Kön spelar roll Även i arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kön spelar roll Även i arbetslivet"

Transkript

1 Kö spelar roll Äve i arbetslivet

2 Förord Gederforce Fler kvior i fredsoperatioer 6 7 Fler kvior i ärigslivet Glöm kollektivet 8 9 Geder School Jämställdhet på schemat Framtides ycklar Var är brudara? KomTek Lek och lust gör morgodages etrepreör Etree..... Ögoöpparutbildig skigrar gamla fördomar 1 7 Jämställdhetsutvecklare Spräcker glastak Libra Utmaar byggbrasche med teater Romer i Sverige Utladspraktik motiverar Jämställdhet i Gävleborg.. Mellachefera motsträviga text Aa-Kari Floré, Extract Stockholm och Max Walleberg, Sveska ESF-Rådet. Samverka mot traffickig Förbättrat stöd Värmlads arbetslivsforum Modera tider 3 0 grafisk produktio Cotactor Markadskommuikatio tryck Leaders Grafiska AB, okt 2006 foto Sveska ESF-rådets bildarkiv, FotoKee, PhotoDisc.

3 Kö spelar roll äve i arbetslivet Det fis måga mäiskor som trots hög kompetes och värdefull erfarehet går arbetslösa. Det ka bero på ivadrarbakgrud eller fuktioshider, kö eller sexuell läggig, att ma ite gått ut skola eller att ma börjar bli litet till åre. Samma faktorer gör också att aställda blir orättvist behadlade på sia arbetsplatser och ite får komma till si rätt. Uder sex år har Europeiska socialfode arbetat för att hitta ya sätt att komma till rätta med dessa former av diskrimierig och utestägig. Programmet heter Equal och är de största mågfaldssatsige i EU:s historia. Aldrig tidigare har så stora resurser mobiliserats för att ge alla mäiskor samma chas i arbetslivet. Arbetet har orgaiserats i utveckligsparterskap, där också aktörer som i valiga fall ite samarbetar har löst olika uppgifter tillsammas. Nästa tuse aktörer frå ärigsliv, mydigheter och ideella orgaisatioer i Sverige har samverkat på lika villkor. Uder samma period har ästa 2000 utveckligsparterskap varit verksamma i Europa, och måga av dem har samarbetat med de sveska utveckligsparterskape. E europeisk programperiod går över i e aa, och färde mot ett öppare arbetsliv där alla ka delta på lika villkor fortsätter. Europeiska socialfode jobbar vidare mist till 2013, för att skapa arbete och ya möjligheter för alla. Jämställdhet iebär att kvior och mä ska ha samma makt att forma samhället och sia ega liv. Så ser det tyvärr ite ut i dages Sverige, tvärtemot vad måga tror. Varje dag går över fyra miljoer sveskar till jobbet. Efter åtta timmar är det dags att gå hem. För mäe alltså, ite för kviora. I alla fall om de vill tjäa lika mycket som mäe. Då får de lov att jobba ytterligare e och e halv timme. Varför? Jo, för att mäs geomsittslö är 20 procet högre ä kviors. Löegapet mella kvior och mä är bara ett exempel på att vi har lågt kvar till ett jämställt arbetsliv, och det är ett av de tydligare uttrycke för ett ojämställt samhälle. Det fis givetvis stora skillader i kompetes och driftighet idivider emella, me att köet skulle vara de faktor som fäller avgöradet är både dumt och felaktigt. Lagara och itetioera är det iget fel på. Problemet är de strukturer och attityder som gör att mäiskor värderas utifrå sitt kö, på ett positivt eller egativt sätt. Tillsammas med eticitet, ålder, sexuell läggig och fuktioshider ka de positiva eller egativa värderigara skifta starkt. Jämför till exempel de uga, sveska, heterosexuella mae uta fuktioshider med de äldre, svarta, lesbiska kvia i rullstol. Flera av utveckligsparterskape iom Europeiska socialfodes Equalprogram arbetar eller har arbetat med jämställdhetsfrågor. De har tagit fram metoder och utbildigar. De har visat att jämställdhetsarbete kräver kuskap och vilja vilja för förädrig för både kvior och mä. Vi hoppas att de här skrifte ka uderstödja det arbetet. Sveska ESF-rådet

4 Jämställd kris- och koflikthaterig borgar för mer effektiva isatser Fler kvior i iteratioella fredsoperatioer Parterskapet Gederforce arbetar för att förbättra sveskt iteratioellt arbete i katastrof- och kofliktområde. E av förutsättigara för det är att fler kvior deltar i arbetet och är med och fattar beslut på alla ivåer i plaerige, geomföradet och i utvärderige av isatse. Verklighete ser dock aorluda ut. Hittills har det varit mest mä som arbetar med iteratioell katastrof- och koflikthaterig, säger Igela Uthor Persso, projektasvarig hos Lottora och e av parterskapets kotaktpersoer. Kvior behövs i fält. I e resolutio frå FN:s säkerhetsråd betoas blad aat vikte av att det fis fler kvior i fredsbevarade isatser för att ma bättre ska kua å äve kvior blad lokalbefolkige. Mä och kvior lever uder olika villkor och har därmed olika behov och olika erfareheter. Vi vet att isatsera i katastrof- och kofliktområde blir bättre är fler kvior deltar. Ite bara på grud av deras kompetes och erfareheter uta också för att kvior ka öppa dörrar och å kvior och flickor blad lokalbefolkige. Om isatser ebart riktar i sig på mä och mäs behov blir det ju självfallet sett. Om våra iteratioella isatser i katastrof- och kofliktområde ska bli effektivare, måste vi skapa metoder för att förbättra jämställdhetsarbetet, säger Igela Uthor Persso. Me fler kvior är ige garati för jämställdhete. Isikt och fördjupade kuskaper iom området är också viktigt, mear Igela Uthor Persso. Att alla har kuskaper om jämställdhet är mist lika viktigt som atalet kvior i e isatsstyrka. Vi jobbar med att ta fram verktyg och maualer som ska göra det lättare att iförliva jämställdhetsfrågora i verksamhete, det vill säga i plaerige, geomföradet och i utvärderige av isatsera. Nya utbildigar som läggs i i mydigheteras ordiarie verksamhet är e viktig del, säger ho. Rekryterige av kvior till utladstjästgörig är ett aat område Gederforce valt att arbeta ärmare med. Rekryterigsprocesse för att få kvior till utladstjäst ka förbättras. Därför har Lottora och Polise geomfört var si ekätudersökig iom respektive orgaisatio, för att få e bättre bild av rekryterigsprocesse och ta reda på vad ma ka förädra för att göra utladstjäst attraktivare för kvior, säger Igela Uthor Persso. Framtaga produkter Utbildigar Coachigsprogram för höga chefer Forskigsrapport Checklistor Utbildigs-dvd Broschyrer och trycksaker Parter Försvarsmakte, Polise, Räddigsverket, Kvia till kvia, Lottora och Officersförbudet. Trasatioella parter Gederforce samarbetar med utveckligsparterskap i Hollad, Skottlad och Österrike. Kotaktperso Cecilia Righammar (koordiator) telefo , mobil På webbe och A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a G e d e r f o r c e

5 Glöm kollektivet, bejaka idivide När receptet för fler kvior i ärigslivets toppskikt stavas idividualism blir det kalla hade frå geusforskara. Radikalfemiistera kväver debatte, eligt professor Magus Herekso. Sveska ESF-rådet träffade Magus Herekso, professor vid Hadelshögskola i Stockholm och chef för Idustris Utredigsistitut, för ett samtal om karriärkvior, strukturer och ett kyligt forskigsklimat. I brascher där 40 procet av de aställda är kvior, är i dag procet av mellachefera kvior. För 30 år seda var motsvarade siffra 0. Iom parterskapet har Magus Herekso forskat krig praktiska förutsättigar för kvior i karriäre. Nu har kvior chase, me debatte domieras av radikalfemiister som är besatta av take på kösmaktsordige. Förvätigara tederar att bli självuppfyllade. Ige är villig att satsa allt för att å toppe, om det upplevs som omöjligt att komma dit, säger Magus Herekso. I media fick parterskapets forskig stort geomslag, me frå de akademiska världe möttes ma med tystad. Forskare som ite passar i malle för geusforskige, som kretsar krig kösmaktsordig och osyliga strukturer, sorteras bort. Jag blev ite ibjude till kofereser om geusforskig, trots att jag erbjöd mig att delta, berättar ha. Närigslivets kviliga toppar ligger lågt. Måga aser sig ite få e hederlig debatt. Geusforskige är e av de akademiska världes mest eköade miljöer. Ett valigt argumet för kviodomiase är att geusforskige skulle förlora itellektuell kraft av ökad mågfald. Samma argumet aväds av koservativa iom ärigslivet för att utestäga kvior, säger Magus Herekso. Slår ma ihop atalet betalda och obetalda arbetstimmar, arbetar kvior och mä lika mycket. Ite ovätat gör dock kvior merparte av det obetalda hemarbetet. Skatte på arbete gör det lösamt för företag att lägga arbete i hemmet, som bak- och postärede, eftersom det är skattefritt. Det drabbar kvior i högre grad ä mä. Ofta hävdas att toppchefer har miljolöer och ka betala för hjälp i hemmet, me problemet uppstår tidigare. Först ska ma passera mellachefsivå, då ikomstera ite är särskilt höga och i e ålder då måga har småbar. Få orkar hela väge, säger ha. Av Magus Hereksos forskig framkom att i stort sett alla kvior i ärigslivets toppskikt som har bar, har e förälder eller aa ärståede som ställer upp helhjärtat för barbare. Baromsorge är ite tillräckligt flexibel. Persoer som sakar möjlighet att få hjälp med barpassig tar ite krävade arbetsuppgifter. De vill ite riskera att utebli frå möte för vård av sjukt bar, om det drabbar företaget. Idividualiserad föräldraförsäkrig skulle vara ett steg i rätt riktig. Måga har graar eller adra i bekatskapskretse som är lågtidssjukskriva eller arbetslösa och skulle gära ställa upp och passa bar e timme eller två, om det ite var för hider i bidragsysteme. Det skulle vara praktiskt för alla parter och dessutom samhällsekoomiskt lösamt. Om vi bejakar idivide, att mäiskor är olika och har olika livssituatioer, och slutar betrakta kvior som kollektiv, får vi fler kvior i toppe, säger Magus Herekso. Så går du vidare Väck fråga! Debatte krig femiism och kvior i styrelserumme har blivit starkt politiserad. Samarbete mella orgaisatioer och utbildigsorga ka bidra till att ge e mer mågfasetterad debatt, ä de som domierar i media. Resultat Parterskapet tog fram tio böcker och rapporter samt uppföljigar med statistik. Ma lyckades väcka ovätat mycket uppmärksamhet i media med högljudda debatter och över 300 pressklipp. De företag som deltog i referesgrupper har bestämt sig för att aktivt arbeta med fråga kokret, och sätta upp mätbara mål. Att påvisa hur mågfald i praktike är lösamt för företag är i pricip omöjligt. Me ret logiskt ka ma ata att god isikt i kudes beteede är lösamt. Framtaga produkter Iformatio om projektet i pdf-format Rekryterig av kocerstyrelser. Nomierigsförfarade och styrelsesammasättig med fokus på kviors ställig och möjligheter. (Professor Sve-Erik Sjöstrad och doktorad Perilla Petrelius, Hadelshögskola i Stockholm.) Mediebilde av kviliga chefer i sveskt ärigsliv (av doktorad Maria Edström, Göteborgs uiversitet) Så spräcker vi glastaket (av Roald Fagerfjäll, författare och ekoomijouralist) Kviliga chefer i ärigslivet så här ser det ut! (av Moica Restig, jouralist, författare och grudare av Wome s Busiess Research Istitute) Kvior i kocerstyrelser. (Nomierigsdiskussioer och beslut 2003, av Perilla Petrelius Karlberg, doktorad vid Hadelshögskola i Stockholm.) Kvior till toppe! (Sammafattade slutrapport, av Roald Fagerfjäll, författare och ekoomijouralist.) Up with wome! (egelsk versio) Au sommet avec le femmes! (frask versio) Kvior, mä och karriärer visioer och verklighet i ärigslivet (av Aita Görasso, professor Göteborgs uiversitet) Villkor för kvior i karriäre (E iteratioell jämförelse av studetera Aa Dreber, Stockholms uiversitet och Björ Wallace, Hadelshögskola i Stockholm) Vägar till ökad jämställdhet i sveskt ärigsliv (av Magus Herekso, professor, Hadelshögskola i Stockholm) Balas på toppe (av Ae Boschii, fil dr, Stockholms uiversitet) Att ha kul och visa vad ma går för (av Ylva Elvi-Nowak och Helée Thomsso, båda fil dr i pykologi, kosulter Trasferes) Kviliga chefer i ärigslivet 2004 statistik och tredbarometer The Volvo SNS project More wome i leadig positios withi the Volvo group i Swede. (Rapporte är skrive och utgive av Volvo AB som deltog SNS-projektet SNS asvarar ite för iehållet.) Kviliga chefer i ärigslivet 2005 statistik (av Moica Restig) Parter Hadelshögskola, Stockholm,Göteborgs Uiversitet, SNS, Studieförbudet Närigsliv & Samhälle Kotakt På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a F l e r K v i o r i N ä r i g s l i v e t

6 Geder School gör jämställdhet till e självklarhet hos företag och mydigheter Jämställdhet på schemat Hur får ma mä att vilja jobba iom vårde? Hur rekryterar ma chefer uta att sortera bort kvior? Och hur får ma till e karriärutvecklig som tar till vara både kviors och mäs kompetes och utveckligsmöjligheter? Det är ågra av de frågor som parterskapet Geder School arbetar med. I åtta olika delprojekt försöker ma hitta ya sätt att bryta kössegregerige i arbetslivet. Det vill säga de som får kvior och mä att fortsätta röra sig i olika sfärer på arbetsmarkade, som gör att mä främst söker sig till masdomierade brascher som bygg- och verkstadsidustri, meda kvior framförallt väljer serviceyrke iom vård och omsorg. Målet är att iförliva jämställdhetsfrågora i det vardagliga arbetet på arbetsplatsera. Flera av Dalaras största och mest iflytelserika arbetsgivare är medlemmar i parterskapet: Vägverket, Ladstiget Dalara, TCO, Stiftelse Mierva ett regioalt resurscetrum för idé och kompetesutvecklig för kvior i Dalara, Läsarbetsämde samt VH Assistas ett privat företag som arbetar med persolig assistas till bar, ugdomar och vuxa med fuktiosedsättigar. På sikt hoppas vi skapa metoder som leder till e beståede förädrig i hela Dalara, säger Mariae Ludberg, huvudasvarig projektledare iom Geder School. Geder School har valt att fokusera på framför allt på tre område som ma aser har stor betydelse för utvecklige av jämställdhetsfrågora: ledarskap, rekryterig och karriärutvecklig. Vi bedriver ledarskapsutveckligsprogram för chefer, e grudutbildig som har ett processiriktat arbetssätt och som fokuserar på rolle som chef, berättar Leif Walter, asvarig för ledarskapsutbildige iom Ladstiget Dalara. E likade utbildig fis äve iom Vägverket. På iitiativ av parterskapet har Vägverket och Ladstiget Dalara itervjuat ågra av utbildigskosultera. E grupp deltagare i chefsutbildigara har medverkat i e ekätudersökig och ågra har dessutom itervjuats. Syftet var att ta reda på hur det står till med kuskape om jämställdhet hos såväl kosultera som deltagara. Resultatet visar att både kosulter och deltagare behöver lära sig mer. Det var i och för sig vätat, eftersom geusfrågora ite var med i förfrågigsuderlaget är vi upphadlade utbildigsföretag. Vi arbetar u tillsammas med Vägverket för att geusfrågora ska iförlivas i ledarskapsutbildigara, säger Leif Walter. När det gäller rekryterig tar vi ett helhetsgrepp, säger Jaica Hell projektledare i Ladstiget Dalara. Vi tittar ite bara på kö uta också på de övriga diskrimierigsgrudera. Tillsammas med eticitet, ålder, sexuella läggig och fuktioshider ka de positiva eller egativa värderigara skifta starkt. Jämför till exempel de uga, sveska, heterosexuella mae uta fuktioshider med de äldre, svarta, lesbiska kvia i rullstol. Tillsammas med Läsarbetsämde vill vi kartlägga vilka metoder för rekryterig som fis i dag. Målet är att prova ut ya modeller som säkerställer att ige diskrimieras. Det tredje arbetsområdet, karriärutvecklig, har e ära kopplig till de två adra. Att göra karriär ska ite bara hadla om löeutvecklig eller om atalet aställda ma har uder sig. E karriär ka vara så mycket mer ä bara e titel. Kuskapsutvecklig och specialistkuskaper borde till exempel ha mycket större betydelse ä vad det har i dag, säger Jaica Hell. Plaerade produkter Geder School (Hadledarutbildig för jämställdhets- och mågfaldsfrågor.) Parter Ladstiget Dalara, Stiftelse Mierva, Läsarbetsämde i Dalara, Vägverket, VH Assistas service och TCO TCO-rådet. Trasatioella parter Geder School arbetar iom två trasatioella parterskap. Dels iom Hackers for Equality, i samarbete med Skottlad och Sloveie. Dels iom A private matter, i samarbete med Spaie, Italie och Frakrike. Kotaktperso Jaica Hell, telefo mobil , På webbe 1 0 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a G e d e r S c h o o l 1 1

7 Var är brudara? Kvior och ugdomar flyr ladsbygde för att söka lycka i storstadsregioera. Parterskapet Framtides ycklar väde trede med ätverk, medlemslå och idéarbete, allt för att uderlätta etrepreörskap. Deltagara, blad aat kviliga etrepreörer eller blivade etrepreörer, var verksamma iom så vitt skilda område som hästar, lokala produkter på export, grö rehabiliterig och upplevelseturism. Företagarada, ya idéer och ätverk var parterskapets recept för att behålla kvior och uga på ladsbygde. Iledigsvis lät ma två uiversitet geomföra studier på förutsättigar för företagade utaför urbaa miljöer. Liköpigs uiversitet gjorde e förstudie där 30 kvior och tio mä djupitervjuades om livsval och framtidsdrömmar. I förstudie deltog 40 företag, stora som små. Det visade sig att kviora gör sia livsval eligt traditioella möster, de såg ite sig själva som företagare, säger Charlotte Haglud, parterskapets koordiator. När det är stora avståd, som det ka vara på ladet, sakas aturliga kotaktytor. Ma kaske ite käer ågra kviliga företagare, säger Charlotte Haglud. Parterskapet atog därför att det fas ett behov av ätverk för kviliga företagare. Me framgågsstudie Vi ska slå dem med häpad varje dag, som gjordes av Karlstads uiversitet, visade att det fas e rad adra faktorer som bidrog till framgåg. I framgågsstudie kartlade forskara vilka faktorer som var viktiga för ett företags överlevad. E viktig sak var att ischa sig, e aa att kombiera egesiighet med gemeskap. Me framförallt kom fram att stödet frå familje och lokalbefolkige ofta upplevs som mer betydelsefullt ä tillgåge till ett bra ätverk, säger Charlotte Haglud. Projektteamet geomförde e e-postekät med LRF:s förtroedevalda kvior och mä. De visade att rådgivig och iformatio behöver utvecklas, liksom tillgåge till ätverk och metorer. Också bredbad, bartillsy och bra rådgivig stod högt upp på kvioras öskelista och kude idetifieras som särskilda problemområde för ladsbygdsföretagade, berättar Charlotte Haglud. I de fem pilotläe Jämtlad, Jököpig, Norrbotte, Skåe och Östergötlad geomfördes olika metodgrupper, semiarier och utbildigsdagar. I Norrbotte arbetade e särskild grupp för idéutvecklig, Byrålådas hemligheter. I Östergötlad geomfördes ett affärsutveckligsprogram för etablerade kviliga företagare, och i Skåe hade ma ett metorprogram för uga kvior på ladsbygde. Sju adepter fick varsi metor uder sju måader. E av adeptera var Jeaette Jadermark. Mi dröm är att starta ett fest- och koferesceter med e spa-aläggig. Att få e metor var e möjlighet att få ya kotakter och ågo att bolla idéer med, säger Jeaette Jadermark, som fortfarade håller kotakt med si metor. Äve om kviora upplevde att de fick stärkt självkäsla, hade det med facit i had behövts ett mer kotiuerligt metorskap, säger Charlotte Haglud. Så går du vidare: Med ätverk ka etrepreörer samarbeta krig problem som är särskilt förkippade med att vara verksam på ladsbygde. Tillsammas ka ma uppå bättre resultat, ä som esam företagare. Stöd frå ett aktivt ätverk är också mer betydelsefullt på ladsbygde ä i urbaa område, eftersom det ka vara svårt att få tillgåg till kvalificerad rådgivig. Stötta uga etrepreörer med hadledig och metorskap, så ökar deras chaser att lyckas. Resultat Efter e studieresa till Eglad väcktes idé om fördelaktiga lå för kviliga etrepreörer. Tillsammas med LRF utformades ett lå för etrepreörer på upp till kroor, som ite kräver säkerhet. Nyetablerade företagare som deltog i projekte blev stärkta i sia roller, och reda etablerade företagare omvärderade och kude utveckla sia verksamheter, och i ågra fall avveckla delar av sia verksamheter. I det skåska delprojektet fick sju tjejer metorer. Tre av dem startade eget uder parterskapets gåg. Framtaga produkter Våga möt åtta olika etrepreörer som har utvecklat sia affärsidéer på ladet (bok) Ispired Females of Europe/Kviliga förebilder i Europa (broschyr) Medlemslå Be Gree (metorskapsprogram) Vi ska slå dem med häpad varje dag ( forskigsrapport om framgågsrika kvioföretagare på ladsbygde, Karlstads Uiversitet jauari, 2005:1) Parter LRF, Nutek, Sveska Riksföreige för Resurscetrum för kvior, Glesbygdsverket och Jordbruksverket. Trasatioella parter WEE Wome Etrepreeurs i Europe: Eglad, Spaie, Greklad, Belgie, Nederlädera och Italie. Kotaktperso Charlotte Haglud, mobil A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a F r a m t i d e s N y c k l a r 1 3

8 Lek och lust gör morgodages etrepreör Smågodiz, husfixara och bilbyggara väcker skaparglädje och tekiklust i Örebro. Det är ågra av kursera som ordas för bar och skolugdom på KomTek, de kommuala tekikskola. På Nutek hade ma uppmärksammat att det blivit svårare att värva tjejer till tekiska utbildigar, på såväl gymasium som högskola. Me det staar ite där. Bulle Davidsso var parterskapets koordiator på Nutek. De tjejer som påbörjar tekiska studier hoppar ofta av och av dem som fullföljer si utbildig väljer färre att jobba som igejörer ä ma kude öska. Idé var att skapa e kommual tekikskola, med de kommuala musikskola som förebild. KomTek skulle bygga på frivillighet, lust och skaparglädje, berättar ho. De första kommuala tekikskola kude startas i Örebro i februari I december 2004 beslöt kommustyrelse att verksamhete skulle få fortsätta efter det att tide för parterskapet löpt ut. KomTek samarbetar med istitutioer i alla led mella grudskola och arbetsliv: grudskolor, gymasier, högskola, ärigslivet och fackförbud. Målet var att 200 elever per termi skulle gå på kvällsaktivitetera på KomTek i Örebro. I börja var de rut hudra, me i dag har ma uppått målet. Kvällskursera har am som bilbyggara, drömkåke, husfixara och smågodiz. I första had tar skola emot bar och ugdomar i åldrara sex till arto år, me det fis också kurser för vuxa. På dagtid tar vi emot elever frå särskola och ivadrargrupper och arragerar temadagar för förskolelärare och adra som ka ha itresse av tekik och pedagogik, säger Aa-Eva Olsso, ehetschef på KomTek Örebro. I börja var det bara 35 procet av dem som kom till KomTek tjejer. Me adele har sakta ökat och ärmar sig u hälfte. I dag är alla tekikpedagoger kvior, me e ma är etrepreörsasvarig. Alla pedagoger har gått e tekikpedagogutbildig och har ågo kostärlig bakgrud, säger Aa-Eva Olsso. Att ha e stor grupp kviliga pedagoger har varit ett resultat av arbetet med att hitta pedagogiska former som tilltalar flickors tekiska utvecklig. Särskilda kurser för bara flickor har varit ett framgågskocept. Måga tjejer trivs bättre och tar mer plats i grupper med bara flickor. Vi har märkt att ma måste jobba på ett lite aat sätt, och med adra äme, för att fåga flickoras uppmärksamhet, säger Aa-Eva Olsso. Utmaige att rekrytera och behålla tjejer har krävt ytäkade, och KomTek hoppas kua vara e motor för utvecklige av tekikämet och etrepreörskap blad bar och ugdomar. I börja ville parterskapet å äve arbetslösa, me det har ite varit lika framgågsrikt. Däremot ka spridigsarbetet betraktas som e framgågssaga. I dag fis kommuala tekikskolor på io orter i Sverige, och två till är uder uppbyggad. Så går du vidare På Nuteks hemsida fis iformatio om skolas pedagogiska modeller, om vilke utrustig som krävs samt parterskapets publikatioer för edladdig. De kommuer som hittills har startat kommuala tekikskolor har fått ekoomiskt stöd frå Nutek. 1 4 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a K o m T e k 1 5

9 Resultat KomTek lever vidare efter beslut av Örebro kommu. De grudläggade målsättige, att bygga upp e kommual tekikskola är uppådd. Uder parterskapets verksamhetstid hade ma totalt 681 elever i KomTek, varav 293 flickor. Ma har dock ite lyckats egagera alla de grupper ma iledigsvis hade för avsikt att å. Bar ur uderprivilegierade grupper och med utlädsk bakgrud var uderrepreseterade, liksom flickor. Kurser för vuxa har ite heller bedrivits i de utsträckig ma hoppats. Itressea hos de grupper ma samarbetade med har medverkat till att forma projektets praktiska geomförade. KomTek ha ite bli fullt utbyggd uder parterskapets verksamhetstid, me väl e istitutio att bygga vidare på. Det ursprugliga målet att ha 200 kursdeltagare per termi uppåddes efter att parterskapet avslutats. Seda parterskapets iledig har KomTek också etablerats i Halmstad, Jököpig, Härösad, Örsköldsvik, Karlskoga, Laxå, Skellefteå, Järfälla och Eskilstua. Sart startar KomTek äve i Uppsala. Kom- Tek har gått vidare till ett spridigsprojekt iom Equal Framtaga produkter KomTekboke tekik med liv och lust Kvior som skapar tekik (bok, fis äve på egelska Wome Creatig Tecology) KomTek så växte de kommuala tekikskola fram i Örebro (film) Vad har vi gjort? Jo, ett KomTek! (utvärderig av Mia Salmie-Karlsso, Liköpigs uiversitet) Parter NUTEK, AMS och Örebro kommu. Trasatioella parter Spaie och Nederlädera. Kotaktperso Bulle Davidsso, telefo mobil , På webbe och Etree gör det lättare för kvior att starta företag Ögoöpparutbildig slår hål på fördomar Bara e tredjedel av alla ystartade företag, och e fjärdedel av alla befitliga, drivs av kvior. Målsättige för parterskapet Etree är att bryta sedfördelige och att öka atalet företagade kvior i Östergötlad. Parterskapet är ett samarbete mella elva orgaisatioer som strävar efter att förädra det existerade rådgivigs- och fiasierigssystemet för blivade företagare. Vi bedriver ögoöpparutbildigar och ämesspecifika utbildigar i grudläggade jämställdhet för rådgivare som väder sig till yföretagare. Hittills har 70 rådgivare, hadläggare och fiasiärer geomgått utbildige. Vårt mål är att 200 persoer ska ha geomgått utbildige ia projekttide är över, säger Helea Balthammar, e av de asvariga för utbildige. Gamla föreställigar om vem som är företagare, och vad dee ägar sig åt, påverkar bemötadet av dem som startar företag. Det gör det svårt för kvior att få gehör för sia idéer. Utbildige ska väcka frågor och fuderigar hos dem som arbetar med rådgivigs- och fiasierigsfrågor: Hur bemöter vi kvior och mä och hur värderar vi olika brascher? Påverkas vi av om brasche är mas- eller kviodomierad? Vi vill att det startar fler starka och växade företag. Östergötlad ska vara ett laboratorium där förädrigsidéera testas och praktiseras, säger Ewa Ljuge, VD för Uiversitetsholdig, ett av de företag som är medlem i parterskapet. Madeleie Söderstedt Sjöberg är koordiator för Etree. Ho tror att ökad jämställdhet gyar företages tillväxt. Coachig i jämställdhet för företagare som vill ha dyamiska och växade verksamheter kommer sart. Vi ska också ta fram mätsystem för att se om de som arbetar med rådgivig till egeföretagare blir bättre på jämställdhet efter utbildige, säger Madeleie Söderstedt Sjöberg. Parter Qviovatio, Östsam, Uiversitetsholdig, Nyföretagarcetrum, Lässtyrelse och Läsarbetsämde i Östergötlad, ALMI Företagsparter, Vårdförbudet, Liköpigs Uiversitetet och Nutek. Trasatioella parter Portugal, Wales och Tysklad. Kotaktperso Madeleie Söderstedt Sjöberg telefo , På webbe 1 6 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a K o m T e k E t r e e 1 7

10 Jämställdhetsutvecklare spräcker glastak I parterskapet Jämställdhetsutvecklare samlades yrkesgrupper med traditioellt ojäm kösfördelig: försvaret, räddigstjäste, bradförsvaret, polise, brottsofferjoure och sjukvårdspersoal. Målsättige var att göra alla aställda medveta om att jämställdhet gyar alla. När ma riger till polise är det ofta stora starka mä som efterfrågas, me de ka också provocera. Kvior är bättre på att lösa koflikter verbalt, säger Jey Egfors som själv är polis i Uppsala och var parterskapets koordiator. Polise ska spegla samhället i stort. Det ka vara svårt för persoer med fuktioshider att arbeta i fält me i övrigt arbetar vi aktivt med jämställdhet vid rekryterigar. Me eftersom alla kommer frå polishögskola, och det främst är 30- åriga mä som går utbildigara är uderlaget begräsat, förklarar Jey Egfors. I eköade miljöer är det särskilt viktigt att arbeta med värderigsfrågor och attityder. Dels för att skapa e trivsam arbetsmiljö, me också för att bygga positiva relatioer till allmähete. Det hadlar om alla mäiskors lika värde. Ett av parterskapets tre yckelområde var att få både kvior och mä att käa sig trygga och välkoma på arbetsplatse. Ma ville också öka kuskape om hur jämställdhet leder till ökad trivsel och hur ma tar till vara varje persos uika kompetes. Trots att polise strävat efter e mer jämställd rekryterig fis fortfarade ett glastak för kvior. Kössegregerige tilltar högre upp i hierarki och kommer att kvarstå så läge ma värderar kviors och mäs arbete olika, säger Jey Egfors. Läspolismästare i Uppsala har jobbat aktivt med jämställdhet uder låg tid. Jey Egfors tycker att det var e fördel för parterskapet att arbeta med orgaisatioer som arbetat med jämställdhet uder låg tid. E kviodomierad miljö, som Akademiska Sjukhuset i Uppsala, behöver ite ha kommit lägre ä masdomierade arbetsplatser. Det är lika valigt att kvior motarbetar kvior som att mä motarbetar kvior. På kviodomierade arbetsplatser ka det upplevas som hotfullt om uga kvior gör för sabb karriär, säger ho. Parterskapet utvecklade utbildigar och drev lokala jämställdhetsprojekt. De lokala projekte apassades efter arbetsplatses specifika behov. Iom polise arbetade ett lokalt projekt med att utveckla bättre uiformer till poliser i yttre tjäst med tug utrustig, som ka vara otympliga att bära för kvior. Med utbildige ville parterskapet främst å persoer som arbetar med rekryterig. Chefera gick på särskilda chefssemiarier för att öka kuskapera och kua stötta eller medverka i de lokala projekte. Chefera skulle bli ett stöd för persoer som stötte på motståd iom de ega orgaisatioe. Måga upplevde också att de motarbetades av kollegor. När vi skulle ta ut chefer till utbildige var det måga som tyckte att de reda hade tillräcklig kompetes i de här frågora. Rekryterige uderlättades tack vare läspolismästares positiva iställig till parterskapet, alla vill ligga bra till hos chefe Och utbildige gav aha-upplevelser, de gjorde ytta, säger Jey Egfors. Vi förstod att det krävs oerhört mycket av de som föreläser. Ma får aldrig aklaga mä för att vara skurkar. De är kaske ite es medveta om att de aväder härskartekiker, för att ta ett exempel. De fördjupade utbildige geomfördes i block på ett iterat, deltagara upplevde ett uppvakade. Erfarehetsutbytet uder de fördjupade utbildige gav tillfälle till eftertake. Det fas iga förutbestämda rätt eller fel. Vi ställdes iför specifika fall som vi tvigades ta ställig till och stå till svars för. Det blev tydligt att jämställdhet i grud och botte hadlar om ega värderigar. Vi itervjuade varadra och drog slutsatser. Det lärde oss mycket om de ega orgaisatioe, säger ho. Vi lägtade tillbaka till iteratet iför varje ytt block. Kollegor som ite var med på utbildige udrade om vi hade blivit gala och kallade oss frälsta. Äve om vi bara har kuat sprida e bråkdel av vad vi lärde oss så har det varit värt mycket, säger Jey Egfors. Så går du vidare Positivt iställda yckelpersoer, gära chefer, behövs för att ge projekte tygd. Sätt upp tydliga mål tillsammas med alla som medverkar i parterskapet för att säkerställa att aktivitetera kommer upp på ageda. Parterskapet måste vara förakrat för att göra avtryck i orgaisatioe. Jämställdhetsprojekt riskerar att ge de ibladade e rödstrumpestämpel, det krävs uthållighet och diplomati av dem som driver projekte. Resultat E fördjupad jämställdhetsutbildig har geomförts med 35 jämställdhetsutvecklare frå sex orgaisatioer. Uder de processiriktade, fördjupade, utbildige har kartläggigar och hemuppgifter gjorts i respektive orgaisatio. Efter e 16 dagar låg utbildig påbörjade deltagara 25 lokala jämställdhetsprojekt. Det skapades ett ätverk mella orgaisatioera för lärade och erfarehetsutbyte där det ä i dag är värdefullt att aväda varadras goda exempel. Vid tre tillfälle geomfördes chefssemiarier med föreläsigar, samtal och diskussioer med forskare och praktiker. Det stöd chefera seda har kuat ge till de lokala projekte på respektive orgaisatio har varierat. För medarbetare i parterorgaisatioera har ma arragerat öppa edagssemiarier vid tre tillfälle, för att öka kuskapera och väcka yfikehet. Framtaga produkter Slutrapport Parter Försvarsmakte, Polismydighete i Uppsala lä, Räddigsverket, Räddigstjäste i Svedala, Uppsala Bradförsvar, De Nya Tides Motessoriskola, Akademiska Sjukhuset och Brottsofferjoure. Trasatioella parter Frakrike, Spaie, Skottlad och Tjeckie. Kotaktperso Jey Egfors, telefo A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a J ä m s t ä l l d h e t s u t v e c k l a r e 1 9

11 Libra utmaar byggbrasche med teater Byggidustri pesioerar yckelkompetes på alla ivåer. Det vållar problem av olika slag me skapar också möjligheter. Nu är det rätt tillfälle att säkerställa att fler persoer med utlädsk bakgrud och fler kvior hittar till byggidustri. Byggbrasche brukar kappast förkippas med teater. Me är attityder och fördomar ite häger med i utvecklige blev iteraktiv teater e del av ett framgågsrikt kocept för att väcka egagemag och ge mer mod och kuskap iför brasches lågsiktiga förädrigsarbete. Iteraktiv teater skapar aktivitet och egagemag. Vi vill prata midre och låta persoera själva hitta isikte som ka påverka deras attitydförädrig, säger Åsa Douha, parterskapets koordiator. I e av teaters delar söker e kvia platse som sickare och i de adra e ma med utlädsk bakgrud. Pjäse provocerar fram reaktioer. De maliga byggchefe säger blad aat till de kviliga sickare att ho borde ha staat kvar iom vårde, berättar Åsa Douha. Efter att publike fått se pjäse uppförs de e adra gåg, me då ka publike stoppa hadlige för att kommetera eller protestera, och äve ädra repliker och se kosekvesera av ädrige. Vi ville öka medvetehete om hur ma beter sig mot kvior och persoer med utlädsk bakgrud i byggsektor. Ofta blir det vilda diskussioer, berättar Åsa Douha. Ett aat av parterskapets syfte var att öka atalet kvior iom byggutbildigar, och att seda se till att behålla dem iom brasche. Läsarbetsämde i Hallad var modiga och startade med stöd och support frå Libra e vuxeutbildig ebart för kvior. Itresset på de fem deltagade arbetsförmedligara visade att det fas e stor potetial blad kvior att vilja arbeta iom bygg. 82 kvior besökte iformatiosmötea och fick göra flera praktikprov för att seda, återige, söka i på utbildige. I första omgåge frå Lärcetret i Falkeberg blev 25 kvior sickarlärligar och murarlärligar. Samtliga fick erbjudade om lärligsplats i Hallad och orra Skåe. Uder de praktiska dele av utbildige fick de i uppdrag att bygga e arbetarbod. De ireddes så att både mä och kvior kude samsas om utrymmet. L i b r a 2 1

12 Bode har varit med som mässmoter på de fyra största braschmässora i Sverige, och de visar att kvior täker aorluda och tillför praktiska lösigar och ytäkade vad gäller materialval, säger Åsa Douha. Att arbeta iom byggidustri har viss status i Sverige. Det har varit särskilt viktig att framhålla i vårt arbete med att å kvior och mä med utlädsk bakgrud, eftersom det ka vara aorluda i adra delar av världe, säger ho. Jämfört med adra brascher har byggsektor mer jämställda löer och de som är duktig ka tjäa bra med pegar. Lärligar i byggbrasche får e lö eligt e trappmodell, som ebart baserar sig på hur måga timmar ma arbetat. Därmed får killar och tjejer automatiskt samma lö uder lärligstide. Att få lärligsplats om ma är tjej, är e av de utestägade mekaismer som Libra har idetifierat. Libra har därför testat att ge stöd till lärare i si kotakt med arbetsgivare. Libra har äve uppmärksammat att kvior sakar kotaktät i brasche. Det fis ett stort behov av ätverk och kviliga förebilder i byggbrasche, säger Åsa Douha. Att bygga upp ett eget kotaktät är viktigt för att få jobb iom bygg eftersom ästa alla yrkesarbetare arbetar i arbetslag ute på arbetsplatsera. Därför skapade Libra KiB, ätverket för Kvior i Byggidustri, ett ätverk som väder sig till både kvior och mä som är itresserade av fråga: Hur ska byggsektor se ut för att vara attraktiv för kvior? KiB har haft fem träffar och ca 180 persoer, mä och kvior, är medlemmar. Åsa Douha är öjd med att ha fört i jämställdhet och mågfald som begrepp iom brasche. Ho påpekar att siffrora visar på ett ökat itresse för byggutbildigar är tjejer väljer gymasieprogram. Det går umera att mäta, eftersom Byggidustris Yrkesämd, BYN, har bestämt att samtliga skolor i ladet ska redovisa hur måga killar och tjejer som börjat byggprogrammet. Tidigare redovisades ebart atal persoer. Här ser ma också att atalet tjejer ökat mer i våra experimetområde Skåe, Hallad och Västra Götalads lä ä ladet i övrigt. Att prata i procet blir fåigt, säger Åsa Douha. Frå e tjej till 19, hur måga procet blir det Så går du vidare Lyft frågor om jämställdhet och mågfald till företagets ledarskapivå. För Libra fugerade ett samarbete mella fackföreigar och braschorgaisatioer som e stark drivkraft för att skapa förståelse och samsy iom byggidustri. Resultat Teater tillsammas med föreläsigar, bech learig, vitte, processutvecklig och produktpåverka ledde till att attityder och beteedemöster i brasche sakta började förädras. Parterskapets koordiator aser att folk blir mer och mer medveta om sia fördomar. Normer och värderigar ifrågasätts. Empowermet geom att ett bygglexiko, med bilder och svesk/egelsk text togs fram för och tillsammas med persoer med utlädsk bakgrud. Empowermet geom samarbete med läsarbetsämde i Hallad starta byggutbildig ebart för kvior. I dag är 42 av Hallads ca 300 byggadsarbetare kviliga lärligar. Framtaga produkter Pricesstårta-broschyr Kortlek Är vi med i leke? där de klädda korte represeterar byggyrke Tjejkaleder med bilder på kvior i byggutbildig Byggarbetsbod i fullformat, kombi-bode, som mässmoter KiB-skrift om ätverket Kvior i Bygg Filmera Framtides Byggare (tema jämställdhet) och Framtides Arbetsgivare (tema mågfald) Folder Dia framtida jobbarkompisar! (om byggutbildige i Falkeberg) Bygglexiko på sveska och egelska för murare, trä-, aläggigs- och betogarbetare Folder för byggadsarbetare som vill komma vidare i si karriär iom bygg Folder som iformerar föräldrar med utlädsk bakgrud om svesk byggidustri Broschyr om Libraprojektets resultat och metoder Parter Arbetsgivarorgaisatioe Sveriges Byggidustrier BI, Sveska Byggadsarbetareförbudet Byggads, rehabiliterigsföretage Galaxe, Sif, Byggidustris Yrkesämd BYN, AMS och Läsarbetsämdera i Skåe, Hallad och Västra Götalad. Trasatioella parters Frakrike, Belgie och Portugal. Kotaktperso Åsa Douha, telefo mobil , På webbe 2 2 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a L i b r a 2 3

13 Skigrade fördomar och reell delaktighet Målet för parterskapet Romer i Sverige frå syd till ord är att hitta ya sätt att öppa upp arbetsmarkade för romer och att påverka attityder, förhålligssätt och värderigar både i det omgivade samhället och iom de romska mioritetsbefolkige. De primära målgruppe i fördomsarbetet är tjästemä och politiker i kommuera som igår i parterskapet, förklarar Helea Croséll som är koordiator. Myter och fördomar om att romer stjäl och är opålitliga är fortfarade valiga, me det är iställige att romeras utaförskap är självvalt som vållar mest bekymmer. Romera vill itegreras me ite assimileras. Det är de tidigare försöke att assimilera romera som lett till motsättigar. Romera är måa om att bevara si kultur och traditioer. Föreställige att romera valt sitt utaförskap ka möjlige ge politiker e ursäkt för att slippa asträga sig i arbetet med itegratio, säger Helea Croséll. Ho förklarar att ma måste käa till romeras historia och de oerhörda diskrimierig och rasism mioritete varit utsatt för, för att förstå varför romera befier sig i de situatio de gör i dag. På grud av majoritetssamhällets fördomsfulla iställig har romer lågt i på 1900-talet tvigats flytta frå plats till plats. Uder sådaa villkor har till exempel skolgåg kommit i adra had. Dels av praktiska skäl me också för att ma ite har förstått vitse med att utbilda sig. Blad måga romer har iställige varit att utbildig ädå ite leder ågovart. För att komma tillrätta med fördomara krävs massiv iformatiosspridig. Parterskapet har blad aat tagit med kommuala tjästemä och politiker på resor med det trasatioella ätverket, för att öka deras kuskaper, säger ho. Mågfalds- och jämställdhetsperspektivet samt egemakt och delaktighet käeteckar parterskapets arbete på både atioell och lokal ivå. De romska riksorgaisatioera som igår i parterskapet represeteras i stort sett bara av mä. Därför är det särskilt viktigt att också arbeta med jämställdhetsfråga. I ett av delprojekte går e grupp romska kvior e heltidsutbildig för e företagsam livsstil. Ett av utbildiges viktigaste mål är att stärka gruppes självkäsla. Metode är komplex och iehåller måga verktyg. När utbildige och parterskapets verksamhetstid går ut, ska kviora vara självförsörjade egeföretagare. Projektet hade påbörjat si verksamhet ia parterskapet startade, därför har de reda kommit relativt lågt. Kviora driver projektet själva, me får hjälp av e projektledare ågra timmar i vecka, berättar Helea Croséll. Kviora arbetar efter hadligsplaer och har kotakt med adra kviliga företagare som fugerar som metorer. Uder våre har de studerat de politiska partiera iför höstes val, då deltagara ska rösta för första gåge. Några har tagit körkort, vilket ökat deras självstädighet i relatio till mäe. Ma har också friskvård tillsammas. Kuskap om hur samhället fugerar är utbildiges primära syfte, uta de kuskape är det svårt att driva företag. Kviora som deltar är väldigt öjda, de vågar ta för sig mer och ka ifrågasätta sia ega val. Tidigare har majoritetssamhället fattat beslut åt romera, som ite själva kät sig delaktiga eller asvariga. Parterskapets viktigaste förtjäst är att romera u ätlige själva deltar i beslutsprocesse, säger Helea Croséll. Framtaga produkter Parter Lässtyrelse i Stockholms lä (slutlig stödmottagare), Södertälje kommu, Mukedals kommu, Luds/ Staffastorps kommu, Romeras Riksförbud, Riksförbudet Roma Iteratioal, Riksförbudet Romer i Europa, Resadefolkets Romaoa Riksförbud, Itegratiosverket och Ombudsmae mot etisk diskrimierig (DO). Trasatioella parter Filad, Frakrike, Skottlad, Slovakie och Tjeckie. Kotaktperso Helea Croséll, telefo mobil , På webbe 2 4 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a R o m e r i S v e r i g e N a m e t p å U p : t 2 5

14 Mellachefera mest motsträviga Trots hudra år av jämställdhetsarbete är det fortfarade svårt att förverkliga ideale. Parterskapet för Jämställdhet i Gävleborg bestämde sig för att det var dags att gå frå ord till hadlig. Politiska beslut för ökad jämställdhet får ite alltid geomslag i praktike. Parterskapets målsättig var att ta fram metoder och modeller som uderlag för beslut och för beslutes förverkligade, säger Birgitta Keller, parterskapets koordiator. Parterskapets arbetsområde har varit arbetsorgaisatio, persoal- och ledarskapsutvecklig, hälsofrämjade balas i livet, pedagogisk verksamhet, sysselsättigsgrader, validerig och vägledig. Jämställdhetsarbete får ite hadla om tyckade. Att utveckla metoder är ett sätt att uderstryka saklighet, säger Birgitta Keller. Birgitta Keller betoar vikte av att jämställdhetsarbete drivs på alla ivåer. Ett av parterskapets sex arbetsområde var pedagogisk verksamhet. Målgrupp var rektorer, adra beslutsfattare och lärare. Eligt vår erfarehet är det lätt att få tillståd att bedriva jämställdhetsarbete i bargrupper. På högre ivåer vill ma ite gära ta i fråga som därför skjuts er i hierarki, till skola. Det är svårast att å läkare, specialister och viktiga persoer på lässtyrelsera, me vi mötte också motståd frå lärare. Politiker pratar gära om jämställdhet och om skolfrågor me tycker att det där ka ågo aa syssla med. Jämställdhetsarbete är förädrigsarbete och förädrigar möter alltid motståd. Att motstådet var så kraftfullt var vi dock ite beredda på. I metodarbetet har parterskapet lutat sig mot forskig som bedrivits av blad adra regeriges utredare Gertrud Åström och Sofi Ivarso, geusforskare på försvarshögskola. Eva Amudsdotter, författare och forskare, var också e värdefull perso uder arbetet. Forskige har visat att ma måste jobba både uppifrå och edifrå för att åstadkomma resultat, me faktum är att tjästemäe på mellaivå är svårast att å. För chefera på mellaivå tog parterskapet fram e utbildig, geom att utbilda 350 persoer och geom utvärderigar städigt förädra och förbättra. De är på väg att bli e grudutbildig i jämställdhet och erbjuds u i hela ladet uder amet JGL Bas. E gymasieskola i Hofors fugerade som pilotarbetsplats för jämställdhetsarbete utifrå parterskapets metoder. Arbetet skapade stor oro i orgaisatioe och blev kofliktfyllt. Att persoer som arbetar med jämställdhet iom e orgaisatio ofta blir utstötta visste vi seda tidigare, me ite att det förekom i de omfattige som vi blev varse geom parterskapet, säger Birgitta Keller. I jämställdhetsgruppe i Hofors satt fler mä ä kvior. Skolchef och rektor fas med. Me kviora i gruppe blev så utsatta för motståd att det resulterade i sjukskrivigar. De mä som medverkade i jämställhetsarbetet häpade över att plötsligt bli aorluda behadlade av sia kollegor, för att de arbetade med jämställdhetsfrågor. Arbetet i Gävleborg har resulterat i ett flertal metoder och modeller. Försäkrigskassa, Läsarbetsämde, Ladstiget, samtliga tio kommuer och adra aktörer har beslutat sig för att starta ett ytt projekt för att implemetera metodera. Vi ka se att kommuera har börjat bedriva jämställdhetsarbete aktivt på ett sätt som ite gjordes tidigare. Parterskapet har lyckats lyfta upp fråga på e högre ivå. Så går du vidare Arbeta på högsta och lägsta ivå. Börja uppifrå och erifrå och i mot mitte. I metodarbetet är det bra att ta hjälp av forskare som arbetat med frågora läge. Resultat Projektet har utsetts till Best i Practice av ESF:s, Employmet, Social Affairs ad Equal Opportuities ESF i actio. Samtliga parter har fått kuskap om att kössegregerig och kösstrukturer är frågor som påverkar arbetsmarkade och att kokret hadlig behövs för att uppå förädrig. Eligt samtliga kommuparter dryftas umera jämställdhetsfråga i både kommustyrelser och på förvaltigschefsivå. Skillade jämfört med tide före parterskapet är eligt partera att diskussioer i större utsträckig leder till hadlig ä tidigare. Stor erfarehet av trasatioellt arbete i praktike. Framtaga produkter JGL Bas (grudläggade utbildig i jämställdhet) Jämställt vägval (metodbok för vägledare) Om vilja och tro ett ledarperspektiv, erfareheter och metoder frå e skola (bok) Hel eller del, om syssesättigsgrader (bok) Metodboke Se-Kä-Lär (äve CD-rom, tillsammas med Italie och Österrike) Ett trasatioellt parterskaps parterskapsresa (Shobhas bok) Validerig för alla, e film som reder ut begreppe (film) Broschyrer Erfareheter frå Trasatioellt arbete Visst är det självklart att vi bedriver jämställd vägledig, validerig, utbildig och arbetsförmedlig? Utveckla skola med jämställdhet Jämställt! i all pedagogisk verksamhet Parter Lässtyrelse i Gävleborg, Läsarbetsämde, Högskola i Gävle, Sadvik AB, Arbetslivsistitutet, Bolläs kommu, Försäkrigskassa Gävleborg, Gävle kommu, Hofors kommu, Hudiksvalls kommu, Kommuförbudet Gävleborg, Kooperativ utvecklig, Kviokooperativet Saga, Ladstiget, Ljusdals kommu, LO-distriktet Gävleborg, Lokalt, ResursCetrum, Nordastigs kommu, Ovaåkers kommu, Sadvikes kommu, Söderhams kommu och TCO Gävleborg. Trasatioella parter Hollad, Italie, Tysklad, Österrike. Kotaktperso Birgitta Keller, telefo mobil , På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a J ä m s t ä l l d h e t i G ä v l e b o r g 2 7

15 Framtaga produkter Utställig om Traffickig på Världskulturmuseet i Göteborg (öppade de 8 september 2006) Förbättrat stöd till mäiskohadels offer Europol uppskattar att omkrig kvior och bar årlige förs i i EU frå adra delar av världe för sexuellt utyttjade. Oftast är det uga kvior frå fattiga miljöer i fattiga läder som lockas till Europa med löfte om ett bättre liv och e ljusare framtid. Adra förs hit uder tvåg. De rekryteras och smugglas av krimiella ätverk. Väl på plats blir måga av med pass och pegar. Måga drogas och torteras för att brytas ed såväl psykiskt som fysiskt. Fråtaga si idetitet och sitt liv tvigas måga till föredrig och till att säljas om och om ige. Geom parterskapet Samverka mot Traffickig vill ma stötta dem som utsätts för mäiskohadel och hjälpa dem att återväda till sia hemläder eller ett tredje lad. Varje år kommer det ugefär kvior till Sverige på grud av mäiskohadel. Me mörkertale är stora. De flesta kommer frå östersjöregioe och före detta Sovjetuioe. Det är ite ovaligt att kvior återkommer flera gåger. Det är återfallet ma vill udvika, me parterskapet arbetar uteslutade med dem som utsätts ite med förövara, säger Claes Ludquist på Kvioforums iteratioella ehet. Parterskapet samlar ett brett spektrum av totalt 25 aktörer, däriblad åklagarmydighete, polise, baptistkyrka och ideella orgaisatioer mot kviohadel. Också persoer som är egagerade iom forskigs- och kultursfärera är ivolverade. Ett av de tre delprojekte hadlar om mydighetssamverka. Samverka är oerhört betydelsefullt för att vi ska kua hjälpa dem som utsätts för hadel. De ibladade mydighetera tar u fram e samverkaspla för hur ma ska agera är polise har gjort ett tillslag, hur de ska samarbeta med sociala mydigheter, om det fis lagar, eller adra hidrade strukturer, som står i väge. Vi har märkt att det fis regler hos Migratiosverket som försvårar arbetet med kviora. Kvias möjligheter att få staa ka till exempel bero på om ho får hjälp att söka uppehållstillståd, eller om ho söker asyl på ege had, berättar Claes Ludquist. Ofta hamar kviora på vadrarhem i väta på rättegåg. Me måga gåger är det värt att betala e extra kostad för skyddat boede. Då är riske midre att kvia råkar illa ut, eller lämar orte på eget iitiativ för att ho är rädd. Ett av delprojekte arbetar med att bygga iteratioella ätverk av ideella orgaisatioer och kyrkliga orgaisatioer för att uderlätta återvädadet. Det tredje av parterskapets delmål är att förädra attityder och slå hål på fördomar. Det florerar fortfarade myter om att kvior prostituerar sig av fri vilja, säger Claes Ludquist. Uder höste pågår e utställig om mäiskohadel på Världskulturmuseet i Göteborg. Parter Baltic Fem, Caritas Sverige, Mä för jämställdhet, Hela Mäiska, Kvioforum, Lässtyrelse i Västra Götalads lä, Polismydighete i Västra Götalad, Socialtjästförvaltige, Prostitutiosehete, Stockholms Stad, Södermalms Baptistförsamlig, Världskulturmuseet, Åklagarmydighete och Utveckligscetrum i Stockholm med flera (se Trasatioella parter Igår i det trasatioella parterskapet Networkig Agaist Huma Traffickig tillsammas med Italie, Lettlad och Greklad. Kotaktpersoer Claes Ludquist (koordiator) telefo , Aeli Aveli (iformatör), telefo På webbe 2 8 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a S a m v e r k a M o t T r a f f i c k i g N a m e t p å U p : t 2 9

16 Värmlads arbetslivsforum gör det lättare att förea arbete och familjeliv Modera tider kräver modera metoder Arbetslivet har förädrats väsetligt uder de seaste deceiera, säger Berit Sudgre Griups, koordiator för parterskapet Värmlads arbetslivsforum. Uder idustrisamhällets dagar arbetade ma regelbuda tider, meda arbetet i dag präglas av flextider, IT och ett accelererade tempo. Det är helt ekelt svårt att få livspusslet att gå ihop. Värmlads arbetslivsforum syar relatioe mella arbete, fritid och familjeliv i sömmara, för att avslöja strukturella faktorer som står i väge för idivides möjlighet att skapa balas i livet. Viktigast är att titta ärmare på hur det är på olika arbetsplatser och att lyfta fram positiva exempel, me vi arbetar också med idivid- och samhällsivå, säger Berit Sudgre Griups. E av parterskapets målgrupper är hadläggare, e del i rådgivade fuktioer, som kommer i kotakt med måga mäiskor. Hadläggare och rådgivare möter till exempel. arbetssökade, föräldrar och blivade ega företagare. Som hadläggare har ma iflytade över vilka val eskilda idivider gör, som ka vara avgörade för hur deras liv kommer att te sig uder låg tid framåt. Hadläggare och rådgivare bär på ega föreställigar och fördomar som påverkar deras rekommedatioer. Vi vill göra dem medveta om detta, för att miska de omedvetet diskrimierade hadläggige, säger Berit Sudgre Griups. Berit Sudgre Griups tycker att förståelse för, och kuskape om, hur arbetsfördelig och resursfördelig ser ut i samhället ka bli mycket bättre. I dag delar kvior och mä på försörjigsbörda, me mäe satsar fortfarade mer på karriäre. Parterskapet uppmutrar och bidrar till samtal och utbildig krig vad ma ka göra för att påverka traditioella strukturer och attityder på arbetsplatser. Vi hoppas blad aat kua kvalitetssäkra företag som gör det möjligt för de aställda att kombiera arbete och familjeliv, säger ho. Parter Karlstads uiversitet, Försäkrigskassa, Ladstiget, Läsarbetsämde och Lässtyrelse i Värmlad, Kommual Värmlad, Värmladskooperative, N2B3, Kyrkas Familjerådgivig, Idustriellt UtveckligsCetrum (IUC). Trasatioella parter Tjeckie och Spaie (Adalusie). Kotaktperso Berit Sudgre Griups, tel mobil , På webbe 3 0 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a V ä r m l a d s A r b e t s l i v s f o r u m

17 Sveska ESF-Rådet Box Stockholm Mydighetes iformatiosservice och telefoväxel tel fax adresser och övriga telefoummer fis på B E S T. N R C O N T A C T O R C N O V E M B E R

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN SudCom Group Workshop 8 Med tillgåg till statistik Nordic Coect 11-12 ovember KÖPENHAMN 1 SudCom Group Ett kompetesföretag iom Telekom 2 Medarbetare Orgaisatio Tekik i samverka SudCom Group www.sudcom.se

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 8 : 0 7 KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE H A N N A A N T O N S S O N Titel: Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Så ska vi få Sveriges bästa skola Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning YH-utbildigar 2017 Iehållsförteckig Sida 3 Om IT-Högskola Sida 4-5 Framtidsbrasch Sida 6-7.NET-utvecklare Sida 8-9 Applikatiosutvecklare till iphoe och Adroid Sida 10-11 Mjukvarutestare Sida 12-13 Webbutvecklare

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), kopia

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014

Läs mer

I SVs värld. Stenungsund Tjörn. Våren 2015. Lära något nytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast

I SVs värld. Stenungsund Tjörn. Våren 2015. Lära något nytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast 12 I SVs värld du m o s sse av? e r t l i irke ig ett c u d e öre f Har l göra i vil er d jälp? t! v ö h Vä s Beh ågo V ill S ig t d av Hör Våre 2015 Lära ågot ytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm 2016 Arbeta med mäiskor Gymasial vuxeutbildig - Komvux - Stockholm ötare k s ar Utbildig och kurser iom: Vård och omsorg ar och fritid Hälsa och friskvård Uder terska ö k s Friskv lsa och hä d r å... Möjlighet

Läs mer

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripade perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplasmål (i sammafattig) Miljöperspektiv Förskola ska sträva efter att varje bar Iteratioellt perspektiv utvecklar si idetitet och käer trygghet i de, utvecklar

Läs mer

Avseende period

Avseende period Arbetsmarkadsämde Bilaga 3 Sid 1 (8) 2015-02-09 Arbetsmarkadsämde Jämställdhets- och mågfaldsla 3-årsla Avseede eriod 2013-2015 stockholm.se Sid 2 (8) Iledig Jämställdhet och mågfald är ett förbättrigs-

Läs mer

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGS KATALOG 2016 2017 UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG 5. BERÄTTANDE ANIMERAD FILM 6. CIRKUS 7. DANS 8. DANSPEDAGOGIK 9. DANS ÄMNESLÄRARE 10. DESIGN

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Antalet anmälda trafikbrott har ökat lite de senaste åren. (Kan möjligtvis handla om polisens egna insatser i trafiken sk. Trafikveckor!

Antalet anmälda trafikbrott har ökat lite de senaste åren. (Kan möjligtvis handla om polisens egna insatser i trafiken sk. Trafikveckor! Kommustyrelse Datum 1 (6) Kommuledigskotoret Demokrati och välfärd Eva Carlsso, 016-710 20 87 Ateckigar frå trygghetsvadrige i Årby de 1 december 2015 Närvarade: Ca 26 stycke deltog på vadrige, 14 mä och

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer