KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 0 7 KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE H A N N A A N T O N S S O N

2 Titel: Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige Författare: Haa Atosso Serie: VINNOVA Rapport VR 2008:07 ISBN ISSN Utgive: September 2008 Utgivare: VINNOVA - Verket för Iovatiossystem Diarieummer: Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt geom fiasierig av behovsmotiverad forskig och utvecklig av effektiva iovatiossystem. Geom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledade tillväxtlad. Ett hållbart och lärade arbetsliv är e förutsättig för effektiva och hållbara iovatiossystem. VINNOVA stödjer forskig om strategiska frågor för ett lågsiktigt hållbart arbetsliv. Arbetslivsutvecklig omfattar arbetsorgaisatio, arbetsmarkad och arbetsmiljö. Tygdpukte ligger på arbetsorgaisatio och verksamhetsutvecklig, blad aat med iriktig på ledarskap, kompetes och lärade, hälsa och säkerhet, demokrati och jämställdhet. I serie VINNOVA Rapport publiceras extert framtaga rapporter, kuskapssammaställigar, översikter och strategiskt viktiga arbete frå program och projekt som fiasierats av VINNOVA. Forskig och iovatio för hållbar tillväxt I VINNOVAs publikatiosserier redovisar blad adra forskare, utredare och aalytiker sia projekt. Publicerige iebär ite att VINNOVA tar ställig till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Udatag är publikatiosserie VINNOVA Policy som återger VINNOVAs sypukter och ställigstaga. VINNOVAs publikatioer fis att beställa, läsa och ladda er via Tryckta utgåvor av VINNOVA Aalys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller

3 Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige av Haa Atosso

4

5 Iehåll 1 Iledig, syfte och metod Jämställdhetsprojekt på arbetsmarka e kartläggig Arbetsmarkas ioämd (AKN) Arbetsmarkadsstyrelse (AMS) States persoalämd (SPN) Jämställdhetsmiljoe States arbetsmarkadsämd (SAMN) Det ordiska BRYT-projektet LOM-programmet, Ledig, orgaisatio och medbestämmade Kulturdepartemetet KOM-programmet, ior och mä i samverka, Arbetslivsfo (ALF) Utveckligsrådet för statliga sektor LÖV-programmet, löebildig och arbetsvärderig, Natioellt resurscetrum för kvior (NRC) Projekt Löelots Exempel frå regioal ivå Avslutade diskussio Käll- och litteraturförteckig Bilaga 1 Kartläggig av projekt sorterad efter fiasiär (64 sidor) Bilaga 2 Kartläggig av projekt sorterad efter brasch (66 sidor)

6

7 1 Iledig, syfte och metod Jämställdhet var ett av tre fokusområ i VINNOVAs program Arbetslivsutvecklig för hållbar tillväxt. För att realisera det giva uppdraget uppmaades erfara forskare och praktiker som arbetade med jämställdhet att ikomma med förslag till forskigs- och utveckligsprojekt iom området uder våre Jämställdhetsfråga är igaluda y på svesk arbetsmarkad och VINNOVA är ite första orgaisatio som fått sig tilldelad detta uppdrag. Det asågs därför motiverat att hämta erfareheter frå tidigare isatser iom jämställdhetssektor ia ett så kallat call iom området utformades. Att redovisa dessa erfareheter är syftet med rapporte. E förutsättig för att få veta vad som häde se är att lokalisera relevata orgaisatioer och satsigar samt de idivider som var egagerade. Dea rapport är resultatet av det kartläggigsarbetet. För att göra kartläggigsarbetet haterligt måste avgräsigar göras och e rad val träffas. E cetral fråga är vad som skall räkas som ett iitiativ iom området. Skall det krävas att iitiativet har jämställdhet som mål eller räcker det med jämställdhet som medel eller kaske till och med jämställdhet som e oförutsedd kosekves? E agräsade fråga rör om alla möjliga slags huvudmä skall ikluderas, om iitiative skall ha e viss storlek, ite vara alltför korta osv. Iledigsvis berörs ågra av dessa ställigstaga me frågeställigar av a karaktär återkommer i texte. Kartläggigsuppdraget avgräsas till atioella ivå och till offetliga iitiativ och isatser. Till sistämda kategori häförs äve iitiativ som tagits av arbetsmarkas parter på cetral ivå ågot som ite var ovaligt uder tidigare deceier. Prioriterige av det atioella får till följd att aktiviteter som bedrivits på regioal och lokal ivå uta samarbete på atioell ivå utelämas. Rapportes bild av jämställdhetsarbetet i ladet blir därmed partiell. För att få e uppfattig om hur väl kartläggige ädå täcker aktiviteter på regioala ivå har kompletterade itervjuer med två cetrala aktörer i Sverige gjorts, e i ladets orra delar och e i mellersta Sverige. Itervjua berättar i avsittet Exempel frå regioal ivå om hur jämställdhetsarbetet ser ut i respektive lä samt vilka aktuella fiasiärer som fis. EU:s satsigar som till exempel Equal och Mål 1, 2, 3 och 4 fis eligt de kriterier som ställts upp ite med i kartläggige. De är aktuella mot slutet av tidsperiod som kartläggige omfattar. 5

8 E avgräsig har också gjorts till att ite omfatta reodlade forskigsprogram uta edast utveckligsprogram. Måga utveckligsprogram har dock haft islag av forskig vilket vi, som regel, alltså bortsett ifrå. Det iebär att utveckligsprojekte i LOM-programmet (Ledig, Orgaisatio och Medbestämmade) och LÖV-programmet (Löebildig och arbetsvärderig) tagits med äve om de haft forskigsislag meda projekt som fått aslag frå RALF - Rådet för arbetslivsforskig, har utelämats. RALF, var forskigsfiasiärer verksam iom arbetslivsområdet. Vissa projekt hade islag av utveckligsarbete Som kommer att framgå av programbeskrivigara har ågra program som ite särskilt iriktats mot jämställdhetsområdet tagits med. Arbetslivsfo är e såda och LOM-programmet e aa. Fos syfte var att förbättra arbetsmiljö på arbetsplatsera vilket i förlägige ledde till förbättrade arbetsvillkor för måga kvior. Iom fo skapades lite seare också Alfa Q, ett särskilt program för att förbättra just kviors arbetsvillkor. Det är det seare som fis med i kartläggige. LOM-programmet hade ite heller ett uttalat jämställdhetsperspektiv me som föregågare till KOM-programmet (ior och Mä i Samverka) och fiasierat av Arbetsmiljöfo var ädå e del av projekte iriktade på jämställdhet och att förbättra kviors villkor. Dessa projekt är ikluderade i kartläggige. Vid kartläggiges start gjordes också e avgräsig i tid. Ambitioe var till e börja att omfatta de seaste 25 åre, d v s iitiativ som realiserats efter cirka Som kommer att framgå av fortsättige utvidgades dock a ursprugliga avgräsig i tid till att äve omfatta iitiativ så lågt tillbaka som till 1950-talet som tycks vara startpukte för kviospecifika satsigar. De olika isatsera har också e tes att avlösa och gå i i varadra vilket iblad gör tydliga tidsavgräsigar svåra. Det sammahäger också med att det orgaisatoriska ladskapet ite är stabilt uta ie i e till syes oädlig förädrigsprocess. Kartläggige gjordes uder år 2004 vilket alltså är e slutpukt. Tis gåg är liksom i adra retrospektiva rapporter både e komplikatio och e förutsättig. Dokumetatioe av de kartlagda isatsera varierar i volym och kvalitet. Några program har arbetat med kotiuerlig forskarmedverka meda adra kappt upprättat e ekoomisk redovisig. Dessa olikheter har också påverkat kartläggigsarbetet och avrapporterige. Iformatio om e del program är slutarkiverad på tillfredsställade sätt. Hela Arbetslivsfos projektdatabas fis till exempel tillgäglig via Arbetslivsbibliotekets hemsida och iformatio om LOM-programmet och KOM-programmet fis tillgäglig hos Riksarkivet. Orgaisatioer som geomfört jämställdhetsprogram ser givetvis ite likadaa ut idag som för 6

9 50 år seda. Flera satsigar kuta till departemet har flyttats rut beroede på att asvariga miister flyttat. Detta har gjort det svårt att spåra visst material och också sätta det i ett sammahag. Ett exempel på detta är kulturdepartemetets jämställdhetssatsigar som beskrivs lägre fram i rapporte. Ambitioe var till e börja att hitta siffror på hur stora programme var och hur måga de berörde för att de skulle kua sättas i relatio till varadra och till adra isatser. Detta visade sig vara svårare ä förvätat. Iformatiosmäg varierade kraftigt mella programme och orgaisatioera. Som ämts ova dokumeterades och följdes vissa program av forskare meda adra program edast gjorde itera översiktliga sammafattigar och utvärderigar. I rapporte behadlas av förklarliga skäl främst de förstämda. Jämställdhet som företeelse och begrepp är ofta diskuterat och ite sälla problematiserat. Ia de olika programme preseteras vill vi erira om att defiitioe av jämställdhet iebär: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvior och mä 7

10 2 Jämställdhetsprojekt på arbetsmarka e kartläggig Neda redovisas resultatet av kartläggige av jämställdhetsprojekt på arbetsmarka. Hur projekte, eller programme, har valts har beskrivits ova. Avrapporterig sker dels geom a beskrivade rapport, dels geom e lista 1 över de projekt som igick i de olika satsigara. Som påpekats ova, och som också kommer att framgå eda, är båda dessa delar varierade i kvalitet och kvatitet. Avsittet ileds med e beskrivig av alla projekte och programme. Därefter preseteras varje satsig för sig avseede bakgru, det uttalade syftet och verksamhetes iriktig och omfattig. Programme och projekte Fjorto orgaisatioer och program/satsigar har bedömts ligga iom rame för kartläggiges syfte. I rapporte kommer de att preseteras i kroologisk ordig: Arbetsmarkas ioämd (AKN) Arbetsmarkadsstyrelse (AMS) States persoalämd (SPN) Jämställdhetsmiljoe States arbetsmarkadsämd (SAMN) Det ordiska BRYT-projektet Ledig, orgaisatio och medbestämmade (LOM-programmet) Kulturdepartemetet ior och mä i samverka (KOM-programmet) Arbetslivsfo (ALF) & Alfa Q Utveckligsrådet för statliga sektor Löebildig och arbetsvärderig (LÖV-programmet) Natioellt resurscetrum för kvior (NRC) Projekt Löelots Bilaga 1 och 2 8

11 Ovaståede lista iehåller som syes både statliga mydigheter, till exempel States persoalämd, och am på specifika satsigar så som Projekt Löelots. Det beror på att e del av satsigara, särskilt de tidiga, ite har ågra am uta de drevs av de asvariga mydighetera till skillad frå adra satsigar vilka också drevs av olika mydigheter me uder ega am, till exempel JämOs Projekt Löelots och Arbetsmiljöfos KOM-program. Projekte Som ämts tidigare fis två listor som bilaga till a rapport med projekt iom varje program/satsig med iformatio om det specifika projektet. Där fis följade iformatio: Vilke orgaisatio som geomförde satsige Vilke/vilka arbetsplats/er som berördes Vilke ort som arbetsplatsera var lokaliserade på -kod som berördes av projektet Kösfördelig på de berörda Vem som fiasierade projektet Vem som utvärderade det och vem som var projektledare Källa till iformatioe. Lista iehåller cirka 400 projekt iom de 14 satsigara fördelat på följade sätt: Arbetsmarkas kvioämd 3 projekt Arbetsmarkadsstyrelse 124 projekt States persoalämd 18 projekt Jämställdhetsmiljoe 13 projekt States arbetsmarkadsämd 18 projekt Det ordiska BRYT-projektet 10 projekt LOM-programmet 13 projekt Kulturdepartemetet 39 projekt KOM-programmet 26 projekt Arbetslivsfo & Alfa Q 63 projekt Utveckligsrådet för statliga sektor 14 projekt LÖV-programmet 25 projekt Natioellt resurscetrum för kvior 4 projekt Projekt Löelots 27 projekt

12 Projektlista i Bilaga 1 går att sortera på flera olika sätt för att få fram olika typer av iformatio. De sorterigar som gjorts är följade: Målgrupp för projekte (se bild 1) Sammaställig efter fiasiär (se bild 2) Braschvis sammaställig (se bild 3) Braschvis sammaställig uta Arbetsmarkadsstyrelses projekt Figur 1 illustrerar vilke målgrupp, kvior eller mä eller både och, som satsigara hade. Bil visar att projekt som väder sig till både kvior och mä utgör största adele meda adele projekt som väde sig till edast mä är midre ä som väder sig till edast kvior. Adele ej uppgift utgörs av de projekt där det är otydligt vilke målgrupp projekte har. Figur 1 Målgrupp ior ior och mä Mä Ej uppgift 10

13 Figur 2 illustrerar atalet projekt iom varje satsig baserad på siffrora ova. Som syes är det Arbetsmarkadsstyrelse som har drivit störst adel projekt meda Arbetsmarkas kvioämd och Natioellt resurscetrum för kvior står för e relativt lite adel av de totalt 400 projekte. Figur 2 projekt per satsig projekt Arbetsmarkas kvioämd Natioellt resurscetrum för kvior Det ordiska BRYTprojektet Socialdepartemetet Jämställdhetsmiljoe LOM-programmet Utveckligsrådet för statliga sektor States persoalämd Satsig States arbetsmarkadsämd LÖV-programmet KOM-programmet Projekt löelots Kulturdepartemetet Arbetslivsfo & Alfa Q Arbetsmarkadsstyrelse 11

14 Figur 3 Sammaställig av satsigara braschvis Fastighets och uthyrigsverksamhet, företagstjäster Offetlig förvaltig och försvar Adra samhälleliga och persoliga tjäster Utbildig 120 Hälso och sjukvård projekt Tillverkig Trasport, magasierig och kommuikatio Fiasiell verksamhet 60 Partihadel och detaljhadel 40 El, gas, värme och vatteförsörjig 20 Byggverksamhet Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 1 Brasch Hotell och restauragverksamhet Figur 3 visar e storleksmässig sammaställig av projekte efter brasch, d v s iom vilka brascher som projekte har geomförts. Tabelles utformig baseras på -kod som arbetsplats där projektet geomfördes har. Här går att urskilja tre olika storlekar på braschgrupperigar. 12

15 De två största braschera är fastighets- och uthyrigsverksamhet, företagstjäster samt offetlig förvaltig och försvar. Iom dessa brascher återfis AMS brytprojekt (-kod ) samt försvars- och polisverksamhet. De äst största braschgruppe, sådaa med mer ä 20 projekt vardera, består av adra samhälleliga och persoliga tjäster, utbildig, hälso- och sjukvård samt tillverkig. De mista gruppe med sju brascher har midre ä 10 projekt iom varje brasch, måga bara ågra få. Görs tabelle om så att Arbetsmarkadsstyrelses 124 projekt utesluts blir istället offetlig förvaltig och försvar största brasche. Take bakom att utesluta AMS är att projekte utgör e så stor adel av de totala projekte, drygt e fjärdedel, och att de i första had väder sig till ega persoale samt arbetssökade. Således represeterar de e stor adel av alla projekt me väder sig till e väl avgräsad målgrupp. Efter a sammafattade beskrivig preseteras u varje program/ projekt separat. Samma dispositio aväds geomgåede; bakgrud, syfte, verksamhet och utvärderig. I texte aväds ett fototssystem för refereshaterig av två aledigar. Jag bedömde att texte skulle flyta på lättare geom detta system samt att läsare sabbt skulle kua se vilke iformatio som kommer varifrå. 13

16 3 Arbetsmarkas ioämd (AKN) Bakgrud Arbetsmarkas ioämd var LO:s, SAF:s och TCO:s samarbetsorga för ökad jämställdhet mella kvior och mä på arbetsmarka. Samarbetet ileddes 1948 med Arbetsmarkadskommitté och 1951 iitierades Arbetsmarkas ioämd. Samarbetet grudade sig i e diskussio om kviors löer och idustris bristade arbetskraftstillgåg. 2 De rådade uppdelige av arbetsuppgifter mella mä och kvior ledde till outyttjade arbetskraftsresurser, därför skulle kösarbetsdelige förädras geom blad aat förbättrad yrkesutbildig för kvior. 3 Uder ärmare 25 år, mella 1951 och 1975, bedrev äm e verksamhet som syftade till att förbättra kviors villkor i hem och arbetsliv. 4 Syfte ioäms mål var att uderlätta kviors löearbete samt att få kvior till idustri. Tre itresseter med olika motiv för att få kvior att löearbeta fas vid tidpukte för ioäms start; kviora, arbetsgivara och fackförbu. ioras ega skäl till att förvärvsarbeta var att fler kvior i arbetslivet skulle leda till större möjligheter för dem att påverka. Fackes skäl var ett ökat medlemsatal och därmed starkare positio getemot arbetsgivare. Arbetsgivaras skäl till att få i kviora på arbetsmarka var att fylla bristade tillgåge på arbetskraft iom idustri. 5 ioäm hade tre uppgifter: Följa de samhällsåtgärder som rörde kvior på arbetsmarka för att se till att de utformades på ett sätt som passade både kvior, familjer och arbetsmarkad. Stimulera till åtgärder som avsåg att uderlätta för kviliga arbetskrafte på arbetsmarka samt påverka kvior till att öka si yrkesmedvetehet och ambitio. 2 Schåberg, Arbetsmarkas kvioämd och Arbetsmarkas yrkesråd och kviors yrkesutbildig , Fredriksso, Kösroller i läroböcker, Eglud, Arbetsmarkas ioämd, Fredriksso,

17 Sprida uppfattige om köes likställighet på arbetsmarka. 6 Verksamhet För att påverka kviora till förädrade yrkesval avädes två strategier, e lågsiktig och e kortsiktig. De lågsiktiga strategi iebar att äm på olika sätt försökte påverka ugdomar (framför allt uga kvior) till förädrade utbildigs- och yrkesval. Skoloras yrkesvägledare, mydigheter, fackliga orgaisatioer, elever och föräldrar iformerades på olika sätt. De kortsiktiga strategi iebar försök att få i gifta kvior på arbetsmarka för att fylla då rådade briste på arbetskraft. 7 Iom kortsiktiga strategi arbetade ioäm med attitydförädrigar hos de maliga idustriarbetara och de gifta mäe så att kviora skulle tillåtas att förvärvsarbeta. ioäm hade som mest sex aställda fördelade på tre kosuleter, två sekreterare och e kaslichef. Näm arbetade på flera sätt för att sprida iformatio och väcka diskussio. Blad aat aväde de sig av utställigar, kofereser, kurser, trycksaker och filmer me äve utredigar och persolig iformatio. Uder 1950-talet låg äms fokus på yrkesutbildig för kvior samt deltidsarbete och ratioaliserig av hemarbetet gjordes e utredig om hur kösrollera togs upp i grudskolas läroböcker vilke ledde till e fortbildig av lärare vilke hölls på lärarhögskola i Umeå År 1965 trappades arbetet med hemmakvior upp geom att startkurser hölls tillsammas med de fackliga cetralorgaisatioera. Målet med kursera var att få ut kviora på arbetsmarka och budskapet var att bättre utbildig kude ge bättre arbete. 8 Adra arbetsområ för äm var daghemsfråga, kösperspektiv i läroböcker och propagada för jämställdhet. Mä i kviodomierade yrke uppmärksammades också distribuerades två broschyrer till elever på högstadiet; Det gäller ditt yrkesval och Aorluda yrkesval. Samma år utgav också äm första övergripade statistiksammaställige ia i Sverige vilke har utvecklats till dages skrift frå SCB, På tal om kvior och mä. Tidskrifte Koteta utgavs uder hela verksamhetsti. 9 Utvärderig Ige utvärderig har hittats. 6 Eglud, Fredriksso, Eglud, Arbetsmarkas ioämd, Schåberg, Arbetsmarkas kvioämd och Arbetsmarkas yrkesråd och kviors yrkesutbildig ,

18 4 Arbetsmarkadsstyrelse (AMS) Bakgrud Arbetsmarkadsstyrelse (AMS) är Arbetsmarkadsverkets (AMV) cetrala mydighet. der fis ute i varje lä och deras asvar är allmäa arbetsmarkadsfrågor samt asvar för de lokala edligara. Varje d leds av e styrelse där ladshövdige är ordförade. 10 Syfte Det övergripade syftet med programme är att miska arbetslöshete geom att uppmutra de arbetssökade till att söka arbete iom ett för köet otraditioellt yrkesområde. Sådaa projekt har getts beteckige Brytprojekt. AMS har drivit brytprojekt i två perioder, dels på 1970-talet och dels uder 1990-talet och framåt. Brytprojekt ka rikta sig till både kvior och mä då kösfördelige ser olika ut iom olika yrkesområ. Till exempel fis det få kvior iom tekikdomierade yrke och få mä iom vård, baromsorg och skola. De jämställdhetssatsigar i form av orgaisatioer och program som lokaliserats har alla e starkare eller svagare kopplig till brytprojekt. Atige är det rea brytprojekt eller så ka de ha lett fram till sådaa resultat. 11 I uppföljigsrapportera frå brytprojekte jämförs projektdeltagaras (de arbetslösas) situatio före och efter projektet. Arbetar de, studerar de eller fis de i ett åtgärdsprogram? I förordige 2000:634, De arbetsmarkadspolitiska verksamhete, fastslogs att arbetsmarkadsmydighetera ska verka för kviors och mäs rätt till arbete på lika villkor och motverka e kösuppdelad arbetsmarkad. Brytverksamhete ses som e del av detta arbete. 12 Verksamhet AMS fördelar brytmedle till dera geom att de får asöka om pegar till sia projekt. Aslage aväds främst till projektledaras löer, resor, lokalhyror och kosulttjäster iom projekte. Projektledare är ofta ordiarie vägledare på e arbetsförmedlig. Som tidigare ämts Murar rivs är kvior bygger, Det ordiska bryt-projektet, års brytprojekt, AMV: s särskilda isatser för att bryta kösuppdelade arbetsmarka, Prora 2000:3 16

19 avisas högst 30 miljoer kr per år till AMS s brytverksamhet frå Närigsdepartemetet bildades på statsmiister Olof Palmes begära e delegatio för jämställdhet mella kvior och mä tog jämställdhetsdelegatioe iitiativ till e försöksverksamhet i Kristiastads lä. Det var ett samarbete mella d, företag, fackklubbar och kommuer i läet. Verksamhetes mål var att få kvior att sysselsätta sig iom typiskt maliga yrkesområ, framför allt iom idustri. Kristiastads lä var till e börja det eda läet som deltog me projektet utvidgades sart till sex lä. ior rekryterades i Kristiastads lä geom att ibjudigar till itroduktioskurser sattes ut i lokalpress och förmedlades via arbetsförmedligar. De itresserade kviora fick seda bekata sig med idustrimiljö geom visigar, företagspresetatioer och itroduktioskurser. Måga av de kvior som visade itresse hade ite tidigare haft ågo kotakt med arbetsförmedlige. Totalt deltog 14 företag i försöke. 311 kvior ärvarade vid 15 iformatiosdagar och 170 deltog i 15 itroduktioskurser på specifika företag. Av de kvior som deltog i iformatioskursera fick ca 75 % e aställig på företaget. 13 Frå och med 1993 driver AMS återige brytprojekt riktade till två grupper; arbetssökade och ega persoale. Arbetssökade igår som deltagare i brytprojekt med målet att söka sig till ett för köet otraditioellt yrkesområde. De adra gruppe, ega persoale, deltar i brytprojekt som syftar till att förbättra vägledigsmetoder och ge kuskap om brytåtgärder så att de ska kua vägleda arbetssökade till ett för köet otraditioellt yrkesområde. Brytprojekte ses som istrumet för att pröva metoder för jämställdhetsarbete i arbetsmarkadspolitike. AMS får geom budgetpropositioe högst 30 miljoer kr per år för att driva dessa projekt. Närigsdepartemetet står för fiasierige me asvaret för tilldelig av medel och uppföljig av projekte ligger hos AMS. 14 Före år 1997 skulle deltagara i brytprojekte vara arbetssökade eller AMS ege persoal. E del projekt hade iga deltagare då det hadlade om kartläggig av resurser, metodutvecklig eller utvecklig av strategier fastslogs att brytmedle främst skulle avädas till utveckligsarbete som iitierats av AMS eller dera och i må av resurser 13 SOU 1976:71, Roller i omvadlig, E rapport på uppdrag av delegatioe för jämställdhet mella mä och kvior 14 Arbetsmarkadsverkets årsredovisig års brytprojekt, Apjm 1998:3, Arbetsmarkadsstyrelse 17

20 äve till traditioella brytprojekt. dera fick asöka om medel hos AMS för att geomföra projekt som föll iom rame för jämställdhetsutbildig av ega persoale skedde e omorgaisatio av brytverksamhete iom AMS, blad aat mot bakgrud av att återrapporterigskrave hade varit av kvatitativ karaktär meda brytprojektes mål var kvalitativa och lågsiktiga. I ya verksamhete fick Läsarbetsdirektörera och projektledara i respektive projekt det operativa asvaret meda AMS hade kvar det övergripade asvaret. Kriteriera för att medel skulle aslås till ett projekt såg 1998 ut så här: Det skulle vara ett utveckligsarbete som direkt eller idirekt syftade till ökad jämställdhet på arbetsmarka Det skulle vara måliriktad och systematiskt upplagd jämställdhetsutbildig för läets persoal Det skulle vara projekt eligt tidigare prövad modell med kosultstöd frå förebil Det skulle vara ett fullföljade av pågåede brytprojekt För brytprojekte 1999 gällde att de edast beviljades till projekt som drevs i AMS ege regi. Brytmedle var heller ite tillgägliga för projekt som iefattade arbetssökade som ej var iskriva på arbetsförmedlig. Utvecklige för AMS brytprojekt uder 1990-talet har sett ut på följade sätt: 1997 beviljade AMS brytmedel till 81 projekt varav 69 startade. Totalt ikom 121 asökigar. Totalt avädes 22,3 miljoer kr till projekte beviljade AMS brytmedel till 56 projekt varav 52 startades. Totalt ikom 80 asökigar. Totalt avädes 21, 1 miljoer kr till projekte beviljade AMS brytmedel till 59 projekt. Totalt ikom 77 asökigar. Uppgift om hur måga projekt som startades sakas. Totalt avädes 15 miljoer kr till projekte. 19 Utvärderig Försöksverksamhete uder 1970-talet studerades och utvärderades 1975 av Rita Liljeström, Guilla Fürst Mellström och Gilla Liljeström. 20 De års brytprojekt, Apra 1999:3, Arbetsmarkadsstyrelse års brytprojekt, Apjm 1998:3, Arbetsmarkadsstyrelse års brytprojekt, Apra 1999:3, Arbetsmarkadsstyrelse års brytprojekt, AMV:s särskilda isatser för att bryta kösuppdelade arbetsmarka, Prora 2000:3, Arbetsmarkadsstyrelse 18

21 kvior som deltog i brytverksamhete var eligt studie alla positiva till att få prova på olika arbete iom idustri ia de beslutade sig för e aställig på ågot av företage. Kritik riktades dock mot att atalet platser på företage var för få i förhållade till atalet itresserade kvior vilket ledde till att ett flertal kvior som kude ha rekryterats ite fick tillräckligt stöd och därför avvek. Brytprojekte frå 1990-talet och framåt har varje år summerats i kortare rapporter. Rapportera iehåller e förteckig över brytprojekt det aktuella året samt tabeller över läe och atal deltagare i de olika åtgärdera var rapporter frå år 2000 till 2003 fortfarade uder kostruktio, därav sträcker sig lista ova rörade brytprojektes utvecklig edast till gjordes e utvärderig av ett specifikt brytprojekt fiasierat av AMS på arbetsförmedlige i Hagfors och Mukfors 21 och 2005 av ett likade projekt på arbetsförmedlige i Kristieham och Storfors 22. Utvärderigara geomfördes av medarbetare på Istitutioe för samhällsveteskap, Cerut, vid Karlstads uiversitet. Blad aat uppmärksammades att brytprojekte hade fått karaktäre av att bryta arbetslöshete istället för att bryta kösuppdelige på arbetsmarka. 20 SOU 1976:71, Roller i omvadlig, E rapport på uppdrag av delegatioe för jämställdhet mella mä och kvior 21 Jasso, Brytade mä? E utvärderig av ett brytprojekt i Hagfors och Mukfors kommuer, Hagsmo & Westlidh, Aktivera brytade hadlig, e utvärderig av ett brytprojekt på arbetsförmedlige i Kristieham och Storfors,

22 5 States persoalämd (SPN) Bakgrud I propositioe 1975/76:173 om kvior i statlig tjäst agavs att de statliga mydighetera själva skulle asvara och verka för jämställdhet. Propositioe var e följd av 1975 års utredig ior i statlig tjäst, SOU 1975:43, vilke hade visat att de statliga mydighetera var lika ojämställda som övriga arbetsmarka. 23 Propositioes syfte var att förbättra kviors situatio och skapa e ökad jämställdhet iom statsförvaltige. Propositioe följdes av ett jämställdhetscirkulär, SFS 1976:687, och e jämställdhetsförordig, SFS 1976:686. Propositioe och förordigara kom att utgöra riktlijera för ett omfattade jämställdhetsarbete iom statsförvaltige och eskilda mydigheter. Syfte SPN: s uppdrag var följade: Utfärda avisigar för mydigheteras udersökig av kösfördelige på arbetsplatse Iformera om rätte till barledighet Utforma s- och iformatioskampajer Tillsammas med tio mydigheter bedriva försöksverksamhet i att stimulera kvior till att söka tjäster iom högre löegrader på dessa mydigheter. Tillsammas med fem mydigheter bedriva försöksverksamhet för att uppå e jämare kösfördelig iom dessa mydigheter. Verksamhet Samarbetet med tio mydigheter med syftet att stimulera kvior till att söka tjäster iom e högre löegrad kom att kallas F 18-försöket. Det iebar att kviora i de mydigheter som igick i försöket skulle uppmutras att söka tjäster i e löegrad som låg över F 18. Försöket pågick uder 15 måader med börja Ett första brytförsök startades 1976 på Televerket med syftet att bryta kösbuda e till vissa yrkesområ iom Televerket På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 20

23 fick SPN ytterligare ett uppdrag av regerige att geomföra likade projekt tillsammas med fem adra mydigheter. Detta resulterade i att Riksskatteverket, Krimialvårdsstyrelse, Försvarets civilförvaltig, Tullverket och SJ uder åre geomförde brytförsök på yrkesområ som domierades av ett kö. 24 Uppdraget att utforma s- och iformatioskampajer ledde fram till e gemesam satsig med Arbetsmiljöverket vars syfte var att öka mäs itresse för kotorsarbete. Satsige riktade sig till statliga mydigheter och uppmutrade dem till att aställda mä till traditioellt kviliga arbetsuppgifter iom kotorsarbete. edligara deltog geom vägledig. 25 Utvärderig Erfareheter frå både States persoalämds och efterföljade States arbetsmarkadsämds satsigar på brytåtgärder sammafattades i rapporte På väg mot jämställdhet Här kostateras att det är svårare att få mä till kviodomierade yrke ä vice versa, de maliga ibrytara har också större tes till att sluta. Attityder och värderigar är därför viktiga kompoeter för att förädra arbetsuppgifter. De mydigheter som deltog i projekte asåg att kvior och mä tillsammas i arbetsgrupper hade gyat både verksamhete och effektivitete. Utvärderige fastslog i puktform vad som är viktigt är e mydighet ska starta ett brytprojekt och vilka typer av iformatios- och sisatser som hade visat sig vara effektiva. 24 SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 25 Mä till kotor, rapport frå States Arbetsmarkadsämd om e iformatios- och skampaj, På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 21

24 6 Jämställdhetsmiljoe Bakgrud Ett särskilt aslag till jämställdhetsarbete iom statsförvaltige fastslogs i statsbudgete uder budgetåret 1978/79. Eftersom aslaget uppgick till e miljo kr per år kallades det för jämställdhetsmiljoe. 27 Alla statliga mydigheter var berättigade till att asöka om medel frå Jämställdhetsmiljoe. 28 Asökigara prövades geom två bedömigspriciper. De första iebar att det skulle röra sig om ett försök vilket skulle ge direkt effekt på jämställdhete. De adra var att aslaget skulle fördelas på så måga försök som möjligt. 29 Praxis var att varke löekostader, iköpskostader eller iteratkostader fick bekostas med hjälp av aslaget. Budgetdepartemetet admiistrerade aslaget uder de två första åre, därefter övergick jämställdhetsmiljoe till States arbetsmarkadsämd. Syfte Aslaget skulle betala utgifter för jämställdhetsarbete som ite rymdes i mydigheteras ordiarie budget. Det kude till exempel röra sig om kostader för stimulas av utveckligsmetoder för jämställdhetsarbete. Verksamhet Projekte hadlade om utbildig för kvior så att de skulle kua övergå frå kotorsarbete till hadläggartjäster, brytförsök, förbättrigar av arbetsorgaisatio, omfördelig av arbete för kotorspersoal och attitydförädrigar. Asökigara delades i i tre olika kategorier: Kartläggig och udersökig Temadagar och semiarier Utbildig och utvecklig Till e börja utyttjades ite aslaget till fullo. Uder budgetåret 1978/79 ikom edast 33 asökigar varav 11 beviljades. De mydigheter som fick sia asökigar beviljade var; States persoalämd (SPN), Tigsrätte i Ljusdal, Uppsala uiversitet, Arbetarskyddsstyrelse, Riksförsäkrigsverket, Lässtyrelse i Älvsborgs lä, Försvarets forskigsastalt (FOA), States vägverk, Arbetsmarkadsstyrelse (AMS), Hudskola och Latmäteriverket 27 SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 28 På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 29 SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 22

25 1981 utvidgades bedömigspricipera till att äve iefatta löekostader för praktikater som hade gjort otraditioella yrkesval. Uder åre ikom totalt 220 asökigar frå 125 olika mydigheter av vilka 90 asökigar blev beviljade helt eller delvis. E tredjedel av asökigara ikom frå mydigheter i Stockholmsområdet. Utdelade aslag uppgick till totalt 3,7 miljoer kr av vilket det största eskilda aslaget uppgick till kr och det lägsta till kr. 30 Utvärderig 1980 gjordes e utvärderig av de mydigheter som fått bidrag uder budgetåret 1978/79. Utvärderige fis med som e del av rapporte Jämställdhet i Statsförvaltige. Sammafattigsvis visar utvärderige att de metoder som avädes, t ex brytförsök, har varit verkigsfulla. Utvärderige poägterar också att variatiosmöjlighetera för att driva jämställdhetsprojekt är begräsade och ma tycker sig ha täckt i alla vägar för jämställdhetsarbete som fis. De metoder för ökad jämställdhet som framkommit i projekte skulle kua avädas av adra mydigheter för deras jämställdhetsarbete. 31 E aa utvärderig av de projekt som fick bidrag av Jämställdhetsmiljoe fis med i rapporte På väg mot jämställdhet frå 1986 där jämställdhetsarbetet i statsförvaltige utvärderades av States arbetsmarkadsämd. I utvärderige står att läsa att ige uppföljig av de eskilda projekte iom Jämställdhetsmiljoe har gjorts vare sig av States arbetsmarkadsämd eller mydighetera själva. Alla mydigheter geomförde dock sia projekt och aväde samtliga medel som de hade blivit tilldelade. Utvärderige kostaterar att resultat och beståede effekter av satsige till stor del är okäda På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 31 SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 32 På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 23

26 7 States arbetsmarkadsämd (SAMN) Bakgrud Huvudasvaret för det offetligas jämställdhetsarbete låg frå och med 1976 på Arbetsmarkadsdepartemetet. Till Arbetsmarkadsdepartemetet hörde också parlametariska Jämställdhetskommitté som frå 1976 hade till uppgift att utveckla priciper för jämställdhetsarbete iom regerige, mydigheter och samhälle. 33 SAMN tog 1979 över detta asvar frå States persoalämd som i och med detta upphörde. SAMN skulle vara e cetral förvaltigsmydighet för arbetsmarkadsfrågor iom statsförvaltige och skulle verka för att arbetsmarkadsfrågor hadlades på rätt sätt Syfte Måle för SAMN:s verksamhet var följade: Bredda kviors arbetsmarkad geom brytförsök Vidga och utveckla kviors möjligheter att få högre tjäster Påverka attityder till det som uppfattas som traditioellt kviligt och maligt för att därigeom få till ståd e förädrig av kviors och mäs villkor och e föryelse av arbetslivet. 36 Verksamhet 1981 fick SAMN ett likade uppdrag som States persoalämd hade fått fyra år tidigare, ämlige att bedriva brytförsök vid högst fem mydigheter iom statsförvaltige. Erfareheter frå de tidigare geomförda brytförsöke skulle avädas. Huvudsyftet var liksom i de tidigare brytförsöke att få i fler kvior iom det tekiska området. De medverkade mydighetera var Vattefall, Krimialvårdsverket, SJ, FFV och States eergiverk. Uder brytperio skulle det göras ar av kvior till tekiska arbetsuppgifter på flera olika sätt. iliga skolelever skulle iformeras, lärare och syokosuleter skulle uppmutra kviora att söka tekiska utbildigar vilka skulle leda till otraditioella yrkesval SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 34 Förordig (1979:579) med istruktio för States Arbetsmarkadsämd 35 SOU 1980:20, Jämställdhet i statsförvaltige 36 På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 37 Projekt bryt tekik, slutrapport ovember 1985, SAMN 24

27 fick SAMN ytterligare ett uppdrag av regerige vilket kom att kallas DISA (datoriseriges iverka på statliga arbetsmarka för kvior). SAMN aväde sig av så kallade jämställdhetsmiljoe för att kua pröva de ya idéer och arbetsformer som mydighetera själva föreslog. SAMN är också mydighet som tagit emot adra mydigheters jämställdhetsplaer upphörde SAMN och större dele av persoale övergick till States arbetsgivarverk (AGV), umera Arbetsgivarverket. Utvärderig Se States persoalämd. 38 På väg mot jämställdhet, utvärderig av jämställdhetsarbetet i statsförvaltige åre , SAMN 25

28 8 Det ordiska BRYT-projektet Bakgrud Huvudfiasiär till samordiska fyraåriga satsige var Nordiskt Råds Ligestilligsudvalg. Seare tillkom medfiasiärera Nordiska arbetsmarkadsutskottet och Ämbetsmaakommitté för ordiskt kulturellt samarbete. Projektet fiasierades av atioella och lokala aktörer i varje lad. 39 Cetralorgaisatioe för projektet fas på Århus Uiversitet i Damark. De bestod av e ordisk referesgrupp och e samordisk koordiatiosgrupp. I koordiatiosgruppe fas projektledare Drude Dahlerup, e sekreterare samt redaktöre för projektets tidig. I varje lad fas också atioella referesgrupper, e projektledare samt e försöks- och aalysperso. De atioella projektledara asvarade för hela verksamhete i sitt lad, allt frå admiistratio och ekoomi till start av försöke. 40 Syfte Syftet med Nordiska Miisterrådets projekt var att bryta horisotellt och vertikalt kösuppdelade arbetsmarka iom Nor. Målsättige med projektet var att bredda kviors yrkesval och iför framti trygga deras sysselsättig geom utbildigsisatser. Projektet skulle också fugera som ett medel för erfarehetsutvecklig mella de ordiska lädera. 41 Verksamhet Totalt drevs cirka 30 projekt i olika regioer i Filad, Islad, Norge, Damark och Sverige. E regio i varje lad valdes ut för försöke. I Sverige valdes Västmalads lä och där geomfördes tio försök iom gymasieskola, arbetsmarkadsutbildig, företag och förvaltig. Lässtyrelse i Västerås var förvaltigsorga för de sveska projekte och projektledare. Det iebar att Lässtyrelse förbad sig till att bidra med halva löesumma till sveska projektledare samt arbetsplats och admiistrativ service. Guel Brameus, som var sveska projektledare, delade uder perio projektledarrolle med Ae Gustafsso. I Västmalad fas också e projektgrupp beståede av represetater frå 39 Bryt-ytt r 9, Det ordiske BRYT-projekt , Beskrivelse og evaluerig af projektets forlöp og orgaisatio, Rapport r 36/ Bryt-ytt r 9,

29 Lässtyrelse, Lässkolämd, d och arbetsmarkas parter som hölls iformerade uder projektets gåg. 42 E rad försök och kurser geomfördes. Uder projektets gåg geomfördes också ett atal studier om hur det gick för de kvior som valde ett för sitt kö otraditioellt yrke. Tidige BRYT-ytt startades också och e mägd rapporter skrevs och kofereser hölls. Projektmedarbetara deltog också aktivt i debatte krig arbetsmarkas kösuppdelig geom att hålla föredrag och kurser. 43 Utvärderig Projektet utvärderades 1991 av cetrala projektledare Drude Dahlerup tillsammas med respektive lads projektledare. De viktigaste isatse var eligt utvärderige att projektet bidrog till att öka geerella förståelse för probleme krig kösuppdelade arbetsmarka utgavs boke Kö sorterer vilke var ett resultat av e koferes samordad av Det ordiska BRYT-projektet. Kofereses tema var Ka arbetsmarkas kösuppdelig brytas?. Nordiska forskare tillsammas med Drude Dahlerup som redaktör aalyserar i boke kösuppdelige på arbetsplatser i Nor och försöker besvara fråga om vilka mekaismer som skapar och upprätthåller kösarbetsdelige Det ordiske BRYT-projekt , Beskrivelse og evaluerig af projektets forlöp og orgaisatio, Rapport r 36/ Bryt-ytt r 9, Det ordiske BRYT-projekt Beskrivelse og evaluerig af projektets forlöp og orgaisatio, Rapport r 36/ Dahlerup (red), Kö sorterer,

30 9 LOM-programmet, Ledig, orgaisatio och medbestämmade Bakgrud Arbetsmarkas parter startade gemesamt efter två års förberedelser LOM-programmet (ledig, orgaisatio och medbestämmade) iom rame för Arbetarskyddsfo, seare Arbetsmiljöfo. 46 Programmets huvudsakliga uppgifter var att stödja och utveckla ätverk för förädrig (regioalt samarbete mella parter, kotakt med och mella braschämder) samt att bygga upp forskarmiljöer för att på sikt tillförsäkra arbetslivet resurser av itresserade och kuiga arbetslivsforskare. 47 Syfte LOM-programmets syfte var att stimulera till och iitiera forskig och utvecklig med iriktig på ledarskap, arbetsorgaisatio och medbestämmade. För att uppå syftet sattes följade mål upp: Programmet ska få till ståd lokala forskigs- och utveckligsprojekt i vilka ledig, aställda och deras fackliga företrädare samt forskare samarbetar krig gemesamma utveckligsuppgifter i ett företag, e förvaltig eller motsvarade. Geom att kyta samma sådaa projekt i ett ätverk av kotakter ka de medverkade utbyta idéer och erfareheter och lära sig av varadra uder arbetets gåg. Programmet ska stödja lågsiktig forskig och kompetesutvecklig vid uiversitet och högskolor och adra forskigsistitutioer. Programmet ska medverka till ett fruktbart samarbete mella företag, förvaltigar och forskare. Iformatio och erfareheter ska spridas för att stimulera e sabb utvecklig iom programområdet. 48 Verksamhet Programmet riktade sig till både privat och offetlig verksamhet och arbetet omfattade både kokreta förädrigsprojekt och stöd till lågsiktig kuskapsutvecklig. I programmets iitierigsfas valdes sex sektorer ut; 46 Gustavse, Förädrig och ifrastruktur e presetatio av LOM-programmet, På väg, Arbetsmiljöfo, Nya projekt , Arbetsmiljöfo,

31 verkstadsidustri, processidustri, hotell och restaurag, kommual verksamhet, ladstigsområdet och det statliga området. 49 LOM-programmet aordade startkofereser dit företag som kommit i kotakt med programmet ibjöds. Kotaktera med företage skapades geom braschorgaisatioer eller högskolor och uiversitet ute i regioera. De tre begreppe ledig, orgaisatio och medbestämmade som tillsammas bildade amet på programmet skulle igå och bilda e ehet i de projekt som programme stöttade. I projekte skulle ett arbetssätt som byggde på dialog och samarbete etableras och träas. Ett stort islag i alla projekt var därför dialogkofereser och ätverk. 50 I LOM-programmet kom 150 företag och mydigheter att ivolveras tillsammas med 60-talet forskare i utveckligs- och forskigsprojekt. Budgete på 10 milj kr per år avädes i första had till forskarmedverka i projekt på företag och mydigheter och för att arragera kofereser. Utveckligsarbete på specifika företag bekostade de medverkade själva. 51 Totalt dispoerade programmet 50 milj kr uder fem år vilket fördelades på 5-15 milj kr per verksamhetsår. 52 Urspruglige såg lågsiktiga budgete ut på följade vis: milj (varav kostad för uppstart 4,5 milj) milj ,9 milj ,1 milj milj LOM-programmet hade iget specifikt jämställdhetsfokus me ett atal projekt med jämställdhetsiriktig har ädå lokaliserats. De största satsige var Orgaisatiosutvecklig och jämställdhet som drevs av Kersti Rehström och Iga-Britt Drejhammar. Iom Orgaisatiosutvecklig och jämställdhet drevs ett tiotal projekt på olika företag som alla syftade till att förbättra kviors villkor. 54 Programmet leddes av e styrelse och ett partssammasatt sekretariat. Programsekretariatet bestod av sju frå LO, SAF, TCO, 49 Lägesrapport för LOM-programmet På väg, Oscarsso. 25 år för arbetslivets föryelse, På väg, Arbetsmiljöfo, Lägesrapport för LOM-programmet Protokoll frå sammaträde med Arbetsutskottet

32 Arbetsmiljöfo, FA-rådet samt e forskare. 55 Projektledare för hela programmet var fram till 1989 Lars Björk tillsammas med Birgit Augustsso och mella 1989 och 1990 var Lars Björk esam projektsekreterare. 56 Asvarig för delprogrammet för offetliga sektor var Caste vo Otter frå Arbetslivscetrum. 57 Utvärderig Programmet utvärderades 1993 av Frieder Naschold frå Sciece Ceter i Berli med kommetarer av fyra sveska forskare. 58 Utvärderige behadlar LOM-programmet ur sex olika aspekter: iteraliserige av produktio, strategiska placerige av programmet, koceptet bakom programmet, kotrolle över processera, kritiska villkor för programmets framgåg och effektivitet samt iovatios- och utveckligsmöjligheter. Tre strukturella begräsigar och svagheter lyfts fram, varav svagaste pukte ases vara eligt Naschold radikala och jämställdhetssträvade processorieterige iom programmet behadlade Ageta Hasso aktiosforskige iom LOMprogrammet i si doktorsavhadlig. I avhadlige fis grudläggade iformatio om programmet samt e förteckig över vilka forskare som deltog. Hasso gör äve e kort sammafattig av Nascholds utvärderig frå På väg, Nya projekt , Arbetsmiljöfo, Burholm, Bara e städerska Glöm det, Naschold et al, Evaluatio report, Hasso, Praktiskt taget,

33 10 Kulturdepartemetet Bakgrud Kulturdepartemetet fis med i a kartläggig eftersom jämställdhetsmiisterposte uder ågra år var placerad vid detta departemet. Med miister följde frågora och med dem vissa projektmedel. I projektkatalog som producerades återfis 27 projekt vilka pågick uder budgetåret I projektkataloge fis också e läsvis förteckig över ett hudratal projekt som beviljats medel frå och med budgetåre fram till Syfte Iför budgetåret aslogs tio miljoer kr till projekt för riktade isatser iom särskilt ageläga områ. De ageläga områa preciserades till skola och högre utbildig, arbetslivet och våld mot kvior. Verksamhet Jämställdhetsprojekte delades upp i fyra olika grupper: Skola och högre utbildig (12 projekt) Arbetslivet (5 projekt) Projekt för att motverka våld mot kvior (7 projekt) Övriga projekt (3 projekt) Projektgruppe skola och högre utbildig syftade till att öka medvetehete och kuskapera om jämställdhet iom förskollärar- och fritidspedagogutbildigara. Nio högskolor deltog i projektet. Projektet beviljades e miljo kr vilket fördelades på de io högskolora. I gruppe fas också tre adra projekt vilka hadlade om jämställdhet i gymasieskola, jämställdhet i högskola och jouralistik i ett femiistiskt perspektiv. De adra projektgruppe, Arbetslivet, bestod av fem olika projekt vilka hadlade om arbetsvärderig, löeskillader och förbättrade levadsvillkor. De tredje gruppe, Projekt för att motverka våld mot kvior, iehöll sju olika projekt. I fjärde och sista gruppe med övriga projekt återfas pilotkommuera för jämställdhet; Begtsfors, Södertälje och Umeå tillsammas med två adra projekt; ior och Europa och iora och EG Jämställdhetsprojekt, projektkatalog 1991/92, Kulturdepartemetet 31

34 Utvärderig Projektledara i pilotkommuera skrev ega arbetsrapporter. Dessa bidrog till utformige av ågra rapporter som skrevs av forskare Igrid Picus. Pilotkommuera utgjorde empiriska stomme i hees avhadlig The Politics of Geder Equality Policy A Study of Implemetatio ad No-Implemetatio i Three Swedish Muicipalities. (itervjuv med Picus april 2008). 32

35 11 KOM-programmet, ior och mä i samverka, Bakgrud KOM-programmet var e del i e stor jämställdhetssatsig som geomfördes mella åre 1989 och Namet står för kvior och mä i samverka och var e följd av ett riksdagsbeslut i slutet av 1980-talet. Programmet var e efterföljare till Arbetsmiljöfos LOM-program. Dåvarade jämställdhetsmiister Igela Thalé föreslog i regerigspropositioe 1987/88:105, Jämställdhetspolitike iför 90-talet, att 60 miljoer kr skulle avsättas för jämställdhetsåtgärder uder e period av fem år. Pegara bestod av fem procet av dåvarade medel för iformatiosoch utbildigsisatser avseede lage om medbestämmade i arbetslivet. 61 I propositioe fastslogs också att förädrigar mot ett mer jämställt arbetsliv bäst geomfördes ute på arbetsplatsera istället för geom cetrala kampajer. KOM-programmet skapades av Arbetsmiljöfo (AMFO), (som seda blev Rådet för Arbetslivsforskig (RALF). Vid e seare omorgaisatio försva RALF och arbetsuppgiftera fördelades mella FAS och VINNOVA) som också admiistrerade programmet. De totala slutsumma för programmet visade sig bli 75 miljoer kr. Syfte Syftet med programmet var att miska obalase mella kvior och mä vad gällde asvar, iflytade, arbetsvillkor och tillvaratagade av kuskap och erfareheter. Programmet riktade sig främst till kviors arbetssituatio me projekt för mä förekom också. iors kuskaper och erfareheter skulle tas tillvara så att deras kompetes bättre kom till si rätt i arbetslivet. Ett aat viktigt mål för programmet var att sprida iformatio om de projekt som geomfördes. Verksamhet KOM-programmets orgaisatio bestod av e partssammasatt programstyrelse och e ledigsgrupp som befa sig cetralt i Stockholm. Programstyrelses medlemmar kom frå Arbetsmiljöfo, JämO, LO, Ladstigsförbudet, SACO, SAF, States arbetsgivarverk, Sveska kommuförbudet och TCO. Ledigsgruppe bestod av represetater frå LO, States Arbetsgivarverk, SAF och TCO. Björ Sprägare, VD för Trygg-Hasa, var ordförade i programstyrelse och AMFO:s chef Carl 61 Jämställdhetspolitike iför 90-talet, Regeriges propositio 1987/88:105 33

36 Asklöv i ledigsgruppe. Det fas också ett cetralt programsekretariat med medlemmara Moica Boëtius, Kersti Dorfiger och Kersti Söderbaum-Fletcher. 62 Eftersom det i propositioe hade fastslagits att förädrigar bäst geomförs ute på specifika arbetsplatser och ite geom e cetral kampaj valdes tre områ i ladet ut för programmets geomförade; Östergötlads lä, Gävleborgs- och Kopparbergs lä samt Jämtlads/Västerorrlads lä. I läe fas e eller två heltidsaställda projektsamordare samt e partssammasatt styrgrupp. Projektsamordara arbetade med att iformera om och implemetera programmet samt hålla i trådara för de projekt som skulle komma att pågå i respektive område. Företag i läe kude asöka om pegar för att driva ett jämställdhetsprojekt på sitt företag. Projekte kategoriserades i fem klasser: Arbetsorgaisatio och arbetstider Värderig av kviors och mäs arbete Rollfördeligar Opiiosbildig Övrigt För att delta i programmet kude orgaisatioer asöka om medel både cetralt och regioalt. Totalt ikom uder programti 369 asökigar varav 227 projekt beviljades medel iom KOM. 66 stycke av dessa var cetralt beviljade. 63 När beslutet om att starta ett jämställdhetsprogram togs 1988 befa sig Sverige i e högkojuktur vilke fortsatte e bit i i programti. Det goda ekoomiska läget stagerade dock uder programmets gåg och i mitte på 90-talet, då programmet skulle avslutas, befa sig ladet i e lågkojuktur. Detta var förutsättigar som påverkade projekte i stor utsträckig. Exempel på detta var de plaerade brytprojekte där mä och kvior skulle bryta sig i på ett av det adra köet domierat yrke som istället blev fogaprojekt där befitliga arbetsuppgifter fogades samma till ett ytt yrke sammasatt av de båda tidigare. Ett visst samarbete mella Arbetslivsfos Alfa Q-projekt och KOMprogrammet förekom då e av KOM-programmets programsekreterare igått i Alfa Q: s arbetsgrupp Hagberg et al, Att göra ladet jämställt, Slutrapport KOM-programmet , Arbetsmiljöfo 64 Hagberg et al, Att göra ladet jämställt,

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), kopia

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009 FastTV.et AB (publ) Ivesterigsmemoradum avseede yemissio September 2009 1 FastTV090901_20 sidor.idd 1 09-09-01 16.35.11 2 Geerell iformatio Detta ivesterigsmemoradum har upprättats med aledig av de föreståede

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Kön spelar roll Även i arbetslivet

Kön spelar roll Även i arbetslivet Kö spelar roll Äve i arbetslivet Förord........................................ 4 5 Gederforce............ Fler kvior i fredsoperatioer 6 7 Fler kvior i ärigslivet.......... Glöm kollektivet 8 9 Geder

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING -- FÖRVAL TNINGSINFRMA TIN FIAB AKTIEBLAG arg r 556641-0048 ÅRS- REDVISNING 2004 Styrelse för Förvaltigsiformatio FIAB Aktiebolag får härmed avge årsredovisig för räkeskapsåret 2004-01-0l -- 2004-12-31.

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

Årets bästa skattetips

Årets bästa skattetips Årets bästa skattetips Aika Creutzers råd säker di skatt Årets deklaratio har måga glada yheter. Privata Affärers chefredaktör Aika Creutzer ger dig sia bästa råd till lägre skatt. Förmögehetsskatte är

Läs mer

Större öppenhet på Kvarntunet

Större öppenhet på Kvarntunet Nykvars kommutidig Nr 2-09 Större öppehet på Kvartuet HÄXOR OCH ALVER I SKOLAN CAREMA DRIVER LSS-BOENDET TYCK TILL OM CENTRUMVISIONEN! FOLKFEST PÅ NYKVARNSDAGEN TUTAN JUNI 2009 DET HÄNDER I NYKVARN På

Läs mer

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3 Humlegårde Fastigheter Halvårsöversikt 215 Om oss Periode i korthet Humlegårde är ett fastighetsbolag som igår i läsförsäkrigsgruppe. 19 läsförsäkrigsbolag och Läsförsäkrigar Sak äger kocere Humlegårde

Läs mer

Flyttning av museet räddar Cornelissällskapets ekonomi

Flyttning av museet räddar Cornelissällskapets ekonomi UTGIVEN AV CORNELIS VREESWIJKSÄLLSKAPET ÅRGÅNG 11 DECEMBER 2010 Flyttig av museet räddar Corelissällskapets ekoomi Lokalhyra och drift av museet i Gamla Sta kostar Corelis Vreeswijksällskapet ca 300 000

Läs mer

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Bli röd/blå - så syns du! Med sikte på elitfotboll!

Bli röd/blå - så syns du! Med sikte på elitfotboll! Vi vill att du är med är vi lyfter mot ya mål Iom Karlskroa AIF har vi alltid betraktat våra samarbetsparters som vår viktigaste resurs. Vi lägger stor vikt vid att våra relatioer skall vara till glädje

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

Stiftelser. med. genomslagskraft! Utvärdering av stiftelsens genomslagskraft teori och praktik. Stiftelser. med. genomslagskraft!

Stiftelser. med. genomslagskraft! Utvärdering av stiftelsens genomslagskraft teori och praktik. Stiftelser. med. genomslagskraft! Stiftelser med geomslagskraft! Utvärderig av stiftelses geomslagskraft teori och praktik. Stiftelser med geomslagskraft! Gör gott idag och äu bättre i morgo. Redaktörer Liisa Suvikumpu, Päivi Tikka, Pasi

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012

Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012 Ny Nordisk Mat Mat, geetik och hälsa PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012 Ugdomars matvaor i Norde All iformatio och de måga isatsera iom skolbespisige har ite haft de förvätade

Läs mer

Fastighetsutveckling. Karperöboden. Mikael Isaksson

Fastighetsutveckling. Karperöboden. Mikael Isaksson Fastighetsutvecklig Karperöbode Mikael Isaksso Examesarbete för igejörs (YH)-exame Utbildigsprogrammet för byggadstekik Vasa 2014 EXAMENSARBETE Författare: Utbildigsprogram och ort: Iriktigsalterativ:

Läs mer

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER!

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER! Volvoåkare Geuie Volvo Service I DETTA NUMMER! Vår filosofi På Volvo Lastvagar arbetar vi städigt för att fia ya lösigar som gör våra lastbilar mer bräsleeffektiva och för att miska deras miljöpåverka.

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Järvägspla ästläke Göteborgs Stad, ästra Götalads lä Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 itel: Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 Äredeummer: R2013/25920 Utgivigsdatum: ovember 2013 Utgivare:

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN Sveige I kothet De oa majoitete av sveskaa betala sia äkiga i tid och iämme i att äkiga ska betalas i tid. Både ude 01 och 01 to sveskaa att abetslöshet och att spedea fö

Läs mer

2015/2016. Passion för lärande. Öppet hus 5 december 6 februari

2015/2016. Passion för lärande. Öppet hus 5 december 6 februari 2015/2016 Passio för lärade Öppet hus 5 december 6 februari Vår visio Passio för lärade Vi vill vara e plats där elever och lärare vågar. E plats där glädje, kreativitet och utvecklig är våra ledstjäror.

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

Media & Kommunikation

Media & Kommunikation ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Media & Kommuikatio DIN GUIDE TILL ökad försäljig 2007 MARS Det redaktioella ordet Förr såg ma till att skriva om det som hät. Numera

Läs mer

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara cleaair Iformatio frå Zehder Clea Air Solutios No. 1/2015 De ekoomiska fördelara med Zehder Clea Air Solutios är mätbara Kokurresfördelar för C&S grossistlogistikehet ES3 Bra arbetsmiljö hos Wila Miskade

Läs mer

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad!

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad! yhetera NUMMER 2 2015 Daiel fick e chas till... Jag är älskad! Det dolda missbruket Simoe och tjejträffe i Falkeberg Soppluch med LP-ykter Deborahuset är redo för uppdraget De bjuder bäkvärmare på kaffe

Läs mer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer Barrättstorgets delre 38 semiarier - 30 mydigheter och orisatioer PLATTFO R ME N Nyhet! mötesplats TÄLTET, på kostmuseets gård. Kom förbi och diskutera barrättsfrågor. Bemaat kl 11-15 må-fre. Str S :t

Läs mer

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING ATAgE AV KOMMuFuLLMÄKTigE 25 ApriL 2012 PM Klimatapassig FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING +3,5 m stadsbyggadsförvaltige AVdELigE För strategisk plaerig FördjupigsPM Vi har

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

t att veta tig ik v 2011 2012

t att veta tig ik v 2011 2012 2011 2012 Välkomme! Välkomme till Växjö gymasieskolor! Vi hoppas att du som börjar dia gymasiestudier här hos oss ska ha tre lärorika, utvecklade och itresseväckade år. Vi vill skapa de bästa förutsättigar

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Andel ek utsatta barn och Antal JA svar. Antal barn per handläggare, och antal JA svar. kommun antal JA andel ek utsatt barn

Andel ek utsatta barn och Antal JA svar. Antal barn per handläggare, och antal JA svar. kommun antal JA andel ek utsatt barn kommu atal JA adel ek utsatt bar Vigåker 24 2% Gesta 3 1% Nyköpig 42 18% Oxelösud 32 1% Fl 3 29% Katrieholm 3 2% Eskilstua 36 27% Strägäs 29 14% Trosa 21 1% 4 Adel ek utsatta bar och Atal JA svar 4 3 3

Läs mer

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv 20060319 Kadidatuppsats i Natioaleoomi Bredbadsmarade i studetbostädera i Lud ur ett miroeoomist perspetiv Författare: Olof Karlsso Hadledare: Jerer Holm Dispositio... 3 INLEDNING... 4 Bagrud... 4 Syfte...

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter 7 Sjude lektioe 7. Digitala filter 7.. Flera svar Ett lijärt tidsivariat system ka karakteriseras med ett flertal svar, t.ex. impuls-, steg- och amplitudsvare. LTI-system ka ju äve i de flesta fall beskrivas

Läs mer

Section A - Executive Summary. 1 september 2000

Section A - Executive Summary. 1 september 2000 Sectio A - Exective Smmary 1 september 2000 Visio Tekiska framsteg ökar idivides möjligheter Världe förädras. Tekiska framsteg leder till att barriärer bryts er, att kommikatioe mella mäiskor förbättras

Läs mer

Kombinera mera en sammanfattning av Kombisyd II 2010-2012

Kombinera mera en sammanfattning av Kombisyd II 2010-2012 Kombiera mera e sammafattig av Kombisyd II 2010-2012 2 Regioala Godstrasportrådet i Skåe & Blekige Iehåll Bakgrud 4 Fiasierig 6 Kommuikatio 7 Kommuikatiosisatser KombiSyd ll 9 Styrgrupp och arbetsgrupp

Läs mer

Stockholms Stads Parkerings AB Årsredovisning 2013

Stockholms Stads Parkerings AB Årsredovisning 2013 Stockholms Stads Parkerigs AB Årsredovisig 2013 13 Vår visio: Vi skapar utrymme för Stockholm att växa! Vår affärsidé: Vi arbetar för ett Stockholm i världsklass geom att frigöra gator frå söktrafik och

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla plattformshisse

Läs mer

-nytt stödboende i Skellefteå

-nytt stödboende i Skellefteå yhetera NUMMER 1 2015 Deborahuset -ytt stödboede i Skellefteå Föräldrar - var ite så aiva SPIKykter på skolbesök i Vetlada Sverre Larssos fem år till stöd för LP Kompetese frå Lillvik fis kvar Bräd-udret

Läs mer

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Du står där i kön till incheckningsdisken

Du står där i kön till incheckningsdisken 5 supertua Det är olidligt att resa lågt med e otymplig, ärmast släpbar, dator i packige. Me e riktigt lite dator märks kappt i ryggsäcke, har låg batteritid och är praktisk att jobba med. Vi har testat

Läs mer

Innehåller även information från. Nyhetsblad till boende i Perstorp Nr 2-2012

Innehåller även information från. Nyhetsblad till boende i Perstorp Nr 2-2012 Iehåller äve iformatio frå Nyhetsblad till boede i Perstorp Nr 2-2012 PerstorpsFestivale asvarig utgivare Tommy Viebke Tel 0435-39 403 tommy@perstorpsbostader.se adress Perstorps Bostäder Torggata 3 284

Läs mer

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar IGCT effektbrytare i megawattklasse för mellasäigstillämigar Att kostruera utrustig för att bryta effekter i storleksordige megawatt å mellasäigsivå är e svår ugift. De ieboede egeskaera hos de två kiselbaserade

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för FRAX 101 SFRA Aalysator Markades mista och mest robusta FRAistrumet Markades högsta prestada och avädade av stadardiserad sigalkabel-jordaslutig ger högsta möjliga repeterbarhet Uppfyller alla iteratioella

Läs mer

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg yhetera NUMMER 3 2015 Jarmo Borg Väl ute i esamhete det är då ma prövas! Aa käer att ho kommit rätt Glimtar frå sommares läger E låg tröskel till LP-kotakte i Eskilstua Mötesplats Kvia i Nässjö Ny LP-skiva

Läs mer

bo plats På plats i Skepparen Strömstad www.stromstadsbyggen.se nr 1 2012

bo plats På plats i Skepparen Strömstad www.stromstadsbyggen.se nr 1 2012 r 1 2012 bo plats Strömstad På plats i Skeppare www.stromstadsbygge.se skeppare Ätlige hemma i Kvarteret Skeppare är färdigt. Ett sprillas ytt och fräscht boede mitt i cetrala Strömstad. Vi har träffat

Läs mer