Återrapportering Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. De nationella aktörernas stöd för utveckling av samordningsförbund

Transkript

1 Återrapprtering Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch Scialstyrelsen De natinella aktörernas stöd för utveckling av samrdningsförbund Återrapprtering enligt regleringsbreven för 2014

2 Sida 2

3 Sida 3 Dnr: Af-2013/508922, FK , SS 8289/2014 Datum: Uppdraget i regleringsbreven Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch Scialstyrelsen ska tillsammans stödja utvecklingen av samrdningsförbundens verksamhet inm ramen för finansiell samrdning av rehabiliteringsinsatser. Arbetet ska ske i samråd med Sveriges Kmmuner ch Landsting. Myndigheterna ska redvisa de åtgärder sm vidtagits för att stödja samrdningsförbundens verksamhet. Uppdraget ska redvisas till Regeringskansliet (Scialdepartementet ch Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari Mikael Sjöberg Ann Perssn Grivas Lars-Erik Hlm Generaldirektör Tf Generaldirektör Generaldirektör Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Scialstyrelsen Tmas Jeppssn Sraya Green Malin Ahrne

4 Sida 4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund De natinella aktörerna Natinella rådet Natinella rådets arbetsgrupp Samrdnande ansvaret för den finansiella samrdningen Andra natinella ch reginala stödstrukturer Insatser för att stödja samrdningsförbund Stöd inför bildande av nya förbund Nya samrdningsförbund på gång Bidra till insatser av gd kvalitet genm kunskapsutveckling ch uppföljning Uppföljning av finansiell samrdning Indikatrsprjektet Kartläggning av insatser för unga Insatsernas inriktning ch innehåll ute i förbunden Knferenser ch utbildningar Statlig medelstilldelning Natinell tilldelning av medel till förbund Översktt av eget kapital hs samrdningsförbund Samlad bedömning ch slutsats Bilaga 1. Lista över kmmuner utan förbund Bilaga 2. Natinella rådets strategi

5 Sida 5 Sammanfattning Regeringen har i regleringsbreven för 2014 gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch Scialstyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av samrdningsförbund. Uppdraget ska ske i samråd med Sveriges Kmmuner ch Landsting. Dessa natinella parter bildade 2008 ett Natinellt råd sm inm finansiell samrdning hanterar frågr av övergripande natinell karaktär eller av strategisk betydelse. Natinella rådet antg 2013 en strategi för att stödja utvecklingen av samrdningsförbund ch den finansiella samrdningen. Utgångspunkten för de natinella insatserna under 2014 har varit den natinella strategin. Viktigare insatser ch aktiviteter för att stödja samrdningsförbundens verksamheter under år 2014 har varit: - Framtagandet av en ny mdell för den statliga medelstilldelningen till samrdningsförbunden. Flera nya förbund är på väg att bildas, ch det är angeläget att tillgängliga medel fördelas efter samma principer avsett m det gäller gamla eller nya förbund. Utgångspunkten för den nya mdellen är att den ska vara transparent ch långsiktig samt utgå från medbrgarnas behv. Beslut m ny mdell antgs av Försäkringskassan i januari Natinella rådet verkar för att alla kmmuner ch landsting ingår i samrdningsförbund. Under år 2014 arrangerade rådet två intrduktinsdagar m finansiell samrdning för plitiker ch tjänstemän i kmmuner ch landsting utan förbund. Syftet var att stimulera till samt ge stöd inför bildande av nya förbund i aktuella mråden. - Insatser sm finansieras av samrdningsförbund ska vara av gd kvalitet. Prjektet Rapprtutveckling SUS har startat ch pågår med syftet att ta fram standardrapprter för uppföljning av Finsam ch samrdningsförbundens verksamheter. En kartläggning av förbundens insatser för målgruppen unga, år, har genmförts för att såväl lyfta fram exempel på insatser med gd kvalitet, sm för att belysa brister eller utvecklingsmråden i förbundens aktiviteter. Intentinerna i lagstiftningen är att förbund ska arbeta med såväl insatser med individinriktning sm insatser av strukturell karaktär. Därför har ett förtydligande från Natinella rådet utarbetats, eftersm det förts diskussiner i denna fråga ute i förbunden. - Under år 2014 har Natinella rådet anrdnat ett antal utbildningar riktade till förbunden, bland annat en förbundschefsdag, deltagit vid Almedalsveckan samt arrangerat den årliga Finsamknferensen i Uppsala.

6 Sida 6 Utvecklingen av samrdningsförbundens verksamheter är ett långsiktigt arbete på både lkal ch natinell nivå. Uppföljning, utvärdering ch kunskapsutveckling är mråden sm behöver frtsätta förbättras. Ett särskilt fkus finns på gruppen unga, sm är den största målgruppen inm samrdningsförbundens insatser men även andra målgrupper uppmärksammas utifrån behv på lkal, reginal ch natinell nivå. Samrdningsbehvet av insatser för unga är uppmärksammat ch strt ch samrdningsförbunden skulle här kunna få en ännu viktigare rll. Unga har varierande behv av stöd, vilket kräver en hög individualisering av insatser. Tidigt stöd saknas fta för unga i åldern år, det kan behöva skapas nya samverkansfrmer ch arbetssätt i såväl förebyggande sm rehabiliterande insatser, till exempel inm gymnasiesklans verksamheter.

7 Sida 7 1. Inledning En framgångsfaktr för att samverkan ska fungera lkalt är att det även natinellt finns en struktur för samverkan. Ett tydligt stöd ch legitimering från plitiker ch centrala myndigheter är därför av betydelse. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch Scialstyrelsen har i regleringsbreven för 2014 fått i uppdrag att stödja utvecklingen av samrdningsförbund. Uppdraget ska ske i samråd med Sveriges Kmmuner ch Landsting. Stödet ska redvisas i en återrapprt till regeringen i februari För att gemensamt samrdna ch stödja utvecklingen av samrdningsförbund bildade de natinella parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Scialstyrelsen samt Sveriges Kmmuner ch Landsting ett natinellt råd Natinella rådet hanterar framförallt frågr m finansiell samrdning sm är av övergripande karaktär eller av särskild strategisk vikt. Under 2013 antg parterna en gemensam strategi för att stödja utvecklingen av samrdningsförbund ch den finansiella samrdningen. Strategin mfattar ttalt fem mråden sm msätts i knkreta insatser under periden 2013 till 2016 (ta del av strategin i bilaga två). Denna rapprt är avgränsad till att behandla de insatser parterna planerat ch genmfört under verksamhetsåret Bakgrund Flera myndigheter ch aktörer arbetar med att utveckla välfärden ch verksamheter sm ger stöd ch rehabilitering till individer sm är i behv av insatser för återgång i arbete. Det förekmmer lika frmer av samverkan mellan berörda myndigheter för att stödja individer med behv av samrdnade insatser. Dessa insatser är inte alltid tillräckliga sett ur individens behv, aktörer har lika mål ch uppdrag ch blir ibland alltför avgränsade ch ger därmed inte alltid möjligheter till lösningar för den enskilde. Det finns frtfarande stra behv av att utveckla stöd till individer samt att förbättra samverkan mellan lika aktörer. I prpsitinen för Finansiell samrdning 2002/03:132 uppmärksammades att det kan vara särskilt prblematiskt att rehabilitera människr sm har en kmbinatin av medicinska, psykiska, sciala ch arbetsmarknadsrelaterade prblem. I januari 2004 km lagen m finansiell samrdning inm rehabiliteringsmrådet sm möjliggör för kmmun, landsting ch stat (Arbetsförmedlingen ch Försäkringskassan) att lkalt samrdna sina insatser till enskilda inm ramen för en gemensam juridisk persn med benämning samrdningsförbund. Genm denna samverkan kan gemensamma mål, uppdrag ch tidsplaner sättas i syfte att ge ett enhetligt stöd till persner sm av lika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden. Såväl individen sm samhället tjänar på att enskilda inte skickas runt mellan lika myndigheter ch andra

8 Sida 8 aktörer. De samlade resurserna kan användas mer effektivt när aktörerna tillsammans med den enskilde gör en gemensam planering istället för fyra separata. Finansiell samrdning genm samrdningsförbund är en frivillig samverkansfrm. Sedan lagen infördes har 240 kmmuner ch samtliga landsting anslutit sig till ett samrdningsförbund. Den 31 december 2014 fanns ttalt 85 samrdningsförbund. Förbunden varierar i strlek, från enkmmunsförbund till förbund på länsnivå. Samrdningsförbund har en spridning från nrr till söder ch finns både i strstäder ch på mindre rter. Förbundets uppgift är primärt att verka för att individer ska få rehabilitering sm ger dem möjlighet att försörja sig själva (individinriktade insatser). Samrdningsförbunden ska ckså på lika sätt stimulera till samarbete på handläggarnivå ch även i övrigt underlätta samverkan mellan aktörerna (strukturella åtgärder). Samrdningsförbund möjliggör flexibla, effektiva ch lkalt anpassade samverkanslösningar sm ett kmplement till rganisatinernas rdinarie verksamhet. Figur 1. Schematisk bild över samrdningsförbund

9 Sida 9 2. De natinella aktörerna Natinella rådet Samrdnad rehabilitering genm samrdningsförbund behöver frtsätta utvecklas för att enskilda individer ch samhället i strt ska få maximal effekt av de medel ch resurser sm avsätts. Förbund är egna juridiska persner ch styr över vilka behv ch vilken samverkan sm pririteras lkalt På natinell nivå ansvarar Natinella rådet för utvecklingen av finansiell samrdning genm samrdningsförbund. Natinella rådet kan stödja samrdningsförbund men har ingen direkt styrande rll. Natinella rådet består av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Scialstyrelsen samt Sveriges Kmmuner ch Landsting. Rådet hanterar framförallt frågr m finansiell samrdning sm är av övergripande karaktär eller av särskild strategisk vikt. Parterna bidrar ckså till ökad kunskapsuppbyggnad. Exempel på frågr sm rådet hanterat genm åren: - Initierat en studie av insatser för unga inm ramen för samrdningsförbundens verksamhet för att öka kunskapen m framgångsrika metder ch arbetssätt 1. - Förtydligat att samrdningsförbundets uppdrag enligt lagen m finansiell samrdning är att finansiera såväl individinriktade sm strukturövergripande insatser. 2 - Utrett vad en rimlig nivå på det egna kapitalet är mt bakgrund av att det finns för strt eget kapital ttalt i förbunden 3. - Utrett m det finns juridiska hinder för samrdningsförbund att vara prjektägare för ESFprjekt (Eurpeiska scialfnden) ch knstaterat att så inte är fallet 4. Under 2013 antg Natinella rådet en strategi för att stödja utvecklingen av samrdningsförbund ch den finansiella samrdningen. Strategin mfattar periden 2013 till 2016 ch frmuleras i fem punkter: - Alla kmmuner ch landsting i Sverige ingår i ett samrdningsförbund. - Insatser finansierade av samrdningsförbund utvecklas ch bedrivs med gd kvalitet - Företrädarna för Finsams huvudmän på natinell nivå har en samsyn i strategiska frågr för samrdningsförbunden ch ägarrganisatinerna. - Samrdningsförbunden har den kunskap sm behövs för att kunna driva förbunden på ett effektivt ch rättssäkert sätt. 1 Tranquist, Jakim Insatser för unga inm Finsam En studie m samrdnat stöd till unga. 2 Natinella rådets rekmmendatin Individinriktade ch strukturövergripande insatser båda delarna ingår i Finsams uppdrag. 3 Natinella rådets rekmmendatin Strlek på sparade medel/eget kapital. 4 Natinella rådets rekmmendatin Samrdningsförbund sm prjektägare för ESF-prjekt.

10 Sida 10 - Samrdningsförbundens rll ch betydelse för att bidra till genmförande av EU:s 2020 strategi i Sverige är känd. Arbetet med strategin pågår under en fyraårsperid. De insatser sm pririterats ch genmförts under 2014 redvisas i kapitel tre Natinella rådets arbetsgrupp Till sin hjälp har Natinella rådet en arbetsgrupp bestående av åtta tjänstemän från de fyra parterna samt en förbundschef sm är adjungerad sm sakkunnig. Arbetsgruppen bereder ärenden till rådet, ansvarar för det perativa stödet till samrdningsförbund ch skapar arenr för erfarenhetsutbyte mellan förbund. Arbetsgruppen arbetar perativt med frågr sm ska bidra till att förverkliga den natinella strategin. Utöver arbetsgruppens insatser medverkar även andra persner löpande i arbetet från de respektive parterna, sm kmmunikatörer, statistiker, eknmihandläggare, jurister etcetera. Arbetet medför dessutm i de flesta fall ett samarbete med samrdningsförbunden ch andra aktörer. Samrdningsförbunden kan vända sig till Natinella rådet ch arbetsgruppen för vägledning ch stöd via den gemensamma brevlådan finsam@frsakringskassan.se. Webbplatsen Finsam.se är en annan kanal för att stödja förbunden. På webbplatsen finns handböcker ch stödmaterial sm svarar på vanliga administrativa, eknmiska ch juridiska frågr, där samlas ckså rådets rekmmendatiner i aktuella frågr. Under 2014 har webbplatsen utvecklats ch fått en ny design för att underlätta för besökare att snabbt få fram infrmatin Samrdnande ansvaret för den finansiella samrdningen Försäkringskassan har, i enlighet med tidigare regleringsbrev 5, det samrdnande ansvaret för utvecklingen av den finansiella samrdningen. I egenskap av samrdnare ansvarar Försäkringskassan bland annat för administratin ch förvaltning av webbplatsen Finsam.se, tar emt ch besvarar inkmna frågr till Finsambrevlådan ch följer årligen upp ch redvisar till regeringen hur medel avsatta för finansiell samrdning har använts. Försäkringskassan ansvarar även för drift, förvaltning ch utveckling av uppföljningssystemet SUS (Sektrsövergripande system för Uppföljning av Samverkan ch finansiell samrdning inm rehabiliteringsmrådet). Av den statliga anslagspsten till finansiell samrdning har Försäkringskassan fått avsätta tre miljner krnr för administrativa kstnader till följd av arbetet med samrdningsförbundens verksamhet 6. 5 Scialdepartementet Regleringsbrev för budgetår 2008 avseende Försäkringskassan. 6 Scialdepartementet Regleringsbrev för budgetår 2014 avseende Försäkringskassan

11 Sida Andra natinella ch reginala stödstrukturer Utöver Natinella rådet finns andra strukturer skapade för att stödja samrdningsförbund. Natinella nätverket för samrdningsförbund (NNS) är en medlemsrganisatin för samrdningsförbunden i Sverige. Nätverkets ändamål är att vara språkrör för samrdningsförbunden ch att, i nätverksfrm stödja ch bidra till utveckling av samrdningsförbunden. 7 NNS bildades i nvember 2009 ch blev frmellt en förening 1 januari Ttalt var 72 samrdningsförbund medlemmar i nätverket år Flera samrdningsförbund ingår ckså i lika reginala nätverk. Nätverken riktar sig i huvudsak till förbundschefer ch är frum för att diskutera gemensamma aktuella frågeställningar. Exempel på sådana frågr är eknmi, revisin, infrmatin ch gemensamma kmpetensutvecklingsinsatser fanns sex reginala förbundsnätverk. 9 7 Stadgar för Natinella nätverket för samrdningsförbund, reviderad De sex reginala nätverken är: Samrdningsförbunden i Nrrland, Samrdningsförbunden i Skåne, Samrdningsförbunden i Stckhlms län, Samrdningsförbunden i Värmland/Dalarna, Samrdningsförbunden i Väster ch Samrdningsförbunden i Östra Mellansverige. Läs mer på

12 Sida Insatser för att stödja samrdningsförbund Det pågår ständigt kntakter ch samarbete mellan parterna natinellt ch de lika samrdningsförbunden. Det sker till exempel genm infrmatin via webbplatsen Finsam.se, utbildningsinsatser, i arbetsgrupper, på natinella ch reginala knferenser. Kntakter mellan natinella ch lkala eller reginala nivåer är viktiga ch nödvändiga för utvecklingen av den finansiella samrdningen. 3.1 Stöd inför bildande av nya förbund Drygt 80 prcent av Sveriges kmmuner ch samtliga landsting/reginer samverkar med Arbetsförmedlingen ch Försäkringskassan genm ett samrdningsförbund. Lanstinget i Gävlebrg startade tillsammans med länets ti kmmuner ett gemensamt förbund december 2014, ch därmed ingår samtliga landsting i ett samrdningsförbund. Förbunden i Sverige har en spridning från nrr till söder ch finns både i strstäder ch på mindre rter. Det är framförallt kmmunerna i nrra Sverige ch i Stckhlmsmrådet sm saknar samrdningsförbund. Se bilaga 1 för en sammanställning över kmmuner utan förbund. Figur 2. Samrdningsförbundens spridning över landet.

13 Sida 13 I Natinella rådets strategi uttrycks ambitinen att alla kmmuner ch landsting ska ingå i ett samrdningsförbund. Under 2013 genmfördes en enkätundersökning för att få mer kunskap m kmmuner ch landsting utan samrdningsförbund sm diskuterat att starta ett förbund samt vilket stöd sm önskades. En viktig del av undersökningen var att kartlägga m de svarande ville ha mer kunskap m finansiell samrdning ch i så fall på vilket sätt. Det framkm att 70 prcent vill ha mer infrmatin. I januari 2014 arrangerade Natinella rådet därför två intrduktinsdagar m finansiell samrdning för plitiker ch tjänstemän i kmmuner ch landsting utan förbund. Dagarna arrangerades i samarbete med representanter från lika etablerade förbund sm bidrg med kunskap ch erfarenheter m hur de startat ett förbund, vilka verksamheter man finansierat ch vilka resultat de uppnått. Cirka 60 persner deltg vid de två dagarna. De kmmuner ch landsting sm inte deltg på träffarna fick skriftlig infrmatin m Finsam enligt önskemål Nya samrdningsförbund på gång Flera kmmuner ch landsting har under 2014 efterfrågat Natinella rådets stöd i samband med bildandet av ett samrdningsförbund. Representanter från rådets arbetsgrupp har medverkat sm föreläsare på lkalt arrangerade inspiratinsdagar, hjälpt till vid utfrmandet av förbundsrdningar, svarat på frågr m Finsam ch samrdningsförbund ch i övrigt varit bllplank i förberedelsearbetet. Handbken m finansiell samrdning sm Natinella rådet har tagit fram ch sm besvarar de viktigaste frågrna vad gäller att starta eller bedriva samrdningsförbund har ckså utgjrt en del av stödet. I listan nedan redvisas de kmmuner ch landsting sm under 2014 anslutit sig till befintliga förbund, bildat nytt eget förbund eller uttryckt intresse för att bilda/ingå i ett samrdningsförbund. - Kmmunerna Malå, Nrsjö ch Vännäs har i januari 2014 anslutit sig till tre lika Nrrlandsförbund Kmmunerna Österåker ch Täby bildade Samrdningsförbundet Södra Rslagen i maj Landstinget Gävlebrg ch de ti kmmunerna Bllnäs, Gävle, Hfrs, Hudiksvall, Ljusdal, Nrdanstig, Ockelb, Ovanåker, Sandviken samt Söderhamn bildade Samrdningsförbundet Gävlebrg i december Säters kmmun planerar att gå in i Södra Dalarnas Samrdningsförbund från ch med april Samrdningsförbundet i Lycksele-Malå, Samrdningsförbundet Skellefteå-Nrsjö ch Samrdningsförbundet Umeå-Vännäs.

14 Sida 14 - Stckhlm stads arbetsmarknadsnämnd tg i ktber 2014 ett inriktningsbeslut m att starta ett eller flera samrdningsförbund tidigast i januari Kmmunerna Sllentuna, Sundbyberg, Slna, Järfälla, Sigtuna, Upplands Väsby ch Upplands-Br har initierat gemensamma möten för att undersöka intresset att bilda samrdningsförbund. 3.2 Bidra till insatser av gd kvalitet genm kunskapsutveckling ch uppföljning Insatser sm finansieras av samrdningsförbund ska genmgående vara av gd kvalitet i enlighet med Natinella rådets strategi. Gd kvalitet innebär bland annat att insatser sm ges till enskilda ska vara behvsprövade ch utfrmade enligt bästa tillgängliga kunskap m hur samverkan skapar en effektiv rehabilitering. Insatserna ska följas upp ch erfarenheter ch lärdmar från uppföljning ch utvärdering ska bidra till ytterligare kvalitetsförbättringar i verksamheterna. Brukarinflytande ch jämlika villkr för alla avsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktinsnedsättning ska vara naturliga delar av verksamheterna Uppföljning av finansiell samrdning Uppföljning ch utvärdering är en pririterad fråga för samrdningsförbunden, ch det ska ske kntinuerligt enligt prpsitin 2002/03:132 Finansiell samrdning inm rehabiliteringsmrådet. Det enhetliga uppföljningssystemet är SUS 12. SUS Samrdningsförbund ansvarar för att följa upp ch utvärdera den verksamhet de finansierar 13. Uppföljning ch analys på natinell nivå sker i dagsläget främst i samband med Försäkringskassans årliga återrapprtering till regeringen. Uppföljning av samrdningsförbundens verksamhet i uppföljningssystemet SUS har funnits sedan Den versin av SUS sm finns idag driftsattes under hösten 2010 ch innehåller möjligheter att via så kallade SUS-rapprter följa upp samverkan på lkal, reginal ch natinell nivå. Respektive förbund registrerar vilka samverkansmedel de har, vilka insatser sm finansieras samt hur det går för deltagare i insatserna. Samrdningsförbunden har möjlighet att välja m insatser sm riktar sig till individer ska registreras med persnuppgifter eller 11 Tjänsteutlåtande AMN Inriktningsbeslut m att ingå i finansiell samrdning i Stckhlm. 12 Sektrsövergripande system för Uppföljning av Samverkan ch finansiell samrdning inm rehabiliteringsmrådet 13 7 Lag (2003:1210) m finansiell samrdning av rehabiliteringsinsatser

15 Sida 15 endast med uppgifter m antal persner. För registrering av persnuppgifter krävs att deltagaren lämnar sitt samtycke. Under 2014 var 44 prcent av det ttala antalet deltagare sm fått del av den finansiella samrdningen registrerade med persnuppgifter. Från natinell nivå betnas vikten av att så många deltagare sm möjligt registreras med persnuppgifter för att möjliggöra resultatredvisning. Inspektinen för scialförsäkringen knstaterar i en rapprt från att bristen på data har haft negativa knsekvenser för frskarsamhällets möjligheter att analysera effekterna av förbundens insatser. En gd ch heltäckande redvisning ch registrering är en grundförutsättning för att uppföljning ch utvärdering av de insatser sm samrdningsförbunden finansierar ska kunna genmföras. Förbundsnätverket i Väst uppmärksammar i en skrivelse till Natinella rådet att deras 18 förbund tillsammans står för nästan hälften av alla deltagarregistreringar med persnuppgifter i SUS 15. Övriga 66 förbund står för den andra halvan. I Väst finansierar förbunden sedan många år en gemensam resurspersn för SUS ch menar att detta tillsammans med att förbunden frångått all annat uppföljningssystem ch numera enbart följer upp genm SUS är anledningen till den gda registreringen. För att SUS ska ge en rättvis bild av alla 85 samrdningsförbund har Försäkringskassan 16 under 2014 aktivt arbetat för att förbättra kvaliteten på data i SUS. Bland annat genm påminnelser m vikten av att registrera uppgifter löpande, genm sammanställning ch spridning av natinell Finsamstatistik ch genm lkala ch natinella SUS-utbildningar. Under de senaste tre åren har en särskild resurspersn gett stöd till förbund för att förbättra ch utveckla förbundens kunskap m SUS. Ytterligare kvalitetsarbete har genmförts genm översyn av begrepp ch definitiner för att bringa klarhet i hur uppgifter ska registreras utifrån önskemål från samrdningsförbund. Med enhetliga tlkningar ch definitiner förbättras möjligheterna att jämföra Finsam över tid ch mellan lika samrdningsförbund. Under året har prjektet Rapprtutveckling SUS startat. Prjektet har syftat till att utveckla ett antal färdiga diagram sm gör det enklare för användare att ta fram ch presentera statistik. Resultat för det egna förbundet kan tas fram med några få knapptryckningar vilket underlättar användandet av systemet även för så kallade sällananvändare. De nya standardsrapprterna möjliggör jämförelser mellan kön, län, landsting, samrdningsförbund samt lika insatser. 14 Inspektinen för scialförsäkringen Stöd för utvärdering av samrdningsförbundens insatser. Rapprt 2011: Skrivelsen från förbundsnätverket i Väst Utveckling av SUS-stöd till samrdningsförbunden- behv ch möjligheter. 16 Försäkringskassan, i egenskap av systemägare, ansvarar för drift, förvaltning ch utveckling av uppföljningssystemet SUS.

16 Sida Indikatrsprjektet Finsams verksamheter innebär, utöver tydligt avläsbara resultat i frm av att persner fått arbete, påbörjat utbildning etcetera, även långsiktiga ch mindre stegförflyttningar eller förändringar utifrån deltagarnas perspektiv. Dessutm utvecklas ch påverkas samverkansstrukturer ch kunskaper inm rehabiliteringsarbetet. Detta är viktiga förändringar ch förbättringar sm kan vara svåra att avläsa eller mäta, men samtidigt centrala för att belysa det arbete sm görs. Ett sätt att försöka visa detta är genm att ta fram lika indikatrer för dessa effekter av samrdningsförbundens verksamheter. Sedan nvember 2012 har tre samrdningsförbund (Nrra Västmanlands Samrdningsförbund, Samrdningsförbundet Huddinge Btkyrka Salem ch Samrdningsförbundet Östra Östergötland) tillsammans med Natinella nätverket för samrdningsförbund (NNS) samarbetat för att utveckla ch knstruera en gemensam utvärderingsmdell kring indikatrer. Från augusti 2013 har Natinella rådet varit ett stöd i utvecklingsarbetet med indikatrerna. Under 2014 beviljades indikatrsprjektet medel från Regeringskansliet. 17 Natinella rådet har genm Scialstyrelsen ingått i prjektets styrgrupp ch bidragit med kmpetens kring hur man tar fram mätbara indikatrer. Resultatet av prjektet är femtn kärnindikatrer sm speglar lika perspektiv på genmförandet ch effekter av Finsaminsatser 18. Nästa steg är genmförandet av en piltstudie för att testa indikatrernas reliabilitet ch validitet. Piltstudien planeras pågå under periden april 2015 mars Natinella rådet finns även frtsättningsvis med ch stödjer samrdningsförbunden ch NNS i indikatrsprjektet Kartläggning av insatser för unga Målgruppen unga (16-29 år) är pririterad i samrdningsförbundens verksamheter. 57 prcent av det ttala antalet deltagare i Finsamfinansierade insatser under 2014 är unga. Natinella rådet vill bidra till att lyfta fram exempel på verksamheter sm bedrivs med gd kvalitet för unga. Vad är särskilt verkningsfullt i insatserna för unga ch vilka erfarenheter ch arbetssätt kan spridas? Under 2014 har Natinella rådet initierat en kartläggning av insatser för unga sm finansierats av samrdningsförbund 19. Syftet med studien var att få kunskap m metder, arbetssätt, resultat ch implementering kring insatser för unga. Resultatet är tänkt att ge vägledning m vilka insatser sm kan vara effektiva för målgruppen unga, samt användas sm underlag för framtida utveckling av insatser inm samrdningsförbund. 17 Föreningen Natinella Nätverket för Samrdningsförbund (NNS) ch dess styrelse har varit prjektägare. 18 Larssn Thlén, Susanna ch Wells, Jnas Hur vet vi att det blir bättre? Utveckling av mätpunkter för 15 kärnindikatrer inm finansiell samrdning av rehabiliteringsinsatser. Slutrapprt till Scialdepartementet Tranquist, Jakim Insatser för unga inm Finsam En studie m samrdnat stöd till unga.

17 Sida 17 Kartläggningen bekräftade att ungdmar är en tngivande målgrupp för förbundens verksamheter, framförallt gäller det unga med psykisk, specifikt neurpsykiatrisk, funktinsnedsättning. Denna grupp befinner sig i ett gränsland genm att deras funktinsnedsättning gör att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt sm de kan ha en arbetsförmåga med hjälp av individuellt stöd ch andra anpassningar. Studien visade ckså på skiftande kvalitet ch resultat i insatserna, vad gäller kunskap m aktuella målgrupper samt m metder ch arbetssätt. Den rekmmenderar därför ett intensifierat utvecklingsarbete kring insatser för unga, både vad gäller kunskap ch arbetssätt. I enlighet med EUs strategi skulle detta arbete med fördel kunna bedrivas sm ett natinellt ESF-prjekt i samarbete med ett antal samrdningsförbund Insatsernas inriktning ch innehåll ute i förbunden Inm samrdningsförbunden pågår en diskussin ch ett utvecklingsarbete där insatser med individinriktning ch insatser av strukturell karaktär ibland ställs mt varandra. Natinella rådet har fört en diskussin m hur man bör se på frågan ch vad intentinerna är i lagen. Diskussinen har lett till behv av att förtydliga samrdningsförbundens uppdrag. Detta förtydligande kan sammanfattas med att förbunden både ska finansiera individinsatser ch bedriva arbete på strukturell nivå 20. Skrivningen klargör även att förbund kan finansiera såväl tidsbegränsade prjekt sm långsiktiga verksamheter. Förbund kan välja att antingen implementera lyckade tidsbegränsade prjekt i rdinarie verksamheter, eller att mvandla tidsbegränsade prjekt till kntinuerlig Finsamverksamhet, det vill säga frtsätta finansiera del av verksamheten med Finsam-medel, ch på så sätt möjliggöra att verksamheten kan bedrivas långsiktigt. För 2014 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att särskilt göra en systematisk kartläggning av samrdningsförbundens verksamhet utifrån förekmsten av insatser på struktur- ch individnivå. Kartläggningen visar att samrdningsförbunden till största delen finansierar individinriktade insatser. 61 prcent av insatserna avser rehabiliteringsinsatser till individer. Övriga insatser, 39 prcent, är av strukturell karaktär för att förbättra samverkan mellan myndigheterna ch därmed skapa bättre förutsättningar att ge individer det stöd sm behövs. 21 Exempel på strukturella insatser är infrmatin, dialg, frukstmöten ch utbildningar sm riktar sig till såväl persnal hs myndigheterna sm till exempel det privata näringslivet. Kartläggningen visar att andelen 20 Natinella rådets rekmmendatin Individinriktade ch strukturövergripande insatser båda delarna ingår i Finsams uppdrag. 21 Försäkringskassan Uppföljning av finansiell samrdning Redvisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2014.

18 Sida 18 individinsatser sm samrdningsförbunden finansierar har under periden minskat med 10 prcentenheter till förmån för en ökad andel strukturella insatser Knferenser ch utbildningar För att sprida kunskap m den finansiella samrdningen, marknadsföra Finsam ch bidra till kunskapsutveckling arrangerar Natinella rådet knferenser ch utbildningar löpande. Under 2014 arrangerades ti utbildningar ch knferenser, ett urval av dessa redvisas nedan. Förbundschefsdagen Hösten 2014 arrangerades för första gången en förbundschefsdag. Syftet var att stödja utvecklingen av förbund ch fånga upp behv sm förbunden har samt att ge förbunden möjlighet att utbyta erfarenheter. Dagen innehöll tre prgrampunkter, att leda samverkan, att arbeta med individ ch struktur samt förslag till ny medelstilldelningsmdell. Almedalen Genm att medverka vid Almedalsveckan vill Natinella rådet göra Finsam mera känt. I ett samarbete med NNS ch samrdningsförbund deltg rådet för fjärde året i rad med ett mfattande prgram. Fem frukst- samt två lunchseminarier anrdnades, ett vanligt inslag var att lika förbund fick beskriva sina verksamheter, erfarenheter ch resultat. Ett lunchseminarium med Arbetsförmedlingens ch Försäkringskassans generaldirektörer arrangerades där de samtalade m samverkan kring arbetsmarknadsfrågr ch på vilket sätt samrdningsförbund kan förstärka stödet till enskilda individer. Finsamknferens I april 2014 anrdnades den årliga natinella Finsamknferensen i Uppsala tillsammans med Samrdningsförbundet Uppsala län hade lagen m finansiell samrdning funnits i ti år, vilket ckså uppmärksammades på knferensen. Syftet med de årliga knferenserna är att stimulera till erfarenhetsutbyte, sprida gda exempel, mvärldsbevakning ch få infrmatin från natinella aktörer. Knferensen samlade 400 deltagare. 83 prcent av samrdningsförbunden deltg, även representanter från Gävlebrgs landsting ch ett antal kmmuner utan förbund fanns på plats. Knferensen fick ett gtt betyg av deltagarna. Utvärderingen visade att 88 prcent av deltagarna tyckte att knferensen var mycket eller ganska bra. Ett inslag på knferensen var målgruppen unga sm varken arbetar eller studerar ch sklan sm en viktig aktör för att förstärka stödet till dessa unga. Kmmunens rll inm samrdningsförbund har

19 Sida 19 annars fta varit avgränsad till scialtjänstens mråde 22. I ch med utredningen Unga sm varken arbetar eller studerar hamnar sklan mera i centrum när det gäller samverkan kring unga sm riskerar att hppa av gymnasiesklan. 3.3 Statlig medelstilldelning Varje samverkanspart ska bidra med lika str andel av resurserna till den finansiella samrdningen. Försäkringskassan står för statens samlade andel mtsvarande hälften av resurserna. Den statliga andelen finansieras med medel från anslaget 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprcessen. Strleken på den statliga tilldelningen bestäms årligen av regeringen Natinell tilldelning av medel till förbund Den statliga tilldelningen för finansiell samrdning är beräknad till 280 miljner krnr för vardera av åren Till detta kmmer ett tillsktt från kmmuner ch landsting årligen med lika strt belpp, 280 miljner krnr. Det innebär att för närvarande fördelas 560 miljner krnr årligen till samrdningsförbunden. Fördelningen av de statliga medlen till befintliga förbund ser mycket lika ut, det varierar mellan 13 krnr till 255 krnr per invånare i förbundens lika gegrafiska mråden 24. Dessa skillnader berr till str del på histriska rsaker, sm till exempel när förbund bildats ch vilka ambitiner ch satsningar sm bedrivits i respektive förbund. De förbund sm bildades de första åren har generellt haft mer medel per förbund att förfga över, ch sedan har den frtsatta årliga medelstilldelningen i relativt hög grad baserats på den tilldelning sm ett förbund fått året innan. Under de senaste åren har alltfler förbund tillkmmit ch allt fler kmmuner planerar, sm tidigare redvisats, att starta nya förbund eller ansluta sig till befintliga. Det innebär att nya förbunds möjligheter att kunna få medel kan begränsas genm att medel i så hög grad är intecknade av tidigare bildade förbund. Att medel i så hög grad redan är intecknade innebär ckså att det finns litet utrymme för små förbund att växa. En pririterad fråga i Natinella rådets arbete under 2014 har varit att ta fram ett förslag till ny mdell för den statliga medelstilldelningen. Den statliga medelstilldelningen beslutas av Försäkringskassan, men principer för hur tilldelningen ska göras ska vara väl förankrade i Natinella rådet ch hs de fyra parterna. Under arbetet med en ny mdell har i flera mgångar representanter för samrdningsförbund getts tillfälle att ge synpunkter ch förslag kring en sådan tänkt mdell. Ett 22 SOU 2013:74. Unga sm varken arbetar eller studerar - statistik, stöd ch samverkan. 23 Prp. 2013/14:1. Budgetprpsitinen för 2014: Utgiftsmråde 10: Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning. 24 Siffrr från Försäkringskassans medelstilldelning.

20 Sida 20 förslag till ny medelstilldelningsmdell gick under 2014 ut på remiss för möjligheter till synpunkter ch yttrande från samrdningsförbunden. Utgångspunkten för en ny mdell är att den bör vara transparent ch långsiktig, den ska utgå från medbrgarnas behv samt ge förbunden möjlighet att få medel utifrån samma parametrar. Ett förslag till ny mdell för medelstilldelning har tagits fram inför ett beslut av Försäkringskassan. Beslutet tgs i januari Förslaget innehåller en grundtilldelning för administratin (med mera) sm är tänkt att ge psitiva eknmiska förutsättningar för små förbund. Mdellen bygger ckså på parametrarna försörjningsmått (75 prcent) ch invånarantal (25 prcent). Den innehåller ckså en spärr för översktt av eget kapital (se avsnitt nedan). För att mildra effekterna av nödvändiga neddragningar för förbund sm får minskad tilldelning ch för att kmma tillrätta med strt eget kapital kmpletteras mdellen med övergångslösningar Översktt av eget kapital hs samrdningsförbund Vid ingången av 2014, fanns ett sparat översktt hs förbunden på ttalt 238 miljner krnr. Det innebär att en hög andel av tidigare tilldelade medel inte verkar enligt de intentiner sm lagstiftaren haft för den finansiella samrdningen, med en gd hushållning ch en budget i balans. Under 2013 tg Natinella rådet fram en rekmmendatin m rimlig strlek på eget kapital enligt en beräkningsmdell, benämnd trappan 25. Enligt denna kan förbunden tillsammans ha ett översktt på cirka 100 miljner krnr. Förbund med alltför strt eget kapital i enlighet med trappan, kmmer att få en reducerad ny tilldelning av medel så länge överskttet kvarstår. Sm en följd av det stra överskttet av eget kapital, har Försäkringskassan gjrt ett principiellt ställningstagande att inte äska en ökning av statliga medel förrän detta översktt reducerats till maximalt 100 miljner krnr. 25 Natinella rådets rekmmendatin Strlek på sparade medel/eget kapital.

21 Sida Samlad bedömning ch slutsats Natinella rådets aktiviteter har under 2014 inneburit många insatser av strategisk betydelse. En del kan ses sm avslutade men de flesta insatser är långsiktiga ch det finns behv av frtsatt utvecklingsarbete. Att fler förbund bildas ch fler kmmuner ingår i samrdningsförbund är av central betydelse för den finansiella samrdningens rll ch legitimitet, ch kan ge samrdningsförbund en än mer central rll inm samverkan ch rehabilitering. Förbund i hela landet en förutsättning för natinella uppdrag Samrdningsförbund uppmärksammas allt ftare sm en etablerad struktur för att samrdna myndigheters stöd till särskilt utsatta grupper. Sedan 2011 har regeringen exempelvis gett Arbetsförmedlingen ch Försäkringskassan i uppdrag att förstärka stödet till unga med aktivitetsersättning inm ramen för samrdningsförbundens verksamhet 26. Den statliga utredningen m unga sm varken arbetar eller studerar 27 är ett annat exempel där utredningen bedömer att samrdningsförbundens verksamhet är en etablerad struktur sm kan utvecklas ch utvidgas för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv samverkan för unga sm varken arbetar eller studerar. Det faktum att alla kmmuner inte ingår i samrdningsförbund innebär att natinella uppdrag genm samrdningsförbund inte kan kmma alla inm avsedd målgrupp till del. Natinella rådets arbete för att främja nybildandet av förbund är därför av str betydelse ch frtsätter att vara en pririterad insats även framöver. Statliga medel till finansiell samrdning Finansieringen av Finsams verksamheter är en central fråga, där införandet av en mer enhetlig ch transparent medelstilldelningsmdell kmmer att medföra delvis förändrade strategier i förbunden. Försäkringskassan kmmer att tillämpa den nya mdellen för fördelning av medel till samrdningsförbunden inm den ram sm den statliga medelstilldelningen medger över tid ch med beaktande av förbundens egna kapital sm kan tas i anspråk. Försäkringskassan undersöker förutsättningarna att äska mer statliga medel till den finansiella samrdningen med hänsyn till att antal kmmuner sm ingår i samrdningsförbund ökar. När samrdningsförbund bildas med Stckhlms stad sm en part kmmer invånarunderlaget för Finsam att öka med drygt individer ch sammantaget för samtliga kmmuner sm för samtal m att bilda/ingå i samrdningsförbund under 2016 kan den ökningen bli mer än individer. 26 Arbetsförmedlingen ch Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. 27 SOU 2013:74. Unga sm varken arbetar eller studerar statistik, stöd ch samverkan.

22 Sida 22 Uppföljning av finansiell samrdning genm SUS Förbundens registrering i det natinella uppföljningssystemet SUS behöver förbättras såväl kvantitativt sm kvalitativt. Av de deltagarregistreringar sm gjrts under året är knappt med persnuppgifter. Det är enbart registreringar med persnuppgifter sm möjliggör en analys av samrdningsförbundens verksamhet. Uppföljning av deltagare med persnuppgifter i insatser finansierade av samrdningsförbund under 2014 visar på vissa psitiva resultat vad gäller förvärvsfrekvens. 34 prcent av deltagarna har gått till arbete eller studier direkt efter avslutad insats. Deltagandet verkar ckså leda till ett minskat berende av ffentliga trygghetssystem. Mest markant är minskningen för försörjningsstöd sm minskar med 15 prcentenheter (från 40 till 25 prcent). Samtidigt utgör beräkningsgrunden för resultatet i SUS endast 44 prcent av samtliga registreringar varför resultatet bör tlkas med viss försiktighet. Övriga registreringar avser antalsuppgifter utan persnuppgifter. 28 Mt bakgrund av den låga användningen av uppföljningssystemet blir det tydligt att såväl stödet till samt kraven på förbundens SUS-registeringar behöver intensifieras. En försvårande mständighet i sammanhanget är att den natinella SUS-stödjarrllen försvinner under 2015 sm en knsekvens av att natinella Finsammedel inte kan användas för central administratin. De nya förutsättningarna gör det nödvändigt att se över hur parterna framöver kan ch ska bidra till att öka användandet av SUS lkalt. Det kan diskuteras m parterna natinellt ska tillhandahålla reginala SUS-stödjare eller m ansvaret att säkra upp denna kmpetens egentligen ligger på samrdningsförbunden lkalt. Det bör ckså skapas beredskap i det gemensamma uppföljningssystemet SUS samt tillföras eknmiska resurser för att bygga ut systemet med hänsyn till det utvecklingsarbete sm görs inm indikatrsprjektet. Parallella system för uppföljning bör undvikas så långt det är möjligt. Kunskapsutveckling Utvecklingen av samrdningsförbund är ett långsiktigt arbete på både lkal ch central nivå. Uppföljning, utvärdering ch kunskapsutveckling är mråden sm behöver frtsätta förbättras. Den genmförda Unga-studien är ett första steg för att mer systematiskt inhämta underlag för kunskapsutveckling. Det finns även tankar m att Unga-studien kan ligga till grund för en natinell satsning på en ESF-ansökan där samrdningsförbund bjuds in att medverka för att utveckla ett kraftfullare ch mera enhetligt kncept för Finsams insatser för unga. Denna fråga ligger i linje med Natinella rådets strategi att samrdningsförbunden ska utgöra en viktig del i genmförandet av EU:s 2020-strategi. Samrdningsförbundens målgrupper ch uppdrag överensstämmer i hög grad med strategin ch kan vara en lämplig arena för att förverkliga denna. Det saknas fta fastställda 28 Siffr från uppföljningssystemet SUS, hämtade

23 Sida 23 samverkansfrmer mellan ansvariga aktörer, till exempel inm gymnasiesklan. Ungdmar från 16 år i behv av samrdnade insatser tillhör samrdningsförbundens målgrupp. Samrdningsförbund kan därför vara lämpligt frum för att samrdna insatser för flera av de lika behv av stöd sm unga har. Omfattningen av det natinella stödet framöver Under 2008 bildades Natinella rådet sm ett svar på samrdningsförbundens behv av ett natinellt stöd 29. Försäkringskassan har i sin rll sm samrdnare för utvecklingen av den finansiella samrdningen avsatt medel för utveckling, förvaltning, stöd ch supprt till samrdningsförbunden. Vid årsskiftet 2014/2015 försvinner de natinella medlen ch administrativa kstnader ska finansieras via förvaltningsanslaget 30. De förändrade eknmiska förutsättningarna påverkar det befintliga stödet till samrdningsförbund bland annat genm att det extra natinella SUS-stödet försvann vid årsskiftet. Samrdningsförbunden får istället i likhet med förbunden i Väst själva beksta en reginal SUS-stödjare sm kan ge handfast stöd utöver den supprt sm finns via Försäkringskassans supprtkanal Kundcenter för Partner. En översyn av mfattningen av det natinella stödet samt det stöd sm köpts av samrdningsförbund (sakkunnig förbundschef, SUSstödjare) har påbörjats under vintern Parterna behöver se över det ttala stödets rganisering ch finansiering framöver. 29 Statskntret Fyra år med Finsam. 30 Scialförsäkringsutskttet betänkande 2013/14:SfU1. Utgiftsmrådena 10, 11 ch 12 inm scialförsäkringsmrådet.

24 Sida 24 Bilaga 1. Lista över kmmuner utan förbund Län Kmmun Ttalt antal 50 Dalarna (1) Säter* Krnberg (5) Lesseb Ljungby* Tingsryd Uppvidinge Älmhult* Nrrbtten (11) Arjeplg Arvidsjaur Bden Gällivare Haparanda Jkkmkk Kalix Kiruna Pajala Överkalix Övertrneå Skåne (6) Båstad* Klippan* Perstrp* Vellinge* Ängelhlm Örkelljunga* Stckhlm (15) Danderyd* Ekerö* Järfälla* Lidingö Nrrtälje Nykvarn Sigtuna* Sllentuna* Slna* Stckhlm* Sundbyberg* Upplands-Br* Upplands Väsby* Vallentuna Vaxhlm Västerbtten (9) Drtea Nrdmaling

25 Sida 25 Västernrrland (1) Västra Götaland (1) Östergötland (1) Bjurhlm Rbertsfrs Srsele Struman Vilhelmina Vindeln Åsele Ånge Öckerö* Ydre *Natinella rådets arbetsgrupp har fångat upp att det pågår diskussiner m att ingå i samrdningsförbund hs ytterligare 19 kmmuner. Källa: Försäkringskassan

26 Sida 26 Bilaga 2. Natinella rådets strategi Strategiskt dkument för Natinella rådet för finansiell samrdning Syfte med Natinella rådet för finansiell samrdning Syftet med Natinella rådet för finansiell samrdning (frtsättningsvis kallat Natinella rådet ) är att, i enlighet med regeringens intentiner, ge samverkan genm samrdningsförbund den förankring ch legitimitet sm är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Förankring ska ske genm att öka kunskapen m finansiell samrdning inm våra myndigheter ch rganisatiner. Samrdningsförbund sm struktur för samverkan ska vara väl känd både på ledningsnivå ch på perativ nivå. Parterna i Natinella rådet ska verka för att underlätta samverkan mellan myndigheter på lkal nivå genm samrdningsförbund. Legitimitet för samrdningsförbunden ska stärkas genm ett tydligt centralt stöd ch genm att visa på nyttan av samrdningsförbund ch de finansierade verksamheternas effektivitet. Samrdningsförbund är en möjlighet att skapa flexibla, effektiva ch lkalt anpassade samverkanslösningar sm ett kmplement till rganisatinernas rdinarie verksamhet. Strategiska mråden för Natinella rådet Natinella rådet verkar för att alla kmmuner ch landsting i Sverige ingår i samrdningsförbund att insatser finansierade av samrdningsförbund utvecklas ch bedrivs med gd kvalitet att företrädarna för Finsams huvudmän på natinell nivå har en samsyn i strategiska frågr för samrdningsförbunden ch ägarrganisatinerna att samrdningsförbunden har den kunskap sm behövs för att kunna driva förbunden på ett effektivt ch rättssäkert sätt att lyfta fram samrdningsförbundens rll ch betydelse för att bidra till genmförande av EU:s 2020 strategi i Sverige.

27 Sida 27 Natinella rådet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kmmuner ch Landsting samt Scialstyrelsen ingår i Natinella rådet för finansiell samrdning. Till sin hjälp har Natinella rådet en arbetsgrupp sm bereder ärenden ch står för det perativa stödet till samrdningsförbunden. Natinella rådets uppgifter utgör ett frum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågr vad gäller finansiell samrdning. utgör ett frum för samlade diskussiner m det gemensamma uppdraget ch för att söka samfällda lösningar av prblem ch frågr. verkar för att bibehålla en gemensam målsättning med finansiell samrdning. bidrar till en ökad kunskapsuppbyggnad inm mrådet. Arbetsgruppens uppgifter föra en dialg med samrdningsförbunden ch parterna för att bidra till utveckling av finansiell samrdning bereda principiella ch strategiska frågr till rådets möten bistå samrdningsförbunden med svar på juridiska, eknmiska ch rganisatriska frågr bidra till erfarenhetsutbyte ch kunskapsutveckling stödja bildande av nya förbund bidra till utvecklingen av uppföljningssystemet för samrdning av rehabiliteringsinsatserna (SUS) ch stödja användandet. Mer infrmatin finns på