:e årgången. Häfte N:r 4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1938. 101:e årgången. Häfte N:r 4"

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 4

2 -33- Vårt sjöförsvars återuppbyggande. A v kmmn död;: a p tn E. Biörk!um. Är Yårt sjöförsvar verkigen nu så bristfäigt, att man ]{an taa m bchv.et av ett återuppbyggande? Härpå måste man betingat svara: J a, bristerna är så bet ydande s åvä vad ibeträffar f,artygsmat<erie'en :sm beträffande per snaens kvantitativa mfång, att vårt ands prestige inm ö stersjömrådet samt dess möjighet att håa sig utm krigiska knfi'der därigenm. avarigen förminskas års fö.rsvarsbesu t upptg sås.am en av fttans uppgifter neutraitetsvakt ti skydd för sjöhanden men begränsade andra uppgifer så,.att»f'!:tan skue medv erka ti förhindrandet av fientiga företa,g mt Stc{hhns, Uppands ch Bekinge s{ärgårdar s amt i övrigt ut;gö.ra ett ht mt invas i.n öv.er Östersjön---». Detta system att s<ki,j.a rpå ika skäjrgårdsmråden är möjig en rent teretiskt sett tänkbart men däremt praktiskt sett mycket svårförståeigt. IDet har med rätta sagts, att m an - då t. ex. en fientig transprtf.tta nänn'ar sig srvenska <'usen - icke på f örhand kan veta, ti viket 1mstav snitt den.ämnar gå. I varje dyi'kt fa frdrar säker-igen både sunt förnuft ch den a11'änna :pini nen,,att fttan i amänhet gör sitt yttersta för att skingra transprtfhan, innan den börjat siin urskeppning. Ingen brr vä heer, att en fö.rnuftig andktrigsedning skue tyeka att mt en <andstigen fiende i'nsätta t. ex. en eer Tidskrift i Sjöväsendet. 15

3 - 34- annan annegrupp, trts att fienden andstigit s. a. s. utanföt det speciea mråde, där denna armegrupp från början vre UippstäUd. Så kan icke hee1r ske i vnre sig,sjö- eer uftkriget. Mean uttrycken: att»medverj(a ti förhindrandet» ch ah»utgöra ett ht» igger endast en gradskinad beträffande insatsens mfång, ingen artskinad. Sedan år har vidare det utr~kespitiska äget avarigt försämj.ats, frdrande en m prövning ch kmpettering av de hrister, sm finnas i vårt försvarssyskm. Detta besut utgick i varje fa från att»sagkraften ch användba,r'heten h s nttan, sådan den då var san1mansau, skue bevaras» - d. v. s. status qu. Men då ska cksa sagkraften upprätthåas ch icke tiåtas att stegvis nedgt1. En n edigång är iujaibet mt 1936 år s besut. OCJh ann hade frttan föjande sammansättnin g. nämigen: kustfttan: 3 pansarskepp, kryssare, 8 jagare, 10 ubåtar, 4 vedettbåtar, 4 mh1svepare ch mderfartyg, samt kastyrkrna ett värde m tihpa 4 pansarswpp, 1 pansarkryssare, 7 jagare, 6 ubåtar, mtrtrpedbåtar ch 15 vedettbåtar. Härti kmma givetvis med fttan samverkande f1ygstridskrafter. Ser man saken 1Så, sm chefen för marinen gjrt i sin s. k.»y!putredning», nämigen att fttans uppgifter böra van1 betydigt.stön e, så kminer man givetvis ti ibe:h vet av en betydande ökning av fttan. M cn vija s tatsmakte1~na ej g,dtaga detta, så böra de åtminstne giva f.ttan den mfattning, sm åjns besut enigt van innehö 1. Härti kmmer att det, då 19,36 års försvarsbesut utfrmades, sades tydigt ifrån att en fö'sämring av äget kunde rsa!ka f rdran på ökad miitär iberedskap. IDet gi,ska är vä då att nu förstärka just den försvars gren sm då icke bev tiräckigt tigdsedd Är då Yerkigen äge t i ::'1/rde'L'O'P'a så spänt? På denna fråga anåjste man utan tvekan svara jakande. J\Jan kan visserigen icke taa m en mnedebart f,öt es.tående»ödestimma», men nästan aa m edgiva numera, att äget frdrar ökad försv.a.rsiberedskap. Detta har ju erkänt s ic;ke btt i Sver.ige ch av dess,sciademkrati utan även i näriggande änder så sm F.inand, Nrge ch nyigen t.. m. i det starkt pacifistiska Danmark De edande statsmännen i våriden se - här.m få vi dagigen bevis - äget såsm mycket avarigt. Kampen mehan Oiika frn1er av st asskick ch mean.ika pitiska idegier, 1behvet att revidera en yckig,t hård Ver.saiesfred samt ett överhandtagande föntkt för den internati,nca rätten 'hava medverkat härti. Tyskands återuppvaknande maktkänsa c:h i praktiken msatta expansinsbehv 1hava ytterigare accentuerat äge:ts aval»mörka sagskuggr igg a över en nära framtid», sade ee n 4 apri utrij(esminister Sander i sitt radi ta:. Och han frtsatte såunda:»går det bättre, än Yi i mörkare ögnbeck föres,t äa. s,s, ska förtänksamheten vara ss föpåten. Går det sä mre, än vad vi tänka i j'usare stunder, b'ir det svårt,att få tigift för bristande beredskap.» Dessa rd är ansyarsmedvetna ch sanna... Utgående från att vårt and, iks1111 övriga nrdisika änder, i första hand strävar efter att!håa sig utmn ett utbrutet kr 1 ig, faer det i öppen dag, att neutraitetsvakten bi<ver av primär betydese. F. n. färdigstäas de nya ne.utraitetsreger, s01m av,ses att utfärda s i samtiga nrdi.sj(a änder. Uppenbart är att de framhäva den stra 'bet~cdesen av ett gtt sjöförs var för,att det överhmmc s ka.vara m6jigt för s.s a:tt hävda vår neut1raite<t ch att i praktiken utföra neutrahets' regernas 'bestämmelser. Vår utrikespitiska kurs under sen a.ste år har därför,starkt understrukit vikten av att s ärskit Underhåa fttan, sm genm mständigheternas makt måste tföra 'större deen av neutra1i tetsfötsvarets aha förpiktes er.

4 - 36- Vår utri!kes1111inister prägade nyigen det utmärkta ch taande uttrycket:»nrdisk neutraitetsberedskap». Detta uttryck innebär ur marinpitisk synpunkt ett f erta vikiga krav. Det räcker ej med att vi vidtaga fina.ns>ic'a, handespitiska, prduktinspitiska m. f. åtgärder i fred, vi m åste ckså b. a. skaffa ss de sjö styrkr, sm 'krävas för en dyik beredskap, 1Samt genm miitärt nrdiskt samarbet e födjercda vissa marina uppgifter Ii samv er.kan :med v.åra grannar. Ett marint samarbete med Finand är särskit viktigt, des beträ!tande våra genwnsan1.ma åtgärder ti sjöss ch i uften för skyddet av Åand jämikt 191 års Åandsknventin, d es i vad avser skyddet av de svensk-finska sjöför:bindeserna, vika för Finand är av Evsvikig na ur. Ett samarbete med Danmark bör - förutm uftbcv a'kning i Öresund m. m. - inedas för at åvägabringa i kart.ade reger för genmsä:ppand.et av främmande fartyg i den svenska Fintrännan ch d en danska Drgden samt för att regera det viktiga sambandet mehan de stra tippsvägarna ti östet'sqön: Sra BäU ch Öresund. En mångfad marina prbem uppstrå härvid. Med Nrge rbör utan dröjsmå ett intimt samarbete rdnas för att utreda ch vid gemensamma övning a:r r edan i fred u t experimentera bästa sättet att tisammans skydda den viktiga s}öfarten i Skagcrack. En sådan»neutraietsberedskap» är nödvändig ch ay utm;rden Ligt värde. Kunna vi -,ffi ts yråra ansträngningar - icke håa ss utm ett utbrutet krig - ja, då inträder måhända för ss r isken för handesbckad, kusthärjning, fyganfa ch eventuet fientig invasin. I aa dessa eventuaiteter frdrar Sveriges försvar avvisigen ett starkt sjöförsvar ch det kan icke reda sig därförutan. Vare si.g krigsfa mt en st-, en syd- eer.en västmakt inträffar, måste vi hava en stark yttre försvarsinje av en gd ftta ch ett effektivt fygväsendc. Ty vad händer ejest? 37- Biver Sveri ge kämt m ean sködarna genm :uti rnata f.rån båda dc krigförandes sida - viket är det för ss fiari gaste fa e t - så kmnmer den amänna meningen i Sverige genast att frdra, att fttan återtager s in verksamhet ti sj-öss. Visar det sig härvid, att fartygen är så få eer så ia underhåna eer så överåriga på grund av utebiven ersättningsbyggnad, att f.ttan i~ckc kan fya vad natinen frdrar OCh höt!hava rä.u att frdra, då går det mårända upp för svens!ka fket, viken fördärvig väg det ckats in på genm att under åren ~ 1938 faa ffer för en uppysningsverksamhet m det nödiga eer fåfänga i att söka underhåa en örgsftta av värde. Då k mmer man att finna - m en kanske för sent- att denna kentrgenhet, speci et inriktad, egendmi.gt ng, på det marritima mrådet, har varit högst skadig ch fsteräncs k. Går sedan det stra phbis{ja speet vidare, ch vi kmma in i krigiska knfm<ter, så trde den svensj(a am:ärn:heten kmma att dj;upt bekaga, att man givit efter för kenmdiga röster, vi1{1a intaat ss att vi s.ka hava ett s1jöförsvar, effektiv aenast för vissa mindre skärgårdsmråden. Natinen k mmer att frdra en insats jämvä på andra kus.ter i ösbersjön, vid Öand, Gtand ch kanske Åand. iden amänna mening en ch \>år f.jd'örsörj n im g Jwm:mer at.t J<crä va förs1trärkt sjöförsvar för västkusthanden. Då kmmer eft.errä kningcns timma... Nej, vi måste - för att icke råka ut för at detta - taga vara på våra natinea värden, medan tider är. örgsfttan måste återuppbyggas efter ratinea gamder under åtnj-utande av.statsmakternas msr.g, styrd a v framsynta.ch måmedvetna edare, utvecdrand e irnsikt, s cghet ch energri för att snarast 1br.inga upp fttan ur dess nuvarande ägerva. F ttan måste återfå sin fram:mranda, persna CII sin titr ti framti den ch d enna p ersna måste kunna ar-

5 - 38- heta under förhåanden, eknmiskt ch i övrigt jämför i g::~ med dem inm arme, fygyapen ch kustartieri. Den :springande punkten i hea prbemet m fttans återupprättande är, att det svenska fket ch de svenska statsmakterna verkigen vija giva sjöförsvaret ett handt ag ch ett krafttag! Man frågar sig då närmast - när hör de t 1 ta återuppby g gande ske? På d etta finnes endast ett sv,ar: Nu, medebart ch i e t sammanhang. Bygget av artierifartyg bör ej förhaas utan kmm 3 igång deta år, samtidigt med att övriga typers 'byggande p å drives. Persm1afrågrna höra genast upptagas för att snarast kmma ur det»dödvatten» ay minskad dådkraft, i viket f ttan f. n. sakta vagg.as in. Huru hör då sjöförsvar.ets återuppbyggande ske? Vad fttan heträttar framträda särskit fö}ande pr hem, nämigen: överstyresens verksamhet, fartygsmaterieens förnyande, ~kri.g.sbercdskap ch övningar, persna'hesbåndet, 1san1t en ämpig basrganisatin. Härti 1wn1Jna vissa krav rbeträffande kus tartiueriet. Vad först överstyresen angrår, må~ ste det medg~iv.a s, att chefens för 1narinen ämbetsmakt ännu är myc"et 'begränsad, i det att aa viktigare frågrs avgörande frtfarande igger inm förs.varsdcpartementet. Detta förhåande ~rsawr fta mångskriveri h ett visst dubbearbete, sm bör kunna håas ner e utan at Kung. Maj :t s bestämmanderätt trädes för när Samarbetet mean försvars:sta b ch marinstab ibör göras enkare ch mera effektivt. Inm hea marinens överstyrese bör dessutm kravet skärpas på minskning av remi'sser ch pappetväsende,smnt på ö kande av det muntiga samrådets princip, hest utmynnande i enhetiga ch enhäiga försag. En stark ch enig marinedning är en viidig förutsättning för återuppbyggnadsarbetet. Inm överstyresen bör fttan ch kustartieriet atmera intimt sammanknytas i stäet för att metdiskt håas ii. sär. Mar,indistriktsrgani,satinen, en gång tikmmen för att skapa kara befäsförhåanden vid krig, måste utnyttjas så sm avsi,jden från hörjan varit, nämigen att medgiva en samm ansmähning ch knentrati n av varandra i krig närig,gande rgan. Den får icke snedvridas för skrupandet av någn utsväd andrg,anisa{in utan i s!täet utnyttjas ti att 1håa n epe andrganisaänen inm antag!bara di~nensi.nej:. En sammansagning av näriggande marina rgan iand kan fta medföra någn indring i.persnabristen. Fartygsmaterieen är det, sm f, n. är sämst - viiket ic'ie får fattas så att aa våra fartyg är dåiga, visst icke - utan så att den giska ersättningsbyggnaden uppskjutits ch utebivit med det resutatet, ah örgstnnaget i genmsnitt är överårigt. Härmed föj er bristande mdernitet ch mins,kat stridsv.ärde. Beträffande artierifartygsfrågan måste man tviveaktigt fast:s:å, at utmands överat 'bmb-psyksens tid är förbi. Icke så att förstå att fartygen icke hava nå,g.t att frukta från uften- tvärtm finnes det en 111'ängd säkerhetsåtgärder, sm m åste vidtagas. Men äget nu är det att, m örgsfartygen håa sig med ett gtt uftvärn, :bir bmbträffprcenten ej större än den från artier.iprj.ektier, trpeder ch minr. L uftfatan frdrar å andra sidan att fartygen byggas på ämpigt sätt ch ~mbyggnad av ädre fartyg kan btt devis hjäpa. Nybyggnad är även nödvändig med hänsyn ti ivsådern. Sverige-skeppen t. ex. {'tmna icke :'ämrpigen duga i krnstfttan

6 40 - ängre än ti mkring åren Bygget av ett större ar~i er ifartyg - vare sig det kaa s pansarskepp, pansarkryssare, kustförsvarsfartyg eer»kustskepp» - tager tisam mans nära 5 år, näm.igen ett år för de förberedande knstruktinsritningarna m. m. samt fyra år för bygget ch utrustningen. Verkstäas knstruk'tinsarbetena under , kunna de nya artierifartygen, av vika minst två böra påtbörjas samtidigt, träda i tjä,nst fö.rs!t mkring år stapesättas ytterigare tvenne fartyg vid ungefär sagda tid ( egentigen 1944), kan Sverige-divisinen vara ersatt år 1948, då Sverige-skeppen vä hehövas i kastyrka. Gör man däremt icke detta ersättningsbygge i tid, nedgår kustfttans sagkraft snabbt. Detta är ett faktum, manande ti eftertanke. Marinen har icke ängre tid att frtsätta detajdiskussinen m centimetrar i kaiber, miimetrar i pansar ch knparnas anta. Vi måste fasthåa det viktigaste - att få fartyg. Nu gäer det att eni,gt bygga upp ch det mede!bart, att bida en fast, marin grund~inje, att öv crtyga dc 1dentrgna ch dem, sm icke s.e ängre än ti den egna trvans gräns, ch att få statsmakterna att övergå från kmmitteer, utredningar ch yttranden ti handing. Vad artierifartygen bcträft'ar trde det vara sjävfaet, att ett starkar e ch snabbare fartyg passar bättre för de mem vidgade uppgifter, sm chefen för marinen ansåg böra påvia fttan. Det av ehefen för t:örsvarssta ben föresagna <'stförsvarsfartyget (m 4-5 cm, 6-1 cm., 8-40 mm. Iv..: kanner, gtt skydd ch gd fyt.barhet samt 0 :knps far ) utgör ett gdtagbart minimum för de mera begränsade uppgifter, vi ka försvarsstabsch efen ansett sig kunna utäsa u r 193G års försvars besut ch vika mer intimt binda kustfttan ti näpheten av vissa basmråden. Våra jagare är gda fartyg ch typen bör bestå samt dess artieri någt förstär<as. Om man vid sidan av dessa större jagare ska hygga ett ant.a mindre, s. k. kustjagare, bivcr berende av den fart, sm de 'kmmande artierifartygen få Ett anta mtrtrpedbåtar hör snarast tikmma samt användas ~både i kusthttan ch i kastyrkrna. Våra nibåtar är.gda ch nödvändiga. Ett visst anta ubåtar <JtHTna ddz nnn1rera göras av mindre strek, än vad sm hittis byggts. Men deua är tekniska detajer. hiågkmmas måste ikvä, att även kastyrkrna kräver sina ubåtar ch att man måste hava ett ganska strt anta ubåtar, m kastyrkrnas stridsvärde ska upprätthåas. Vedetrbåtar ch minsvepare böm atjämt utexperimenteras ch ny,byggas. Uttagningen av handesfartyg för krigs hrk bör taga at f a sta r.e f rm. At detta skeppshygge kräver dcrk, särskit på grund av de sista årens starka prisst egringar inm rustnringsindustrierna, :betydande ansa,g.!detta -är från'kmigt ch utgör en nödvändig kmpensatin för tidigare utebivna ansagsmedel Och för den summa, sm kr.äves ti nattans ersättningsbyggnad - ett 0.-ta :mij n er pr år - erhåer den svenska natinen gtt utbyte, därmed täckande den farigaste uckan i vårt försvarssystem. I fö rhåande ti.riskerna att andet indrages i ett förödande krig är denna summa betydig. Den utgö.r en mycket åg försäkringspremi.e, smn dessutm ti över 90 % går ti arhets öner åt Sveri.ges arbetare samt ti venkstäder ch företag, vika även av miitära skä måste håas uppe. Vid en inträdande knjunkturför sämring inm det divia skeppsbygget bir denna premie av särskit värde. Vi skapa genm denna försäkringspremie en högst.avsevärt ökad trygghet för Sverige, viket skänker ss den säkerhetsmargina vid krigi ska knhikter, sm vårt and f. n. saknar. Nu några rd m krigsberedskap ch övningar. En mdern fua utan Ö vning är föga värd. Dess stridsvärde stiger i hög grad med persna-ens stridsutbidning. Örgsfttan kan icke - sin pikt mt natinen ikmät,igt - tiåta att dess krigsbereds<ap nedgår m;der den, sm nu före-

7 - 4- finnes. F tian måste skydda h. a. armens mbiisering ch uppmarsch m. m. Att minska antaet rustad e fartyg för att öka skrna i and, vre därför fuständigt feaktigt. Den v ä a en kan man icke gå. Men vi kunna ch höra frdra, att ic~e enbart ftian ska bära bördan av en viss krigsberedskap i fredstid. Vikten av d enna fttans heredskap är d ck betydig. statsmakterna hava visat sig inse detta ch fttans övningsansag hava ä ven på senaste åren i betydig grad ökats. Fttans persna är numera, kvaitativt sett, synnerigen gd.0m man undantager 1invetrmn av den kra värnpikten. Dess befä är kunnigt, <hängivet sitt yrke ch pikttrget, dess manskap ;hurtigt, framåtsträvande ch påitigt. Missyckade eer intresserade individer är mycket fåtaiga. Natinen kan ita ;på fttans m"än..... Men -det finnes tyvärr ett strt men - kvantttahvt ar persnaen tiräckig. Det itbiand hörda påståendet, att fttan har gtt m fk, är <:missvisand e; v.ärtm biver man vid H ttan fta tvingad att taga u t mera av befä ch manskap, än vad 'sm önskvär t vr.e. Försvm-shesutets njugghet mt ftta,ns pcrs,n.a~bestån d var skadig, ty denna njugghet har för stra per snakategrier skapat gynnsamma thefrdringsförhåanden, för1i~dra r att giva persnaen een edighet mean ika kmmendenngar, smn vä 'behöves, samt medför - specieht med vår k01 ta värnpiktstjänstgöring - att man 'mbrd ch i and m1åste f rcera tjänsten för att det hea ska»gå <i ås». Härti km mer, att pårä made persnabehv at emeanåt uppkmma tih föjd av den tekniska utveckingens gång ch att försvarsbesh1t~t gav ss den i ch fö11 sig g da fartygsdepå1rganis atinen i marindistrikten men 'Utan att för detta giva Ö<mt p ersnabestånd. Det ;kan såunda icke undvi.ms, att i atför str utsträckning samma persn måste sköta fera befattningar ch syssr E t återuppbyggande av fttans persna på sunda grunder f:rdrar därför ett ferta rcfirmer, så att persna-en verkigen får den utbidning, sm sjökrigsyrket,]ukiver. Sj öf'icersk'årcns yngr.e ch medemders fficerare måste få J"Jätre 1 befrdringsfö håanden, j.ämföriga med dem vid öv.rigw vapengrenar. Tippet ti sjökrigsskan måste stimu eras des genm sagda för'bättring, des genm att vissa refrmkrav inm sjökrigssiwans egen rganisatin stödjas ch genmföras. En ö;jming av ftricersrbesåndet '.är nödvändig. Reserv."iccrarna måste utnytjas genm en fastare rganisatin, byggd på mbiiseringsverkets grundva. Sjöunderfficerskåren <behöver förbättrade befrdringsch 1öneförJåancen sam t hör, då så är mö j Ii g t, utnyttjas för även mera krävande syssr, än Y ad hittis varit faet. Detta gäer såvä instruktinstjänsten sm tjänsten i övrigt. Sjöunde'befäet har en mehanstäuning, sm ej atid är ätt. Det förefaer kkt att stärka deras auktritet gentemt de <menig'a samt att förbäura deras öneförhåanden. Därem t är det ic'ke möjigt att någt väsentigt ö:jz,a, pr prtinen m ean uncerjjefäet ch de meniga, ty då minskar man autm atis,jd den rent ar betande 'styrk an. En aför stm 1 wprti<n underbefä undrg,räver rrnö,jigheten <att s. 'a. s.»håa dem i hegd». Genmförandet av tr.eårig VO-ska frdr.ar en srtatökning för att kunna hiva verkighet. Civianstäningsspörsmået är särskit viktigt med hänsyn ti dem, sm efter s1utad tid avgå ur tjänsten. Beträffande manskapet vi det synas kkt att marinens myndigheter i större utsträckning beakta, att vissa öneförmåner för manskapet är atför snävt titagna,. skeppsgssekårens yckiga indragning kastar redan en skugga framför sig, medförande fera a variga prbem, sm snarast måste upptagas ti behanding. Redan nu gå många fartyg med betydande vakanser. Att öka dessa vakanser åter sig ej göra. Ett stimuerande av Tekryteringcn är en ivsfråga för fttan. Speciet tippet av sjömän,hör på at sätt befrdras. Krant på vissa statöm'ingar för fttans de kan såunda icke ängre uncanskjutas. Samhörigheten mean aa

8 -44- ika grader inm fttan bör öikas - aa hava att Vtinna på ökad persni,g kntakt uppåt c!h nedåt. En sådan ökad k ntakt, ftad på öms esidig uppskattning, är ett fttans g,emensamma intresse. En harmnisk avvägning mean persrna ch materie, så a t den förra vä försår att bemanna den senare, är nödvändig i en örgsftta. I detta faet hava vi viss,a brister, Uppkmna >huvudsakigen ti föjd av SVånigheten att i första hand - viket j u är det vi kugaste - bemanna fartygen, samt i andra hand driva öj Igsstatiner, varv ch andra nödvändiga anstater i 1and. Beträt'ande fttans basförhåjanden är aa numera ense därm att fttan behöver såvä Karskrna sm Stckhm såsm örgsbaser. Karskrna varv bör i vissa hänseenden mderniseras beträff,ande mastjdneua.anrdnångar ch skydd mt ruft<anfa. Byggnadsverksamheten beträffande örgsfartyg rbör så rdnas, att Karstkrnav arvet 'härav får sin!beskärda.de, nödv ändig även med hänsyn t<i vidmakthåandet av en dugig arbetarstam. Stdkhms statins fyttningsfråga måse få en sutig ösning. Det är gynns.amt för f.ttans i ntressen, att denna fr åga atjrämt håes svävande. En mi n d re depå i Götebrg är frtfarande erfrderig, tiräckig för de styrkr, sm dit <Lmna biva föragda. Ska vårt sjöförsvar återuppbyggas, bör kustartieriet även tigdses. Det är sant att här redan ibesutats en betydande utvid gning, men det är dck vrissa saker, s.m vikrig-en,kräva en förbättring. Samhörigheten m ed frttan hör rganisat.riskt ch individuet biva mera irntim Luftvärnet i Karskrna samt vid vissa krigsankarpatser ch väntankarpj,atser för brandesfartyg m åste snarast förstärtkas. V,issa artidrisiska ch andra 'brister vid Karsr(rna sjöfrnt samt i Göterbrgs skärgård höra fyuas. Rörigt medesvårt artieri samt ätt artim i ch uftvärn,.användbar vid vissa kustavsnitt, böra anskaffas i snabba re takt, än nu titänkts. Kustartieriets persna bör bedriva ökad stridsutbicnina vi d de hatterier m. m., sm dre är avs edda att i krig bemanna. Vid kustbefästningarna måste man i vår vissa tid frdra en,betydigt höjd krigsberedskap. Havsbandsbatterier få ej igga bemannade under en mycket str de av året. Lösandet av denna fråga kmmer.giv:etvis att medföra vi ssa svåra rg.anisatinsprbem, men icke förty tvingas man att medelbart taga itu med att söka en praktisk ösning i denna riktning. Fttans ch j'ygets verksamhetssfär biver genm utveckingens gång at mera gemensam. Det gama syst emet att,spea ut fyget mt fttan enbatt är föregat utmands. Där kmmer man at m era ti den hestämda Uiprpfattningen, att ett fuugtt försvat består i en g.c ftta,samver,kande med ett gtt fyg ch med.en gd arme bak.m. Detta gräer även för Sverige. Ur fttans synpunkt måste det äyen sägas, att större samverkan med fygvapnet är önskvärd c!j1 måste ger~mföras un eer närmaste framtid. Vare sig man har sina sjös tyrkr mera eer mindre fr ams k jtutna ti sjöss, måste man kunna avspana,stra mråden utanför kusterna, vi~ket rkräver ett.effektivt spaningsfyg samt fartygsspaning nattetid ch vid minskad sikt. Gda fy.gpantyper, ägnade för v erksamhet över havet ch bemannade av tränat fk, är en viktig förutsätning i d etta hänseende. "

9 -46- Ti s i u t några rd m sjöförsvarets edande tankegång ch nda. ::\fan hör på senare tid emeanåt een frågan framstäas : Om fttans uppgifter ti sjöss begränsas i viss mån genm a t t man såsm dess verksamhetsmråde vid krig antager encas kustfarvatten, sm icke igga atför avägsna från egen kust, bör då ej fttan s. a. s.»ägga m sitt pcrativ a tänkande» ti en mera» kustbunden åskådning»? Härpå trde man kunna svara såunda: Att draga en gräns ti sjöss för fttans ved(samhet runeer aa mständighet er åter sig het en!ket icke.göra. E n sådan ämpig g.räns förefinnes givetvis i varje krigsfa ch krig säge, men den varierar efber krigsäget föa: dagen ch stunden, efter styrkrnas ömsesidiga ägen, efter inkmna rapprters art, efter sikten fö.r tifäet. s. v. Vida re kunna i många fa nibåtar.på da gen c'h på natten samt jagare ch minäg,gance fartyg nattet id med str förde uppträda på mycket,betydande avstånd från egn a b.a smråden. Detsatimna gäer fygstridskrafterna. Någn ex akt gräns finnes därför ej. I varj e fa måste fttan fyha sina uppgifter i första hand utanför de kustmråden, sm ska,skydda s mt invasin, bckad eer inminering, ch detta frdrar att nttan fstras för striden ti sjöss, viken i.cke bive r mycket annrunda, m den sker på någt större eer någt mindre av;stånd från \Justen. Mean <att»mccver'ka vid förh~ndmndet av fientiga företag» ch att»itgöra ett ht» mt dem år ej heer, såsm tidigare nämnts, skinaden större, än att det utmynnar i 1ka grader av insats, m. a.. att man i vissa fa uppträder mindre ffensivt. Dessutm bör fttans persna uppfstras någt mera ffensivt, än vad man tänker använda f1ttan i verkigheten. Härigenm ernår man ett krre<ktiv för een återhåande faktr vid krig, ~sm sjävbevaresecr<ifen atid utgör. Offensivanda, behärskad av kk beräkning, kmmer atid att vara det riktigaste tänkesättet ~en däremt e1 kännes, att det finnes anedning att mera öya vissa sa ker ch mindre öva andra. Genm a tt vid förekmmande övningar het enket ägga upp»förubsätningen» med en någ.t stapkare»fiende», ernår man a u tmatiskt hs försvara.ren ett mindre ffensivt tivägagångssätt; artieristriden mt fientiga sagfartyg träder inera i skuggan ch de egna artierifartygen fuföja endast i undantagsfa sin framstöt ängre, än vad sm erfrdras för att få t'r:1m ti Yerkan egna jagare ch ubåtar m. m. Större tnvikt :kan även med förde 'äggas på att öva ett harmniskt»samspe» mean rpecer, minr ch fyg, viket samspe icke direkt men incire:kt stödjes av på avstånd manövrerande adierifartyg. Oi'ka taktiska system kunna här: vic tänkas tiämpade. Samövningarna med fyget måste sm nämnt väsentigt ökas, särskit för att utexperimentera bästa sättet att»försvåra ch fördröja» fientiga inrv a.sinsföretag inm de»övriga mråden» av Sveriges kust, sm icke ttihöra St.ckihms, Uppands ch B.ekinge s kärgårdar. Samövningarna m ean f.ttan ch kustartieriet måste i h ög grad stegras. Det vre fuständigt riktigt att - s edan kustartieriet fått en m era framskjuten gruppering i havsbandet - åsidsätta eyika samövningar. För att underätta dem böra tvärtm vidtag as en rad av åtgärder: ömse s idigt detagande i varandras övningar, en enhetig rdedekni'k, uppäggande av skr ch kurser m. m. på sådant sätt, att det verkigen biver mera Ud för samövningar samt för gemensamma mindre eer större 'krigsövningar varje år. Sammanfattningsvis må framhåas att års försvarsbesju t - enigt vad sm från ika pitiska partier erkänts - hade en ucka genm att det icke medförde ett psitivt nppka rand e av fttans förhåanden. Denna brist bö.r atså fyas ch det försämrade 'äget i värden gör, att den bör fyas snabbt.

10 För fttans de krä\ es dess u m - för att ic.ke h ea cfiektiyitcten ska frt necgå - radikaa åtgärder såvä he. träf'ance materie sm persna. Ersättningsbyggnacen, jämvä av artie.rifartyg, måste kmma igång året Det kräves 'betydande kstnader för att nattans sagkran ch taktiska användbanhet ska mnna upprätthåas, men detta var principen i 1936 års besut samt regeringens fera gånger upp.repade förutsättn~ng för ersättningsbyggnaden. Det gäer här icke någn ökning på d' andra vapnens bekstnad; det gäer enbart att fuföja een de av års besut, sm gäde fttan. Behjärtade svenska män ch kvinnr måste erkänna, att så även bör ske, icke såsm någn gärd av rättvisa mt fttan utan på grund av det synnerigen.gynnsamma >äge, i viket svensk sjävbestämningsrät, svenskt försvar ch svensk fkförsärjning s kue kmma, m fttan tiätes förfaa. Vid detta refrm- ch uppbyggn ingsarbete år ingen tid a t förj.ra. Sjöförsvaret bör, ett av en eni.g ch.star'k marinedning samt utan småsint intrång från utmstående hå, byggas upp i ihan111ni mean materie- ch persnabehv. Ku stfttan ch kastyrkrna ihöra hes tå ch givas gd övning i mera vidgae samverkan med övriga försvars grenar, särskit med fygvapnet ch kustartieriet. Persnaens dugi~het ch evnadsmständigheter iböra på at rimigt vis stödjm, dess anda födwvras ch stärkas. Så uppbyggt, s:ka sjöförsvaret kunna tivinna sig: i fr.ed natinens förtrende.ch intresse, i krig måhända dessutm natinens tacksamhel.sveriges fk kanuner att utvinna gd vauta av een msrg, sm biver nedagd på det snaska sjöfö,rsvares åtcrupfbyggande. Sjöförsvarets män få icke faa ti föga inför de svårigheter, ~m rests ch ännu kunna kmma att resas mt et sådant återuppbyggnadsarbete. Det är en uppgift»på ån g sikt», smn här måse av dem fyas, frdrande seghet, sam manhåning ch en frejdig framåtanda. - :49 - Manskapsrekryteringen vid Stckhms örgsstatin åren ch VIssa erfarenheter av densamma särskit med hänsyn ti inteigensprövningarna.':') Tiströmningen av anstäningssökande tiu sjömanskåren i Stckhm har under de senaste åren varit mycket str. Visserigen har en märkbar minskning ägt rum under åren 1936 ch 1937, men ikvä har kvaiteten icke försämrats aktat rådande högknjunktur på arbetsmarknaden. Trts de säregna förhåanden, under vika en sjöman ever - ångt utanför samhäet på ett trångbtt fartyg ch ftast i ständig strid med eementen - har sjömansyrket ändå utövat en str dragningskraft på svenska yngingar. Den dragningskraift sm fttan utövar på yngingarna får även ses i samband med den numera amänt kända gda utbidning, sm där erhåes. Enbart av utbidningshänsyn är det mången sm. söker sig ti fttan för att efter rrenmaåncrna ~ skr ch efter kntraktstidens utgång söka sig en pats i det civia ivet. En mycket str prcent av de anstäningssökande är emeertid verkigt besjäade av ust för sjötjänsten, vadan någn risk för att fugtt materia i en framtid knnner att saknas för r:ckrycring av den viktiga underfficerskåren *) Vissa uppgifter i tabefrm rörancc rpkryt crings resu taten vid Karskrn a örgsst atin ha väh iigt s tiits ti fö rfcran de av kaptenen vid fttan I var Rsensvärc. ~ " Tidskrift i Sjöväsendet. 16

11 -50- icke trde behöva befaras. Av vikt är emeertid att intet för. summas för att håa ett såunda från början förefintigt intresse vid iv. Såsm irr-ande utanför ämnets ram kmmer i det fö. jande s. k. krttidsanstäning av manskap, rekrytermg f~.an skeppsgssekåren, anstäning å isbrytarfartygen m. f. ansaningsfrmer icke att beröras. Sjömanskåren i Stckhhn tiföres årigen cirka 00 rekryter, för,deade över samtiga adertn yrkesgre~ar. 1\:ec den närmast under statinschefen ydande rekrytermg~ff ce ren sm centrapunkt ch med rekryteringsamibuden ch arbetsförmedingsanstaterna i periferien är systemet i strt uppbyggt. Under det att rekryteringsfficeren numera fran s1tt sknvbrd sköter sin befattning, skedde rekryteringen eer den s. k. värvningen på ett mycket hårdhäntare sätt förr i tiden. Så sent sm i»kng. Maj:ts Nådiga Stadga m. värfvning ch manskaps egande ti krigstjenst av den 7 Apri 180,, stadgades b. a >> A värfning bör ske utan tvång eer ist.--_, 14. >> Varder någn anvärfd ti krigstjenst, då han bevi'sig-en är av starka drycker överastad; gånge sik värfning åter,*) därest ej den anvärfvde, sedan han bifvit nyckter, värfvningen gdkänner. Lfvar Värfvare åt kar sm anvärrfves större förm.ner i tjensten, än Författningarne medgifva, ch i så mått genm riktig uppgift föreder hnm ti värfvning; bifve ck den gi ansedd, ch Värfvaren straffes för svikigt fö-rhåande, sm. h är framdees urskijes. >> *) Förr ansågs värfvning agig när värfvning tgs gdviigt, nyckter eer drucken; Kng. Res. een 18 Aug. 1731, 1.»Djerfves någn bära hugg ch sag å Officer eer annan Wår Embetsman, den der med Wår Fu magt försede eer med hnm i ika värdighet är, då han i värfvningsärencer stade finnes, eer häm nas derföre å hnm; hafve förvärkat if sit. Dräper han hnm; miste ck fö-rut högra handen. Hörer eer undsäger någn hnm smädeiga rd; böte sextn riksdaer trettitvå skiingar, der mera ti tretitre rikseaer sextn skiingar, sm brttet är ti, ch göre avbön. Gå de rd å h eder ch ära; pikte dubbet ch miste äran >> 31.,, Värfvare må ej ösgifva, brtbyta, eer på någn annan öfveråta ti krigstjenst dömd kar. Gör det Officer eer Under-Officer; varde degraderad på tre månader; ch den av Manskapet straffes med tre hvarf gatupp Värfver någn sm certi ej rättighet eger; förfae värfvningen, m den kandrad bifver. >> Av vanstående framgår att rekryteringen frdntdags skedde på ett het annat sätt än i våra dagar. Emeertid måste tagas i betraktande, att vårt and förr i tiden så gtt sm atid åg i krig. Värvningen ti fttan eer armen skedde atså i frän1sta rummet för att 6kaffa fk ti een 'ena krigstjänsten, varför värvarna måste givas större rättigheter ch friheter i sitt ka. Dessutm bestd rekryterna då för tiden ti str de av tviveaktiga eement, vika fta vr de enda, sm vr viiga att enrera sig. Nu för tiden äger däremt en mycket nggrann garing rum just för att förhindra dåiga eement att kmma in vid krigsmakten. Ett tydigt bevis på een gda standarden hs nutidens rekryter är, att endast ett fåta av de sökande är arbetsösa. Det stra fertaet innehar patser å kntr, i verkstäder, i antbruket. s. v. Då därti kmmer att yngingarna samtidigt är mycket väkädda, trde någn anmärkning emt rekrytmate riaets kvaitet icke kunna göras. Sm förut nämnts edes rekryteringsarbetet av rekryte-

12 -5- ringsfficeren jämte en under hnm städ rekryteringsunderfficer. Såsm mnbud för rekryteringsfficeren tjänstgöra i Stckhm eer andsrten av statinschefen förrdnade rekryh ringsmbud, vika för varje antagen rekryt erhåa ett vi s~t arvde, f. n. 0 krnr. Förutm dessa mbud stå även arbetsförmedingsanstaterna i riket ti förfgande givetvis utan någn ersättning. Centraa civianstäningsbyrån i Stckhm detg äve11 uneer ett par år direkt i rekryteringsarbetet men är så nunh ra icke faet. Vissa uppgifter angående rekryteringen insän das emeertid atjämt ti nämnda byrå, sm b. a. för statistik över rekryteringen ti samtiga försvarsgrenar. Underfficerare, underbefä eer pismän vid fttans piskår kunna även träffa avta m anstä'ning av manskap för een örgsstatin, de tihöra. Omkring två månader före antagningen av nya rekryter erhåer rekryteringsfficeren av kmpanicheferna uppgift pa, huru många rekryter sm ska antagas inm ika yrkesgrenar. Genm en i rekrytering-sfficerens expeditin befint i;~ rekryteringstava, viken sträcker sig över ett het år ch upptager samtiga antagna, antaet vakanser, antaet övertaiga. antaet krttidsanstäda m. m., ch viken tava dagigen rättas, har rekryteringsfficeren atid framför sig en kar ch överskådig bid av stäningen inm sjönwnskåren. Sedan atså dessa uppgifter inkmmit, degivas de samti ga mbud jämte arbetsförmecingsanstater. Samtidigt medsändas övriga nödiga uppysningar, banketter m. m. Ytter igare påtryckningar ti nrbuden uneer rekryteringsarbetets frtgång är även av nöden, då :msökningshandingarnas ::~.nt a därti giver anedning. Ungefär samtidigt med att mbuden meddeas, verkstä e~ annnsering i h ärför ämpade annnsrgan. Annnseringen har dck först under år 1936 måst tigripas för att få ti räckigt med ansökningshandingar. Ar 1937 har annnseringen bedrivits i reativt str skaa ch har visat sig mycket effektiv. Så snart rekryteringsfficeren kan överbicka antaet man, sm kmma att inkaas för prövning, meddeas detta anta ti Förste äkaren, kascrnbcfähavaren, skchefen ch kmpanicheferna, så att fö11ber cdeser hinna vidtagas för äkarundersökningar, prövnin~ar förä O' -n in" u ' ;:-,;:-, b Förfrågningar rörande rekrytering inkmma så gtt sm varje dag, men kncentreras givetvis ti månaderna närmast före respektive antagning. Ansökningsbanketter jämte brschyrer utskickas ti aa sm förfrågat sig angående anstäningsmöjigheter, varefter ansö,mingshandingarna efter någn tid inkmma ti rekrytedngsfficcrcn, ifyda >> efter förmåga» samt åtföjda av de övriga uppgifter ch handingar, vika enigt utfärdade föfattningar ch föreskrifter.ska insändas. Tyvärr förckn1jner atför fta att handingarna icke är fuständiga i ett eer annat avseende, trts a tt vid banketternas översändande tydiga föreskrifter bifgas rörande banketternas ifyande m. m. Ett icke betydigt arbete nåste nedäggas på skriftväxing med dc sökande.på crrund härav t> Band ansökningshandingarna tidrager sig det förber ed~nde avtaet, äkarintyget samt strafföshetsintyget särskit intresse. På det förberedande avtaet ska een sökande ancriva ti viken yrkesgren han h est vi söka samt ti viken yr~esgren han i andra rumct önskar kmma. Fördeen med detta system är ju dubbe, i det att både mannen sm söker ch de rekryterande myndigheterna ättare kunna kmma ti ett för båda parterna tifredsstäande resutat. Läkarintygen, vika endast erfrdras för dem sm b utanför >> Str-Stckwn», innehåa fta srgiga avsöjanden beträffande vår svenska ungdms tandbestånc. Trts att fera tänder saknas ch kan,;ke ika många är defekta, är det emeertid ytterst säan sm vederbörande äkare, sm utfärdat in-

13 -54- tyget, ansett att nedsatt tuggförmåga föreegal Samtiga sökande måste före antagningen åta sanera sin mun, därest tändernas beskaffenhet därti givit anedning. De festa underkasta sig denna extra kstnad för att kunna kmma ifråga för antagning. För att förebygga ett atför strt anta sökande med dåiga tänder meddeas samtiga vid gjrd fö r frågan, att tänderna måste vara i fugtt -skick. Förseeser mt vägtrafikstadgan framskymta at mer ch mer i strafföshetsintygen, men trde mest ber på trafikens intensifiering ch den i sambaud därmed stående haussen pa cykemarknaden. Någn hänsyn ti dyika förseeser kan givetvis icke tagas, försåvitt icke faen är av svårare beskaffenhet. Sedan ansökningshandingarna genmgåtts, avskijas de sm enigt sk betyg eer i övrigt icke anses kunna fya in trädesfrdringarna ch återsändas ti de sökande. Beträffande skbetygen har erfarenheten givit vid handen, att fkskärarna ute på andsbygden är betydigt givmidare vid betygssättningen än städernas fkskärare. På varje ansökningshanding sätter rekryteringsfficeren ett betyg, bedömt efter handingarnas utseende, varefter desamma remitteras ti kmpanicheferna för ytterigare granskning. Viktigt är att antaet sökande fördear sig så jämnt sm möj'liat över antaet patser, sm ska besättas inm de ika yrkesgrenarna. Att svårigheter härvidag mången gang ypp a sig är sjävfaet, särskit med hänsyn ti att fertaet söka ti edare ch fta icke önska anstäning i någn annan yrkesgren. En rätt bedriven annnsering kan dck i ganska h ög grad förminska dessa svårigheter. Ti den prövning, sm äger rum de sista 8 a 10 dagarna före anstäningsdagen, inkaas mean två ch tre gånger det anta rekryter, sm ska antagas. Avgångsprcenten är nämigen så pass str vid prövningen, att det är nödvändigt ah inkaa så många sm möjigt. Därest ett större anta skue biva gdkänt vid prven än sm erfrdras för vakansernas fyande, håas de övertaiga i reserv för överrekrytering e er för eventue anstäning vid nästa rekrytering. Mean sexti h sjutti yngingar inkaas såunda vara nnan dag. På två dagar beräknas nämigen de festa vara kara med sina prv ch skue en de efteriggare finnas p:1 tredje dagen, inkräktar ick e detta nämnvärt på rekryteringens gång.. Ofta st draggar äkarundersökningen någt efter, he Tende på een ånga tid sm åtgår för varje mans undersökning. Prgrammet för en sådan tvådagarsperid ser ungefärigen ut enigt föjande: Första dagen K. 0\) Inteigensprv A Läkarundersökning av 5 n1an. )) Inteigensprv B. )) Läkarundersökning av 8 man. Andra dagen K Gymnastik prv Raciprv. )) Läkarundersökning av 6 man. )) D: av 7 n1an. )) D: av 3 n1an. )) D: av 6 1nan. Läkarundersökningen k första dagen göres m ed uem, sm avsutat sina inteigansprv före föreskriven id -ch bivit gdkända i.desamma. I övrigt har uneer dessa två dagar äkarundersökning verkstäts med 35 man av 64 inkaade. Högst ett tita bruka emeertid kvarstå ti un cersökning tredje dagen. Övriga icke äkarundersökta hava n ämigen redan underkänts vid inteigensprövningen ch h emskickats. Inteigensprövningen måste atså. äggas före övriga uneersökningar h prv, för att redan från början m indre gda sökande ska kunna avskijas. Secan samtiga prv är genmgångna, skrives kntrakt med de gdkända, :under, det att icke gdkända hemsändas.

14 -56- Inteigensprvet innebär, att den sökande får sig föreagt att skriftigen besvara vissa frågr i ett häfte. För att prövningen icke ska bi för ansträngande, är densamma uppdead i två etapper. Först prövas nwd. en s. k. A-test ch efter cirka två timmars paus med B-testen. Enigt en pintberäk ningstabe får man fram ett visst ta för varje man, angivande hans inteigensnivå. Efter en särskid kassatinsskaa, graderad från ti 4, sker kassatinen av de prövade. Efter denna kassatinsskaa givas dc prövade en siffra från O ti ch med 5 varvid O gives de sökande, sm ej kanunit upp ti kassatinssiffra enigt skaan samt 5 gives ti dem sm igga över 4. För enkehetens sku knnner i det föjande rdet >> betyg» att användas för siffrrna O ti 5 enigt van. I amänhet anses de, sm ej kanunit upp ti»betyget» 3, sm underkända, men vid knapp tigång på sökande ti vissa yrkesgrenar, antagas även >> tvån. Gymna'stikprvet försiggår med cirka 5 man åt gången, vika het nakna få träda inför gymnastikfficeren, sm myc ket nggranu granskar varje man ch företager undersök ningar enigt ett särskit uppgjrt prgram. Vissa defekter å yngingarna hava i ett par fa upptäckts vid gymnastikprvet trts att yngingarna förut gdkänts vid äkarundersökning. Läkarundersökningen rsakar fta ett rätt strt manfa. Sm förut nämnts, stupa de festa på dåig tuggförmåga. Hjärtåkmmr ät'o även fta föi'ekmmande varjämte hudsjukdmar, dåig synskärpa m. m. utgöra hinder för vederbörande att vinna anstäning. Yngingar, sm söka ti ubåtsmatrser eer ubåtsedare, genmgå den ytterigare äkarundersökning, sm. erfrdras för tjänstgöring å ubåt, varjämte i de festa fa även kckar ch trpedhantverkare före antagningen ubåtsundersökas. Radiprven utföras på radiskan på örgsvarvet under överinseende av radifficeren I princip utföras dessa prv enigt nedanstående: En dag m ungefär två förmiddags- ch två eftermiddagstimmar erfrdras. Under förmiddagen inäres under mkring 30 minuter med hjäp av hörsen mrsetecknen k, m, r, s ch v. Därefter påbörjas en tränings- ch betygsserie, varvid takten succesivt höjes. Resutaten uträknas såunda, att för varje man ch serie uträknas antaet rätt magna bkstäver, varefter i prcent uttryckes huru många av dem, vika undergå prövning, sm är sämre än vederbörande. Om fera man samas m samma anta rätt mttagna bkstäver inm vissa serier, anses varje man i en dyik grupp vara bättre än hava antaet i gruppen ingående man. För varje serie bestämmes med edning av resutatet en kefficient. För varje man ch serie mutipiceras prcentsiffran med keficienten, varefter resutatet för de ika serierna hpsummeras ch de prövade erhåa ett jämföreseta. De utav de sökande, sm hava högsta jämföreseta, antagas. Lägre jämföreseta än 400 bör icke gdkännas. Före radiprvet utrönes de sökandes färdighet i skrivning m. m. varjämte särskida prv tagas med sökande, sm redan besitter viss färdighet i radisignaering. Antagningen verkstäes sedan samtiga prv är kara. För att antagas frdras b. a. att vid anstäningstidens början hava fyt 17 men ej 6 år. Om sökanden förut varit anstäd vid sjömanskårens däcksavdening ch därunder bivit utbi1dad ti. kass sjöman eer m han såsm sökande ti eknmi-, maskin- eer hantverksavdeningarna styrker sig hava förvärvat erfrderig yrkesskickighet, kan han antagas före uppnådda 3 år. Antagningen sker i amänhet ti 3. kass sjöman. I>ärt>st sökanden förut varit anstäd vid sjömanskårens däcksavdening ch söker ti samma avdening, kan dck avvikese härifrån göras, m den sökande frtfarande innehar erfrderig

15 - 58- yrkesskickighet. Vid eknmi-, maskin- ch hantverksaydeningarna kan även särskid yrkesskickighet föraneda antagning ti högre sjömanskass. Såsm rege sker antagning atså ti 3. kass sjöman ch därest någn innehar erfrderig yrkesskickighet antages han ti. eventuet 1. kass sjöman. Antagningsådern håer sig i genmsnitt ti år. Fördeningen på de ika yrkesgrenarna vid antagningen bir fta ganska besvärig på grund av bristen på tiräckigt anta sökande ti vissa yrkesgrenar. Tack vare en viss tveksamhet hs de sökande sjäva, vika ju fta ej ha någn närmare kännedm m tjänsten vid fttan, kan man dck ti aas båtnad kmma ti ett gtt resutat. Rörande beräkning av extra tjänstetid finnes föjande bestämt beträffande a) manskap vid fttan, sm före vinnande av anstäning genm kntrakt varit inmönstrat ti s.iöfart i minst tv månader: hävten av den tid, vederbörande varit inmönstrad ti sjöfart, dck högst åtta månader, må beräknas såsm ext r ~t tjänste tid; b) manskap sm vid antagning i bestining såsm menig hänföds ti högre t(änstbarhetskass än den ägsta: enigt vederbörande chefs bedömande må den, sm antages ti. kass sjöman tigdräknas högst adertn månader ch den sm antages ti 1. kass sjöman, högst trettisex månader. Chefen för Stckhms ör1gsstatin har därjämte bestämt föjande: Utöver vad sm finnes föreskrivet i SFS 60/8 14 kap. angående berii'kning av extra tjänstetid för manskap vid marinen, ska nedanstående nrmer tjäna ti edning vid antagning av rekryter Kategri Tjänstetid Sjömanskass Lönekass ) f d stamanstäda vid 1/3 av tjänste- en!. SFS 18/31 i ansutning ti annan gren av för- tiden) 4 mm. 4 erhåen tjäsvarsväsendet stetid ) f d värnpiktig vid fttan, viken söker ti a) sa::nrna yrkesgren hea värnpiktsi viken han fu- tiden gjrt sin värnpikt b) annan yrkesgren /3 av värnän den i viken piktstiden han fugjrt sin värnpikt 3) fd värnpiktig vid 1/3 av värn annan gren av för- piktstiden 1 svarsväsendet * En sammanfattning av resutaten av de ika rekryteringarna åren *) återfinnes härnedan, huvudsakigen i tabefrm. I vissa avseenden är tabeerna rörande Kars. k vna örgsstatin avvikande från de rörande Stckhms örgsstatin ch i vassa fa saknas het de förra berende på att statistiskt materia saknats för tabeernas utarbetande. Denna ägenhet ur jämföresesynpunkt örgsstatinerna emean har dck icke kunnat undvikas. Tabe I utvisande antaet inkmna ansökningshandingar m. m. År Stckhm:s örgsstatin. Gdk~nda an- Summa Inkmna Icke gdk~nda söknings hand- Ofuständiga gdkända ansöknings~ ans-öknings- ingar kvar. ansöknings- ansöknings handingar handingar ti nästa handingar handingar rekrytering O O H *) 1934 endast nvemberrekryteringen nvemberrekry teringen ej medräknad.

16 -60- Karskrna örgsstatin. Icke gdkända. Sumnut Inkmna gdkända År ansöknings- ansöh:nings- ansöj<ningshandingar handingar handingar *) Tabe II *) Därav 843 vid febr. -/ utvi sande resuta t vid inträdesprövningarna. S tckhjns örgsstatin. Inkaade Kass. vid Kass. vid Av sökande Gdkända År prövning prv undersöm. rekryteringen återtagna Antagna för inteigens- äk aransök n.- handingar men ej antagna rekryter Anta Anta 0 / Anta 0 / Anta 0 / Anta 0 / Anta jo/" Karskrna örgsstatin. Inkaade Kass. vid Kass. vid Av sökande Gdkända för i nteigens-!!.kar- ä tertagna men ej Antagna År prövning prv uudersökn. ansökn.- antagna rekryter handingar Anta Ante 0 / Anta 0 / Anta "/ Anta 0 / Anta "j Av tabeerna för Stckhms örgsstatin framgår b. a. ntt den ägsta kassatinsprcenten vid inteigensprven var år 1937, men vr frdringarna detta år någt mindre, viket även inverkat på antagningsprcenten. H rlde fut sarmua bedömningsgrunder tiämpats även 1937 hade antagningsprcenten sjunkit ti 41, viket är mycket nära genmsnittspro centtaet 39. Kassatinen vid äkarundersökningarna har ikaedes vid Stckhms örgsstatin varierat m ean 1 ch 6 %. I ge nmsnitt trde man få räkna med en kassainsprcent av cirka 10 %. Gdkända, men ej antagna sökande ha håits sm reserv eer hänvisas ti den andra örgss ta tinen. Beträffande Karskrna örgsstatin framgår av tabe II att år 1935 ingen man kasserades vid inteigensprvet ch att högsta kassatinsprcenten är 8 %. Detta tyder på att freringarna vid prven icke varit så stränga sm vid Stckhm<> örgsstatin, viket även framgår av tabe VII ängre fram. Kassatinsprcenten vid äkarundersökningarna igger genmgående över prcenten i Stckhm ch trde endast b er på att Karskrna erhåer sämre rekrytmateriel Av tabe III framgår a tt beträffande Stckhms örgsstatin det största antaet rekryter anstäts direkt genm rekryteringsf~ficeren. För Karskrnas vidkmmande spea rekryteringsmbuden en betydande r, viket framgår av tabeen här nedan. Detta understryker vikten av en gd rganisa tin med många rekry teringsmbud I 5 I Anm. Prcenttaet uträknat på antaet inkaade iör prö,vning.

17 Anstäningen förmedad genm Rekryteringsfficeren... Rekryteringsm buden... Arbetsförmedingsanstater... Underfficerare ch underbefä Centraa civianstänings byrån Anstäningen förmedad genm - 6- Tabe III. Stckhms örgsstatin Karskrna örgsstatin. Rekr.-ff. + u ch under- 113 befä Rekryteringsmbuden Arbetsförmedingsanstater Centraa civianstänings by- ran Rekrytering genm förmeding av F örsvarsvasene e A.nm. civianstäningsbyrå upphö-rt under \ ts centraa Kassatinsrsakerna vid äkarundersökningarna ha varit många. Sm förut framhåits har tandrötan ch tandbristen givit upphv ti den största kassatinen, viket även framgår av tabe IV. Sjukdm Tandröta Tandbrist ' Hjärtsjukdm Defekt färgsinne.... Svag synskärpa.... Vindögd N edsatt hörse Örnsjukdm.... H udsjukdm Njursjukdm Neurs Körte-tbc Ledgångs-tbc.... Lungsjukdm.... Lungsäcksinfammatin.... Luftrörskatarr.... Kärkramp Äggvita Åderbråck.... Pungbråck Vattenbråck i pungen P ungåderbråck.... Vattenbråck.... Phimsis.... Pattft.... Ftsvett Nagetrång.... Defrmering av tårna.... Ryggradsdefrmering.... Svag krppsknst Tabe IV. Stckhms örgsstatin Anta kasserade

18 -64 - Tabe V. utvisande de antagnas åder vid anstäningen Åder Stckhms örgsstatin t H Tabe VI. anta per {u. utvisande de antagnas föregående skutbidning. Sackhms örgsstatin. Skutbidning Reaskexamen kassigt ärverk 8 4 Teknisk ska Fkhögska Kmmuna meanska... 3 Yrkesska ~ 3 Fkska Av tabe VI framgår att drygt 10 % av de antagna avagt reaskexamen före inträdet vid fttan. I de festa fa h a va dessa antagits såsm radimatrser Resutatet vid inteigensprven tidrager sig givetvis det s törsta intresset. Inteigensbestskarna är utarbetade av prfessrn i Upsaa RudLf Anderberg i samarbete med marin.staben. Prven är i viss utsträckning tirättaagda med hän syn ti den bivande tjänsten vid fttan. I sina råd ch anvisningar för testskaans användande framhåer ckså pr Jessr Anderberg >> att prven är antagningsprv i den bemärkesen, at man med deras hjäp kan faststäa, huruvida en.anstäningssökande har den inteigens ch snabbhet, sm en rekryt måste besitta för att tifredsstäande kunna uppfya dc frdringar tjänsten stäer på hnm. >> Den svenska amånheten trde hysa en viss skepsis gentemt inteigensmetder av ifrågavarande art. Fi. kand. vvihem Sjöstrand har emeertid i en artike med titen».~r inteigensmetderna humbug? >> i Dagens Nyheter av een 0 augusti 1937 på ett mycket karäggande sätt behandat frågan rörande inteigensprövningarna vid fttan ch statens järnvägar samt frågan m deras vara eer icke vara. Resutaten av inteigensprven uneer åren framgår av tabe VII.»Betyget» 5 är enigt föregående det bästa betyget, varefter inteigensen sjunker med skaan. i»betyg Tabe VII. Stckhms örgsstatin Anta 0 / Anta 0 / Anta 0 / Anta j G 5 G Anm. DPt stra arrtad >>h-{t n> 1837 berr på att fråringarna cå Yr någt sänkta. Aa utm t'n antgs ti matrskmpaniet Tidskrift i Sjöviisendet. 7

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt.

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet. ID-nummer: Ditt svar är anonymt och behandlas konfidentiellt. Ort. datum Frågr m andstingets/reginens habiiteringsverksamhet Hej! Er famij har under det senaste året haft kntakt med barn- ch ungdmshabiiteringen. För att vi ska kunna utvecka verksamheten är det viktigt

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1962 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars 1962. (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft.

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft. Nyårsdagen 2013 Vi får en chans till. Det är slutsatsen jag drar av evangelietexten vi läste. Jag får en chans till. Du får en chans till. Brålanda församling får en chans till. Sverige får en chans till.

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

Riktlinjer för Lex Sarah

Riktlinjer för Lex Sarah 2012-03-16 Sida 1 Riktlinjer för Lex Sarah Enligt SL 14 kap 2 ch LSS 24 a ska var ch en sm fullgör uppgifter inm scialtjänsten eller LSS medverka till att den verksamhet sm bedrivs ch de insatser sm genmförs

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikae Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R561 4 Anta sidr 1{3) Underag ti prjektbesut Prjektnamn: P r j ek tägare: År ch m ånad för prjektstart: 2015-01 År ch månad för prjektavsut: 2016-12

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Så spelar vi 5-mannafotboll

Så spelar vi 5-mannafotboll Så spelar vi 5-mannaftbll 5-manna utmhus ch inmhus skall lära våra barn att spela ftbll på ett lekfullt sätt med mycket bllkntakt. Den ska genmföras enkelt ch psitivt. 5-manna är ftbll på barnens villkr.

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Targeting KLICKER- TRANING Text: Cecilie Kste l & Mrten Egtvedt Targeting

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO 'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar

Läs mer

Upphovsrättsliga frågor kring Plattform för internetbaserade tjänster för stöd och behandling

Upphovsrättsliga frågor kring Plattform för internetbaserade tjänster för stöd och behandling Upphvsrättsliga frågr kring Plattfrm för internetbaserade tjänster för stöd ch behandling Seminarium, Sveriges kmmuner ch landsting 2014-08-26, Vår Gård, Saltsjöbaden Jhan Kahn 2 Vem är jag? Advkat Verksam

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

,z*-. @@;... a*a 6.,?>.?

,z*-. @@;... a*a 6.,?>.? TöREBODA KOMMUN Kmmunfumäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOIL Sammanträdesdatum 2015-06-15 Sida 94 Pats ch tid Kmmunhuset, måndag 15 juni 2015, k. 18.00-20.05 Besutande Lars-Åke Bergman (S) 56-63 ch 65-73, Bengt

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna.

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna. Prtkll fört vid årsstämma med aktieägarna i Pract IT Grup AB (publ), rg nr 556494-3446, den 5 april 2006 i Kista Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande av antal aktier ch röster för envar

Läs mer

OMRÅDET VÄGARNA. Styrelsen har konstaterat att vildsvinen återigen bökar runt i våra trädgårdar och på föreningens marker.

OMRÅDET VÄGARNA. Styrelsen har konstaterat att vildsvinen återigen bökar runt i våra trädgårdar och på föreningens marker. ETT ÅR ATT MINNAS Oavsett vad året har bjudit på finns det många minnen sm vi kan plcka fram ch njuta av under vinters mörka dagar. Det behöver inte alltid vara de stra händelserna sm skapar de bästa minnena.

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1948 105 Fartygens artieri bestyckning. Nuäge ch närmaste utveckingstendenser. Av kmmendörkaptenen Sigurd Lagerman. VIed et fartygs aricribcsyckning i vidsträedare bemärkese

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Arsredovisning Kalmar Läns Musikstiftelse

Arsredovisning Kalmar Läns Musikstiftelse Arsredvisning Kalmar Läns Musikstiftelse Räkenskapsår 2014-01-01-2014-12-31 1 (11) Arsredvisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 styrelsen för Kalmar Läns Musikstiftelse avger härmed följande

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning Dagens frågor Det norska vaet Stortingsvaet i Norge äger rum en vecka före det svenska riksdagsvaet, och det är ovisst hur det kommer att utfaa. Kan den knappa borgeriga majoriteten bestå? Arbeiderpartiet

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011 1 (18) BESLUT 2011-02-16 Dnr SU 40-0346-11 Dk 2 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2011 INNEHÅLL 1 Beslut... 2 2 Inledning...

Läs mer

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Kylvätska, tappa ur och fylla på Kyväska, appa ur och fya på Nödvändiga speciaverkyg, konro- och mäinsrumen sam hjäpmede Adaper för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/8- Rör för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/10- Uppsamingskär för

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer