Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling hos alla elever som ingår i verksamhetsområde grundskola och grundsärskola
1 (13) Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan med inriktning träningsskola 1-9 Vår vision Trygghet, Tillit, Bli sedd På vår skola, Grundsärskolan, ska alla elever känna sig sedda och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. Alla elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. Alla vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Planen gäller från 2016-01-01 Planen gäller till 2016-12-31 Ansvariga för planen Rektor Ulla Bohjort Personal vid Grundsärskolan Elevernas delaktighet Eleverna gör en trygghetskarta över skolan och skolgården. I samband med utvecklingssamtalen i skolan får eleven fylla i en enkät om trivsel, samt en händelsekarta där eleven kan markera ut områden på skolan som känns otrygga. Eleverna deltar genom klassråd, elevråd och självförvaltningsråd i vilka planen tas upp för genomgång och utvärdering. Varje år genomförs en trivselenkät i åk 5 för samtliga elever i kommunen. Samma enkät besvaras av samtliga elever på Västra skolan. Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever i åk 4.
2 (13) Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras och diskuteras på föräldramöten och vid skolans självförvaltningsråd. Föräldrars synpunkter tas även tillvara vid utvecklingssamtalen. Planen finns tillgänglig på vår hemsida och i klassrummen. Vid utvecklingssamtalet på skolan samtalar vårdnadshavaren tillsammans med sitt barn och ansvarig lärare, om den upplevda tryggheten på skolan och fritids Personalens delaktighet På planeringsdagar, konferenser och arbetsplatsträffar diskuteras planen och dess innehåll. Planen utvärderas varje år i december och en ny plan upprättas i januari. Personalen deltar i arbetet med att utvärdera och följa upp planen och genom att göra trygghetskartan tillsammans med eleverna. Förankring av planen Arbetslagen utarbetar planen tillsammans, analyserar och diskuterar innehållet för att komma fram till ett gemensamt syn- och förhållningssätt. Alla föräldrar informeras om planen vid föräldramöten och i självförvaltningsrådet. Planen finns i samtliga klassrum och på skolans hemsida. Personalen ska veta hur de förväntas agera vid exempel ett misstänkt fall av trakasserier eller andra kränkningar. Utvärdering Planen utvärderas på konferenser, planeringsmöten, elevråd och självförvaltningsråd. Vi går igenom den och reviderar det som inte stämmer. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, personal, elever och föräldrar.
3 (13) Resultat av utvärderingen Vi fortsätter med vår trygghets och trivselenkät som bas för vårt förbättringsarbete. Områden på skolgården där eleverna känner sig otrygg har identifierats. Vårt förbyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas Åtgärder som påbörjas 2015 Rastvakterna rör sig över hela skolgården och bär väst för att synas. Tydliga regler och förhållningssätt angående diskriminering och kränkande behandling, diskuteras och implementeras hos eleverna. Årets plan ska utvärderas senast 2016-10-07 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen läser igenom planen och diskuterar den i arbetslaget. Synpunkter tas med till konferensen för diskussion och sammanställning. Genom samtal på klass-och elevrådet samt under studiedagarna i juni. Planen tas upp och diskuteras i självförvaltningsrådet. Planen tas upp och diskuteras vid höstens föräldramöten. Elevernas upplevelse av trygghet ute på skolgården och i skolans lokaler, kartläggs. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och personal vid Grundsärskolan Västra skolan.
4 (13) Främjande insatser Främjande insatser - diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö, Genus Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde, ett inkluderande perspektiv Sexuell läggning: Familjestrukturer Könsidentitet eller könsuttryck: Media och läromedel Ålder: Tilltro till elevers förmåga Alla barn ses som allas barn/elever. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Mål och uppföljning -Nolltolerans för nervärderande språkbruk -Kompissamtal där vi tränar eleverna till att känna empati och respekt för allas lika värde. -Gemensamma skolaktiviteter vid läsårsuppstarten, friluftsdagar och vid temaarbeten Insats - Skolan har alltid vuxna med på aktiviteter -I alla elevgrupper samtalar vi om vad som menas med att ha ett vårdat språk -Tydliggöra betydelsen i de kränkande begrepp som används, en del elever förstår -På elevrådet tar vi upp värdegrundsfrågor, att vara en god kamrat -Aktivt motverka användandet av fula ord och kränkande begrepp. -Träna på att ge varandra positiv bekräftelse och konstruktiv kritik Samtalsmatta där eleverna sår möjlighet till att självständigt berätta vad det är trygga med och vad som känns otryggt. -Vi vuxna ska vara förebilder för eleverna och använda ett vårdat språk. -Arbeta med förbyggande arbete med fokus på värdegrund och skolans regler i alla klasser. Ansvarig Rektor och personal på grundsärskolan. Datum när det ska vara klart -Arbetet pågår under hela läsåret
5 (13) Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av kränkande behandling Klassråd varje vecka, elevråd i gång i månaden med frågeställning utifrån att vara en god kamrat. Trygghetsvandring i skolan lokaler och skolgård Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Mål och uppföljning Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt på något vis Nolltolerans för nervärderande språkbruk Utvärdering Sker via klassråd samt arbetslagsträff i december och i maj Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra Åtgärd Utvärderingen har fasta frågor; Hur sker kränkningarna På vilka platser På vilket sätt Se till att de områden där eleverna känner sig otrygga åtgärdas, att rastvakterna är särskilt uppmärksamma på dessa platser. Finns det elever eller grupper som är särskilt utsatta Personal tillsammans med eleverna identifierar problem och riskområden Motivera åtgärd -Kartläggningen ger en bild av hur det ser ut på skolan -Med hög vuxenmedverkan i skolan så förbygger vi genom att snabbt kunna ingripa om något är på gång. Ansvarig Samtliga på skolan
6 (13) Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans ska gälla för samtliga elever och vuxna som vistas på skolan. Uppföljning sker direkt när något inträffar. Berörda kallas till samtal enskilt eller i grupp. Samtalet leds av någon ur skolans trygghetsteam i första hand. Föräldrar informeras alltid om det som inträffat. Tillbudet rapporteras digitalt i Lisa. Trivselenkät till samtliga elever, digitalt till åk 5. Kön: Vi ska skapa lärandemiljöer och processer som ger eleverna goda förutsättningar för att utveckla sina förmågor och sitt lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: Alla har rätt att känna stolthet över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattnnig: Alla ska ha kännedom om och förstålse för hur olika religioner och trosuppfattningar påverkar samhället och dess värderingar. Vi ska visa respekt för hur exempelvis elever och föräldrar vill vara klädda, vad de får äta, om de får följa med till svenska kyrkan osv. Funktionsnedsättning: Alla ska kunna delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna tillhörighet till sin klass, elevgrupp eller arbetslag. Sexuell läggning: Alla ska ha kännedom om och förståelse för att det finns människor med varierande sexuell läggning och att familjer kan se olika ut. Könsidentitet och könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. Insats Kränkande behandling: När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning, kontaktas trygghetsteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker bli mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra.
7 (13) Vi berättar för mobbaren att hen inte behöver berätta för någon om vårt samtal om hen inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad hen ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Kön: Vuxnas förhållningssätt och bemötande ska vara könsneutralt. Alla elever ska utbildas i genusfrågor så att de får goda förutsättningar för att våga bryta stereotypiska könsmönster och utveckla ett normkritiskt tänkande. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta elevernas ursprung, uppmärksamma deras modersmål och deras traditioner. Skolan skall erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för att stärka elevernas lärande. Religion eller annan trosuppfattning: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religösa traditioner. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors olika väderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och utforma undervisningen så att alla elever ges förutsättningar för att utveckla ett optimalt lärande. Personalen skall ha ett inkluderande förhållningsätt till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Sexuell läggning: Genom undervisningen ska eleverna få kunskap om och utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet och alla människors lika värde samt hur olika intressen och åsikter påverkar samhällsutvecklingen. Könsidentitet och könsuttryck: I arbetslagen skall genusfrågor aktualiseras och diskuteras. Innan nya läromedel köps in ska vi analysera dessa utifrån ett genusperspektiv. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsroller. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. ( Lgr 11).Krav och förväntningar på eleven ska inte påverkas av kön. Flickor och pojkar ska bemötas och bedömas likvärdigt. Ålder: Elevers erfarenheter och synpukter ska tas tillvara och respekteras när vi kartlägger, planerar och beslutar om skolans regler och policy.
8 (13) Ansvarig Rektor och personal på Grundsärskolan. Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät, utvecklingssamtal och kartläggning av elevers upplevelser av trygghet på skolgård och i skolans lokal, varje läsår. Elevenkät: kränkande behandling, trivsel och bemötande Utvecklingssamtal: kränkande behandling, kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Kartläggning av skolgård och lokaler: kränkande behandling, trygghet och trivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Elever och föräldrar involveras genom enkäter, kartläggning av skolgård och lokaler, utvecklingssamtal, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Personalen är med och sammanställer samt analyserar resultaten av enkäten och den fysiska kartläggningen av skolgård och skollokaler. Personalen dokumenterar utvecklingssamtalen, klassråd, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussion på studiedagarna där all personal deltar.
9 (13) Resultat och analys Elevenkäten visar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Fler aktiviteter på rasterna som lockar till gemensam lek. Nära samverkan med föräldrar i de grupper där vi ser att det förekommer kränkningar. Förebyggande åtgärder Vuxna ute på rasterna Alltid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. Ht 2015 har skolan köpt ett pingisbord för spel utomhus. Alltid meddela föräldrarna när något hänt som kan upplevas som kränkande och som de behöver prata om hemma. Kompissamtal, klassråd och elevråd. Gruppstärkande övningar. Samtliga områden berörs av de förebyggande åtgärderna. Mål och uppföljning På vår skola, Västra skolan, skall ingen form av kränkande behandling förekomma. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. Alla elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. Alla vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Följs upp kontinuerligt i arbetslagen samt veckovis vid personalkonferensen. Åtgärd Vuxna som bär väst, ute på skolgården varje rast. Eleverna vet var de kan hitta en vuxen om det händer något. Varje elev blir lyssnad på och tagen på allvar. Både personal och elever tar ansvar för att gemensamma regler och förhållningssätt efterlevs. Vuxna visar lyhördhet inför nedbrytande attityder och med ett gemensamt förhållningssätt tar tag i de situationer som uppstår.
10 (13) Alltid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel Dagligen samtalar lärare och elever om den sociala situationen i klassen och på skolan. Vi har regelbundna klassråd minst en gång per månad. Elevrådet har värdegrund och trivsel på dagordningen varje gång. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. Personalen pratar med eleverna om vad de tänker göra på rasten. De kan inspirera varandra. Vi ska alltid ringa hem till föräldrarna när något hänt under skoldagen som de behöver prata om hemma. Ett bra samarbete med hemmen är en framgångsfaktor för elevernas lärande. Alla som arbetar på skolan har ett gemensamt ansvar för att åtgärderna genomförs. Rektor är ytterst ansvarig. Åtgärderna pågår kontinuerligt under läsåret. Följs upp regelbundet på klassråd, elevråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och elevenkät. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vardagliga observationer och ett nära samarbete med hemmen för att tidigt upptäcka mönster och eventuella kränkningar. Pedagogerna har regelbundet samtal med elever enskilt och i grupp. Klassråd minst en gång per månad. Trygghetvandring på skolan Rastvakts schema Elevråd en gång per månad där trivsel och värdegrundsfrågor är en ständig punkt på dagordningen. Utvecklingssamtal. Elevhälsamöten var annan vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor Undervisande lärare Assistenter i klassen Skolsköterska Kurator Specialpedagog Rektor
11 (13) När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning kontaktas trygghetssteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker blir mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att han/hon inte behöver berätta för någon om vårt samtal om han/hon inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad han/hon ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet eller bjuds in till uppföljningssamtal. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Originalet arkiveras på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Alla som på något sätt får kännedom om att en elev kränks av personal är skyldig att informera rektor. Viallvarligt fall av trakasserier eller kränkande behandling finns en rad arbetsrättslig åtgärder som arbetsgivaren kan vita mot den anställde, som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. Innan de arbetsrättsliga åtgärderna kan vidtas, ska den anställdes fackliga organisation informeras. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom två veckor med de inblandade. Föräldrar informeras och bjuds in till uppföljningsmötet. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras skriftligt. Händelsen rapporteras digitalt i Lisa. Ansvarsförhållande Alla som arbetar på skolan är skyldiga att agera när de ser att någon blir kränkt eller trakasserad.
12 (13) Trygghetsteamets medlemmar är ansvariga för mobbningssamtal och dokumentation. Rektor är ytterst ansvarig. Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser eller får kännedom om att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar ska alltid informeras om någon elev blir kränkt. Alla som arbetar på skolan har ett särskilt ansvar för att vara lyhörda för hur eleverna mår. Alla händelser dokumenteras i kommunens digitala system, Lisa. Alla som arbetar på skolan ansvarar för dokumentationen. Om en vuxen kränker ett barn ska det alltid rapporteras till rektor. Rektor vidtar erforderliga åtgärder.