Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/10

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Sundell Förskolechef Lisa Grönlund Förskollärare Vår vision "I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling." Planen gäller från 2014-01-01 Planen gäller till 2014-12-31 Läsår Barnens delaktighet I vardagen pratar vi med barnen om hur vi är bra kompisar och om hur man behandlar varandra på ett bra sätt. Barnen har fått vara delaktiga i likabehandlingsplanen genom intervjufrågor i en enkät angående utemiljön. Barnen från 3 år blir också involverade genom intervjufrågor med smileys, med tre gemensamma frågor över hela området och tre frågor internt gällande stenebergsgårdens förskola, följdfrågor finns med som förslag. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga genom en enkät som delas ut i november på föräldramötet, för att inhämta föräldrarnas åsikter runt vår utemiljö, inför fastställandet av ny likabehandlingsplan. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument som ständigt diskuteras i personalgrupppen. Personalen har kontinuerliga värdegrundsdiskussioner under året på verksamhetsplaneringstid. All personal så som förskolechef, ekonomibiträde, pedagoger och logopeder involveras i upprättandet av likabehandlingsplanen och kommer med nya förslag på kartläggningar och förebyggande åtgärder utifrån det aktuella behovet på förskolan i november. Den nya likabehandlingsplanen läses igenom av samtlig personal som lämnar synpunkter, innan den nya planen fastställs i december. Förankring av planen Genom observationer, dokumentationer och diskussioner gör vi likabehandlingsplanen levande i personalgruppen. Vid varje föräldramöte informeras föräldrarna om rådande likabehandlingsplan. Vi informerar också om att vår likabehandlingsplan finns att läsa på vår hemsida. Vid inskolning av nya barn skall likabehandlingsplanen göras känd för vårdnadshavare, likaså när ny personal anställs. Detta år kommer planen att förankras hos ALL personal på förskolan så som förskolechef, pedagoger, ekonomibiträde och logopeder som jobbar på förskolan. 2/10

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De främjande insatserna har diskuterats av pedagogerna på verksamhetsplaneringstid vid tre tillfällen, 14/4,6/5 & 4/11-13. De förebyggande åtgärderna har diskuterats, följts upp och utvecklats vid 2 tillfällen, maj 2013 och november 2013. Intervjuer med barnen har genomförts. På utvecklingssamtalen har föräldrarna svarat på frågan "Hur upplever du att ditt barn mår på förskolan?". Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på Stenebergsgårdens förskola, förskolechef, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan De förebyggande åtgärderna har genomförts förutom: - Uppdelning av gården, där vi har sökt anpassningspengar för att dela av gården med ett staket men har inte fått svar än utan lyfter över åtgärden till nästa års plan. - Kartläggningen av barnens intressen har inte följts upp på grund av personalbyte utan lyfts över till nästa års plan genom en ny kartläggning. - Vår utomhusgård är under utveckling. Nya hästar, en liten stuga och en kompost har tillförts verksamheten under året. En korg med ritmaterial och en bok-korg för uteverksamhet har ställts i ordning men det finns fortfarande stor utvecklingspotential inom detta område för att förhindra att kränkningar sker på gården. En ny kartläggning med fokus på barnens aktiviteter ska därför genomföras. - Fjolårets plan förankrades hos pedagoger, föräldrar, barn och förskolechef. I fortsättningen kommer planen att förankras hos ALL personal på förskolan så som förskolechef, pedagoger, ekonomibiträde och logopeder som jobbar på förskolan, samt barn och föräldrar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i etapper, enkät till föräldrar och genom intervjuer med barnen. för att årets plan utvärderas Lisa Grönlund och övriga pedagoger på Stenebergsgårdens förskola samt förskolechef. 3/10

Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Mål: "Flickor och pojkar i förskolan skall ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller". Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startas i Januari och följs upp i maj 2014 & september 2014. 1.Medvetet uppmuntra barn att prova allt material och alla aktiviteter, t ex. fotboll, snickra, dans, "pärla", sy, m.m. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras på verksamhetsplanering i januari All personal har ett uppmuntrande förhållningssätt.för diskussionsunderlag ansvarar likabehandlingsansvarig. Främja likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Mål: "förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller". Lpfö 98/10 Uppföljning:Arbetet startar i Januari och följs upp i maj 2014 september 2014. 1. Vi lyfter olika påståenden "normer" som avser könsidentiteten med barnen och diskuterar dem tillsammans. T.ex "Kan pojkar ha klänning"? 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i januari. Alla pedagoger. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. Läspiloterna letar fram barnböcker som berör ämnet. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål: "förbereda barnen för ett liv i ett mer internationaliserat samhälle". Uppföljning:Arbetet startas i januari och följ upp i maj 2014 och september 2014. Vi skall i förskolan: 1. Göra barnens ursprung tydligt för varandra, ex. genom, berättelser, flaggor, mat, 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i februari. 1.Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. 2. Läspiloterna tar reda på bra barnböcker. 4/10

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: att barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt utvecklas" Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startas i januari och följs upp i maj 2014 och september 2014. 1. Uppmärksamma nationella och internationella högtiderhögtider i första hand de som finns representerade på förskolan. Ta reda på vid inskolningen vilka högtider familjerna firar. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i februari. 1.Inskolande pedagog tar reda på familjens högtidsfiranden.2.likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Mål: "ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov". Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startas i januari och följs upp i juni 2014 och september 2014 1. anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med ett lösningfokuserat förhållningssätt. t.ex bildstöd, anpassning av mat, möblering m.m. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i mars. Alla i personalgruppen samt förskolechef.likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. Främja arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling Mål:att "alla verksamma på förskolan, både vuxna och barns, förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas". Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startar i januari och följs upp i juni 2014 och september 2014. 1. Lyfta, tillsammans med barnen, vilka normer som gäller på vår förskola. Jobba med "övningar kring barnkonventionen", Kajsa Svaleryd, Moa Hjertsson,Likabehandling i förskola skola sid 125-128, under året. 2.Diskrimineringsgrunden diskruteras på verksamhetsplanering i mars. Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig köper in boken och tar fram diskussionsunderlag. 5/10

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Mål: "varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning". Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startas i januari och följs upp i juni 2014 och september 2014. 1. Läsa böcker om olika familjekonstellationer och bemöta barnens frågor utifrån läst litteratur. Barnen i leken få vara den de vill. 2. diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i april. Alla i personalgruppen. Läspiloterna tar fram böcker. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder "Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö". Lpfö 98/10 Uppföljning: Arbetet startas i januari och följs upp i juni 2014 och september 2014. 1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå, inte ålder. Bemöter barnen utifrån deras individuella behov. Alla barn ska få möjlighet att prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse, inte ålder. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering i april. Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. 6/10

Kartläggning Kartläggningsmetoder En pedagog per avdelning har under en veckas tid observerat och dokumenterat vad barnen gör under utevistelsen. Pedagogerna lämnar ut en enkät till föräldrarna om utemiljön som sedan sammanställs. Detta sker under november. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn och vårdnadshavare har fått delta i likabehandlingsarbetet genom enkätfrågor om utemiljön på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen De förebyggande åtgärderna utvärderades på verksamhetsplanering i oktober och pedagogerna beslutade om en ny kartläggning av utemiljön men med ett annat fokus. Fokus har flyttat från pedagoger och barns spridning på gården till vad barnen i realitet gör när de är ute på gården. Pedagoger involveras genom att genomföra observationen och lämna ut enkäter till föräldrarna. Resultat och analys Resultat av kartläggning och enkät: I våra observationer av utemiljön ser vi att barnen är väldigt utspridda på vår gård. Pedagogerna är också utspridda efter var barnen befinner sig. Vår gård är stor och barnen kan gå undan i många vrår, ibland vid vissa tider är det svårt att överblicka gården. Barnen aktiverar sig mestadels med att gräva i sandlådan, gunga, cykla, fäktas med pinnar, lek i stugan, springer, spelar fotboll, landhockey. Regellekar som "under örnens vingar kom" och "pepparkaksgubbar" har lekts under observations veckan. På enkäten till föräldrarna hade vi en svarsfrekvens på ca:40% och resultatet visade att: Vårdnadshavarna upplever att vår utemiljö är: bra, bra blandning av öppna ytor och naturnära miljö, känns säker med staket runt, högre staket på baksidan mot cykelbanan, finns "döda vinklar" runt hörnen på huset, få lekmiljöer för de mindre barnen, föräldrar måste bli bättre på att "låsa" grindarna, vill att det ska finnas något mer i lekväg, bra storlek, ganska liten, trevlig med gräs och träd, ingen biltrafik är ett plus. Barnen berättar hemma om utevistelsen: Pratar en del om kaninerna, hon verkar gilla den för hon blir glad när hon får leka där, gunga och åka rutschkana är kul, åka cykel, berättar om fotbollsmatcherna som spelas under dagen, de halkar hela tiden. Förslag på förbättringar från föräldrar: utveckla bollplanket med saker man kan röra t.ex hjul, bollbana, mer roliga gungor, gunga som på Staffansgården, mer plats för att kunna cykla, klätterställningar, fler cyklar, spegel kamera runt hörnen för "döda vinklarna, något mer för de mindre barnen, traktordäck, klossar i trä med mönster på, större sandlåda, grävskopa i sandlådan. Analys: Vår gård är stor och svår att överblicka. Detta kommer fram i både kartläggningen av gården och i vårdnadshavarnas oro för detta i enkäten. Vissa tider på dagen är detta mer sårbart, t.ex. på eftermiddagen när det är färre pedagoger som arbetar. Önskemål från pedagogerna har kommit fram om att kunna begränsa gårdens yta dessa tider, exempelvis med en ny grind som halverar gården. Detta skulle medföra en tryggare utevistelse. Denna uppdelning av gården kan också gynna både de äldre och yngre barnen under utevistelsen alla tider på dagen. Eftersom man då kan dela upp barnen på olika delar av gården ibland. Nu är vi ofta väldigt många barn tillsammans, blandat i olika åldrar, olika intressen osv. Barnen tycker om att spela fotboll, landhockey och att cykla. Förutsättningarna för att göra det behöver förbättras. De små behöver fler aktiviteter/utmaningar ute. Vi vill behålla vår naturnära miljö som är uppskattad av barn och föräldrar men skapa fler utmaningar för alla barn på gården. Storleken på gården och förrådet gör att det inte får plats med mer cyklar i nuläget. Istället för en större sandlåda ordnar vi en till sandlåda på baksidan som då blir en naturlig utsikts/uppsiktsplats över baksidan för pedagogerna. Utifrån vårt samarbete med trädgårdsmästarprogrammet på högskolan i Gävle har vi fått två förslag på planskisser. Med hjälp av dessa och föräldrarnas förslag och pedagogers förslag jobbar vi vidare med att utveckla vår gård. 7/10

Förebyggande åtgärder Uppdelning av gården Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi ska skapa en tryggare utevistelse för barnen. Uppföljning: januari och september 2014. Åtgärd Få en grind uppsatt som delar av gården. Ordna en tillfällig avdelare av något slag till att börja med. Motivera åtgärd För att pedagogerna skall kunna motverka kränkande behandling och diskriminering och ge förutsättningar för barnen till en tryggare utevistelse är detta en åtgärd för att gynna detta. Vi kan då dela upp barnen efter intressen, ålder, avdelningar eller som vi önskar för att ge förutsättningar för en trygg utevistelse. Alla pedagoger samt förskolechef Ge utmaningar/aktiviteter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi ska nyttja vår utemiljö maximalt, med rika möjligheter till utmaningar/aktiviteter utifrån barnens intressen. Uppföljning:januari och september 2014. Åtgärd - Ordna regellekar t.ex ha "veckans lek". - Göra fler "utelådor" med aktiviteter, uppdrag, övningar m.m. - Kartlägga barnens intressen genom intervjuer med smileys och då fråga specifikt om utemiljön och vad de vill göra och vad de vill ha på vår gård. Titta på nätet tillsammans på olika gårdar. - Skapa mer utmaningar för de mindre barnen. - Göra något "spännande" med planket t.ex hjul att snurra på, bollbana. Motivera åtgärd Vi vill ge barnen nya utmaningar och nyttja vår utemiljö maximalt. Vi pedagoger kan ansvara för olika aktiviteter och utmaningar. Alla pedagoger. 8/10

Låta barnen få verka i mindre sammanhang Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen skall få tillfällen att få verka i mindre sammanhang, för att få en tryggare utevistelse. Uppföljning: januari och september 2014 Åtgärd - Vi delar upp oss i mindre grupper, sammanhang, intressen eller avdelningar. - Fördelar utflyktsdagarna så det blir färre barn på gården. - Skapa fler möjligheter till att dela sig så som en till sandlåda på baksidan. - Fler utmaningar på baksidan. Motivera åtgärd För att ge barnen en möjlighet att våga och ge sig hän i uteleken behövs möjligheten att få verka i mindre sammanhang. Vi ökar tryggheten och förhindrar kränkningar och diskriminering och vi gynnar leken i och med detta. Alla pedagoger. spegel, kamera runt hörnen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Få bättre överblick över gården. Åtgärd Vi diskuterar möjligheten att sätta upp speglar eller kameror runt hörnen på verksamhetsplaneringen i januari. Motivera åtgärd Få bättre överblick över gården Likabehandlingsansvarig 9/10

Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, namngivna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Karin Sundell, Förskolechef, 026-179889, karin.x.sundell@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Lisa Grönlund, Förskollärare, 026-172364, elisabeth.m.gronlund@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Karin Sundell ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret Rutiner för uppföljning Vid mindre allvarlig kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna gör en uppföljning inom en månad, eventuellt tillsammans med chef. Uppföljningen dokumenteras. Vid allvarligare kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna tillsammans med chef har ett uppföljningssamtal med de berörda barnens vårdnadshavare inom en månad. Uppföljningen dokumenteras. Vid kränkning kollega-barn: Chef ansvarar för utredning och uppföljning. Utredningen ska innehålla konkreta åtgärder. Chefen kan vända sig till enhetens ledningsteam. Personalavdelningen inom förvaltningen kan vara behjälplig i arbetet. Bedöm om anmälan ska ske till andra instanser (socialtjänsten, polisen, arbetsmiljöverket m.fl.) Utredningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörda pedagoger och chef. Ansvarsförhållande Pedagogerna ansvarar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i likabehandlingsplanen. Chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet. 10/10