KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde edamten V. L. Lundberg avgått med döden. Lyste rdföranden frid över hans minne. 2. Vades ti föredragande i vetenskapsgrenen rganisatin ch förvatning för år 1962 edamten Wiik med edamten Gester sm suppeant. 3. Föredrg revisrn, edamten a, revisinsberättese avseende 1961 års förvatning vid Ogsmannasäskapet, Tidskrift i Sjöväsendet samt Ogsmannasäskapets bibitek. Bevijade Säskapet ansvarsfrihet för 1961 års förvatning vid dgsmannasäskapet, Tidskrift i Sjöväsendet ch Säskapets bibitek. 4. Föredrg edamten Giberg utdrag ur sin årsberättese för 1961 i vetenskapsgrenen rganisatin ch förvatning. Kaskrna den 29 mars U. REINIUS sekreterare 16

3 224 Årsberättese förvatning INLEDNING rganisatin ch Av edamten C. F. GiBERG Med stöd av Kung Ogsmannasäskapets stadgar 29 ha: i förevarande årsberättese förvatningsfrågr icke avhandats utan endast rganisatinsfrågr. Då under de sist förfutna två åren - föregående års årsberättese avhandade icke miitära rganisati,jsfrågr - vissa för krigsmakten i dess hehet eer för marinen m e ket betydesefua ch mfattande rganisatinsändringar besut, ts, har det härvid synts ämpigt att ämna en mera ingående red ;örese för dessa ch för de utredningar vika föregått de fattade Jesuten. Frågr av mindre intresse har, för att icke göra årsberät esen atför mfattande, endast i krthet berörts. FOR KRIGSMAKTEN GEMENSAMMA FRÅGOR Krigsmaktens högsta edning I sitt betänkande framhö 1955 års försvarsberedning angeäg ' 11- heten av, att möjigheterna ti en ökad samrdning ch en 111 ' 1'3 enhetia edning såvä inm det miitära försvaret sm av det t' <113 försvaret prövades. Chefen för försvarsdepartementet ansöt si g VI b 'd anmäan av prpsitin 1958:1 1 O angående vissa rganisatins- x h ansagsfrågr rörande försvaret ti de av försvarsberedningen fr< m förda synpunkterna på här ifrågavarande fråga. Sedan Kung 1j:t i ktber 1959 därti ämnat överbefähavaren bemyndigande, isatte denne en expertkmmine års försvarsedningske m mitte - med uppgift att verkstäa förberedande utredning röra 1de frågan m krigsmaktens högsta edning. Kmmittens betänka 1de föreåg i mars 1960, varpå överbefähavaren efter att ha inhämtat yttrande från cheferna för armen, marinen ch fygvapnet samt försvarets förvatningsdirektin, ti Kung Maj :t ingav försag ti krigsmaktens högsta edning Detta fö rsag ansöt sig - med v issa avsteg i detajfrågr - ti det av försvarsedningskmmitten avgivna. I maj 1960 tikaade chefen för försvarsdepartementet utredningsmän års försvarsedningsutredning - med uppgift att utreda ttaförsvarets ch krigsmaktens högsta edning. Utredningen skue mfatta tre huvudmråden, nämigen ttaförsvarets högsta edning, krigsmaktens högsta edning samt krigsmaktens edning på regina nivå. Då försvarsedningsutredningen vid sina överväganden fann det möjigt ch ändamåsenigt att först utarbeta ett försag rörande krigsmaktens högsta edning kncentrerades utredningens arbete på denna de av frågekmpexet samtidigt sm undersökningar att igga ti grund för deras överväganden rörande ttaförsvarets högsta edning ch krigsmaktens edning på regina nivå igångsattes. I sitt arbete utnyttjade försvarsedningsutredningen i första hand det av försvarsedningskmmitten avgivna betänkandet samt det av överbefähavaren på grundva av detta avgivna försaget rörande krigsmaktens högsta edning. Utredningens uppgift var i denna de öst i december 1960, då den ti Kung Maj :t öveämnade sitt betänkande Enhetig edning av krigsmakten. 225 Sedan överbefähavaren, cheferna för armen, marinen ch fygvapnet, förvatningsdirektinen samt de centraa förvatningarna m f myndigheter beretts tifäe att yttra sig över försvarsedningsutredningens betänkande, framade Kung Maj :t den 1 O mars 1961 prpsitin ti riksdagen angående ny rganisatin av krigsmaktens högsta edning (prpsitin 1 961:1 09). Riksdagen bifö prpsi tinen ch rganisatinen trädde i kraft den 1 ktber 1961, dck med undantag för förändringen av chefsskapet över tygförvatningarna. Nya instruktiner för överbefähavaren ch miitäedningen samt ändringar i gäande instruktiner för vissa övriga av mrganisatinen berörda myndigheter utfärdades den 30 juni. Andringar i instruktinerna för armeedningen, marinedningen ch fygedningen utfärdades den 15 september. I det föjande ämnas en redgörese för huvuddragen av den nya rganisatinen. Beträffande vissa frågr har även redgjrts för de

4 226 särskida synpunkter ch försag försvarsedningsutredningen ch chefen för försvarsdepartementet framfört. Overbefähavaren Försvarsgrenscheferna, cheferna för försvars- ch miitärhögskrna samt - vad rör den perativa verksamheten - miitärbefähavarna, marinkmmandcheferna ch fygeskadercheferna y,,, medebart under överbefähavaren. Overbefähavarens skydigheter är i huvudsak föjande ) han är inför Kung Maj :t ansvarig för krigsmaktens beredskap, krigsdugighet ch tjänstbarhet i övrigt 2) han ska eda den perativa verksamheten inm krigsmakten 3) han ska i erfrdeig utsträckning håa försvarsgrenschef underrättad m den perativa verksamheten 4) han ska eda ch svara för krigsmaktens ångsiktspanering 5) han ska eda underrättese- ch säkerhetstjänsten samt persna vårdsverksamheten inm krigsmakten 6) han skaeda för krigsmakten gemensam uppysningsverksanthet ch verka för samrdning av uppysningsverksamheten inm krigsmak ten 7) han ska verka för enhetighet inm krigsmakten ch åstadkmma samverkan mean krigsmaktens ika dear. 8) han ska utfärda grundäggande bestämmeser i frågr, vi, a berör mer än en försvarsgren. Under beredskaps- ch krigstistånd äger överbefähavaren vidta vissa åtgärder, vika ejest ankmma på Kung Maj :t. F örsvars s t ab en Den edande principen för försvarsstabens uppgifter ch ve, samhet är, att den ska vara överbefähavarens stab. Dess arbete ska kncentreras på de viktigaste verksamhetsmrådena ch den ska icke befatta sig med detajarbete, sm kan utföras vid andra rgan. Den viktigaste skinaden i förhåande ti den hittisvarande rdningen är, att perativa ärenden rörande marinen ch fygvapnet, vika handagts i marin- resp f ygstaben, nu överförts ti försvarsstaben. För att möjiggöra en avastning från försvarsstaben av vissa ärendegrupper ch detajarbeten föresg försvarsedningsutredningen införandet av huvudstabsprincip i ikhet med den gäande huvudförvatningsprincipen. Detta innebär, att överbefähavaren ska kunna öveämna ärende eer ärendegrupp ti försvarsgrenschef för handäggning. Chefen för försvarsdepartementet hade i ch för sig intet att erinra häremt men frågan brde närmare undersökas. Den väsentigaste förändringen i rganisatinen är tikmsten av peratinsedningen. Denna ska vara ett rgan för beredning av ärenden rörande den perativa verksamheten ch ska överta de hithörande uppgifter vika hittis handagts i sektin I samt i marin- ch fygstaberna. Försvarsstaben är i övrigt rganiserad på tre sektiner, en persnavårdsbyrå, en adjutanturavdening, en press- ch fimavdening samt en krigshistrisk avdening. ärti kmmer en befästningsinspektin. De tre sektinerna är sektin I, II ch IV. uvuddragen av försvarsstabens nya rganisatin framgår av mstående tabå. Miitäedningen 227 Miitäedningen ska såsm hittis bestå av överbefähavaren såsm rdförande ch försvarsgrenscheferna såsm edamöter. Cheferna (suscheferna) för krigsmaktens centraa förvatningsmyndigheter, frskningsanstaten ch för andra centraa myndigheter, vikas verksamhet är av betydese för ttaförsvaret, ska kaas att närvara vid miitäedningens sammanträden, därest fråga, sm berö r verket eer myndigheten, ska behandas eer sm för sitt avgörande kräver särskid sakkunskap. Miitäedningen ska - dck endast i fred - vara ett rgan för öveäggningar mean överbefähavaren ch försvarsgrensscheferna men icke för kektiva besut. Den ska öveägga m för krigsmakten centraa frågr, verka för samrdning ch enhetighet inm krigsmakten samt främja samverkan med andra myndigheter

5 jnm ttaförsvaret. Föredragande i miitäedningen är försvarsstabschefen. Såsm van nämnts ska överbefähavaren ensam fatta besut i miitäedningen ch har edamt icke någn reservatinsrätt. Därest ärende föraneder skrivese ti Kung Maj:t eer departementschef, bör dck eventuet avvikande meningar återges i skrivesen eer i frm av prtksutdrag bifgas denna. '-< - 5 U) U t-.-< - U U) c....-< - '.-< 'i ('j M <: 'O p, O ri... 2 r 'O? '-- U) \>) :rd r-i <: p,,?.,. d E? : ej '.,... <>,O,D : '-< U).-< 1 E U)? Q).c Uri 111 'O... > 'i.-<.c <J 'O? U) s <>.:: ;::: U).-<.'<.-< 'O? j E E u1 - U) 'O.-< <:? P=4 : - - '.....c <n.-< 'O, '-- Försvarsgrenscheferna Försvarsgrenscheferna ska vara ansvariga inför Kung Maj:t ch överbefähavaren för resp försvarsgrens krigsdugighet ch tjänstbarhet i övrigt ch ha såunda det medebara ansvaret för de s k förbandsprducerande funktinerna, d v s rganisatin, utbidning. utrustning, persnatjänst, värnpiktsväsende ch mbiiseringsarbete. Ti Kung Maj :t riktade framstäningar ska nrmat insändas genm överbefähavaren, ehuru undantag härifrån ska kunna göras. Vika typer av ärenden sm såunda ska undantagas, ska avgöras av Kung Maj:t. Förv atningstjänsten Försvarsedningsutredningen uttaade beträffande förvatningstjänstens natur, att förvatningstjänsten har ti amän uppgift att reaisera de intentiner i fråga m krigsmaktens utfrmning på krt ch ång sikt, sm inm ramen för statsmakternas besut rörande måsättning, medestidening etc frmueras av krigsmaktens ednin g på perativa grunder. ärav föjer att såvä den perativa edningen sm de för stridskrafternas utrustning ch utbidning ansvariga myndigheterna måste ha befgenheter att dirigera förvatningsverksamheten, ehuru med de begränsningar sm föjer av förvatningsmyndigheternas ansvar i förut berörda hänseenden. Chefen för försvarsdepartementet ansöt sig i prpsitin 1961:109 het ti detta uttaande. Departementschefen framhö ckså beträffande förvatningstjänstens edning nödvändigheten, att ett tiräckigt infytande för de perativa ch förbandsprducerande funktinernas företrädare säkerstäes samt att ett nära samarbete bedrives mean berörda förvatnings- ch stabsrgan på ika nivåer.

6 230 Intendenturförvatning Vid anmäan av prpsitin 1961:109 anförde chefen för f r svarsdepartementet, att han efter vad sm anförts i förevarande fr å ga av försvarsedningsutredningen ch ika remissmyndigheter bivit befäst i sin uppfattning, att fördearna med ett för krigsmakten gemensamt intendenturförvatningsverk vida överväger tänkbara agenheter. Departementschefen föresg, att principbesut skue f u ras m övergång ti gemensam centra intendenturförvatning, V <, r vid han dck förutsatte, att den nya rganisatinen skue kun 1a utfrmas på sådant sätt, att försvarsgrenarnas berättigade intrese att få sina speciea behv tigdsedda icke beve eftersatt. En gr departementschefens försag ska den gemensamma intendenrurf i.i r vatningen m möjigt tikmma under budgetåret 1962/63. Den 14 ktber 1960 tikaade chefen för försvarsdepartemej tet en utredningsman för att verkstäa utredning rörande rganisann m m av ett för försvaret gemensamt intendenturförvatningsvc k. Uppdraget utvidgades den 21 apri 1961 ti att även mfatta frå <::;an m inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår. Den 22 december 1961 öveämnade utredningsmannen sitt betänkande med utredning ch försag beträffande den första deen av uppdraget. Utredningsmannen föresår, att det för försvaret gemensan m a intendenturförvatningsverket - enigt försaget benämnd intenc.c n turförvatningen - ska träda i funktin fr m budgetåret 1963/ 64. Armeintendenturförvatningen, marinförvatningens intenden turavdening ch fygförvatningens intendenturbyrå ska i ansutping härti utgå ch huvuddeen av dessa rgans uppgifter överföras ti intendenturförvatningen. Försaget innefattar i övrigt i huvudsak föjande ) intendenturförvatningens uppgifter ska endast avse fön 11tningsverksamhet; inspektinsverksamhet, sm icke avser fö rv d r ningsfunktiner ch stabsverksamhet i övrigt på intendenturtj, nstens mråde, sm sammanhänger med försvarsgrenschefernas J örbandsprducerande verksamhet, förutsättes åvia försvarsgrensedmngarnas rgan 2) i princip överfyttas ti intendenturförvatningen samtiga de förvatningsuppgifter, sm hitintis hänförts ti intendenturmrådet med undantag för förvatningsverksamheten för försvarets fasta anäggningar beträffande bränsen ch bränseinveji.tarier samt ekraft- ch vattenförsörjning, viken överförs ti frtifikatinsförvatningen 3) ti intendenturförvatningen överföres inköpsverksamheten beträffande fygvapnets drivmede ch distributinsmaterie utm tankfrdn ch viss specie tankningsmaterie för fygpan samt bk- ch bankettärenden ävensm frågr rörande äger- ch manskapskassr 4) den serviceverksamhet åt civia myndigheter sm ankmmit på armeintendenturförvatningen övergår ti intendenturförvatningen. Intendenturförvatningens rganisatin har uppbyggts på grundva av armeintendenturförvatningens nuvarande rganisatin. Förvatningen föresås erhåa föjande indening centrapanering materiebyrå ivsmedesbyrå drivmedesbyrå förrådsbyrå amän byrå administrativ byrå Organisatinen framgå av mstående tabå. Den andra deen av utredningsmannens uppdrag - att utreda förutsättningarna för inrättandet av en för försvaret gemensam intendenturkår - har enigt betänkandet icke kunnat sutföras. Utredningsmannen har emeertid - med brtseende från den inverkan rekryterings- ch utbidningsfrågrna kan få för kårfrågans sutiga ösning - grundat vissa kstnadsberäkningar på att det ska visa sig möjigt att tiskapa en för försvaret gemensam in tenden tur kår. På vissa punkter har i utredningen detagande experter ur armen, marinen ch fygvapnet anmät avvikande mening. De har även framhåit, att enigt deras uppfattning utredningsmannen föregripit en förutsättningsbs utredning i kårfrågan genm att räkna med att det ska visa sig möjigt att skapa en för försvaret gemensam intendenturkår. 231

7 Tygförvatning ' 8... 'O p. t - ' G z...., 'O UJ... > Försvarsedningsutredningen framhö i stt betänkande, att den icke kunde tistyrka att någt besut m gemensam centra tygförvatning nu fattades. Mtivet härför var främst, att - aven m redan nu vapensystem framtagas, vikas användningsmråden sträcka sig över försvarsgrensgränserna ch denna utvecking sannikt kmmer att accentueras - huvuddeen av tygmaterieen atjämt är försvarsgrensbunden. Utredningen std emeertid icke främmande för tanken, att med nuvarande utvecking inm krigsmateriemrådet förhåandena inm ett anta år kan ändras därhän, att ett gemensamt verk framstår sm den mest ratinea rganisatinsfrmen för den centraa tygförvatningen. Chefen för försvarsdepartementet ansöt s1g ti försvarsgrensutredningens uppfattning ch förrdade ett bibehåande av den nuvarande rgamsat!onen. Departementschefen framhö emeertid sm sm bestämda menmg, att rgamsatwnen bör utfrmas så, att den främjar en utvecking 1 riktning mt ett för krigsmakten gemensamt tygförvatningsverk. -5 UJ- UJ 'O Q> 8 UJ > ] UJ 'O s UJ > -,.., UJ UJ Q> 'O s ' Q) >..'>:! A 8 UJ - <) UJ '..., 'O - <) - :r 00 - <) UJ L e d n i n g e n a v d e c e n t r a a f ö r v a t n i n g s m y n d i g heterna Overbefähavarens infytande på förvatningstjänsten Enigt försvarsedningsutredningens försag skue överbefähavarens infytande på förvatningstjänsten stärkas. Overbefähavaren ska enigt den nya rganisatinen b a ) meddea krigsmaktens centraa förvatningsmyndigheter direkuv rörande de amänna riktinjerna för deras verksamhet samt anv1smngar rörande den närmare utfrmningen av verksamheten, at i den mån detta är erfrdeigt för tigdseende av den perativa verksamheten 2) i huvuddrag gdkänna försag ti materiepaner ch mera väsentiga ändringar av sådana 3) genm vederb försvarsgrenschef meddea krigsmaktens centraa förvatningsmyndigheter direktiv rörande de amänna riktin-

8 234 Jerna för utveckingen ch inriktningen av deras verksamhet p 1 ång sikt. Försvarsgrenschefs infytande på förvatningstjänsten Enigt den hittis gäande rdningen har försvarsgrenschef va r t chef även för vederböig försvarsgrensförvatning. Vid tikmsten av en för försvaret gemensam intendenturförvatning brtfaer dej - na rdning inm intendenturmrådet. Försvarsedningsutredningc 1 övervägde i ansutning härti, m den bör bibehåas i vad avser tygförvatningarna ch undersökte möjigheterna att finna en 1 ning på detta prbem enigt viken en försvarsgrenschef utan a t vara chef för försvarsgrensförvatningen skue kunna utöva erf1- deigt infytande på förvatningsverksamheten. Detta sk ue enk,t utredningen i princip nås m ) försag ti materiepaner ch ändringar i sådana utarbetad s av försvarsgrenschef ch förvatning i samråd 2) större materieprjekt, mera mfattande försök, större besrä - ningar, särskit från utandet, materietyper sm är färdiga ft r serietiverkning m m understädes försvarsgrenschef för gdkä nande 3) försvarsgrenschef hade anvisningsrätt gentemt försvarsgren - förvatning 4) försvarsgrenschefs rätt att bi regebundet infrmerad 0111 r vatningsverksamheten fastsgs 5) förvatningarna var sky dig a a t t tihandagå försvarsgrenschd med erfrdeiga uppgifter ch utredningar. Vid en jämförese mean den hittisvarande rdningen ch dt 1 av utredningen skisserade ösningen km utredningen ti den up fattningen, att den sistnämnda var att föredra. Försvarsedningsu - redningen föresg såunda, att försvarsgrenschefernas chefskap Ö\' J de tygförvatande ämbetsverken skue upphöra. Mt utredningens försag avgavs reservatin av edamöterna i. - redningen W eden ch Kmdin. Dessa kunde icke dea majritete s uppfattning, att försvarsgrenscheferna ska upphöra att vara ch fer för tygförvatningarna Vid remissbehandingen av försvarsedningsutredningens betänkande mötte försaget starkt mtstånd från de miitära myndigheterna. Chefen för försvarsdepartementet biträdde i anmäan av prpsitin 1961: 09 utredningsmajritetens försag av huvudsakigen föjande skä ) försaget syntes giskt ch systematiskt riktigt 2) rganisatinen brde utfrmas så, att den främjar en utvecking i riktning från försvarsgrensförvatning ti sakförvatning. Departementschefen framhö ckså, att majritetsförsaget enigt hans uppfattning syntes ägnat att ge försvarsgrenscheferna det mått av infytande på förvatningstjänsten sm de behöver för att kunna bära sitt ansvar för den förbandsprducerande verksamheten. Det kunde ti ch med med visst fg göras gäande, att försvarsgrenschefs infytande genm det nya systemet i reaiteten skue kunna visa sig bi starkare än hittis, när det gäer frågr sm rör den egna försvarsgrenen. Enigt departementschefens försag ska dck förändringen i fråga m chefsskapet över tygförvatningarna genmföras först vid en senare tid punkt. Försvarets förvatningsdirektin Enigt försvarsedningsutredningens försag brde förvatningsdirektinen ges vissa ökade befgenheter ch uppgifter med avseende på tygförvatningstjänsten. Utredningen framhö emeertid, att ifrågavarande befgenheter ch uppgifter endast kunde skisseras förhåandevis öst iksm att de bestämmeser sm kan kmma att utfärdas i frågan ti en början måste bi av förhåandevis prvisrisk karaktär samt att Kung Maj:t brde ha avsevärd frihet vid bestämmesernas utfrmande. Utredningen föresg även vissa ändringar i förvatningsdirektinens arbetsfrmer, för att därigenm en intensifiering ch effektivisering av verksamheten skue åvägabringas. För att säkerstäa att de stabsmässiga synpunkterna bi kaagda, innan besut fattas i en fråga, brde en representant för överbefähavaren atid närvara vid direktinens sammanträden ch vid fråga av str betvdese, i viken enighet icke kunnat vinnas men

9 236 sm brde avgöras utan ängre uppskv, överbefähavaren k u' na inträda sm rdförande i direktinen ch ensam besuta, dck 1 1ed reservatinsrätt för direktinens edamöter. I sitt yttrande över utredningens försag ansåg chefen för 11 rinen en utökning av förvatningsdirektinens verksamhet ch bef e n heter ägnat att inge betänkigheter. Liknande uttaande gjrde; a v marinförvatningen, sm fann att direktinens uppgifter ch bd genheter beskrivits på ett kart sätt. Chefen för försvarsdepartementet biträdde i sin anmäan av prpsitin 1961:109 försvarsedningsutredningens uppfattning. I!an kunde dck icke ansuta sig ti utredningens försag, att överbe ähavaren under vissa förutsättningar ensam ska fatta direktir ens besut. I dyika fa brde den föreiggande frågan hänskjutas ti Kung Maj:t. Beträffande förvatningsdirektinens rganisatin ch dess ha däggning av ärenden innebär de nya bestämmeserna b a, att ' Örsv arsgrenschef äger inträda sm edamt i direktinen samt att ( hefen för försvarsstaben eer annan av överbefähavaren uts dd företrädare för överbefähavaren äger närvara vid sammanträde Kh deta i direktinens öveäggningar men ej i dess besut. Förv Itningsdirektinens besut ska fattas av direktinen i penum. D a est minst tre edamöter vid besut i visst ärende förena sig därm, s a ärende understäas Kung Maj:t, Detsamma gäer m två eda.11öter förena sig m sådant besut, därest företrädaren för överb< ähavaren påfrdrar det. Budgetarbetets edning Budgetarbetets edning ska enigt den nya rdningen ske et Ii g t föjande 1) krigsmaktens budgetarbete ska edas ch samrdnas av ö erbefähavaren 2) överbefähavaren ska meddea direktiv rörande de am; 1na riktinjerna för myndigheternas försag ti ansagsäskanden; ö erbefähavaren äger jämvä meddea krigsmaktens centraa fö n iv ningsmyndigheter anvisningar rörande försagens närmare utfc rmning, dck icke beträffande myndigheternas avönings- ch mk st- nadsansag; direktiven ti försvarets civiförvatning må icke avse ansagen för ämbetsverkets egen verksamhet; direktiven ti försvarsgrensförvatningarna ska meddeas genm vederb försvars-renschef t> 237 3) överbefähavaren ska avge yttranden över de försag ti ansagsäskanden, vika ska insändas ti Kung. Maj :t genm överbefähavaren 4) överbefähavaren äger åägga försvarsgrenschef att inm angiven kstnadsram verkstäa avvägningen mean skida behv inm försvarsgrenen. Särskida frågr Gemensam persnakår för fficerare i högre stabstjänst Försvarsedningskmmitten redvisade i sitt betänkande vissa synpunkter på en gemensam persnakår för fficerare i högre stabstjänst. Kmmitten framhö b a, att nuvarande frmer för persnaens kårtihörighet icke i tiräckig utsträckning främjat den anda av gemensamt ansvar för krigsmakten i dess hehet sm kmmitten funnit nödvändig inm krigsmaktens högsta edning. I en gemensam persnakår skue för högre stabstjänst kvaificerade fficerare från aa tre försvarsgrenarna ingå under den tid de tjänstgör inm krigsmaktens högsta edning eer i högre reginaa staber. På grund av de praktiska ch tekniska svårigheter sm enigt kmmitten förefinnas för införandet av en sådan kår, ansåg emeertid kmmitten, att det var önskvärt att en särskid utredning av frågan km ti stånd. Försvarsedningsutredningen instämde i försvarsedningskmmittens principuttaande ch ansåg, att förberedande undersökningar brde kunna igångsättas. Undeag för ett faststäande av en stabskårs mfattning ch sammansättning saknades dck, inti dess besut fattats m den miitära edningens rganisatin i regina instans. Utredningen förutsatte emeertid, att miitäedningen redan nu skue kmma att behanda viktigare persnafrågr av gemensam natur. Utredningen ansåg vidare, att chefen för försvarsstaben brde vara representerad i försvarsgrenarnas befrdringsberedningar. I

10 238 sistnämnda fråga uttaade chefen för marinen sm sin uppfattr 111 g att marinens vid försvarsstaben tjänstgörande fficerare är så få taiga, att de ätt kan föj as upp av persnakårchef ch bef rdringsberedning. Med hänsyn ti den ökning av antaet fficerar, ur marinen i försvarsstaben, sm kmmer att ske vid ett genmför; nde av försvarsed ningsutredningens försag, ansåg emeertid d ep tementschefen det vara vä mtiverat, att försvarsstabschefen är tpresenterad i marinens befrdringsberedningar. Enigt den 24 nvember 1961 faststäd ändring i befrdri skungöresen ska chefen för försvarsstaben vara sjävskriven a mt i envar av armens, marinens ch f ygvapnets befrdringshe d mngar. 239 Om frskningsverksamhetens samrdning framhö kmmitten, att denna på det högsta panet natuigen hörde nära samman med ångsiktspaneringen för försvaret i dess hehet, för viken överbefähavaren ska ansvara. Däremt ansågs injerna för frskningens samrdning i övrigt icke fut kara. Försvarsgrensförvatningarna 111 f hade nämigen het fria händer att ägga ut frskaruppdrag på civia institutiner, industrier m m, varigenm dubbearbete kunde uppkmma. Med hänsyn härti ansåg kmmitten det nödvändigt, att man km fram ti en effektiv arbetsrutin, varvid frskningsanstaten brde vara sammanhåande. I sitt betänkande ansöt sig försvarsedningsutredningen ti kmmittens uttaanden iksm chefen för försvarsdepartementet. sjukvårdstjänstens edning I 1959 års statsverksprpsitin tg chefen för försvarsdepartementet upp frågan m det miitära sjukvårdsväsendets edning. e partementschefen framhö härvid, att enigt hans mening en U1 edning av denna fråga brde dröja med hänsyn ti den då pågå( 1de utredningen av försvarets högsta edning. Försvarsedningskmmitten ansåg det angeäget, att den av departementschefen antydda utredningen snarast möjigt km ti Snd ch att frågan m försvarets häs- ch sjukvård bringades t i en ösning. I skrivese den 1 september 1960 hemstäde överbefähav. ren, att en översyn rörande edningen av den miitära sj uk- ch V crinärvården samt frmerna för samverkan såvä inm den mil;ira sektrn sm mean denna ch den civia sektrn måtte km m ti stånd. skrivesen har öveämnats ti försvarsedningsutredningen, sm igångsatt förberedande undersökningar. Försvarsfrskningens e dning Försvarsedningskmmitten ansåg, att överbefähavarens b hv av att kunna påverka inriktningen av försvarets frskning sa n.ats verksamhet i huvudsak syntes vara i tifredsstäande grad tigdsett. Centraa värnpiktsbyråns stäning Försvarsedningskmmitten anförde, att centraa värnpiktsbyrån handhade värnpiktsärenden för hea försvaret ch att det därför i ch för sig kunde synas natuigt, att byrån skue yda under en för försvaret gemensam myndighet ch icke sm hittis under chefen för armen. Kmmitten fann emeertid icke tiräckiga skä taa för en ändring i värnpiktsbyråns ydnadsstäning. Försvarsedningsutredningen ch chefen för försvarsdepartementet ansöt sig även i denna fråga ti kmmittens uttaande. Den reginaa edningen Det ti 1960 års försvarsedningsutredning ämnade uppdraget innefattade, såsm nämnts under redgöresen för krigsmaktens högsta edning, ä ven f rå g rna rörande ttaförsvarets högsta edning ch en ökad samrdning på det reginaa panet inm krigsmakten. Då frågan m krigsmaktens högsta edning var mest betydesefu ch utredningen fann det möjigt ch ändamåsenigt, att besut i denna fråga fattades berende av de två andra, hade frågan rörande den reginaa edningen - iksm rörande ttaförsvarets högsta edning - fått anstå ti en senare etapp. Ti denna uppfattning ansöt sig chefen för försvarsdepartementet i sin anmäan av prpsitin 1961:109.

11 240 Krigshögskeutbidningen A v 1960 års riksdag fattades principbesut, att krigshögskan, sjökrigshögskan ch fygkrigshögskan skue ersättas a:' ej för krigsmakten gemensam krigshögska. Sytet. med mrgamsat1 Jnen var att i ökad utsträckning samrdna utbidmngen av dem sm ka bes;rida viktigare befattningar inm krigsmaktens edning. Besutet innebar i huvudsak föjande 1) högskechefen ska vara direkt understäd överbefähavtren 2) försvarsgrenschefernas infytande ska _säkerstäas genn direktiv- ch inspektinsrätt beträffande den 1cke samrdnade t 1 cen av undervisningen 3) vid högskan ska bedrivas utbidning sm svarar m de hittisvarande högskrnas amänna kurser, stabskurser ch (ekniska kurser samt framdees ckså den panerade amänna k sen för armens fficerare 4) den högre stabsutbidningen ska samrdnas i den utstt ickning sm är erfrdeig för skapandet av_ förutsättningar fö r_ e gemensam miitär grundsyn hs persnaen 1 de edande befattm n rn a 5) en viss samrdnad undervisning ska eftersträvas vid dl amänna kurserna 6) stabskurserna för marinen ch fygvapnets fficerare sk d i princip föängas ti mkring ett ch ett havt år 7) antaet eever vid den högre s t a b s utbidning e, ska! stå bestämd reatin ti redvisade krigs- ch fredsrgamsatnska bl'10v. I fråga m marinintendenturkurserna vid sjökrigshögskan förutsattes att stäning i denna de ska tas i ansutning ti p ågå 'nde utredningar m inrättandet av en gemensam intendenturkår. Beträffande den tekniska undervisningen utgick statsmakt rna. från att en samrdning ska vara möjig i icke ringa utsträck ing. Frågan brde dck närmare utredas. Den 24 ktber 1960 framade överbefähavaren på uppd ra, av Kung Maj :t försag med fuständig rganisatinspan ch kstradsberäkningar för den gemensamma högskan, innebärande i hu udsak föjande 1) den gemensamma krigshögskan skue rganiseras hösten ' 961 2) mkring 40 / av undervisningen vid stabskurserna ch de tekniska kurserna skue samrdnas; viss samrdning mean stabskurser ch tekniska kurser beräknades ckså kunna ske 3) antaet kurser skue bibehåas i princip för armen ch marinen 4) stabskursen ch tekniska kursen för fygvapnet skue påbörjas varje år mt tidigare vanigen växevis vartannat år 5) stabskursen för armefficerare skue bibehåas vid den nuvarande mfattningen 24 månader; stabskurserna för marin- ch fygfficerare brde utsträckas ti 24 månader, varvid ett upphå m 4-5 månader för tjänstgöring vid förband skue ingå i kurstiden 6) de tekniska kurserna för armefficerare skue bibehåas vid den nuvarande mfattningen mkring 24 månader, för marin- ch fygfficerare utsträckas ti 24 månader, varvid för fygfficerare ett uppehå för tjänstgöring vid förband skue inräknas 7) den nya högskan brde benämnas krigshögskan 8) krigshögskan skue bestå av chef m m, skstab samt tre utbidningsinjer, nämigen en arme-, en marin- ch en fyginje 9) skchefen brde paceras i önegrad B 4; han skue biträdas av två regementsfficerare i A 26/24 med huvudsakig uppgift att biträda vid undervisningens samrdnande 10) utbidningsinjerna brde för budgetåret 1961/62 tiföras tre injechefer i önegrad B 1 ch 40 hetidstjänstgörande ärare av vika två civimiitära ch två civia ektrer, viket innebar en ökning med tre injechefer ch eva hetidstjänstgörande ärare. Vid remissbehandingen av överbefähavarens försag tistyrktes detta i at väsentigt eer ämnades utan erinran. På grundva av överbefähavarens försag framades i prpsitin 1961:11 O försag ti rganisatinspan ch kstnadsberäkningar för den gemensamma krigshögskan. I sin anmäan av prpsitinen ansöt sig chefen för försvarsdepartementet ti överbefähavarens försag, att den gemensamma krigshögskan skue rganiseras hösten Likaså ansöt sig departementschefen i princip ti överbefähavarens uppfattning, att den samrdnade undervisningen krävde fer hetidstjänstgörande ä- 241

12 242 rare. Overbefähavarens försag angående antaet kurser för ar'nens de ämnades utan erinran. Marinens stabskurser ch tekniska kurser brde, såsm överbefähavaren föresagit, påbörjas växevis, 'rtannat år. Avenså ansåg departementschefen, att fygvapnets SL1bskurser ch tekniska kurser skue påbörjas vartannat år ch 1cke sm överbefähavaren föresagit varje år. Beträffande de tekniska kurserna var departementschefen icke beredd att i enighet med överbefähavarens försag tistyrka en föängning av marin- ch fygvapenkurserna. Mt att de tekniska -Urserna vid marinen sammanföres ti en enda m högst 18 måna -ers ängd hade departementschefen, dck icke någt att erinra. För marinens ch fygvapnets amänna kurser brde, såsm fö resagits, den nuvarande kursrdningen bibehåas. Såsm namn på den gemensamma högskan förrdade de p :> rtementschefen, i enighet med överbefähavarens försag, krigshöp kan. Beträffande den persnea rganisatinen av den nya högsk1an anförde chefen för försvarsdepartementet i huvudsak föjande Skan brde såsm föresagits bestå av chef m m, skstab ch tre utbidningsinjer, nämigen en armeinje, en marininje c en fyginje. För skchefen brde avses en bestäning i önegrad B 4. Overbefähavarens försag att skchefen skue biträdas av två regementsfficerare kunde departementschefen däremt icke tist rka utan föresg, att skchefen närmast skue biträdas av en gementsfficer, stabschef i Br 1. Skchefen ch stabschefen brd.: tisättas berende av försvarsgren. Ej heer biträdde departem ntschefen överbefähavarens försag, att för de tre injecheferna s -ue avses bestäningar i önegrad B utan föresg han pacer 1:1g i A 26. Antaet hetidsanstäda miitära ärare hade av överbefähavaren föresagits ti 36 för budgetåret 1961 /62 men minskad. s av departementschefen ti 33. Inrättandet av de två ektrstjä n si rn a tistyrktes. Avöningsansaget för den nya högskan uppskattades av dtpartementschefen för budgetåret 1961/1962 ti kr. Förs 'arsgrenarnas avöningsansag beräknades samtidigt kunna avasta:; utgifterna m krnr. I sitt utåtande över prpsitinen föresg statsutskttet, at den gemensamma högskan skue benämnas miitärhögskan. I övrigt tistyrkte utskttet departementschefens försag. Riksdagen besöt i enighet med statsutskttets utåtande. Genm nådigt brev den 16 juni 1961 förrdnade Kung Maj:t, att miitärhögskan skue rganiseras fr m den ktber Prvisriskt regemente för miitärhögskan faststädes genm 11ådigt brev den 15 september Miitärhögskans rganisatin framgår av mstående tabå samt dess edning, injechefer ch hetidstjänstgörande ärare av mstående tabe. 243

13 ; s!; >:: U Miitärhögskans edning, injechefer ch hetidstjänstgörande ärare!;s:; - ': +> LC\ Befattning Arme- Marin- Fyg- Gemen-..._ <D s::.i > Am n e,.. <J njc <D : '-i ;:J ;:J inje inje samt ögskechef (B 4) +> <J+>... (j) >:: Stabschef (B r ) >:: (j) U ()J 't) s:: :m bd w Adjutant Förvatningsfficer 1 <><U +>.... P. >:; +> +> S:a 4 4 m U p. C/) ' +> : +> +> (j) m m... (j) (j) bd >:: (j) (j) r u. ': 'O 'D >:: m c +> >:: > >::. (j) '.., U u m m m m m (j) > ' <><U <>a..., (j) Q s s : Q) :,. r- >::.c: > U <=Q <=Q ' r U r N (j) S bn..., :>, s:: S1 t:: rx. >:: S<><U.c U N ] Linjechefer Lärare Miit ä ra är ar e :a>:: U s m M +> <J :... <c-- en <>aj E-< <><U )trategi s Stabst jänst.... Taktik ch peratiner Orgam sattn t::,- Underrättesetjänst... J..., Persnatjänst c m Underhå stjänst..... } 2 m ; --;:;' 2 +> U Förvatningstjänst..... U (j) m w ] bd s:: (j) 'O Sambandstjänst S::'O m -! m m m >:: <D Fä ta rbetst jänst L.-,_..,... aj \;;1;1 Krigs historia.... U) (j) s::.i s -.@ ;:J M.c: > Ua) s Teknik 2 :... s:: :......, U Q) f< S1 S+> U s:: N Vapentekniska ämnen c: >:: ;J U +>s:: Befästningsära... c S <><U.c : ::B -!bd 0::: <J... (j) {;j S1 s U) :0 r-1 ti n> Förbindese- ch för- :r U.c: 'O -! s m U <J stäringsära.-t r-t r @ bd <<n en <><U E-< <><U ::.:s : p:: L--- C i v i a ärar e r-'- Matematik Q)... 'O Teeteknik ! m s s r s:: U -!.c :><><U.c s:: v-- s S; cd bd U s ]N -! Q) en U +>... L S1..., (j) s::.c: C' J,Q). :@ -! 1;1 m m.._, +>.., s U Q) U r --..:- m r Q) m ID s:: 'O S:: 'O -! a 'O S1 < <.c s Q) m r a> <><U :> m 2.@ c,.; s:: 0::: <i!!b s +> U s.. S:a S:a s :m Försvarsattacherganisatinen Försvarsattacherganisatinen har inti nuäget mfattat 16 för- 8] <n svarsa ttacheer ch fyra biträdande försvarsattacheer. Biträdande S::i><D tnn :> N P., N fy gattachen i Lndn har även uppehåit befattningen sm bi trä- S:a

14 246 dande marinattache. Försvarsattachen i Wien har tjänstgjrt dar 45 dagar per år, marin- ch fygattacheerna i Mskva havårsvis. Frågan m försvarsattacherganisatinen upptgs av 1958 års besparingsutredning, sm framhö i sitt den 6 augusti 1959 a>: givna betänkande, att möjigheterna ti en reducering av rganisatinen brde med hänsyn ti de betydande kstnaderna övervägas. I -örsta hand brde härvid förutsättningarna för en begränsning i vad avser de nrdiska änderna prövas. Behvet av en miitärattache i esingfrs ansågs dck böra bedömas från andra utgångspun -ter än beträffande de övriga nrdiska änderna. östen 1959 tikaades en sakkunnig för att verkstäa den töresagna utredningen. Den 8 nvember öveämnades utredningens betänkande med försag i frågan. I betänkandet underströk utredningen den gd-wi ch de 11 respekt för det svenska försvaret, sm skapas genm miitär representatin vid viktigare beskickningar. Utredningen framhö Ot kså, att en ökad aktivitet för att inhämta uppysningar m den 1iitärpitiska utveckingen med hänsyn ti vår aiansfria pith\. är icke btt önskvärd utan nödvändig. De främsta ch avgör nde mtiven för att upprätthåa en jämföresevis str försvarsatt,cherganisatin är enigt utredningen säkerhets- ch beredskaps!.rav. Mt denna bakgrund fann utredningen det i dagens äge vara riskfyt att beskära den nuvarande rganisatinen. Utredningen föresg dck vissa ändringar i förhåande ti 1 den hittisvarande rganisatinen. Dessa vr främst 1) försvarsattachen i Köpenhamn skue jämvä ackrediteras sm marinattache i Bnn 2) försvarsattachebefattningen i Brysse brde indras 3) försvarsa ttachen i Wien skue jämvä vara ackrediterad i Prag 4) de två aternerande försvarsattachebefattningarna i Mskva brde mvandas ti en befattning för ständigt tjänstgörande försvarsattache. Utredningens försag i vad avser försvarsattacherganisatipen i öststaterna ch Västtyskand rönte vid dess remissbehanding tark kritik av de miitära myndigheterna. B a förkarade samtig;,, att en förstärkning brde ske av representatinen i Bnn med ständigt tjänstgörande attachepersna ch chefen för marinen ansåg - ik- sm överbefähavaren ch chefen för armen - att försvarsattacherganisatinen i Mskva brde mfatta tre ständigt tjänstgörande attacheer. Frågan angående försvarsattacherganisatinens mfattning upptgs i prpsitin 1961:11 O. Chefen för försvarsdepartementet anförde i sin anmäan av prpsitinen, att han fann de skä sm utredningen framagt för bibehåande av en försvarsattacherganisatin av nuvarande mfattning övertygande ch ansöt sig i at väsentigt ti utredningens försag. Departementschefen kunde icke tistyrka myndigheternas krav på en utökning av rganisatinen i öststaterna ch Västtyskand ch ej heer utredningens försag m jämkningar i fråga m representatinen i dessa stater. an föresg såunda, att nuvarande rganisatin i Mskva med en ständigt tjänstgörande armeattache samt en marin- ch fygattache aternativt tjänstgörande under sex månader m året skue bibehåas. De tre attacheerna i Mskva brde tiika ackrediteras i Warszawa samt arme- ch fygattacheerna även i Prag. Departementschefen ansåg det vidare vara angeäget med en förstärkning av representatinen i Bnn ch tistyrkte utredningens försag att försvarsattacheen i Köpenhamn tiika skue ackrediteras i Bnn. Försvarsattachebefattningen i Brysse brde indragas. Riksdagen bifö prpsitinen. Försvarets musikrganisatin I sin anmäan av prpsitin 1960:110 anförde chefen för försvarsdepartementet, att vissa förändringar i miitärmusikrganisatinen aktuaiserats. Såunda hade i en inm försvarsdepartementet upprättad prmemria försag framagts angående anpassning av försvarets musikrganisatin ti besutade ändringar i försvarets rganisatin. Vidare hade rganisatinsnämnden för miitärmusiken i samråd med överbefähavaren ch försvarsgrenscheferna framfört försag rörande vissa ändringar i musikrganisatinen.. I försvarsdepartementets prmemria hävdades att aa bespanngsmöjigheter måste utnyttjas ch att det med hänsyn härti icke Var möjigt att bibehåa samtiga de musikkårer vika tikmmit främst med hänsyn ti det civia musikivet. En reducering med tre musikkårer ansågs nödvändig. Armemusikkåren i Jönköping samt 247

15 248 fygmusikkårerna i Stckhm. h Västerås -rd e såedes in_d r gas. Overbefähavaren framhö 1 sttt yttrande ver prmemn a1, att i första hand musikrganisatinen brde bibehåas mn att 1 Ostnaderna brde deas mean fjärde ch åttnde huvudntarna detta ej var möjigt ansåg sig överbefähavaren_ nödgad föres,, en minskning av rganisatinen av sådan mfattmng att bespar. 1gar enigt departementsprmemrian erhös... Chefen för marinen vie icke mtsätta s_rg att fyvapn ets_ rrsrkkår i Stckhm indrgs. Armens ch mannens musrkkarer 1 s, ckhm brde i ansutning härti förstärkas.. Organisatinsnämnden för miitärmusiken föresg b a, att n srkpersnaen skue utgöra en enda för. försvaret gemensam p r s' akår anknuten ti armen ch att musrkpersnaen brde erha enheti- unifrmerin-. I sistnämnda punkt vie dck nämnden med häns;n ti från fisrsvarsgrensedningarna gjrda invändningar rcke framägga någt försag.... uvudpunkterna i rganisati_nsnämn_de_ns frsag ustyrktes eer ämnades utan erinran av samthga remrssmstansr... Chefen för försvarsdepartementet tistyrkte prpstt!on 60: 110 att fygvapnets musikkår i Stck sku tdr.s 1en v a 1 ke beredd att föreså indragning av musrkkarerna 1 Jnkprg ch Vaste-ås. an förkarade sig i ansutning härti ha för avsrkt t t u pdra åt rganisatinsnämnden för miitärmusiken att unders.b frutsättningarna för att - med bibehået anta kårer - beg_ran'' det ttaa antaet miitärmusiker. Departementschefen nsg vrda r, att starka skä taade för att en gemensam musikrgamsatrn skar 1des. Aven ansåg departementschefen det natuigt, att mustkpers 1aen har enhetig unifrm... Riksdagen bifö de i prpsitinen framagda frsagen.. Genm nådigt brev den 3 juni 1960 utfärdade ung_ M aj be stämmeser för genmförandet av de besutade frandnngarn' beträffande musikrganisatinen m m, innebärande b a att h f k t er ck ue ) armens mannens OC ygvapnets mus rgamsa n.. ' s k yant sammansås fr m den JU 1 tt en gemensam mu 1 satin, miitärmusiken 2) fygvapnets musikkår i Stckhm skue indras under budget året 1960/ 61 3) rganisatinsnämnden för miitärmusiken skue före den de ember 1960 ti Kung Maj:t inkmma med försag ti des enhetf- unifrm för musikpersnaen, des åtgärder i samband med infbrandet av en dyik unifrm 249 4) rganisatinsnämnden skue undersöka möjigheterna att, med förändrat anta musikkårer, begränsa antaet miitärmusiker. Genm nådigt brev den 3 juni 1960 faststädes ckså prvisriskt regemente för försvarets musikrganisatin. Unifrmsbestämmeser för miitärmusiken fastädes genm generarder nr 1221, den 19 juni Enigt denna ska armens unifrm m/ 60 bäras av persna tihörande miitärmusiken fr m den 1 ktber Undantagsvis må dck - vid särskida tifäen såsm statsceremnier, tjänstgöring mbrd e d annan unifrm bäras. Chefen för armen ska - i samråd med övriga försvarsgrenschefer ch berörda förvatningsmyndigheter - avge försag ti föreskrifter härm. Den 14 ktber 1961 framade rganisatinsnämnden för miitärmusiken resutatet av sin undersökning rörande möjigheterna att med förändrat anta kårer minska antaet miitärmusiker. I detta föresg nämnden, att musikkårerna ska uppdeas på tre grupper med en persnauppsättning m 29, 24 resp 16 man. ärigenm skue en tta minskning av 58 man erhåas. De ti ögsvarvet i Stckhm ch Avsbrgs kustartieriregemente föagda kårerna skue ökas f rån 24 ti 29 man ch den ti Kaskrna ögsskr föagda bibehåas vid 24 man. Besut i frågan har icke fattats (december 1961). Försvarets sciabyrå I statsverksprpsitinen ti 1960 å rs riksdag framade Kung Maj:t försag rörande avvecking av försvarets sciabyrå. Sedan riksdagen ansutit sig ti försaget, förrdnade Kung Maj :t genm nådigt brev den 15 september 1960, att försvarets sciabyrå skue nedäggas med utgången av mars Byråns arbetsuppgifter skue överföras ti andra m yndigheter enigt föjande ) ti försvarets civiförvatning ärenden rörande famijebidrag, ersättningsfy nad ti i miitärtjänst skadade, värnpiktsån, civianstäningsförmåner ch civianstäningsutbidning

16 250 2) ti försvarsgrenscheferna (inspektören för kustartieriet) rekryteringsverksamheten, dck att civiförvatningen skue utöva viss samrdnande ch granskande verksamhet i vad avser uppysn gsverksamheten. Genm särskit nådigt brev den 15 september 1960 förrd 'ade Kung Ma j :t, att i ansutning ti avveckingen av försvarets S( iabyrå en särskid deegatin, sciadeegatinen, skue inrätta.' vid försvarets civiförvatning samt faststäde bestämmeser fö r dc 1na. Sciadeegatinens uppgifter ska vara att avge yttranden i.renden sm av civiförvatningen understäs deegatinen. D en ka bestå av en av Kung Maj :t utsedd rdförande, en av försvarets civiförvatning utsedd edamt av ämbetsverket, chefen för försvarsstabens persnavårdsbyrå ch fyra av Kung Maj :t f ö tre år förrdnade edamöter. FOR MARINEN SARSKILDA FRÅGOR Marinedningen utm marinförvatningen I sin anmäan av prpsitin 1961:109 angående ny rgani': tin av krigsmaktens högsta edning framhö chefen för försvarsdepartementet angeägenheten av, att det snarast möjigt kaades vika arbetsuppgifter, viken rganisatin ch vika persnaresurse sm brde avses för de nu mer eer mindre prvisriskt r gan i rade försvarsgrensstaberna. Undersökningar i angivet syfte brde erkstäas med sikte på att besut i ärendet ska kunna börja tizim pas under budgetåret 1962/63. Arbetsgrupp marinedningens försag Chefen för marinen hade den 7 juni 1960 tisatt en arbets:rupp med uppgift att undersöka marinedningens utm marinförvatningen rganisatin. Arbetsgruppen öveämnade resutatet av sin, ndersökningar den 5 ktber Detta skedde i frm av ett pnncipförsag ti ny rganisatin. Arbetsgruppen var enig m de synpunkter ch försag sm redvisades, Arbetsgruppens försag var i huvudsak föjande ) chefen för marinen skue befrias från befattningen sm chef för sjöfficerskåren 2) nuvarande persnakårchefer - inspektören för kustartieriet, marinöverintendenten, marinöverdirektören ch marinöveäkaren _ skue bibehåas i nuvarande rganisatriska stäning; chef för fttans samtiga persnakårer skue bi innehavare av en nytikmmen befattning sm inspektör för fttan 3) ti marinstaben skue hänföras ärenden av för fttan ch kustartieriet gemensam natur 4) för fttan speciea ärenden skue överföras från marinstaben ti en inspektin för fttan 5) marinstaben skue tiföras rgan för handäggning av frågr rörande skyddstjänst, materie ch rekrytering 6) marinstabens sektinsindening skue upphöra 7) fttans inspektin skue tiskapas i princip genm sammansagning av sektin II i marinstaben med chefen för fttans underfficerare, underbefä ch meniga, fttans tjänstegrensinspektörer ch chefen för sjövärnskåren 8) befattningarna sm inspektör för sjöartieriet ch inspektör för trped- ch mintjänsten skue sammansås ti en befattning sm inspektör för övervattenstjänsten 9) inspektören för ubåtstjänsten skue även bi inspektör för heikptertjänsten O) inspektören för kustartieriet skue bibehåa stäning ch befgenheter enigt nuvarande instruktin; kustartieriinspektinen skue kvarstå i huvudsak förändrad 11) inspektörerna för marinens intendentur- ch sjukvårdstjänst su e bibehåa stäning ch befgenheter enigt nuvarande instruktiner.. 12) inspektören för marinens skeppstekniska tjänst skue upp ra sm särskid myndighet; marinöverdirektören skue tiika bi Inspektör för marinens skeppstekniska tjänst. :'id remissbehandingen inm marinen av arbetsgruppens rganisatinsförsag rönte detta het ika mttagande av fttans resp kustartieriets myndigheter, i det de förra mtsatte sig försaget 251

17 252 medan de senare tistyrkte det. Någn enighet kunde såede, icke n as. Chefens /ör marmen försag Den 5 maj 1961 uppdrg Kung Maj :t åt överbefähava rc 1 att före den 15 september inkmma med försag rörande arbetsuppgifter, rganisatin ch persnauppsättning för i arme-, m ari ch fygedningarna ingående enheter utm försva rsgrensförvatn, garna. Enigt de ämnade direktiven skue departementschefens ; prpsitin 1961:109 gjrda uttaanden beaktas samt arbetsmäi.gden ch antaet befattningshavare m möjigt minskas. Vidare br, c en i fråga m grunddragen mera ikfrmig rganisatin än hit.tis e f tersträ vas. Den 8 maj infrdrade överbefähavaren försag från försvarsgrenscheferna. Chefens för marinen försag ti ny rganisati< n av marinedningen utm marinförvatningen öveämnades ti Ö' r b e fäha varen den 5 september. Organisatin I sin skrivese ti överbefähavaren framhö marinchefer, att han gjrt så få ändringar sm möjigt i den gäande rgan isatinen. Anedningen härti var b a, att erfarenheter saknadt beträffande vika ärenden sm kmmer att överföras ti den ny; försvarsstaben eer ti reginaa staber samt den vissa rganisati nen ch de vissa arbetsuppgifterna för det besutade gemens. 1ma intendenturförvatningsverket. Sannikt skue därför den för sagna rganisatinen successivt få ändras. I vad avser den ik, rtade rganisatinen av de tre försvarsgrensedningarna, sm en i t direktiven skue eftersträvas, framhö chefen för marinen att - ehuru denna strävan i många fa gett resutat - ikheten i f ör v ars grenarnas struktur ch uppgifter samt hänsyn ti hittisva ande rganisatin ch prax is enigt hans uppfattning mtiverade vissa särdrag. Enigt chefens för marinen försag skue marinedningen L t011 1 marinförvatningen bestå a v marinstab kustartieriinspektin intendenturtjänstinspektin skeppsteknisk inspektin sjukvårdstjänstinspektin samt persnakårchefer. Organisatinen framgår av nedanstående tabå!...--m- ---_...!.1!...1 sida. C3;MS '-----' ;-- --', \_: CM,1 '- -sk :_ _-, '-1-s_ji--i--, 1 KA,_I_M,,_I_M --'1,_I_M L, Persna k6rchefer De ika enheternas rganisatin framgår av tabå p å mstående I förhåande ti den hittisvarande rganisatinen innebar chefens för marinen försag i strt föjande.. ) i marinstaben skue tikmma en ny sektin för persnaarenden (sekt III), varvid chefen för fttans underfficerare, underbefä ch meniga med stab skue utgå 2) nuvarande peratinsavdening skue ersättas med en taktikch utrustningsavdening 3) nuvarande tjänstegrensin pektiner för artieritjänsten resp.rped- ch mintjänsten skue sammansås ti en inspektin för vervattenstjänsten 4) kustartieriinspektinen skue bibehåas i strt sett förändrad. 253

18 : n: h h L-L - - i 1i ; 3 t t i 1 t '. }.... t!i ii ii 'i! i h :-i t.. f I sina mtiveringar för den föresagna rganisatinen framhö chefen för marinen b a föjande. Inm paneringsavdeningen handagda ärenden, b a sådana rörande marinens ångsiktspanering, är av så principie natur att de nrmat måste föredras _för marinstabschefen. Paneringsavdeningen hade därför bibehåits sm en fristående avdening. Erfarenheterna har visat att pressdetajen kmmit att handägga vissa ärenden direkt under marinstabschefen, varför den icke hänförts ti någn avdening. I egenskap av förvatningsmyndighet behöver marinstabschefen ett rgan för handäggning av förvatningsärenden. Den hittisvarande intendentsdetajen hade därför bibehåits men benämnts förvatningsdetaj. Med mrganisatinen av försvarsstaben kmmer denna att överta vissa a v de perativa ärenden sm hittis handagts i marinstabens peratinsavdening. De kvarvarande uppgifterna kmmer, såsm chefen för marinen bedömde frågan, att i första hand beröra taktik ch utrustning. Med anedning härav hade benämningen taktik- ch utrustningsavdening vats. ärigenm erhös ckså överensstämmese med arme- ch fygstaberna. ('efen för marinstabens signatjänstavdening har hittis tiika varit inspektör för marinens signa- ch stridsedningstjänst. En avdeningschef understäd sektinschef brde emeertid icke benämnas inspektör, varför benämningen inspektör för marinens signa- ch stridsedningstjänst utgått. För att tigdse behvet av en rganisatin ch persna för ärenden rörande den tekniska underrättesetjänsten samt för att åstadkmma ikhet mean försvarsgrenarna brde persna för sådan tjänst tikmma inm marinförvatningen. Därest den av chefen för marinen föresagna sektin III tikmmer, bedömdes det möjigt att ti denna sektin överföra handäggningen av vissa persnaärenden rörande marinens underfficerare ch underbefä, viket skue medföra en väbehövig avastning inm rganisatinsavdeningen. Å andra sidan bedömde marinchefen det tigt, att åtskiiga av de arbetsuppgifter sm nu utförts av arinförvatningens intendenturförvatning kmmer att överföras ti marinstaben i ch med tikmsten av ett gemensamt intendent rförvatnin gsve rk. Detta skue kräva en persnaökning för marmsraben. 18

19 256 Den i marinstaben ingående säkerhetsdetajen brde bibeh1a Den brde dck, för att avasta marinstabschefens arbetsbörda, vars. «S- understäd chefen för sektin II ch icke sm hittis m ari n st L a chefen. Såsm tidigare nämnts innebar chefens för marinen rganisati nsförsag tikmsten av en sektin III, medan des chefen för f ttans underfficerare, underbefä ch meniga (CUM) med stab des den hittisvarande persnaavdeningen inm marinstaben sk ue itgå. Genm mrganisatin skue för marinen gemensamma per' maärenden kmma att handäggas inm ett ch samma stab srgan sann aa fttans persnaären den - samade under en sektinsch f _ bi understäda marinstabschefen. Freds- ch krigspacering a\ f ttans persna skue v idare kmma att handäggas i staben. I den nya rganisatinen skue chefen för sektin III bb chef för fttans underfficers- ch underbefäskårer. Då en fö r v arsgrenschef måste inta en bunden stäning gentemt aa för varsgrenens persnakårer, anså{t chefen för marinen det vara än 1i<>t att denne såsm hittis varit faet är chef för sjöfficersk tren. Det vre därför önskvärt, att chefen för sektin III ckså ). 11nde påäggas chefsskapet för sjöfficerskåren. Detta skue dck k i va, att sektinsc hefen bir ägst kmmendör i önegrad B 4. Genm besut av 1961 års riksdag utgick ur marinens persjnaförteckning med den 30 september 1961 den bestäning sm di spnerats för befattningen sm inspektör för sjöanieritjänsten. C 1 1efen för marinen ansåg med anedning härav det nödvändigt, at, sjö ::tnieritjä;stinspektinen sammansgs med trped- ch mint :instinspektinern a ti en övervattenstjänstinspektin, viken tiih skue ingå sm avdening i marinstaben. I rganisatinsförsaget åades inspektören för ubåtstjänsten ä ven uppgiften att vara inspektör för marinens heikptertjänst. )etta innebr tt faststäande av en sedan några år tiämpad fö, söksrgamsattn. I vad avser rganisatin ch uppgifter innebar den föresagt 1 rganisatinen icke några förändringar för kustartieriinspew en. Om marinförvatningens intendenturavdening utgår ur rg nisatinen skue detta innebära, att den mer eer mindre autm riska anpassningen av intendenturtjänsten efter marinens r{tanisat riska ch materiea utvecking skue kmma att försvåras. Chefc 1 för marinen ansåg det därför betydesefut, att det inm mar ned- b ' ingens ram fanns ett rgan, viket såsm en av sina huvuduppaifter skue ha att i frtsättningen medverka ti ch undeätta denna anpassning genm en intim ch frtöpande knrakt ch samverkan med övriga dear av marinedningen, marinens reginaa ch kaa myndigheter, andra försvarsgrensedningar samt centraförvatningarna. Med anedning härav föresg marinchefen en direkt under denne ydande intendenturtjänstinspektin med en inspektör, tiika chef för marinintendenturkåren. I avvaktan på resu tatet av 1954 års utredning angående vissa per s n a k åer inm försvaret, viket kan kmma att påverka den skeppstekniska inspektinen, föresg chefen för marinen icke några förändringar av inspektinens rganisatin ch persnabehv. Sedan hösten 1960 har en kapten ur kustartieriet tjänstgjrt på detid sm miitärassistent vid sjukvårdstjänstrgani satinen. Då erfarenheterna av denna rganisatin varit gda föresg chefen för marinen, att den skue faststäas. Löne s täni ngar Chefen för marinen föresg, att marinstabschefen paceras i önegrad B 5 samt tjänstegrensinspektörer ch sektinschefer i B 4. Cheferna för panerings-, taktik- ch utrustnings- samt rganisatinsavdeningarna ävensm stabschefen i kustartieriinspektinen föresgs bi pacerade i B 1. Ovriga avdeningschefer samt vissa detajchefer i tjänstegrensinspektinerna brde paceras i aternativ önegrad A 26/24. Med hinsyn ti b a de ökade kraven på stabsfficerarna föresg chefen för marinen vidare, att ett anta bestäningar för öjtnant skue utbytas mt bestäningar för kapten. C:hefens för marinen fö rsag ti ny rganisatin av marinedningen mnebar i förhåande ti den hittisvarande rganisattnen en kstnadsö kning med k rnr. In s pektören s för ku s tartieri e t sä rskid a Yttrande I skrivese ti chefen för marinen anmäde inspekören för kustartieriet skijaktig. mening i fråga m försaget ti marinedning-

20 258 ens utm marinförvatningen rganisatin. Inedningsvis fram Örde kustartieriinspektören föjande synpunkter 1) ti grund för den förbandsprducerande verksamhetn, v ke 11 är en av marinens huvuduppgifter, ska igga förbanden 1 k n srganisatinen 2) uppgifter, rganisatin ch utbidning för hu v ud e e n a de kriasförband sm rganiseras inm fttan resp kustarttenet ä för när 0 varande ch under överbickbar framtid i väsentiga avsec tde 11 ika 3) stridsterräng ch d ära v betingat taktiskt uppträdande s tjer sig het 4) beväpning ch utrustning företer stra skijaktigheter; ven m vissa vapen ch tekniska kmpnenter är av samma art, nes dessa tekniska ikheter icke böra timätas betydese framfö de taktiska ikheterna 5) den fast anstäda ch värnpiktiga persnaens utnytt e_ n de i krigsrganisatinen har ika frmer vid fttan ch kustar teriet huv uddeen av persnaen i kustartieriets krigsförban< utaörs av värnpiktiga, medan fttan på stridsfartygen har en ',tör e ande stampersna i fö rhå ande ti de värnpiktiga 6) utbidningsrganisatinen har ika utfrmning vid de :)åda vapensagen 7) vad sm förenar fttan med kustrti _eriet är h:tvudupp; ften att bekämpa må på sjön; för kustaruenets de ses upp t fren samtidigt med betydesefua uppgifter i det territriea förs'- rer. Mt bakgrunden av det anförda ansåg inspektören för ust a ;t!eriet den mest ratinea rganisatinen vara en uppdemng J 1 n stabsde för stödfunktinerna åt försvarsstaben ch erft crhg samrdning inm marinen samt en stabsde för vardera fttaj ch kustartieriets förbandsprduktin. I spetsen för var ch en v _de två förbandsprducerande stabsdearna brde stå en måsmat (tnspektör för fttan resp inspektör för kustartieriet), s_m. san ttdtgr skue vara persnakårchef. Genm en sådan rgamsaun :.; uk kart avaränsade uppgifter ch ansvarsmråden för de ika rabsfunktinrna erhåas ch. hige1m.. garnier. skapas _för_ a tn 1 r frdeig sakkunskap pa urackhgt hg mva fmnes. Vtdare, vid en sådan rganisatin marinedningen vara direkt arbetsdugig även i sådana ägen, då chefen för marin en ch marinstabschefen ingår i högkvarterets perativa de. Chefen för marinen ch marinstabschefen brde vara ur skida vapensag. I vad avser den interna rganisatinen av marinstaben enigt chefens för marinen försag ansåg inspektören för kustartieriet, att chefen för fttans persnakårer brde inneha en befattning ger hnm möjighet att skaffa sig nödvändig kännedm m persnaen, att edöma dess. dugighet ch nvänd barh et.samt att påverka persnaens utbddmng, kmmendenng ch pacenng. ersnakårchefsbefattningen brde därför kmbineras med befattmng, sm innebär befäsrätt över persnaen ch skydighet att inspektera denna. Genm inrättandet av en sektin III för endast persnaärenden tigdses icke detta krav. Enigt kustartieriinspektörens uppfattning kunde uppgiften sm persnakå rchef för fttans persna åäggas chefen för sektin II, sm då skue kmma att ansvara för frågr rörande fttans persna, rganisatin ch utbidning. 259 I mtsats ti chefen för marinen ansåg inspektören för kustartieriet, att fttans utrustningsdetaj icke brde ingå i sektin I, viken innefattar vissa stödfunktiner åt försvarsstaben samt för kustartieriet ch fttan gemensamma ärenden. Utrustningsdetaj en brde i stäet äggas antingen på vapentjänstavdening eer sektin II, rganisatinsavdeningen. Chef ens för m a nnen särsk id a a n e d n i n g a v i n s p e k t ö r e n s f ö r skijakti ga mening yt tr a nd e m ed k u sta rti eriet I särskid skrivese ti överbefähavaren redvisade chefen för marinen sina skä, varför han i sitt rganisatinsförsag icke bi trä t t kustartieriinspektören. Dessa vr i huvudsak föjande ) tyngdpunkten i marinstabens verksamhet kmmer att övergå ti förbandsprducerande funktiner 2) både fttan ch kustartieriet har i krigsrganisatinen sjöperativ verksamhet sm huvuduppgift, viken i icke väsentig grad ska fu göras i våra skärgårdar ch utanför kusten