TIDSIZRIFT I 5JÖVÅ.SENDET 1771 HED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

Transkript

1 TIDSIZRIFT I 5JÖVÅ.SENDET 1771 HED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N: r

2 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRST A UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO Redaktör ch ansvarig utgivare: Kmmendör B. GRANATH, Wmar Yxkusgatan 40, Stckhm, teefn 08/ Tidskrift i Sjöväsendes ch Kung. Örgsmannasäskapets pstadress: Bx Stckhm. Annnser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdssätten 92, Stckhm, teefn 08/ Tidskrift i Sjöväsendet utkmmer med 4-6 häften per år. Prenumeratinspris 25 krnr per år, i utandet 30 krnr. Prenumeratin sker enkast genm att avgiften insätts på pstgirknt Inbetaningskrt utsänds med första häftet årigen. Införda artikar, recensiner dy hnreras med c:a 35 krnr per sida. För införd artike, sm av KÖS anses särskit förtjänt, kan författaren beönas med säskapets medaj ch/eer penningpris. Bestämmeser för Kung. Örgsmannasäskapets tävingsskrifter återfinns i häftena nr ch 4. TIDSKRIFT SJÖVÄSENDET 145 årgången 2 häftet INNEHÅLL Meddeanden Åtgärder för att minska underhåskstnaderna för underhået av marinens materie Av NILS DELLGREN Fkre ti sjöss Av EBBE SCHÖN Marin äkemedesförsörjning förr chnu-en expse Av HANS GÖSTA SKOGLUND Mathias Hedenström-Rysk parfrskare av svensk härkmst Av HARRY ENGSTRÖM Ny marin edningsrganisatin i krig Av STEN SVEDLUND Ledningsrganisatin ch bastjänst Av SUNE BIRKE Litteratur m m ISSN Särtryck av införda artikar kan bestäas hs huvudredaktören inm en månad efter utgivningsdagen. Meddeanden från Kung Örgsmannasäskapet Nr Ordinarie sammanträde i Stckhm den 12 januari 1982 (U tdrag ur prtk) 1. Meddeade rdföranden att sedan föregående samm anträde hedersedamten Erik af Kint ch krrespnderande edamten Sten Rydström avidit. Ordföranden yste frid över deras minne. 2. Vades edamten Jack Wibring ti föredragande i vetenskapsgrenen "'Handvapen, artieri- ch rbtteknik. Trpedteknik. Minteknik" för år Ledamten Nis Svahn föredrg ett utdrag ur si n årsberättese i vetenskapsgrenen " Krigsfartygs knstruktin. Maskin- ch eektrteknik. Teeteknik" för år 1980/81 med titen " Lätta ytattackenheter- nuäge ch utveckingstendenser". Stckhm den 19 februari 1982 Per /nsuander sekreterare 55

3 Nr 2/1982. Ordinarie sammanträde i Stckhm den 16 februari 1982 (Utdrag ur prtk). Sammanträdet hös i närvar av 88 edamöter samt särskit inbjudna gäster från riksdag, departement ch massmedia. 2. Överämnade rdföranden Säskapets gudmedaj ti hedersedamten Stig H:sn-Ericsn. 3. Hedersedamten Per Rudberg hö i egenskap av chef för marinen ett anförande med titen " Marinen i fred ch neutraitet. - Fyer vi fkrättens krav?". Stckhm den 31 mars 1982 Per nsuander sekreterare Ändringar inm redaktinen Den redaktinea edningen för Tidskrift i sjöväsendet ändrades fr m årsskiftet Redaktören, krrespnderande edamten Berti Åhund, ämnade sin befattning i ch med att han sett nr 4/1981 gått i tryck. I åtta år har han svarat för den redaktinea edningen av tidskriften. Med säker stikänsa ch höga krav på författarna har han granskat ch bearbetat det många gånger besväriga råmateriaet ch ur detta redigerat en trevig tidskrift. Kung Örgsmannasäskapet framför ett varmt tack ti Berti Åhund för hans insatser. Ny redaktör fr m nr 1/1982 är edamten B Granath. Kung Örgsmannasäskapet önskar hnm ycka ti! Nr 3/1982. Ordinarie sammanträde i Karskrna den 11 mars 1982 (Utdrag ur prtk). Vades edamten Rf Öhman ti föredragande i vetenskapsgrenen "Underhåstjänst ch förvatning. Häs- ch sjukvård med navamedicin" för år Anmäde sekreteraren föjande: - Säskapet har sm gåva från edamten Harry Engström fått emtta en bk på ryska m den ryske amiraen ch hydrgrafen Reineeke jämte översättning i kncept. - Styresen har ti edare av Säskapets presstjänst utsett edamten Cay Hmberg. - Vid den supe sm föjde efter det rdinarie sammanträdet i februari insamades kr 1.212:- genm herr Nis Arvid Arvidssns försrg såsm ett bidrag ti den s k Gåsefjärdskmmittens insaming ti ett ubåtsjaktfartyg, viket bepp redvisats insatt på härför avsett knt i Svenska Handesbanken. 3. Ledamten Hans-Gösta Skgund hö sitt inträdesanförande betitat " Marin äkemedesförsörjning förr ch nu - en expse". 4. rrespnderande edamten Kurt Edman hö sitt inträdesanförande betitat "Budgetrefrmer i Sverige ch deras tiämpning i försvaret- särskit marinen - under senare tid". ERNST NYMANS HERREKIPERING Etaberad 1890 Erbjuder at i unifrmer ch tibehör för Kung. Fttan Nis Jnassn Stckhm den 23 apri 1982 Per nsuander sekreterare Rnnebyg. 39 : Karskrna : Tfn

4 Ledamten NILS DELLGREN Atgärder för att minska kstnåderna för underhået av marinens materie Årsberättese inm vetenskapsgrenen "Underhåstjänst ch förvatning. Häs- ch sjukvård med navamedicin" för år Hyr dig ett bankfack, så sver du ugnare. ) skandinaviska Enskida Banken Åtgärder för att minska kstnaderna för underhået av marinens materie indeas i denna redgörese i des åtgärder i samband med nyanskaffning av materie, des åtgärder på redan anskaffad materie. Här redvisade åtgärder avser i första hand sådana av betydese sm enigt författarens mening ännu ej erhåit erfrderig förståese eer i tiräckig utsträckning beaktats inm svenska marinen ch av industrin. Åtgärder i samband med nyanskaffning avser i första hand sådan teknisk påverkan sm successivt minskar feutfaet på ny materie ch sm resuterar i snabb reparatin av fe ch rätt dimensinering (minimering) från början av erfrderiga underhåsresurser, dvs en sådan bättre underhåsberedning sm tiföritighetstekniken nu medger. Åtgärder på redan anskaffad materie innebär des att genm granskning av vårdåtgärder upptagna i materievårdsföreskrift kmma fram ti ett minsta tekniskt erfrderiga underhå ateftersm erfarenheter från materieen erhås, des minimering av (kstnaderna för) övriga underhåsresurser. Successiva påtagiga reduceringar av underhåskstnaderna kmmer att kunna göras med nya generatiner av materie des vid en mera systematisk tiämpning av tiföritighetstekniken vid anskaffning av a materie, des vid tiämpning av anskaffning ti ägsta ivstidskstnad istäet för ti ägsta anskaffningskstnad ateftersm erfarenheter vinns från att stäa, specificera ch föja upp driftsäkerhetskrav. En nära samverkan i dessa avseenden med industrin, dvs från everantörer av marinens materie inkusive byggnadsvarven, är därvid en nödvändig förutsättning. För evererad materie kan påtagiga kstnadsbesparingar göras genm en mera nggrann uppföjning än tidigare av b a ansatt förebyggande underhå (inkuderar tiståndskntrer). Ateftersm erfarenheter vinns bör successiv anpassning av underhåsföreskrifter ch övriga underhåsresurser ske mt ett tekniskt minsta erfrderiga materieunderhå sm är gdtagbart med hänsyn ti mb. tider ch materieberedskap i övrigt. Successiv kstnadsreducerande anpassning mt en minsta underhåsrganisatin sker f n sm en föjd av pågående rganisatinsutredningar. Möjigheten att från Ör!B överföra ytterigare underhåsuppgifter (verkstäande underhå) ti nya agrganisatiner i fttans fartygsförband med reduceringar av underhåsmede ch ökad tigängighet sm föjd, studeras ckså. Därvid prövas möjigheten att ägga över ansvaret för at underhå (edande underhå) av rus

5 tade stridsfartyg på fartygsförbanden med ytterigare medebesparingar ch på sikt ytterigare ökad tigängighet för fartygsförband ch fartyg sm föjd. Övriga underhåsresurser anpassas ti minsta tekniskt erfrderiga underhå ateftersm erfarenheter från underhået av ny materie framkmmer. En viktig resurs är därvid reservmaterie ch behvet av en samad resurs, reservdesenhet inm marin centra förvatning, för bättre behvsberäkning ch ratineare återförsörjning av reservmaterie. Behvet av infrmatinssystem för marinens reservmaterie anpassat ti övriga infrmatinssystem för förnödenheter inm försvaret i övrigt studeras även f n. Sutigen framhås betydesen av att ge marinens underhåsavdening inm Försvarets materieverk erfrderig persnakapacitet för den centraa styrningen av underhået av marinens materie med utgångspunkt b a i erfarenheterna från armens ch fygvapnets underhåsavdeningar. Inedning I mitt inträdesanförande infört i Tidskrift i Sjöväsendet nr 3, 1979 ingick föjande stycke: " Om vi betraktar aa underhåsaktiviteter under ett materiebjekts tikmst- ch nyttjandefaser iksm framtagning ch tiämpning av handingsreger av aa de sag för att förutse, panera, genmföra ch föja upp dessa aktiviteter såvä i fred sm krig, kan at sammanfattas under begreppet underhåsfunktinen. Vi kan på iknande sätt ange 'Verkstads- ch förrådsfunktinerna sm kan ses sm stödfunktiner ti underhåsfunktinen". Den intresserade äsaren kan inhämta mera fuständig infrmatin m innebörden av underhåsfunktinen i krig 60 ch fred i des TKG Grundsyn på materie/underhå, krigsmakten (preiminär), des TKG Fack Materie/underhå, marinen. Den senare trde ckså kunna anses vara preiminär, eftersm man ännu inte kunnat enas m en gemensam "Fackbeskrivning" inm försvarsmakten. Föreiggande årsberättese har emeertid indeats på teknisk grund för att underätta förståesen för rsakssammanhangen. Underhåsfunktinen ch åtgärder inm denna för att minska underhåskstnaderna har därvid kmmit att deas upp i åtgärder riktade mt des nyanskaffning, des redan anskaffad materie. Omskrivna åtgärder avses såunda påverka materieen i samband med dess tibivese (materieanskaffning för ca 700 mkr/år) ch dess åriga kstnader för materieunderhå (ca 300 mkr/år). Underhåskstnaderna utgörs därvid av ca 200 mkr från ednings- ch förbandsverksamheten (Löpande underhå, åriga översyner ch tisyner öner för persna i service ch kntrgrupper m m) ch ca 100 mkr från centrat vidtaget materieunderhå (generaöversyner, mdifieringsarbeten, haverier). Kstnaden för verkstadsfunktinen (sjävfinansierande) inm marinen utgörs av en större de (ca 40% eer ca 100 mkr) av underhåsmeden (jämte öner för verkstadspersnaen i centra instans) medan kstnaden för förrådsfunktinen inm marinen uppgår ti ca 70 mkr/år. Materieunderhåets tekniska indening ch begrepp Bid ch 2 ger en uppfattning m en i första hand teknisk indening av materieunderhåsfunktinen. En perativ prestatin uppnås inte enbart med ett mate- TEKNISK PRESTATION PRESTANDA OPERATIV PRESTATION SYsTEMEFFEKTIVITET Bid. Teknisk prestatin ch driftsäkerhet. r L DRIFTSÄKERHET FUNKTIONS- UNDERHÅLLS- SÄKERHET MÄSSIGHET TEKNISKA SYSTEMET Bid 2. Driftsäkerhet ch dess indening. DRIFTSÄKERHET TILLGÄNGLIGHET r----- UNDERHÅLLS SÄKERHET -, UH-SYSTEMET L. _J 61

6 riebjekts tekniska prestatin ex vis verifierad vid everansprv. Därutöver krävs driftsäkerhet, ch ett vanigt sätt att indea denna framgår av bid 2. Materieunderhå är en knsekvens av att fe inträffar på materie genm att den av ika skä går sönder, försits, försämras dy. När fe inträffar med viss sannikhet taar vi m FUNKTIONS SÄKERHET. Denna kan uttryckas i medetid mean fe (MTBF - Mean Time Between Faiure) eer fefrekvens (=1/MTBF). Möjighet finns att väja från början mera känd materie, rbust materie ch få en reativt åg fefrekvens eer att föja nyutveckad materie ch riskera hög fefrekvens. När fe inträffar uppstår frågan m UTIderhåsåtgärd - m UNDERHÅLLS MÄSSIGHET. Denna kan uttryckas i medetid för reparatin (MTTR - Mean Time T Repair). Underhåsmässigheten förbättras vid utfrmningg av materieen för snabb reparatin varvid reparatinstiden förkrtas ex vis genm förbättrad åtkmighet. För genmförande av reparatin ch andra underhåsåtgärder krävs underhåsresurser- sm ryms inm begreppet UNDERHÅLLSSÄKERHET- såsm - rganisatin - kaer - persna - utbidning - reservmaterie - utrustning - verktyg - pubikatiner Underhåssäkerheten kan uttryckas i medeväntetid på underhåsresurser (MLDT- Mean Lgistic Dwn Time). Ett mått på driftsäkerhet är tigängighet (A för Avaiabiity), sm kan uttryckas sm en funktin av funktins- 62 säkerhet, underhåsmässighet, ch underhåssäkerhet, A=f (Fsäk, Umäss, Usäk), exempevis För en viss given tigängighet kan atså en reativt hög fefrekvens (ågt MTBF-värde) mtverkas av ika förutsättningar för en snabb reparatin (ågt MTTR-värde) ch krt väntetid på underhåsresurser, ex vis gd tigång på reservmaterie (ågt MLDT -värde). Sedan knstruktinen av det tekniska systemet bivit åst kan tigängigheten påverkas endast genm ändringar i underhåssystemet, ex vis genm tigången på ch fördeningen av underhåsresurser ch snabbheten att sätta in dessa resurser. Definitiner: (enigt Sveriges Mekanförbunds pubikatin 76008). Funktinssäkerhet är materieens förmåga att fungera på avsett vis vid givna drift- ch mijöförhåanden ch förutsatt att specificerat förebyggande underhå utförs. Underhåsmässighet är materieens förmåga att kunna underhåas förutsatt att erfrderiga underhåsresurser finns tigängiga. Underhåssäkerhet är underhåsrganisatinens förmåga att kunna stäa ti förfgande de resurser sm erfrdras för underhåsåtgärd. Åtgärder riktade mt nyanskaffning. Tiföritighetsteknik. Histrik Beskrivningen van av indening ch begrepp härrör ursprungigen från en teknik - främst förknippad med underhåsberedning vid nyanskaffning - sm km att utveckas efter andra värdskriget med början i USA. Av bid 3 framgår de ursprungiga engeska begreppen. "Rehabiity Engineering" - eer tiföritighetsteknik sm det ti en början km att heta på svenska- tikm mkring 1950 i USA. Omkring 10 år senare avgränsades Reiabiity Engineering ti att mfatta enbart funktinssäkerhet ch myntades begreppet Maintainabiity eer Maintainabiity Engineering sm senare km att avgränsas ti enbart underhåsmässighet. Det svenska begreppet tiföritighet är numera en sammanfattande benämning för driftsäkerhet ch dess ika dear ch kan användas endast i amän betydese. FUNKTONSSÄKERHET- RELIABLITY UNDERHÅLLSMÄSSGHET- MAINTAINABILITY UNDERHÅLLSSÄKERHET-SUPPORT Bid 3. Engeska driftsäkerhetsbegrepp. Den nya tekniken km att användas för teematerie i första hand inm fygpan-, rbt- ch rymdindustrier. Under 60-taet började denna teknik användas för mekanisk materie där kraven på tiföritigheten var höga, i första hand inm kärnkraftsindustrin ch inm autmbiindustrin. Under 70-taet har tekniken i växande utsträckning börjat användas även i anskaffningen av örgsfartyg, främst i USA, b a för Spruancekassen (30 enheter med everans ). ka utrustningar ch apparater sm ingår i ett materiesystem, ex vis i ett fartyg, ti en början genm jämföre"ser med erfarenheter från ikartad materie, att med kännedm m hur ingående dear samverkar på ika sätt vid nyttjandet, beräkna den siffermässiga tigängigheten för hea materiesystemet ch dess ika defunktiner, att närmare studera framträdande svaga änkar ch nödigt starka änkar- sm en föjd b a av den SUPPORTABILITY Tiföritighetens innebörd Den reea innebörden av tiföritighetstekniken är i strt: att med början i ett så tidigt skede av anskaffningsprcessen sm möjigt ch därefter successivt i ett par steg med ökande grad av fördjupning siffermässigt bedöma ch förutse tiföritigheten hs de isiffermässiga beräkningen av tigängigheten - ch utföra sådana ändringar att en jämnstark knstruktin av materiesystemet erhås med ägre kstnader sm föjd, att studera fefrekvens ch fetyper på i materiesystemet ingående utrustningar ch apparater (speciet på svaga änkar) ch i samband därmed påverka materieen så att feutfaet minimeras ch åga reparatinstider uppnås, att med utgångspunkt i bedömda fefrekvenser m m på i materiesystemets ingående dear beräkna behv av underhå ch behv av utiderhåsresurser ch därmed även erhåa ett underag med erfrderig nggrannhet för ivstidskstnadsberäkning. Grundäggande för tiämpningen av tiföritighetstekniken är tigång ti fe- 63

7 a: f :J :J <( a: > I ö.i Q_ (j) a: :J I w a: w a: :J...J <( u. Q) u c Q) "O 'E en Q) ""O. E 8 :J Q) z a: (\i 2: Q) - ce c.s:? Q. Q_ <( c Q) E c e :;: c w Q) Q_ Q_ :J (i) 5:...J...J...J!" C (")!"> C\JOC u"icici COCO O CD(")!"> CD u"i...:ci!"> "<t C\JCOO!"J!"JCX) '<t C") O er) er) ) C\J OJOJ O "<t(") C\JQ)C") '<icci'<i C') >< ><>< u.u.cn CI:::::>::::> CJ<((j) data på i ett materiesystem ingående typer av utrustningar/apparater. Om fedata saknas kan sådana beräknas för utrustning/apparat genm kännedm m kända fedata på ingående knstruktinseement ex vis ika typer av ventier, rörkppingar, kvar, cyindrar. Med fedata avses i första hand uppgifter m fefrekvens för utrustning/ apparat eer ingående knstruktinseement ch uppgifter m på dessa förekmmande fetyper. Se biderna 4 ch 5 med exempe hämtade ur en amerikansk handbk. Marinens materieuppföjningssystem avser härvid ämna feinfrmatin m marinens utrustningar/apparater från utnyttjande i marin mijö medan feinfrmatin m knstruktinseement såunda kan erhåas från handböcker för eektrnisk resp mekanisk materie. PART TYPE Så snart ett eer fera aternativa system eer deras desystem med ingående utrustningar ch apparater identifierats kan ch bör dessa bi föremå för beräkning av tigängighet, identifiering av svaga ch starka änkar m m för att kmma fram ti specificerad driftsäkerhet, en jämnstark knstruktin ch erfrderigt bättre underag för bestämning av ivstidskstnaden. Här beskrivna aktiviteter ska i princip utföras av everantör med undereverantörer. Bestäaren ska i sin tur stäa krav på dessa i kntrakt ch specifikatin. Dessa krav ska sedan verifieras genm b a materieuppföjning. PART FAILURE MODE DISTRIBUTION FAILURE MODE GEAR BOXES LEAKING MATERIAL FAILURE BINDING GENERATORs WEAR CONTAMINATION DRIFT BEARING ELECTRICAL Bid 5. Exempe på fördening av fetyp er. FREOUENCY OF OCCURENCE IN PERCENT

8 Måsättningar vid genmförande av tiföritighetsteknisk underhåsberedning i samband med nyanskaffning Mera övergripande ch måinriktat underättar tiföritighetstekniken eer är denna en förutsättning b a för att kunna specificera, kmma fram ti ch verifiera krav på driftsäkerhet, att åstadkmma en jämnstark kstnadseffektiv knstruktin av ett materiesystem ch dess dear, att beräkna ch kmma fram ti ett materiesystems minsta ivstidskstnader ch jämförbara anbud från ika anbudsgivare, att åstadkmma att ett materiesystem sedan det tagits i bruk kmmer att störas i minsta möjiga utsträckning av förutsedda fe ch störningar, s k barnsjukdmar ch att, från generatin ti generatin, successivt minska feutfaet, att kunna beräkna ch tidigare förutse behvet av underhåsresurser med ökade förutsättningar för att dessa (ex vis underhåsdkumentatin) ska kunna evereras samtidigt med everansen av ett materiesystem. Driftsäkerhetskrav Driftsäkerhetskrav stäs idag av chefen för marinen i samverkan med huvudavdeningen för marinmaterie inm Försvarets Materieverk (FMV-M) genm b a dess underhåsavdening. Dessa utgörs av främst krav på tigäng-ighet med uppgifter m möjiga tider för genmförande av nödvändigt förebyggande ch avhjäpande underhå. Vissa förutsättningar anges, ex vis bedömda drifttider för ivstid, för övningsår, för krigsmånad. Med rätt genmförd underhåsberedning kan ch bör krav stäas på tigängigheten inte btt för ett materiesystems ika övergripande funktiner (funktinsmder såsm minsvepning, trpedanfa, spaning, eskrtering) utan även för viktiga ingående desystem. Dessa bör i möjig ch ämpig mfattning tas in i specifikatin ch kntrakt ch specificeras med garanti ex vis vad avser MTBF ch MTTR. Detta sker idag för viss eektrnikmaterie ch bör vidgas att ske jämvä för vissa viktiga desystem med ingående mekanisk materie i ex vis fartyg. Möjighet att vid behv åstadkmma högre tigängighet ch/ eer ägre resuterande underhåskstnader bör bi föremå för bnus för everantören genm särskida kntraktskausuer av "incentive"-typ. Tigängighetsberäkning går ti så, sm antytts tidigare, att efter det att fedata av typen MTBF åsatts utrustningar/ apparater dessa insätts ex vis för en ubåt i ett 100-ta materiebck. Med kännedm m hur dessa griper in i ubåtens ika övergripande funktinsmder, ex vis trpedanfa, minutäggning ch spaning beräknas tigängigheten i frm av sannikheten för att kunna genmföra ett eer en serie av uppdrag. Hänsyn tas härvid ti övriga städa driftsäkerhetskrav såsm att inträffade behv av underhå utförs på föreskrivna underhåsnivåer ch under tider tigängiga för materieunderhå. Genm att tigängigheten hs ett materiesystem i ika funktinsmetder kan siffermässigt beräknas, kan ckså siffermässiga krav stäas på denna i specifikatin ch kntrakt. Om i materiesystemet ingående utrustningar/apparater föjs upp under ämpig (garanti-) perid i materieuppföjningssystemet MARIS kan tigängigheten (MTBF) på dessa verifieras. Vidare kan då det verkiga feutfaet på utrustningar/apparater användas för beräkning ch verifikatin av tigängigheten på materiesystemets ika funktinsmder. Detta förfarande med siffermässig beräkning av tigängigheten för hea materiesystem med krav på att framta (prediktera) MTBF - m f värden på ingående materie ch att sedan under driftfasen verifi "!ra dessa är en grundäggande de av driftsäkerhetstekniken. Ett vä fungerande materieuppföjningssystem för b a detta ändamå är därvid en nödvändighet. Jämnstark kstnadseffektiv knstruktin Vid tigängighetsberäkning framträder svaga änkar- ch starka änkar - antingen det gäer enke jämförese mean uppgifter m MTBF på ingående utrustningar/apparater eer deras betydese för tigängigheten av hea (eer ika funktinsmder av) materiesystemet. En kedja är inte starkare än den svagaste änken varför det gäer att identifiera denna ch vidta åtgärd antingen genm dubbering av änken (införa s k redundans) eer att förstärka den. I det senare faet bör "femdsanays" (anays av förekmmande fetyper) resutera i byte ti annan apparat, mdifiering av apparat genm utbyte av de med hög fefrekvens ti sådan med ägre fefrekvens, byte av materia sv. Även identifierade nödigt starka änkar kan behöva bytas ut m biigare aternativ (apparat) med tiräckig (gdtagbar) fefrekvens finns att tigripa. Tigängighetsberäkning för karäggande av svaga ch starka änkar m m har utförts för patrubåt typ Hugin ch ubåt typ Näcken. Mdeer har framtagits ch mdifierats i steg. Arbetet med framtagning av fedata m m för ingående utrustningar/apparater har vid dessa första tiämpningar tagit ängre tid än förutsett varvid resutaten föreegat först i samband med everans av fartygsmaterieen med ringa påverkan sm föjd. Förutsättningar finns emeertid nu att betydigt tidigare än hittis utföra tigängighetsberäkningar, påverka framträdande svaga ch starka änkar m m för nya materiesystem ex vis ubåtar typ A 17, minsvepare, ersättning för tungt rörigt kustartieri för att åstadkmma att de får en mera jämnstark knstruktin med ågt feutfa ch därmed åga underhåskstnader redan vid everans. Minsta ivstidskstnad Behvet av att utgå ifrån en minsta ivstidskstnad vid anskaffning av ny materie inses at mer. Utgår man istäet, sm hittintis, ifrån anskaffningskstnaden kan- m ett bjekts anskaffningskstnad ensidigt pressas vid medesknapphet eer av en angeägen everantör- föjden bi att man tvingas dras med en atför str underhåskstnad genm åren. Detta bir speciet gynnsamt för materie med ång ivstid, t ex för örgsfartyg. Bid 6 visar förhåandet vid va av två aternativa anbud. Härav framgår att avvägning sker i första hand mean anskaffningskstnaden ch kstnaden för drift ch underhå under antagen ivstid. A v dessa bedömda kstnadsandear är underhåskstnaden den mest svårbestämda. Här van beskriven tiföritighetsteknik med krav på prediktering av feutfa på apparat m m ger sm resutat möjighet att med erfrderig nggrannhet beräkna kstnaderna för såvä förebyggande sm avhjäpande underhå under materieens ivstid samt kstnaderna för 66 67

9 r <C a: a:...ju.....ju i= (f) <( u.. (f) _J _J <( a: O z,..:. u.. 1- z u.. (f) (f) 1- ä: ::.::: z u.. u.. ttr <( ::.::: <(0 (f) ::O::::) a: z (f)c( w <( z z <(<( <( z 1- (f) w <( a: w _J u.. ::::) u.. <( ::::) ::.::: (/)(f) Z<( <( <(U.. ::.::: z I a: w z ::::) I z ::.::: i "'.::: "' "' "' --"' -;::: ;. :.::: - < s::.._ J: "' "" s:: 'tf "' "' "' s::,':1 s:: s:: '"' -s:: "<::! "' s:: "" s:: 'tf --"' "' s:: "<: -- c \...) O:::..._J CC)'- underhåsresurser härför - ch därmed ivstidskstnaden, Life Cyce Cst (LCC). Inm huvudavdeningen för marinmaterie används tiföritighetstekniken ti vissa dear i samverkan med vapench eektrnikindustrier. I samband härmed bestäms även LCC med erfrderig nggrannhet för större materiesystem _ För fartygsmaterieen har ett samarbete med byggnadsvarven för tiämpning av tiföritighetstekniken påbörjats. Livstidskstnadsberäkning vid fartygsanskaffning bedöms behöva utföras med större nggrannhet än hittis. Minimera feutfa på ny materie Erfarenheten visar att här redvisad tiföritighetsteknisk underhåsberedning ger, rätt utförd, str överensstämmese mean specificerad ch verifierad driftsäkerhet, mean förutsebart ch verkigt fe utfa. FELFREKVENs BE GYNNELSE PERIOD Bid 7. Badkarskurva. BÄSTPERIOD Bid 7 visar en förenkad kurva, s k "badkars kurva", över feutfa (fefrekvens) på ett materiebjekt under dess ivstid uppdeat på de tre tidsfaserna begynneseperid, bästperid ch sutperid. Omedebart efter everans uppträder nrmat ett anta förutsedda fe, s k "barnsjukdmar", sm successivt mdifieras brt ti reativt stra kstnader. En de av idag förekmmande "förutsebara" barnsjukdmar är dck möjiga att förutse i en mera systematisk, tiföritighetsteknisk underhåsberedning. Kan aa förutsebara fe genm en sådan underhåsberedning identifieras under prjekt- ch knstruktinsfaserna kmmer åtgärder samtidigt att kunna vidtas för att minimera feutfaet. Detta innebär des att feutfaet under "bästperiden" kan minska från generatin ti generatin, des att förutsebara barnsjuk- SLUTPERIOD TID 69

10 CJ) z w > w a: w u. 1- ::> _J CJ)> CJ)<( 0<.9 z a: a: w w u: 1- zo <( a: C) a: > z z CJ)0 ww. >CJLti (j) U. a: <C<( u.a:...j Z<( W'<( CD U. (J) a: ej z W O <C U: Ii= w a:z U. (J) Q > <( <.9 z a... z w <( '<( >...J z a: ::::! ::> -W t- CJ) _(j) <( >ta: <(w <( >I a:cj <( ::>...J CD -- (j) :J a: a: <C O u. CD 1- O...J <C:::! v z CJ) w > a: w u. _J w u. <( a: w () u. w a... CJ) <( z a... a... ::> = <( a:, u. - r <Ca: C) <( :::! "' ::: -'C -'C t? "'..::.-::; -.::: ::s 'C ;:.. "' 00 s:: ::: ::::: '<:.::: - "' ;:..... ::s i:: "' "' Q:) aq ::::1 ix) dmar under " bebynneseperiden" kan minimeras ch dyra mdifieringskstnader undvikas (bid 8). Kan fe utfaet genm nggrannare underhåsberedning förutses under ett tidigare skede av anskaffningsprcessen bir såunda ändringskstnaden ägre. I strt anses att ett fe sm kan förutses ch ändras under prjektskedet för krna kstar under knstruktinsskedet 10 krnr ch under tiverkningsskedet 000 krnr att ändra. Därti kmmer värdet av brtfa av dyrbar övningstid i fred, innan mdifiering kunnat utföras, ch ägre tigängighet på ny materie i krig. Merkstnaderna för en tiföritighetsteknisk underhåsberedning anses nrmat utgöra en mindre de av de ökade kstnader för mdifiering ch materieunderhå m m sm bir föjden utan sådan beredning. Strävan bör vara att specificerade driftsäkerhetskrav, ex vis på MTBF (feutfaet) på stridsviktig materie (viktiga desystem) bör garanteras av everantör ch verifieras genm materie uppföjning. Peridvis bör varje inträffat fe granskas av bestäaren ch everantören i samverkan ch återstående fe vid garantiperidens sut bi föremå för mdifiering på everantörens bekstnad. Leverantören kan därvid ha viss frihet att väja fe sm ska mdifieras brt för att garanterad tigängighet ska innehåas. Underhåsresurser Mde för att bestämma behvet av underhåsresurser visas i bid 9. Med utgångspunkt i av chefen för marinen faststäda taktisk-teknisk måsättning ch i prjekt identifierade utrustningar/apparater sammanstäs - (A) materieuppgifter (benämning, beteckning, anta, pris m m), - (B) driftuppgifter (drifttider/år m m), - (C) funktinssäkerhetsuppgifter (MTBF m m ), Av dessa bestäms (D) underhåsinterval Med edning av (E) underhåsmässighetsuppgifter (MTTR m m) ch (F) underhåssäkerhetsuppgifter (underhåsrganisatin, kaer, persna, utbidning, reservmaterie m m) bestäms underhåsresursbehvet. Med hänsyn tagen ti befintig rganisatin, kaer etc (arvet) bestäms behvet av kmpettering av underhåsresurser. Här kmmenteras endast reservmaterie ch underhåsdkumentatin. Reservmaterie (redvisning av reservmaterie), underhåsdkumentatin avseende befintiga underhåsföreskrifter inm marinen ch vissa övriga resurser kmmenteras även under avsnittet " Åtgärder riktade mt redan anskaffad materie''. Reservmaterie Reservmaterie är en viktig underhåsresurs. I huvudsak kan denna indeas i utbytesenheter, speciareservdear, standardreservdear ch reservmateriel Utbytesenheter anskaffas i erfrderigt anta i samband med anskaffning ch tiverkning av huvudmaterieen. De repareras med övriga typer av reservmaterie. Det är angeäget att så str de av ivstidsbehvet (fredsbehv ch behv under avspärrning ch krig) av speciareservdear ckså anskaffas i största möjiga utsträckning i samband med tiverkningen av huvudmaterieen för att nedbringa kstnaderna. Speciareservdear sm måste återanskaffas senare kan kmma att betinga ett fera gånger högre pris. En nggrann underhåsberedning 70 71

11 R bo Från 40-taets "fygtrpeder" ti dagens avancerade rbtsystem. vårt and insåg man tidigt värdet av rbtar i försvaret. Redan i mitten på 40-taet fick Saab i uppdrag utvecka ett anta prttyper ti en "fygtrped': Föregångare ti Rbt 15 är kust- ch sjörbten 08 ch attackrbtarna 05A ch 04E - huvudbeväpning för Viggen. Saab Bfrs Missie Crpratin (SBMC) har Marinens uppdrag att everera Rbtsystem 15, viket idag utveckas inm svensk försvarsindustri med Saab-Scania sm huvudeverantör. Rbten,en avancerad"sea skimmer" m ca 600 kg med en ängd av 4,35 m, bir en av hörnstenarna inm svenskt sjöförsvar från mitten på 80-taet. Saab-Scania tiverkar ch marknadsför: Scania astbiar, bussar ch diesemtrer. Saab persnbiar. Saab fygpan, rbtvapen ch eektrnik. NAF ventier ch instrument. Parca Nrrahammar värmeprdukter. medför mindre risk för överraskningar av typen barnsjukdmar, mindre risk för förutsett högt feutfa (ch därmed förutsett behv av reservmaterie) med möjighet att minimera reservdeskstnaderna. Behvet av reservmaterie bör beräknas med hänsyn ti bedömt (predikterat) feutfa på materieen, fördening i underhåsrganisatin ch med utgångspunkt i kraven på tihörande materiesystems tigängighet. För att kmma fram tiägsta reservmateriesystems ch därmed ägsta reservdeskstnader är fta beräkning med datrstöd för dyrare reservmaterie (främst utbytesenheter) nödvändig ch önsam. Metder för beräkning av reservmaterie finns i Handbk för beräkning av Reservmaterie i Marinen (HARM), utgiven av FMV-M. Principredgörese för dessa metder har tidigare ämnats i årsberättese av edamten Werner införd i Tidskrift i Sjöväsendet nr 4, Underhåsdkumentatin För panering, edning ch genmförande av materieuderhå krävs ika typer av dkumentatin: - beskrivningsdkumentatin - redvisningsdkumentatin - underhåsdkumentatin För genmförande av materieunderhå krävs insikt m berörd materies funktin ch knstruktin (beskrivningsdkumentatin) samt hur den är nedbruten i sina dear (redvisningsdkumentatin) t ex för identifiering av utbytesenheter ch reservdear. För genmförande av en effektiv materievård tiägsta kstnad krävs underhåsdkumentatin ch främst materievårdsföreskrifter sm bör vara vä genmarbetade såvä ti struktur sm innehå av uppgifter m vårdinterva ch vårdågärder. Av betydese är även hur vårdåtgärderna struktureras i materievårdsföreskrift. Dessa bör ex vis uppdeas i des tiståndskntråtgärder des åtgärder utan föregående tiståndskntrl Vid bestämning av vårdåtgärder bör så många sm det är tekniskt möjigt utfrmas sm kntråtgärder. Detta innebär att i så många fa sm möjigt en kntr av tiståndet ska föregå besut m (reparativt) ingrepp ska behövas göras eer e j. Tidigare beskriven tiföritighetsteknik med tihörande femdanays ger under prjekt- ch knstruktinsfaserna successivt ökad kännedm m nödvändigt feutfa ch därav resuterande behv av vårdåtgärder. Med denna inriktning bör materieen även tidigt påverkas för ett ökat utnyttjande av tekniskt tigängiga metder för tiståndskntr ex vis vibratinsanays ch användning av fiberptik. Åtgärder riktade mt redan anskaffad materie Åtgärder för att minska kstnaderna för materieunderhå riktade mt redan anskaffad materie indeas här i: åtgärder för att kmma fram ti ett minsta tekniskt erfrderiga materieunderhå, åtgärder för att kmma fram ti minsta erfrderiga resurser för materieunderhå (anpassade ti minsta tekniskt erfrderiga materieunderhå). åtgärder främst i fredsverksamheten innebärande avvägning mean resurser för materieunderhå ch annan verksamhet. 73

12 Minsta tekniskt erfrderiga materieunderhå Avgörande för behvet av materieunderhå är från början ansatta förebyggande materievårdsåtgärder upptagna i materievårdsföreskrift (hittis har sådan ej atid framtagits!). Idag har från början ansatta (av försiktighetsskä fta atför mfattande) vårdåtgärder i materievårdsföreskrift för redan evererad materie i de festa fa dåig överensstämmese med minsta erfrderiga materieunderhå. Under 1970-taet har överarbetning av ett begränsat anta vårdföreskrifter utförts sm resuterat i mfattande ändringar av tidigare ansatta vårdåtgärder med påtagiga kstnadsreduceringar av vården sm föjd. Överarbetning av materievårdsföreskrifter för en större de av befintig materie har påbörjats inm marinen. I samband med överarbetningar studeras inträffade ch dkumenterade fe varvid i förekmmande fa även nya vårdåtgärder tiförs. I vissa fa kan UTIderhåsmdifiering (mdifiering av bjekt med för högt feutfa, brtmdifiering av viss fetyp) tigripas. Tiståndskntr införs i största möjiga mfattning för att undvika arbetskrävande ingrepp av typen uppöppning av materie för att knstatera att ingreppet inte varit befgat. På förrådsstäd materie bör ett minimum av vårdåtgärder vidtas, dvs endast nödvändiga åtgärder för att förhindra materieförstöring ch för att tiförsäkra (kmma knstatera) att gdtagbar tid för driftsättning ti perativ drift ch erfrderig tigängighet i ett initiat nyttjandeskede kan uppnås. Detta innebär t ex att vården i huvudsak begränsas ti funktinskntrer ch vissa ti- ståndskntrer. Vid ingrepp sm en föjd av utebiven funktin (eer knstaterat ej gdtagbart tistånd) utförs ej in trimning dy, sm ändå måste utföras vid driftsättning. I arbetet med minimering av vårdåtgärder ingår förängning av vårdinterval Metder har utarbetats för stegvis förängning ti maximaa vårdinterva utan risk för materieförstöring. Vid överarbetningen av vårdföreskrifter är det i första hand av betydese att erfarenheter från underhået av berörd materie beaktas, främst genm samta med ch mean persna med direkt erfarenhet från detta underhå. Genmgång av en materievårdsföreskrift-efter visst förberedesearbete - med närvar av persna från centra nivå (ansvarig handäggare vid byrå), regina nivå (kntranter från ex vis två Ör!B eer två Kaf) ch ka nivå (teknisk förbandspersna) har av denna persna samtidigt uppevts sm ett erfarenhetsutbyte med högt utbidningsvärde. Dessa samta bir därvid även av strt värde des sm direkt erfarenhetskmmunikatin mean ika myndigheter, des sm ensning av underhåsinstanser på berörd materie mean ika myndigheter. Sedan erfarenheterna på van nämnt sätt tagits ti vara ch berörda materievårdsföreskrifter upprättats, ska överarbetade vårdåtgärder verkigen utföras. En materievårdsföreskrift ska såunda ses sm en föreskrift ch ej sm en rekmmendatin, sm f n fta är faet, dvs att antingen viss angiven tiståndskntr eer viss angiven åtgärd utan föregående tiståndskntr ska utföras. Om avvikese bedöms ämpig ska sådan bi föremå för försag ti ändring sm insänds ti FMV-M ch eventuet kmma att resutera i att ändringsbad ti materievårdsföreskrift utsänds. Det är därvid ckså viktigt att det i materievårdsföreskrift kart framgår vad sm är föreskrivet dvs att föreskriven vårdåtgärd inte hpbandas med metdbeskrivning av hur vårdåtgärder ska utföras dy. För att kmma fram ti minsta tekniskt erfrderiga materieunderhå krävs vidare vissa mdifieringsåtgärder, t ex för brtmdifiering av atför underhåskrävande fe. Åtgärder för att kmma fram ti minsta erfrderiga resurser för materieunderhå Organisatin Kstnadsreducerande åtgärder för att minska underhåsrganisatinen, när b a behven av verkstadskapacitet minskar, genm sammansagning av edningsrganisatiner för underhå (inm ex vis Ör!B V ch GbK ti MKV) är reativt ätta att inse. Inte ika ätt att inse är möjigheterna att minska underhåsrganisatinen genm att övergå från ett tvåstegsförfarande vid bestäning m m av underhå vid verkstad ti direktbestäning. F n bestäer kustfttans förband ch fartyg arbeten vid Ör!B(/T) sm ex vis på nytt måste sätta sig in i föreiggande underhåsbehv ch sedan i sin tur utfrma erhåen materieunderhåsbegäran på nytt ti en bestäning ti verkstaden. Om förband ch fartyg sjäva panerar, bestäer direkt av ÖrB/V (mts v) eer civi verkstad, föjer upp ch kntrerar samtiga förekmmande underhåsarbeten (mean generaöversyner) innebär detta successivt ökad insikt på förbanden med ökad materie tigängighet sm föjd. Brttagande av ett meaned i kedjan av bestäning, uppföjning ch efterkntr innebär reducerade underhåskstnader. Ökad ikhet med krigsrganisatinen uppnås. Möjigheterna att överföra tekniska förvatningars nuvarande ansvar för underhået av stridsfartyg ti fartygsför- banden betingas b a av ändrade förutsättningar genm - den nya ätta fttans struktur, - ökad rustningsgrad, - tikmsten av ag ch utökning av den ande av (det verkstäande) underhået sm utförs på fartygsförbanden. Ändrad rganisatin av nämnda typ studeras f n i särskid utredning. Vid rganisatinsutredningar behandas ftast reginaa rganisatinsändringar separat från centraa. Pågående utredningar taar för tikmsten även för marinen av en centra enhet för samad återanskaffning av reservmateriel Resurser för deegerad, regina återanskaffning av skeppsteknisk materie behöver därvid överföras (återföras) ti en centra enhet. Mtsvarande resnemang kan föras vid effektiviseringen av underhåsverksamheten vid reginaa ch kaa nivåer genm förbättrad underhåsdkumentatin för viket ändamå en centra dkumentatinsenhet bör rganiseras, sm kmmer att resutera i att resursbehven på regina nivå minskar sv. Materievårdsföreskrifter Det är angeäget att materievårdsföreskrifter framtas ch utfrmas på föreskrivet sätt, att dessa, sedan tiräckiga erfarenheter från berörd materie föreigger, snarast ges ett innehå sm resuterar i ett minsta tekniska erfrderiga materieunderhål Att detta därefter vidmakthåes genm ändrings- ch rätteseverksamhet ateftersm ytterigare erfarenheter vinns. Utförd överarbetning av materievårdsföreskrift för fartyg ti en ambi

13 tiansnivå sm skue kunna benämnas gdtagbar underhåsstandard tyder på att det förebyggande underhået ex vis för skeppsteknisk materie har kunnat minskas med ca 20 %. Detta innebär en minskning av det ttaa (förebyggande ch avhjäpande) underhået med ca O %. Det förebyggande underhået kan på sikt ytterigare minskas m sådana reger införs vid underhåsberedningen att förutsebara fe, sm ej påverkar överrdnad viktig funktin, ej medför säkerhetsrisk för persna eer risk för sekundärhaveri på materie, regemässigt får gå ti haveri ch åtgärdas sm avhjäpande underhå. En överarbetning på van nämnda sätt av materievårdsföreskrifter (inkusive viss framtagning av föreskrifter där sådana saknas) för a marinens materie bedöms ha en besparingsptentia på ca 25 mkr/år. Med nuvarande rganisatin av denna verksamhet, spridd på berörda byråer ch sektiner med varierande förståese ch engagemang, bedöms panerad överarbetning för "a materie" endast kmma att ge en fjärdede av nämnda besparingsptential Om däremt detta arbete ges tiräckig priritet ch anförtrs åt en särskid enhet för underhåsdkumentatin sm bör rganiseras härför inm FMV-M bedöms tre fjärdedear av nämnda besparingsptentia vara rimig att uppnå inm en 10-årsperid. Invändningen att neddragningar av materievården ändå skett (av medesbrist) måste bemötas med att dessa skett utan erfrderiga tekniska överväganden ch kmmer att resutera i ökat avhjäpande underhå ch i vissa fa t m i materieförstöring. Förebider för särskid centra enhet för underhåsdkumentatin av detta 76 sag finns b a inm de franska ch brittiska marinerna. Reservmaterie Reservmaterie är en underhåsresurs av förstahandsbetydese. Reservmaterie förstagångsanskaffas i samband med anskaffning av huvudmaterieen av berörda sak byråer. Behvsberäkning för materieens ivstid i erfrderig utsträckning med datrstöd bör ske med större nggrannhet än vad sm hittis varit nrmat ch för att minimera kstnaderna för reservmaterie. Avsatta mede för anskaffning av behvsberäknad mängd reservmaterie bör inte ängre utnyttjas sm buffert att användas för att täcka fördyringar av huvudmaterieen. Återanskaffning av vapenteknisk reservmaterie utförs idag av FMV-M, medan återanskaffning av skeppsteknisk reservmaterie deegerats ti regina nivå. Organisatin av en särskid reservdesenhet för marinen för en mera ratine reservmaterieförsörjning i ikhet med vad sm finns rganiserat för fyget ch armen är angeäget i kstnadsreducerande syfte. För en ratine reservmaterieverksamhet krävs därjämte ett infrmatinssystem inte endast för behvs- ch tigångsredvisning utan även för erfrderiga försörjningsfunktiner. Av försvarets ttat ca förnödenheter (för marinen ca ) är ca 90 % att betrakta sm reservmateriel F n föreigger besut att våren 1982 överföra marinens förnödenheter, sm samtiga redvisas i System/M-75, ti det försvarsgemensamma systemet för utrustningsförnödenheter, TOR. Avgörande för besutet (1978) att överföra marinens reservmaterie ti redvisningssystem för utrustningsförnödenheter, TOR, istäet för att avskija reservmaterieen ch överföra den ti det försvarsgemensamma (ursprungigen fygets) reservdessystem, Rd/FG, var inte i första hand en kstnadsfråga. Det var istäet svårigheten att acceptera nödvändigheten av att ersätta ett för marinen reativt vä fungerande redvisningssystem, System/M-75, för a materie, med två nya försvarsgemensamma system, TOR ch Rd/FG, för utrustningsförnödenheter resp reservmateriel Sedan marinens materie överförts ti TOR ska senare på nytt prövas ämpigheten av att överföra reservmaterieen ti Rd/ FG. F n framträder behv av kstnadskrävande anpassningar sm en föjd av att marinen kmmer att ha reservmaterie i ett annat redvisnings- ch försörjningssystem än övriga försvarsgrenar. Sedan vidare besut nu föreigger m ökad integrerad rganisatin inm FMV syns det vara nödvändigt att snarast - efter att marinens materie överförts ti TOR- avskija marinens reservmaterie ch överföra denna materie ti det försvarsgemensamma reservdessystemet Rd/FG inte minst för att ge marinen tigång ti de mera utveckade försörjningsrutiner sm Rd/FG innehåer. Persna Ett effektivt ch kstnadsminimerat materieunderhå kräver att erfrderig persna med erfrderig utbidning står ti förfgande. Här ska endast kmmenteras behvet av en knsekvent ch baanserad utbidning i sådana ämnen sm ingår i ika utbidningsvägar ch kurser vid b a KÖS, BÖS, KSS, MHS ch sm kan inrdnas under funktinen materieunderhå. Dessa har ej getts ett inbördes förhåande tids- ch innehåsmässigt. Vissa mindre ämnen ges atför str pats på schemat fta därför att kunnig föreäsarekaske funnits att tigå. Andra ämnen ges ett åprprtinerigt itet intresse t ex ämnen med infrmatin m den övergripande underhåsrganisatinen med fördening av underhåskstnaderna inm marinen, ratinaiseringsmöjigheter samt underhåsberedning av ny materie. Det syns angeäget att en särskid utredning utförs av marinstaben i nära samverkan med FMV-M underhåsavdening där samtiga utbidningsavsnitt sm kan inrdnas under funktinen materieunderhå granskas ch avstäms ti såvä mfattning sm innehå för samtiga utbidningsvägar ch kurser. Lämpiga föreäsare bör anvisas b a av centra myndighet. Avvägning mean materieunderhå ch annan verksamhet Materieunderhå är en verksamhet sm griper in i nästan a verksamhet där materie anskaffas eer nyttjas. Inpassning i anskaffningsverksamhet ch hänsynstagande ti denna har berörts. Vid nyttjande av materie är materieunderhået någt nödvändigt nt för att kmma ti rätta med de fe ch den försitning sm inte het kan undvikas ens på ny materie vid anskaffning av denna ti rimiga kstnader. Materieunderhå kräver sin tid ch, sm en föjd härav, en de av t ex en fartygsbesättnings ttaa verksamhetstid. Tidigare utredningar (b a VU 60) avseende utbidningsverksamheten vid marinen har såunda ansatt 20 % av arbetstiden för den de av en fartygsbesättning sm syssar med materieunderhå. Det syns angeäget att erfrderig tid (ch man tid) för materieunderhå anges 77

14 för ex vis ett fartyg i kustfttan ch inpaneras under stiaiggande underhåsveckr, underhåsdagar ch under översyner ch att direktiv härm intas i kustfttans rder ch övrig schemaagd verksamhet. Detta bör föjas genm inrapprtering av nedagd mantid. Övergripande bör chefen för marinen ange hur str de av verksamhetstiden sm ska ägnas åt materieunderhål Årigen bör direktkntakt tas mean C Ör!B ch CKF för att gå igenm eventue a behv av tifäiga ändringar med hänsyn ti materieens tistånd sm bör bättre karäggas än tidigare genm en mera systematisk inspektinsverksamhel Försag ti sådan har utveckats av marinens underhåsavdening inm Försvarets materieverk men ännu ej fått sin tiämpning. Karskrnavarvet AB knstruerade ch byggde HMS CARLSKRONA Verkstadavdeningen vid Ostkustens örgsbas 78 Reparatiner ch underhå av D Fttans strids- ch trängfartyg. D Sjöfartsverkets sjömätare ch isbrytare Utför även uppdrag för andra statiga ch civia bestäare KARLSKRONAVARVETAB GRUNDAT..I.P Bx 008, Karskrna, te

15 Krrespnderande edamten EBBE SCHÖN Fkre ti sjöss Det är en dyster höstdag. Dimman igger tät ch täck utanför Pater Nster på Bhuskusten. Skepparn på fraktskutan kastar då ch då ett öga på kmpassen, men den mesta uppmärksamheten måste han rikta föröver, han anstränger sig för att kunna se åtminstne några meter framåt genm de svepande dimsöjrna. Han är trött ch siten, han har stått ti rrs atför änge... Pötsigt tycker han sig höra att någn viskar i hans öra, bestämt ch befaande: "Gira babrd! " Utan att tveka ägger skepparn över rdret ti dikt babrd, ch strax får han se någt sm gör hnm ste av spänning ch skräck: skuggan av ett strt mötande skepp gider förbi m styrbrd. Det hade bivit en fruktansvärd sammanstötning m han inte hade ytt den varnande rösten. Skepparn bev knappast förvånad. Det var "Varnarn" sm hade gripit in ch räddat hnm, den synige hjäparen sm de gama hade taat så mycket m ch sm han ckså sjäv hade en de erfarenheter av sen tidigare. Liknande uppeveser taas det m även band andra yrkesmän med arbeten sm kräver ansvar ch uppmärksamhet. Väbekanta är t ex histrierna m hur karn väcks upp av skgsfrun när mian börjar brinna på natten. En psykg skue söka het andra förk'!ringar ti såna fenmen ; men för den sm har växt upp med den gama tidens fktr finns det en rik arsena av supranrmaa tkningar att ta ti. I rege föjer man då den gängse kaa traditinen. Skepparn från Tjörn ansåg sig 80 därför ha fått hjäp av Varnarn, karna uppe i Bergsagen av skgsfrun, sm han kaade "Råndan" eer "Rå-Hanna" eer viken den vaniga benämningen nu var just på den pats där histrien berättades. Det är få yrkesutövare sm har haft, ch devis ännu har, så fasta traditiner sm sjömän, fiskare ch andra sm har med sjön att göra. Detta gäer både trsförestäningar, muntig diktning ch en mängd adees speciea sedvänjr. En viss de av denna fkre, eer seare sm vi kan kaa den eftersm den är knuten ti havet, har främst en underhåande funktin. Men mycket har ckså en kpping direkt ti yrkesutövningen. Här är det de magiska förestäningarna sm kmmer i ara främsta rummet. Tis ångt fram i vår egen tid har trn på en tivar sm i hög grad är magiskt agbunden varit evande ti sjöss, det vet vi genm insamat materia. En dyik tr kräver så gtt sm ständig försiktighet. Man vi ti varje pris undvika att bryta mt de nrmer sm man har uppfstrats med. Det berättas att när en Bhusfiskare förr i tiden begav sig ut på havet, så fick hans gumma den dagen inte utföra fer syssr hemma än vad sm var ara nödvändigast. Framför at fick hn inte städa, för det kunde medföra svår ycka. Då kunde hn förstöra fiskeyckan för mannen under hea den tid han var ute. Ja, än värre saker kunde hända: hn kanske spade ut sin make så att han adrig mer återvände. Ombrd på båtarna hade männen mängder med reger sm måste fö jas trts att de inte as var särskit ratinea. I Bhusän betydde det tur att gira mtss när man öpte ut. Därför segade man atid ut genm en ch samma fared, även m det fan ns andra att väja på. En annan rege var att m man hade gömt någt så fick man absut inte gå tibaka ti hamn ch hämta det. En sån färd kaade man för en "vänneresa" (vändresa) ch den var inte bra. Band det värsta man kunde göra var att ta en präst mbrd. Ti sjöss nämnde man inte ens rdet präst utan använde täckbenämningar, såsm "svartrcken" eer " nummer eva", det sista med tanke på prästkragen sm man med ite fantasi kan förestäa sig sm två vita ettr mt svart btten. Inte heer var det bra att ta mbrd eer taa m fruntimmer. Det rådde ckså förbud mt att vissa mbrd: det tycks ha varit en amän tr att man i så fa vissade på strm eer t m på den stygge sjäv. Under vissa arbetsmment var det bäst att håa sig het ch hået tyst. Särskit gäde detta när redskapen tgs upp ur sjön. Den sm bröt tystnaden, t ex med ett skratt, kunde äventyra hea fångsten. Det vaniga var att inrna gick sönder. Det fanns många såna tabun sm det var nödvändigt att respektera. Exempevis var det farigt att börja en resa på en fredag, för att nu inte taa m juaftn. Vissa maträtter, såsm pudding, skue man undvika att ta med m man vie ha yckan kvar. Det var riskabet att ha någt sm var tiverkat av rönn på båten; man måste se upp så att man inte medförde någt föremå sm hade tihört någn sm mkmmit på havet sv. Det fanns ckså vissa tydr ( mina) sm trddes ge besked m huruvida man skue ha framgång i det man företg sig, eer sm i övrigt kunde infrmera m framtidens händeser. När man gick ner ti bryggan för att börja fiskefärden var det t ex vik'tigt att ägga märke ti vem eer vika man mötte. Det var inte bra att möta kvinnr. " Det var en, det är inte mer än ett par tre år sen, han skue ut å fe ska e mra å han träffa tre käringar' sa han, å han vände å geck hem igen. - Jag tänkte, de e meningsöst... " (Kungsviken, Orust) Mycket fta finns denna förestäning i en annan variant: det är inte farigt att möta vika kvinnr sm hest utan bara vissa, sm har gjrt sig kända för att vara "turs kärringar". Dessa kvinnr behövde inte as ha fått uppmärksamheten riktad mt sig genm sitt everne eer si n persnighet. Deras rykte viade het på gjrda erfarenheter: " Än har ingen mött Aida å fått n6n fesk... " Här är det atså frågan m ett sags vardagigt empiriskt resnemang. Det räckte med att man några gånger har mött en ch samma kvinna ch sen haft tur med fisket. Man kan förestäa sig att det inte kan ha varit särskit rigt att bi utpekad på ett sånt sätt. Men det sägs att en de av "turstanterna" tidigt på mrgnen då kararna skue gå ut std ch väntade i hamnen bara för att få se dem traska hem igen. Men det gavs ckså möjigheter att genm psitiva åtgärder skaffa sig gd tur. En ädre fiskare berättade härm året, att han i sin ungdm hade varit ute med en skeppare sm hade kvar den gama trn. När ång tid gått ch man inte fick någn fisk, så sa skepparn sm förkaring: " Det har kmmit tr i båten. Vi får eda mt tr. " Och så antändes en iten ed på fördäck sm förväntades ta brt de nda makternas infytande. Vanigare var dck vissa metder att redan i förväg skaffa sig gd tur. När bå- 81

16 ten byggdes ade man ett eer fera kpparmynt under strmasten. En båtbyggare från Orust uppgav vid en intervju att han adrig hade sett en enda båt sm inte hade "försäkrats" på det sättet, trts att han under sin evnad varit med m att reparera ett strt anta. Någt sm trddes ge rdentig tur var ckså att pacera en hajstjärt på strmast eer bgspröt, ju större dest bättre. Nu var det förstås inte så ätt att få tag i riktigt rdentiga hajstjärtar på svenska västkusten, men det fick gå bra med stjärten efter stra exempar av " H åkäringen", den mindre hajart sm angriper makristimmen ch sm bhusfiskarna inte så säan får i näten. Inför en resa var man i amänhet nga med att asta skutan på ett sånt sätt att den fick styrbrds sagsida, inte babrds. Det ara bästa var m man medvetet råkat asta skutan så. Det betydde en snabb ch yckig resa. Såna här förestäningar kan vi idag kanske ta enbart sm bevis på frna dagars bristande uppysning. Men det finns anedning att inte betna den sidan av saken atför mycket. Om vi studerar ss sjäva med tiräckig kritik så ska vi ng finna att vi redan i vår vaniga vardagsvärd går mkring med magiska förestäningar, även m vi kanske inte vi kaa dem så. Havt på avar, havt på skämt spttar vi när vi får se en katt, hest en med svart päs, springa över vägen. Vi undviker att gå under stegar, sv. Ara mest kmmer dck magin fram i svåra ch pressade situatiner. På den tiden då studenterna vid våra universitet ännu hade tentamensbk förekm det fta att de inte tg den med under förhöret. När at var kart ch äraren skue skriva in det färdiga resutatet, så fanns det ingen bk att skriva någt i, det fick vänta ti en annan 82 gång. Orsaken var att det betraktades sm övermd, ett sätt att utmana ödet, m man bar bken med sig. Att det särskit är i tistånd av stress ch säkerhet sm människr söker stöd i magin har knstaterats av många frskare. "Whenever t here is danger, uncertainty, great incidence f chance and anxiety, even in entirey mdern frms f enterprise, magic crps up", skriver antrpgen Brnisav Mainwski i ett försök att beskriva de magiska förestäningarnas karaktär ch rsaker. Att sjöivet har många insag av sump ch säkerhet är uppenbart. Ara mest gäde det förr i tiden, när båtarna var små ch mycket väderberende ch det var svårare att håa samband med andra fartyg ch båtar. För fiskaren var det dessutm inte bara frågan m en rent fysisk fara utan ckså en eknmisk risk. Hans eget ch famijens uppehäe var ju het berende av fångstresutatet. Hade han inte ändå haft en tr på att at skue gå vä hade det varit svårt att håa den psykiska baansen. Här speade reiginen en str r för många fiskare, iksm den magi vi här taar m. Magin gav en känsa av att det ändå gick att påverka utveckingen i den riktning man önskade. Föjde man de reger, utförde man de rituaer sm traditinen krävde så kunde man känna sig ugnare, arbeta mera avstressat ch även ta de risker sm var nödvändiga i detta krävande yrke. Liknande magiska förestäningar ch riter finner vi i andra yrken, där säkerhetsmmenten är många ch stra. Naturigtvis är de vaniga i krig. Det finns en he de uppteckningar m vad sdaten eer båtsmannen skue göra för att kara sig i striden. Oika rituaer förekm före insatsen i strid. Amuetter ch andra föremå sm trddes ge magiskt skydd bars under sjäva kampen. Men förr kunde säkerheten ckså vara str i mindre dramatiska yrken. Fkets ferta ägnade sig sm bekant åt jrdbruk i en eer annan frm, ch det var verkigen inte någt het tryggt arbete. Ännu ångt in på förra seket förekm missväxter, då människr dg av svät. At berdde på hur bnden skue yckas med sin skörd ch skötsen av sina husdjur. Naturigtvis gjrde bnden at han kunde för att på ratine väg ösa sina prbem, men dessutm km magin in i biden. Magiska riter var vaniga vid sådd ch skörd ch även vid de stra högtiderna, speciet under juhegen. "Vi trdde kanske inte het att det hjäpte" sa en ädre man i Leksand i Daarna, "men vi vie inte ta risken att åta bi, för ingen visste ju hur det i så fa skue gå. " Magin kan atså skänka en viss trygghet genm att den ger människan en iusin av att framtiden är möjig att förutse ch att påverka utöver vad sm står i hennes praktiska förmåga att göra. I svåra situatiner kan magin minska känsan av att vara uteämnad åt sumpen. Men trn på övernaturiga krafter kan ckså vara en andig bja, ch den kan göra individen säker i den mån han har gömt att föja nrmerna. Den sm i hastigheten råkat nämna rdet " präst" mbrd går t ex kanske en tid ch funderar över vika yckr han nu har dragit över sina kamrater ch sig sjäv. Men i många fa kan man avvärja misstaget genm en ämpig magiskt verkande mtåtgärd. Det kan räcka att säga ett annat, avvärjande rd eer att utföra en enke mtverkande handing. Den sm var mera erfaren fick gripa in ch hjäpa den kunnige. T ex berättade en cirka sextiårig man, att när han sm ung pjke första gången sku e gå mbrd för att ingå i besättningen på en fiskebåt så km den ädste mbrd ch mötte hnm vid reingen med en iten gåva sm skue ge tur. Pjken sa "tack" sm han annars brukade göra, men den game bev upprörd ch röpade: " Köss mej i arset!" När pjken efteråt vie ha en förkaring av en annan man mbrd fick han veta att han hade gjrt ett svårt misstag, när han tackade för väkmstgåvan. För att avvärja detta hade den game reagerat sm han gjrde. Den fktr sm har varit evande i de bhusänska fiskeägena ända fram ti vår egen tid har gama anr. I fera fa kan den häredas från förestäningar sm är beagda från medetiden. Här är det frågan m en tradering, en överföring, från generatin ti generatin under fera hundra år. Mekanismen bakm denna tradering är av strt intresse, ch vi vet hittis atför itet m den. Även m det i våra fkminnesarkiv finns ett strt materia m fktrn ti sjöss mtsvarar det inte på ånga vägar det sm har samats in m bndesamhäet. Devis berr detta på intresseinriktningen hs ädre tiders frskare. Ännu ever många sm har varit verksamma i yrket innan fisket genmgick de stra förändringar sm steg för steg har satts in under de senare årtindena. På Nrdiska museet vie vi se m det frtfarande fanns möjigheter att kmma åt den ädre fktrn. Vi var någt säkra. Vår tids fktr är ju i hög grad påverkad av den urbana mijö de festa av ss ever i. Det finns en rik fra av mderna sägner ch rykten, men vem bryr sig i dag m den gama fktrn? Vi bestämde ss för att göra ett försök att få veta någt m hur det förhö sig, ch vi vade Bhusän sm primärmråde. Med hjäp av studenter sm äser etngi vid Stckhms universitet gjrde vi 1979 en insaming på Orust ch 1980 en på Skaftö besökte vi Tjörn, ch sen står nrra Bhus- 83

17 än i tur. Några av studenterna har i stäet för att resa med på detta fätarbete samat in fkre i stckhmstrakten band sjöfk ch andra sm har erfarenheter från havets ch kustens mijöe r. Vi arbetar med bandspeare, i viss mån även videkamera. Vårt intresse gäer inte bara fkrens mtiv ch innehå utan ckså den viktiga frågan vika funktiner fkren har haft ch har i människrnas tivar. Likaså är vi intresserade av berättartekniken: hur man ineder ch avsutar sin berättese, hur man fätar samman de ika bitarna i framstäningen, hur förväntan byggs upp ch hur man rdnar uppösningen. Även rdvaet, bidspråket, sättet att med rdens hjäp skapa.spänning ch stämning kmmer att närmare studeras. I många fa är berätteserna små knstverk av hög estetisk kvaitet. Likheterna med skönitterär prsateknik är stra, men det finns ckså viktiga skinader, berende på att berättesen framförs i ta ch inte ha fästs på papperet. Vi fann ganska snart att fktrn är någt sm man inte för ti trgs så där utan vidare. Det önar sig knappast att vid en intervju gå rakt på med frågr rörande det mrådet. Först efter en stunds samta m andra saker kan man försiktigt söka sig in på fktrn. I dag vi de festa framstå sm ratinea individer: fktrn anser man vara någt sm i huvudsak är passerat. I rege bygger man upp en barriär runt sig sjäv ch sina närmaste - band dem har ingen trtt på " skrck" ch " vidskepese", hävdar man fta. Däremt har det funnits andra sm har trtt: grannar, besättningarn a på andra fiskeag än ens eget, sv. En gd iustratin ti detta fick en annan frskare ch jag i ett fiskeäge på Orust. Mera av en sump hade vi träffat en fiskare i hans sjöbd. ch vi började fråga hnm 84 m fiskemetder förr. Vi bev inbjudna hem ti hnm ch vi satt ch samtaade i köket. Efter en bra stund km vi in på detta med fkre. Här bev det i strt sett stpp. Men så knackade det på dörren ch en grannfru km in. Hn började snart deta i samtaet ch kmpetterade viigt det fisk aren yttrade. Det dröjde inte många minuter förrän hn hade fått fiskaren att gå med på att hans far hade varit en av dem sm mest av aa vuxna satte skräck i barnen med sina spökhistrier. Han hade t m varit " synsk" ch hade berättat hur han hade sett ett mkmmet ag fi skare i hamnen! Vid fera tifäen har jag märkt att det kan ge bäst resutat m vi samtidigt intervjuar ett par persner från samma trakt eer gärna en större grupp. Man berättar djärvare ch naturigare, krrigerar varandra, börjar kanske t m täva m vem sm har den bästa histrien. Detta gäer förstås inte generet: vissa typer av infrmatin får man ättare fram m man intervjuar en persn i taget. Men intervju i grupp har dessutm fördear m man sm vi vi studera berättartekniken. Om man har ite tur kan det hea utvecka sig ti ett samta mean infrmanterna: intervjuarens närvar göms devis brt ch berättarsituatinen bir bättre. Under de intervjuer sm vi hittis har gjrt har vi funnit att det finns kvar överraskande mycket av de gama trsförestäningarna kring sjöfart ch fiske i fks minne. I ch för sig trr jag absut inte att fktrn sm sådan är dömd att försvinna. Tvärtm är den ng en av mänskighetens eviga föjesagare. Men frmerna ch även innehået ändras genm inverkan av ika faktrer. Det är ätt att inse att den gama fkre sm har funnits i fiskeägena ch ti sjöss försvinner när yrkesutövningens förutsättningar radikat ändras. Ett bra exempe på skinaden mean förr ch nu fick vi då vi samtaade med en pensinerad styrman ch hans sn sm är sjökapten på ett mdernt handesfartyg. Den ädre hade mycket att berätta m den fktr sm på hans yrkesverksamma tid var evande mbrd. Exempevis var det nga med att föja regen att inte börja sin resa på en fredag eer på vissa andra dagar, såsm juaftn. Men den yngre sade att han betraktade ett mdernt fartyg nästan sm en fabrik, där tiderna absut måste håas. Man måste ämna hamnen m det sen är juaftn eer fredagen den trettnde eer viken dag sm hest. Att igga i hamn kstar för mycket, ch man har inte råd med fktrn. Sannikt finns det nya frmer för tr mbrd på mderna fartyg, ch det vre värt en särskid undersökning. Men åtminstne vissa dear av den ädre trn har atså fått vika. Sm fkrister är vi intresserade av de kaa variatinerna av fktrn ti sjöss, ch här är det str risk att vi missar någt mycket väsentigt m vi inte håer ss framme i tid med våra bandspeare ch anteckningsbck. Men m vi trr att searen kan ses sm någt iserat svenskt eer nrdiskt tar vi mi ste. Liksm sjömanskuturen i så många andra avseenden - vi kan ju bara tänka på de facktermer sm används mbrd - är fkren ti sjöss i hög grad internatine. För ett par år sedan pubicerades en intressant avhanding m trsförestäningar band fiskare i Texasbukten utanför USA. Den är skriven av den amerikanske fkristen Patrick Muen ch heter " I Heard the Od Fishermen Say". Det visar sig att många insag i vår egen maritima fkre har sin a nästan exakta mtsvarigheter på andra sidan Atanten. Detta gäer en str mängd av de men ch tabun sm finns i nrdisk fktr, ch det gä er ckså en så viktig sak sm vädermärkena. Dessa är, sm Muen kart visar: mera empiriskt grundade tecken än vad sm är vanigt i fktrn: det är ftast mer e er mindre systematiska iakttageser sm i gger bakm, även m de inte är så många ch så nggrant gjrda att de atid är särskit påitiga. Väkänd är ju t ex förestäningen att röd snedgång betyder strm föjande dag. Men Muen knstaterar ckså att man med ädre fktrn sm grund har skapat mderna förestäningar, anpassade ti vår tekniska värd. E n fiskare ansåg sig t ex ha märkt att han kunde äsa ut föjande dags väder - inte av sens färg utan genm att studera edsågan på ett raffinaderi i närheten' Sådana mderniseringar kan ske på många mråden. Enigt gamma f ktr - hs ss nrdbr är förestäningen känd redan från den isändska sagitteraturen - gick det att påverka vinden med magiska mede. Man kunde t ex " köpa vind" genm att ffra någt. Under senare tid var det vanigt att kasta en sant i vattnet. Den här seden förrade sin gama betydese när de het vindberende segefartygen ersattes av maskindrivna fartyg. Men Muen har funnit att den ever kvar i en het ny funktin. Amerikanska besättningsmän sm önskar väder så att båten måste stanna i hamn ffrar mer eer mindre på avar santar för att det ska bi rdentigt med strm! J u st dessa förändringar, denna anpassning ti en ny tid med het nya förutsättningar, erbjuder intressanta frskningsbjekt, där hittis atför itet har gjrts. Vad jag här har berört är bara en de av searensstra ch fascinerande fät. I det ädre materiaet finns sägner, t ex m havsfrun eer spökskepp ch mycket annat. Det finns ckså en rik skatt av visr, 85

18 sm har haft ika funktiner i sjömannens iv. iband för att ra ch förströa, iband för att underätta arbetet. Någt sm ännu ever kvar i str utsträckning är f kre i det i a frmatet: vardagsanekdter ch skämt, rdspråk, rdstäv ch taesätt. En str mängd äd re sedvänjr finns ckså kvar, så sm att sta för injen ch dyikt, men nu med andra funktiner än förr, utan det rsmment sm förr var en integrerad de av ceremnierna. At detta är värt att studera sm viktiga insag i sjömännens värdsbid. Fkren kan visa sig vara e n genväg ti kunskapen m fkgruppers ch enskidas nrmer ch värderingar. Man kmmer ft a in i de djupare skikte n av människrnas kutur, där det stri kt ratinea får vika, där str p ats ges åt önskningar ch förhppningar ch där den skapande fantasin står i ständig växeverkan med nedärvda traditine a tankemönster. Biskeppningar är vår speciaitet 86 WALLENIUSREDERIERNA STOCKHOLM r Ett bra verktyg är aggressivt - i rätt riktning. Det angriper inte handen sm håer det. Det har en inbyggd kvaitet sm ka as ergnmi Det betyder att verktyget är anpassat ti mänskiga mått ch förutsättningar- en princip sm inte får kmma i käm genm krav på högre prestanda För vå ra tekniker ch frmgivare är det ett sjävkart ansvar att garantera den kvaiteten. Det gda verktyget är ptimat. - -.JbUu Jpa; Atas Cpc AB Stckhm. Te

19 Ledamten HANS GÖSTA SKOGLUND Marin äkemedesförsörjning förr ch nu - en expse, Ur Kung Örgsmannasäskapets synvinke kan ämnet förefaa udda ch ytterigt avgränsat att intressera endast ett fåta edamöter syssande med häs- ch sjukvårdsfrågr. Men går man på djupet ska man finna att denna i a sektr av underhåstjänsten är av icke ringa betydese särskit sedan man atmer upptäckt vikten av gd sjukvård ch tifredsstäande återförsörjning av sjukvårdsförnödenheter sm materia ch äkemede. Senare års erfarenheter från krig i vår mvärd visar kart betydesen av detta för en hög stridsmra. Man skue kunna jämföra äkemede med ammunitin - utan kur ingen skjutning - utan äkemede ingen sjukvård. Att bristen beträffande utrustning ch ersättning av äkemede kan få ödesdigra knsekvenser visar förhåandena i detta avseende vid tyfusepidemin sm utbröt efter saget vid Hgand 1788 ch sm sedermera så hårt drabbade str de av befkningen i Karskrna ch andra städer. Föreiggande framstäning behandar översiktigt äkemedesförsörjningen ti fttan i histrisk tid, men av naturiga skä kmmer str vikt att äggas vid förhåandena idag. Karskrna dminerar sjävkart eftersm där var Fttans huvudstatin. Så började det Samarbetet mean fttan ch aptek fick sin början år 1579 då hvaptekare Antnius Busenius erhö Jhan :s 88 tistånd att hyra ett av fttans örgsskepp för att i utandet hämta medicinaier. Ett dyikt av knungen utfärdat tiståndsbevis att få hyra ett örgsfartyg trde varken förr e er senare någn svensk aptekare ha erhåit. Detta benämndes "Cntract med Antni aptekare" utfärdat 3 januari Fartyget hette "Egen" ch hade 50 Iesters dräktighet, 40 mans besättning ch var en igt förteckning vä bestyckat. " Egen" trde ha varit en s k " pinass" - en mde finns sm vtivskepp i Skärkinds kyrka i Östergötand. Resan sutade dck mindre yckigt efter strm ch väder ch ändade i Marstrand. Den miitära äkemedesförsörjningen började med att anskaffningen handhades av fätskärerna. Fätaptekare mtaas första gången under Kar XII:s krig. Det upprättades särskida fätaptek i fätkistr vikas innehå evererades av aptekarna f a då i Stckhm besöts att för fttan utse en särskid amiraitetsaptekare i Stckhm, Henning Hintz "sm skue göra excursiner för att insama nyttiga kryddr, bmster ch örter". I 1660 års riksstat finns förutm medicus ch barberare även en aptekare med 216 daer i årsön upptagen. De två efterföjande aptekarna var ckså av tyskt ursprung. Aptekstraditinen i Sverige häredes från Tyskand i ch med att Gustav Vasa ät ti hvet inkaa en tysk aptekare - Hans König Senare anades i kungiga sttet ett hvaptek 1575 viket sedermera bev hvapteket Lejnet ch därigenm det ädsta apteket i Sverige. Apteket Mrianen bev amiraitetsaptek i Stckhm ett aptek sm nyigen fått aktuaitet genm fynden vid utgrävningarna inti Riksdagshuset. Aptekarna var knutna ti Stckhms Örgsstatin. Efter Hintz km Jhannes Kemisch ch Aexander Sterkert av vika den senare var med m saget vid Öands södra udde 1676 mbrd på faggskeppet Stra Krnan ch mkm vid hennes förisning. En undersökning av vraket sm snart kanske bir möjig skue förviss ge värdefua uppysningar m aptekskistrnas utseende ch kanske ckså m dess innehå. Mrianen hade everanser ti fttan ända fram ti 1902 då avundsjukan gjrde sig gä ande ch denna särstäning upphörde efter upprepade påtryckningar ch prtester från övriga apteksinnehavare i Stckhm inrättades ett särskit aptek för miitärt bruk vid Garnisnssjukhuset viket evererade ti ika truppförband i stckhmsmrådet fram ti Apteken ch amiraitetsaptekarnas skydigheter Den förste amiraitetsaptekaren i Karskrna bev Martin Werner - "han ch ingen annan ska furnera Cnvj ch Fätkistrne". I Karskrna upprättades 22 febr 1699 ett särskit regemente för amiraitetsmedicus, mästerbardberare ch aptekare. Amiraitetsaptekaren hade Kung Maj:ts fumakt på tjänsten ch ön på fttans stat. Senare bestämdes att han av egna tigångar skue förse apteket med medikamenter, vika han efter taxa skue säja ch månadsvis inge av äkaren attesterad räkning. I kungigt brev av 30 maj 1700 bestämdes att amiraitetsaptekaren skue ha ensamrätt att förse Amiraitetet med äkemede. Hans vidare skydigheter utstakades redan i 1685 års sjöartikar, artike 98 vari sades att när av örgsfttan ett eer fera " Crnenes Skep eer Fahrkstar gå ti siös bör Ammiraitetz Dctren tiijka Ammiraitetz Aptecaren, ch Mäster Bardberaren - hwar uthi sin Esqvadrn - inventera Bardberare Kistrne - ch granneigen anteckna hwad der uthi finnes- samt tisee at inge dugeige Medicamenter der uti tagne warda". Man kan säga att mtsvarande äger rum än idag vid utrustningen av fttans ångresefartyg. Werner hade tidigare varit aptekare hs Magnus Gabrie de a Gardie ch fätmarskaken Henrik Hrn innan han km ti Karskrna ch fick uppdraget att anägga ett särskit amiraitetsaptek år från början inrymt i Fttans sjukhus- Amiraitetsbarackerna inne på varvsmrådet vid Wämö ch senare på 1690-taet överfört ti sjukhuset på B järkhmen. Kung Amiraitetsapteket Göta Lejn sm är en direkt frtsättning av det ursprungiga amiraitetsapteket fyttade år 1700 ut i staden för att jämvä betjäna civibefkningen i Karskrna sm såunda fick sitt första aptek 20 år efter stadens tikmst. Fttans försörjning i Karskrna av äkemede utgick såunda från Göta Lejn fram ti nästa aptek i staden, Tre Krnr, hade tikmmit då det bestämdes att medikamenteveranserna skue deas ika efter en fördening sm befähavande amiraen gjrde efter försag av överfätäkaren en gång årigen (Bef. amira. Res. 5 dec. 1839). Att fttan var av str betydese för apteken i mer än ett avseende visar det förhåandet att båda apteken en gång per år skue visiteras av " Fttans äka- 89

20 re, i närvar af Befähavande Amiraen derti förrdnad Officer av högre grad ch Advkatfiskaen börande m den utsatta dagen Knungens Befaningshavande uti änet underrättas". Jfr änsäkarens senare uppgifter av iknande sag. När så 1908 ett tredje aptek - Pantern - tikm fick ckså detta de av de attraktiva everanserna ti marinen - kustartieriet hade ju tikmmit När sedan under andra värdskriget Miitärapteket inrättades - först beäget i Bastin Aurra inti Fttans sjukhus sedermera i " nya" sjukhuset på Varvsgatan- fick detta givetvis överta samtiga everanser. staten tar över Miitärapteksrganisatinen km ti 1940 efter andra värdskrigets utbrtt. Det ansågs då inte möjigt att ägga de stra ch mfattande äkemedeseveranserna ti krigsmakten på de enskida apteksinnehavarna. Miitärapteken - i Stckhm dessutm sjukhusaptek vid Karinska sjukhuset, i Bden aptek vid asarettet ch i Karskrna sjukhusaptek i Fttans sjukhus- km att vda under vad sm senare bev Försvaets sjukvårdsstyrese. I Karskrna bev Miitärapteket av naturiga skä inriktat på marinens behv, men km senare att vara everantörer ti samtiga miitära förband ch skr i Södra Miitärmrådet. En annan uppgift var att fungera sm utbidningsaptek för värnpiktiga aptekare - i första hand för de sm krigspacerades i marinen. När staten så övertg hea äkemedesförs<irjningen i riket 1971 ansågs det efter en snabb utredning att mtiv saknades för två statiga apteksrganisatiner - ett miitärt under försvarsdepartementet ch ett civit under sciadepartementet. Såunda upphörde 1973 Miitärap- teken ch uppgiften i försörjningsavseende ades ut på vissa särskit utvada ch ämpade aptek. A v tekniska ch persnea skä kvarstd Miitärapteket i Karskrna fram ti sept 1974 under namnet Örgsbasapteket. Därefter fick återigen Göta Lejn överta marinens everanser ch med detta bev cirken suten sm började Kntrverser Uppdeningen mean äkarens ch aptekarens uppgifter faststädes redan i 1688 års medicinardning. Trts det km det iband ti stånd knfikter mean dessa båda yrkeskategrier. Så ck i fttan. Såunda bev aptekare Werner avsatt 1695 efter en knfikt med amiraitetsmedicus Tranaeus men fick upprättese 4 år senare. En annan sådan mtaas 1698 sm resuterade i att Kung Maj :t uppdrg åt den stre " Arebiatern Dctr Hierne at ransaka m enigheten mean Medicum, Bardberarne ch Apathekaren wed Ammiraitetet". En senare efterföjare råkade in i en rättegång inför amiraitetskrigsrätten för att ti fttan under års krig med Ryssand ha evererat underhatiga ch förskämda medikamenter samt ha tagit betat efter för hög ch riktig taxa. Aven här bev dmen så småningm friande. Leveranser, dagig sjukvård Sm vi tidigare sett skedde everanserna enigt avta med vissa aptek eer aptekare. Samma är förhåandet idag i så mtt att Apteksbaget har utsett vissa aptek ti vika marinförband är hänvisade. De är beägna i Götebrg, Karskrna, Handen ch Nynäshamn. Försvaret är ansutet ti bagets sjukhusdatafaktureringssystem ch erhåer därmed en avsevärd rabatt. Fartyg kan givetvis vid behv anita viket aptek sm hest för mindre kmpetteringar, men i första hand ska apteken på angivna rter anitas. Fartyg utan äkare kan rekvirera från dessa aptek vissa äkemede, sm särskit angivits i Kustfttans ständiga rder kapite 16. De äkemede sm marinen - iksm försvaret i övrigt ska använda - finns upptagna i en handbk " Försvarets äkemede" - en försvarsmaktens farmakpe. Långresr Fätkistr med äkemede för fartygen skickades atid med när man avsegade på ika expeditiner. Långresefartygens utrustning har redan berörts ch erhåes atid från apteket Göta Lejn i Karskrna. Detta har gät Ävsnabben, Faken, Gadan ch 1980 även Ymer för sin parexpeditin viket kunde förbiiga den deen av utrustningen. En särskid av Chefen för marinen ch Försvarets sjukvårdsstyrese faststäd s k ångreseutrustningsista finns uppgjrd. En viss justering kan dck äga rum årigen berende på vart resan går samt individuea önskemå från medföjande fartygsäkare står H MS Ca riskrna i tur att få sina ångreseäkemedel Beredskapsäkemede - mbäkemede för marinen Liksm under tidigare århundraden är utrustningen ti fartygen för beredskap ch krig mycket viktig även idag. För försvarsmakten sm hehet finns en särskid rganisatin för detta genm Läkemedescentraerna sm är anknutna ti ämpigt aptek med uppgift att svara för agring, vård ch msättning av försvarets äkemede. Att i detaj gå in på denna verksamhet faer utm ramen för denna framstäning, men det må framhåas att för marinens de finns färdigpackade satser ti mfattning av skiftande sag berende på strek av fartyg eer det andbaserade förbandet. Efter viss kmpettering sker spridning ut ti mabpatser e mtsv. fred rustade fartyg har beredskapsäkemeden utagda mbrd på särskit anvisade patser där de kimatgiska förhåandena är så gda sm möjigt. Läkemeden är temperatur- ch fuktighetskänsiga ch det kan mbrd vara svårt att hitta ett het ändamåsenigt förvaringsutrymme. Utrustningen bytes vartannat år vid den äkemedescentra sm evererat satserna. Utrustning - srtiment - utrymmen mbrd Förr Fätkistrna hade ti sitt innehå äkemede anpassade ti respektive tids krav på vetenskap ch beprövad erfarenhet. De festa km frdm från växt- ch djurriket - hea dear eer puvriserade. Vanigt var åderåtning varför Hirud (bdige) var en vanig ingrediens. Låt ss se vad sm användes vid behandingen av den tyfusepidemi sm utbröt efter saget vid Hgand. Sm kräkmede användes vinsten - kaiumtartrat ch sm axativ havreavkk, sat, ja ch äggvita. Svettdrivande mede utgjrdes av fäderte eer Spiritus Mindereri (ammniumacetatösning). Sm stimuerande mede vid feber användes Crtex peruvianum (kinabark) samt mt diarre en dekkt på Lichen isandicus/ isandsmssa. Mdern behanding skue givetvis vara någt antibitikum sm peniciin eer tetracykin. Atifrån Arvid Faxes från år 1782 kända "Afhanding m Hushåningen ti Siös" över hans 1785 utgivna " Minnes-Bk 90 91

21 För Skeppsäkare" fram ti senare tiders handböcker "Häs- ch sjukvård för Fttan 1904", för Marinen 1924 ch samma år av Marinöveräkare Gunnar Nissn utgivna " Marinens Häs- ch sjukvård" finns där beskrivet vika äkemede sm ska medföras ch dess användningsmråden. Marinöveräkarens åriga rapprter över Häs- ch Sjukvården vid Marinen ger b a en inbick i anskaffningen av medicin ch sjukvårdsmaterie sm varierat år från år. Vid Fttans sjukhus i Karskrna ägde tiverkning av förbandsmaterie för Marinen rum under ett ferta år anges större behv av medicin för Sverige-skeppen ch Fygia jämförese med övriga första kassens fartyg samt faststädes ny medikamentsutrustning p g a den nya Svenska Farmakpen I berättesen från nteras "att genm tyska agenter har en avsevärd mängd sjukvårdsmaterie utbjudits ti synnerigen åga priser men hava avvisats på grund av utfärdade nådiga föreskrifter angående inköp av svenska varr för statens behv". Het annrunda instäning än gäande statiga upphandingskungörese skrev Dktr H.I. Carssn en skrift "Om Häs- ch sjukvården ti Sjös" ch redgör för sjukvårdsinredningen på Fregatter ch Krvetter. När det gäer apteket mbrd skriver han: "Låtm ss först tise hvika anstater sm för närvarande är fgade ti sjukvården mbrd i våra skepp, t. ex. de vanigast ifrågakmmande, nemigen Fregatter ch Krvetter. I en fregatt finnes på fjerde däcket fvanifrån ett rum sm kaas Qvästafven; här är hvarjehanda förvaringsrum ch andra ägenheter, deriband äfven Aptheket, sm dck får denna genmgång ti andra magasiner. Sannikt har denna pats i frna tider bifvit med fit vad under vatteninien derföre att de sårade der ansågs bäst fredade under förbindningen, ch patsen för sjukvårdsutredningen såunda ckså bifvit på samma stäe. Imeertid vet jag knappast i hea skeppet någn pats sm skue kunna vara mer tjenig för Aptheket än denna; der är mörkt, så att man icke kan se att ens kmma dit utan jus; der står fta högt vatten under stark sjögång ch någn äckning; der är trångt, så att man icke kan göra den ringaste beredning på stäet, utan måste då atid transprtera upp ch ned aa förnödenheter derti, ja ti ch med så trångt att på ångt när icke hea utredningen kan få rum der, utan att Iäkarne måste säppa ti pats i sina hyttr för en str de deraf; men sutigen, den kanhända svåraste ägenheten af aa, att ingången ti den aktra krutdurken går genm qvästafven ch att, då kruthämtning eer vad annan kruthandtering sm hest försiggår, det är patt möjigt att kmma ti Aptheket, m det snart sagdt gäde menniskas!if. På en krvett är förhåandet naturigtvis ännu bedröfigare med afseende på utrymmet, ehuru man der har fördeen att ej behöfva artificie upysning. Aptheket utgöres der af en fast år på trssbttnen, men sm är så tiräckig att ej en gång a medikamentskären få rum på annat sätt än att en de deraf, utgörande de största kären, mindas vä med inne ch nedstutvas på btten af åren ; de öfrige ti den så kaade uppbörden hörande persedar får man sedan söka att inqvartera så gdt man kan, både hs sig sjef ch andra. För att finna huruedes detta kan vara bättre behöfver man btt gå mbrd på hviket främmande krigsfartyg sm hest der Läkare finnes, ch man finner åtminstne atid att en hytt på trssbttnen är uppåten för Apthcket; det är endast vi Svenskar sm är så överdrifvet Cnservaive, tänkande att det går vä an sm det är, då far ch farfar kunnat vara dermed beåtne. " Detta förbättrades så småningm men trångt har det atid varit. Det skue vidare finnas en särskid irdningsstäd sjukvårdsutrustning för vård av enkare sjukdmsfa samt s k " kartuscher" för andstigningsbåtar fick en kmmitte i uppdrag att inge försag ti rdnandet av miitärhäsvården. Om sjukvårdsmaterie föresgs b a att det skue för fttans de finnas i förråd för man, varav man avsedda för vård vid fasta ch stående sjukhus samt 000 man på de fartyg sm kunde kmma ifråga att utrustas. Låt ss emeertid stanna vid den ytterst intressanta skriften av Faxe- "Minnesbk för Skepps-äkare. Om Deras Skydigheter på Kng!. Svenska Örgs Fttan" -i viken förutm råd vid sjukdmarnas behanding han dessutm pubicerar en egen medikamentsförteckning sm han kaar " Pharmacpea Navais Svecia" ch atså utgör en tidig föraga ti vår nutida handbk "Försvarets äkemede". Det anges arten av äkemede, utrustningens mfattning berende på skeppens strek mätt i antaet kanner ch man samt hur de ska dseras ch intagas. Denna "fttans farmakpe" trde ej varit känd tidigare ch förtjänar ett fördjupat studium i annat sammanhang. Nutid Innehået i äkemedesutrustningen idag är i strt sett ika för aa vapensag. Det finns emeertid några speciasatser för marinen. Läkemedesats 24N sm en eer två ti antaet finns på aa fartyg sm saknar äkare mbrd t ex tb, ptb, msvp, ubåtar, hjäpminfartyg ch minutäggare, vika senare dck har viss förstärkning. Läkemedessats Ubåt, förb.sats 225 ch speciea satser i samband med dykning är speciet framtagna för marinen. Vidare ska mbrd på de större fartygen förutm akut chckbricka ckså finnas en specie s k drunkningssats tihanda. Utrustningsbehvet skiftar år från år ch dataista ges ut varje år av Marinstaben i samarbete med Försvarets sjukvårdsstyrese ch Apteksbagets försvarsenhet. Sm bekant har marinen ett kssystem där enheten har en särskid kssbeteckning. Tyvärr har fttan ch kustartieriet icke samma beteckning för samma utrustning. Återförsörjning När det gäer andbaserade marina förband sker återförsörjningen av äkemede enigt vaniga hänvisningar i första hand inm försvarsmråde men kan ckså gå direkt från regina centradepå. Fartygen måste av naturiga skä iband föja ett annat mönster ch utnyttja civia aptekens resurser på samma sätt sm avses för hemvärn ch mindre kaförsvarsförband. Ersättningssatser är i marinen fer ti antaet b a berende på avsaknad av etappbatajner i nrma återförsörjningshänvisning. Avsutningsvis kan knstareras att beredskapen beträffande äkemede ch sjukvårdsmateria får anses mycket gd. Packnings- ch spridningsövningar har genmförts vid fera äkemedescentraer i andet under de två senaste åren vad gäer armeförband. Liknande prv för marina förband vre önskvärt att genm

22 föra ch föres ås bi gjrda under 1982 i Karskrna sedan nyigen nya kaer för äkemedescentraen irdningsstäts genm BK/F 15 försrg. Litteratur Skgund, Hans Gösta Amiraitetsapteket Göta Lejn i Karskrna 2 Faxe, Arvid 3 Faxe, Arvid 4 Carssn, H.I. 5 Gynther 5 Krk-Wiund 6 Kckum, Axe 7 Svennerud-Hamgren 8 Svennerud-Hamgren 9 Svennerud-Hamgren O Svennerud-Hamgren 11 Nissn, Gunnar 12 Arwin-Lindskg 13 ' Arwin- Lindskg 14 Rydberg, Ragnar 15 Rydberg, Ragnar en återbick. Särtryck ur " Aktuet från föreningen Marinmusei vänner Ka r skrna" 1975 Afhanding m hushåningen ti siös _i afseende på hesans bevarande ti Kung. Orgsfttans tjenst. Kungig Amiraitetsbktryckeriet, Carskrna 1782 Minnes-Bk För Skeppsäkare.. Om Deras Skydigheter På Kung. Svenska Orgsfttan. Tryckt hs Jh. Chr. Hmey i Stckhm 1785 Om Häs- ch Sjukvården ti sjös. Götebrg 1846 Författningssaming för Kung. Maj :ts ftta. Aptekens författningssaming Läkare ch aptekare vid Gustav Vasas ch hans söners hv 1949 Karskrna Läkareförening 120 år Underdånigt betänkande med Försag ang. rdnande av Fttans Sanitetsväsende. Utgivet av Miitära Häsvårdskmmitten 18 dec Lärbk i Häs- ch Sj u k vård för Fttan 1904 Lärbk i Häs- ch Sjukvård för Marinen 1924 Marinens Häs- ch Sjukvård 1924 Ett sjukhus i centrum. Varvsmuseets Vänner Karskrna 1955 Försvarets äkemede 1978 Miitärapteket med miitär äkemedesförvatning under åren Sveriges Officiea Statistik: Häs- ch Sjukvården vid Marinen ch RA[AL DE[[A ARPA Andra generatianens datarradar Andra generatinens datrradar. Rac.:ti-Oecca ARPA är utveckad med tanke på enkast tänkbara beqän1ng. Operaiören kmmer att möta en radar sm se r u! s m ch handhas s m en ra dar ch inte en dat r. A manövrering sker rakt på sak med g1skt p ace ade manöverdn ch utan användning av sifferkder Enkeheten ch sjävkarhete f1 i handhavandet har sin grund i en avancerad datr kapacitet med t ex fem separat arbetande mikrdatrer varav tre anvands f6r autmatisk mföijning av upp \i ii 20 mä. Separerad bidpresentatin ch måföjning. Den s k aut trac kern matas med egen vi de ch arbetar he t skid från bi denhetens funkt iner. Detta 1nnebi:r a Operatören kan vi: ja Sin bidpresemat1n prec 1s sm han vi - t m säcka ner biden het e er vi ja en annan avs>ndsska a- utan au må föjn ingsfunktinerna 1 aut-tracker n pverkas eer förras. Stabi måföjning med individue, ekanpassad käns ighet. Racai-Decca AR PA arbetar med en p5 Individue t anpassa d för va rj e må vit.:et medför at t aut-t rac kern a t id arbetar på ekts tpp avsett m ekt ar strt e er itet. Dessutm har auttrackern egen avancerad Cearscanfunktn viket möjiggör prbemfri måföjning även under besväriga väderförmiianden. Dataagring i "true mtin". mtsats ti den första generatnens datrradar agrar Ra ca i-decca ARPA mådata i "t rue mtin" ch 1nte i "reative mtin" "reative mt1n" 'Tåste nämigen må föjningen ske med död r äk nmg under kurs ch vi ket ge upph v t i ägesf e an dra f as ta ch röri ga må. Denna fe käa eim1neras het med agring i "t rue mt1n". En kmpett radar. Racai-Decca ARPA är en kmpett radar ch kan vafritt insta eras sm masterradar eer integreras i en befnti g Decca Cearscan-radar. R i ny ss eer skr iv, så sän der vi mer inf rmatin Racai-Decca Svenska AB Bx , Stckhm Te BO 94 95

23 Ledamten HARRY ENGSTRÖM Mathias Hedenström - Rysk parfrskare av svensk härkmst Band de många skandinaver, sm gjrt betydesefua insatser i den arktiska frskningens tjänst, intar svensken Mathias Hedenström en aktad pats. H ans resr i början av 1800-taet bidrg ti ökad kännedm m Sibiriens nrdöstra kust ch öarna därutanför. " Man kan säga att genm Hedenströms ch Sannikvs ytterst märkvärdiga ishavsfärder överskriften ti många viktiga kapite i histrien m vårt jrdkts frm ch nutida beskaffenhet bivit given" (A E Nrdenskiöd). Mathias Hedenström - eer Matvej Matvejevitj Gedenstrm, sm han med den ryska namnfrmen kaas i 1838 års förteckning över edamöterna i Mskvas Naturfrskarsäskap härstammade från Sverige. Ä ven hans fader hette atså Mathias. Mathias d.ä. har uppgetts vara född i Faun den 11 januari 1737 (eer 1739), död i Riga Han skue ha tihört en svensk adig ätt ch sm pitisk fykting ha ämnat Sverige. I samband härmed skue han ha ändrat sitt namn ti Hedenström, "viket är häreda sig från ett gårdsnamn i Daarna, i scknen Strsten ch Thrsång". Förmdigen är dessa antaganden en senare tids uppfinning, härrörande från efterevande medemmar av säkten. Ännu år 1883 fanns sådana kvar i Riga. Det finns emeertid beagt att en Mathias Hedenström år 1774 var gudsmed i Mskva. Senare syntes denne ha bsatt sig i Riga, där han dg år Han trde adrig ha upphört att vara 96 svensk undersåte. För detta antagande taar att hans sn, Mathias d. y., i ett år 1798 utfärdat ryskt pass anges vara "svensk undersåte", ehuru född i Ryssand. Efter faderns död synes dck såvä Mathias d.y. sm den ädre brdern Jhan ha bivit ryska medbrgare. Mathias Hedenström, frskningsresanden, föddes i Riga år 1780, datum känt. Småningm finner vi hnm sm tjänsteman vid tuverket i Riga; han mnämns i skrifterna sm "hvråd" ch även sm "sekreterare hs någn förnäm man i Petersburg", dit han sedermera förfyttats. Emeertid råkade han så ia ut vid en upptäckt av " undersev i verket", att han förvisades ti Sibirien, dck utan att mista sin rangkass, varför man kan anta att hans förseese mera bestått i medvetenhet m överrdnades förseeser än i egen brttsighet. Någn gång i början av 1800-taet anträdde han sin påtvungna resa österut. Han befann sig i Tbsk, då han år 1808 fick uppdrag att på den ryske rikskanserns, greve Rumjantsev ( ), bekstnad undersöka de Nysibiriska öarna. Före skidringen av Hedenströms resr i nrra Sibirien kan det vara ämpigt att ett ögnbick dröja vid kunskapsäget ifråga m den ryska Nrden i skiftet mean ch 1800-taen för att sedan mt denna bakgrund närmare gå in på Hedenströms bidrag ti ösandet av sin samtids viktiga eknmiska ch gegrafiska prbem. Kniseringen av Sibirien hade tagit sin början år 1579, då ryssarna under J ermak trängde in i västra Sibirien. Främst var det då den rika päshanden sm ckade grundades Tbsk, 1638 Ochtsk. Ateftersm tiden gick fick man upp ögnen för övriga stra ptentiea tigångar i det stra andet i öster. Under 1700-taet fick den sibiriska kartbiden at skarpare knturer genm de infrmatiner, sm insamats av djärva ch äventyrsystna resenärer. I " Ritbk över Sibirien", uppgjrd av Semjn Remesv år 1701 fanns en karta, ritad av vjvden Peter Gudunv år På denna var inte bara Ob ch Jenisej utmärkta; här fanns ckså Lena, Oenek, Kyma ch Amur angivna. Föjaktigen visste ryssarna redan 1 mitten av 1600-taet att det fanns en förbindese via Ishavet från Atanten ti Stia havet. Men m sjäva Ishavet ch de sibiriska randmrådena var uppfattningarna synnerigen diffusa ångt in på 1800-taet. Ett exempe: i början av nämnda århundrade framade adjunkten vid ryska vetenskapsakademien M.I. Adams en ide m att uppnå Nrdpen " trra vägen" (via en "särskid de av värden" sm han antg fanns nrr m Sibirien). Han hppades finna rätt på " hemtrakterna för mammutarna, sm kanske ända ti nu haft sitt hemvist därstädes". Här må erinras m att den ryska Nrden vid denna tid mfattade ett betydigt större mråde än i våra dagar. Dess västgräns gick vid Varangerfjrd, medan den östiga åg på den nrdamerikanska kntinenten vid 141 västig ngitud, mkring km väster m Mackenziefden. Länge hade tivarn av ett sund mean Asiens nrdöstra ch Amerikas nrdvästra uddar varit adees känd eer åtminstne betvivad; Vitus Bering genmsegade sundet 1729 ch gav det sitt namn. Men vad sm fanns nrr därm var änge föremå för spekuatiner. Nrdenskiöd angav i sin Resepan för Vega-färden (1877) att " det synes sannikt att det sibiriska havet är så att säga avstängt från det egentiga parhavet genm en serie av öar, av vika man för närvarande endast känner Wranges and ch de öar sm bidar Nya Sibirien". Andra frskare ekte änge med tanken att det nrdamerikanska fastandet vre utdraget nrdvästvart i en mäktig andtunga nrr m Sibiriens nrdöstra kustinje. Bakgrunden ti det stra intresset för utfrskande av den ryska Nrden ch ishavskusterna var främst behvet av att öka andets eknmiska ptentia genm att nyttiggöra naturrikedmarna i nrdreginerna, även m de rent gegrafiska ch naturhistriska frskningsuppgifterna naturigtvis ckså utgjrde en utmaning för många frskare ch atså fanns med i biden. Många fantasifua prjekt såg dagens jus, vi kas måsättning var frtsatt utvecking av näringsivet i nrdreginerna ch en öknin g av handesförbindeserna mean dessa ch de i eknmiskt hänseende mera utveckade guvernementen i det centraa Ryssand, resp de utändska marknaderna. Man etade efter sivermam på Nvaja Semj a; man undersökte möjigheterna att öppna sjöförbinde ser mean Sibirien ch Vita havet. Då isförhåandena i Karahavet bedömdes sm mycket svåra framkm ett försag att förena Obs ch Petjras bifder medest en kana med sussar (I.S. Ppv), detta redan år 1806! Dåvarande kaptenöjtnanten I.F. Krusenstern föres g (1802) att man skue utfrska en betydande de av Ryska Amerikas kust. Detta skue ckså bidra ti att ösa pr- 97

24 bemet med Nrra sjövägen från Stia havet ti Atanten ängs Amerikas nrdkust. År 1809 eer 1810 framade M. Hedenström en pan för beskrivning av Amerikas nrdkust från Berings sund ti Cppermine-fden. Han var då syssesatt med den uppgift, sm främst kmmit hans namn att knytas ti den arktiska frskningens histria. Då Hedenström fick uppdraget att undersöka de Nysibiriska öarna hade dessa tidigare varit sedda av kustfarare ch fångstmän. Officiet var det en sådan, Ljachv, sm först besökt öarna. Det skedde år En första kartäggning gjrdes några år senare av en ditsänd antmätare, Chvinv, sm gav märkiga rapprter m naturförhåandena i denna trakt. Öarna var rika på efenben ch eftersökta päsdjur. Enigt Chvinv utgjrdes marken på många stäen av en bandning av is ch sand samt betar av mammut, ben av en fssi xart, av nshörningar m m. På många stäen kunde man bkstavigen rua upp den mattiknande mssbädden ch då finna, att den täta grönskande växtbekädnaden hade kar is ti underag. ) Tvister rörande fångstmnp hade uppstått, ch i det äget föraneddes rikskansern Rumjantsev att ännu en gång åta närmare undersöka den avägsna andsändan. Hedenström ch hans två föjesagare, Ksjevin ch Sannikv, avreste den 19/7 mars 1809 från Ust-Jansk på fastandet. Expeditinen använde hundsädar för överfarten på isen. Först nådde man nuvaran'de Ljachvs ö ch därefter Faddejev-ön, där expeditinen deades. Hedenström frtsatte ti Nvaja Sibir; de övriga undersökte Faddejev, Maj ch Ljachvs ö. Undersökningarna frtsattes år Man startade den 14/2 mars från Indigirkas mynning ch nådde Nvaja Sibir efter 11 dygn. Från öns nrdkust trdde såvä Hedenström sm Sannikv att de såg båaktiga berg vid hrisnten i nrdst. För att nå detta nya and företg Hedenström en färd utåt isen. Denna var dck mycket jämn; på fyra dygn kunde han bara framtränga 70 verst (c:a 70 km). Här mötte han (9 apri/27 mars) het öppet vatten, måste återvända sydvart ch nådde fastandet efter 43 dygns besvärig vandring över isen. Han räddades från hungerdöden genm att han yckades döda eva isbjörnar. Ett nytt försök att nå det nya andet med hundsädar, sm gjrdes samma vår, bev resutatöst på grund av stra råkar ch andra ishinder. Smmaren 1811 avsutades de " Hedenströmska expeditinerna" genm att några av hans medarbetare, Psjenitsyn, Tatarinv ch Sannikv kartade Nvaja Sibirs nrdkust ch undersökte Ktenyj-ön. Hedenström sjäv hade redan 1810 återkaats ti Irkutsk. Hedenström fastsg, att det and, sm dittis av kustbefkningen angivits sm fastand, i verkigheten var av begränsad mfattning. Hans erfarenheter visade att ceanen inte ens vintertid var ständigt tifrusen. Han var den förste att upptäcka öppet vatten utanför andisen men insåg inte hur viktig denna hans upptäckt i sjäva verket var. Efter anays av sina egna bservatiner ch med absut titr ti Sannikvs uppgifter m att denne siktat and nrr m Nvaja Sibir ansåg Hedenström att ) Vi vet nu att det här finns isager från istiden av inti 22 m mäktighet. 98 detta var Amerikas kust, sm vre ångt utdragen västvart. Att döma av hans pubicerade arbeten fann han det sannikt att "Ishavet mt denna de av Sibirien vre täckt av ändiga isfak" ; han föresg att Ktenyj-ön ch Nvaja Sibir skue göras ti utgångspunkt för färder ti Grönands ch Amerikas kuster. Under år 1811 ritade Hedenström ch Psjenitsyn kartr, sm återgav upptäckter ch frskningsresutat, aktuea för här ifrågavarande mråde. På sin karta ritade Hedenström in två av de tre "and", sm Sannikv hade sett på ika patser i Ishavet. Ett av dessa, i frm av en de av ett fantigt fastand med kippiga kuster, infördes på kartan nrdväst m Ktenyj-ön. Ett annat framstädes sm en bergig ö, beägen mean meridianen genm Faddejev-öns stkust ch meridianen genm Kap Vyskij på Nvaja Sibir. I det mråde, där Sannikv ch Hedenström såg en bånande antydning ti and, sattes ett karttecken, sm angav dess ungefäriga strek. Just här upptäcktes sedermera Sjkv- ch Vikitskij-öarna. Utöver de för beskrivning ch kartäggning erfrderiga bservatinerna hade man nedtecknat åtskiiga iakttageser rörande fauna ch fra i den särprägade mijön, vika återgavs i de rapprter, sm sedermera utnyttjades b a av Nrdenskiöd. Meddeandet m att man nrr m östra Sibiriens kust "funnit öar ch fastand" infgades i den årsrapprt, sm av rikskansern Rumjantsev sammanstädes för tsar Aexander I. Sedan Hedenström avsutat sina resr återgavs hans uppgifter i speciea dear av den rapprtering " Om expeditinen för beskrivning av nyupptäckta andmråden vid Ishavet", sm föreigger i två redgöreser från Handesministeriet år Hedenströms ch Sannikvs resr bev inedningen "ti frtsatt sökande efter andmråden i nrr ch km att kart påverka den ryska arktiska frskningens utvecking. På anmdan av Rumjantsev anayserade dåvarande kaptenöjtnanten, sedermera amiraen Krusenstern, resutaten från Hedenströms expeditiner. Denna granskning refererades i en artike med rubriken " Om öar, sm nyigen upptäckts i Ishavet". Krusenstern föresg, att Faddejev-ön skue döpas m ch ges Sannikvs namn, eftersm det var denne sm "fficiet" upptäckt ön ifråga (Faddejev-namnet hade givits den efter en fiskare, sm sades ha byggt en övervintringsstuga därstädes). Hedenströms ch Sannikvs reseberätteser trycktes i sin hehet i den av G Spasski utgivna "Sibiriske budbäraren" 1822, p , ch även i samme författares verk " Nyaste ärda ch pittreska resr i Sibirien", II, År 1813 anstädes Hedenström i guvernementskansiet i Irkutsk ch bev någt senare "ispravnik" (ung. piskmmisarie) i Verkhneudinska kretsen i Transbaikaska Sibirien. Här började han på avar att ägna sig åt naturhistriskt samande. Hans bstad fydes med minera, uppstppade djur, trkade växter ch rötter. Hs guvernören Treskin std han högt i gunst. Inti 1819, då Treskin hemkaades, styrde Hedenström hea prvinsen ch hade härunder rikiga inkmster- ända ti rube årigen. Sedermera förfyttades Hedenström ti västra Sibirien ch därifrån ti Petersburg, där han bev rdförande i en avdening av sjukvårdsdepartementet ch utmärkte sig genm upptäckter av 99

25 undersev i apteksväsendet. Det var under denna tid han på anmdan av sina vänner utgav sitt kanske mest kända arbete, "Otrivki Sibir" (Fragment m Sibirien). Han ängtade dck åter ti Sibirien ch bev åny förfyttad dit, nu pacerad sm pstmästare i Tmsk, från viken befattning han sutigen pensinerades. Under sitt sista evnadsår uppsöktes han av akademiedamten ch Sibirienfrskaren Th vn Middendrff, sm då, i början av 1845, återvände från sin stra sibiriska resa. I sin resebeskrivning berättar Middendrff föjande: "Nya Sibiriens beskrivare, den game Hedenström, uppsökte jag under min resa genm Tmsk ch fann den förr så företagsamme, vä föga kunnige man icke dest mindre för sin sanningskärek ch sin sunda bick förtjänstfue mannen fängsad vid sängen, sm han ej mer skue ämna. Han ed mycket av föjderna av sin nysibiriska resa; men trts de pågr, vika vattusten förrsakade, fammade hans medfödda ivighet upp, under det han havt på skämt, havt på avar förbannade den förust han idit därigenm att han för värme utsatt en str säck med trkad märg av mammutben; när värmen under hans frånvar fått verka hade det jiga fettet futit brt. "Vad för en Krösus kunde jag icke ha bivit", rpade han, "m min skatt icke runnit ifrån mig! Hea jrdktet kunde jag ha försett med mammutpmada!" A ejn- ch björnpmada hade fått stryka sege för denna sava från en bättre värd. På mig gjrde detta ett så mycket starkare intryck, sm jag träffade mannen försänkt i armd, samme man vars beundrade berättese en gång gjrt runden genm Eurpa. I hans skrift "Otrivki Sibiri" (p 121) finna vi bekräftese på att han samat denna märg vid Ust-Jansk ur de där i. massa kringspridda mammutbenen, ch att den ti ch med i smät tistånd icke givit nd ukt ifrån sig." Mathias Hedenström tibringade sina sista år i byn Kaidukv nära Tmsk, där han aved vid 65 års åder den 2 kt/20 sept Han viar i den fjärran sibiriska jrden, en tt sm han dear med många andra svenskar sm i frediga eer krigiska ärenden dragit i östered. Litteratur A E Nrdenskiöd, Vegas färd kring Asien ch Eurpa, Sthm, 1880 YMER 1883, Bigrafiska ntier av H Wiesegren (p 206 ff) V M Pasetskij, A E Nrdenskiöd, Mskva FFV FÖRSVARSMATERIEL S Eskistuna Te:

26 Ledamten STEN SWEDLUND Ny marin edningsrganisatin i krig Bakgrund Chefen för marinen tisatte 1979 ett anta arbetsgrupper sm fick i uppdrag att inm tre ika utredningssektrer - utbidning, underhå ch edningsrganisatin i krig - söka besparingar i marinens fredsrganisatin ti förmån för en ökad materieanskaffning för krigsrganisatinen ch för beredskapshöjande åtgärder. En av dessa arbetsgrupper - Ag Ledning 80 - fick i uppgift att se över den marina edningsrganisatinen i krig. Ag Ledning 80 inedde sitt arbete med en ttainventering av den marina krigsrganisatinen. Uppgiften var därefter att pröva ika möjigheter ti ökad samrdning inm marinen beträffande stödfunktinerna bas-, underhås- ch underrättese! j än st. Utredningen knstaterade att den marina edningsrganisatinen sm ett resutat av uppdeningen på örgsbaser ch kustartieriförsvar ger upphv ti dubberade stödfunktiner. Inm ett ch samma gegrafiska mråde finns underhås-, underättese- ch transprtförband ur såvä f sm ka. Vissa samrdnings- ch besparingsåtgärder är möjiga att vidta men så änge den övergripande edningsstrukturen är dead så är det svårt att kmma tirätta med de resurskrävande dubberingarna inm stödfunkt nerna. Resutatet av den första utredningsetappen bev därför begränsat ch de besutade åtgärderna km mer att handa m en anpassning ti ändrad htbid ch andra ändrade förutsättningar än m ra- 102 tinaiseringar sm föjd av ökad samrdning mean f ch ka. Resutatet av utredningsetappen kan i krthet beskrivas enigt föjande: D Fttans basbevakningsförband inriktas mer mt övervakning/ bevakning än mt försvar. Större krav stäs på rörighet. I vissa mråden övertas uppgiften av ka. D MKB-förbanden samrdnas ch reduceras. Härvid utgår dagens kbs (ptisk utkik ch signaering) ch ersätts med ett mindre anta radarförband (kbsrr/nsrr). Samtidigt kncentreras verksamheten där så är möjigt ch " strförband" bidas. D Minspaningsfunktinen (mius) anpassas ti htbid ch minskade minröjningsresurser. Härvid utgår dagens särskida miusförband utm i särskit pririterade eder. Den ptiska spaningen, i viken samtiga kustgrupperade förband detar, ska kmpetteras med radarspaning inm särskit viktiga mråden. De fasta systemen ska vid behv kmpetteras med rörig minspaning med befintiga fartyg/båtar i mröj-, kbev-, basbev- ch spärrförbanden. D Marina hinder föresås utgå. Hinderfunktinen kan i dag ösas med andra mede t ex beredskapsutagda kntrerbara mineringar ch mderna hamnminr. Mtiv för ökad marin samrdning Sm framgår av inedningen väger de eknmiska faktrerna tungt i pågående strukturförändringar inm marinen. Utredningsarbetet bedrivs mt preciserade sparmå. Det är dck inte bara de eknmiska faktrerna sm styr rganisatinsutveckingen. En mer övergripande anedning är att samrdningsbehvet mean f ch ka har genmgått en betydande förändring under den senaste 20-årsperiden. De eknmiska faktrerna är att betrakta sm pådrivande i en prcess sm av het andra - ch mer primära skä - är het naturig. Dagens marina edningsrganisatin svarar mt de edningsbehv sm gäde under 60- ch 70-taen. Karaktäristiskt för nuvarande rganisatin är b a att samrdning mean f ch ka baseras på samverkan medan samrdningen mean ka ch armen sker genm befä. Detta har sin grund i stridskrafternas varierande behv av stridssamrdning. Kryssar- ch jagarfttan genmförde sin strid fritt ti sjöss - vä utanför kaförbandens verkansmråde. Samrdningsbehven mean f ch ka inskränkte sig i strt ti att förhindra vådabeskjutning i samband med sjöstridskrafternas ut- ch inöpande ur de kaförsvarade basmrådena. Den enda egentiga stridssamrdning sm var aktue gäde kustbeskjutning sm kunde utföras av kryssare ch jagare. Behvet av stridssamrdning mean ka- ch armeförband har varit ch är strt. Förbanden är grupperade inm samma mråden ch understödjer varandra i markstriden. De förutsättningar sm egat ti grund för utfrmningen av nuvarande marina edningsrganisatin har förändrats i fera viktiga avseenden. Mest dminerande är utveckingen av de marina vapensystem ch av htbiden. De marina vapensystemen har genmgått stra förändringar. Den ätta fttan har ersatt kryssare ch jagare. Fartygen bestyckas med sjörbt. Samtidigt erhåer kaförbandens sjöfrntsartieri ny ammunitin med avsevärt utökad prte. Räckviddsmässigt råder gd överensstämmese mean patrubåtarnas sjörbtsystem ch det nya sjöfrntsartieriet. Htbiden har förändrats markant. Rbt- ch teeht dminerar sjöstriden. Den förändrade htbiden ch tikmsten av ångräckviddiga vapen har inneburit att ett mera kustnära uppträdande bir vanigare för våra ytstridskrafter. Rbtstriden kännetecknas av snabba stridsförpp, besutstiderna bir krta. Den hårda teemijön försvårar fartygs- ch kaförbandens vapeninsats. Riskerna för vådabeskjutning ökar genm det teestörda stridsförppet. Angriparens ökade rörighet ch uftandsättningskapacitet utgör ett ökat ht för kaförbanden ch fttans baser. Behvet av uftförsvar ch ryggförsvar ökar. Effektiv samrdning mean kach armeförbandens strid är en förutsättning för att möta detta ht. Dagens edningsrganisatin tigdser detta krav. För sjöfrntsstriden har den redvisade utveckingen varit genmgripande. Sjöstridskrafterna ch kaförbanden genmför sin vapeninsats i en stridszn sm bivit at mer gemensam. Härigenm ökar behvet av stridssamrdning av de fartygsburna ch de anduppstäda vapensystemen i marinen. 103

27 Härti kmmer beredskapskraven sm för de marina förbanden är starkt uttaade. Dessa krav accentuerar- på ett het annat sätt än tidigare - behvet av en marin edningsrganisatin sm kan verka tidigt med hög effekt i ika knfiktnivåer. Även i dessa ägen bir de marina samrdningsfrågrna av ökande betydese för att möjiggöra rätt avvägd insats med dispniba vapensystem. Det är vidare viktigt att framhåa den markerade satsning sm nu sker på röriga stridskrafter. För f är detta ingen nyhet men för kastridskrafterna kan man taa m ett nytänkande. Kravet på rörighet får återverkningar på ednings- ch stödfunktinerna sm i ökad mfattning måste kunna mfördeas mean peratinsmråden i takt med stridskrafternas mgrupperingar. Den ökade rörigheten stäer ckså större krav på de marina samrdningsfunktinerna inm ett peratinsmråde för att den sammanagda effekten ska bi den avsedda. Samrdning är aktue på fö jande ni våer: D ÖrB - Kaf vad avser stridskrafternas ch stödfunktinernas utnyttjande i strt. Samrdningsbehven föreigger i fred - krigspanäggning- ch i krig - ångsiktig inriktning. D Ör/B (FÖL) - fartygsförband (T AL) - brigad/fristående bat vad avser förberedeser för företag - stridssamrdning, underrättesesamrdning, teekrigssamrdning, sambandssamrdning, säkerhetssamrdning - samt vad avser gent>mförande av företag (nrmaförfarande). D FÖL - TAL - spärrbar vad avser genmförande av företag ("snabba ägen" ). Dagens marina edningsrganisatin - baserad på samverkan mean marina chefer i en dead rganisatin - svarar ej mt de nya kraven på stridssamrdning av kmpicerade ch snabba stridsförpp i en gemensam stridszn. Den marina underrättesetjänsten - sjöbevakning - påverkas negativt av dagens rganisatin - sm förutm en teknisk eftersäpning - kännetecknas av kmpicerade edningsförhåanden. De ökade samrdningsbehven mean de marina förbanden kan ej tigdses inm ramen för nuvarande edningsrganisatin. Organisatriska åtgärder krävs i syfte att ge bättre förutsättningar för en effektiv samrdning av den marina verksamheten. De samrdningsåtgärder sm kan tigripas är i huvudsak integrering ch samgruppering. Integreringsmdeen är givetvis mest ångtgående eftersm den erbjuder samrdnade rganisatinsösningar inm aa ednings- ch understödsfunktiner. Mdeen kan dck inte utnyttjas generet eftersm de samade edningsuppgifterna kan bi at för mfattande för en chef i en integrerad edningsrganisatin. En integrering av den marina rganisatinen inm t ex mi Ö trde därför ej vara en reaistisk utveckingsinje. Ä ven samgrupperingsaternativet har sina begränsningar. Samgruppering av chefer får inte drivas så ångt att edningsäkerheten med avseende på utsagningsrisken bir idande. Samgrupperingsösningar förutsätter fta investeringar för att rymma ökade edningsfunktiner i en stabspats. Dessa investeringar måste vägas mt de ångsiktiga besparingar sm kan göras vid en reducering av antaet stabspatser. I ch för sig är det önskvärt att få en så ikartad edningsrganisatin sm möj igt inm de ika kustavsnitten. Kraven varierar dck med hänsyn ti uppgifter, gegrafi, tidening av stridskrafter ch befintiga resurser i frm av stabspatser ch samband. Därför krävs en nggrann anays av varje mråde innan besut kan tas m hur de ika kraven bäst ska tigdses. Ny marin edningsrganisatin i mi V ch NN Efter det inedande utredningsarbetet sm redvisats i det första avsnittet van fick Ag Ledning 80 i uppdrag att studera den framtida marina edningsrganisatinen i krig inm mi V ch NN. Inm dessa min har de marina stridande förbanden minskats sm en föjd av marinens vikande medestidening under 60- ch 70-taen. Utveckingen har inneburit att såvä freds- sm krigsrganisatinen gått mt enmyndighetsösningar. En gemensam fredsrganisatin faststädes först - viket i ch för sig är en diskutabe rdning. I princip bör krigsrganisatinsfrågrna ösas först ch därefter utfrmas fredsrganisatinen, så att övergången från freds- ti krigsrganisatin bir så smidig sm möjigt. Den nu vada rdningen framtvingades av de eknmiska besparingskraven där snabb utdening erhås genm reducering av fredsrganisatinen. Vid arbetet med fredsrganisatinsutveckingen var det känt att även krigsrganisatinen skue genmgå en mtsvarande förändring i ett senare skede. Arbetet kunde därför genmföras med en rimig framförhåning. För krigsrganisatinsutveckingen angavs viss styrande förutsättningar: D typförband i tttans krigsrganisatin är divisin ch fttij, D typförband i kustartieriets krigsrganisatin är spärrbatajn ch brigad, D begränsningar i edningsrganisatinen genmförs främst på den ägre reginaa nivån, D stödfunktinerna samrdnas D rganisatinen anpassas ti ökade krav på rörighet. Organisatinsarbetet ineddes med en anays av de faktrer sm påverkar utfrmningen av de marina ednings- ch understödsfunktinerna på ika nivåer. Särskid vikt ades vid att granska förutsättningarna för en chef att ösa de uppgifter sm idag är agda på respektive chefer ur fttan ch kustartieriet. Arbetet övergick därefter ti att utfrma ett rganisatinsförsag sm i krthet innebär att: D den marina edningsrganisatinen på ägre regina nivå inm mi V (idag CÖrB V ch CGbK/F32) ch inm mi NN ( idag CÖrB NN ch CNK) integreras, D den marina edningsrganisatinen på ka nivå (brigad/spärrbat resp kbevbat/kmp) integreras, D de marina underhåsförbanden på B ch B 2 nivån ersätts av ett integrerat förband: " marinunderhåsbatajn". Efter stabsmässig beredning av arbetsgruppens försag fattade CM principbesut beträffande utveckingen av den marina krigsrganisatinen inm mi V ch NN. Besutet ansöt sig ti arbetsgruppens försag utm på en punkt sm gäde rganisatinsutfrmningen på ka nivå inm mi NN där samrdning ska ske genm samgruppering av berörda chefer (spärrbat/sjöstribat) i stäet för genm integrering sm arbetsgruppen föresagit. Organisatinen utfrmas därför enigt föjande huvudinjer:

28 Organisatinen ska kunna förstärkas med röriga ednings- ch underhåsresurser i ägen då ytterigare stridskrafter tiförs respektive mi. På den kaa edningsnivån stäs nya krav sm föjd av integreringen på ägre regina nivå. För att minska beastningen på denna nivå bir det nödvändigt att deegera edningsuppgifter med ka präge. Exempe på detta är företagsedning av kaa sjökrigsföretag. Härmed avses företag av typen utäggning av strandförsvarsmineringar, inpps be vakni ng, bevakning av mineringar, kntr av fiske- ch sjöfart m m. Dagens MKB-rganisatin, sm huvudsakigen svarar för övervakningstjänsten, ändrar såedes karaktär genm att edningsuppgifterna avseende kaa sjökrigsföretag tiförs. I en ny rganisatin finns det därför anedning att beskriva förändringen så att övergång sker från en rendad "bevakningsrganisatin" ti en "sjöstridsedningsrganisatin". Det nya begreppet "sjöstridsedning" kan definieras enigt föjande: Ledning av sjöstridsverksamhet på ka nivå mfattande: - sjöbevakning - företagsedning av kaa sjökrigsföretag - företagskntr av kvaificerade sjökrigsföretag - sjötrafikedning ch -kntr (biträde). I sjöstridsverksamheten ingår även - miitäredstjänst - miustjänst - kbntr av sjöfart Sjöstridsedning utövas från sjöstridsedningscentra sm ersätter nuvarande kustbevakningsgruppcentraer (kbgc). På Nrrandskusten där en dead ed- 106 ningsrganisatin bibehås på ka nivå gäer nuvarande ydnadsinjer med tiägget att C spärrhat yder under marinkmmandchefen vad avser viss sjökrigsverksamhel Med viss sjökrigsverksamhet avses: - edning ch kntr av sjökrigsföretag, dvs företagsedning av kaa sjökrigsföretag ch i övrigt biträde åt den ägre reginaa chefen med företagskntr av kvaificerade sjökrigsföretag - samrdning av SJO- ch kastridskrafternas strid; härmed avses sådan verksamhet sm syftar ti en maximering av de sjöburna ch anduppstäda vapensystemens effekt i sjöfrntsstriden - edning av sjöbevakning (marin underättesetjänst) - edning ch skydd av sjötrafik ch fiske - sjötrafikkntr ch navigeringstjänst. Den direkta edningen av denna verksamhet på ka nivå utövas av C sjöstribat/-kmp. Underhåstjänst i den nya rganisatinen Sm framgår av vanstående redvisning ersätts nuvarande underhåsförband på B ch B 2-nivån av en marinunderhåsbatajn. I batajnen ingår fö j ande förband enigt dagens rganisatin. - basbat - transprtförband (ÖrB, kaf, brig) - verkstadsförband - förrådsförband - underhåsförband - sjukvårdsförband - vissa frt- ch fätarbetsförband. Funderhåsförbanden ingår däremt inte i marinunderhåsbatajn utan bibehåer nuvarande uppgifter inm ramen för resp stridsgrupp. Förbandsbundna underhåsförband inm de marina stridskrafterna på divisins/batajnsnivå - t ex ag ch trssförband - ingår ej heer i batajnen utan bibehåer nuvarande förbandstihörighel Bas- ch underhåstjänsten i den gemensamma krigsrganisatinen eds, iksm verksamheten vid stridskrafterna i övrigt, av CMKV resp CNMK. I sektin 2 i den gemensamma staben på ägre regina nivå ska kapacitet finnas främst för - att ta fram underag för besut ch rder rörande stridsverksamhet (förutsättningar/begränsningar/knsekvenser m m) - uppföjning av underhåsäget 1 strt - understöd ch hänvisningar - fördening/mfördening av resurser Uppgifterna för marin underhåsbatajn är i strt: - Understöd åt samtiga stridskrafter med a typ av bas- ch underhåstjänst inm ett avgränsat gegrafiskt mråde (bastjänstmråde, brigadmråde). Härutöver ska understödsuppgiften kunna ösas även inm andra dear av mits kust genm mfördening av materiea ch persnea resurser från det centraa bastjänstmrådet. Grundresurserna utanför det egentiga bastjänstmrådet är starkt begränsade. - Understöd inm övriga dear av miitärmrådet åt marina stridskrafter med för dessa specifika förnödenheter. Uppgifterna kan sammanfattas enigt principskissen på sid 108. Frtsatt arbete Den van redvisade edningsrganisatinen kmm r att genmföras inm mi V ch NN vid mitten av 80-taet. Organisatinsutfrmningen inm övriga miitärmråden kmmer att bi föremå för utredningsarbete i syfte att finna ämpiga samrdningsfrmer. De principer sm nu äggs ti grund för rganisatinsutfrmningen inm mi V ch NN trde i str utsträckning kunna utnyttjas i det frtsatta rganisatinsarbetet inm andra mråden. I ansutning ti pågående rganisatinsarbete är det viktigt att utbidningssystemet utfrmas så att samrdningsfrågrna får en framskjuten pats. Ökat insag av marin samrdning måste in i befäsutbidningen på ika nivåer för att den nya rganisatinen ska få avsedd effekt. I detta arbete stäs stra krav på att den vapensagsvisa fack-kmpetensen inte går förrad samtidigt sm ökad vikt äggs vid marin samrdning. Det är därför först vid utbidningen på Miitärhögskan sm den egentiga marina utbidningen påbörjas. Dessförinnan dminerar den fackmässiga utbidningen inm respektive vapensag/tj änstegren. Särskida åtgärder erfrdras inedningsvis för att ge en så smidig övergång sm möjigt. Ett exempe på detta är den s k brigadchefskursen sm bör kunna breddas ti en gemensam marin chefsutbidning med sikte på den nya rganisatinen. Sm ett ed i utveckingen bör vidare stabspersna utväxas i fred mean Ör BO/SK, ÖrB S/BK ch mean Faggen/ KAS. För det frtsatta rganisatinsarbetet är det ckså viktigt att inrikta utfrmningen av marinens stri- ch sambandssystem så att samrdningsaspekterna bir 107

29 x vä tigdsedda. Systemen måste kunna svara mt de ändrade krav sm föjer med de rganisatriska uppgiftsförändringarna. De tekniska förutsättningarna ägger inga hinder i vägen för en sådan utvecking. Dagens data- ch kmmunikatinsteknik erbjuder str handingsfrihet i systemuppbyggnad ch kan smidigt anpassas ti vada rganisatinsösningar. I ansutning härti stäs krav på utfrmningen av de marina stabspatserna. Antaet stabspatser minskas, viket är väsentigt ur eknmisk synvinke - inte minst mt bakgrund av panerad mdernisering av stri- ch sambandssystem. För att nå önskad effekthöjning på dagens i många avseenden förådrade system trde det vara nödvändigt att pressa ner antaet stabspatser så ångt sm rimiga krav på edningssäkerhet medger. Ansutning En edningsrganisatin får adrig stena i sina frmer eer bi ett sjävändamå. Organisatinen måste ständigt anpassas ti ändrade förutsättningar. Förändringarna för den marina edningsrganisatinen är betydande genm vapensystemens ch htets utvecking. Kravet på ökad marin samrdning växer. Syftet med pågående förändringar av den marina edningsrganisatinen i krig är att ge ökad effekt åt de marina vapensystemen i den gemensamma stridsznen samtidigt sm de fredstida kstnaderna minskas. De rganisatriska förändringarna berör ednings- ch understödsfunktinerna. De stridande förbandens rganisatin förändras ej. Samrdningen mean k a ch armen påverkas ej. Den marina samrdningen förbättras dck avsevärt - någt sm är nödvändigt. AKTIEBOLAGET TU DOR. ' - understöd med a frm av bas- ch underhåstjänst understöd med gemensam underhåstjänst understöd med marin underhåstjänst ingår i muhbat "' x x. x- Batterianäggningarna för den nya svenska ubåtskassen "Näcken" har evererats av AB TUDOR. De hartiräckigt energiinnehä för fera dygns undervattensperatiner med åg fart eer några timmars drift vid högsta fart.. AB TU DO R har varit huvudeverantör av u b- battener ti svenska marinen sedan första värdskriget

30 Ledamten SUNE BIRKE Ledningsrganisatin ch bastjänst STINA-ett datrbaserat system för övervakning ch edning av sjötrafik samarbete med marinen. Det har atid varit svårt att bevaka Sveriges ånga kust. Utan avancera utrustning _skue det idag vara nära ng m]1gt. V1 har fatt nya territriagränser, sjötrafiken har ökat kraft1gt ch föjderna av fartygsyckr harbivit Cvargare, inte minst i samband med ]eutsapp. Phiips har i samarbete med svenska marinen utveckat ett datrbaserat system för övervakning ch edning av sjötrafik. STINA-system är instaerade i meansverige ch bestäda för Karskrna, Mamö ch Götebrg. Vid<eentraen i Mamö ska man sam_kaisera marinens, kustbevakningens ch SJOfartsverkets kaia övervaknings- ch ednmgsresurser. Avancerad utrustning för databehanding ch presentatin STINA-centraen får sin infrmatin från förs va- Försvarseektrnik rets kustradarstatiner ch kan ta emt ch behanda infrmatin från sex statiner samtidigt. Infrmatinen tas m hand av två Phiipsdatrer. Den behandade infrmatinen presenteras sedan på textbidskärmarch grafiska bidskärmar för svart/vitt eer färg. Fyra peratörer i centraen kan föja upp äge, kurs, fart, identitet, ast mm för uppt400 fartyg samtidigt. (200 fartyg kan fö!jas he.t autmatiskt). Operatörerna kan cksa U.Pptacka nskstuatiner, t ex fara för grundsttnmg ch eda insatser ti sjöss. Phiips Eektrnikindustrier AB Försvarseektrnik JÄRFÄLLA Te: 0758/ Teex: PHILJA S PHILIPS Ledning av bastjänst är en kmpicerad funktin. Kmpiciteten består t ex i att - resurserna är begränsade - tidskravet är framträdande många inbandade kmpnenter är röriga. Basförbandens edningsrganisatin är persnasnå ch fungerar, åtminstne i övningssammanhang, gdtagbart. Vissa förbättringar bör dck kunna göras inm ramen för den nuvarande rganisatinen. När man diskuterar integrerade marina bas- ch underhåsförband är bastjänstens krav en av de gränssättande parametrarna. Detta gäer även edningsfunktinen. Å andra sidan finns en i ch för sig förståeig strävan att ansuta krigsrganisatinen ti befintig fredsrganisatin. Föjande framstäning avser att närmare granska ämpigheten av överensstämmese mean freds- ch krigsrganisatin samt diskutera ämpig edningsrganisatin för bastjänst. Möjigheten att utnyttja en sådan rganisatin även för andra uppgifter kmmer att beröras. Bakgrund Den av Chefen för marinen tisatta "Ag Ledning 80" har b a föresagit en gemensam marin bas- ch underhåsrganisatin i krig på ägre regina ch ka nivå inm vissa miitärmråden. Den av Agedning 80 föresagna ösningen har faststäts av Chefen för marinen. Det verkstäande förbandet, sm benämns " marin- ch underhåsbatajn", ska kunna överta de uppgifter, sm idag fugörs av ika bas- ch uderhåsförband på basbatajns-, kustartieriförsvars- ch kustartieribrigadnivå. I vissa fa tikmmer även territriea uppgifter. I Ag försag ämnas två ika aternativ ti utfrmning av marinunderhåsbatajnens edning. Försagen benämns stabsstruktur resp förvatningsstruktur. En krtfattad karakteristik av dessa båda strukturer kan göras såunda: e stabsstrukturen är uppbyggd efter mönster av t ex dagens basbatajner. Detta innebär en ti numerären bygsam stab, sm eder verksamheten genm att stäa uppgifter ti de verkstäande funktinerna (kmpanierna). Dessa har i sin tur starka kmpaniedningar sm sjäva bestämmer hur de erhåna uppgifterna ska ösas. De dispnerar sm rege sjäva erfrderiga resurser utan mgång över batajnsstaben - även k företag ch exkusiva reperatinsresurser. e förvatningsstrukturen innebär, att den fredstida förvatningsstrukturen - i första hand materieförvatning (mtsv) - i reativt förändrad frm övergår i batajnsutförande. Uppgifterna bereds ned i detaj inm resp sektin (mtsv) sm direkt ger rder ti ika underavdeningar (verkstäder s v) inm de verkstäande enheterna. I edningsrganisatinen tikmmer resurser för sådan verksamhet sm inte 111

31 finns i den fredstida materieförvatningen (t ex bastjänst, sjukvårdstjänst). Benämningar sm "stab", "batajn" ch "kmpani" bir i denna versin snarare administrativa srteringsbegrepp än benämningar sm beskriver rganisatinsfrmer. Den väsignade fredsrganisatinen Många argument kan framföras för ch emt de båda van skissade rganisatinsfrmerna. Ett av de mer ppuära, ti förmån för förvatningsstrukturen, är att den är så bra därför att den överensstämmer med fredsrganisatinen. Den medger därför en smidig övergång från fred ti krig s v. Argumentet anses anfäktbart men är i sjäva verket meningsöst. Det ger nämigen inga mtiv utan enbart ett påstående ch en beskrivning mean vika man utan att darra på rösten impicerar ett kausasammanhang. Det man i sjäva verket säger är att förvatningsstrukturen är bra (påstående) ch iknar fredsrganisatinen (beskrivning). Överensstämmesen mean freds- ch krigsrganisatin kan adrig ipse fact vara en garanti för kvaiten hs den senare. Den är det m ch endast m en viktig förutsättning är uppfyd: den, nämigen, att fredsrganisatinen är uppbyggd för att den, utan större ändringar, ska svara mt krigets krav. Så är, försäkrar man fta, naturigtvis faet. Den cyniske betraktaren är inte ika impnerad. Fredsrganisatinens utfrmning styrs av många ika faktrer, såvä i'ippet redvisade sm dda: persna- ch syssesättningspitiska, fackiga ch kårpitiska krav, önskemå m många höga befattningar, inverkan av tidigare misstag (det s k arvet) för att nu nämna några. Påståendet att krigets krav i dessa sammanhang intar någn särskid rangpats övertygar knappast den sm föjt ti exempe turerna kring den senaste fredsrganisatinsutredningen; krigets krav förefaer vid närmare påseende snarare vara en bjärt kädnad kastad över diverse fredsmässigt betingade mtiv med ika grad av juskänsighet. Man kan ckså iakttaga att argumentatinen för ikhet mean freds- ch krigsrganisatin titar i styrka i samma utsträckning sm den egna fredsrganisatinen bedöms htad; mtiven härför kan vara de ädaste, men man kmmer adrig ifrån misstanken att ett magnifikt cirkebevis är under uppbyggnad: man använder krigsrganisatinen för att mtivera fredsrganisatinen ch i nästa andetag gör man generat tvärt m. Ingångsvärden Efter vanstående granskning av det ppuäraste mtivet för att de fact överhuvudtaget inte göra någn krigsrganisatin - i annat avseende än att man påtager unifrm ch ett martiaiskt beteende - kan det här vara dags att knstatera, att Chefen för marinen besutat att rganisatinen ska utfrmas enigt aternativet stabsstruktur. Härmed är emeertid edningens detajuppbyggnad ångt ifrån given. Denna måste knstrueras mt bakgrund av de krav, sm batajnens verksamhet stäer. Dessa krav betingas i sin tur naturigtvis av de speciea egenskaper hs de förband batajnen ska understödja. Härvid har understödet devis ika karaktär för - sjöstridskrafter - kustbevakningsförband - fasta kustartieristridskrafter - röriga kustartieristridskrafter I vissa fa kmmer även särskida krav att stäas av territriea uppgifter av typ samrdning av bas- ch underhåstjänst inm försvarsmakten ch samverkan med civia myndigheter. De ika uppgifternas karaktär gör att många ika krav måste tigdses: att eda understöd ti s j östridskrafter stäer förmdigen de högsta kraven på snabbhet i edningen medan de territriea uppgifterna kan tänkas kräva mfattande kaa kunskaper ch ett resurskrävande förberedesearbete. Om dessa båda uppgifter ses sm två ytterigheteri en ytterigt förenkad jämförese: snabba besut ch nggranna förberedeser är inga mtsatta begrepp utan kmmer att krävas i dem bägge - kan man möjigen hppas, att den edningsrganisatin, sm har kapacitet att ösa båda uppgifterna även har kapacitet att ösa många andra, sm t ex rutinmässigt understöd av statinära förband. I det föjande framäggs några synpunkter på edning av bastjänst för sjöstridskrafter - en av de viktigaste ch kanske den mest kmpicerade av de uppgifter sm kmmer att åvia en "marinunderhåsbatajn". Principer för edning Basbatajns edning föjer samma principer sm gäer för andra förband. Det gäer atså att - sama in infrmatin - bearbeta denna - göra ett bedömande - fatta ett besut - ge rder - föja genmförandet ch vid behv ingripa. Basbatat jnen måste atså skaffa sig så krrekt infrmatin sm möjigt m de fartygsförband den ska understödja. Huvuddeen av denna infrmatin kmmer från närmast högre chef (CÖrB) i frm av meddeade inriktningar, kpir på företagsrder, infrmatin från företagsedare ch företagskntrant s v. På grundva av denna infrmatin bidar sig b a ta jnsstaben en uppfattning (hyptes) m vika underhåsbehv förbanden har vid ankmst ti bas ch när dessa behv måste tigdses. I många fa måste man ckså ta stäning ti var inm tigängigt mråde förbanden ska baseras. Påverkande faktrer är då t ex taktiskt äge, kaisering av vissa begränsade resurser (sm fartygstunnar ch minförråd) ch tigång ti ämpiga förtöjningspatser. Möjigheter att tigdse behven enigt hyptes studeras i ett bedömande: mt bakgrund av detta fattar batajnschefen sitt besut. Besutet msätts i ett nytt stabsarbete i rder ti batajnens verkstäande enheter (kmpanierna). Dessa rder anger vanigen vad sm ska göras, när ch var: förutm eventuet nödvändiga handingsreger ämnar de den närmare utfrmningen - hur- ti respektive kmpanichefs avgörande. Sutigen måste bastjänstens genmförande nga föjas, varvid åny infrmatinsbehvet är strt: tiden för inöpande, behv sm inte förutsetts i hyptesen, störningar genm fientig bekämpning s v framtvingar snabba besut m mdispsitiner i förhåande ti givna rder. stabens rganisatin I basbatajnen är sektin 2 den tunga sektinen viket är naturigt med hänsyn ti huvuduppgiften. Inm sektin handäggs främst ärenden rörande stridsverksamhet i närmrådet, minäge, fördening av krigsförtöjningspatser m m. Den föjande framstäningen behandar därför närmast rganisatinen av sektin

32 sektinen är på traditinet sätt uppdead i avdeningar, där varje enhet representerar en viss fackmässig kmpetens inm bas- ch underhåstjänstens ika grenar: 2a Centraavd (transprttjänst m m) 2b Tyg- ch skeppsteknisk avdening 2c Intendenturavdening 2d Häs- ch sjukvårdsavdening Bemanningen på de ika avdeningarna är ckså anpassad för att utgöra denna kmpetens: mariningenjörer ch fficerare med teknisk bakgru!d i 2b, intendenter i 2c ch marinäkare ch sjukvårdsutbidad fficer i 2d. Denna fackkunskap är betydesefu vid panäggningsarbete i fred ch när det gäer att fatta besut m utnyttjande ch vidmakthåande av batajnens resurser i krig. Rent tekniskt representerar de ika stabsmedemmarna en hög kunskapsnivå, var ch en inm sitt förnödenhetsmråde (mtsvarande). Indeningen i ika avdeningar ch den fackmässiga knpetensen enigt van får emeertid inte timätas ett sådant egenvärde, att de medför en begränsning i tankesättet ch arbetsförmågan ti vissa snäva funktiner. Det är naturigt, att ett kmpicerat drivmedesärende handäggs inm 2c: det är ika naturigt, att intendenten detar i panäggning av ammunitinskmpettering ch sjuktransprter för ett förband sm väntas ti basen. För en sektin 2 i en basbatajnsstab är det nödvändigt, att aa hjäpigt är sig behärska samtiga förekmmande uppgifter- åtminstne så mycket att de utan begränsningar kan detaga i paneringen av ett basföretag ch, sm vaktbefä, föja dess genmförande. sektinens indening i avdeningar bör, mt denna bakgrund, snarast uppfattas sm en utgångsgruppering ch en srtering av vissa grundkunskaper. Panering av basföretag har tidigare berörts. Om det nyss beskrivna stabsarbetet syftar ti att säkerstäa tigången av ch handingsfriheten med batajnens resurser för understöd, syftar företagspaneringen ti att kargöra frmerna för att understödet når stridsfartygen: var kmpetteringen ska äga rum, vika kvantiteter det är frågan m, vem sm ska kmma ti vem - kunden ti affären eer tvärt m - hur ång tid sm står ti förfgande samt övriga begränsningar. Denna panering utförs ämpigen i paneringsgrupper, en för varje företag eer en för fera ikartade företag. På en sådan paneringsgrupp kan man stäa två krav, nämigen att: - den ska ha tiräckig kännedm m den fartygstyp basföretaget avser ch vad detta innebär för särskida förutsättningar, samt att - den ska ha tiräckig kännedm m de förnödenheter ch tjänster sm ska tiföras (jämför van). Grunder ti den fackmässiga kännedmen finns i sektinens ika avdeningar. Grunden ti den förbandsvisa kännedmen finns - förhppningsvis - i de ika stabsmedemmarnas egen tidigare erfarenhet. I båda faen måste eementära kunskaper snarast spridas inm sektinen, annars bir möjigheterna ti paneringsarbete begränsade. Jämsides med den rdinarie avdeningsindeningen måste atså sektinen kunna fungera i en paneringsgruppsindening riktad mt ika typer av sjökrigsföretag. Om denna indening ska vara fast eer bestämmas för varje tifäe kan diskuteras: vidare kan man ha ika uppfattning m, i en permanent indening, en knstant åsning av viss grupp ti viss(a) typ(er) av sjökrigsföretag är en förde eer ej. Oavsett viken detajösning man härvid väjer - ch vaet är förmdigen ytterst berende av persnp - ytattack minfartyg ubåt övriga Biden van antyder, hur paneringsgrupperna samar erfrderigt fackmässigt underag från de ika avdeningarna (markerat med piar). Paneringens resutat msätts, efter faststä ande, i Order för basföretag - sm rege utfrmad efter förberedda maar sm tar hänsyn ti det ika infrmatinsbehvet hs understödda fartygsförband å ena sidan ch verkstäande enheter inm batajnen å den andra. Jag har hittis behandat två sag av stabsarbete, sm i str utsträckning måste drivas paraet. Jämsides med dessa förekmmer ett tredje, nämigen uppföjning ch kntr. Denna funktin är, kvantitativt, den minst persnakrävande ch kan nrmat skötas av vaktbefä från vardera sektin ch sektin 2. Vid behv kan den ursprungigen ansvariga paneringsgruppen eer ämpig fackavdening biträda. Basbatajnstaben är persnasnål Härigenm skapas möjigheter ti gd persnkntakt mean de ika stabsmedemmarna. det bir ätt att rganisera staben på det sätt, sm bäst passar den rådande arbetssituatinen. Genm detta ökar stabsmedemmarnas kunskaper inm mråden, där de saknar egen sammansättningen i resp stab - framträder härvid föjande rganisatinsmönster: 2 a 2b 2 c 2 d - grunderfarenhel Detta ger i sin tur en stab sm är mångsidigt användbar ch kan ta fram besutsunderag snabbt. En förutsättning är dck, att det mesta av verkstäigheten kan paneras ch edas på kmpaninivå. Härigenm skapas tiräckig kapacitet för mer ångsiktig panering i batajnsstaben. Tikmmande uppgifter Den van beskrivna edningsstrukturen för basbatajn synes mig ha gda förutsättningar att, med vissa mindre tiägg, kunna fungera även i integrerade marina bas- ch underhåsförband. Principen för edning - band annat fördeningen av ansvar mean stab ch kmpanier- bör kunna vara densamma, men i batajnsstaben måste viss kmpetens tikmma. Ansvaret för ka-materie frdrar ett tisktt av mtsvarande fackkunskap, främst inm 2b. Härigenm kan ckså den nödvändiga förbandskunskapen säkerstäas. På mtsvarande sätt kan tikmmande frtifikatinska uppgifter frdra en egen sektin. Utökade territriea uppgifter föraneder trigen en utökning av vissa dear av sektin

33 Med erfrderiga mdifieringar bedöms atså den nuvarande basbata jnens stabssammansättning ch amänna edningsprinciper vara ämpiga utgångspunkter när man ska ta fram den nya marinunderhås batajnen. RENGORINGS CREME FÖR HÄNDERNAS VARD Litteratur m m Tyska fartygsbigrafier, band 3 ch 4 Sedan anmäaren i häfte 3/1981 recenserade band ch 2 av " Die deutschen Kriegsschiffe- Bigraphien- ein Spiege der Marinegeschichte vn 1815 bis zur Gegenwart", har de tre författarna ch föraget hunnit få ut band 3 ch 4. Samma "impnerad häpnad" kan med samma rätt dekareras i fråga m de nyutkmna två dearna. Utföriga beskrivningar av vartenda örgsfartyg, därti dess öde - ch visst inte enbart sjökrigsinsatser - iksm chefer ch i ansutning härti bigrafier i kncentrat, men därför inte mindre värdefua i fråga m intressanta nyckefigurer i tysk marinhistria. Lika utmrdentiga iustratiner bör ckså nteras. Band 3 ineds med Geben, nekigen ett av de absut intressantaste tyska örgsfartygen genm åren, även m- eer kanske just eftersm - hn tibragte den het dminerande deen av sin 62-åriga tivar under turkisk fagg. Att bigrafin över amira Wihem Suchn är insprängd i Geben-sidrna är naturigt. Eftersm band 3 börjar med Geben, brde enigt a rim ch resn inte Grch Fck vara nr 2 i detta band utan ha funnits i band 3 i bkstavsrdning enigt efternamnet Fck. Men, sm redan 1981 anmärktes, i detta hänseende är verkets systematik inte bara förbryande utan direkt missvisande. Praktexempet är att den adrig färdigstäda sagkryssaren iksm fregatten Graf Spee hittas under G men pansarskeppet under A - Admira Graf Spee. Om man nga kmmer ihåg detta egendmiga system, går det ju för a de bra... Av speciet intresse för svenska shipvers är tyska " avisfartyget" Grie, dvs statsjakten, sm Hiter använde då ch då. Hn sändes i september 1942 ti Narvik sm stabsfartyg för " Admira Nrdmeer", dvs marinkmmandchefen för Nrra Ishavet. Sm sådant tjänade hn ckså senare för "Fiihrer der Underseebte N rwegen", då dessa båda befattningar sammansgs. Det var den i Sverige sedan VK 2 bsatte ch med en svenska gifte knteramira Rudf Feters, sm bekädde dessa befattningar fram ti maj En annan persn med svensk anknytning synes rimigen vara fartygschefen på ex grekiska jagaren Hermes (Vasiefs Gergis), sedermera knteramiraen Rf Jhannessn. Namnets stavning tyder nekigen på rötter i Sverige, även m han föddes i Berin Han var förresten chef för Sundesmarines sjögående ftta. En tredje svensk anknytning hittar man på pansarfregatten Kaiser, sm 1875 fick besök av kung Oscar J I, sm i Kie fick se på åtskiiga örgsfartyg, säkerigen av intresse för den sm krnprins aktive sjöfficeren. En andra sådan kungig svensk " Besichtigung" finns nterad på sagskeppet Kaiser Wihem II, sm i egenskap av Fttenfaggschiff besökte Os i december Band 4 mfattar Kaiserin - Nassau, sagskepp, kryssare, jagare sv, med undantag för mindre fartyg ch trängfartyg, sm sammanförs i särskida dear efter de större, namnförsedda fartygen. I detta band finner man het pötsigt hea års tysk-franska krig på fyra sidr i anknytning - ja, tr det eer inte pansarfregtten König Wihem, byggd i Lndn i sutet av 1860-taet. Varför? J, pansarfregatten var faggskepp i 1870 års tyska ftta. Artiken är ett kncentrat av de i vaniga histriska skidringar

34 föga uppmärksammade sjökrigsavsnitten av kriget. Men att just hitta dem under bkstaven K- ja, systematiken är märkig' Hur många tyskar ens vet att König Wihem var faggskepp 1870 ch att kriget atså skidras i denna fartygsbigrafi, förresten med prträtt ch data även m de två franska amiraerna Furichn ch Buet-Wiaumez, sm förde befäet över eskadrarna i Nrdsjön ch Östersjön. Tyskands marin har ju nekigen under sin krta tivar - egentigen från 1871, m än frmet sedan hunnit skriva ett ch annat bad i både sjökrigshistrien ch kniahistrien. Man kan knappast finna en bättre dkumentatin därm, absut ingen mer detajerad. De tre författarna har åstadkmmit ett itet underverk. Nu väntar man bara på frtsättningen! K-E Westerund Hans H. Hidebrand, Abert Röhr ch Hans-Ott Steinmetz: Die deutschen Kriegsschiffe - Bigraphien - ein Spiege der Marinegeschichte vn 1815 bis zu Gegenwart. Band 3, Geben - Kaiserader, Band 4, Kaiserin Nassau. Kehers Veragsgese/schaft, Herfrd. Fransk exprt av krigsfartyg I marsnumret av La nuvee REVUE MARITIME finns en artike m det franska varvet Cnstructins Mecanique de Nrmandie (C.M.N.) i Cherburg. Förutm en trevig beskrivning av varvets histria ch nuvarande uppbyggnad ch utrustning, ger artiken ckså en bid av den vädiga exprtsatsning, sm varvet har gjrt ch gör på sina ätta ytattackfartyg av typ " Cmbattante". Man uppger att 95 % av prduktinen går på exprt; en impnerande siffra ch det är intressant att ta de av uppgiften m vika kunderna varit. Den uppräkning sm görs av bestäda ch evererade fartyg från 1971 (Cmbattante II ch III) visar att av Cmbattant II har prducerats 42 enheter ch av Cmbattant III är under prduktin eer icenstiverkning 19 enheter. Verkiga försäjningsframgångar! De största köparna av Cmbattant II har varit Väst-Tyskand ch Iran med 12 fartyg vardera, sedan kmmer Libyen med 10, (vars everanser änge har uppskjutits p g a det pitiska äget) samt Grekand ch Maaysia med 4 vardera. Av Cmbattante III har Grekand köpt 10, varav 6 icensbyggts i Grekand, Ni geria, Qatar ch Tunisien har bestät 3 vardera. Det har såedes funnits ch finns frtfarande en betydande efterfrågan på fartyg av denna typ. Band tredje värdens stater med nyväckta marina ambitiner verkar det vara vanigt att åtminstne 3 ä 4 stycken rbtbestyckade fartyg av denna streksrdning ska finnas i det marina prgrammet. Mt denna bakgrund ter sig Sveriges situatin både vad avser marinens nybyggnadsprgram ch varvsindustrins exprtmöjigheter p g a pitiska restriktiner närmast underutveckad. Gth 118

35 Dessa enheter, iksm många andra fartyg värden över, är utrustade med MTU:s kmpakta ch specifikt ätta diesemtrer ch aggregat. MTU har stta traditiner ch har i mdern tid investerat i frskning, utvecking ch mderna fabriker. MTU är därmed en av de STORA mtrtiverkarna sm garanterat kmmer att kunna ge sina kunder at stöd under en ång framtid. m tu Mataren- und Turbinen-Unin Fri edrichshafen GmbH M.A.N. Maybach Mercedes-Benz :M:ARJ:NDJ:ESEL Krnbergsg Stckhm Tfn