Förskolan Orions plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Margareta Kärlin Leif Brink Caroline Kittilä Fadwa Abdulghani Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2014-01-01 Planen gäller till 2014-12-31 Barnens delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Diskussioner och övningar vid Apt-möten sker kontinuerligt. Förankring av planen Personalen ska läsa och analysera planen i arbetslagen och på Apt-möten. Värdegrundsövningar ska ske kontinuerligt, likabehandlingsplansansvariga ansvarar för detta. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har svarat på en enkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Resultatet av enkäten visar att personalen genom fokussamtal och diskussioner på arbetsplatsträffar har fått möjlighet att reflektera över normer och normmedvetet förhållningssätt. De uppskattar att de vet vad kränkande behandling och trakasserier innebär, och vilka rutiner som gäller för att utreda och åtgärda när ett barn kränks. Diskussioner om normmedvetenhet och kränkande behandling ska fortsätta diskuteras kontinuerligt. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-04 Beskriv hur årets plan ska utvärderas a tittar på miljön, och ser vilka förändringar som skett. Samt ser över att diskussioner om normer och kränkande behandling har ägt rum. för att årets plan utvärderas Caroline Kittilä och Fadwa Abdulghani Främjande insatser Vi talar om och diskuterar vad normmedvetenhet och kränkande behandling innebär. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder All personal har fått möjlighet att reflektera över de normer som råder i samhället, samt fått diskutera vad kränkande behandling innebär och hur en kränkning kan yttra sig. När vi pedagoger blir normmedvetna och diskuterar kränkande behandling blir det synligt i vårt arbete, genom t.ex. vårt förhållningssätt till barn, och hur vi utformar miljön på förskolan. Vi för loggbok över de diskussioner som ägt rum, samt dokumenterar de förändringar vi sett i arbetsmiljön. Insats På arbetsplatsträffar ska vi genomföra övningar och diskussioner kring normer och kränkande behandling. Vi använder oss av facklitteratur, såsom "I Normens öga" - skriven av Lovise Brade, Carolina Engström, Renita Sörensdotter, Pär Wiktorsson. Fadwa Abdulghani, Caroline Kittilä 2014-10-13 Kartläggning Kartläggningsmetoder Miljöobservation utifrån ett etniskt perspektiv.
Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavare har tillfrågats om vilket språk de talar i familjen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har gått runt i rummen och tittat på miljön tillsammans med interkulturell uppdragspedagog utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Resultat och analys Alla barn får inte sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål. Utifrån Barnkonventionens paragraf 8 har alla barn rätt till sin identitet. Vi ser att paragrafen inte alltid följs; namnet är en betydande del av vår identitet. Förebyggande åtgärder Rätt till identitet Områden som berörs av åtgärden Alla barn ska få sitt namn skrivet på sitt modersmål. Åtgärd Vi ska medvetandegöra pedagoger om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet genom fortbildningsinsats. Motivera åtgärd Det finns en avsaknad av insikt om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet utifrån Barnkonventionen. Caroline Kittilä, Fadwa Abdulghani 2014-06-02 Barnen ska få höra sagor på sitt modersmål. Områden som berörs av åtgärden Alla barn ska få höra sagor på sitt modersmål. Åtgärd
Vi ordnar lässtunder för barnen där de får höra sagor på sitt modersmål. Vi utnyttjar personalens språkkunskaper, samt använder lärplattan för att komplettera med de språk vi i personalen inte talar. Motivera åtgärd Det har framkommit att alla barn inte får höra sagor på sitt modersmål. Vi har språkkunskaper i personalgruppen som inte nyttjas fullt ut. Vi har också tillgång till andra språk via lärplattan som vi kan ta tillvara på i större utsträckning. Fadwa Abdulghani, Caroline Kittilä 2014-06-02 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Caroline Kittilä, Fadwa Abdulghani Leif Brink 026-172485 Vårdnadshavare kan vända sig till samtliga i personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även de barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras.
BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Leif Brink ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret.