INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR

Transkript

1 INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR RAPPORT Klas Hagberg, WSP Akustik På uppdrag av VINNOVA

2 Förrd Denna rapprt ingår sm en del i ett underlag för att kunna fatta beslut m frskningsmedel sm bedöms viktiga för att utveckla den svenska lättbyggnadsindustrin. Rapprten är beställd av Vinnva ch fkuserar på industrins behv ch förhppningen är att den skall väcka intresse för satsningar inm detta mråde hs tänkbara industriella partners, eftersm det är erhört centralt för en frtsatt stabil utveckling av flerbstadshus med lätta stmsystem. Sm kmplement till denna rapprt finns ckså en state f the art rapprt från 2008, SP rapprt 2008:16. En stabil utveckling är ckså viktig för att ytterligare öka mångfalden inm svensk byggindustri där nya prdukter ch system hela tiden skall kunna utvecklas på ett rättvist sätt. Det ökar knkurrensen mellan lika byggsystem ch stimulerar till nytänkande i en bransch sm har en lång betngbyggnadshistrik bakm sig. Genm att öka frskningsinsatserna inm akustik ch därmed ytterligare utveckla lättbyggnadsindustrin så kan Sverige frtsätta att behålla en mycket stark psitin inm lättbyggnadsknsten. Jag vill tacka Vinnva för initiativet till denna behvsanalys ch dessutm tacka de sm lämnat synpunkter på innehållet i denna rapprt. Birgit Östman, SP Trätek, Krister Larssn, SP, Andreas Nvak, Ramböll, Christian Simmns, Simmns akustik&utveckling samt Eva Esping, Vinnva. Därtill tack för alla värdefulla synpunkter vid diskussinerna i samband med Wrkshpen den 10 mars 2009, synpunkter sm varit viktiga för att göra denna rapprt mer kmplett. Götebrg Klas Hagberg 2

3 Innehåll Summary in English 4 Sammanfattning 8 1. Inledning Allmänt Akustik inm en bstad Akustik industriell behvsanalys Byggreglernas inverkan på utvecklingen Bakgrund Byggreglernas utveckling Byggreglerna Regelverk i andra länder Frskningsläget idag Bakgrund Förståelse kring störningsfenmen Exempel utvecklingsprjekt Byggkstnadsfrum Andra prjekt Lättbyggnadsindustrin Bakgrund Flanktransmissin Mätresultat Framtida utmaningar Behv 5.1 Akuta behv Långsiktiga behv Analys Kriterium för utvärdering av stegljudsislering Upplevelse av vibratiner Långtidseffekter av lika metder för att minimera flanktransmissin Standardisering handel över gränser Utveckla beräkningsmetder för lätta knstruktiner Slutligen Referenser 50 3

4 Summary in English Frm earlier experiences during wrk with regulatins, research, cnsultancy wrk, discussins and meetings with authrities and industrial representatives a number f imprtant industrial needs becme updated needs regarding acustics in multi strey residential buildings with light weight structures. The needs are written in rder f pririty and exactly this rder is imprtant t address crrect means f cntrl t the light weight industry t strengthen its pwer f cmpetitin in general but als t cnslidate its psitin cmpared t the traditinal heavy weight (cncrete) industry. The mst immediate parts belw is als imprtant in rder t actually be able t fulfil the essential requirement Prtectin against nise f the Eurpean Cnstructin Prductive Directive (CPD) fr buildings with light weight structures 1. Establish a well funded criteria fr evaluatin f impact sund insulatin in rder t make varius sund classes A, B r C reasnably cmparable t the sund classes f heavy building structures Take varius types f living accmmdatins int cnsideratin Cnnect t the needs f airbrne sund insulatin (ptimizing) Take the surce f energy int cnsideratin (impact sund machine and ther surces) 2. Cnnect the criteria t the experience f vibratins r establish separate criteria fr vibratins hw will vibratins affect the valuatin f sund (including structure brne sund frm machines in huses with light weight structures)? Is the human behaviur affected by the structural material? Take cmmn structure brne nise surces in residential huses int cnsideratin (fr instance washing machines including rtating units, bubble bath, etc) 3. Study lng term effects regarding varius methds fr reductin f flanking transmissin. Cnsider the material characteristics f the interlayer t minimize flanking transmissin and wind anchrages and their influence n sund insulatin ver time. Secure the fulfilment f BBR sectin Facilitate the trade / exprt with light weight building system in thrugh increased harmnizatin f the regulatins, which is favurable als fr heavy structures (In the lng term pint 5 is als very imprtant) within the Nrdic cuntries within Eurpe internatinal 5. Develp calculatin methds with well knwn security margin which might be applied n light weight structures. The develpment will take place in clse cperatin with the wrking grup within CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. T achieve this it is needed increased knwledge amngst light weight cnstructins and its anistrpic characteristics knwledge amngst varius jints and their behaviur, flanking transmissin 4

5 The main reasn fr this rder f pririty is f curse t address crrect means f cntrl in rder t develp light weight structures (flrs) which will becme cmpetitive with regard t impact sund / vibratins. Cmpetitive bth in general terms but als t cnslidate its psitin cmpared t heavy building structures. The sund insulatin in light weight structures is nrmally cmpletely cntrlled by the sund levels in the lwest frequency bands while sund insulatin in heavy structures nt exhibit this unbalance. As lng as the experienced sund insulatin frm a certain sund class mstly is wrse fr light weight structures despite it is bjectively similar cmpared t heavy structures, this imply an bvius disadvantage fr the light weight industry. Tday, there is far t big scpe fr serius mistakes and shrtage with current regulatin and standards. With crrect means f cntrl light weight structures might be develped in a manner meaning that the bjective valuatin accmplished, actually results in a light weight cnstructin which is subjectively cmparable t heavy structures. If nt starting at this pint the develpment might g t far in wrng directin, creating negative effects t light weight cnstructins. Even if a number f gd examples exist it is thse buildings which are bad that might make the reputatin gradually wrse. And in fact, ut f thse industrial representatives wh have made cmments t this wrk it is thse wh regularly really are wrking with the acustic tpics that express the need fr revised evaluatin principles. Perhaps since their slutin becmes mre expensive and cmplicated, cmpared t thse wh are taking the easy way, fulfilling the minimum requirement withut any margin. Still, hwever they will suffer frm bad reputatin regarding light weight cnstructins, created by thse wh are wrking clse t limit. Questinnaires t be used fr subjective evaluatin f sund and vibratin impact shuld be designed at an early stage. During the design f thse a number f facts have t be cnsidered, i.e. the included husing units structural characteristics, the habitants (age, wrking cnditins, number f persns in the dwelling etc), the type f residence, the surrundings etc. Frm the answers it wuld be prper t grup the units with regard t its structural- and impact lading, in rder t valuate when and where the need fr lw frequency sund insulatin is needed mstly. The subjective results frm each bject will be cnnected t bjective measurements, which have t be well dcumented frm an acustic perspective. All in all, this will cnstitute basis fr the mre extensive research prgramme which in the end will result in a final draft f new evaluatin principles. Pr sund insulatin at lw frequencies creates bth lw frequency nise and vibratins, and then in particular (r almst slely), in buildings with light weight structures. When the nise is audible r the vibratins is pssible t feel (when the hearing threshld is attained) a very small change is needed t experience increased disturbance. Nrmally 8-10 db is used as a template t describe an experienced dubling r halving f the sund. This is nt valid at very lw frequencies, in thse it might be enugh with 3-4 db t experience a dubling r halving f the sund. Besides this there are yet a number f factrs influencing the sund levels at very lw frequencies. Vibratins are a very rare prblem in heavy weight structures and nrmally nt cnsidered when studying nrmal husing activities. Hwever, in a light weight structure they ften ccur, they are felt and they cause shaking f glass cabinets etc. A walking persn r a jumping / playing child cause a cmbinatin f vibratins and lw frequency nise, s d a bubble bath r washing machine. Sme studies regarding vibratins and its subjective experience exist, hwever nt the vibratins influence f the nise impact n the habitants at lw frequencies, i.e. the cmbined influence f vibratin and nise is an unknwn area. The behaviur f the habitants themselves might als be an imprtant task t study. Playing children may perhaps becme inspired t play mre heavily, since a light weight structure is weak cmpared t a heavy cncrete structure and hence des nt hurt as much during play. 5

6 Lng term effects regarding different methds t minimize flanking transmissin The reductin f flanking sund is ne very imprtant and cmplex matter during design f a light weight structure. Varius manufacturer have different systems, sme use vlume elements piled abve each ther, ther use plane elements put tgether n site. Almst all systems nrmally have sme interlayer between the elements aimed t prevent flanking transmissin. In many building systems sft resilient interlayer material is used and this small detail is extremely sensitive in rder t wrk as intended. It is sensitive by several reasns, but mst imprtant is: If calculated wrng (r nt calculated at all) it might cause subsidence It cannt be replaced nce the building is erected, it is built in during the lifetime f the building. The material has t be resistant and must nt creep ( punctures ver time) In many systems it is expsed fr varius lading depending n type f mdule lad (kitchen, sleeping rm etc.) r which flr level it is munted. Hence, it is nt pssible t use the same elastic material fr the entire building, n different flr levels. It must have different characteristics adapted t current lading Naturally, manufacturer f light weight building systems ften tries t find cheaper slutins in rder t becme mre cmpetitive, ne way is t save mney n the inter layers aimed t prevent flanking transmissin. Smetimes identical simple resilient sft layers withut technical specificatins, r very pr technical specificatins, are used n every flr level. This means that the lwest flr levels quickly are punctured. If using cmmnplace materials, measurement results indicate apprximately 3 db prer results fairly quick after building cmpletin, nt knwing anything abut the lng term effects. A mre slid study is necessary in rder t prve effects and csts in the lng term perspective, when shrt term, cst saving measures is undertaken f this very imprtant part f the structure. This is a typical detail which cannt be replaced when it des nt wrk any lnger, and hence if the knwledge is nt raised this might detriment the light weight industry even mre in the lng run. Standardizatin trade ver the natinal brders a cmpilatin was made [10], presenting the current chas within Eurpe, regarding sund insulatin evaluatin principles in husing units. Fr heavy structures this is nt necessarily a huge prblem since it is pssible t use the calculatin standard EN t adapt varius structures t different cuntries. Using available sftware, prducts can be changed and cmpiled in an ptimized manner fr each cuntry. Fr the mdern light weight industry it is mre difficult. Current systems which are nrmally cmprehensive systems, cmpunded plane elements (walls, flr structures) r vlumes piled tgether, well adapted t the legislatin in cuntry in pint. It is nt pssible t simply replace single prducts since the systems are cmplex and the Eurpean standard EN is nt applicable, and hence calculatins are nt pssible t carry ut with the same precisin as fr heavy weight structures. Hence, light weight building systems adapted t ne cuntry requires new adaptatins t becme cmpetitive in anther cuntry and such adaptatins cannt be made withut extensive tests, perhaps in test buildings f different kinds. The threshld t enter new markets becmes huge. Therefre, the immediate need fr mre equal legislatin / evaluatin principles are mre imprtant t light weight industry. Of curse it wuld be desirable with quickly imprved calculatin mdels, equal t thse fr heavy weight structures. But this is prbably mre lng term prject. Right nw there is an excellent pprtunity t participate in the develpment f new standard evaluatin principles. The evaluatin standard ISO 717 is decided t becme revised and Swedish representatives are pinted ut. A quick decisin regarding research within the prpsed area wuld give rapid industrial benefits. In this cntext cllabratin synergetic effects with the EU COST Actin FP0702 fr wden buildings: Net-Acustics fr Timber based Lightweight Buildings end 6

7 Elements (TBLB) might be expected. Furthermre there is a prpsal fr anther COST-actin, nt yet reslved, aiming t harmnize the regulatins in general "Integrating and Harmnizing Sund Insulatin Aspects in Sustainable Urban Husing Cnstructins". Calculatin methds fr light weight structures As far as pssible it is imprtant t imprve the calculatin mdels and make them mre available amngst cnsultants and manufacturers. The research shuld aim at develp a standardized calculatin methd applicable t light weight structures. It is a lng term prject but nevertheless, very imprtant t becme cmpetitive cmpared t heavy structures in the design stage, and in particular in very early stages. In this manner light weight structures might becme mre interesting. Tday it is far easier t evaluate different alternatives with heavy cnstructins since it exist reliable Eurpean standards fr calculatin f any cncrete structure and varius prduct cmbinatins. The light weight alternative is cmplete systems nt allwing adaptatins t varius sund classes and hence far less flexible. The develpment shuld take place in clse cperatin with the grup wrking within standardizatin, CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. 7

8 Sammanfattning Utifrån tidigare erfarenhet från arbete med regelverk, frskning, knsultverksamhet samt diskussiner ch möten med myndigheter ch industrirepresentanter har ett antal viktiga industriella behv aktualiserats behv vad gäller akustik i flerbstadshus med lätta stmmar. Behven är nedtecknade i priritetsrdning ch just denna priritering är viktig för att så snabbt sm möjligt ge lättbyggnadsindustrin de styrmedel sm är nödvändiga för att förbättra dess knkurrenskraft i allmänhet, men ckså för att stärka dess psitin gentemt den traditinella betngindustrin. Flera av de behv sm visas nedan är ckså angelägna för att faktiskt kunna uppfylla Byggprduktdirektivets väsentliga krav Bullerskydd samt BBR i vissa delar, för byggnader med lätta stmsystem. 1. Fastställ ett väl underbyggt kriterium för utvärdering av stegljudsislering så att ljudklass A, B eller C är rimligt jämförbar med ljudklasserna för tunga stmsystem beakta lika bendefrmer Kppla till behvet av luftljudsislering (ptimering) Ta hänsyn till kraftkällan (stegljudsmaskinen ch andra källr) 2. Kppla detta till upplevelsen av vibratiner eller fastställ ett separat kriterium för vibratiner hur påverkar vibratiner värderingen av ljud (inklusive stmljud från maskiner i hus med lätta stmsystem)? Påverkas beteendet hs människan av stmmens material? Beakta vanliga stmljudskällr i bstäder (ex-vis tvättmaskiner med rterande enheter, bubbelbadkar, etc) 3. Studera metder för stmljudsislering samt dess långtidseffekter (lika metder för att reducera flanktransmissin) Materialets påverkan på ljudisleringen, både dess medelbara funktin samt dess funktin över tiden Optimera vindförankringar för att minimera flanktransmissin Säkerställ att BBR avsnitt 2.1 uppfylls. 4. Stimulera handeln / exprten med lätta byggsystem genm ökad harmnisering av regelverket, vilket underlättar även för tunga system. (På lång sikt är dck punkt 5 väl så viktig) inm Nrden inm Eurpa internatinellt 5. Utveckla beräkningsmetder sm med känd säkerhetsmarginal kan tillämpas på lätta knstruktiner. Utvecklingen skall ske i nära samarbete med det arbete sm sker inm standardiseringen CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. För detta frdras ökad förståelse kring lätta knstruktiners anistrpa egenskaper kunskap kring lika knutpunkters funktin, flanktransmissin 8

9 Huvudrsaken till denna priritering berr naturligtvis på det sm tidigare sagts, att styrningen av utvecklingen måste ske på ett sätt sm gör lätta bjälklag knkurrenskraftiga i allmänhet ch gentemt tunga knstruktiner i synnerhet. Upplevd ljudislering i lätta knstruktiner styrs helt av nivåerna i de lägsta frekvensbanden medan ljudisleringen i tunga knstruktiner inte har denna balans. Så länge upplevelsen av en viss ljudklass ftast är sämre för lätta knstruktiner trts att de är bjektivt likvärdiga med tunga knstruktiner så innebär detta en tydlig nackdel för lättbyggnadsindustrin. Det finns idag alltför strt utrymme för allvarliga fel ch brister med nuvarande regelverk. Med rätt styrning så kan lättbyggnadsknstruktiner utvecklas på ett sätt sm gör att den värdering sm åstadkmmes faktiskt ger en knstruktin sm kan mäta sig med tyngre knstruktiner upplevelsemässigt. Börjar man inte här så är det sannlikt att lätta byggnadsknstruktiner utvecklas på fel grunder mt fel målvärden. Även m det idag finns många gda exempel så är det avarterna sm uppfyller alla krav sm gör att ryktet så småningm förvärras. Och faktum är, av de industrirepresentanter sm uttalat sig i samband med detta arbete så är det just de sm verkligen arbetar med ljudfrågrna, sm starkast uttrycker behvet av förändrade utvärderingsprinciper. Kanske eftersm de känner att deras lösningar blir dyrare än enklare knstruktiner sm precis klarar minimikravet, men de drabbas ändå av ryktet sm uppstår kring lätta knstruktiner. Frskningen bör inledas med att utfrma ett mdernt frågefrmulär (ev. web baserat). Under utfrmningen måste flera faktrer beaktas såsm, byggnadens egenskaper i stmmen, de bende (ålder, arbetsförhållanden, antal bende i lägenheten etc), bendefrm, mgivningen, etc. Utifrån svaren är det rimligt att försöka gruppera bstadshusen med hänsyn till dess tekniska egenskaper ch stmljudsbelastning så att det ckså går att värdera var behvet av lågfrekvent ljudislering är sm störst. Resultat från den subjektiva undersökningen i varje bjekt skall sedan kpplas till bjektiva mätningar sm måste vara väl dkumenterade ur ett akustiskt perspektiv. Detta skall sedan utgöra underlag för den frtsatta frskningen vars slutmål skall vara att beskriva mderna utvärderingsprinciper tillämpbara även på lätta knstruktiner. Dålig ljudislering vid låga frekvenser kan rsaka både buller ch vibratiner, ch då särskilt när lätta knstruktiner utsätts för stötar ch slag. När väl bullret eller vibratinerna hörs eller känns (när hörtröskeln uppnås) krävs väldigt lite för att uppleva ökad störning. I nrmala fall brukar 8-10 db anges sm en upplevd halvering eller fördubbling av ljudet. Detta gäller inte vid låga frekvenser, då kan det vara så lite sm 3-4 db. Därtill finns ett antal andra faktrer i byggnader sm påverkar ljudnivåerna vid riktigt låga frekvenser. Vibratiner är mycket sällan ett prblem i tunga knstruktiner ch behöver därför inte tas i beaktande i samband med vanliga hushållsaktiviteter. I en lätt knstruktin förekmmer det däremt fta, de känns ch de rsakar skakningar i glasskåp etc. En gående persn eller hppande / lekande barn rsakar en kmbinatin av vibratiner ch lågfrekvent buller, ett bubbelbadkar eller tvättmaskin likaså. Det har gjrts några studier vad avser vibratiner ch hur dessa upplevs subjektivt, dck inte hur vibratiner påverkar de bendes värdering av lågfrekvent buller, det vill säga samtidig påverkan av ljud ch vibratiner. Beteendemönstret kan ckså behöva studeras. Lekande barn kan möjligen inspireras till mer hpp eftersm det gör mindre nt att hppa på ett träbjälklag än på ett betngbjälklag. Långtidseffekter av lika metder för att minimera flanktransmissin Flanktransmissin är en viktig faktr sm gör att ljud kan frtplantas i en lätt stmme. Olika leverantörer har lika system, vissa använder vlymelent sm staplas på varandra, andra använder plana element sm byggs ihp på plats. Nästan alla system har någt material mellan elementen sm är avsedda att bryta flanktransmissinen. I flera system används elastiska mellanlägg 9

10 ch just denna detalj är en erhört känslig byggdel i ett lätt byggsystem. Den är känslig av flera lika skäl: Fel dimensinerad (eller inte dimensinerad alls) kan den rsaka sättningar Den kan inte bytas ut, den skall sitta hela byggnadens livslängd. Materialet får inte krypa (punkteras över tiden) I många system utsätts den för lika belastning berende på vilken våning den mnteras. Materialet måste därmed kunna väljas / dimensineras med hänsyn till aktuell last. Det går inte att använda samma material på lika våningsplan. Av naturliga skäl testar tillverkare av byggsystem, av kstnadsskäl fta lika material sm mellanlägg, avsedda att förhindra flanktransmissin. Ibland används ett ch samma material för hela byggnaden sm fta helt saknar dkumenterade egenskaper. Detta gör att de nedersta våningarna mycket snabbt punkteras. Mätresultat indikerar ca 3 db sämre resultat ganska mgående, långtidseffekterna vet man dck mycket lite m. Här frdras en djupare studie sm kan visa effekter ch kstnader i det långa perspektivet när besparingar görs på denna mycket känsliga byggdel. Detta är en typisk detalj sm inte kan ersättas när den slutat fungera ch därmed riskerar att skada lättbyggandet över tiden m inte kunskapsnivån höjs ch riskmedvetenheten ökar. Standardisering handel över gränser gjrdes en sammanställning [12] över det kas sm råder inm Eurpa när det gäller lika länders sätt att värdera ljudislering i byggnader. För tunga system behöver detta egentligen inte vara någt strt bekymmer eftersm det går att använda beräkningsstandarden EN för att anpassa knstruktinen till de lika länderna. Prdukter kan med hjälp av mjukvara bytas ut ch ptimeras för varje land. För lättbyggnadsindustrin blir det dck svårare. De system sm fungerar väl i Sverige idag är helt kmpletta system, plana element (väggar bjälklag) sm sammanfgas eller vlymer sm staplas på varandra. Inga delprdukter kan bytas ut på ett enkelt sätt eftersm systemen är kmplexa ch det inte går att tillämpa EN ch göra beräkningar med samma precisin sm för tunga stmsystem. De lättbyggnadssystem sm finns i ett land kräver därmed lkala anpassningar för att kunna bli knkurrenskraftiga i ett annat land ch sådana anpassningar kan inte göras utan mfattande prvningar, kanske i prvhus av lika slag. Tröskeln blir därmed str att ta sig in på nya marknader. Därför är det akuta behvet av mer likvärdiga värderingsprinciper mellan länder mer viktigt för lättbyggnadsindustrin. Naturligtvis vre det fördelaktigt m beräkningsmdellerna snabbt förbättrades så att beräkningar kunde ske på lika villkr sm för tunga knstruktiner. Detta är dck sannlikt ett prjekt på mycket längre sikt. Just nu är ett utmärkt tillfälle att aktivt delta i utvecklingen av nya standardiserade utvärderingsprinciper. Beslut m revidering av ISO 717 har fattats ch svenska representanter är utsedda. Snabbt beslut m frskning skulle kunna ge stra fördelar för svensk industri ganska mgående. I detta sammanhang kan ckså samverkanseffekter utnyttjas med COST Actin FP0702: Net-Acustics fr Timber based Lightweight Buildings end Elements (TBLB), sm pågår inm EU för träbyggandet samt den sm kan bli beslutad för harmnisering av regelverk / värderingsmått "Integrating and Harmnizing Sund Insulatin Aspects in Sustainable Urban Husing Cnstructins". Beräkningsmetder för lätta knstruktiner I den mån det är möjligt så är det viktigt att förbättra beräkningsmdellerna ch göra dessa tillgängliga bland knsulter ch övrig industri. Frskningen bör syfta till att utveckla standardiserade beräkningsmetder för både ljud ch vibratiner, tillämpbara på lätta knstruktiner. 10

11 Det är ett långsiktigt arbete men icke dest mindre mycket viktigt för att kunna bli ett knkurrensmässigt alternativ i prjekteringsskede / tidiga skeden. På detta sätt kan lätta knstruktiner bli intressantare för prjektutvecklare ch byggherrar. Idag är det lättare att värdera lika alternativ med tunga knstruktiner eftersm dessa kan beräknas avsett m stmmen består av HD/F, plattbärlag, hmgena element, pelardäck, etc. Olika prduktkmbinatiner kan prövas ch jämföras med varandra. Lättbyggnadsindustrin kan bidra med färdiga system sm inte enkelt kan varieras med hänsyn till ljudklass ch därmed ger betydligt mindre flexibilitet. Utvecklingen bör ske i nära samarbete med det arbete sm sker inm standardiseringen CEN TC126 / WG 2 / AHG 3 11

12 1. Inledning 1.1 Allmänt Denna rapprt har tillkmmit för att beskriva industrins frskningsbehv vad gäller akustik i flerbstadshus med lätta stmsystem. Lätta stmsystem skiljer sig mycket från traditinella system ch i samband med ett ökat intresse för alternativa byggmetder ökar ckså behven av frskning inm mrådet. Akustik är läran m ljud. Ljud i byggnader uppstår till följd av en hel rad lika ljudkällr. Det kan vara ljud utifrån på grund av trafik, ljud utifrån på grund av industrier, hamnar eller liknande, ljud från installatiner, besvärande efterklang eller ljud från grannar (luftljud, exempelvis stere, eller stmljud, exempelvis stegljud) Det är väl känt att trafikbuller är en av de största störkällrna i våra tätrter idag ch för att klara rimliga ljudnivåer inmhus så måste bstadsmråden ch lägenheter planeras på ett sätt sm gör att ljudmiljön blir bra ch uppfyller gällande föreskrifter. Till hjälp i den reginala ch kmmunala planeringen av nya bstadsmråden finns idag ett allmänt råd från Bverket, Buller i planeringen sm km ut I samband med planeringen ställs krav på utmhusbuller ch utifrån detta skall byggnader rienteras så att dimensinerade utmhusnivåer kan fastställas. När detta är gjrt kan fasader inklusive fönster dimensineras. För skydd mt trafikbuller ch flera andra ljudkällr utmhus kan såväl lätta sm tunga knstruktiner användas sm stmme i fasad utan att någn bende upplever mer eller mindre störning. Nrmalt sett är en fasad (exklusive fönster) mycket bättre än mtsvarande fönsterknstruktin ch fönster ch ventiler sitter i alla typer av stmsystem ch det är detta sm bestämmer ljudisleringen. Därtill kan fasadknstruktinen dimensineras så att trafikbuller minimeras avsett m denna är lätt eller tung. Här fungerar således styrning med hjälp av krav ch det går utifrån dessa att beräkna ch prva alla lika typer av prdukter. 1.2 Akustik inm en bstad Inm bstaden, det vill säga för ljud mellan grannar eller för ljud från maskininstallatiner, är det inte lika enkelt. Idag är många bstäder utrustade med egna bianläggningar samt andra maskiner ch utrustning sm inte fanns för några decennier sedan. Men det sm är mest allvarligt är att det idag går att bygga väldigt lätta byggnader ch frtfarande uppfylla krav på stegljudsislering ch vibratiner. Bra, tycker många, men vad säger den sm skall b i byggnaden? Lätta stmsystem sätts lätt i rörelse genm gångtrafik eller genm rterande maskiner ch är mycket utförandekänsliga. Rterande maskiner är emellertid en installatin ch för dessa finns visst skydd i regelverket, åtminstne i utrymmen för sömn ch vila. Krav ch värderingsmetder när det gäller ljud ch vibratiner från steg (gångtrafik) är dck inte anpassad till alla stmsystem ch missgynnar i allmänhet lätta stmsystem jämfört med tunga stmsystem. Det går idag att bygga riktigt dåliga lätta system ch frtfarande uppfylla en hög ljudklass. Om man inte kmmer tillrätta med detta finns en påtaglig risk att efterfrågan på flerbstadshus med lätta stmsystem inte kmmer att öka så sm kanske är önskvärt. En industrigren sm alla i de nrdiska länderna gärna ser sm ett fullgtt alternativ 12

13 vid prduktin av flerbstadshus eftersm den bidrar till miljövänligt ch starkt industrialiserat byggande, två mycket viktiga framgångsfaktrer för den framtida byggindustrin. Lätt byggteknik har naturligtvis ckså många andra tekniska fördelar framför tunga betngknstruktiner. Den explatör sm skall handla upp ett byggsystem för att bygga flerbstadshus har fta ambitinen att uppfylla ljudklass B enligt SS Byggsystem väljs fta efter tidigare referenser men ckså naturligtvis efter priset. Entreprenörer sm har i uppdrag att uppföra en bstadsbyggnad ger sig alltid ut på marknaden för att leta efter knkurrenskraftiga system sm kan uppfylla alla de krav sm finns, bland annat för att bättra på sina egna marginaler. Det är idag inget vanligt att man letar efter billiga alternativ, kanske från utlandet. Alternativ sm på pappret ser ut att vara bjektivt helt likvärdiga med vilket svenskt alternativ sm helst. Det kan emellertid vara väldigt stra skillnader mellan lika byggsystem även m de uppfyller aktuella minimikrav, men hur förklarar man detta? Minimikrav såväl sm ljudklass B kan ganska lätt uppfyllas utan att byggnaden upplevelsemässigt uppfyller de förväntningar man har på en mdern bstad. 1.3 Akustik industriell behvsanalys Med hänsyn tagen till den immissin av alla typer av buller sm flerbstadshus utsätts för i våra tätrter redvisas i denna rapprt en fördjupad industriell behvsanalys vad gäller frskning avseende akustik för lätta mderna stmsystem i flerbstadshus. Med lätta avses i denna rapprt exempelvis 1. lättbalkssystem i stål 2. byggsystem i trä 3. kmbinatiner av lätta ch tunga material 4. andra nya lätta knstruktiner sm kan tänkas utvecklas i ett mdernt samhälle Redan i ett tidigare arbete, presenterat i State f the art rapprt, SP rapprt 2008:16 [1], gjrdes en priritering av frskningsbehv för bstadsbyggnader med lätta stmsystem ch då primärt i trä. Rapprten tgs fram av ett knsrtium av frskare ch industrirepresentanter sm bildades 2007 på initiativ av SP Trätek ch den finns sammanfattad i en artikel i Bygg&Teknik 2008 [21]. Under hösten 2008 tgs initiativ till en frskningsansökan ch under denna tid önskade Vinnva sm en av anslagsgivarna att ansökan föregås av en berende analys kncentrerad på industrins behv av frskning inm mrådet. Resultaten av denna berende analys presenteras i denna rapprt. Utöver de behv sm beskrivs finns naturligtvis allmänna frskningsbehv sm är helt berende av byggsystem. Dessa allmänna frskningsbehv har beaktats men srterats brt ch ingår därmed inte i de mest akuta behven för svensk lättbyggnadsindustri. Några av utgångspunkterna för analysen har varit kunskapsläget idag samt nuvarande regelverk ch hur detta påverkar utvecklingen av de system ch de byggmetder sm utvecklas på marknaden idag ch utifrån detta beskrivs prblematiken ch behven. Tanken är att den frskningsansökan sm just nu utarbetas parallellt med denna analys verkligen fkuserar på industrins behv för att uppmuntra ch stimulera till en bred industriell medverkan. Frskningen skall genmföras för att skapa en stark ch knkurrenskraftig framtida industrigren. Denna rapprt kan innehålla tillägg ch preciseringar till den beskrivning sm tidigare utarbetats av knsrtiet. Att det är str skillnad mellan en tung stmme ch en lätt stmme i fråga m allehanda tekniska egenskaper, dimensiner, mntagesätt, ch inte minst upplevelse ( känsla ), känner de flesta till. Det är en skillnad sm ibland väger över till lättbyggnadsteknikens fördel ch ibland till byggnader med tyngre stmsystem. Att det är skillnader mellan byggsätten är ju egentligen inget prblem utan detta skall ju istället utnyttjas för att använda rätt system på rätt plats. Däremt får det inte förekmma allvarliga skillnader i upplevt ljudklimat när bjektiv värdering är densamma. Vad gäller ljud ch vibratiner är ett lätt ch ett tungt system fundamentalt lika, naturligtvis på en 13

14 glidande skala. Skillnaderna mellan ytterligheterna är dck mycket str. Om kunskapen kring dessa störningsfenmen i bstäder inte är tillräcklig samt m de risker sm är direkt förenat med dessa egenskaper inte är kända så kan detta skada lättbyggnadstekniken i flerbstadshus i framtiden. Nuvarande branschkunnande ch regelverk gynnar nämligen typiskt tunga knstruktiner. För att förstå helheten inleds denna analys med en tillbakablick på byggreglerna genm åren. Därefter ges en beskrivning av frskningsläget idag samt en översiktlig beskrivning av de lika system sm dminerar marknaden. Rapprten avslutas med en beskrivning av de frskningsbehv sm bör pririteras högst sett ur ett industriellt perspektiv. 14

15 2. Byggreglernas inverkan på utvecklingen 2.1 Bakgrund I början på 90 talet gjrdes en genmgripande förändring av Bverkets föreskrifter ch allmänna råd med det nya namnet Bverkets Bygg Regler, BBR 94. BBR 94 trädde i kraft fullt ut 1 januari 1995, vilket satte fart på lättbyggnadstekniken. Huvudrsaken till detta var att man efter decennier ( ett sekel) av ttalförbud mt flerbstadshus i trä (i fler än två våningar) i samband med regelförändringen släppte kravet på brännbarhet. Därmed blev det plötsligt möjligt att utnyttja trä för helt nya tillämpningar. För Sverige såväl sm andra nrdiska länder är trä ett material sm är attraktivt att använda eftersm det är en förnybar ch miljövänlig resurs, tillgången på skg är str. Förändringarna i regelverket i slutet av 80-talet ch början av 90-talet präglades av str förenklingsiver, det skulle vara funktinskrav. Förenklingarna möjliggjrde en rivstart för lättbyggnadsindustrin sm äntligen kunde börja utnyttja trä för höga flerbstadshus. Emellertid har kravet på brännbarhet under decennier gjrt det ganska intressant att utveckla alternativa regelverk inm andra tekniska mråden, däribland ljud. Denna stilleståndsperid gör nu att delar av regelverket riskerar att begränsa knkurrenskraften för tillverkningen av flerbstadshus i lätta mderna byggsystem. Om inget görs ganska snart vill säga! En viktig rsak till en sannlik försämring av knkurrenskraften är utfrmningen av nuvarande ljudkrav. I början på 2000 talet tillkm en natinell strategi [2] för att ytterligare främja användning av trä i byggandet. Avsikten med strategin var bland annat att stimulera användningen av nya alternativa byggtekniker vid prduktin av byggandsverk. Bverkets Byggregler sm möjliggjrde ökat intresse för lätt byggande i trä innehöll (ch innehåller frtfarande) nya ch delvis kända risker. För att förstå hur regelverket har utfrmats ges här en återblick från det första statliga regelverket, till det vi har idag. Detta utgör en viktig del i denna behvsanalys eftersm byggindustrin har en lång histrik av statlig styrning ch delar av regelverket har inte följt med den utveckling sm skett inm byggtekniken de senaste 15 åren. 2.2 Byggreglernas utveckling Första svenska statliga regelverket trädde i kraft 1945 (Anvisningar till byggnadsstadgan 1945). Redan vid denna tidpunkt lades grunden till anpassning av ljudkrav till flerbstadshus i betng / sten eftersm det ändå inte var tillåtet att bygga fler än två våningar i trä. Det var visserligen frtfarande vanligt ch även tillåtet med lätta knstruktiner / träknstruktiner i tvåvånings flerbstadshus i vissa skiljeknstruktiner. Nedan redvisas ett utdrag ur byggnadsstadgan sm angav vilka lätta skiljeknstruktiner sm kunde gdtas. 15

16 Redan 1950 reviderades byggnadsstadgan, skillnaden var dck inte särskilt str jämfört med föregångaren. Viss varning för lägenhetsskiljande lätta knstruktiner smög sig in i texten, se utdrag ur 1950 års byggnadsstadga nedan var det återigen dags för en revisin av byggreglerna. Då fanns inte träknstruktiner längre med i regelverket såsm gdtagbara knstruktiner samtidigt sm luftljud- ch stegljud började utvärderas med hjälp av en utvärderingskurva sm påminner starkt m den sm frtfarande 16

17 används, se figur 1. En utvärderingskurva sm helt bygger på, ch förutsätter att, den knstruktin sm skall fungera sm lägenhetsskiljande knstruktin har en i grunden gd lågfrekvent ljudislering. Det sm först ch främst behöver förbättras jämfört med en rå stmme är endast möjliga störningar i mellan- ch högfrekvensmrådet ch det tar man enkelt brt genm att föreslå lika tekniska lösningar sm redvisas i nedanstående tabell, sm är ett utdrag ur BABS Stegljud Luftljud L, db 40 R, db Frekvens, Hz Frekvens, Hz Figur 1. Utvärdering av stegljudsnivå (L n,w ch L nt,w ) ch luftljudsislering (R w ch D nt,w ) sker med hjälp av så kallade referenskurvr sm gäller inm frekvensmrådet Hz. Dessa jämförs med en beräknad eller uppmätt kurva ch på det sättet erhålls ett sammanvägt värde inm detta frekvensmråde. Man gdtar sämre ljudislering vid låga frekvenser eftersm örat inte är lika känsligt vid låga frekvenser (jämför A-kurvan) 17

18 1967 km första utgåvan av Svensk Byggnrm SBN, SBN Detaljstyrningen blev mer ch mer påtaglig ch det var i samband med att SBN trädde i kraft sm utvärderingsprinciperna för ljudisleringen cementerades (i alla avseenden). Från ch med detta år har utvärderingsprinciperna i strt sett legat fast, helt förändrade. Detta innebär 42 år, ch då har vi inte räknat in uppbyggnadsperiden från 1945 ch framåt. All utveckling av bstäder ch dess byggnadsstmmar har förutsatt betng ch styrningen har egentligen gjrt det ganska intressant att titta på alternativ. Byggnadsindustrin har därmed vidareutvecklat material ch byggmetder utefter dessa kriterier under många, många decennier. Detta innebär ckså djupt rtade traditiner ch väl inarbetade standardmått i tidiga skeden för bygghöjder, väggtjcklekar etc sm kanske inte alls är tillämpbara för lätta knstruktiner. Under denna perid i utvecklingen av byggsystem fanns heller inte någn vidare ambitin att förbättra knstruktiner utöver vad sm abslut var nödvändigt, utan det har hela 18

19 tiden varit minimikrav sm skulle uppnås, varken mer eller mindre. Byggbranschen följde snällt statens anvisningar. Ett sådant förfarande har naturligtvis ckså präglat byggindustrin såsm mindre frskningsintensiv. Detta är abslut inte bra när nya byggtekniker plötsligt skall börja användas. Ytterligare två mgångar av SBN km ut, SBN 1975 ch SBN Det sm skiljer inm avsnittet m ljud är främst att detaljeringsgraden successivt ökade. Tiderna förändrades emellertid under 80-talet. Statens Planverk lades ner ch en ny myndighet bildades, Bverket. Uppdraget för Statens Planverks sista år sm myndighet innan Bverket bildades handlade mycket m att bidra till förenklingar av regelverket. Och det gjrdes! På bara några år km en ny regelsamling ut, Nybyggnadsreglerna, vilket efter nedbantningen blev Bverkets första föreskrifter. På krt tid ströks många delar ur den tidigare regelsamlingen, SBN 80. Kapitlet m ljud std inte att känna igen men frtfarande gällde faktiskt samma ljudisleringstal för bstäder. Många av de förenklingar sm gjrdes gick väldigt snabbt men i någn mening måste det ändå sägas vara bra då det tvingade fram en hel del nytänkande i den statliga regleringen. När Bverket hade etablerat sig i sin nya kstym efter flytten från Stckhlm till Karlskrna började arbetet med en helt ny regelsamling sm skulle präglas av funktinskrav ch en mer öppen attityd mt lika tekniska lösningar ch möjligen vara lite mer genmarbetat än föregångaren. Regelverket km att kallas BBR ch den första utgåvan km 1994, BBR94. BBR trädde i kraft fullt ut 1 januari 1995 ch det var just i samband med denna sm det plötsligt blev tillåtet att bygga bstäder i flera våningar (> 2 våningar) i trä. Sm tidigare nämnts berdde denna nyvunna möjlighet på att kravet på brännbarhet ändrades så att det återigen blev tillåtet att bygga trähus i flera våningar. Trligen släpptes detta krav eftersm myndigheterna kände sig ganska säkra på att det gick att klara brandsäkerheten ch hållfastheten med lika hjälpmedel ch nya material. Ljudkraven var dck helt förändrade ch gick det då verkligen att bygga lätt med samma krav sm gällt tidigare? Naturligtvis inte, men det innebar ändå startskttet på en intressant utveckling där tunga betngknstruktiner nu skulle kunna ersättas med lättare träknstruktiner i bstadshus i flera våningar. Men sm sagt, byggreglernas avsnitt m buller var (ch är frtfarande) dåligt anpassade till att möta den snabba utveckling sm nu skulle ske inm lättbyggnadstekniken. 2.3 Byggreglerna Ganska snart efter första utgåvan av BBR påbörjades en ny revisin. Enkla verifierbara funktinskrav var budskapet samtidigt sm det skedde förändringar ch anpassningar till eventuella krav sm ställdes genm Sveriges inträde i EU. Bverket hade vid tiden en str andel nyanställda vilket säkert var bra på många sätt men ckså i viss mån ett prblem eftersm förändringarna innebar att man öppnade för helt nya byggtekniker sm inte använts på 100 år ch möjligen hade erfarna regelutvecklare reagerat mer vaksamt på de ändringar sm gjrdes. Kraven för ljud var, ch är, frtfarande starkt anpassade efter traditinellt byggande. BBR baseras på byggprduktdirektivet sm utarbetats av Eurpeiska kmmissinen. Byggprduktdirektivet innehåller bland annat sex väsentliga krav sm skall uppfyllas i det färdiga byggnadsverket: Bärförmåga Säkerhet i händelse av brand Skydd med hänsyn till hygien, hälsa ch miljö Säkerhet vid användning Skydd mt buller Energihushållning ch värmeislering 19

20 Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprdukter sm förutsätts ingå varaktigt i byggnader eller anläggningar. Det är ytterst tveksamt m dagens ljudkrav inm Eurpa faktiskt underlättar handeln med byggprdukter, i synnerhet m dessa prdukter utgör en del av en lätt byggnadsstmme, se avsnitt 2.4 ch 4.4. De prdukter sm ingår i byggnadsverket ska ha sådana egenskaper att de bidrar till att uppfylla de väsentliga kraven när byggnadsverket är färdigt. Avsikten med byggprduktdirektivet är inte att harmnisera de natinella byggreglerna utan här kan varje medlemsland själva bestämma en rimlig nivå. Sveriges tlkning av byggprduktdirektivets väsentliga krav skydd mt buller finns i en föreskrift i BBR, * Byggnader ch deras installatiner ska utfrmas så att ljud från byggnadens installatiner, från angränsande utrymmen likväl sm ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den mfattning sm den avsedda användningen kräver ch så att de sm vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bstäder, skall särskilt ljudislerande åtgärder vidtas. I lkaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2006:12) Till detta finns ett allmänt råd sm anger hur man kan uppfylla föreskriften sm innehåller en hänvisning till två svenska ljudklassningsstandarder [3, 4]. Om ljudklass C uppfylls bedöms föreskriftens krav vara uppfyllt. När det gäller material ch prdukter sm ingår i ett byggnadsverk så skall de ha kända egenskaper så att man säkert vet att de kan uppfylla föreskrifterna i BBR. Avsnitt 2.1 säger * 2:1 Material ch prdukter - De byggmaterial ch byggprdukter sm används ska ha kända egenskaper i de avseenden sm har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ch allmänna råd. (BFS 2006:12). Allmänt råd: Relevanta krav anges i respektive avsnitt 3 9. Egenskaperna bör vara dkumenterade. (BFS 2006:12). Det finns ckså en föreskrift i Bverkets knstruktinsregler sm kräver viss kntrll av bjälklagets sviktegenskaper: * 5:323 Svikt För träbjälklag skall risken för besvärande svängningar beaktas. Råd: Svängningsbenägenheten hs ett bjälklag kan bedömas i enlighet med vad sm anges i Bverkets handbk Svängningar, defrmatinspåverkan ch lyckslast. För bstadsbjälklag med massiva träbjälkar i huvudbärriktningen kan följande förenklade beräkningsmetd användas för att bedöma bjälklagets vängningsbenägenhet. Nedböjningen hs en enskild bjälke i ett träbjälklag bör inte överstiga 1,5 mm under inverkan av en krtvarig punktlast (κs = 1) vars dimensineringsvärde är 1,0 kn. Bjälken förutsätts vid beräkningen vara fritt upplagd ch belastad i sin mittpunkt. Eventuell lastfördelning till angränsande bjälkar får tillgdräknas. (BFS 1995:18) Om samverkan mellan bjälkar ch glvskiva utnyttjas vid beräkningen bör utförandet av fgningen mfattas av tilläggskntrll enligt avsnitt 2:6. (BFS 1995:18) Här finns en brist i regelverket eftersm det endast föreskriver att det är för träbjälklag sm besvärande svängningar skall beaktas. Föreskriften brde skrivas m så att det även täcker in andra lätta knstruktiner. Här finns naturligtvis i övrigt strt utrymme för fri tlkning eftersm det 20

21 bara står att besvärande svängningar skall beaktas inga rekmmendatiner m gränser. Dck finns vissa enkla kriterier (med ganska stra begränsningar på bland annat spännvidd) angivna i Bverkets Handbk m Svängningar, defrmatinspåverkan ch lyckslast när ett bjälklag kan förväntas vara hyggligt bra. Idag byggs många lätta knstruktiner utan att man riktigt vet vilka egenskaper de har med avseende på ljud, det saknas dkumentatin. Det går inte att beräkna, utan det baseras i viss mån på erfarenhet, men ibland på tyckande ch chansning. Därmed är det fta sm den föreskrift i BBR sm kräver kända egenskaper hs ingående byggdelar, faktiskt inte uppfylls, vilket är en risk i sig. Vid arbetet med förändringar av BBR, under andra hälften av 1990 talet skedde en viss anpassning av ljudkraven så att dessa skulle fungera någt bättre berende av vilken knstruktins typ sm dessa tillämpades på. Anpassningen baserades på de frskningsresultat sm fanns tillgängliga vid tidpunkten, men ckså med hänsyn till de nya möjligheter sm skapades i ch med att den viktiga ISO standarden, ISO 717 [5,6] för utvärdering av ljudislering förändrades. I samband med att denna standard blev fastslagen kunde frekvensmrådet utvidgas ner till 50 Hz (ch uppåt till 5000 Hz) jämfört med den tidigare utgåvan sm begränsades nedåt vid 100 Hz, se figur 2. Frekvensmrådet kunde utvidgas genm att lägga till en så kallad anpassningsterm (av en hel rad lika anpassningstermer vilka i sig kan skapa en katisk situatin) till det traditinella reduktinstalet eller vägda stegljudsnivån, se vidare avsnitt 6.4. Därmed kunde större hänsyn tas till mdern HIFI utrustning ch de låga frekvenser sm uppstår på grund av stegljud /stmljud i flerbstadshus med lätta stmsystem Frekvens, Hz Frekvensmråde ISO 717 före 1996 Möjligt frekvensmråde ISO 717 efter 1996 Figur 2. Traditinellt frekvensmråde ch möjligt frekvensmråde vid utvärdering enligt den nya ISO 717 (1996) I ett prjekt med stöd av NKB (Nrdiska Kmmittén för Byggbestämmelser) gjrdes jämförande analyser för att säkerställa att den nya ISO 717 verkligen kunde tillämpas fullt ut (det vill säga utvidgas åtminstne nedåt i frekvens) på Nrdiska knstruktiner med hänsyn till det kunskapsläge sm fanns tillgängligt [7]. En str mängd knstruktiner räknades igenm ch resultaten visade att anpassningstermen C för luftljudsislering blev ett bra filter för att jämställa tunga ch lätta knstruktiner. Därtill ersatte den en tidigare för akustiker välkänd begränsningsregel ( 8- db-regeln ) på ett bra sätt. För stegljud blev det egentligen bara en bekräftelse på att krrelatinen mellan det sm föreslgs av Bdlund 1985 [8] ch nya ISO 717 inklusive den nya anpassningstermen C I, var gd, se figur 3 nedan. Bdlunds frskningsresultat hade nämligen redan utgjrt en del av 21

22 underlaget till den nya reviderade ISO 717. Allt sm allt innebar detta att det faktiskt blev lite tuffare för lättbyggnadsindustrin, men ckså aningen mer rättvisande, medan betngindustrin kunde frtsätta ungefär på vanligt sätt, tämligen påverkade. Figur 3. Krrelatin mellan L nw +C I, (L50) ch Bdlunds index L B, r = 96 %. Varje kryss svarar mt en knstruktin. Mtsvarande krrelatin för det traditinella stegljudsindexet, L nw, är, r = 76 % Den reviderade utgåvan av BBR började gälla 1999 ch det är i princip samma krav sm gäller frtfarande även m vissa förfiningar ch detaljförändringar gjrts. Sverige var det djärvaste landet ch är än idag det enda landet i Eurpa sm utnyttjar nya ISO 717 för att faktiskt anpassa kravet så långt möjligt ckså till lätta knstruktiner. Anpassningen blev en första liten hjälp för att få lättbyggnadstekniken att börja utvecklas i rätt riktning. Kraven för ljudklass C i Sverige är idag utfrmade enligt Tabell 1 nedan (utdrag ur SS [3]). De viktigaste ch mest centrala kraven i aktuell standard, sm diskuteras ch analyseras i denna rapprt är de krav sm är gulmarkerade, det vill säga de krav sm gäller mellan nrmala lägenheter. 22

23 Tabell 1. Utdrag ur svensk Standard SS 25267, krav ljudklass C I ett bidrag till Frum Acusticum 2005, baserat på en undersökning av 24 länders ljudisleringskrav, gjrdes en sammanställning av de lika möjligheter sm finns enligt nuvarande ISO 717 [5], att frmulera krav samt vilka val de lika länderna gjrt. Mängden alternativ är enrm ch häpnadsväckande, men i slutsatsen av den undersökningen sm knferensbidraget beskrev, blev rekmmendatin att faktiskt tillämpa exakt de begrepp sm används i Sverige idag ch sm gällt sedan Skillnaden är dck den att Sverige aldrig gdtar negativa värden på anpassningstermen C I, Orsaken till detta har dck huvudsakligen med betngknstruktiner att göra. 23

24 Med dessa tuffa ch väl underbyggda tag från Sverige kanske många tycker att det brde räcka med detta. De möjligheter sm finns har utnyttjats ch utgångspunkten har varit relativt mdern frskning. Ja, så är det visserligen men det är dessvärre långt ifrån tillräckligt för att långsiktigt skapa knkurrenskraftiga knstruktiner. Och, en frtsatt anpassning av kravet är nödvändig för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling ch tillväxt för nya framtida lätta byggsystem av bland annat trä, avsedda för bstäder. Dagens krav beaktar vare sig vibratiner eller ljud i de lägsta frekvenserna i tillräcklig mfattning vilket knstateras i senare undersökningar [10]. Försprånget för betng är frtfarande strt ch traditinen gör att de inblandade aktörernas angreppssätt är djupt rtat genm den långa histriken sm beskrivits här. Vad gäller ljudch vibratinsegenskaper gäller följande för tunga knstruktiner (sm lättbyggnadsindustrin måste slåss mt i många prjekt): Vibratiner är nrmalt inga prblem för vanliga hushållsaktiviteter, Upplevd ljudislering stämmer bra med bjektiv ljudislering, det är relativt enkelt att med gd precisin sätta ihp / beräkna en byggnad genm att kmbinera lika prdukter ch på det sättet i förväg knstatera m den uppfyller en viss ljudklass, eller minimikrav enligt byggregler, Tunga byggdelar kan snabbt ptimeras ch kmbineras med rätt prdukter för att anpassa till andra länders krav underlättar handel över gränser, det finns en traditin sm gör att de sm är inblandade i ett byggprjekt tänker betng. Just traditinen spelar ganska str rll i tidiga skeden. Vägg ch bjälklagstjcklekar beslutas utefter betnghus, bygglv fastställs ch en uthyrbar yta kalkyleras. Men, det frdras nrmalt helt andra tjcklekar när man jbbar med lätta system [9]. Eftersm dessa faktrer påverkar bygghöjd ch uthyrbar yta måste lättbyggnadssystemen finnas med i prjektens inledande skeden sm en möjlig lösning ch värderas både med hänsyn till dess för- ch nackdelar. Ju längre prcessen gått dest svårare blir det att använda ett lätt system. Eftersm det är just ljudegenskaperna sm faktiskt styr en str del av dessa faktrer så får man inte i ett läge där man kmmer in sent i prcessen frestas att göra irratinella val för att möta krav på vissa dimensiner med en lätt stmme, det vill säga börja minska på de redan snäva marginalerna. Istället måste kunskapen stärkas för att öka lättbyggnadsteknikens knkurrenskraft så att alla dess fördelar kmmer till sin rätt ch diskuteras redan i tidiga skeden. 2.4 Regelverk i andra länder De nrdiska länderna har idag förhållandevis höga ljudisleringskrav när det gäller flerbstadshus. Det finns dck inget Nrdiskt land sm har identiskt krav med någt annat nrdiskt land. Under 1990-talet gjrdes försök inm INSTA-B (Inter Nrdisk STAndardisering Bygg) att skapa en gemensam standard för samtliga Nrdiska länder. Dessvärre lyckades inte harmniseringen fullt ut utan standardförslaget sm utarbetades blev endast underlag för att skapa egna natinella standarder. Det sm därmed lyckades var att få alla Nrdiska länder att faktiskt anta ett natinellt ljudklassningssytem med fyra ljudklasser för bstäder. Dessvärre har alla respektive standarder lika klassgränser ch lika mått för värdering av ljudislering. Detta gör att handel över gränser till våra allra närmaste grannar knappast underlättas, i synnerhet inte för hela byggsystem sm helt anpassats för att klara krav i det egna landet. Även övriga Eurpa avviker från andra länder, varje land på sitt invanda vis. Österrike sm ckså har kmmit en bra bit på väg vad gäller flerbstadshus i trä har nyligen initierat ett prjektförslag där regelverket skall ses över för att anpassa det till mdern byggteknik med lätta stmmar. Om pengar beviljas under våren 2009 deltar Sverige ch Finland i detta utvecklingsarbete. 24