Bild på omslagets framsida: Foto: Essunga kommun Kungaparets besök den 9 oktober 2008.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bild på omslagets framsida: Foto: Essunga kommun Kungaparets besök den 9 oktober 2008."

Transkript

1 Årsredvisning 2008

2 Bild på mslagets framsida: Ft: Essunga kmmun Kungaparets besök den 9 ktber 2008.

3 INNEHÅLL INNEHÅLL 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 2 KOMMUNENS ORGANISATION.. 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 - Allmän översikt 4 - Eknmisk översikt Persnalredvisning.13 - Välfärd miljöanalys Fem år i sammandrag Driftredvisning Investeringsredvisning.. 17 RESULTATRÄKNING KOMMUNEN 18 BALANSRÄKNING KOMMUNEN 18 KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN 19 NOTHÄNVISNINGAR. 20 REDOVISNINGSPRINCIPER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Sammanställd redvisning, resultaträkning 25 - Sammanställd redvisning, balansräkning Sammanställd redvisning, kassaflödesanalys 26 - Nter till sammanställd resultaträkning balansräkning NÄMNDSREDOVISNING - Revisin Kmmunstyrelsen 29 - Bygg- räddningsnämnden Utbildningsnämnden 38 - Scialnämnden.42 - Miljönämnden

4 Kmmunstyrelsens rdförande Kungaparets besök den 99 ktber präglade det det fantastiska jubileumsår, sm Essunga kmmun Kmmunstyrelsens rdförande firade under Det var tjugfem år år sedan vi vi åter blev Kungaparets en en egen kmmun besök den efter 9 9 ktber år år tillsammans präglade det Vara fantastiska kmmun. jubileumsår, Förutm en en sm rad Essunga företag kmmun föreningar firade under sm jubilerade, Det var fick tjugfem vi vi vara år sedan vi fira åter Essunga blev en Musikskla egen kmmun år år efter samt 9 Nssebr år tillsammans Musikkår år. Vara år. Detta kmmun. jubileumsår Förutm blev en strt rad företag ialt det det förlade föreningar under sm jubilerade, hela året en en fick psitiv vi vara bild vår fira kmmun Essunga Musikskla dess rika 50 närings- år samt Nssebr föreningsliv. Musikkår Kmmunens 60 år. Detta eknmiska jubileumsår resultat blev strt är är psitivt ialt det uppgår förlade till till 1,2 under mkr. Det hela är är året 4,0 en mkr psitiv sämre bild än än budget. vår Nämnderna kmmun arbetat dess rika hårt närings- för för att att hålla föreningsliv. sina budgetramar, Kmmunens samtidigt eknmiska sm skatteintäkter resultat är psitivt generella uppgår statsbidrag till 1,2 mkr. blivit Det är mindre 4,0 mkr än än sämre prgns. än budget. Sammantaget Nämnderna kan ändå arbetat knstateras, hårt för att att att hålla kmmunens sina eknmi budgetramar, Kmmunstyrelsens är är gd vilket samtidigt är är extra sm viktigt skatteintäkter rdförande tanke på på en en generella alltmer säker framtid. Osäkerheten gäller i i första Kungaparets statsbidrag hand längden besök på på den blivit finanskrisen 9 ktber mindre präglade än prgns. det Sammantaget efterföljande fantastiska lågknjunktur, jubileumsår, kan ändå knstateras, sm sm Essunga att innebär ett kmmun kmmunens eknmi ett flertal varsel firade under är gd där vilket en en Det är högre var extra arbetslöshet. tjugfem viktigt år sedan tanke vi åter på en blev alltmer en egen säker kmmun framtid. efter Osäkerheten 9 år tillsammans gäller i Kmmunens första Vara kmmun. hand näringslivsstruktur längden Förutm på finanskrisen en rad företag ett ett strt antal mindre efterföljande föreningar företag sm innebär lågknjunktur, jubilerade, att att sysselsättningen fick sm vi innebär vara ttalt ett flertal fira sett varsel Essunga varit stabil. Musikskla där En En förbättrad en 50 högre år samt infrastruktur arbetslöshet. Nssebr i i frm Musikkår bättre Kmmunens 60 år. vägar Detta skulle jubileumsår näringslivsstruktur betyda mycket blev strt för för ialt näringslivets ett strt antal det frtsatta mindre förlade utveckling företag under innebär hela där året att sysselsättningen en även psitiv för för bild ttalt vår kmmunens sett varit stabil. framtid. dess En Påverkan rika förbättrad närings- inm infrastruktur infrastrukturmrådet bättre till vägar till berörda skulle instanser betyda mycket pågår ständigt. för näringslivets I I Svenskt Kmmunens föreningsliv. i frm frtsatta Näringslivs eknmiska utveckling ranking där resultat Sveriges är psitivt även för kmmuner uppgår till 1,2 mkr. Det är 4,0 mkr sämre än budget. kmmunens Nämnderna framtid. arbetat Påverkan hårt för inm att hålla infrastrukturmrådet sina budgetramar, till berörda samtidigt instanser sm skatteintäkter pågår ständigt. I Svenskt generella Näringslivs statsbidrag ranking blivit mindre Sveriges än prgns. kmmuner Sammantaget kan ändå knstateras, att kmmunens eknmi är gd vilket är extra viktigt tanke på en alltmer säker framtid. Osäkerheten gäller i första hand längden på finanskrisen efterföljande lågknjunktur, sm innebär ett flertal varsel där en högre arbetslöshet. Kmmunens näringslivsstruktur ett strt antal mindre företag innebär att sysselsättningen ttalt sett varit stabil. En förbättrad infrastruktur i frm bättre vägar skulle betyda mycket för näringslivets frtsatta utveckling där även för kmmunens framtid. Påverkan inm infrastrukturmrådet till berörda instanser pågår ständigt. I Svenskt Näringslivs ranking Sveriges kmmuner km Essunga kmmun på på plats 290, vilket måste anses sm mycket bra. På På investeringssidan kan bland annat nämnas mbyggnaden hyreshuset km Essunga Gullregnet, kmmun ny ny på målerianläggning 36 plats 290, vid vilket fastigheten måste anses sm sm hyrs mycket Bala bra. Agri På samt investeringssidan en en ny ny förskla kan bland två annat två delningar. nämnas mbyggnaden Under hyreshuset året Gullregnet, det det beslutats ny m målerianläggning en en ny ny rganisatin vid för för fastigheten räddningstjänsten, sm hyrs sm Bala framledes Agri samt kmmer en att ny att samverka förskla Lidköping, två delningar. Vara Grästrp i i en en gemensam Under året nämnd. det Överförmyndarverksamheten beslutats m en ny rganisatin köps för från räddningstjänsten, detta år år Lidköpings sm framledes kmmun, kmmer att Essunga samverka kmmun Lidköping, beslutat Vara att att ansöka Grästrp m i en lemskap gemensam i i nämnd. kmmunalförbundet Överförmyndarverksamheten GöLiSka IT, IT, sm köps mfattas från detta Götene, år Lidköpings kmmun, Skara kmmuner. Essunga kmmun Tillsammans beslutat Grästrps att ansöka kmmun lemskap det det investerats i kmmunalförbundet i i en en ny ny telefnväxel, GöLiSka sm servar IT, båda sm kmmunerna. mfattas Götene, Vidare utreds Lidköping det det m ett ett Skara administrativt kmmuner. persnaladministrativt samarbete km Grästrps Essunga Tillsammans kmmun kmmun samt på en 36 en plats Grästrps påbörjad 290, kmmun vilket diskussin måste det anses investerats sm samverkan mycket i en ny mellan bra. telefnväxel, På kmmunernas investeringssidan sm servar båda tekniska kan bland kmmunerna. delningar. annat nämnas Vidare mbyggnaden utreds det ett administrativt hyreshuset Gullregnet, persnaladministrativt ny målerianläggning samarbete vid Jag fastigheten vill Grästrps rikta ett ett sm varmt kmmun hyrs tack till Bala samt till persnal Agri en påbörjad samt en ny plitiker, diskussin förskla sm m tillsammans två samverkan delningar. bidragit mellan till till kmmunernas 2008 års års resultat. tekniska Ingenting delningar. hade varit möjligt utan Er Er Ert Ert Under Jag engagemang. året det beslutats m en ny rganisatin för räddningstjänsten, vill rikta ett varmt sm tack framledes till persnal kmmer att Nssebr plitiker, samverka i i mars sm 2009 tillsammans Lidköping, Vara bidragit till Grästrp 2008 års i en resultat. gemensam Ingenting nämnd. hade Överförmyndarverksamheten varit möjligt utan Er Christer Ert engagemang. Arnssn köps från detta år Lidköpings kmmun, Nssebr Essunga kmmun i mars 2009 beslutat att ansöka m lemskap i kmmunalförbundet GöLiSka IT, sm Christer mfattas Arnssn Götene, Lidköping Skara kmmuner. Tillsammans Grästrps kmmun det investerats i en ny telefnväxel, sm servar båda kmmunerna. Vidare utreds det m ett administrativt persnaladministrativt samarbete Grästrps kmmun samt en påbörjad diskussin m samverkan mellan kmmunernas tekniska delningar. Jag vill rikta ett varmt tack till persnal plitiker, sm tillsammans bidragit till 2008 års resultat. Ingenting hade varit möjligt utan Er Ert engagemang. Nssebr i mars 2009 Christer Arnssn Pstadress. Essunga kmmun, Nssebr Hemsida: Gatuadress: Sturegatan 4, 4, Nssebr Organisatinsnummer: Pstadress. Essunga kmmun, Nssebr Hemsida: Gatuadress: Sturegatan 4, Nssebr Organisatinsnummer:

5 Kmmunens rganisatin Kmmunens övergripande rganisatin KOMMUNFULLMÄKTIGE 35 ledamöter 18 ersättare Valberedning 5 ledamöter 5 ersättare Revisin 5 ledamöter Essunga Bstäder AB 100 % Kmmunstyrelse 9 ledamöter 9 ersättare Stiftelsen Essunga Industrier 100 % Scialnämnd 7 ledamöter 7 ersättare Utbildningsnämnd 7 ledamöter 7 ersättare Bygg- räddningsnämnd 5 ledamöter 5 ersättare Miljönämnd 5 ledamöter 5 ersättare Valnämnd 5 ledamöter 5 ersättare Överförmyndare 3

6 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Världen utanför Essunga kmmun När en glbal finansr lågknjunktur infinner sig samtidigt får detta elbara återverkningar för Essunga kmmuns räkning. Direkt ändras de eknmiske förutsättningarna för att kunna verkställa de ambitiner sm finns, svårigheterna blir betydande att uppnå fullmäktiges finansiella mål. Det sm egentligen började sm en kris på marknaden för bstadskrediter i USA nu lett till att helt nya förutsättningar skapats för världseknmin. För kmmunernas del syns detta i de nya prgnser vi får, prgnser sm visar på rejäla minskningar i ökningstakten för skatteintäkter såväl 2009 sm I översikten för verksamhetsåret 2007 pekades på riskerna för tillverkningsindustrin i allmänhet frdnsindustrin i synnerhet. Dessa risker nu blivit verklighet inbrmsningen i eknmin skett en hastighet sm inte kunde förutses. Hur lösningarna ser ut kan vi ännu endast ana, vår förhppning är att stimulanser till infrastruktur kmmunsektrn kan kmma Essunga till del, liksm det presenterade stödet till frdnsbranschen. Det är ckså viktigt att tänka på att neddragningar inm industrin får stra återverkningar inm andra sektrer i samhället. Västsverige drabbats speciellt hårt i den varselvåg sm svept fram över landet. I Essunga kmmun är utgångsläget gtt, en mycket låg arbetslöshet. När denna nu stiger kmmer kmmunen att i samverkan regin, kmmunalförbund, Arbetsförling, m.fl. stimulera till åtgärder sm frtsatt möjliggör en hög sysselsättningsnivå. Vi trr även att ett visst nyföretagande kan bli resultatet pågående kris. Ökad arbetslöshet innebär för några behv visst försörjningsstöd, vilket blir en ytterligare belastning för kmmunens eknmi. Det är alltså ur flera aspekter viktigt att den internatinella eknmin knjunkturen så snabbt sm möjligt kmmer i gång igen. Essungas tillväxtmöjligheter begränsas bland annat tillgång till bstäder kmmunikatin. Ett närmande till Götebrgsreginen är en viktig förutsättning, här är alla satsningar sm görs på väg E20 västerut viktiga för framtiden. Jubileumsår Eftersm det gått 25 år sedan Essunga kmmun återbildades genmfördes ett strt antal jubileumsaktiviteter En strålkastarna i vår styrmdell handlar m kmmunikatin i betydelsen att synliggöra kmmunen. De insatser sm genmförts i hög grad bidragit till att uppfylla detta. De största manifestatinerna var givetvis jubileumsdagen den 16 augusti samt kungaparets besök 9 ktber, men även musiksklans 50- årsfirande 10 maj, natinaldagsfirandet 6 juni Höstmässan ktber gick i jubileets tecken. Ytterligare ett antal aktiviteter genmförts innan året slutades nyårsfirande utdelande utmärkelsen Årets Essungab vid Nssebr Scen. Samverkansfrågr Det finns frtfarande en stark tr att en liten kmmun behöver samverka andra för att kunna lösa en del uppgifter bibehållen eller ökad kvalitet kmpetens. Dessutm är det viktigt att uppnå kstnadseffektivitet, vilket ibland sker lättast genm samverkan. Frtfarande är det fullmäktiges övergripande beslut m samverkan Grästrp sm ger förstahandsalternativet när man vill hitta samverkanspartner på kmmunsidan. Under året ett antal steg tagits på samverkansvägen, var några kan nämnas här: Den gemensamma telefnväxeln för Essunga Grästrp varit i drift sedan våren Ungefär samtidigt anslöt sig Essunga till Överförmyndare i samverkan, där Lidköpings kmmun är övergripande verksamhetsansvarig. I denna samverkan ingår sedan tidigare Grästrp. Kmmunen i höst ansökt att få ingå i GöLiSka IT, sm i dagsläget är ett Mandatfördelning Scialdemkraterna Mderaterna Centerpartiet Kristdemkraterna Flkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Ttalt Utdebitering Kmmunen 20,79 21,50 21,50 21,50 21,50 4

7 Förvaltningsberättelse kmmunalförbund mfattande Götene, Götene, Lidköping, Skara Skara kmmuner. I I denna I denna fråga fråga fråga Grästrp Grästrp beslutat beslutat att att att vakta vakta sin sin sin framtida framtida inriktning. Efter Efter Efter Vårgårda Vårgårda kmmuns kmmuns uppsägning samverkanstalet på på på räddningstjänstens mråde mråde Essunga Essunga begärt begärt att att att från från från få få ingå få ingå ingå i i i Räddningstjänst Västra Västra Skarabrg (där (där (där Grästrp Grästrp ckså ckså ingår). ingår). Den Den Den administrativa samverkansutredningen, sm sm sm mfattar mfattar persnal- persnal- löneadministratin samt samt samt eknmi eknmi redvisning, i i strt strt i strt sett sett sett slutförts slutförts under under Beslut Beslut förväntas förväntas i i den den i den gemensamma styrgruppen för för för Grästrp Grästrp Essunga Essunga under under första första kvartalet kvartalet Andra Andra mråden mråden sm sm sm nu nu nu utreds utreds tillsammans Grästrp Grästrp är är bland är bland annat annat kmmunernas tekniska tekniska verksamheter samt samt samt gemensam ledning ledning för för för musiksklan. Utöver Utöver dessa dessa finns finns finns ett ett ett strt strt strt antal antal antal samverkanspartners inm inm inm lika lika lika mråden, mråden, från från från att att att två två två kmmuner hjälps hjälps åt åt att åt att att lösa lösa lösa en en en uppgift uppgift till till till att att att exempelvis hela hela hela eller eller eller halva halva Skarabrg samverkar i i i partners vissa vissa vissa frågr. frågr. Kmmunens visin visin Fullmäktiges visin visin för för för Essunga Essunga kmmun kmmun under under året året året varit varit varit vägledande när när när målen målen skall skall skall frmuleras i i i den den den nya nya nya styrmdell sm sm sm används används i i i budgetarbete uppföljningar. Detta Detta skall skall skall leda leda leda till till till bättre bättre kvalitet kvalitet i i i målfrmuleringar, pririteringar beslut, beslut, säkerställa en en en gemensam inriktning kmmunens arbete arbete ett ett ett ptimalt ptimalt tillvaratagande dess dess dess resurser. resurser. En En En tanke tanke är är att är att att visinen, visinen, tillsammans de de de övergripande målen målen fullmäktige frmulerat, skall skall skall kunna kunna utgöra utgöra grunden grunden för för för en en en framtida framtida ledningsrganisatin i i i kmmunen. Visinen Visinen denna denna lydelse: lydelse: GENOM NÄRHETEN I I VÅR VÅR I VÅR KOMMUN SKAPAR VI VI VI KREATIVA OCH OCH OCH MENINGSFULLA MÖTEN MÖTEN DÄR DÄR DÄR IDÉER IDÉER FÖRVERKLIGAS OCH OCH OCH MÄNNISKOR OCH OCH OCH FÖRETAG UTVECKLAS Fullmäktiges övergripande mål, mål, mål, sm sm sm till till till syfte syfte syfte att att att vara vara vara vägledande för för för att att att förverkliga visinen, visinen, kmmenteras på på på kmmande sida sida sida i i i årsredvisningen. Beflkning bende bende Även Även fick fick fick vi vi tyvärr vi tyvärr uppleva uppleva en en en mindre mindre beflkningsminskning. Årets Årets första första ti ti ti månader månader var var var antal antal antal invånare invånare ungefär ungefär knstant, knstant, det det det var var var först först först mt mt mt slutet slutet året året året sm sm sm såväl såväl såväl dödlighet dödlighet sm sm sm nettutflyttning ökade. ökade. Insikten Insikten ökat ökat ökat att att att ett ett brett brett brett utbud utbud bende- bendemöjligheter är är den är den den viktigaste viktigaste förutsättningen för för för beflkningstillväxt, ansträngningar gjrts gjrts görs görs görs för för för att att att stimulera stimulera ett ett ett ökat ökat ökat byggande. Glädjande är är att är att att det det det byggs byggs fler fler fler villr villr på på på lands- landsbygden än än än det det det gjrts gjrts de de de senaste senaste åren. åren. åren. Byggnatin bygden kmmit kmmit igång igång vid vid vid Strandgatan, men men men tyvärr tyvärr vi vi ännu vi ännu ännu inte inte inte lyckats lyckats få få till få till till ett ett ett underlag underlag för för för ett ett ett flerbstadshus på på på kv. kv. kv. Mejeriet. Mejeriet. Vid Vid Vid Höstmässan i i ktber i ktber presenterades både både både byggnadsplaner en en en mdell mdell för för för att att att tydliggöra kmmunens ambitiner. Allmänhetens intresse intresse var var var strt strt strt för för för denna denna del del del kmmunens utställningsmnter. Avvägningen mellan mellan löpande löpande verksamhet framtidssatsningar Praktisk Praktisk plitik plitik handlar handlar mycket mycket m m m att att att priritera priritera mellan mellan lika lika lika bligatriska verksamheter. Dessutm måste måste vissa vissa vissa resurser resurser läggas läggas på på på verksamheter sm sm sm syftar syftar till till till att att att skapa skapa en en en högre högre attraktivitet för för för kmmunen där där möjligheter att att att kunna kunna bedriva bedriva framtida framtida verksamheter. Att Att Att enbart enbart utföra utföra det det det sm sm sm lagen lagen kräver kräver innebär innebär ett ett ett minskat minskat intresse intresse för för för kmmunen. I I den den I den knkurrens sm sm sm råder råder råder m m m invånare invånare är är det är det det viktigt viktigt att att att kunna kunna prfilera prfilera sig sig sig erbjuda erbjuda brgare ptentiella inflyttare inflyttare värden värden sm sm sm väger väger tungt tungt tungt vid vid vid val val val bstadsrt. Från Från Från kmmunstyrelsens sida sida sida är är det är det det klart klart klart uttalat uttalat att att att så så kallade så kallade kärnverksamheter måste måste bedrivas bedrivas på på på ett ett ett kvalitativt gdtagbart sätt. sätt. sätt. Utöver Utöver detta detta detta finns finns finns ett ett ett antal antal antal utvecklingsprjekt andra andra åtgärder åtgärder sm sm sm kmmunen uttalat uttalat bör bör bör satsa satsa satsa resurser resurser på: på: på: Stallahlmprjektet finns finns finns sm sm sm ett ett ett pririterat mål mål mål för för för fullmäktige, dess dess dess visin visin är är är vägledande för för för de de de insatser insatser sm sm sm styrgrupp styrgrupp prjektledare planerar planerar stegvis stegvis genmför. Under Under är är det är det det framför framför allt allt allt dispsitinsplan val val val samverkande Flkmängd Flkmängd Män Män Män Kvinnr Kvinnr Ttalt Ttalt Ttalt Flkmängdens Flkmängdens förändring förändring Födda Födda Födda Döda Döda Döda Födelsenett Födelsenett Flyttningsnett Flyttningsnett Beflknings- Beflkningsförändring förändring Källa Källa Källa SCB SCB SCB 5

8 Förvaltningsberättelse arkitektbyrå arkitektbyrå sm sm fastställts fastställts sm sm ett ramverk ett ramverk inför inför frtsatta frtsatta åtgärder. åtgärder. Planerna Planerna på en på en säkerhetsbana för för tvåhjulsfrdn är är någt någt sm sm kmmunen kmmunen ställt ställt sig bakm. sig bakm. Intresse- Intresserganisatinen Sveriges Sveriges Mtrcyklister, SMC, SMC, är är prjektägare prjektägare driver driver frågan frågan på riksnivå. på riksnivå. Kmmunens Kmmunens insatser insatser i nuläget i nuläget är deltagande är deltagande i i befintlig befintlig styrgrupp, styrgrupp, mark- mark- planfrågr planfrågr samt samt arbete arbete att finna att finna viss viss reginal reginal finansiering. finansiering. Intresset Intresset är frtsatt är frtsatt strt, strt, inte inte minst minst mt mt bakgrund bakgrund det det utbildningsbehv sm sm finns finns för att för minska att minska lyckstalen lyckstalen i trafiken. i trafiken. Nssebr Nssebr Marknad Marknad är kmmunens är kmmunens kanske kanske mest mest kända kända varumärke varumärke den den största största kmmersiella månadsmarknaden i Sverige. i Sverige. För För att marknaden att marknaden skall skall kunna kunna utvecklas utvecklas växa växa framöver framöver krävs krävs att att nya nya satsningar satsningar sker. sker. Kmmunen Kmmunen deltar deltar därför, därför, tillsammans tillsammans ti andra ti andra eurpeiska eurpeiska kmmuner, kmmuner, i i en ansökan en ansökan m att m få att EU-el få EU-el till prjektet till prjektet Tjugnde Tjugnde århundradets århundradets marknadsplatser. Det Det är är vår vår kmmunutvecklare, tillika tillika EU-samrdnare, sm sm ansvarar ansvarar för detta för detta prjekt. prjekt. Strävan Strävan efter efter bättre bättre kmmunikatiner, främst främst vägar vägar kllektivtrafik, frtsätter. frtsätter. Inför Inför den den nya nya översynen översynen den den natinella natinella den den reginala reginala transprtinfrastrukturen deltar deltar kmmunen kmmunen aktivt aktivt i i planeringsarbetet kmmer kmmer förhppningsvis beslut beslut att fattas fattas sm sm påverkar påverkar kmmunen kmmunen psitivt, psitivt, inte inte minst minst när det när gäller det gäller utbyggnad utbyggnad väg väg E20. E20. För För att ha att fullgtt ha fullgtt underlag underlag i dessa i dessa förhandlingar fullmäktige fullmäktige på nytt på nytt sett sett över över pririteringsrdningerdningen i gällande i gällande vägnätsplan. vägnätsplan. pririterings- Inm Inm lppet lppet ett år ett år kmmunen kmmunen fått två fått vägar två vägar sm sm betecknas betecknas sm sm primära primära länsvägar. länsvägar. Väg Väg l90 går l90 går från från Götebrg/Angered till Nssebr, till Nssebr, där den där den i i Strgatans Strgatans östra östra rndell rndell slutar slutar vid väg vid väg Även Även under under ambitinen ambitinen funnits funnits att ha att ha lika lika slag slag kntakter kntakter kmmunens kmmunens företag. företag. Jubileumsfirandet lett till lett många till många extra extra kntakter kntakter samarrangemang, Höstmässan Höstmässan blev blev sm sm vanligt vanligt en str en str välbesökt välbesökt manifestatin för rtens för rtens företag. företag. Mt Mt slutet slutet året året en del en kntakter del kntakter tyvärr tyvärr fått tas fått tas anledning anledning lagda lagda befarade befarade varsel varsel på på arbetsmarknaden. Kmmunens Kmmunens industristiftelse byggt byggt till Balafastighetefastigheten vid Stallgatan vid Stallgatan en måleridel en måleridel till en till till Bala- en kstnad kstnad m ca m 13 ca miljner. 13 miljner. Där Där kunde kunde hyresgästen hyresgästen flytta flytta hela hela sin verksamhet sin verksamhet till Nssebr till Nssebr lkalerna lkalerna i Bredöl i Bredöl överlåtas överlåtas till ny till ägare ny ägare andra andra verksamheter. Syftet Syftet företagskntakterna är att är bidra att bidra till till utvecklingen utvecklingen möjliga möjliga arbetstillfällen i i kmmunen, kmmunen, att allmänt att allmänt främja främja ett gtt ett gtt näringslivsklimat. Placeringen Placeringen i Svenskt i Svenskt Näringslivs Näringslivs årliga årliga ranking ranking över över företagsklimat 36:e 36:e plats plats bland bland Sveriges Sveriges kmmuner, kmmuner, är den är den bästa bästa någnsin. någnsin. Kmmunens eknmi eknmi Essunga Essunga kmmuns kmmuns eknmi eknmi under under mer mer än ti än ti års tid års årligen tid årligen uppvisat uppvisat psitiva psitiva översktt, översktt, vilket vilket bland bland annat annat möjliggjrt möjliggjrt amrteringar amrteringar på såväl på såväl kmmunens kmmunens lån sm lån sm dess dess pensinsskuld. Härigenm Härigenm kapital- kapital- pensinskstnader reducerats reducerats eknmiska eknmiska resurser resurser kunnat kunnat tillföras tillföras kmmunens kmmunens verksamheter. Kmmunen Kmmunen alltså alltså sunda sunda finanser, finanser, även även m det m det inte inte redvisats redvisats några några stra stra översktt. översktt. Speciellt Speciellt tanke tanke på kmmunens på kmmunens strlek strlek får man får man alltså alltså bedöma bedöma att utgångsläget att utgångsläget är gtt, är gtt, att att verksamheten präglats präglats gd gd eknmisk eknmisk hushållning. hushållning. Det Det nu redvisade nu redvisade bkslutsåret bkslutsåret ytterligare ytterligare några några år framåt år framåt inger inger däremt däremt farhågr. farhågr. Någn Någn extra extra pensinssättning bedömdes bedömdes inte inte möjlig möjlig 2008, 2008, utrymmet utrymmet för sådant för sådant är är nuvarande nuvarande förutsättninganingar ansträngt ansträngt även även kmmande kmmande år. Sedan år. Sedan förutsätt- kmmunstyrelsen nggrant nggrant följt följt den den prgnstiserade resultatutvecklingen, någt någt sm sm kmmer kmmer att bli att en bli än en mer än mer viktig viktig uppgift. uppgift. De utmaningar De utmaningar vi nu vi ser nu skall ser skall kmbineras kmbineras ett ett behv behv att finansiera att finansiera ökade ökade utvecklingsinsatser, ökade ökade kr kr på på kärnverksamheter en säker en säker samhällseknmi. Det Det kan kan inte inte uteslutas uteslutas att en att en diskussin diskussin m skattenivån m skattenivån kan kan kmma kmma att uppstå, att uppstå, samtidigt samtidigt sm sm man man är veten är veten m att m höjd att höjd skatt skatt innebär innebär mindre mindre utrymme utrymme för invånarnas för invånarnas möjligheter möjligheter att dispnera att dispnera sina sina inkmster. inkmster. I nuläget I nuläget Essunga Essunga en kmmunal en kmmunal skattesats skattesats sm sm ligger ligger över över genmsnittet genmsnittet i reginen. i reginen. För För ett år ett sedan år sedan förutsågs förutsågs behvet behvet en översyn en översyn kmmunens kmmunens finansiella finansiella mål. mål. På samma På samma sätt sätt sm sm såväl såväl nämnds- nämnds- sm sm förvaltningsrganisatin kan kan Arbetslöshet Arbetslöshet i % i % beflkningen beflkningen Essunga Essunga Reginen Reginen Riket Riket år år år år år år år år år år år år Öppen Öppen arbetslöshet arbetslöshet 1,7% 1,7% 0,8% 0,8% 2,5% 2,5% 1,2% 1,2% 2,5% 2,5% 1,2% 1,2% Arbetsmarknadsåtgärder 2,4% 2,4% 1,0% 1,0% 3,8% 3,8% 1,4% 1,4% 3,7% 3,7% 1,6% 1,6% Ttal Ttal arbetslöshet arbetslöshet 4,1% 4,1% 1,8% 1,8% 6,3% 6,3% 2,6% 2,6% 6,2% 6,2% 2,8% 2,8% 6

9 Förvaltningsberättelse behöva förändras känns en en en ny ny ny diskussin kring kring eknmisk hushållning de de de finansiella målen nödvändig. Eknmisk översikt Årets resultat Kmmunen redvisar ett ett ett psitivt resultat 1,2 1,2 1,2 mkr mkr för för för 2008, vilket är är är en en en försämring 1,3 1,3 1,3 mkr mkr i i i jämförelse Det Det budgeterade resultatet är är är 5,2 5,2 5,2 mkr. mkr. Den Den negativa vikelsen på på på 4,0 4,0 4,0 mkr mkr berr berr i i i huvudsak på på på högre kstnader än än än budgeterat inm inm individ- familjemsrgen, LSS-verksamheten lägre lägre skatteintäkter generella statsbidrag. Tabell Tabell 11 1 Resultatutveckling Årets Årets resultat, resultat, mkr mkr mkr 8,3 8,3 8,3 8,8 8,8 8,8 2,5 2,5 2,5 1,2 1,2 1,2 Årets Årets resultat resultat exkl exkl exkl reinst, reinst, mkr mkr mkr 8,3 8,3 8,3 6,6 6,6 6,6 2,4 2,4 2,4 1,2 1,2 1,2 Årets Årets resultat/skatteintäkter, %% 3,8 3,8 3,8 4,0 4,0 4,0 1,1 1,1 1,1 0,5 0,5 0,5 Resultatet i i förhållande i till till till skatte- utjämningsintäkter minskat från från 1,1 1,1 1,1 % till till till 0,5 0,5 0,5 % För För För att att att säkerställa att att att i i framtiden i kunna prducera service på på på nuvarande nivå nivå samt samt ha ha ha ett ett ett handlingsutrymme för för för att att att utveckla den den kmmunala verksamheten är är är en en en kmmunens målsättningar för för för gd gd eknmisk hushållning att att att resultatet skall skall vara vara 2 2 % %. 1%. Pga Pga det det det rådande finansiella läget läget trde trde denna målsättning vara vara svår svår att att att uppnå de de de närmaste åren. åren. Tabell Tabell 22 Avstämning 2 Avstämning mt mt mt balanskret balanskret Årets Årets resultat resultat enligt enligt resultaträkningen, mkr mkr mkr 2,5 2,5 2,5 1,2 1,2 1,2 Avgår Avgår samtliga samtliga realisatinsvinster, mkr mkr mkr 0,1 0,1 0, Resultat Resultat enligt enligt balanskret, balanskret, mkr mkr 2,4 2,4 2,4 1,2 1,2 1,2 I I I kmmunallagen stadgas m m m det det det s s s k k balanskret, vilket innebär att att att intäkterna ska ska ska överstiga kst- kstnaderna, det det det vill vill vill säga säga resultatet skall skall vara vara psitivt. Vid Vid beräkningen skall skall hänsyn tagas tagas till till till redvisade realisatinsvinster/förluster. Kmmunens resultat uppgår till till till 1,2 1,2 1,2 mkr. mkr. Eftersm kmmunen uppnår balans behöver inte inte någn åtgärdsplan upprättas. Den Den sammanställda resultaträkning på på på sid sid sid visar visar på på på ett ett ett undersktt, berende på på på den den del del del renveringskstnaden på på på Gullregnet sm sm i i Essunga i Bstäder AB:s AB:s bkslut betraktas sm sm reparatins- underhållskstnad. Då Då Då denna kstnad framkm i i samband i bstadsblagets bkslutsarbete var var var dess dess strlek inte inte känd känd per per per Vid Vid km- kmmunstyrelsens behandling i i slutet slutet i var var var uppfattningen att att att belppet skulle hamna mellan mkr, mkr, men men vid vid vid bkslutet blev blev års års års kstnad ca ca ca 4 mkr. 4 mkr. Kmmunstyrelsen valt valt att att att föreslå full- fullmäktige att att att undersktt i i bstadsblagets i resultat på på på grund renveringen regleras genm aktieägartillsktt 2009, då då då underskttets strlek blivit blivit känt. känt. Skulle reservering skett skett i i bkslutet i när när när belppet blev blev känt känt i i mitten i februari skulle nens nens redvisade resultat i i stället i blivit blivit ca ca ca 2,8 2,8 2,8 mkr, mkr, Det Det är är är kmmunstyrelsens ambitin att att att aktieägartillskttet till till till Essunga Bstäder AB AB AB hanteras så så så att att att kmmunens kärnverksamheter inte inte skall skall få få få extra extra besparingar på på på grund kstnaden sm sm uppstår när när när aktieägartillskttet bkförs Intäkter kstnader kmmu- Tabell Tabell 33 Skatte- 3 Skatte- nettkstnadsutveckling (förändring (förändring i i prcent) prcent) i Utveckling Utveckling -skatteintäkter -skatteintäkter generella generella statsbidr statsbidr 4,2 4,2 4,2 5,4 5,4 5,4 2,9 2,9 2,9 2,1 2,1 2,1 3,5 3,5 3,5 -verksamhetens -verksamhetens nett- nett- kstnader kstnader exkl exkl exkl realisatinsvinst 1,7 1,7 1,7 4,7 4,7 4,7 4,0 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 En En En grundläggande förutsättning för för för att att att uppnå balans i i eknmin i samt samt nå nå nå gd gd eknmisk hushållning är är är att att att intäkterna är är är större än än än kstnaderna. Intäkterna ökade 3,5 3,5 3,5 % kstnaderna 4,1 4,1 4,1 % mellan Kstnadsökningen berr berr främst på på på högre lönekstnader. Tabell Tabell 44 4 Nettkstnadernas andel andel skatteintäkter skatteintäkter generella generella statsbidrag statsbidrag inklusive inklusive realisatinsvinster (%) (%) (%) Verksamhetens Verksamhetens intäkter intäkter kstnader kstnader (nett) (nett) 91,2 91,2 91,2 90,8 90,8 90,8 90,9 90,9 90,9 93,9 93,9 93,9 94,7 94,7 94,7 Avskrivningar Avskrivningar 5,4 5,4 5,4 5,2 5,2 5,2 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4,8 4,8 4,8 Nettkstnadsandel 96,6 96,6 96,6 96,0 96,0 96,0 95,9 95,9 95,9 98,9 98,9 98,9 99,5 99,5 99,5 Finansnett Finansnett 0,6 0,6 0,6 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettkstnadsandel inkl inkl inkl finansnett finansnett 97,1 97,1 97,1 96,2 96,2 96,2 96,0 96,0 96,0 98,9 98,9 98,9 99,5 99,5 99,5 10,0 10,0 10,0 8,0 8,0 8,0 6,0 6,0 6,0 4,0 4,0 4,0 2,0 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Årets Årets resultat resultat ,3 8,38,3 5,9 5,95,9 8,8 8,8 8,8 2,5 2,5 2,5 1,2 1,2 1, Nettkstnads- skatteintäktsutveckling ,4 5,4 5,4 4,2 4,2 4,2 4,7 4,7 4, ,1 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 3,5 3,5 3,5 1,7 1,7 1,7 2,9 2,9 2,9 2,1 2,1 2, Nettkstnadsutv Nettkstnadsutv Skatteintäktsutv Skatteintäktsutv 7

10 Förvaltningsberättelse Nettkstnadernas andel skatteintäkter utjämningsbidrag visar hur str del dessa intäkter sm går åt åt till till den löpande verksamheten. Redvisas en en driftskstnadsandel under 100 % kmmunen en en psitiv balans mellan kstnader intäkter. Det utrymme sm finns kvar kan användas till till amrtering långfristiga skulder finansiering investeringar. Av bild 4 4 framgår att att verksamheten exklusive skrivningar finansnett tg i i anspråk 94,7 % skatteintäkter generella statsbidrag. Denna andel utvecklats i i negativ riktning sedan Det är är främst den löpande verksamheten sm tagit i i anspråk en en större andel skatteintäkter utjämning. Avskrivningarnas finansnettts andel minskat under periden Skatteintäkter utjämningsbidrag Skatteintäkter utjämningsbidrag är är kmmunens största inkmstkälla svarar för för % kmmunens samtliga driftintäkter. Mellan ökade intäkterna från 227,4 mkr till till 235,4 mkr vilket mtsvarar en en höjning på på 3,5 % att att jämföra 2,1 % föregående år. år. Intäkterna blev 1,9 mkr lägre än än budgeterat, vilket främst förklaras att att rikets taxeringsutfall blev sämre än än den budgeterade prgnsen. Tabell 5 5 Den kmmunal skattesatsen Essunga 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Länssnitt 21,58 21,57 21,55 21,45 21,48 Rikssnitt 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 Den ttala kmmunala skattesatsen för för 2008 varit förändrad 31,95 % var kmmunen svarade för för 21,50 % reginen för för 10,45 %. %. Reginskatten under 2008 legat 0,28 % under riksgenmsnittet an kmmunens skattesats översteg riksgenmsnittet 0,79 %. %. Kmmunens skattesats översteg länssnittet 0,05 %. %. Till 2009 kmmer både kmmunens reginens skattesats att att vara förändrade an riksgenmsnittet ökar 0,08 %. %. I I riket ökar den kmmunala skattesatsen från 20,71 till till 20,72 reginskatten ökar från 10,73 till till 10,80. Finansnett Tabell 6 6 Finansnetts utveckling Tkr Tkr Ränteintäkter Räntekstnader Finansnett Finansnettt består finansiella intäkter minus finansiella kstnader, där ckså ränta på på pensinssättningar inkluderas. Ett Ett psitivt finansnett är är viktigt för för kmmunen, eftersm det tillför el till till den löpande verksamheten. Kmmunens finansnett är är negativt men förbättrats 1 1 mkr sedan återbetalade Stiftelsen Essunga Industrier ett ett lån på på 9,8 mkr vilket rsakade att att ränteintäkterna blev någt lägre där försämrades finansnettt någt. Räntekstnaderna dck minskat eftersm kmmunen kunnat amrtera någt mer än än planerat. Investeringar Tabell 7 7 Investeringsnivå Mkr Investeringsutgifter Investeringsinkmster Nettinvesteringar Investeringsnivån visar utgifter för för materiella anläggningstillgångar drag för för försäljningsinkmster eventuella bidrag till till investeringar. Årets nettinvesteringar uppgick till till 14,2 mkr vilket är är någt högre än än den senaste 5-årsperiden. Större investeringar i i kmmunen framgår tabell på på sidan 17. Tabell 8 8 Självfinansieringsgraden investeringarna Egna el, mkr Årets nettinvesteringar, mkr Självfinansieringsgraden investeringarna, % Självfinansieringsgraden mäter likvida el från löpande verksamhet i i relatin till till nettinvesteringarna. När självfinansieringsgraden överstiger 100 % investeringarna finansierats helt egna el var självfinansieringsgraden % att att jämföra åren finansieringsgraden varit över 100 %. %. Nettkstnadsandel Låneskuld ,0 99,0 99,0 98,0 98,0 97,0 97,0 96,0 96,0 95,0 95,0 94,0 94,0 99,5 99,5 98,9 98,9 97,1 97,1 96,2 96,2 96,2 96, ,2 45,2 37,6 37,6 30,4 30,4 25,8 25, ,6,6,

11 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Likviditet Likviditet Tabell 9 Kassalikviditet Tabell Tabell 9 9 Kassalikviditet Kassalikviditet, % Kassalikviditet, Rörelsekapital, %% mkr Rörelsekapital, mkr mkr Kassalikviditet är msättningstillgångar satt i Kassalikviditet är satt i relatin till krtfristiga är msättningstillgångar skulder. En kassalikviditet satt i relatin till En sm understiger till krtfristiga 100 % skulder. innebär En att kassalikviditet samtliga sm sm 100 att krtfristiga understiger skulder 100 inte % innebär kan betalas att samtliga m de förfaller krtfristiga inte kan m de till betalning. skulder Kmmunens inte kan kassalikviditet betalas m de förfaller till till försämrats betalning. någt Kmmunens i jämförelse kassalikviditet Trts att försämrats någt i Trts att kassalikviditeten någt i understiger jämförelse 100 % föreligger Trts att i kassalikviditeten 100 i dagsläget inte någn understiger risk på krt 100 % sikt. föreligger Förklaringen i dagsläget inte risk på krt sikt. till detta är inte att någn drygt en risk fjärdedel på krt sikt. kmmunens Förklaringen till till detta är att drygt en krtfristiga detta är att skulder drygt en utgörs fjärdedel semesterlöneskuld kmmunens krtfristiga skuld för skulder kmpenserad utgörs semesterlöneskuld övertid till de skuld för till de anställda. skuld för Risken kmpenserad att dessa helt övertid hållet till de förfaller anställda. att dessa helt hållet till betalning Risken bedöms att dessa sm helt liten. hållet förfaller till till betalning bedöms sm sm liten. liten. Låneskuld Låneskuld Tabell 10 Låneskuld Tabell Tabell Låneskuld (mkr) (mkr) (mkr) Låneskuld , , , , ,6 Låneskuld 45,2 45,2 37,6 37,6 30,4 30,4 25,8 25,8 17,6 17,6 De långfristiga skulderna minskat 8,2 mkr De De 8,2 mkr under långfristiga året. Den skulderna relativt stra minskat minskningen 8,2 mkr berr på under under året. Den stra berr på att Stiftelsen året. Den Essunga relativt industrier stra minskningen återbetalat berr ett på att att ett lån Stiftelsen på 9,8 mkr, Essunga vilket industrier fört att återbetalat även ett lån lån på 9,8 mkr, vilket att även kmmunen på 9,8 mkr, kunnat vilket öka amrteringen fört att även sina kmmunen öka sina skulder under kunnat året. öka Under amrteringen den senaste femårsperiden under kmmunens året. Under den låneskuld senaste minskat femårs-meperiden sina skulder under året. den 27,6 mkr, vilket kmmunens är i linje låneskuld ett minskat kmmunens 27,6 27,6 mkr, vilket är i linje ett finansiella mkr, vilket mål att är i skulden linje skall ett halveras kmmunens under finansiella mål att skall under periden mål att skulden skall halveras under periden Sliditet Sliditet Tabell 11 Sliditet Tabell Tabell Sliditet Sliditet (%) (%) (%) Sliditet Sliditet Sliditet inkl ttal Sliditet Sliditet pensinsskuld inkl inkl ttal ttal pensinsskuld Sliditeten anger hur str del de ttala till- Sliditeten anger hur str del de ttala tillgångarna sm anger är hur finansierade str del de eget ttala kapital, tillgångarna sm är eget dvs dvs inte finansierade sm är finansierade genm lån. Sliditeten eget kapital, mäter det dvs inte inte lån. mäter det egna finansierade kapitalet i förhållande genm lån. till Sliditeten de ttala mäter det egna egna i till de ttala tillgångarna. kapitalet Sliditeten i förhållande är till ett uttryck de ttala för den tillgångarna. är ett för den finansiella styrkan Sliditeten på lång är ett sikt. uttryck Ju högre för den sliditet finansiella på lång sikt. Ju högre dest lägre styrkan utgifter på för lång räntr sikt. Ju amrteringar. högre sliditet De dest dest lägre för De faktrer lägre sm utgifter påverkar för räntr sliditeten amrteringar. är resultatutvecklingen sm påverkar tillgångarnas sliditeten förändring. är resultat-eutvecklingen En De faktrer sm är förändrad sliditet tillgångarnas pekar på att förändring. det egna kapitalet En förändrad pekar på att det egna tillgångarna sliditet utvecklas pekar på i samma att det egna takt. kapitalet i takt. Kmmunens tillgångarna sliditet utvecklas uppgår i samma till 65 takt. % vilket är 3 % Kmmunens till 65 vilket är 3 bättre än föregående sliditet år. uppgår För att till få 65 ett % mer vilket relevant är 3 % bättre bättre än år. För att få ett mer mått på än sliditeten föregående måste år. För dck att få hänsyn ett mer tas relevant till de mått mått på måste dck tas till de pensinsåtaganden på sliditeten måste sm redvisas dck hänsyn utanför tas till de pensinsåtaganden sm balansräkningen sm sm en redvisas ansvarsförbindelse. utanför Skulle balansräkningen sm en detta åtagande, vid sm årsskiftet en ansvarsförbindelse. uppgående till 120 Skulle detta detta vid till 120 mkr, åtagande, läggas in sm vid årsskiftet en sättning uppgående i balansräkningen till 120 mkr, mkr, in sm en i sjunker läggas kmmunens in sm en sliditet sättning från i balansräkningen 65 till 9 sjunker från 65 till 9 prcentenheter. kmmunens sliditet från 65 till 9 prcentenheter. Brgensförbindelser Brgensförbindelser Tabell 12 Brgensförbindelser Tabell Tabell Brgensförbindelser (mkr) (mkr) (mkr) Essunga Bstäder AB , , , , ,2 Essunga Essunga Stift Essunga Bstäder Bstäder Industrier AB AB 46,0 46,0 1,0 43,4 43,4 1,0 48,8 48,8 1,0 47,5 47,5 1,0 65,2 65,2 13,5 Stift Stift Kmmuninvest Essunga Essunga Industrier Industrier 1,0 16,0 1,0 1,0 1,0 10 1,0 1,00 1,0 1,00 13,5 13,50 Kmmuninvest Egna hem småhus 16,0 16,0 1, ,0 0 0, , ,4 0 Egna Egna Summa hem hem småhus småhus 1,2 64,2 1,2 1,0 55,4 1,0 0,6 50,4 0,6 0,5 49,0 0,5 0,4 79,1 0,4 Summa Summa 64,2 64,2 55,4 55,4 50,4 50,4 49,0 49,0 79,1 79,1 Kmmunens brgensförbindelser uppgår till 79,1 Kmmunens till 79,1 mkr. Av det ttala brgensförbindelser belppet ser uppgår 78,7 mkr till brgen 79,1 mkr. mkr. Av det ttala ser 78,7 mkr till Essunga Av det ttala Bstäder belppet AB ser Stiftelsen 78,7 mkr Essunga brgen till till AB Industrier. Essunga Garantier Bstäder mt AB kmmunalt Stiftelsen förlustansvar Essunga Industrier. mt mt staten Garantier för egna hem mt uppgår kmmunalt till 0,4 förlustansvar mkr. mt mt staten staten för för egna egna hem hem uppgår till till 0,4 0,4 mkr. mkr. Genm besluten m brgen till mbyggnaden Genm m till fastigheten besluten Gullregnet m brgen samt till tillbyggnaden mbyggnaden ett fastigheten samt ett måleri på Balafastigheten Gullregnet samt tillbyggnaden mfattningen ett måleri på kmmunens på Balafastigheten brgensåtaganden mfattningen ökat kmmunens brgensåtaganden ökat ökat Dessa utfästelser i strt sett uteslutande riktats Dessa i strt sett till eknmiskt utfästelser stabila i strt företag. sett uteslutande Avkastningskalkyler riktats till till finns eknmiskt för såväl stabila Stiftelsen företag. Essunga Avkastningskalkyler Industrier sm finns finns för såväl sm Essunga för såväl Bstäder Stiftelsen AB, vilka Essunga ingår Industrier i kmmunkncernen Bstäder svarar AB, för vilka huvuddelen ingår i kmmun- kncernen för sm Essunga AB, vilka ingår i kmmunens brgensåtaganden. svarar för huvuddelen Dessa kalkyler kmmunens brgensåtaganden. Dessa kalkyler Sliditet Sliditet Sliditet Självfinansiering investeringar Självfinansiering investeringar Sliditet Sliditet inkl pensiner Sliditet Sliditet Sliditet Sliditet inkl inkl pensiner pensiner 25,0 25,0 25,0 20,0 20,0 20,0 15,0 15,0 15,0 10,0 10,0 10,0 5,0 5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 19,5 19,5 2 0,1 19,5 16,9 2 0,1 2 0,1 16,9 16,9 10,9 12,0 10,2 10,9 12,0 10,9 10,2 12,0 10,2 13,8 14,2 12,4 13,8 14,2 13,8 11,0 12,4 14,2 11,0 12,4 11, Återstående skatteintäkter Nettinvesteringar Återstående Återstående skatteintäkter skatteintäkter Nettinvesteringar Nettinvesteringar 9

12 Förvaltningsberättelse visar att risken att infria brgensåtaganden är ringa vid någt så när nrmala förhållanden. Essunga kmmun i nvember 1995 ingått en slidarisk brgen såsm för egen skuld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kmmuner sm per var lemmar i Kmmuninvest ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kmmuner ingåtts ett tal m hur ansvaret skall fördelas på varje lemskmmun vid ett eventuellt infriande brgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmdell grundad på samtliga lemskmmuners respektive ägarandel i Kmmuninvest. Essunga kmmun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kmmuninvest sm uppgick till 0,11 prcent. Pensinsel Tabell 13 Pensinsåtaganden (inkl löneskatt) (mkr) Individuell del 5,7 5,8 5,7 6,3 7,1 Avsättning t pensiner 1,1 1,1 1,3 1,4 0,8 Pensiner före ,0 97,4 106,6 123,2 120,0 Ttalt pensinsåtagande101,8 103,8 104,3 130,9 128,0 Kmmunens ttala pensinsåtagande uppgår till 128 mkr. 120 mkr ser åtaganden sm är äldre än 1998, den s k ansvarsförbindelsen. Denna del pensinsskulden minskat 3,2 mkr mellan Årets pensinskstnad uppgår till 3,6 mkr vilket är en minskning 0,1mkr jämfört Minskningen ansvarsförbindelsen pensinskstnaden berr på att en del pensinsskulden gällande Ädel-persnalen övertagits reginen. Kstnaden för den giftsbaserade pensinen ökat anledning det nya pensinstalet sm bland annat innebär att samtliga talsmråden tjänar in den giftsbestämda pensinen från 21 års ålder samt att prcentsatsen för den giftsbestämda delen är lägst 4 %. Den giftsbestämda delen ökar successivt kmmer att vara lägst 4,25 % för 2009 för att sedan vara 4,5 % för alla från Hela pensinsskulden är återlånad i verksamheten. Bild 14 Partiell inlösen pensinsförpliktelser År Summa ,7 mkr ,2 mkr ,0 mkr ,2 mkr ,2 mkr ,2 mkr Summa 14,5 mkr Kmmunen sedan 2002 gjrt partiell inlösen pensinsförpliktelser intjänade före ,5 mkr. År 2008 ingen inlösen gjrts, eftersm resultatprgnsen i december låg nära nll. Kmmunstyrelsen bedömde då att det inte fanns eknmiskt utrymme för pensinssättning Känslighetsanalys Kmmunens eknmiska resultat kan påverkas händelser utanför dess egen kntrll. Det kan till exempel vara knjunktursvängningar eller förändrade lagar förrdningar. Kmmunen ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser både externa förutsedda händelser förändringar i den egna kmmunen. Kmmunen måste därför ha reserver marginaler i sin eknmi. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys sm visar hur lika förändringar påverkar kmmunens finansiella situatin. I tabellen känslighetsanalys (tabell 15) redvisas hur ett antal faktrer påverkar Essunga kmmuns finansiella resultat. Tabell 15 Känslighetsanalys Händelseförändring (mkr) Kstnad/intäkt Beflkningsförändring 10 invånare +/-0,4 Lönekstnadsförändring 1 % +/-1,8 Prisändring taxr gifter 1 % +/-0,1 Prisändring varr tjänster 1% +/-0,7 Förändrad utdebitering 1 krna +/-9 Externa utgifter Externa inkmster Övrigt 2% Material 5% Fastigh 4 % Avg ift er 5% Övri gt 4 % Gen bid r 18 % Bidrag 8% Hyrr 2% Tjänster 19% Bidrag 3% Persnal 67% 10 Sk att er 63%

13 Förvaltningsberättelse 2008 Kmmunfullmäktige för mandatperiden fastställt tre mål, fördelade på delmrådena Bende beflkning, Företagande näringsliv samt Samhällsservice ( persnalen sm resurs). Dessutm finns det finansiella mål för samma perid. Mål måluppfyllelse kmmenteras nedan: Perspektiv Mål Bende befkning Företagande näringsliv Samhällsservice Vi skall vara minst 5700 invånare vid mandatperidens utgång. Vi skall ha minst 50 nyprducerade bstäder Stallahlmsmrådet skall bli en spjutspets för kultur- friskvård, närheten till Nssan skall tas till vara. 100 nyregistrerade företag. I Svenskt Näringslivs ranking skall vi ligga bland de 50 främsta kmmunerna i Sverige Nöjdheten hs allmänheten skall öka. En inventering skall ske vilka brukarenkäter andra metder för att mäta nöjdheten sm görs. Persnalens nöjdhet skall öka, arbetsmiljöenkäten skall visa på ett förbättrat resultat minst 1% vid varje mättillfälle. Tyvärr redvisas beflkningsminskning igen. För att uppnå målet krävs att stra insatser görs för att skapa bendealternativ för de sm vill bsätta sig i kmmunen. När halva mandatperiden gått 21 nya bstäder tillskapats, enligt de uppgifter Bygg- räddningsnämnden kan presentera. Det krävs alltså en kraftig temphöjning för att uppnå målet. Den ideella föreningen Framtid Nssebr arbetar innehållet i Stallahlmsprjektet. Kmmunen ställer bl.a. en halvtidsanställd prjektledare till förfgande sm resurs. Under 2008 ett tävlingsförslag antagits för dispsitin mrådet på Stallahlm. Förslaget uppfyller väl kret på kntakt Nssan. Framtid Nssebr utsett arbetsgrupper sm ägnar sig åt finansiering, marknadsföring, Nssebr Scen, mm. Regelbunden rapprtering sker till kmmunstyrelsen. Delar prjektet genmförts, främst gäller det färdigställda gång- cykelvägar längs Nssan annan infrastruktur sm skall göra miljön vid ån mer tillgänglig. Målet förutsätter ca 25 nya företag/år registrerades 24 nya företag, 2008 var antalet 23 st. Målet är uppfyllt 2008, i den statistik sm presenterades för landets 290 kmmuner fanns Essunga på 36:e plats, vilket är bäst i Skarabrg. Sm vanligt är det frågan m infrastruktur i frm vägar dyl sm hindrar en ännu mer framskjuten placering. En sammanställning skett, vilket gör att det finns en grund för att besluta m hur mfattningen mätningarna skall se ut i framtiden. Dessutm deltar Essunga 2008 i den natinella jämförelsen Kmmunernas kvalitet i krthet. Vad sm återstår är att göra en utvärdering vilka brgarundersökningar sm ger mest att delta i, så att riktlinjer tas fram för deltagande i enkäter alternativt genmförande egna undersökningar. Den enkät sm genmfördes hösten 2008 visar, i jämförelse föregående undersökning, en sammantagen förbättring 5 %. 11

14 Förvaltningsberättelse Perspektiv Mål Finansiella mål Årets resultat i förhållande till skatteintäkter generella statsbidrag skall vara 2,0 prcent, en tillåten vikelse på +-1,0 prcent. Resultatet skall mätas före kstnad för ej budgeterad minskning pensinssättning inm linjen. Om resultatet ger skall ytterligare pensinskstnad bkföras så att ytterligare skuldökning inm linjen inte uppstår. Kmmunens låneskuld vid 2007 års början skall halveras. Amrteringarna skall varje år vara ungefär lika stra. Investeringar sm ligger inm plan skall i regel skattefinansieras, på en nivå sm tar hänsyn till målet för amrteringar. Resultatutfallet försämrades drastiskt mt slutet året, stannade på 0,5 %. Bland förvaltningarna är det Scialnämnden sm uppvisar ett kraftigt undersktt, men det svaga resultatet förklaras även ett lägre skatteutfall jämfört tidigare prgnser. Eftersm resultatprgns i december låg nära nll bedömde kmmunstyrelsen att det inte fanns eknmiskt utrymme för pensinssättning Härigenm blev pensinskstnaderna lägre än budgeterat. Minsta tillåtna belpp enligt målet är 3,8 mkr. Genm att kmmunens industristiftelse löste in sitt lån från kmmunen en kraftig amrtering skett. Utöver denna inlösen lånen amrterats 2,3 mkr. Investeringarna 2008 skattefinansierats till 87 % Analys tankar m framtiden De mål fullmäktige sätter upp är mer långsiktig karaktär. Tanken är att samma mål skall finnas kvar över en hel mandatperid för att ge stabilitet i riktlinjerna för kmmunens verksamheter fasta riktlinjer för nämndernas verksamheter. Beflkningsmålet är, precis sm man diskuterade när målen frmulerades, det svåraste att uppnå. Orsaken är främst att det varje år uppstår ett negativt födelseöversktt, det föds alltså färre barn än det finns invånare sm lider. Detta undersktt måste fyllas upp nyinflyttning, vilken i sin tur kräver ett ökat utbud bstäder. Kmmunens bstadsförsörjningsgrupp är väl veten m denna situatin strävar efter att försöka hitta lösningar i ett marknadsläge där i princip all nyprduktin leder till högre bendekstnader än marknaden är beredd att betala. Den diskussin sm då uppstår är m kmmunen skall satsa skatteel för att nya bstäder trts allt skall kunna erbjudas till acceptabla priser. Givetvis måste man här även beakta de privata fastighetsägarnas situatin, så att kmmunen inte ägnar sig åt sund knkurrens m hyresgästerna. Den stra frågan framöver är hur samhällseknmin, där förutsättningarna för kmmunal verksamhet, skall utvecklas framöver. Under lär det krävas lika mer eller mindre extrardinära insatser för att inte kvaliteten på kmmunernas service skall bli acceptabel. Mt bakgrund detta kan man redan nu förutspå att det blir svårt att uppnå de eknmiska målen fullmäktige satt upp. Det blir intressant att se hur många kmmuner sm kmmer att redvisa undersktt framöver, hur staten tar ansvar för den situatin sm uppstått för kmmunsektrn genm den glbala recessinen. 12

15 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Persnalredvisning Persnalredvisning Persnalredvisning Persnalplitik Persnalplitik Persnalplitik Det övergripande Det övergripande målet målet kmmunens kmmunens persnalplitik övergripande Det persnalplitik är att är den att ska målet den främja ska främja verksamheten kmmunens persnalplitik verksamheten bidra bidra till dess är till dess effektivisering att den ska främja effektivisering förnyelse. verksamheten förnyelse. Grundläggande dess effektivisering bidra till Grundläggande för persnalplitiken förnyelse. för persnalplitiken är utveckling Grundläggande är utveckling engagemang. för persnalplitiken engagemang. Kmmunstyrelsen är Kmmunstyrelsen är utveckling det är rgan det rgan sm engagemang. sm svarar svarar för kmmunens Kmmunstyrelsen för kmmunens persnalplitik. är det rgan sm svarar för kmmunens persnalplitik. persnalplitik. Under Under vi arbetat vi arbetat ledarutveckling ledarutveckling efter Under efter den kmpetensanalys 2008 vi arbetat den kmpetensanalys sm sm gjrdes ledarutveckling gjrdes Dels Dels efter den ett antal kmpetensanalys ett antal utbildningsdagar sm utbildningsdagar inm gjrdes inm lika lika mråden Dels ett mråden arrangerats, antal utbildningsdagar arrangerats, dels dels ett chefsutvecklingsprgram inm lika mråden arrangerats, ett chefsutvecklingsprgram pågått pågått under dels under året. året. Utvecklingsinsatser ett chefsutvecklingsprgram Utvecklingsinsatser för pågått för administrativ under året. administrativ persnal Utvecklingsinsatser persnal pågått pågått under för under året efter administrativ året efter den kmpetensanalys persnal den kmpetensanalys sm pågått sm gjrdes under gjrdes året efter den kmpetensanalys sm gjrdes Arbete Arbete att förbättra att förbättra lönekriterier lönekriterier inm inm flera Arbete flera mråden mråden att pågått. förbättra pågått. Nya Nya lönekriterier inm lönekriterier utarbetats flera mråden utarbetats för kmmunals pågått. för kmmunals talsmråde Nya lönekriterier talsmråde infrmatin utarbetats infrmatin för getts kmmunals getts till alla till chefer talsmråde alla chefer all persnal infrmatin all persnal inm inm detta getts detta mråde till mråde då alla löneöversynen chefer all då löneöversynen 2009 persnal 2009 kmmer inm kmmer att detta ske att i mråde ske i dialg dialg chef då löneöversynen chef arbetare 2009 arbetare även kmmer även för kmmunals att ske i dialg för kmmunals talsmråde. chef arbetare även för kmmunals talsmråde. talsmråde. Under Under hösten hösten en arbetarundersökning Under en arbetarundersökning gjrts gjrts genm hösten genm en 2008 enkät en enkät till en anställd arbetarundersökning till anställd persnal. persnal. Resultatet gjrts Resultatet var genm betydligt en enkät till anställd persnal. Resultatet var betydligt var betydligt mer psitivt mer psitivt mer psitivt än de än de än senaste senaste de senaste två två två mätningarna. mätningarna. mätningarna. Några Några Några exempel exempel exempel från från från enkäten: enkäten: enkäten: 95 % 95 % 95 % de svarande svarande de svarande trivs trivs trivs sitt arbete, sitt arbete, sitt arbete, 94 % 94 % 94 tycker tycker % tycker att att att det är det är det bra bra är att att bra vara vara att vara anställd anställd anställd Essunga Essunga Essunga kmmun, kmmun, kmmun, % anser % anser % anser att deras att deras att deras arbetsuppgifter arbetsuppgifter arbetsuppgifter är angelägna är angelägna är angelägna viktiga viktiga viktiga % % 94 anser anser % anser att de att de att de stimulerande stimulerande stimulerande intressanta intressanta intressanta arbetsuppgifter. arbetsuppgifter. arbetsuppgifter. Det kan Det kan Det ckså ckså kan ckså nteras nteras nteras att en att en att str str en del del str del persnalen persnalen persnalen är mycket är mycket är mycket psitiv psitiv psitiv till till till det friskvårdsarbete det friskvårdsarbete det friskvårdsarbete sm sm sm kmmunen kmmunen kmmunen bedriver bedriver bedriver samt samt samt till persnalklubbens till persnalklubbens till persnalklubbens arbete. arbete. arbete. Ett nytt Ett nytt Ett arbetsmiljöprgram arbetsmiljöprgram nytt arbetsmiljöprgram antagits antagits antagits utbildning utbildning utbildning rdnats rdnats rdnats för chefer för chefer för chefer skyddsmbud skyddsmbud skyddsmbud där där där särskilt särskilt särskilt vikt vikt vikt lagts lagts lagts vid psykscial vid psykscial vid psykscial arbetsmiljö. arbetsmiljö. arbetsmiljö. Ett aktivt Ett aktivt Ett aktivt friskvårdsarbete friskvårdsarbete friskvårdsarbete för kmmunanställda för kmmunanställda för kmmunanställda bedrivs bedrivs bedrivs erbjudande erbjudande erbjudande m lika m lika m lika aktiviteter aktiviteter aktiviteter sm sm sm t t t ex gympa ex gympa ex gympa sjukgymnast sjukgymnast sjukgymnast sm sm sm ledare, ledare, ledare, gratis gratis gratis träning träning träning på Nssebrbadet på Nssebrbadet på Nssebrbadet Träningsbiten, Träningsbiten, Träningsbiten, subventinerad subventinerad subventinerad massage massage massage träningskrt, träningskrt, träningskrt, föreläsningar föreläsningar föreläsningar studiecirklar studiecirklar studiecirklar kring kring kring hälsa hälsa hälsa friskvård, friskvård, friskvård, erbjudande erbjudande erbjudande m rökstppskurs m rökstppskurs m rökstppskurs mm. mm. mm. Dessutm Dessutm all persnal all persnal inm inm äldremsrgen Dessutm äldremsrgen erbjudits erbjudits frtsättning all persnal frtsättning på hälsutvecklingsprjektet inm äldremsrgen erbjudits på hälsutvecklingsprjektet Hjärter Hjärter Ess frtsättning Ess hälsprfil på hälsutvecklingsprjektet hälsprfil hälsundersökning. Hjärter hälsundersökning. Denna Denna persnal Ess persnal hälsprfil även även haft friskvårdsdagar hälsundersökning. haft friskvårdsdagar Denna teamutveckling persnal teamutveckling kring även kring psykscial haft friskvårdsdagar psykscial arbetsmiljö arbetsmiljö samt teamutveckling samt spa-behandlingar. kring spa-behandlingar. Under psykscial Under större större delen arbetsmiljö delen 2008 samt 2008 spa-behandlingar. kmmunen kmmunen på försök Under på försök använt större använt sig delen sig Supprt 2008 Supprt sjukanmälan kmmunen sjukanmälan via Kinnekullehälsan. på försök använt via Kinnekullehälsan. Detta sig Detta Supprt inneburit sjukanmälan inneburit att att en sjuksköterska via Kinnekullehälsan. en sjuksköterska alltid alltid ringer Detta ringer upp den upp sm inneburit den sm är sjuk. att en sjuksköterska alltid ringer upp den sm är sjuk. är sjuk. Persnalklubben Persnalklubben under under året anrdnat året anrdnat många Persnalklubben många uppskattade uppskattade aktiviteter. under året anrdnat många uppskattade aktiviteter. aktiviteter. Persnalkstnader Persnalkstnader Persnalkstnader En str En str En del del str del de tjänster tjänster de tjänster kmmunen kmmunen kmmunen tillhandahåller tillhandahåller tillhandahåller kräver kräver kräver stra stra stra persnalinsatser, persnalinsatser, persnalinsatser, särskilt särskilt särskilt barnbarnbarn äldremsrg äldremsrg äldremsrg samt samt samt undervisning. undervisning. undervisning. Persnalen Persnalen Persnalen svarar svarar svarar för ca för ca för ca % % 61 % kmmunens kmmunens kmmunens ttala ttala ttala driftkstnader. driftkstnader. driftkstnader. Persnalkstnaderna Persnalkstnaderna Persnalkstnaderna ökat ökat ökat 1,6 % 1,6 % 1,6 jämfört jämfört % jämfört år år år Den Den Den relativt relativt relativt låga låga låga ökningen ökningen ökningen berr berr berr bl a bl a bl a på att på att på pensinskstnaderna pensinskstnaderna att pensinskstnaderna minskat minskat minskat 22 % 22 % 22 % berende berende berende på att på att på det det att ej ej det gjrts gjrts ej gjrts någn någn någn partiell partiell partiell inlösen inlösen inlösen pensiner pensiner pensiner år 2008.(Tabell år 2008.(Tabell år 2008.(Tabell 1) 1) 1) Persnalkstnader Persnalkstnader Tabell 1 Persnalkstnader prcentuell förändring Tabell 1 Persnalkstnader prcentuell förändring Tabell Persnalkstnader prcentuell förändring (mkr) (mkr) (mkr) Lön ,1% Lön ,1% Lön var ,1% var var -Månadslön ,1% -Månadslön ,1% -Månadslön -Övertidsersättning ,0% 6,1% -Övertidsersättning 844-5,0% -Övertidsersättning -Fyllnadslön ,0% -3,7% -Fyllnadslön ,7% -Fyllnadslön -Sjuklön ,7% -1,5% -Sjuklön ,5% -Sjuklön Sciala gifter ,5% 1,0% Sciala gifter ,0% Sciala Pensinskstnader gifter ,7% 1,0% Pensinskstnader ,7% Pensinskstnader Övriga persnalkstnader ,7% 4,4% Övriga persnalkstnader ,4% Övriga Summa persnalkstnader ,6% 4,4% Summa ,6% Summa ,6% Redvisade Redvisade persnalkstnader persnalkstnader ser ser löner, löner, sciala Redvisade sciala gifter, gifter, pensinsutbetalningar persnalkstnader ser pensinsutbetalningar mm. mm. Övriga löner, sciala gifter, Övriga persnalkstnader pensinsutbetalningar persnalkstnader ser ser utbildningskstnader, mm. Övriga persnalkstnader utbildningskstnader, traktamenten, traktamenten, resekstnader, ser utbildningskstnader, resekstnader, persnalrekrytering traktamenten, persnalrekrytering mm. resekstnader, persnalrekrytering mm. mm. Antal Antal anställda anställda anställda Antalet Antalet Antalet tillsvidareanställda tillsvidareanställda tillsvidareanställda i kmmunen i kmmunen i kmmunen uppgick uppgick uppgick den 31 den 31 den december december 31 december till 512 till persner. persner. 512 persner. Omräknat Omräknat Omräknat Åldersfördelning Åldersfördelning Åldersfördelning Ålder Ålder Ålder Arbetstid - frånvar Arbetstid - frånvar Arbetstid - frånvar Övrig ledighet 6,5% Övrig ledighet 6,5% Övrig ledighet 6,5% Föräldraledighet 4,5% Föräldraledighet 4,5% Föräldraledighet 4,5% Sjukdm 6,2% Sjukdm 6,2% Sjukdm 6,2% Semester mm 11,3% Semester mm 11,3% Semester mm 11,3% Arbetstid 71,5% Arbetstid 71,5% Arbetstid 71,5% 13

16 Förvaltningsberättelse till årsarbetare är antalet 415. Begreppet årsarbetare innebär att man räknar m samtliga anställdas arbetstid till heltidstjänster. Antalet tillsvidareanställda ökat 18 persner jämfört Till str del berr detta på reglerna i Lagen m anställningsskydd sm innebär att vikarier blir tillsvidareanställda efter två års vikariat. Att antalet tillsvidareanställda ökat inneburit mindre arbete för vikarier. Kmmunens anställda fördelar sig per förvaltning enligt nedanstående tabell. Förutm de 512 tillsvidareanställda finns inm kmmunen ett hundratal vikarier. Tabell 2 Antal anställda årsarbetare Förvaltning Antal anställda Årsarbetare Kmmunförvaltningen*) Utbildningsförvaltningen Scialförvaltningen Ttalt *) var 25 deltidsbrandmän Åldersfördelning Medelåldern bland kmmunens tillsvidareanställda är 48,1 år. 49% kmmunens anställda är över 50 år. Endast 5 % är under 30 år. Könsfördelning En övervägande del de sm arbetar inm kmmunen är kvinnr. Av de 512 tillsvidareanställda är 427 kvinnr 85 män. I prcent blir detta 83 % kvinnr 17 % män. Persnalmsättning Den genmsnittliga anställningstiden i kmmunen är 15,2 år. Hel- deltidsarbete Av de 512 tillsvidareanställda är 25 deltidsanställda brandmän sm är anställda för beredskapstjänstgöring var 4:e vecka. Av övriga arbetar 52 % deltid 48 % heltid. Antalet heltidsanställda ökat någt jämfört de senaste åren. Av kvinnrna är det 56 % sm arbetar deltid. Antalet deltidsanställda minskat någt jämfört tidigare år, 2006 var det 61% % sm arbetade deltid. Av männen är det 18 % sm arbetar deltid. Det är framförallt de kvinndminerade yrkena inm barn- äldremsrg samt lkalvård köksarbete sm är deltidstjänster. Arbetstid frånvar Av den ttala arbetstiden utgör 71,5% nettarbetstid. 28,5% den överenskmna arbetstiden är frånvar lika slag. 11,3% den ttala arbetstiden utgörs semester, ferier uppehåll. 6,2% är ledighet på grund sjukdm/sjukersättning 4,5% utgör föräldraledighet. Övrig ledighet uppgår till 6,5%. I övrig ledighet ingår bl a studieledighet, facklig ledighet övrig tjänstledighet. Sjukfrånvar Sjukfrånvarn i % beräknad i förhållande till överenskmmen arbetstid uppgår 2008 till 6,4%. Det innebär att sjukfrånvar minskat jämfört de senaste tre åren. Av kmmunens anställda 38 % ingen sjukfrånvar alls under Under 2007 var denna siffra 39%. Sjukfrånvarn uppgår för kvinnr till 6,6% för män till 5,3%. Sjukfrånvarn för kvinnr minskat markant jämfört de senaste två åren. Sjukfrånvarn för män ökat jämfört de senaste åren. Kmmunstyrelseförvaltningen lägst sjukfrånvarn 3,5%. Här nterar vi en ökning jämfört de senaste två åren. Sjukfrånvarn för utbildningsförvaltningen uppgår till 3,9% vilket är en minskning jämfört de senaste fyra åren. Scialförvaltningen högst sjukfrånvar 9,7%. Här sjukfrånvarn minskat jämfört de senaste två åren. Sjukfrånvarn minskat i samtliga åldersgrupper jämfört Lägst sjukfrånvar åldersgruppen under 30 år högst sjukfrånvar åldersgruppen över 50 år. Rehabilitering Rutiner för rehabiliteringsarbetet setts över under Utbildning kring rehabilitering de nya sjukskrivningsreglerna getts till samtliga chefer. Samverkan Försäkringskassan fungerar bra när det gäller rehabiliteringsarbetet. Regelbundna stämningsmöte sker den sjukskrivne, närmaste chef försäkringskassans handläggare. I vissa fall är även sjukskrivande läkare vid dessa möten. 14 Summa sjukfrånvartid per åldersgrupp i förhållande till sammanlagd rdinarie arbetstid i respektive åldersgrupp % år 3,15 3,61 6,97 5,09 2, år 6,35 6,18 6,96 6,94 5, år 7,45 7,72 7,93 8,38 7,42 Summa sjukfrånvartid i förhållande till sammanlagd rdinarie arbetstid Ttalt 6,10 6,78 7,46 7,49 6,37 Kvinnr 6,35 7,26 8,35 8,54 6,59 Män 4,89 4,49 3,09 2,64 5,29 Summa tid långtidssjukfrånvar i förhållande till ttal sjukfrånvar ,02% ,50% ,08% ,59% ,01%

17 Förvaltningsberättelse Välfärd miljöanalys Hälsa skapas där människr lever, leker, arbetar älskar Flkhälsa är ett uttryck för beflkningens hälstillstånd, men hälsan ska inte enbart vara så bra sm möjligt. Utan det handlar även m att skapa ett hållbart samhälle där hälsan ska vara så jämt fördelad i beflkningen sm möjligt. Brtt Bilbrtten ligger på samma nivå 2008 sm Våldsbrtten pendlar lite upp ner genm åren men vad gäller skadegörelsen så den börjat vända neråt igen. För brttstyperna bil- våldsbrtt ligger antalet brtt per 1000 invånare betydligt under genmsnittet i Skarabrg. Däremt ligger man över genmsnittet brtt per 1000 invånare i Skarabrg när det gäller skadegörelse. Indikatrer Bilbrtt/1 000 inv 22,6 8,4 6,4 6,4 Skadegörelse/1000 inv 8,9 8,0 15,4 13,5 Våldsbrtt/1000 inv 8,5 10,5 9,4 11,2 Tandstatus Tandhälsa indikerar hälsförändringar i strt. Försämringar inm tandhälsa ger fta en tidig signal på en generell mening gynnsam hälsutveckling bland grupper barn ungdmar. Flktandvården i Essunga kmmun under många år arbetat att höja tandstatus i kmmunen. Eftersm individunderlaget är litet är det svårt att få en statistik en tillförlitlig signifikans. Varje individ mtsvarar flera prcent, vilket gör att man inte kan se annat än en trend över en längre tid. Det sm ckså påverkar statistiken är inflyttade barn sm karies/tandfyllningar redan då de kmmer hit var 33 % 19-åringarna kariesfria vi kan således se att den förbättring tandhälsan sm vi sett under de senaste åren står sig. Ohälstal Ohälstalen i Essunga kmmun frtsätter att minska. Så ckså i de flesta kmmuner i Västra Götaland, men variatinerna är mycket stra, både i nivå i minskningstakt. Kvinnrna i Essunga kmmun ett större hälstal än männen. Denna trend kan även ses i resten landet. Indikatrer Ohälstal: antal dagar/år, åldersintervall år Riket 41,3 39,9 38,3 35,8 Essunga kmmun 45,5 44,3 42,9 39,0 Registrerade skadefall De flesta lyckrna sker i bstaden, bstadsmrådet eller i idrttsanläggningar. De registrerade skadefallen i Essunga kmmun under år 2008 minskat överlag i alla åldrar. Den åldersgrupp sm skadefallen ökat i är åldern 0-5 år de åldersgrupper där man sett den största minskningen är i åldern år samt åldern 80+. Indikatrer Registrerade skadefall per 1000 kmmuninvånare Skarabrg ) Essunga kmmun ) Uppgift ej tillgänglig Hushållsfall Trenden för hushållsfall visar en viss ökning. Siffrrna visar mängden insamlat fall från hushållens gröna kärl under året. Avfallet går vidare till Lidköpings värmeverk för förbränning. Indikatrer Hushållsfall, tn Depnerad mängd Mängden depnerat fall vid fallsstatinen i Nssebr minskat i jämförelse tidigare år. Indikatrer Depnerad mängd fallsstatin, tn Indikatrer Andel 19-åringar helt intakta tänder, %

18 Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultaträkning, mkr Intäkter Kstnader Avskrivningar Verksamhetens nettkstnader Skatteintäkter generella bidrag Finansnett Årets resultat Nettinvesteringar, mkr Balansräkning, mkr Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder sättningar Summa skulder eget kapital Finansiella nyckeltal Nettkstnadernas andel skatteintäkter bidrag inkl finansnett exkl realisatinsvinst,% Sliditet exkl ansvarsföbindelser för pensiner, % Sliditet inkl ansvarsföbindelser för pensiner, % Skattefinasieringsgrad investeringar, % Eget kapital per invånare, kr 20,470 22,040 23,854 24,353 24,622 Tillgångar per invånare, kr 38,070 37,922 40,028 39,021 38,133 Långfristig låneskuld per invånare, kr 6,800 5,521 4,657 4,304 2,722 Övrigt Driftbudgetvikelse, mkr Persnalkstnader, mkr Pensinsskuldens utveckling inkl löneskatt, mkr Antal anställda Antal årsarbetare Primärkmmunal skattesats, kr Antal invånare 5,750 5,717 5,651 5,638 5,625 16

19 Förvaltningsberättelse Driftredvisning (inklusive interna pster) Nett- Nett- Tilläggs- Nett- Budget- Nämnd Intäkter Kstnader kstnader budget anslag budget vikelse (Tkr) Kmmunfullmäktige Revisin Kmmunstyrelsen 30,449-60,965-30,516-29, , var vatten lpp 6,276-6, var fall 1,375-1, var trgplatser var bstadsanpassning 1-1,108-1, Bygg- räddningsnämnden 789-5,557-4,768-4, , Utbildningsnämnden 15, , , , , Scialnämnden 24, ,490-91,150-87, ,585-3,565 Miljönämnden Summa nämnder 71, , , , ,808-4,803 Pensiner mm -3,718-6, ,500 2,782 Finansiering 243, , ,498-1,983 Ttalt 1,186 5, ,190-4,004 Investeringsredvisning Nämnd Kf- Ombudge- Tilläggs- Ttalt Av- Tkr anslag teringar 1) anslag 2) anslag Utfall vikelse Kmmunstyrelsen 11,985 5,678 3,791 21,454 11,292 10,162 Bygg- räddningsnämnden Utbildningsnämnden 8, ,524 1,766 8,758 Scialnämnden 1, ,619 1, Summa nettinvesteringar 22,240 7,106 4,441 33,787 14,218 19,569 1) Ks 68/08 Kf 79/08 2) Kf 79/08, 135/08, 136/08 Större nettinvestering per bjekt Nämnd/prjekt Nettanslag Nettinv Nettinv Nettinv Återstår Tkr per prjekt tm tm 2008 budget Kmmunstyrelsen Stallahlmsprjektet Om- tillbyggnad kmmunhus Inventarier kmmunhus Eriksgatan VA -Eriksgatan Vattenledning från Tumleberg Utbildningsnämnden Förskla Nssebr Inventarier Förskla Nssebr

20 Resultaträkning, kmmunen Resultaträkning balansräkning Belpp i tkr Verksamhetens intäkter, nt 1 49,326 50,378 53,431 Verksamhetens kstnader, nt 2-251, , ,323 Avskrivningar, nt 3-11,255-11,319-11,245 Verksamhetens nettkstnader -213, , ,137 Skatteintäkter, nt 4 169, , ,629 Generella statsbidrag, nt 4 53,649 49,782 49,796 Finansiella intäkter, nt Finansiella kstnader, nt Resultat före extra rdinära pster 8,805 2,526 1,186 Extrardinära intäkter Extrardinär kstnader Årets resultat (förändring eget kapital), nt 6 8,805 2,526 1,186 Balansräkning Belpp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar, nt 7 165, , ,015 Finansiella anläggningstillgångar, nt 8 28,313 23,788 14,028 Summa anläggningstillgångar 193, , ,043 Omsättningstillgångar Krtfristiga frdringar, nt 9 16,338 13,340 14,494 Kassa bank 16,337 17,731 18,031 Summa msättningstillgångar 32,675 31,071 32,525 SUMMA TILLGÅNGAR 226, , ,568 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital, nt , , ,516 (var årets resultat) 8,805 2,526 1,186 Avsättningar, nt 11 Avsättningar för pensiner 1,286 1, Övriga sättningar 10,453 10,908 10,656 Summa sättningar 11,739 12,274 11,415 Skulder Långfristiga skulder, nt 12 26,314 24,264 15,311 Krtfristiga skulder, nt 13 53,373 46,032 49,326 Summa skulder 79,687 70,296 64,637 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 226, , ,568 Ställda säkerheter ansvarsförbindelser, nt 14 18

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland --- - - - Arsredvisning 2005 Pensinsförval~ningen --- - - I * l-andstinget i Ostergötland *=~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2006-03-01 LiÖ 2006-18 Landstingsstyre Isen Årsredvisning för

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Delårsrapport 2010-08-31

Delårsrapport 2010-08-31 Delårsrapprt 2010-08-31 Innehållsförteckning Eknmisk översikt 3 Förvaltningsberättelse 3 Inledning 3 Kmmunens övergripande mål 4 Eknmisk målsättning 5 Kmmunallagens balanskrav 6 Budgetförutsättningar 7

Läs mer

Vellinge kommun Delårsrapport 31 augusti 2014

Vellinge kommun Delårsrapport 31 augusti 2014 -10-01 1 (19) Vellinge kmmun Delårsrapprt 31 augusti -10-14 -10-01 2 (19) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 3 Sammanfattning 3 Eknmi 6 Styrning... 6 Gd eknmisk hushållning 6 Kmmunövergripande

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Arsredovisning Kalmar Läns Musikstiftelse

Arsredovisning Kalmar Läns Musikstiftelse Arsredvisning Kalmar Läns Musikstiftelse Räkenskapsår 2014-01-01-2014-12-31 1 (11) Arsredvisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 styrelsen för Kalmar Läns Musikstiftelse avger härmed följande

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2015

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2015 Revisinsrapprt 2015 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Granskning av delårsbkslut per 30 juni 2015 Vetlanda kmmun Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren nr 32. Räkenskapsåret 716406-7477. för

Årsredovisning. Brf Fiskaren nr 32. Räkenskapsåret 716406-7477. för Årsredvisning för Brf Fiskaren nr 32 716406-7477 Räkenskapsåret 2013 1(9) Styrelsen för Brf Fiskaren nr 32 får härmed avge årsredvisning fr räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Infrmatin m verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

ABCIB Holding AB. Delårsrapport

ABCIB Holding AB. Delårsrapport ABCIB Hlding AB (Org. nr 556780-4983, styrelsens säte Stckhlm) Mderblag till Carnegie Investment Bank AB (publ) ch Carnegie Fnder AB Delårsrapprt 1 januari 30 september 2010 Med anledning av förändringar

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13 Gemensamt blag för drift av verksamheten inm Eskilstuna Energi ch Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB Arbetsgruppens rapprt 2012-11-13 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch förslag sid 2 2 Bakgrund

Läs mer

Budget 2015-2017. ljusdal.se. Foto; Jakob Dahlström

Budget 2015-2017. ljusdal.se. Foto; Jakob Dahlström Budget 2015-2017 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Planeringsförutsättningar Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Omvärld ch förutsättningar 8 Gd eknmisk hushållning 9 Budget ch planering 10

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Östervåla 2015-06-11

Östervåla 2015-06-11 Östervåla 2015-06-11 Vårens sista styrelsemöte avhölls igår nsdag så vi i styrelsen har samlat lite inf m vad sm händer ch vill med det önska Er alla en skön smmar. Infrmatin från Östervåla IF:s styrelse.

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Styrelsen för HSB bostadsrättsförening Colosseum i Nacka

Styrelsen för HSB bostadsrättsförening Colosseum i Nacka Styrelsen för HSB bstadsrättsförening Clsseum i Nacka Org.nr: 769615-7192 f r härmed avge rsredvisning för föreningens verksamhet under räkenskaps ret 2012-01-01-2012-12-31 ARSREDOVISNING styrelsen för

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer