RAPPORT INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 10116689 INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR"

Transkript

1 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar RAPPORT INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR Kund Vinnva Knsult WSP Akustik Bx Götebrg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stckhlm Kntaktpersner Klas Hagberg 1

2 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Förrd Denna rapprt ingår sm en del i ett underlag för att kunna fatta beslut m frskningsmedel sm bedöms viktiga för att utveckla den svenska lättbyggnadsindustrin. Rapprten är beställd av Vinnva ch fkuserar på industrins behv ch förhppningen är att den skall väcka intresse för satsningar inm detta mråde hs tänkbara industriella partners, eftersm det är erhört centralt för en frtsatt stabil utveckling av flerbstadshus med lätta stmsystem. Sm kmplement till denna rapprt finns ckså en state f the art rapprt från 2008, SP rapprt 2008:16. En stabil utveckling är ckså viktig för att ytterligare öka mångfalden inm svensk byggindustri där nya prdukter ch system hela tiden skall kunna utvecklas på ett rättvist sätt. Det ökar knkurrensen mellan lika byggsystem ch stimulerar till nytänkande i en bransch sm har en lång betngbyggnadshistrik bakm sig. Genm att öka frskningsinsatserna inm akustik ch därmed ytterligare utveckla lättbyggnadsindustrin så kan Sverige frtsätta att behålla en mycket stark psitin inm lättbyggnadsknsten. Jag vill tacka Vinnva för initiativet till denna behvsanalys ch dessutm tacka de sm lämnat synpunkter på innehållet i denna rapprt. Birgit Östman, SP Trätek, Krister Larssn, SP, Andreas Nvak, Ramböll, Christian Simmns, Simmns akustik&utveckling samt Eva Esping, Vinnva. Därtill tack för alla värdefulla synpunkter vid diskussinerna i samband med Wrkshpen den 10 mars 2009, synpunkter sm varit viktiga för att göra denna rapprt mer kmplett. Götebrg Klas Hagberg 2

3 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Innehåll 1. Inledning Allmänt Akustik inm en bstad Akustik industriell behvsanalys Byggreglernas inverkan på utvecklingen Bakgrund Byggreglernas utveckling Byggreglerna Regelverk i andra länder Frskningsläget idag Bakgrund Förståelse kring störningsfenmen Exempel utvecklingsprjekt Byggkstnadsfrum Andra prjekt Lättbyggnadsindustrin Bakgrund Flanktransmissin Mätresultat Framtida utmaningar Behv Akuta behv Långsiktiga behv Analys Punkt 1 kriterium för utvärdering av stegljudsislering Punkt 2 upplevelse av vibratiner Punkt 3 långtidseffekter av lika metder för att minimera flanktransmissin Punkt 4 Standardisering handel över gränser Punkt 5 Utveckla beräkningsmetder för lätta knstruktiner Slutligen Referenser 50 3

4 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Summary in English Frm earlier experiences during wrk with regulatins, research, cnsultancy wrk, discussins and meetings with authrities and industrial representatives a number f imprtant industrial needs becme updated needs regarding acustics in multi strey residential buildings with light weight structures. The needs are written in rder f pririty and exactly this rder is imprtant t address crrect means f cntrl t the light weight industry t strengthen its pwer f cmpetitin in general but als t cnslidate its psitin cmpared t the traditinal heavy weight (cncrete) industry. The mst immediate parts belw is als imprtant in rder t actually be able t fulfil the essential requirement Prtectin against nise f the Eurpean Cnstructin Prductive Directive (CPD) fr buildings with light weight structures 1. Establish a well funded criteria fr evaluatin f impact sund insulatin in rder t make varius sund classes A, B r C reasnably cmparable t the sund classes f heavy building structures Take varius types f living accmmdatins int cnsideratin Cnnect t the needs f airbrne sund insulatin (ptimizing) Take the surce f energy int cnsideratin (impact sund machine and ther surces) 2. Cnnect the criteria t the experience f vibratins r establish separate criteria fr vibratins hw will vibratins affect the valuatin f sund (including structure brne sund frm machines in huses with light weight structures)? Is the human behaviur affected by the structural material? Take cmmn structure brne nise surces in residential huses int cnsideratin (fr instance washing machines including rtating units, bubble bath, etc) 3. Study lng term effects regarding varius methds fr reductin f flanking transmissin. Cnsider the material characteristics f the interlayer t minimize flanking transmissin and wind anchrages and their influence n sund insulatin ver time. Secure the fulfilment f BBR sectin Facilitate the trade / exprt with light weight building system in thrugh increased harmnizatin f the regulatins, which is favurable als fr heavy structures (In the lng term pint 5 is als very imprtant) within the Nrdic cuntries within Eurpe internatinal 5. Develp calculatin methds with well knwn security margin which might be applied n light weight structures. The develpment will take place in clse cperatin with the wrking grup within CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. T achieve this it is needed increased knwledge amngst light weight cnstructins and its anistrpic characteristics knwledge amngst varius jints and their behaviur, flanking transmissin 4

5 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar The main reasn fr this rder f pririty is f curse t address crrect means f cntrl in rder t develp light weight structures (flrs) which will becme cmpetitive with regard t impact sund / vibratins. Cmpetitive bth in general terms but als t cnslidate its psitin cmpared t heavy building structures. The sund insulatin in light weight structures is nrmally cmpletely cntrlled by the sund levels in the lwest frequency bands while sund insulatin in heavy structures nt exhibit this unbalance. As lng as the experienced sund insulatin frm a certain sund class mstly is wrse fr light weight structures despite it is bjectively similar cmpared t heavy structures, this imply an bvius disadvantage fr the light weight industry. Tday, there is far t big scpe fr serius mistakes and shrtage with current regulatin and standards. With crrect means f cntrl light weight structures might be develped in a manner meaning that the bjective valuatin accmplished, actually results in a light weight cnstructin which is subjectively cmparable t heavy structures. If nt starting at this pint the develpment might g t far in wrng directin, creating negative effects t light weight cnstructins. Even if a number f gd examples exist it is thse buildings which are bad that might make the reputatin gradually wrse. And in fact, ut f thse industrial representatives wh have made cmments t this wrk it is thse wh regularly really are wrking with the acustic tpics that express the need fr revised evaluatin principles. Perhaps since their slutin becmes mre expensive and cmplicated, cmpared t thse wh are taking the easy way, fulfilling the minimum requirement withut any margin. Still, hwever they will suffer frm bad reputatin regarding light weight cnstructins, created by thse wh are wrking clse t limit. Questinnaires t be used fr subjective evaluatin f sund and vibratin impact shuld be designed at an early stage. During the design f thse a number f facts have t be cnsidered, i.e. the included husing units structural characteristics, the habitants (age, wrking cnditins, number f persns in the dwelling etc), the type f residence, the surrundings etc. Frm the answers it wuld be prper t grup the units with regard t its structural- and impact lading, in rder t valuate when and where the need fr lw frequency sund insulatin is needed mstly. The subjective results frm each bject will be cnnected t bjective measurements, which have t be well dcumented frm an acustic perspective. All in all, this will cnstitute basis fr the mre extensive research prgramme which in the end will result in a final draft f new evaluatin principles. Pr sund insulatin at lw frequencies creates bth lw frequency nise and vibratins, and then in particular (r almst slely), in buildings with light weight structures. When the nise is audible r the vibratins is pssible t feel (when the hearing threshld is attained) a very small change is needed t experience increased disturbance. Nrmally 8-10 db is used as a template t describe an experienced dubling r halving f the sund. This is nt valid at very lw frequencies, in thse it might be enugh with 3-4 db t experience a dubling r halving f the sund. Besides this there are yet a number f factrs influencing the sund levels at very lw frequencies. Vibratins are a very rare prblem in heavy weight structures and nrmally nt cnsidered when studying nrmal husing activities. Hwever, in a light weight structure they ften ccur, they are felt and they cause shaking f glass cabinets etc. A walking persn r a jumping / playing child cause a cmbinatin f vibratins and lw frequency nise, s d a bubble bath r washing machine. Sme studies regarding vibratins and its subjective experience exist, hwever nt the vibratins influence f the nise impact n the habitants at lw frequencies, i.e. the cmbined influence f vibratin and nise is an unknwn area. The behaviur f the habitants themselves might als be an imprtant task t study. Playing children may perhaps becme inspired t play mre heavily, since a light weight structure is weak cmpared t a heavy cncrete structure and hence des nt hurt as much during play. 5

6 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Lng term effects regarding different methds t minimize flanking transmissin The reductin f flanking sund is ne very imprtant and cmplex matter during design f a light weight structure. Varius manufacturer have different systems, sme use vlume elements piled abve each ther, ther use plane elements put tgether n site. Almst all systems nrmally have sme interlayer between the elements aimed t prevent flanking transmissin. In many building systems sft resilient interlayer material is used and this small detail is extremely sensitive in rder t wrk as intended. It is sensitive by several reasns, but mst imprtant is: If calculated wrng (r nt calculated at all) it might cause subsidence It cannt be replaced nce the building is erected, it is built in during the lifetime f the building. The material has t be resistant and must nt creep ( punctures ver time) In many systems it is expsed fr varius lading depending n type f mdule lad (kitchen, sleeping rm etc.) r which flr level it is munted. Hence, it is nt pssible t use the same elastic material fr the entire building, n different flr levels. It must have different characteristics adapted t current lading Naturally, manufacturer f light weight building systems ften tries t find cheaper slutins in rder t becme mre cmpetitive, ne way is t save mney n the inter layers aimed t prevent flanking transmissin. Smetimes identical simple resilient sft layers withut technical specificatins, r very pr technical specificatins, are used n every flr level. This means that the lwest flr levels quickly are punctured. If using cmmnplace materials, measurement results indicate apprximately 3 db prer results fairly quick after building cmpletin, nt knwing anything abut the lng term effects. A mre slid study is necessary in rder t prve effects and csts in the lng term perspective, when shrt term, cst saving measures is undertaken f this very imprtant part f the structure. This is a typical detail which cannt be replaced when it des nt wrk any lnger, and hence if the knwledge is nt raised this might detriment the light weight industry even mre in the lng run. Standardizatin trade ver the natinal brders a cmpilatin was made [10], presenting the current chas within Eurpe, regarding sund insulatin evaluatin principles in husing units. Fr heavy structures this is nt necessarily a huge prblem since it is pssible t use the calculatin standard EN t adapt varius structures t different cuntries. Using available sftware, prducts can be changed and cmpiled in an ptimized manner fr each cuntry. Fr the mdern light weight industry it is mre difficult. Current systems which are nrmally cmprehensive systems, cmpunded plane elements (walls, flr structures) r vlumes piled tgether, well adapted t the legislatin in cuntry in pint. It is nt pssible t simply replace single prducts since the systems are cmplex and the Eurpean standard EN is nt applicable, and hence calculatins are nt pssible t carry ut with the same precisin as fr heavy weight structures. Hence, light weight building systems adapted t ne cuntry requires new adaptatins t becme cmpetitive in anther cuntry and such adaptatins cannt be made withut extensive tests, perhaps in test buildings f different kinds. The threshld t enter new markets becmes huge. Therefre, the immediate need fr mre equal legislatin / evaluatin principles are mre imprtant t light weight industry. Of curse it wuld be desirable with quickly imprved calculatin mdels, equal t thse fr heavy weight structures. But this is prbably mre lng term prject. Right nw there is an excellent pprtunity t participate in the develpment f new standard evaluatin principles. The evaluatin standard ISO 717 is decided t becme revised and Swedish representatives are pinted ut. A quick decisin regarding research within the prpsed area wuld give rapid industrial benefits. In this cntext cllabratin synergetic effects with the EU COST Actin FP0702 fr wden buildings: Net-Acustics fr Timber based Lightweight Buildings end Elements (TBLB) might be expected. Furthermre there is a prpsal fr anther COST-actin, nt 6

7 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar yet reslved, aiming t harmnize the regulatins in general "Integrating and Harmnizing Sund Insulatin Aspects in Sustainable Urban Husing Cnstructins". Calculatin methds fr light weight structures As far as pssible it is imprtant t imprve the calculatin mdels and make them mre available amngst cnsultants and manufacturers. The research shuld aim at develp a standardized calculatin methd applicable t light weight structures. It is a lng term prject but nevertheless, very imprtant t becme cmpetitive cmpared t heavy structures in the design stage, and in particular in very early stages. In this manner light weight structures might becme mre interesting. Tday it is far easier t evaluate different alternatives with heavy cnstructins since it exist reliable Eurpean standards fr calculatin f any cncrete structure and varius prduct cmbinatins. The light weight alternative is cmplete systems nt allwing adaptatins t varius sund classes and hence far less flexible. The develpment shuld take place in clse cperatin with the grup wrking within standardizatin, CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. 7

8 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Sammanfattning Utifrån tidigare erfarenhet från arbete med regelverk, frskning, knsultverksamhet samt diskussiner ch möten med myndigheter ch industrirepresentanter har ett antal viktiga industriella behv aktualiserats behv vad gäller akustik i flerbstadshus med lätta stmmar. Behven är nedtecknade i priritetsrdning ch just denna priritering är viktig för att så snabbt sm möjligt ge lättbyggnadsindustrin de styrmedel sm är nödvändiga för att förbättra dess knkurrenskraft i allmänhet, men ckså för att stärka dess psitin gentemt den traditinella betngindustrin. Flera av de behv sm visas nedan är ckså angelägna för att faktiskt kunna uppfylla Byggprduktdirektivets väsentliga krav Bullerskydd samt BBR i vissa delar, för byggnader med lätta stmsystem. 1. Fastställ ett väl underbyggt kriterium för utvärdering av stegljudsislering så att ljudklass A, B eller C är rimligt jämförbar med ljudklasserna för tunga stmsystem beakta lika bendefrmer Kppla till behvet av luftljudsislering (ptimering) Ta hänsyn till kraftkällan (stegljudsmaskinen ch andra källr) 2. Kppla detta till upplevelsen av vibratiner eller fastställ ett separat kriterium för vibratiner hur påverkar vibratiner värderingen av ljud (inklusive stmljud från maskiner i hus med lätta stmsystem)? Påverkas beteendet hs människan av stmmens material? Beakta vanliga stmljudskällr i bstäder (ex-vis tvättmaskiner med rterande enheter, bubbelbadkar, etc) 3. Studera metder för stmljudsislering samt dess långtidseffekter (lika metder för att reducera flanktransmissin) Materialets påverkan på ljudisleringen, både dess medelbara funktin samt dess funktin över tiden Optimera vindförankringar för att minimera flanktransmissin Säkerställ att BBR avsnitt 2.1 uppfylls. 4. Stimulera handeln / exprten med lätta byggsystem genm ökad harmnisering av regelverket, vilket underlättar även för tunga system. (På lång sikt är dck punkt 5 väl så viktig) inm Nrden inm Eurpa internatinellt 5. Utveckla beräkningsmetder sm med känd säkerhetsmarginal kan tillämpas på lätta knstruktiner. Utvecklingen skall ske i nära samarbete med det arbete sm sker inm standardiseringen CEN TC126 / WG 2 / AHG 3. För detta frdras ökad förståelse kring lätta knstruktiners anistrpa egenskaper kunskap kring lika knutpunkters funktin, flanktransmissin Huvudrsaken till denna priritering berr naturligtvis på det sm tidigare sagts, att styrningen av utvecklingen måste ske på ett sätt sm gör lätta bjälklag knkurrenskraftiga i allmänhet 8

9 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar ch gentemt tunga knstruktiner i synnerhet. Upplevd ljudislering i lätta knstruktiner styrs helt av nivåerna i de lägsta frekvensbanden medan ljudisleringen i tunga knstruktiner inte har denna balans. Så länge upplevelsen av en viss ljudklass ftast är sämre för lätta knstruktiner trts att de är bjektivt likvärdiga med tunga knstruktiner så innebär detta en tydlig nackdel för lättbyggnadsindustrin. Det finns idag alltför strt utrymme för allvarliga fel ch brister med nuvarande regelverk. Med rätt styrning så kan lättbyggnadsknstruktiner utvecklas på ett sätt sm gör att den värdering sm åstadkmmes faktiskt ger en knstruktin sm kan mäta sig med tyngre knstruktiner upplevelsemässigt. Börjar man inte här så är det sannlikt att lätta byggnadsknstruktiner utvecklas på fel grunder mt fel målvärden. Även m det idag finns många gda exempel så är det avarterna sm uppfyller alla krav sm gör att ryktet så småningm förvärras. Och faktum är, av de industrirepresentanter sm uttalat sig i samband med detta arbete så är det just de sm verkligen arbetar med ljudfrågrna, sm starkast uttrycker behvet av förändrade utvärderingsprinciper. Kanske eftersm de känner att deras lösningar blir dyrare än enklare knstruktiner sm precis klarar minimikravet, men de drabbas ändå av ryktet sm uppstår kring lätta knstruktiner. Frskningen bör inledas med att utfrma ett mdernt frågefrmulär (ev. web baserat). Under utfrmningen måste flera faktrer beaktas såsm, byggnadens egenskaper i stmmen, de bende (ålder, arbetsförhållanden, antal bende i lägenheten etc), bendefrm, mgivningen, etc. Utifrån svaren är det rimligt att försöka gruppera bstadshusen med hänsyn till dess tekniska egenskaper ch stmljudsbelastning så att det ckså går att värdera var behvet av lågfrekvent ljudislering är sm störst. Resultat från den subjektiva undersökningen i varje bjekt skall sedan kpplas till bjektiva mätningar sm måste vara väl dkumenterade ur ett akustiskt perspektiv. Detta skall sedan utgöra underlag för den frtsatta frskningen vars slutmål skall vara att beskriva mderna utvärderingsprinciper tillämpbara även på lätta knstruktiner. Dålig ljudislering vid låga frekvenser kan rsaka både buller ch vibratiner, ch då särskilt när lätta knstruktiner utsätts för stötar ch slag. När väl bullret eller vibratinerna hörs eller känns (när hörtröskeln uppnås) krävs väldigt lite för att uppleva ökad störning. I nrmala fall brukar 8-10 db anges sm en upplevd halvering eller fördubbling av ljudet. Detta gäller inte vid låga frekvenser, då kan det vara så lite sm 3-4 db. Därtill finns ett antal andra faktrer i byggnader sm påverkar ljudnivåerna vid riktigt låga frekvenser. Vibratiner är mycket sällan ett prblem i tunga knstruktiner ch behöver därför inte tas i beaktande i samband med vanliga hushållsaktiviteter. I en lätt knstruktin förekmmer det däremt fta, de känns ch de rsakar skakningar i glasskåp etc. En gående persn eller hppande / lekande barn rsakar en kmbinatin av vibratiner ch lågfrekvent buller, ett bubbelbadkar eller tvättmaskin likaså. Det har gjrts några studier vad avser vibratiner ch hur dessa upplevs subjektivt, dck inte hur vibratiner påverkar de bendes värdering av lågfrekvent buller, det vill säga samtidig påverkan av ljud ch vibratiner. Beteendemönstret kan ckså behöva studeras. Lekande barn kan möjligen inspireras till mer hpp eftersm det gör mindre nt att hppa på ett träbjälklag än på ett betngbjälklag. Långtidseffekter av lika metder för att minimera flanktransmissin Flanktransmissin är en viktig faktr sm gör att ljud kan frtplantas i en lätt stmme. Olika leverantörer har lika system, vissa använder vlymelent sm staplas på varandra, andra använder plana element sm byggs ihp på plats. Nästan alla system har någt material mellan elementen sm är avsedda att bryta flanktransmissinen. I flera system används elastiska mellanlägg ch just denna detalj är en erhört känslig byggdel i ett lätt byggsystem. Den är känslig av flera lika skäl: Fel dimensinerad (eller inte dimensinerad alls) kan den rsaka sättningar 9

10 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Den kan inte bytas ut, den skall sitta hela byggnadens livslängd. Materialet får inte krypa (punkteras över tiden) I många system utsätts den för lika belastning berende på vilken våning den mnteras. Materialet måste därmed kunna väljas / dimensineras med hänsyn till aktuell last. Det går inte att använda samma material på lika våningsplan. Av naturliga skäl testar tillverkare av byggsystem, av kstnadsskäl fta lika material sm mellanlägg, avsedda att förhindra flanktransmissin. Ibland används ett ch samma material för hela byggnaden sm fta helt saknar dkumenterade egenskaper. Detta gör att de nedersta våningarna mycket snabbt punkteras. Mätresultat indikerar ca 3 db sämre resultat ganska mgående, långtidseffekterna vet man dck mycket lite m. Här frdras en djupare studie sm kan visa effekter ch kstnader i det långa perspektivet när besparingar görs på denna mycket känsliga byggdel. Detta är en typisk detalj sm inte kan ersättas när den slutat fungera ch därmed riskerar att skada lättbyggandet över tiden m inte kunskapsnivån höjs ch riskmedvetenheten ökar. Standardisering handel över gränser gjrdes en sammanställning [12] över det kas sm råder inm Eurpa när det gäller lika länders sätt att värdera ljudislering i byggnader. För tunga system behöver detta egentligen inte vara någt strt bekymmer eftersm det går att använda beräkningsstandarden EN för att anpassa knstruktinen till de lika länderna. Prdukter kan med hjälp av mjukvara bytas ut ch ptimeras för varje land. För lättbyggnadsindustrin blir det dck svårare. De system sm fungerar väl i Sverige idag är helt kmpletta system, plana element (väggar bjälklag) sm sammanfgas eller vlymer sm staplas på varandra. Inga delprdukter kan bytas ut på ett enkelt sätt eftersm systemen är kmplexa ch det inte går att tillämpa EN ch göra beräkningar med samma precisin sm för tunga stmsystem. De lättbyggnadssystem sm finns i ett land kräver därmed lkala anpassningar för att kunna bli knkurrenskraftiga i ett annat land ch sådana anpassningar kan inte göras utan mfattande prvningar, kanske i prvhus av lika slag. Tröskeln blir därmed str att ta sig in på nya marknader. Därför är det akuta behvet av mer likvärdiga värderingsprinciper mellan länder mer viktigt för lättbyggnadsindustrin. Naturligtvis vre det fördelaktigt m beräkningsmdellerna snabbt förbättrades så att beräkningar kunde ske på lika villkr sm för tunga knstruktiner. Detta är dck sannlikt ett prjekt på mycket längre sikt. Just nu är ett utmärkt tillfälle att aktivt delta i utvecklingen av nya standardiserade utvärderingsprinciper. Beslut m revidering av ISO 717 har fattats ch svenska representanter är utsedda. Snabbt beslut m frskning skulle kunna ge stra fördelar för svensk industri ganska mgående. I detta sammanhang kan ckså samverkanseffekter utnyttjas med COST Actin FP0702: Net-Acustics fr Timber based Lightweight Buildings end Elements (TBLB), sm pågår inm EU för träbyggandet samt den sm kan bli beslutad för harmnisering av regelverk / värderingsmått "Integrating and Harmnizing Sund Insulatin Aspects in Sustainable Urban Husing Cnstructins". Beräkningsmetder för lätta knstruktiner I den mån det är möjligt så är det viktigt att förbättra beräkningsmdellerna ch göra dessa tillgängliga bland knsulter ch övrig industri. Frskningen bör syfta till att utveckla standardiserade beräkningsmetder för både ljud ch vibratiner, tillämpbara på lätta knstruktiner. Det är ett långsiktigt arbete men icke dest mindre mycket viktigt för att kunna bli ett knkurrensmässigt alternativ i prjekteringsskede / tidiga skeden. På detta sätt kan lätta knstruktiner bli intressantare för prjektutvecklare ch byggherrar. Idag är det lättare att värdera lika alternativ med tunga knstruktiner eftersm dessa kan beräknas avsett m stmmen består av HD/F, plattbärlag, hmgena element, pelardäck, etc. Olika prduktkmbinatiner kan prövas ch jämföras 10

11 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar med varandra. Lättbyggnadsindustrin kan bidra med färdiga system sm inte enkelt kan varieras med hänsyn till ljudklass ch därmed ger betydligt mindre flexibilitet. Utvecklingen bör ske i nära samarbete med det arbete sm sker inm standardiseringen CEN TC126 / WG 2 / AHG 3 11

12 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar 1. Inledning 1.1 Allmänt Denna rapprt har tillkmmit för att beskriva industrins frskningsbehv vad gäller akustik i flerbstadshus med lätta stmsystem. Lätta stmsystem skiljer sig mycket från traditinella system ch i samband med ett ökat intresse för alternativa byggmetder ökar ckså behven av frskning inm mrådet. Akustik är läran m ljud. Ljud i byggnader uppstår till följd av en hel rad lika ljudkällr. Det kan vara ljud utifrån på grund av trafik, ljud utifrån på grund av industrier, hamnar eller liknande, ljud från installatiner, besvärande efterklang eller ljud från grannar (luftljud, exempelvis stere, eller stmljud, exempelvis stegljud) Det är väl känt att trafikbuller är en av de största störkällrna i våra tätrter idag ch för att klara rimliga ljudnivåer inmhus så måste bstadsmråden ch lägenheter planeras på ett sätt sm gör att ljudmiljön blir bra ch uppfyller gällande föreskrifter. Till hjälp i den reginala ch kmmunala planeringen av nya bstadsmråden finns idag ett allmänt råd från Bverket, Buller i planeringen sm km ut I samband med planeringen ställs krav på utmhusbuller ch utifrån detta skall byggnader rienteras så att dimensinerade utmhusnivåer kan fastställas. När detta är gjrt kan fasader inklusive fönster dimensineras. För skydd mt trafikbuller ch flera andra ljudkällr utmhus kan såväl lätta sm tunga knstruktiner användas sm stmme i fasad utan att någn bende upplever mer eller mindre störning. Nrmalt sett är en fasad (exklusive fönster) mycket bättre än mtsvarande fönsterknstruktin ch fönster ch ventiler sitter i alla typer av stmsystem ch det är detta sm bestämmer ljudisleringen. Därtill kan fasadknstruktinen dimensineras så att trafikbuller minimeras avsett m denna är lätt eller tung. Här fungerar således styrning med hjälp av krav ch det går utifrån dessa att beräkna ch prva alla lika typer av prdukter. 1.2 Akustik inm en bstad Inm bstaden, det vill säga för ljud mellan grannar eller för ljud från maskininstallatiner, är det inte lika enkelt. Idag är många bstäder utrustade med egna bianläggningar samt andra maskiner ch utrustning sm inte fanns för några decennier sedan. Men det sm är mest allvarligt är att det idag går att bygga väldigt lätta byggnader ch frtfarande uppfylla krav på stegljudsislering ch vibratiner. Bra, tycker många, men vad säger den sm skall b i byggnaden? Lätta stmsystem sätts lätt i rörelse genm gångtrafik eller genm rterande maskiner ch är mycket utförandekänsliga. Rterande maskiner är emellertid en installatin ch för dessa finns visst skydd i regelverket, åtminstne i utrymmen för sömn ch vila. Krav ch värderingsmetder när det gäller ljud ch vibratiner från steg (gångtrafik) är dck inte anpassad till alla stmsystem ch missgynnar i allmänhet lätta stmsystem jämfört med tunga stmsystem. Det går idag att bygga riktigt dåliga lätta system ch frtfarande uppfylla en hög ljudklass. Om man inte kmmer tillrätta med detta finns en påtaglig risk att efterfrågan på flerbstadshus med lätta stmsystem inte kmmer att öka så sm kanske är önskvärt. En industrigren sm alla i de nrdiska länderna gärna ser sm ett fullgtt alternativ vid prduktin av flerbstadshus eftersm den bidrar till miljövänligt ch starkt industrialiserat 12

13 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar byggande, två mycket viktiga framgångsfaktrer för den framtida byggindustrin. Lätt byggteknik har naturligtvis ckså många andra tekniska fördelar framför tunga betngknstruktiner. Den explatör sm skall handla upp ett byggsystem för att bygga flerbstadshus har fta ambitinen att uppfylla ljudklass B enligt SS Byggsystem väljs fta efter tidigare referenser men ckså naturligtvis efter priset. Entreprenörer sm har i uppdrag att uppföra en bstadsbyggnad ger sig alltid ut på marknaden för att leta efter knkurrenskraftiga system sm kan uppfylla alla de krav sm finns, bland annat för att bättra på sina egna marginaler. Det är idag inget vanligt att man letar efter billiga alternativ, kanske från utlandet. Alternativ sm på pappret ser ut att vara bjektivt helt likvärdiga med vilket svenskt alternativ sm helst. Det kan emellertid vara väldigt stra skillnader mellan lika byggsystem även m de uppfyller aktuella minimikrav, men hur förklarar man detta? Minimikrav såväl sm ljudklass B kan ganska lätt uppfyllas utan att byggnaden upplevelsemässigt uppfyller de förväntningar man har på en mdern bstad. 1.3 Akustik industriell behvsanalys Med hänsyn tagen till den immissin av alla typer av buller sm flerbstadshus utsätts för i våra tätrter redvisas i denna rapprt en fördjupad industriell behvsanalys vad gäller frskning avseende akustik för lätta mderna stmsystem i flerbstadshus. Med lätta avses i denna rapprt exempelvis 1. lättbalkssystem i stål 2. byggsystem i trä 3. kmbinatiner av lätta ch tunga material 4. andra nya lätta knstruktiner sm kan tänkas utvecklas i ett mdernt samhälle Redan i ett tidigare arbete, presenterat i State f the art rapprt, SP rapprt 2008:16 [1], gjrdes en priritering av frskningsbehv för bstadsbyggnader med lätta stmsystem ch då primärt i trä. Rapprten tgs fram av ett knsrtium av frskare ch industrirepresentanter sm bildades 2007 på initiativ av SP Trätek ch den finns sammanfattad i en artikel i Bygg&Teknik 2008 [21]. Under hösten 2008 tgs initiativ till en frskningsansökan ch under denna tid önskade Vinnva sm en av anslagsgivarna att ansökan föregås av en berende analys kncentrerad på industrins behv av frskning inm mrådet. Resultaten av denna berende analys presenteras i denna rapprt. Utöver de behv sm beskrivs finns naturligtvis allmänna frskningsbehv sm är helt berende av byggsystem. Dessa allmänna frskningsbehv har beaktats men srterats brt ch ingår därmed inte i de mest akuta behven för svensk lättbyggnadsindustri. Några av utgångspunkterna för analysen har varit kunskapsläget idag samt nuvarande regelverk ch hur detta påverkar utvecklingen av de system ch de byggmetder sm utvecklas på marknaden idag ch utifrån detta beskrivs prblematiken ch behven. Tanken är att den frskningsansökan sm just nu utarbetas parallellt med denna analys verkligen fkuserar på industrins behv för att uppmuntra ch stimulera till en bred industriell medverkan. Frskningen skall genmföras för att skapa en stark ch knkurrenskraftig framtida industrigren. Denna rapprt kan innehålla tillägg ch preciseringar till den beskrivning sm tidigare utarbetats av knsrtiet. Att det är str skillnad mellan en tung stmme ch en lätt stmme i fråga m allehanda tekniska egenskaper, dimensiner, mntagesätt, ch inte minst upplevelse ( känsla ), känner de flesta till. Det är en skillnad sm ibland väger över till lättbyggnadsteknikens fördel ch ibland till byggnader med tyngre stmsystem. Att det är skillnader mellan byggsätten är ju egentligen inget prblem utan detta skall ju istället utnyttjas för att använda rätt system på rätt plats. Däremt får det inte förekmma allvarliga skillnader i upplevt ljudklimat när bjektiv värdering är densamma. Vad gäller ljud ch vibratiner är ett lätt ch ett tungt system fundamentalt lika, naturligtvis på en glidande skala. Skillnaderna mellan ytterligheterna är dck mycket str. Om kunskapen kring dessa störningsfenmen i bstäder inte är tillräcklig samt m de risker sm är direkt förenat med dessa 13

14 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar egenskaper inte är kända så kan detta skada lättbyggnadstekniken i flerbstadshus i framtiden. Nuvarande branschkunnande ch regelverk gynnar nämligen typiskt tunga knstruktiner. För att förstå helheten inleds denna analys med en tillbakablick på byggreglerna genm åren. Därefter ges en beskrivning av frskningsläget idag samt en översiktlig beskrivning av de lika system sm dminerar marknaden. Rapprten avslutas med en beskrivning av de frskningsbehv sm bör pririteras högst sett ur ett industriellt perspektiv. 14

15 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar 2. Byggreglernas inverkan på utvecklingen 2.1 Bakgrund I början på 90 talet gjrdes en genmgripande förändring av Bverkets föreskrifter ch allmänna råd med det nya namnet Bverkets Bygg Regler, BBR 94. BBR 94 trädde i kraft fullt ut 1 januari 1995, vilket satte fart på lättbyggnadstekniken. Huvudrsaken till detta var att man efter decennier ( ett sekel) av ttalförbud mt flerbstadshus i trä (i fler än två våningar) i samband med regelförändringen släppte kravet på brännbarhet. Därmed blev det plötsligt möjligt att utnyttja trä för helt nya tillämpningar. För Sverige såväl sm andra nrdiska länder är trä ett material sm är attraktivt att använda eftersm det är en förnybar ch miljövänlig resurs, tillgången på skg är str. Förändringarna i regelverket i slutet av 80-talet ch början av 90-talet präglades av str förenklingsiver, det skulle vara funktinskrav. Förenklingarna möjliggjrde en rivstart för lättbyggnadsindustrin sm äntligen kunde börja utnyttja trä för höga flerbstadshus. Emellertid har kravet på brännbarhet under decennier gjrt det ganska intressant att utveckla alternativa regelverk inm andra tekniska mråden, däribland ljud. Denna stilleståndsperid gör nu att delar av regelverket riskerar att begränsa knkurrenskraften för tillverkningen av flerbstadshus i lätta mderna byggsystem. Om inget görs ganska snart vill säga! En viktig rsak till en sannlik försämring av knkurrenskraften är utfrmningen av nuvarande ljudkrav. I början på 2000 talet tillkm en natinell strategi [2] för att ytterligare främja användning av trä i byggandet. Avsikten med strategin var bland annat att stimulera användningen av nya alternativa byggtekniker vid prduktin av byggandsverk. Bverkets Byggregler sm möjliggjrde ökat intresse för lätt byggande i trä innehöll (ch innehåller frtfarande) nya ch delvis kända risker. För att förstå hur regelverket har utfrmats ges här en återblick från det första statliga regelverket, till det vi har idag. Detta utgör en viktig del i denna behvsanalys eftersm byggindustrin har en lång histrik av statlig styrning ch delar av regelverket har inte följt med den utveckling sm skett inm byggtekniken de senaste 15 åren. 2.2 Byggreglernas utveckling Första svenska statliga regelverket trädde i kraft 1945 (Anvisningar till byggnadsstadgan 1945). Redan vid denna tidpunkt lades grunden till anpassning av ljudkrav till flerbstadshus i betng / sten eftersm det ändå inte var tillåtet att bygga fler än två våningar i trä. Det var visserligen frtfarande vanligt ch även tillåtet med lätta knstruktiner / träknstruktiner i tvåvånings flerbstadshus i vissa skiljeknstruktiner. Nedan redvisas ett utdrag ur byggnadsstadgan sm angav vilka lätta skiljeknstruktiner sm kunde gdtas. 15

16 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar Redan 1950 reviderades byggnadsstadgan, skillnaden var dck inte särskilt str jämfört med föregångaren. Viss varning för lägenhetsskiljande lätta knstruktiner smög sig in i texten, se utdrag ur 1950 års byggnadsstadga nedan var det återigen dags för en revisin av byggreglerna. Då fanns inte träknstruktiner längre med i regelverket såsm gdtagbara knstruktiner samtidigt sm luftljud- ch stegljud började utvärderas med hjälp av en utvärderingskurva sm påminner starkt m den sm frtfarande används, se figur 1. En utvärderingskurva sm helt bygger på, ch förutsätter att, den knstruktin 16

17 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar sm skall fungera sm lägenhetsskiljande knstruktin har en i grunden gd lågfrekvent ljudislering. Det sm först ch främst behöver förbättras jämfört med en rå stmme är endast möjliga störningar i mellan- ch högfrekvensmrådet ch det tar man enkelt brt genm att föreslå lika tekniska lösningar sm redvisas i nedanstående tabell, sm är ett utdrag ur BABS Stegljud Luftljud L, db 40 R, db Frekvens, Hz Frekvens, Hz Figur 1. Utvärdering av stegljudsnivå (L n,w ch L nt,w ) ch luftljudsislering (R w ch D nt,w ) sker med hjälp av så kallade referenskurvr sm gäller inm frekvensmrådet Hz. Dessa jämförs med en beräknad eller uppmätt kurva ch på det sättet erhålls ett sammanvägt värde inm detta frekvensmråde. Man gdtar sämre ljudislering vid låga frekvenser eftersm örat inte är lika känsligt vid låga frekvenser (jämför A-kurvan) 17

18 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar 1967 km första utgåvan av Svensk Byggnrm SBN, SBN Detaljstyrningen blev mer ch mer påtaglig ch det var i samband med att SBN trädde i kraft sm utvärderingsprinciperna för ljudisleringen cementerades (i alla avseenden). Från ch med detta år har utvärderingsprinciperna i strt sett legat fast, helt förändrade. Detta innebär 42 år, ch då har vi inte räknat in uppbyggnadsperiden från 1945 ch framåt. All utveckling av bstäder ch dess byggnadsstmmar har förutsatt betng ch styrningen har egentligen gjrt det ganska intressant att titta på alternativ. Byggnadsindustrin har därmed vidareutvecklat material ch byggmetder utefter dessa kriterier under många, många decennier. Detta innebär ckså djupt rtade traditiner ch väl inarbetade standardmått i tidiga skeden för bygghöjder, väggtjcklekar etc sm kanske inte alls är tillämpbara för lätta knstruktiner. Under denna perid i utvecklingen av byggsystem fanns heller inte någn vidare ambitin att förbättra knstruktiner utöver vad sm abslut var nödvändigt, utan det har hela tiden varit minimikrav sm skulle uppnås, varken mer eller mindre. Byggbranschen följde snällt 18

19 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar statens anvisningar. Ett sådant förfarande har naturligtvis ckså präglat byggindustrin såsm mindre frskningsintensiv. Detta är abslut inte bra när nya byggtekniker plötsligt skall börja användas. Ytterligare två mgångar av SBN km ut, SBN 1975 ch SBN Det sm skiljer inm avsnittet m ljud är främst att detaljeringsgraden successivt ökade. Tiderna förändrades emellertid under 80-talet. Statens Planverk lades ner ch en ny myndighet bildades, Bverket. Uppdraget för Statens Planverks sista år sm myndighet innan Bverket bildades handlade mycket m att bidra till förenklingar av regelverket. Och det gjrdes! På bara några år km en ny regelsamling ut, Nybyggnadsreglerna, vilket efter nedbantningen blev Bverkets första föreskrifter. På krt tid ströks många delar ur den tidigare regelsamlingen, SBN 80. Kapitlet m ljud std inte att känna igen men frtfarande gällde faktiskt samma ljudisleringstal för bstäder. Många av de förenklingar sm gjrdes gick väldigt snabbt men i någn mening måste det ändå sägas vara bra då det tvingade fram en hel del nytänkande i den statliga regleringen. När Bverket hade etablerat sig i sin nya kstym efter flytten från Stckhlm till Karlskrna började arbetet med en helt ny regelsamling sm skulle präglas av funktinskrav ch en mer öppen attityd mt lika tekniska lösningar ch möjligen vara lite mer genmarbetat än föregångaren. Regelverket km att kallas BBR ch den första utgåvan km 1994, BBR94. BBR trädde i kraft fullt ut 1 januari 1995 ch det var just i samband med denna sm det plötsligt blev tillåtet att bygga bstäder i flera våningar (> 2 våningar) i trä. Sm tidigare nämnts berdde denna nyvunna möjlighet på att kravet på brännbarhet ändrades så att det återigen blev tillåtet att bygga trähus i flera våningar. Trligen släpptes detta krav eftersm myndigheterna kände sig ganska säkra på att det gick att klara brandsäkerheten ch hållfastheten med lika hjälpmedel ch nya material. Ljudkraven var dck helt förändrade ch gick det då verkligen att bygga lätt med samma krav sm gällt tidigare? Naturligtvis inte, men det innebar ändå startskttet på en intressant utveckling där tunga betngknstruktiner nu skulle kunna ersättas med lättare träknstruktiner i bstadshus i flera våningar. Men sm sagt, byggreglernas avsnitt m buller var (ch är frtfarande) dåligt anpassade till att möta den snabba utveckling sm nu skulle ske inm lättbyggnadstekniken. 2.3 Byggreglerna Ganska snart efter första utgåvan av BBR påbörjades en ny revisin. Enkla verifierbara funktinskrav var budskapet samtidigt sm det skedde förändringar ch anpassningar till eventuella krav sm ställdes genm Sveriges inträde i EU. Bverket hade vid tiden en str andel nyanställda vilket säkert var bra på många sätt men ckså i viss mån ett prblem eftersm förändringarna innebar att man öppnade för helt nya byggtekniker sm inte använts på 100 år ch möjligen hade erfarna regelutvecklare reagerat mer vaksamt på de ändringar sm gjrdes. Kraven för ljud var, ch är, frtfarande starkt anpassade efter traditinellt byggande. BBR baseras på byggprduktdirektivet sm utarbetats av Eurpeiska kmmissinen. Byggprduktdirektivet innehåller bland annat sex väsentliga krav sm skall uppfyllas i det färdiga byggnadsverket: Bärförmåga Säkerhet i händelse av brand Skydd med hänsyn till hygien, hälsa ch miljö Säkerhet vid användning Skydd mt buller Energihushållning ch värmeislering Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprdukter sm förutsätts ingå varaktigt i byggnader eller anläggningar. Det är ytterst tveksamt m dagens ljudkrav inm Eurpa faktiskt underlättar handeln med byggprdukter, i synnerhet m dessa prdukter utgör en del av en lätt 19

20 Industriell behvsanalys akustisk frskning för flerbstadshus med lätta stmmar byggnadsstmme, se avsnitt 2.4 ch 4.4. De prdukter sm ingår i byggnadsverket ska ha sådana egenskaper att de bidrar till att uppfylla de väsentliga kraven när byggnadsverket är färdigt. Avsikten med byggprduktdirektivet är inte att harmnisera de natinella byggreglerna utan här kan varje medlemsland själva bestämma en rimlig nivå. Sveriges tlkning av byggprduktdirektivets väsentliga krav skydd mt buller finns i en föreskrift i BBR, * Byggnader ch deras installatiner ska utfrmas så att ljud från byggnadens installatiner, från angränsande utrymmen likväl sm ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den mfattning sm den avsedda användningen kräver ch så att de sm vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bstäder, skall särskilt ljudislerande åtgärder vidtas. I lkaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2006:12) Till detta finns ett allmänt råd sm anger hur man kan uppfylla föreskriften sm innehåller en hänvisning till två svenska ljudklassningsstandarder [3, 4]. Om ljudklass C uppfylls bedöms föreskriftens krav vara uppfyllt. När det gäller material ch prdukter sm ingår i ett byggnadsverk så skall de ha kända egenskaper så att man säkert vet att de kan uppfylla föreskrifterna i BBR. Avsnitt 2.1 säger * 2:1 Material ch prdukter - De byggmaterial ch byggprdukter sm används ska ha kända egenskaper i de avseenden sm har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ch allmänna råd. (BFS 2006:12). Allmänt råd: Relevanta krav anges i respektive avsnitt 3 9. Egenskaperna bör vara dkumenterade. (BFS 2006:12). Det finns ckså en föreskrift i Bverkets knstruktinsregler sm kräver viss kntrll av bjälklagets sviktegenskaper: * 5:323 Svikt För träbjälklag skall risken för besvärande svängningar beaktas. Råd: Svängningsbenägenheten hs ett bjälklag kan bedömas i enlighet med vad sm anges i Bverkets handbk Svängningar, defrmatinspåverkan ch lyckslast. För bstadsbjälklag med massiva träbjälkar i huvudbärriktningen kan följande förenklade beräkningsmetd användas för att bedöma bjälklagets vängningsbenägenhet. Nedböjningen hs en enskild bjälke i ett träbjälklag bör inte överstiga 1,5 mm under inverkan av en krtvarig punktlast (κs = 1) vars dimensineringsvärde är 1,0 kn. Bjälken förutsätts vid beräkningen vara fritt upplagd ch belastad i sin mittpunkt. Eventuell lastfördelning till angränsande bjälkar får tillgdräknas. (BFS 1995:18) Om samverkan mellan bjälkar ch glvskiva utnyttjas vid beräkningen bör utförandet av fgningen mfattas av tilläggskntrll enligt avsnitt 2:6. (BFS 1995:18) Här finns en brist i regelverket eftersm det endast föreskriver att det är för träbjälklag sm besvärande svängningar skall beaktas. Föreskriften brde skrivas m så att det även täcker in andra lätta knstruktiner. Här finns naturligtvis i övrigt strt utrymme för fri tlkning eftersm det bara står att besvärande svängningar skall beaktas inga rekmmendatiner m gränser. Dck finns vissa enkla kriterier (med ganska stra begränsningar på bland annat spännvidd) angivna i Bverkets Handbk m Svängningar, defrmatinspåverkan ch lyckslast när ett bjälklag kan förväntas vara hyggligt bra. 20

INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR

INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR INDUSTRIELL BEHOVSANALYS AKUSTISK FORSKNING FÖR FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR RAPPORT 10116689 Klas Hagberg, WSP Akustik På uppdrag av VINNOVA Förrd Denna rapprt ingår sm en del i ett underlag för att

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner.

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner. Stckhlm 22 nvember 2012 Infrmatin från H&M till Kalla Fakta Vi har tidigare skickat över infrmatin till er m hur H&M aktivt arbetar med lönefrågan hs våra leverantörer samt m vårt hållbarhetsarbete. Nedan

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser Kursbeskrivningar Alla våra kurser är uppdelade i endagarskurser, för att underlätta för dig att plcka ihp ett kursprgram sm passar dig. Kurserna är uppbyggda så att de kursdagar sm ligger i anslutning

Läs mer

Räddningstjänstens insatstid och förmåga

Räddningstjänstens insatstid och förmåga Upprättad av Martin Lindsten Beslutad Andreas Jhanssn Giltig t..m. 2016 03 31 Revideringsdatum 2015 03 31 Råd ch anvisning nr: 110 Räddningstjänstens insatstid ch förmåga Räddningstjänsten Strgötebrgs

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Riktlinjer för digital referensservice

Riktlinjer för digital referensservice Riktlinjer för digital referensservice March 2005 INLEDNING "Termerna 'virtuell referenstjänst', 'digital referenstjänst', 'elektrnisk referenstjänst', 'infrmatinstjänster på Internet' ch 'referenstjänst

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Knsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Bverket juni 2006 Titel: Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Byggnadsakustik. ÅF-Ingemansson. ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer

Byggnadsakustik. ÅF-Ingemansson. ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer Klas Hagberg 010 505 84 25 Klas.hagberg@afconsult.com www.soundandvibration.se ÅF-Ingemansson ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer Umeå Örnsköldsvik Uppsala Oslo Stockholm Södertälje Borås Trollhättan

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Framtagning av konceptet Swedish Production System (SwePS)

Framtagning av konceptet Swedish Production System (SwePS) Publik rapprt Svenska Framtagning av knceptet Swedish Prductin System (SwePS) Swedish Prductin System (SwePS) ett kmpetenslyft inm Lean prduktin! SwePSprjektet bidrar till utveckling av långsiktigt hållbara

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ert D.nr. M2012/3318/Kl Stckhlm 2013-04-23 Miljödepartementet Tegelbacken 2 103 33 Stckhlm Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS EM2000 W-4.0, 2010-11-17 MINNESANTECKNINGAR 1 (11) Datum Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS Kick-ff ch referensgruppsmöte 1, 2011-11-30, Stckhlm, WSP Glben Nästa

Läs mer

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS Sveriges ppuläraste ch största civilingenjörsutbildning i maskinteknik Maskinteknik MIKAEL ENELUND, PROGRAMANSVARIG Ansvarig för utbildningen, helhet,

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer