Motion till riksdagen 1988/89:A473 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) Utvecklingen i Gävleborgs län

Transkript

1 Mtin till riksdagen 1988/89:A473 av Gunnar Björk ch Karin Starrin (båda c) Utvecklingen i Gävlebrgs län Sätt fart på Gävlebrg! Beflkningsutvecklingen Under 1980-talet har Gävlebrgs län förlrat ca invanare. Störst är minskningen i åldersgruppen år där det idag finns färre än för 8 år sedan. Utvecklingen var någt bättre år 1988då länet ökade med 194 persner. Inflyttning från utlandet var helt avgörande för denna beflkningsökning. eftersm länet hade ett negativt inrikes flyttnett på 967 persner. Under åren har den kraftigaste minskningen skett i Sandviken ch Hfrs (-7.0 samt -fj.7 %) Länet har en lägre andel än riket i alla åldersgrupper upp till 45 ar. gruppen 65 år ch äldre är andelen högre än rikets genm nitt. K vinnr ch ungdmar flyttar Ser man till utflyttningen av ungdmar under 1980-talet så har länet förlrat sammanlagt ungdmar i åldern år. 61% eller av dessa var unga kvinnr. De flesta ungdmarna har flytrat till Stckhlm mrådet. Detta har ckså lett till att länet har ett betydande kvinnundersktt i åldrarna år eftersm vi har drygt färre kvinnr än män. Störst är kvinnunderskttet i Sandviken. Gävle ch Söderhamn. Vi kan inte acceptera att flyttlas plitiken nu återigen fått ""fritt fram. Andelen yngre kvinnr i glesbygdsförsamlingarna är ännu lägre än i tätrterna. Vi anser att glesbygdens kärnfråga är att skapa kvinn y elsättning. Landsbygden kan på sikt inte överleva m inte kvinnr ges yssebättning. Arbetsmarknadsläget Under de senaste åren kan vi i mtsats till tidigare perider under 80-talet redvisa en psitiv utveckling på arbetsmarknaden. Högknjunkturen ger utslag på länets industrier sm har en gd utveckling. Efterfrågan pa arbetskraft har varit relativt hög. Trts detta var persner arbetslösa den 30 nvember Det mtsvarar en genmsnittsarbetslöshet pa 1.9 'k. Vid årskiftet var det 2.1% Det kan jämföras med rikets genmsnitt sm vid JO

2 samma tillfälle var 1.4% resp. 1.5% Tyvärr är det stra skillnader mellan Mt. 1988/89 kmmunerna. A473 Ljusdal 3.9 %- Bllnäs 3.0 % Söderhamn 2.4 % Ovanåker 2,3 % Ockelb 2.8 % Sandviken 2.0 /c Hfrs 1.8% Gävle 1,5 % Nrdanstig 1,8 % Två kmmuner (Ljusdal Bllnäs)har till ch med dubbelt så hög arbetslöshet sm den fficiella rikssiffran. Endast Gävle kmmun har en arbetslöshet sm ligger lika sm riksgenmsnittet. Påståendet att arbetslösheten är avskaffad är alltså felaktigt. Samtidigt finns en rad arbetssökande persner sm befinner sig i lika typer av åtgärder. Vid årsskiftet var l 075 pers i beredskapsarbete 802 i ungdmslag l 892 i Arbetsmarknadsutbildning Det är allbå mycket dystra siffrr sm vi kan knstatera. Länet har ckså en inmreginal balans eftersm den mstrukturering sm ägt rum av skgsindustri ch psykiatri främst drabbat sysselsättningen i Hälsingland. Jrd- ch skgsbruk Under de senaste 40 åren har åkerarealen minskat med nästan en tredjedel. Antalet jrdbruk har minskat från till idag knappt Man kan med den jrdbruksplitik sm idag förs tyvärr befara en ytterligare minskning av länets dlade arealer. Det vre mycket lyckligt m detta skulle leda till brukade delar av landskapet på sina håll. Vi anser att familjejrdbruksföretagen skall dminera även i framtiden. Den situatin m råder idag innebär att två av tre lantbrukare får sin huvudsakliga försörjning av sina inkmster från annan verksamhet är mycket tillfredsställande Detta är ett resultat av jrdbrukets svaga lönsamhet. Ett levande län Gävlebrg är ett län med gda framtidsmöjligheter. Men det är självklart att ett län sm har haft ch frtfarande har svårigheter jämställs med andra reginer. Sätt fart på Gävlebrg med ett X-paket Det är inte rimligt att en akut industrikris behandlas helt annrlunda än en kntinuerligt pågående strukturförändring med minskade arbetstillfällen. Il

3 När trstaden Malmö drabbades av nedläggning av Kckums varv skyndade regeringen nabb! fram med nya pengar(800 milj). Liknande paket har ckså utdelats till Uddevalla (918 milj) samt Bergslagen (675 milj) ch Nrrbtten (900 milj). I några fall dessutm kmbinerat med frisläpp av investeringsfnder med 24.5 miljarder(uddevalla Malmö). De kmmuner sm ligger i Bergslagsreginen (Sandviken ch Hfrs) har inte fått ut av Bergslagsstödet. Mt. 1988/89 A473 X-paket Vid riksmötet 1985/86 väckte vi från centerns sida en mtin m ett X -paket ( Gävlebrg X län). Förslaget sm tilldrg sig strt intresse i så gtt sm alla kmmuner i länet avslgs dessvärre av riksdagen. Senare tgs frågan upp i länsstyrelsen. Länsstyrelsen har därefter utarbetat ett X-paket. En rad myndigheter. rganisatiner ch näringsliv har påbörjat ett arbete med en gemensam länsstratcgi. Arbetet frtsätter på ett mycket målmedvetet sätt. Men det undanröjer inte aktivare regeringsinsatser i likhet med de initiativ sm man tagit i samband med andra paket sm lagts för andra rter. Det är ckså viktigt att staten ger förutsättningar för företag sm exempelvis är legtillverkare till företag i länet att lkaliseras till Gävlebrg. Sm en åtgärd i ett sådant X-paket kan en utlkalisering av statlig eller privat verksamhet lämpligen ligga sm grund. Bättre miljö Generella åtgärder m vidtas natinellt är av str vikt för Gävlebrg. Lkala åtgärder sm måste vidtas är: - Sanering av fiberbankar. - Fullständig genmgång av länets försurningssituatin med statligt stöd. - Frtsatt rening av Dalälven. - Satsning på vindkraftsanläggning efter Jungfrukusten. Detta redvisas i en sär kild mtin m Jungfrukusten. A vskafta löntagarfnderna Under åren har ca 15 0 miljner betalats in i löntagarfndsavgifter från arbetsgivarna i vårt län. Löntagarfnderna har inte kunnat redvisa vad de givit i frm av ökad syssel ättning för länet. Dessutm innebär det en urgröpt blandeknmi. alltså bör löntagarfnderna avskaffas. Bitekniken Gävlebrg har gda förutsättningar för försöksverksamhet på bienergimrådet. Det stöd sm hittills utgått har varit en gd start. Men det är viktigt att vi snarast får fram fasta resurser för ett biinstitut sm lämpligen bör lkali eras till nrra Hälsingland. Frisläpp av Investeringsfnder Vi har nterat regeringens intresse för att ge mindre företag rätt att använda sina investeringsfnder. Detta anser vi inte rättvist särskilt med tanke på att 12

4 de större företagen i Gävlebrg getts denna möjlighet vilket vi anser vara bra. Men vi kan inte acceptera denna diskriminering av mindre ch medelstra företag. Mt. 1988/89 A473 Kmmunikatiner Planerna på ett snabbtåg till Sundsvall från Stckhlm börjar alltmer ta frm. Det innebär för tkustreginen i länet gda möjligheter till snabbare kmmunikatiner. En förutsättning för att länet sm helhet skall ha glädje av detta är att man nabbar upp ch ökar förbindelserna från västra Gästrikla d samt västra delen av Hälsingland. Dessutm bör förstärkningar görås av nrra stambanan genm länet. Det gäller turtäthet samt förstärkning av spåret för att kunna möjliggöra snabbare tåg. Vägar Det är av vikt att medel sm tilldelas länets vägar ckså sker till de mindre liinsvägarna samt de enskilda vägarna. Särskilt bör bärighetshöjande åtgärder till för kg bibnätet så att leverans av virke kan ske under en större del av året. Väg83 Skg- H am näs l den förenklade vägplanen för riksvägar är denna sträckning upptagen till efter Detta finner vi anmärkningsvärt. Vägsträckningen är i strt behv av att snarast förbättras varför detta bör flyttas fram i planerna. Br Sundet- Hasselön i G ä Y le kmmun Riksdagen beslöt l 981 att en br skulle byggas över Dalälven vid Sundet- Hasselön i Hedesunda. Detta har ännu ej verkställts. Det är ett svek mt bygden beflkning att detta beslut ej uppfyllts. Reginalplitiskt stöd till länet För innevarande budgetår har 690 milj kr avsatts för reginala utvecklingsinsatser i landet.av detta får Gävlebrg SS milj kr ch av detta kan JO milj utnyttja för prjektverksamhel Regeringen föreslår inte någn ändring av an lag. Detta iir mycket tillfredsställande. Om inte en höjning kmmer till stånd bör i vart fall ske en mfördelning mellan länen. Till förmån för skgslänen. Ramarna för vårt län brde vara desamma sm för Västernrrlands ch Jämtlands län. Vi är övertygade m att länsstyrelsen ger riktiga bedömningar varför medlen kan fördelas på denna nivå. Därför bör länet jälv få avgöra hur medlen skall nyttjas. BeYara Helsinge regemente l 14 Den nyligen tillsatta försvarskmmitten har till uppgift att se över den nuvarande krigsrganisatinen ch fredsrganisatinen. En försämring av bered kapen under fredstid vre mycket lyckligt. För Gävlebrg handlar det m att anläggningningsverksamhet efter vår kust kan hållas på en hög nivå. Kustförsvaret får inte försämras. Den brigad sm I 14 prducerar har 13

5 bia till uppgift att försvara förbindelser ch transprter till övre Nrrland. Mt. 1988/89 Den har ckså till uppgift att vara invasinsförsvar i södra rrland liksm A473 att ha en undsättningsstyrka mt stckhlmsmrådet. Särskilt viktigt är transprterna ch försvarsmrådet hyser inm sina gränser både stkust- ch stambanan. Det är vår förhppning att den nu tillsatta kmmitten i likhet med den föregående redan på ett tidigt stadium bedömer behvet av en stark krigsrganisatin inm försvarsmrådet i Gävle. En övergripande uppgift är ckså att man slår vakt m den allmänna värnplikten. Hemställan Med hänvisning till vanstående hemställs l. att riksdagen sm sin mening ger regeringen till känna vad sm anförts i mtinen m utvecklingen i Gävlebrgs län. 2. att riksdagen m sin mening ger regeringen till känna m vad sm anförts m särskilt X-paket till Gävlebrg. 3. att riksdagen sm sin mening ger regeringen till känna m vad sm anförts m högre reginalplitiskt stöd till Gävlebrg. Stckhlm den 25 januari 1989 Gunnar Björk (c) Karin Srarrin (c) 14

6 4J c (l) u ' ta 75 2'1/: 50.J()/{ 25!2;/, Beflkningens ålderssammansättning 1 Gävlebrgs län 1950 ch 1987 samt prgns för tS f ,s-% --- IZJ 0-14 CSl aj E EB 80-W t'ix prgns 1995

7 J c w 2.5 u (_ LXN AB 0.8 c 1,0 1,0 E 1,1 r l. 2 G 1,2 H l. 2 l,) Re l at i v K l. l T 2,0 L 1,4 u 2,0 11 1,4 w 2,1 N x 1,6 2,l 1,6 y 2,2 p l. 7 z 2,) R 1,9 AC 2,4 s 2,0 80 arbets l ö sh et prcent (%) f ör de lat på län årsskiftet 88/89 4,0 >s:.:>. -.J - w. - -HIKE r

8 Arbetslösa ch persner i lika arbetsmarknadsplitiska åtgärder i Gävlebrgs län månadsskiftet kt/nv ,... r +J 8000 c <( , r l , r r ,.----, r f r D AABETSLÖSA D I ATGÅADEA

9 Relativ arbetslöshet i Gävlebrgs län årsskiftet 88/89 fördelat på ungdmar < 25 år. män i åldrarna år samt kvinnr år ' c Q) u 2.0 ' < 25 år Man år Kvinnr år - \ \0

10 Relativ arbetslöshet i Gävlebrgs län, fördelat på kmmun, årsskiftet 1987 ch J c: 3.0 Q) u 2.5 '- 2.0 Q_ G v le H frs 1987 Nrd Sand Hud Ovan Ockel Bll Ljus stig vik i k åker b näs dal Kmmun Söder Län >-3:::.JO>. hamn et D J- w. "' "'

11 fiot b S1ckhlm 1989