STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Transkript

1 HUR BIDRAR COACHING TILL ATT STÖDJA KLIENTERNA ATT NÅ SINA MÅL VID TRYGGHETSRÅDET? Heléne Zachrisn Handledare: Per-Olf Erikssn PÅBYGGNADSKURS I PSYKOLOGI, 20 POÄNG, VT 2007 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 2 Författarens tack Enda sen början av studierna har jag vetat att jag ville fördjupa mig ch lära mig mer m den metd sm får människr att växa ch själva ta ansvar för att förverkliga sina mål ch drömmar - caching. Tack vare stöd ch gd vilja från många håll blev det ckså möjligt. Jag vill börja med att rikta många tacksamma tankar till den rganisatin sm välvilligt har ställt upp för mig med både tid ch engagemang, ch sm därigenm gjrt denna uppsats genmförbar. Tack Trygghetsrådet! Tack Gudrun Hlm sm så snabbt rdnade fram ett antal nyfikna ch pigga rådgivare sm entusiastiskt svarade på mina frågr m caching. Tack alla Ni rådgivare sm ställde upp på de intervjuer sm har legat till grund för denna uppsats! En rådgivare uttryckte det sm att det var rligt att själv bli lyssnad på sm mväxling. Och ja, det har varit väldigt givande ch lärrikt att lyssna på Era erfarenheter ch klkskap jag är impnerad av Ert sätt att arbeta med klienterna ch jag förstår varför det blir så gda resultat. Tack Lars Hallberg sm berättade m hur den skräddarsydda cachingutbildningen km till. Tack Trd för att Du har stått vid min sida, alltid stöttande ch med en rubblig tr på min förmåga - Du är min bästa cach! Och sist men inte minst vill jag rikta ett strt tack till min handledare Per-Olf Erikssn vars kntakter öppnade vägen in till Trygghetsrådet, när mina egna idéer föll av lika skäl. Tack för att Du har varit så pålitlig; Du har alltid svarat snabbt, gett klka synpunkter ch funnits till hands när det har behövts. Det har varit rligt ch enkelt att jbba med Dig! Stckhlm i juni 2007 Heléne Zachrisn

3 3 HUR BIDRAR COACHING TILL ATT STÖDJA KLIENTERNA ATT NÅ SINA MÅL VID TRYGGHETSRÅDET? Heléne Zachrisn Caching är en samtalsmetdik med syftet att frigöra ch utveckla människrs ptential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en cachingutbildning vid Stckhlms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare m deras upplevelser av caching sm metd i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetd sm grund. Man är överlag mycket psitiv till caching sm metd, såväl sm rådgivare sm i den feedback man får från sina klienter. Rådgivarna ger en bild av att jbba prfessinellt, seriöst ch aktivt med caching sm främsta verktyg. Men de behöver även kunna växla mellan caching ch rådgivning vilket ibland upplevs sm svårt. Cachingen bidrar med en struktur kring att låta klienterna själva ta ansvar för sin situatin ch nå sina mål. Den förflyttar tyngdpunkten från rådgivaren till klienten sm expert över sitt eget liv ch sina handlingar. Caching kan bland annat beskrivas sm en metd att genm samtal hjälpa en individ att lära sig genm självreflektin (Finne & Rman, 2006). Användningen av begreppet caching har dck på senare tid blivit väldigt ppulärt i de mest skiftande betydelser ch sammanhang. Caching är egentligen inte någt nytt, åtminstne inte när det gäller verktygen sm brukar inkluderas i begreppet. Effektiv kmmunikatin, självrannsakan, sökande efter mening, ansvar ch inlärning har använts långt tidigare. Många menar att Skrates sm levde för år sedan var den första cachen. Själva kärnan i Skrates filsfi var att han inte ville utbilda flk. Han undervisade inte, utan samtalade med dem. Skrates menade att verklig insikt inte kan påtvingas någn, utan den måste kmma inifrån varje människa. Han var ckså övertygad m att det finns en samtalsfrm sm kan hjälpa individen att finna sanningen. Den skratiska samtalsknsten kallas för dialektik ch har många likheter med caching (Gjerde, 2004). En vanlig definitin av caching är prcesser för att frigöra ch utveckla människrs ptential (Gjerde, 2004, sid. 9) vilket överensstämmer med vad de flesta skulle betrakta sm caching. Att frigöra ptential kan delas in i: Att öppna för möjligheter, främja egna svar, undanröja hinder, ge stöd ch fkus samt skapa resultat. Prblemet är dck att definitinen är så vid att även andra frmer av stöd såsm mentrskap, rådgivning ch vägledning ckså kan gå under samma definitin. Det är därför inte underligt att det råder en viss förvirring m vad caching egentligen innebär. Man kan urskilja två huvudinriktningar i definitinen: 1) Caching är allt en ledare/knsult/cach gör för att frigöra ptential eller 2) det är ett sätt att frigöra ptential, d v s en bestämd metdik med en uppsättning verktyg. Den senare definitinen stöds av flera, exempelvis Whitmre (2003) ch Gjerde (2004). Caching

4 4 ses här sm en avgränsad metdik med syftet att utveckla människr både yrkesmässigt ch på det persnliga planet. Cachingen är inriktad på att stödja klienten att hitta sina egna lösningar ch möjligheter inte på diagnser ch råd. Uppmärksamheten riktas på nuet ch framtiden. Denna uppsats ansluter sig till denna grunddefinitin. Titeln cach är idag inte skyddad, vilket för med sig att begreppet används i många skiftande sammanhang bildades i USA intresserganisatinen Internatinal Cach Federatin (ICF, Syftet var att definiera ch säkerställa en hög yrkesmässig nivå inm cachingyrket. Bland annat har etiska standarder arbetats fram ch idag finns det över 10 cachingutbildningar sm erbjuder ICF-gdkänd cachingcertifiering (Gjerde, 2004). Cachens ansvar definieras enligt ICF under följande fyra huvudpunkter: 1. Utfrska, klargöra ch arbeta med det klienten vill uppnå. 2. Uppmuntra klienten till egen utfrskning ch egna upptäckter. 3. Ta fram klientens egna lösningar ch strategier. 4. Hålla klienten ansvarig. Skillnader mellan caching ch närbesläktade stödfunktiner Caching vilar på inslag från terapi, filsfi, pedaggik, kmmunikatinsteri, vägledning, rganisatinspsyklgi, idrttspsyklgi ch egenutveckling. Det gör att cachrllen ligger nära andra hjälparrller ch ibland förväxlas med dessa, såsm t ex rådgivarens ch mentrns. Berg (2004) beskriver de lika rllerna: En persn sm vill lära sig att cykla kan vända sig till en terapeut, knsult, mentr eller cach. Det terapeuten gör är att uppmuntra persnen att tala m sin rädsla för att lära sig att cykla. Knsulten förklarar hur man gör när man cyklar. Mentrn å sin sida hppar upp på cykeln ch visar hur man gör när man cyklar. Cachen uppmuntrar persnen att själv hppa upp på cykeln ch springer sedan bredvid tills persnen har lärt sig att cykla själv. Trts att det finns en viss överlappning mellan caching ch andra teretiska ämnesmråden, utgör caching ttalt sett ett eget ämnesmråde (Gjerde, 2004). Men ett par stödfunktiner sm är närbesläktade med caching är vägledning ch mentrskap. Nedan beskrivs krt skillnaderna mellan dessa ch caching. Vägledning vs caching Vägledningsteretikerna Handal ch Lauvås (2000) ser vägledning sm ett överrdnat begrepp ch menar att knsultatin, handledning, rådgivning är lika sätt att praktisera vägledning. Vid en knsultatin är temat alltid yrkesmässigt ch den sm ger knsultatinen har en specifik fackkunskap. Vid caching däremt, kan temat röra såväl yrke, känslr sm privatliv. Cachen skall ha prcesskunskap m caching, men behöver inte ha fackkunskap. Mellan handledning ch caching finns stra skillnader, då handledaren ses sm överrdnad, mer kmpetent ch ansvarig. Vid caching är klienten likställd ch bär själv ansvar för sina handlingar. Rådgivning skiljer sig i grunden från caching eftersm själva innebörden i att ge råd innebär att klienten får dem serverade av rådgivaren, istället för att hitta fram till sina egna lösningar.

5 5 Mentrskap vs caching Med en mentr menas ftast en äldre ch mer erfaren persn, sm delar med sig av sin erfarenhet ch stöttar en persns utveckling i karriären. Mentrn kan mycket väl använda sig av många av cachens tekniker, men det finns två avgörande skillnader i förhållande till ren caching: Mentrn fungerar ckså sm rådgivare ch syftet är att vara ett stöd i jbbkarriären. En cach ger inte råd ch syftet med caching är även persnlig utveckling (Gjerde, 2004). Cachingens arbetssätt Syftet med caching är att påskynda en människas väg att nå sina mål. Metden bygger på en serie samtal i dialg där cachen är ett bllplank sm lyssnar, ställer utvecklande frågr ch ger feedback - men inte kmmer med svaren. Cachen är emellertid ett stöd i att ringa in frågeställningen ch tydliggöra målen ch ställa sådana frågr att de hjälper persnen att ta fram sin innebende kapacitet ch själv hitta nya vägar. Ibland är persnens egna föreställningar ch förhållningssätt ett större hinder än faktiska yttre hinder. Det är därför cachens rll att specifikt lyssna efter dessa ch ge feedback på vad det är i förhållningssättet sm kan hindra att nå målet. Cachen öppnar ögnen på persnen ch genm en serie frågr kan persnen själv ta ställning till m han/hn vill byta förhållningssätt till ett mer gynnsamt, i syfte att nå sina mål. Metden bygger på en stark närvar av cachen ch att vara med persnen där den är; att ställa sig i dennes skr ch vänta in persnens egna lösningar. För en lyckad prcess krävs att cachens rll är tydlig ch att denne är skicklig med sina verktyg. Frskningen ger emellertid inga entydiga svar på vilka färdigheter sm är de viktigaste för en cach att besitta för att bli framgångsrik. Men några tekniker sm fta nämns är att: ställa effektfulla frågr, lyssna aktivt, öppna upp för ch se andra perspektiv, föreslå handlingsalternativ, uppmana till handling, ge knstruktiv feedback ch beröm, låta klienten lära sig av egna erfarenheter genm att dra slutsatser, hjälpa klienten att tydliggöra sitt sätt att tänka samt att hålla klienten ansvarig för sitt liv ch sina handlingar. Avsikten är att inspirera klienten till en prcess av lärande genm egen reflektin ch egna handlingar (Henrikssn, 2006). Relatinen mellan cachen ch dennes klient är avgörande för resultatet. Framgång springer ur en förtrendefull relatin, där cachen intar en låg prfil med fkus på klienten. Gemensamt för all caching är att individanpassa prcessen med avseende på klientens bakgrund, erfarenheter ch kapacitet (Thrsn, 2005). Det finns i litteraturen ingen entydig mdell för hur cachingsamarbetet skall bedrivas. Parsle ch Wray (2002) menar emellertid att det finns vissa steg sm cach ch klient behöver arbeta sig igenm. Stegen skiljer sig lite berende på vem sm ska cachas. Exempelvis diskuteras caching för människr sm av någn anledning har prblem i samhället, exempelvis långtidsarbetslösa. De fyra stegen är då 1. få förståelse ch acceptans, 2. mtivera till handling, 3. stödja utvecklingsplanen, 4. utvärdera ch upprätthålla mtivatinen. Själva kärnan är att få klienten att verkligen ta in ch ta ansvar för sin situatin. Härur vaknar mtivatinen till att förändra. Klienten lider fta av dålig självkänsla ch behöver mycket stöd på vägen. Delmål underlättar vägen till slutmålet. För att uppehålla mtivatinen även utan cachen i framtiden görs slutligen en utvärdering av framstegen (Parsle & Way, 2002).

6 6 Oavsett vilken srts caching det rör sig m är det av str vikt att inte cachen överför vad han tycker är bäst för klienten då är det inte caching. För att klienten själv ska kunna öka sina insikter krävs att cachingen istället belyser de unika egenskaperna hs individen, samtidigt sm förmågan ch trn på att kunna förändra byggs upp (Whitmre, 2003). Grunden är att låta klienten fatta egna beslut, ta eget ansvar ch få möjlighet att visa vad han/hn kan. Om cachen berättar hur saker ch ting ska göras tar han brt valmöjligheterna ch makten från klienten, vilket i sin tur hämmar klientens utveckling (Whitmre, 2003). Olika inriktningar på caching Det finns lika typer av cachingmetder, berende på syftet ch hur många det är sm ska cachas. Hur mycket tid sm krävs för cachingprcessen kan ckså variera (Nilssn & Sykes, 2005). Utvecklingscaching är fta mer mfattande, där livs- ch karriärplanering är ett exempel på denna frm. Cachen ch klienten ses i en serie samtal, där lika delar systematiskt gås igenm. Prcessen byggs utifrån klientens styrkr ch dennes dröm m vad ett bra liv ch karriär innebär, sett utifrån den ttala livssituatinen. Ett annat mråde är arbetsmarknadscaching, där arbetssökande cachas mt målet att skapa ny sysselsättning. Utvecklingscaching ur ett rganisatinsperspektiv kan handla m att förändra ch utveckla hela rganisatiner till att bli mer läranderienterade ch flexibla. Ledarcaching eller chefscaching är ett individuellt stöd för chefer i sin ledarrll. Det är idag en vanlig frm av caching i rganisatiner. Cachingen fkuserar på hur chefen upplever sina prblem samt hur ledaren själv, medvetet eller medvetet, bidrar till prblemen. Cachens främsta uppgift är att hjälpa ledaren hitta nya lösningar ch att skapa önskad förändring. Team- eller gruppcaching innebär att grupper eller små team jbbar tillsammans genm att cacha varandra. Teamet arbetar även här med den enskildes möjligheter ch svårigheter, där deltagarna cachar varandra i att mtlka den egna situatinen, frmulera egna mål, identifiera mtstånd mt förändringar samt utnyttja psitiva krafter inm rganisatinen (Nilssn & Sykes, 2005). Caching sm ett lärandeverktyg för rganisatinen Idag ställs krav på att rganisatiner ch individer ska vara flexibla ch beredda på förändringar. Jarvis (2004) menar att den snabba utvecklingen av affärsmiljön, med fta återkmmande rganisatriska förändringar, kräver ett kntinuerligt lärande. En väg till kmpetensutveckling ch att skapa beredskap för förändringar är att införa caching i rganisatinerna. Detta är ckså en växande marknad inm HR-branschen; I brittiska rganisatiner ch företag användes caching i 79 % av de tillfrågade fallen i en surveyundersökning från 2004 (Jarvis, 2004). Caching användes mest för mellanchefer ch ledare. 77 % rapprterade att caching-verksamheten hade ökat de senaste fem åren. 96 % av respndenterna ansåg att caching är ett effektivt medel för att främja lärandet i rganisatinen, framförallt när det gäller individuella prestatiner. Två tredjedelar ansåg att deras aktiviteter hade effektiviserats efter caching.

7 7 Clutterbuck & Megginsn (2006) anlägger ett rganisatriskt perspektiv på caching. För att skapa en cachingkultur i en rganisatin behöver cachingmetdiken bli en del av vardagens knversatin ch förhållningssätt. Genm att integrera ch föra ihp interna ch externa cacher kan rganisatinens väg mt en cachingkultur gå snabbare. Vidare anser de att initiativet till caching ska ligga hs den sm behöver det ch inte hs chefen eller HR-ansvarig. Teamcaching förrdas framför individuell caching, eftersm ansvaret för rganisatinens prestatin främst ligger på hela teamet, inte bara på den enskilda individen (Clutterbuck & Megginsn, 2006). Finne & Rman (2006) har undersökt en rganisatin där caching användes sm kmmunikatinsverktyg inm hela rganisatinen, på lika sätt. De ville studera följderna av caching i en rganisatin utifrån ett lärandeperspektiv. Företaget använde sig av individuell caching, teamcaching samt gruppcaching. Med teamcaching menades caching för t ex en avdelning, en styrelse eller ett arbetslag. Vid gruppcaching km deltagarna från lika delar av rganisatinen ch fkus låg på rganisatinskulturella frågr. Persnalen hade t ex genmgått en kmmunikatinsutbildning, vilken ledningen såg sm gruppcaching. Det framkm att företaget valde caching sm metd när det handlade m att den enskilde individen skulle kmma till insikt, när man önskade en förändring av individens ledaregenskaper eller för att hantera rganisatriska förändringar. Det undersökta företaget saknade utarbetade rutiner för att bedöma effekterna av caching, men man ansåg att det hade gett effekt både i rganisatinen ch på det individuella planet. Man ansåg att individen genm caching kunde förberedas att bättre hantera förändringar samt att cachingen kunde leda till förändrade tankemönster. Författarna drg slutsatsen att caching kan ligga till grund för lärandet ch för individens förståelse. Livs- ch karriärplanering Livs- ch karriärplanering är en strukturerad cachingmetd där målet är persnlig utveckling i livet ch arbetslivet, genm att lära sig se sina möjligheter ch ta fram sina persnliga visiner (Henrikssn, 2006). Fkus ligger på att besvara frågrna: Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag? Genm systematisk analys utfrskar klienten sig själv, sina egenskaper, förmågr, intressen, värderingar samt liv- ch yrkesmål. Med det sm grund kan klienten göra mer medvetna val (Mangell, 1995, Mangell, 2002). I en studie undersöktes effekterna av caching i livs- ch karriärplanering vid regeringskansliet (Erikssn, 2005). Syftet med att erbjuda livs- ch karriärplanering var att stärka såväl medarbetar- sm ledarskapet samt uppnå en sund ch balanserad rörlighet i rganisatinen. För att utröna m så ckså blivit fallet genmfördes en utvärdering av verksamheten efter tre år. Medarbetare sm genmgått prgrammet, 316 st, samt deras chefer, 74 st, utfrågades via enkäter. En överväldigande majritet av medarbetarna var nöjda eller mycket nöjda med resultatet av cachingen; Främst kunde de tydligare se sin kmpetens, hade fått värdefulla insikter m sig själva ch kände sig stärkta inför framtida förändringar i arbetet. Svaren från cheferna (sm inte kunde generaliseras p g a för låg svarsfrekvens) antydde att medarbetarna sm gått i karriärplanering upplevdes sm mer mtiverade ch förändringsbenägna ch att dialgen mellan chef ch medarbetare underlättats. Sammantaget drgs slutsatsen att regeringskansliets syfte ch mål med att erbjuda sina medarbetare möjligheten till

8 8 karriärplanering uppfyllts på individnivå ch resultaten antydde även att man uppnått de rganisatriska målen. Arbetsmarknadscaching Caching kan ckså användas sm metd att stötta arbetssökande att hitta nytt jbb. 19 stycken arbetslösa fick delta i ett prjekt sm kallades för Jbbverkstad, med syftet att lägga grunden för en mer långsiktig planering tillbaka till arbete. Flertalet deltagare kännetecknades av att dm haft mycket litet inslag av arbete under de senaste åren. Gemensamt för deltagarna var att alla hade någn frm av arbetshinder exempelvis ryggbesvär, depressin eller brderline. Prjektledarna använde sig av en så kallad lösningsfkuserad arbetsmdell, sm i beskrivningen synes vara likställd med caching; Man arbetade med lösningar snarare än prblem ch fkus låg på människrs egna mål ch lösningar. Samarbetet byggde på en acceptans av den syn sm deltagaren själv hade. Att förstärka det sm fungerade bra hs individen ch ge individen eget ansvar att förändra sin situatin var andra exempel på arbetssätt sm ingick i den beskrivna mdellen. Efter att det fyra veckr långa prjektet hade avslutats genmfördes en uppföljning efter sex respektive åtta månader. Resultatet efter åtta månader visade att 16 av de 19 deltagarna hade varit eller var aktiva, antingen i anställning (14 st), utbildning (1 st) eller arbetspraktik (1 st). En faktr sm lyfts fram sm bidragande till det psitiva resultatet är att hela prjektet byggde på frivillighet. Istället för att bli anvisade lediga jbb av prjektledarna kunde dessa fungera sm bllplank för deltagarnas egna idéer. Deltagarna kunde ckså avbryta utan att riskera knsekvenser i frm av utebliven ersättning. Genm att undvika press gavs deltagarna således möjligheter till att skapa nya ytr att växa på (Jhanssn & Perssn, 2002). I en magisteruppsats utvärderades ett arbetsmarknadsplitiskt prjekt för långtidsarbetslösa (Thrsn, 2005). Syftet med prjektet var att de arbetslösa skulle få nya jbb. I prjektet samarbetade Arbetsförmedlingen med ett externt knsultföretag sm gav stöd till deltagarna i frm av caching ch med aktiv marknadsföring av de arbetslösa. Magisteruppsatsens fkus var att granska relatinen mellan cach ch klient. Genm faktainsamling, enkäter ch intervjuer växte teman fram, relevanta för att beskriva cach-klientrelatinen. Den övergripande slutsatsen var att prjektets förhållande till Arbetsförmedlingen ch prjektets strävan att uppvisa gda resultat ledde till att cacharbetet snarare blev anpassningsinriktat - än det önskvärda utvecklingsinriktade. Med det menas att det snarare var klienten sm fick anpassa sig till prjektets mål (få jbb snabbt), än att förutsättningslöst bli stöttad i sin egen utveckling, på basis av inifrån kmmande drivkrafter. Ett intressant samband visade sig mellan klientens upplevelse av cachsamarbetet ch graden av måluppfyllelse (nytt jbb). Av de persner sm var nöjda med cachen hade flertalet sysselsättning, till skillnad från dm sm var missnöjda med sin cach. De missnöjda hade inte lyckats få någn frm av sysselsättning. Bland dm sm var nöjda med sina cacher fanns en rad lika anledningar till den psitiva inställningen. Ett bra bemötande, bekräftelse ch stöd var några egenskaper sm klienterna uppskattade hs sina cacher. Andra psitiva egenskaper hs cacherna sm lyftes fram var att de var duktiga, kmpetenta ch energiska. I en liknande studie undersöktes cachinggrupper vid två arbetsförmedlingar i Sverige (Jhanssn, 2006). Syftet var att undersöka m caching på Arbetsförmedlingen är en

9 9 effektiv metd för arbetslösa att kmma ut i arbetslivet igen. Effektiv definierades sm att ta sig ur sin arbetslöshet genm nytt arbete eller studier. Cachinggruppernas syfte var att underlätta för deltagarna att få jbb. Grupperna drevs av arbetsförmedlarna själva, d v s inga externa knsulter hade här anlitats sm cacher. Deltagarna i grupperna hade varit arbetslösa under minst två år. Man träffades tre halvdagar under en perid av några månader, med ca ti deltagare/grupp. På detta följde sedan uppföljningsträffar ungefär var sjätte vecka. I studien intervjuades både deltagare ch cachingledare. Resultatet visade att ingen av de intervjuade deltagarna hade fått jbb efter att dm deltagit i en cachinggrupp. Således uppnåddes inte syftet med cachingen, åtminstne inte på en gång. Det framgick emellertid att deltagarna ändå var mycket psitiva till deltagandet ch hade fått nya idéer ch mtivatin till att få ett nytt arbete. Cachernas syn var likaledes psitiv; deltagarna var mtiverade persner sm ville hitta nya vägar till arbete ch man ansåg att verksamheten brde frtsätta utvecklas. Sammanfattning av frskningsresultat En genmgång av hittills genmförd frskning på caching ch dess effekter visar att resultat från en mer djupgående frskning inm mrådet ännu så länge saknas. Det är i ch för sig inte så knstigt då metden frtfarande är ganska ny ch det är först på senare år sm caching har börjat användas i större skala inm näringslivet ch i rganisatiner. En generell slutsats från de studier sm gjrts är dck att man överlag är mycket psitiv till caching sm metd (Evers, Bruwers & Tmic, 2006, Gjerde, 2004, Jhanssn & Perssn, 2002). De frskningsresultat sm hittills har erhållits baseras fta på att caching upplevs sm väldigt psitiv, inm såväl ledarskapscaching, livs- ch karriärplanering sm arbetsmarknadscaching. När det sen gäller de faktiska effekterna i rganisatinen är dessa mer svårmätbara. Oftast har självskattningsfrågr ställts i efterhand till de cachade individerna rörande sina subjektiva upplevelser av resultatet (Erikssn, 2005, Evers et al, 2006, Finne & Rman, 2006). Från dessa är det svårt att dra några långtgående slutsatser m de faktiska resultaten i rganisatinen. Däremt kan man knstatera att caching på individnivå ftast upplevs sm mycket psitivt. Exempelvis anser man att cachingen har gett värdefulla självinsikter, skapat tydlighet ch varit stärkande inför framtida förändringar (Erikssn, 2005). Om det sen leder till rganisatriskt psitiva knsekvenser står ännu klart men nöjda medarbetare sm genm caching tydligare fkuserar på sina mål bör sannlikt leda till en högre effektivitet inm rganisatinen. Ett mråde där knkreta resultat av cachingen har kunnat uppmätas är inm mrådet arbetsmarknadscaching, där det klart uttalade målet är att få ett nytt jbb eller annan sysselsättning. Resultaten är varierande; I ett fall var de flesta i sysselsättning efter cachingprjektet (Jhanssn & Perssn, 2002). Vad sm hade hänt utan caching - m de arbetssökande hade fått jbb i samma utsträckning vet man dck inte (här fanns ingen kntrllgrupp). I en annan studie hade ingen fått jbb, men deltagarna ch cacherna var ändå mycket psitiva till cachingen. Således fanns det ett mervärde i cachingen, även m inte målen att få jbb - hade nåtts (Jhanssn, 2006). I en tredje studie var slutsatsen att klienten snarare fick anpassa sig till prjektets mål (få jbb snabbt) än att förutsättningslöst bli stöttad i sin egen utveckling (Thrsn, 2005).

10 10 Den övergripande slutsatsen av hittillsvarande frskning m caching är att man främst har fkuserat på individers upplevelser av caching ch mindre (m ens alls) på de faktiska resultaten ch effekterna, framförallt på rganisatrisk nivå. Här finns således utrymme för mer frskning. Ett tydliggörande av cachingens primära arbetssätt ch därav påföljande effekter skulle bidra till att skapa större klarhet kring caching sm begrepp ch metd. Trygghetsrådets verksamhet Föreliggande studie har utförts vid Trygghetsrådet (TRR). TRR arbetar med mställningsprcesser, d v s man hjälper företag ch anställda att hantera övertalighet. Grunden för verksamheten är Omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv ch PTK. Det innebär att TRR:s uppdragsgivare är arbetsgivar- ch arbetstagarförbund. Uppdraget är att utveckla ch erbjuda framgångsrika förändringsprcesser för anslutna företag ch deras medarbetare. Målet är att skapa förändringskraft hs medarbetare sm blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller riskerar att bli det. TRR har cirka 220 medarbetare, varav 130 är rådgivare. Dessa är spridda på 38 kntr i landet. Huvudkntret finns i Stckhlm. Persner sm är uppsagda eller riskerar att bli det får en persnlig rådgivare, sm ger råd, stöd ch vägledning. Man erbjuder ckså TRR-prgram ch aktiviteter, enskilt ch i grupp, för persnlig utveckling ch effektiv jbbsökning. Visst eknmiskt stöd kan utgå för kmpetensutveckling ch företagsetablering. Ett kmpletterande inkmstskydd vid arbetslöshet ges ckså till uppsagda sm har fyllt 40 år ch har minst fem års anställning i företaget. Klienterna är inskrivna vid TRR i maximalt två år. År 2006 fick 80 % av TRR:s arbetssökande klienter en ny lösning i frm av anställning eller start av eget företag. 6 % gick vidare till längre studier (> 1 år). Grunden för rådgivarna vid TRR är att de utgår från klientens individuella situatin ch förutsättningar ch strävar efter att möta klienten där den är. TRR har utvecklat en individuellt anpassad metd, den så kallade Utvecklingsprcessen. Med hjälp av Utvecklingsprcessen utvecklar rådgivaren tillsammans med klienten planer för framtiden. Prcessen skräddarsys efter klientens behv. Syftet är att ge klienten de bästa förutsättningarna för att själv hitta en ny, långsiktig sysselsättning. Under 2006 gick cirka 50 stycken rådgivare vid TRR en utbildning vid namn Det cachande förhållningssättet, 5 p, vid Stckhlms universitet. TRR ville skapa en gemensam grund i caching ch stödjande samtal, då rådgivarnas erfarenheter ch bakgrund varierade. För största möjliga nytta skräddarsyddes utbildningen efter TRR:s behv. Målet var att rådgivarna skulle få en fördjupad kunskap i det cachande förhållningssättet, cachingprcessen ch lika cachingtekniker. I kursen ingick ckså handledning på eget klientarbete för att integrera de teretiska kunskaperna i praktiskt arbete. Efter genmgången kurs skulle rådgivarna kunna arbeta prfessinellt enligt ett cachande förhållningssätt ch kunna skilja caching från annan typ av rådgivning, träning etc. Målet är framgent att samtliga rådgivare vid TRR ska gå utbildningen.

11 11 Syfte ch frågeställning Frågeställningen i föreliggande undersökning handlar m att explrativt undersöka hur rådgivarna vid TRR upplever att caching bidrar till att stödja klienterna att nå sina mål. Hur definierar man caching ch hur ser prcessen ut? Hur uppfattas det av klienterna? Vilka för- ch nackdelar finns det? Hur fungerar caching jämfört med rådgivning? Vilken effekt upplever rådgivarna att caching har för klienten etc. Metd Vid val av metd ch tillvägagångssätt utgick jag från frågeställningen sm fkuserar på att studera rådgivarnas subjektiva upplevelser av caching. För att uppnå syftet att besvara denna fråga så djupgående sm möjligt valde jag en kvalitativ deskriptiv ansats ch sm metd för datainsamling semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Undersökningsdeltagare Antalet undersökningsdeltagare uppgick till sju persner. Dessa handplckades i samråd med Trygghetsrådet. Av deltagarna var fyra kvinnr ch tre män, alla över 40 år, med gd erfarenhet av rådgivning ch i vissa fall caching. Alla hade genmgått TRR:s skräddarsydda cachingutbildning vid universitetet Cachande arbetssätt ½ - 1 år tidigare ch använde kntinuerligt caching sm arbetsmetd gentemt sina klienter. Deltagarna jbbade vid lika TRR-kntr: i Linköping, Gävle samt på Stckhlms två kntr. Alla deltagare hade varit anställda vid TRR sm rådgivare i mer än fyra år. Samtliga var högskleutbildade varav de flesta inm det beteendevetenskapliga mrådet ch med lång erfarenhet av HR-arbete ch/eller ledarskap i yrkeslivet. Efter att kntaktpersnen vid TRR via mail hade infrmerat samtliga rådgivare m att de kunde kmma att bli kntaktade av mig för en intervju ringde jag upp de utplckade deltagarna ch bad m en intervju. Alla tackade ja utm en åttnde deltagare, sm skulle sluta sin anställning. Datainsamling För insamlande av data användes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. De sju undersökningsdeltagarna intervjuades på sina arbetsplatser. Först infrmerades varje deltagare m syftet med intervjun ch att denna skulle kmma att spelas in. Infrmatin gavs ckså m etiska regler kring annymitet etc. Efter denna avstämning m upplägget sattes bandspelaren på ch intervjun startade. Sm grund användes en intervjuguide med några huvudteman, se Bilaga 1. Varje intervju inleddes alltid med att respndenten fick beskriva sina arbetsuppgifter i strt. De teman sm därefter i varierande grad berördes (berende på respndentens engagemang i frågan) var respndentens upplevelse av caching sm arbetsmetd, jämförelse med andra metder, klientens syn på caching (genm respndentens ögn) samt slutligen effekter ch utvärdering av caching. Intentinen var dck att de på förhand givna temana inte skulle vara alltför styrande varför intervjuerna flöt relativt fritt kring det sm respndenten själv tyckte var viktigt inm frågeställningen. Framförallt km detta till uttryck att det blev lika tyngdpunkter i samtalen. Frågrna i intervjuguiden sågs sm en bas, men långtifrån alla frågr ställdes. Intervjuerna genmfördes i avskild miljö ch pågick i ca minuter vardera.

12 12 Jag sm utförde intervjuerna studerar påbyggnadskursen i psyklgi med inriktning mt persnal, arbete ch rganisatin vid Stckhlms Universitet. Jag har sedan tidigare två cachingutbildningar samt jbbar med caching, varför min förförståelse av ämnet var gd. Analys Intervjuerna transkriberades ch analyserades utifrån en tematisk analysmetd sm grund (Langemar, 2005). Utgångspunkten var de teman sm fanns i intervjuguiden ch sm frågrna kretsade kring. Texten analyserades ckså induktivt, d v s fanns det fler teman sm undersökningsdeltagaren själv hade tagit upp? Analysen skedde således på två nivåer: från på förhand givna teman ch från nya teman sm deltagarna själva lyfte fram. Efter att intervjuerna transkriberats tg kdning av textmaterialet vid. Intervjuernas texter sammanfördes till en textmassa, där kategrisering skedde genm att i texten hitta för frågeställningen relevanta teman. Temarubriker skapades varunder alla textdelar sm behandlade respektive tema samlades. Sm beskrivits van var de teman sm växte fram fta men inte alltid desamma sm valda teman i intervjuguiden. I flera fall befanns valda teman vara överlappande varandra, varför texten gicks igenm ch teman marbetades ett flertal gånger. Avsikten var hela tiden att skapa en så str tydlighet sm möjligt. Texten kategriserades slutligen under ett antal övergripande teman ch viss överflödig text plckades brt (utan relevans för frågeställningen). Den färdigbearbetade texten, med tydligt uppdelade teman, utgjrde sedan grunden för resultatet. I resultatet har jag med egna rd sammanfattat det viktigaste under respektive tema, ch i förekmmande fall förstärkt ch förtydligat med citat från texten. Resultatet utgör den extraherade kärnan av respndenternas svar på frågeställningen, d v s deras subjektiva upplevelse av hur caching fungerar sm metd när de jbbar sm rådgivare på TRR. Genm analysen framträdde följande teman sm viktiga för rådgivarnas upplevelser av det cachande förhållningssättet: definitin av caching, förväntningar, prcessen, skillnad jämfört rådgivning, svårigheter, effekter samt förbättringsförslag. Resultat Vad är caching? Ett cachande förhållningssätt beskrivs bl a sm att inte vara expert - att inte vara den sm kmmer med lösningar - utan låta klienten själv kmma fram till sina egna beslut. Ansvaret ch drivkraften för handling ligger hs klienten; rådgivarens rll är att vandra vid sidan m ch stötta klienten i att definiera sina prblem, tydliggöra mål, utfrma en handlingsplan ch övervinna de hinder sm ligger i vägen för att nå målet. Caching har öppenheten för individen att bejaka sig själv ch sin egen prcess. Och man gör det strukturerat, tidsbestämt ch målinriktat. Det är unikt att hitta den balansen i ett ch samma instrument. Grunden är att kunna möta individen där den är; att inte stppa in denne i en redan färdig prcess, utan läsa av ch sedan bygga prcessen utifrån de individuella behven.

13 13 Att exempelvis titta på vad klienten vill framåt ch genm frågr stödja denne att själv kmma fram till svaret. Caching upplevs ckså vara ett stöd för klienten i att själv få nya insikter att öppna ögnen. Många klienter är fast i begränsande föreställningar sm hindrar dm från att se sina möjligheter. Med hjälp av rådgivarens cachande frågr ch raka feedback kunde klienten bli varse dessa ch få insikt m att nya vägar är möjliga. Det var vanligt att tr att man exempelvis är för gammal, har fel utbildning etc. trts att statistiken visar någt annat. Caching upplevs ckså sm mer än en samtalsteknik; Caching är en värderingsgrund. Jag hade inte kunnat vara så trygg i mig själv när jag är ute bland chefer ch i svåra knflikthanteringar. Det handlar inte m teknik, det handlar m ett sätt att vara, ett sätt att förhålla sig till sina medmänniskr. I början var jag upptagen av själva tekniken; ställa öppna frågr s v. Men ju mer jag använder det ju naturligare kmmer det. Infrmanterna menar att rådgivarna vid TRR redan före cachingutbildningen har haft ett cachande förhållningssätt i sitt arbete med klienter, men inte varit så medvetna m det. Det har dck legat i arbetssättet på TRR, utan att man tidigare har satt rd på det. Till exempel används fta metafren: rådgivaren ger inte fisken direkt till sina klienter, utan man ger redskapen för att de ska lära sig fiska själva. Under utbildningen upplevde flera av infrmanterna likheter med caching. Klientens förväntningar Det upplevs överlag sm ett prblem att klienterna från början leds fel då man kallar sig för rådgivare. Det skapas förväntningar på att man ska ikläda sig expertrllen ch tala m för klienten hur denne ska göra. Det råder dck delade meningar kring vilken titel sm skulle vara bättre - cach kan ckså leda tanken fel. En infrmant ville hellre kalla sig för jbbcach medan en annan ansåg att det i så fall skulle krävas certifiering. Ytterligare en annan löste det helt enkelt med att säga att man kallas för rådgivare på TRR men ger väldigt sällan råd. Det framhålls emellertid sm viktigt att vara tydlig vid första mötet med klienten m hur man sm rådgivare jbbar. Man förklarar sin rll ch trycker på att det är klienten sm har ansvaret ch förklarar så knkret sm möjligt vad det innebär ch hur prcessen kmmer att se ut. Rådgivaren ska ses sm ett verktyg ch spegel för klienten. De försöker ckså avdramatisera själva begreppet caching. Det är inte ens säkert att själva rdet caching nämns. Knsten, menar en infrmant, är att mer bädda in det i klientens eget språk. Reaktinen bland klienterna kan variera. En del blir frustrerade över att man själv ska kmma fram till sina egna svar, medan andra tycker att det ska vara så; Alltifrån tre lika scenarier: Dels dm sm tycker det är jättebra, vilka är dm sm är vana att jbba självständigt. Mtsatsen är: Man får göra allt t m fixa jbbet själv Och så mittemellan sm inte säger varken eller!

14 14 Den vanligaste reaktinen är den mittersta, mer neutrala hållningen. Reaktinen berr på individens bakgrund ch vilka erfarenheter man har gjrt tidigare. Caching-prcessen Rådgivarna avgör tillsammans med klienten hur många gånger ch hur tätt man ska träffas. Det finns inm försäkringstiden inget maxantal. Generellt sett sker de flesta mötena i början. Då träffas man fta varannan vecka ca 5-7 gånger, med uppgifter att göra däremellan. När klienten börjar bli mer självgående kan man övergå till att stämma av läget på telefn eller mail. Man kanske träffas en gång i månaden. Nrmalt brukar det ta ca 4-6 månader från det att klienten har bestämt sig för vad han/hn vill till att en ny anställning är i hamn. Anledningen att det inte går frtare är främst rent praktisk rekryteringsprcessen tar tid. Några caching-verktyg sm infrmanterna använde sig av var t ex att starta med en gemensam överenskmmelse m samarbete ch eget ansvar, låta klienten sätta agendan för samtalen, göra återkppling med kntinuerliga sammanfattningar under gång (gärna av persnen själv), att ställa så mycket öppna frågr sm möjligt ch avsluta med självpåtagna hemläxr. Genmgående lyftes vikten fram av att visa klienten respekt ch empati samt att skapa en trygg ch tillitsfull relatin. En infrmant utryckte behvet av att ckså jbba internt med arbetsklimatet att stötta varandra med mycket värme ch skratt. Denne menade att ska man kunna förmedla tillit ch trvärdighet utåt måste man först ha skapat det inåt. Första samtalet handlar mycket m att etablera en kntakt. Rådgivaren infrmerar m TRR ch m prcessens tillvägagångssätt, syfte ch mål. Sm nämnts van är man väldigt tydlig med klientens eget ansvar ch att denne får stöd i att hitta svaren själv. I början fkuseras cachingen på att kartlägga klientens nuläge ch önskade mål. Klienten berättar ch rådgivaren vägleder denne med sina frågr; Min uppgift är att sätta mig in i den persnens situatin, hur det ser ut idag ch hur skulle den här människan vilja ha det? Hur kan jag hjälpa den här persnen att kmma dit? Inledningsvis är klienterna fta väldigt stressade även m flera infrmanter upplever att det är mindre stress idag än för ett par år sen, kanske berende på det förbättrade arbetsmarknadsläget. Rådgivaren försöker tydliggöra med frågr att tiden sm klienten har sin inkmst tryggad nrmalt är ganska lång. Det brukar få dm att känna sig lugnare. Det är ckså vanligt att de inledande samtalen består av en srgeprcess sm klienten behöver kmma igenm. En fördel sm lyfts fram är då att det finns gtt m tid; försäkringstiden är två år. Därför har man råd att låta flera samtal gå till srgen. När srgearbetet är klart tas nästa steg ch man börjar jbba framåt. Längre fram i prcessen inträder någt sm beskrivs sm en mgnad hs klienten; en acceptans av hur läget ser ut ch sakernas tillstånd. En infrmant beskriver det sm att det är sm vilken skilsmässa sm helst det tar tid att acceptera. Speciellt när man inte

15 15 själv har valt utgången. Många har egentligen inte trivts, men tar ändå uppsägningen hårt just för att dm inte själva har valt att lämna företaget. Mgnaden föregås fta av frustratin, innan klienten slutligen accepterar ch landar, närvarande i sig själv; Ja, det är guldläge! Det är startskttet - OK, nu är vi här ch då börjar vi titta framåt ch går igenm ett antal frågr; hur skulle du vilja att det var? Här upplevdes det sm att en nyckel ligger vad är det egentligen sm klienten vill? Denne kanske inte hade sitt drömjbb innan heller utan det var mer yttre faktrer sm styrde att denne befann sig just där. Nu skapas chansen att verkligen hitta vad det är klienten inifrån sig själv vill, ch skulle passa för. Detta, menar en infrmant, är den största utmaningen ch möjligheten. Att sätta tidsbestämda mål ch att hela tiden stämma av mt dessa upplevs av flera sm erhört viktig; Jag tycker måldefinitinen är jätteviktig har du inte ett tydligt mål så har du inga drivkrafter att ta dig dit. Att tydliggöra målet är därför viktigt ch tyvärr väldigt svårt. Klienterna är många gånger vana att se ett tydligt mål; de vill ju ha ett jbb men det är inte alltid så klart vad det innebär. Ett sätt är då att verkligen brra djupare i hur klienten vill att jbbet ska se ut. Att sedan hela tiden återknyta ch tydliggöra målbilden skapar drivkrafterna att hålla riktningen ch den egna tidplanen. Caching jämfört med rådgivning Skillnaden mellan caching ch rådgivning beskrivs sm att det ligger i vem sm är expert i rådgivningen är det rådgivaren medan det i caching är klienten själv (över sina egna lösningar). Caching ch rådgivning används mväxlande ch i lika utsträckning av infrmanterna. Initialt i kartläggningen används fta caching för att lyssna in ch analysera inte bara det sm sägs utan ckså för att läsa av persnen ch sedan ge feedback på helhetsintrycket. Samtidigt innebär det första samtalet ckså rådgivning, då det är mycket infrmatin sm klienten behöver få reda på; hur kmma in på hemsidan, hur fylla i uppgifter m sin prfil, vilken arbetsförmedling ska jag gå till etc. Helt enkelt handfasta instruktiner ch råd. Man behöver kunna växla mellan caching ch rådgivning ch en del uttrycker svårigheten att gå från det ena till det andra. Sammanfattningsvis upplevs caching sm överlägset när det gäller någn frm av persnlig utveckling ch persnligt växande. Det går att använda i de allra flesta situatiner, både när en människa behöver peppa sig själv ch när hn är uppe i det blå. Det fungerar sämre eller är i alla fall svårare när det handlar m mycket fakta ch detaljer; Vid t ex frågr kring knkret jbbsökning, möjliga arbetstillfällen etc kan det vara lättare med rådgivning. En nackdel med expertrllen sm lyfts fram är att man hela tiden måste hålla sig ajur på det man ska vara expert på. Cachingrllen upplevs på det sättet sm friare; det kräver en annan kmpetens men den är inte faktabaserad.

16 16 Men i vissa situatiner finns ckså fördelar med rådgivning, t ex när klienten inte själv har förmågan att se sina styrkr i kmpetensinventeringen. Det är framförallt när det gäller ingrdda föreställningar sm rådgivning ch rak feedback kan vara en hjälp; - Så här ser det ut, det här har du själv kmmit fram till. Vad drar du själv för slutsats? Så nedvärderar dm sig själva Då kan det vara läge för rådgivning! Nu är det faktiskt så här: Du är väldigt duktig; du hade inte kunnat klara förra jbbet m du inte vre duktig! Vad trr du själv? Om du vre chef över dig själv: hur hade du tyckt då? Det finns ckså en annan typ av infrmatinsgivning sm upplevs sm viktig sm handlar m att dela med sig av sitt kunnande ch sina erfarenheter sm rådgivare ch medmänniska. Att dra paralleller ch anknyta till sådant sm kan inspirera, t ex berätta m andra eller m någt av intresse på arbetsmarknaden etc. Att ge infrmatinen men ändå lämna till klienten att avgöra vad han/hn ville göra med den; Jag kanske försöker ge exempel m någn annan, få in någnting likartat sm klienten kan spegla sig i ch känna igen. Utan att tala m att det är rätt eller fel, bra eller dåligt. Utan bara förtälja någt så bjektivt sm möjligt sm kan ge igenkänning, trygghet ch därigenm våga släppa en spärr. Flera infrmanter menar att det på lång sikt är det cachande förhållningssättet sm gör att klienterna inte kmmer tillbaka. Om man har sm kriterium att nå hållbara resultat klienten får ett jbb sm denne verkligen vill ha är ckså caching det snabbaste sättet; Tidsåtgången berr på målet. Om målet är att klienten själv ska nå det mål han själv satt upp: då är caching snabbare. Om klienten ska nå det mål sm jag har satt upp: då är rådgivningen snabbare! Men en klient kmmer aldrig att jbba hundraprcentigt för ett mål sm jag har satt upp. Det måste vara ett mål sm är hans eget. Det upplevs ibland sm ett prblem att uppdragsgivarna vill skynda på prcessen. Flera infrmanter menar att det inte tar längre tid för att man cachar en persn - det tar kanske 10 samtal avsett hur man väljer att göra. Men det kan upplevas sm att det tar längre tid eftersm klienterna agerar senare i prcessen. Men när dm väl handlar så nås resultaten snabbare, eftersm riktningen är tydligare inställd. Svårigheter ch fallgrpar med caching Det finns många fallgrpar man kan hamna i sm cach. En sm flera infrmanter nämner är att kmma med tips ch råd d v s försöka få klienten att välja den lösning sm man själv tycker är bäst; Ja, det är trligt lätt att bli manipulativ ch försöka visa vad jag trr passar, fastän det kan finnas andra lösningar. För m jag snöar in på att det här är lösningen för alla - ja då är det inte caching!

17 17 Vikten av att förhålla sig neutral relateras till att det ökar klientens egen mtivatin. Att lyssna ch hitta utvecklande frågr skapar grunden för att föra prcessen framåt, men upplevs ibland sm svårt. Kntinuerlig cachingträning efterfrågades därför sm ett sätt att växa sm cach. Ibland kan klienter vara i så dåligt skick efter en uppsägning att terapi lämpar sig bättre än caching. Rådgivaren har då möjlighet att föreslå ch skicka klienten till en psyklg först, varefter klienten kan kmma tillbaka igen när det värsta har lagt sig. Även när det inte är så illa är det vanligt att klienterna i början behöver tid att älta ch vara i smärtan från vad de har varit med m. Då är det viktigt sm cach/rådgivare att vänta med att blicka framåt, att inte ha för bråttm. Det kan vara frestande att driva på för snabbt för att hjälpa klienten från förvirring, besvikelser ch smärta. Men har inte känslrna bearbetats klart så kmmer de enligt flera bara att dyka upp igen, ch igen. Att få klienten att hitta sina drivkrafter kan ckså vara svårt. (Målen är ftast lättare att urskilja.) Drivkrafterna att tr ch jbba för målen hindras fta av inre föreställningar, sm t ex förmågan att se sina styrkr ch svagheter. En intressant iakttagelse är att det tycks vara styrkrna sm är svårast att se. Man räknar ut sig själv på förhand, fastän man har en mängd starka förmågr. Men föreställningen m sig själv skymmer sikten. En infrmant anser att det största hindret för klienterna är just tankespökena de inre föreställningarna (för gammal, fel utbildning etc.). Den här föreställningen Ibland känns det sm vi är helt överens när vi sitter vid brdet, ända till klienten går ut i hissen - när han har kmmit hem så har han glömt brt det ch nästa gång vi träffas så är det samma visa igen. Detta är det svåraste! Grunden för framgångsrik caching är att klienten är sugen på att tänka i nya banr samt vill se ch förändra sina begränsande föreställningar. Om klienten inte vill mvärdera ch se att man har ett val ch att man själv har ett ansvar kring det, så är det sm cach svårt att få klienten att kmma vidare. Vissa klienter ser hellre att ansvaret ligger hs någn annan. Flera infrmanter menar att de sm rådgivare ändå har ett uppdrag att stötta klienten där den är, varför det ckså krävs att kunna vara flexibel. Vid tillfällen när klienten inte vill förändra, ja då är det ibland bättre sm rådgivare att ge klienten det stöd sm denne vill ha kanske i frm av handfast rådgivning. Även m det känns fel eftersm prblemen de inre hindren - förblir lösta. Om cachen sm sändare har varit tydlig i sin feedback har denne gjrt vad den har kunnat; Klienten sm mttagare har helt enkelt inte varit mgen att ta steget. Effekter av caching Generellt sett är infrmanterna mycket psitiva till caching sm redskap. Alla ville frtsätta använda sig av caching, gärna ch mycket. En effekt av caching upplevs vara att den inledande inventeringen görs grundligare genm att man har fått ett verktyg sm mtverkar att bli lösningsfkuserad för tidigt. Man håller sig genm caching kvar längre i behvsbilden ch sätter den mer msrgsfullt.

18 18 Andra effekter upplevs vara att klienter lättare kmmer till insikt m t ex sina styrkr ch svagheter, vad dm vill jbba med ch hur dm ska gå tillväga. Vanlig feedback från klienterna är att de känner sig bekräftade ch att det händer saker; Dm uttrycker fta att dm har fått hjälp. Lite blandade känslr Jag vill ju att dm ska vara aktiva, men dm använder ftast rdet hjälp, dm tycker att dm ser sig klarare, kan srtera, blir tydligare ch dm känner att dm landar i den här knstiga situatinen. En effekt av framgångsrik caching är att klienten själv fullt ut tar ansvar för att nå sitt mål - att få önskat jbb. Infrmanterna menade att bara trn på klienten skapar mtivatin; grundtrn på klientens förmåga förmedlas i samtalet ch leder till att klienten får både mtivatin ch styrka att gå vidare. Många infrmanter menar att caching ger lättast effekt på persner sm redan är mtiverade men att det behövs mest på dem sm har svårast att hitta sin mtivatin; Om bäst effekt betyder snabbt ch rätt så är det när någn redan är på väg ch är medveten m det; klienten har gjrt ett val: jag ska någnstans. Men caching behövs kanske bäst när man inte är på väg. För att skapa mtivatin ch energi. För att skapa mtivatin ch drivkraft ställs bl a frågr kring att ta ställning, viljan att frtsätta med samtalen etc. Bara att få frågan gör att klienten tvingas ta ansvar för sitt val - m denne vill jbba med sin egen framtid, eller lägga ner. Och det i sig skapar mtivatin. Att ta ansvar för sin situatin gör att klienten växer. Flera infrmanter framhåller ckså vikten av att få klienterna att tr på sig själva. Att betna det psitiva ger ytterligare livskraft. Cachingen betraktas sm framgångsrik när klienten har nått sitt mål, vilket nrmalt är att ha fått ett nytt jbb. Under sista samtalet brukar rådgivarna fråga m återkppling på cachingen. Ofta återkmmande är vikten av att någn trdde på dm, lyssnade ch tg dm på allvar. TRR sm rganisatin följer inte upp cachingens effekter specifikt. Klientmätningar görs kntinuerligt hur nöjd är klienten men då är det det ttala resultatet sm följs upp. Vad kan göra cachingen ännu mer framgångsrik? Deltagarna fick frågan m det var några förutsättningar sm saknades för att ge bästa möjliga resultat av cachingen. I strt ansåg man att förutsättningarna var väldigt gda vid TRR metdiken, eknmiskt, persnalmässigt. Ett förslag var att inte jbba för länge sm rådgivare ch inte heller vara för ung, båda av skälen att man behöver ha färska ch mycket kunskaper m verkligheten utanför. En hämmande faktr ansågs vara TRR:s försäkringssystem; Vårt försäkringssystem, den eknmiska låseffekten. Man kan ju ta det lite lugnt ch jag jbbar med ett företag där man inte ens sägs upp utan man tappar sin