ökas beredskapen vid Sjätte fttan. En tyngdpunktsförskjutning av USA irjtresse i Medehavet mt öster har sedan dess kunnat förmärkas. Den ökade svjetiska aktiviteten med insatser av svjetiska sjöstridskrafter i östra Medehavet sedan senare deen a v 1967 trde nu närmast styra Medehavsfttans dispsitin. Attackhangarfartygsförband ur de ika fttrna har sammanfattningsvis tagit aktiv de i knfikter ch begränsade krig under de senaste båda decennierna enigt föjande. Datum Juni Maj-dec 1951 Febr 1955 Okt 1956 Apri-maj 1958 Aug-dec 1958 Jui 1960 Sept 1960 Nv 1960 Febr-apri 1961 Juni 1961 Maj 1962 Okt-dec L Kris Krea J ugsa vie n Evakuering av Tachenögruppen Suez Libann Quemy Matsu Kng Berin Guatemaa Nikragua Las Dmini kanska Repubiken Thaiand Kuba Vietnam Israe Krea Mt bakgrund av attackhangarfartygens engagemang i samband med van angivna kriser kan uppgifterna för dessa styrkr frmueras. Uppgift för CVA Fygunderstöd vid andst.peratiner D : vid evakueringar Fygunderstöd tis baser för andbasera t f y g upprätta t s Direkt taktisk samverkan med armeförband Demnstrera amerikansk närvar Färdighåning för bckad, spaning ch anfa Genmförande ch skydd av transprter av kvaificerad krigsmaterie (fygpan, ammunitin etc) Bidra ti strategisk vedergäning med kärnvapen Exempifiering Inchn, Libann (ch Kuba) Hungnarn, Suez, Tachens, Kuba Libann, Thaiand, Krea Krea, Vietnam Jugsavien, Tachcns, Jrdanien, Libann, Kng, Quemy Matsu, Dminikanska repubiken, Krea (1968) Kuba, Guatemaa, Nikaragua Krea, Vietnam Berin, Libann, Kuba m f mråden Ovanstående sammanstäning medger ytterigare några sutsatser m utnyttjandet hittis av de amerikanska attackhangarfartygsförbanden. Förbandens fördening ch strategiska rörighet har möjiggjrt snabba insatser när så erfrdras inm vitt skida gegrafiska mråden. Förbanden har varit direkt inbande i fertaet kriser efter VK 2. Styrkrna har kunnat utnyttjas mångsidigt. Den expse över insatser sm gjrts sedan VK 2 sut får anses ge tiräckig beysning av de amänna uppgifter sm,ttackhangarfartygsförbanden hittis tideats i "fred" med detta Segrepps reatin värde, d v s täckande ett spektrum från mindre internatinea kriser ti större knfikter ch begrä 1sade krig. 7. Styrka ch uppgifter i framtiden Tveköst har en successiv svängning i uppgiftsstäningen ti ch det avsedda utnyttjandet av hangarfartygsförbanden ägt rum under 577

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1962 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars 1962. (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Samband mellan astma och inomhusmiljö?

Samband mellan astma och inomhusmiljö? Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET. R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikae Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R561 4 Anta sidr 1{3) Underag ti prjektbesut Prjektnamn: P r j ek tägare: År ch m ånad för prjektstart: 2015-01 År ch månad för prjektavsut: 2016-12

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18,

s s 6 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 13 18, INNEHÅLL Ordförande har rdet VD har rdet Förva t n i ngsberättese Ägarstruktur Organisatin ch persna Mijöredvisning Omvärdsanays Framtid Eknmi Nycketa Resutat ch stäning Investeringar Eknmiska nycketa

Läs mer

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden

Undersökningar över rötskador i den helbarkade sulfitveden under olika huggnings- och lagringsförhållanden Undersökningar över rötskadr i den hebarkade sufitveden under ika huggnings- ch agringsförhåanden Investigatins n decay darnages in whe barked sufite pupwd under different cutting and strage cnditins av

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-06 GSN-2014/374.252 1 (9) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Renvering

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~ Virkskla Förkrtningar: lm luftmaska sm smygmaska fm fast maska hst halvstlpe st stlpe dst dubbelstlpe m muche fm mtag stlpe fr aviga fast maska med mtag runt stlpen från avigsidan v varv mb maskbåge, den

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar Karlstad Pistl- ch Sprtskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013 Stadgar för Karlstads Pistl- ch Sprtskytteklubb nedan kallad föreningen, med säte i Karlstads kmmun. Föreningen är bildad 1945. Stadgarna

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Presidierapport jul-okt (140701 141017)

Presidierapport jul-okt (140701 141017) Presidierapprt jul-kt (140701 141017) Knstkåren 2014/15 Rapprten återger vad presidiet har arbetet med under periden. Möten framgår av tabellerna för varje vecka ch presidialerna beskriver arbetet under

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer