Pulsträning för ökad inlärning?

Transkript

1 Pulsträning för ökad inlärning? - En tvärsnittsstudie m hur ch varför lärare arbetar med pulsträning i sklan André Viksell & Chris Grönstedt GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 92:2017 Ämneslärarprgrammet: Handledare: Karin Söderlund Examinatr: Pia Lundqvist Wanneberg

2 Författarnas tack Ett strt tack till samtliga lärare sm har ställt upp i studien ch Karin Söderlund för hjälpen med handledning. Dessutm riktas ett tack till Martin Lssman ch Mris Lahd för hjälp med förslag på både existerande frskning ch rekmmendatiner på lärare med kmpetens ch erfarenhet inm ämnet.

3 Sammanfattning Syfte ch frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur ch varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland sklelever. Hur mtiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i sklan? Hur ser upplägg av lektiner ut gällande pulsträning kpplat till inlärning? Hur utvärderas interventiner vad gäller pulsträning kpplat till inlärning? Metd Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur ch varför de arbetar med pulsträning i sklan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman sm berörde ämnet. Resultat Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i sklan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hs sklans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektinsinnehåll, eknmiska bidrag till arbetet ch hur str plats pulsträning har på de sklr respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stra likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från sklledningen är viktigt för ett lyckat arbete ch förklarar vikten av att göra pulsträning bligatrisk på sklan ch inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, natinella prv ch betyg. Slutsats Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skla har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hs skleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning sm övertygar sklledningen att starta upp pulsträning i sklan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad frskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare ch kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Intrduktin Definitin av begreppet pulsträning Genmgång av existerande frskning Fysisk aktivitets effekter på hjärnan Fysisk aktivitet kpplat till ökad inlärning Kritiska röster kring pulsträning för ökad inlärning Syfte ch frågeställning Metd Val av metd Urval Arbetsplan ch genmförande Datainsamling Dataanalys Reliabilitet ch validitet Etiska aspekter Resultat Hur mtiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i sklan? Hur ser upplägg av lektiner ut gällande pulsträning kpplat till inlärning? Bidragande faktrer till ett lyckat arbete Prblem med pulsträning i sklan Hur utvärderas interventiner vad gäller pulsträning kpplat till inlärning? Diskussin Hur mtiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i sklan? Hur ser upplägg av lektiner ut gällande pulsträning kpplat till inlärning? Bidragande faktrer till ett lyckat arbete Prblem med pulsträning i sklan Sklrnas utvärdering av arbetet med pulsträning Metddiskussin Slutsats Förslag på frtsatta studier Käll- ch litteraturförteckning Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Missivbrev Bilaga 3 Litteratursökning

5 1 Inledning 1.1 Intrduktin Det finns studier sm visar på att inlärningsförmågan hs barn ch ungdmar påverkas psitivt av fysisk aktivitet (Dnnelly et al. 2016; Ericssn & Karlssn 2014; Feiden 2011; Grissm 2005; Hillman et al. 2009; Sibley & Etnier 2003) ch därför har arbetet kring pulsträning blivit ett allt mer aktuellt ämne i sklan ch bland lärare de senaste åren (Björklund 2016; Elfvelin 2017; Wettergård 2016; Östgård 2016). Däremt är den tidigare frskning sm gjrts gällande hur ch varför lärare arbetar med pulsträning kpplat till ökad inlärning i sklan tämligen begränsad vilket gör det intressant att studera detta. Naperville Central High Schl är en skla i USA sm arbetar med fysisk aktivitet ch pulsträning kpplat till ökad inlärning. Sklan har lyckats förbättra elevernas studieresultat med i snitt 40 % i ämnena matematik, engelska ch läsförståelse genm att låta eleverna utöva pulsträning innan dessa lektiner (Zientarski & utbildningsradin 2016). År 2009 åkte lärare från gymnasiesklan Östra gymnasiet i Huddinge sm första svenska skla till Naperville Central High Schl för att utveckla sina kunskaper kring pulsträning. Efter studiebesöket tgs kunskapen med hem till Sverige ch sedan dess har allt fler sklr i landet inlett lika typer av pulsprjekt (Björklund 2016; Elfvelin 2017; Wettergård 2016; Östgård 2016). Våren 2016 gick knferensen Pulsträning ch inlärning av stapeln på Karlinska Institutet i Stckhlm där Paul Zientarski, idrttslärare på Naperville Central High Schl berättade hur hans skla arbetar med pulsträning kpplat till inlärning. Han talade m den så kallade inlärningsförberedande idrtten, där eleverna, minst tre gånger i veckan, utövade någn typ av fysisk aktivitet under en 50 minuters lång lektin. Under denna tid skulle eleverna under ett tidsspann på 20 till 25 minuter ligga på en puls mellan 155 till 200 slag i minuten eller % av maxpulsen. För att mäta pulsen på eleverna använder sig varje elev av ett pulsband. (Zientarski & Utbildningsradin 2016). De har även undersökt vilken tid på dygnet den inlärningsförberedande idrtten har sm störst effekt på hjärnan. Oberende av vilken tid på dagen eleverna fick utöva pulsträningen såg man en psitiv effekt på sklresultaten, men samtidigt sågs en någt större effekt på den elevgrupp sm utövar idrtten på mrgnen, inför lektin (Zientarski & Utbildningsradin 2016; Illinis public health institute 2013). Värt att beakta är att studierna gjrda på Naperville High Schl inte är publicerade i någn vetenskaplig 1

6 tidskrift men att författarna ändå valt att lyfta fram dessa då sklan kan ses sm en pinjär inm mrådet. Medan det finns frskning sm visar på att inlärningsförmågan hs barn ch ungdmar påverkas psitivt av fysisk aktivitet har stillasittande ökat hs dessa ch i en studie från Karlinska Institutet visar att endast 44 % av pjkarna ch 22 % av flickrna når de natinella rekmmendatiner sm finns för hur mycket barn ch ungdmar bör röra på sig. Vidare visar studien att unga är stillasittande under str del av sin vakna tid: 8,7 timmar per dag för pjkar ch 9,1 timmar för flickr. (Nyberg 2017 s. 35 f.). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet ch Svenska läkaresällskapet har tillsammans med Svenska barnläkarföreningen tagit fram de natinella rekmmendatinerna m fysisk aktivitet för barn ch ungdmar. De menar på att minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet räcker för att nå de framtagna rekmmendatinerna. De förklarar vidare att den fysiska aktiviteten främst bör vara av aerb karaktär ch att intensiteten ska vara måttlig till hög. För att kategrisera graden av intensitet har de karakteriserat de lika typerna, där måttlig intensitet ger en viss ökning av puls ch andning, medan hög intensitet ger en tydlig ökning av puls ch andning. Utöver vanstående rekmmendatiner bör barn ch ungdmar i åldrarna 6-17 år ckså utöva muskel- ch skelettstärkande aktiviteter sm exempelvis styrke- knditins- ch intervallträning ttalt en timme per dag, tre gånger i veckan. (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2017, s. 98 ff.). Den frskning sm bygger på vanstående rekmmendatiner har tagits fram av en tvärprfessinell grupp ch baseras på aktuella litteraturgenmgångar av internatinella studier rörande effekter av fysisk aktivitet ch det samband sm finns mellan fysisk aktivitet ch hälsa hs barn ch ungdmar (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2016). Samtidigt sm siffrr visar på att svenska barn ch ungdmar rör sig för lite (Nyberg 2017, s. 36) visar ckså siffrr från Sklverket (2016) på att den svenska sklan, brtsett från den senaste undersökningen från 2015, haft ett fallande resultat i de senaste årens PISA-undersökningar (2016). PISA (Prgramme fr Internatinal Student Assessment) är en kunskapsutvärdering sm drivs av OECD sm har i syfte att utvärdera femtnåriga elevers prestatiner i sklan. Undersökningen genmförs runt m i världen var tredje år ch består av prv i läsförståelse, matematik ch naturvetenskap. (Sklverket 2017). Med en ökad mängd fysisk aktivitet minskar stillasittandet bland barn ch ungdmar, samtidigt sm det kan användas sm ett möjligt hjälpmedel för att öka inlärningen hs dessa. 2

7 1.2 Definitin av begreppet pulsträning Pulsträning är träning baserad på en persns puls. Natinalencyklpedin (2017) definierar puls sm en tryckvåg genm krppens artärer varje gång hjärtkamrarna drar ihp sig ch pumpar ut bld. Förenklat kan pulsen förklaras sm ett hjärtslag, men definieras ftast sm antalet slag hjärtat slår under en minut (Gustrin 2009, s. 12). Pulsen stiger linjärt i takt med ökad arbetsintensitet ch därför ses pulsträning sm ett praktiskt verktyg för att mäta arbetsintensiteten. På så sätt kan persnen i fråga se m han eller hn ligger i rätt intensitet utifrån syftet med träningen. Ett praktiskt exempel är när en elev sm ingår i ett pulsprjekt ligger på 35 % av sin maxpuls där frskningen sm gjrts inm mrådet, sm senare kmmer att tas upp, visar på att eleven istället bör ligga på en puls mellan % av sin maxpuls i 20 minuter för maximal påverkan av inlärningen (Zientarski 2016; Urplay 2017; Hillman et al 2009). För att uppskatta arbetsintensiteten används pulszner. Pulsznerna delas in i fem lika zner där varje zn utgår från individens maxpuls. Innan pulsträningen startar måste en individs maxpuls beräknas. Detta för att senare kunna bestämma vilka pulsnivåer sm mtsvarar de lika pulsznerna. Maxpuls definieras sm det maximala antal slag sm hjärtat kan slå under en minut ch kan räknas ut på flera lika sätt. Den kan bland annat räknas ut genm att ta 220 minus ålder eller 210 minus hälften av ålder. Samtidigt råder kritik kring dessa frmler då maxpulsen har en str individuell variatin ch siffrrna mellan frmlerna kan skilja sig berende på ålder. Därför rekmmenderas ett maxpulstest där testet beräknar det maximala antal slag sm hjärtat kan slå under en minut ch ger det mest exakta värdet av maxpulsen. (Gustrin 2009, ss ). Tabell 1 - Mdifierad tabell av Gustrins pulszner för att uppskatta arbetsintensitet inm pulsträning 3

8 Sammanfattningsvis är pulsträning all typ av träning där pulsen används för att beräkna vilken arbetsintensitet en persn ska ligga på. Samtidigt är det viktigt att vara medveten m att det finns lika pulszner sm varierar utifrån lika träningseffekter. Således kan en lågintensiv prmenad på fem minuter ner till närmaste matbutik ses sm en typ av pulsträning, samtidigt sm ett högintensivt löppass i skgen ckså ses sm en typ av pulsträning under förutsättning att pulsen mäts. Viktigt att vara medveten m är att träningsintensiteten, det vill säga intensitet i prcent utifrån persnlig maxpuls, ska variera berende på typ av träning. 2 Genmgång av existerande frskning Det finns studier sm visar på att inlärningsförmågan hs barn ch ungdmar påverkas psitivt av fysisk aktivitet, men den tidigare frskning sm gjrts gällande hur lärare arbetar med pulsträning kpplat till ökad inlärning i sklan är tämligen begränsad. I det här avsnittet kmmer därför en redgörelse av vad sm händer i hjärnan då människan rör på sig ch vilka effekter fysisk aktivitet har på ökad inlärning. Dessutm redvisas även ett antal studier sm inte sett förbättringar med pulsträning kpplat till ökad inlärning. 2.1 Fysisk aktivitets effekter på hjärnan Begreppet fysisk aktivitet tlkas av Flkhälsmyndigheten (2017, s. 21) enligt följande: Fysisk aktivitet är ett kmplext beteende ch definieras, rent fysilgiskt, sm all krppsrörelse sm ökar energiförbrukningen utöver vilförbrukning.. Men vilka psitiva effekter har fysisk aktivitet på vår hjärna enligt frskarna? Hillman et al. (2009) visar i deras frskning att den kgnitiva förmågan förbättras efter fysisk aktivitet. Vidare förklarar de att 20 minuter på 60 % av maximal hjärtfrekvens (220 minus ålder) är tillräckligt för att öka inlärningen. De hävdar ckså att denna effekt är akut. Vidare ökar signalsubstanserna sertnin, nradrenalin ch dpamin när vi rör på ss ch har tillsammans en viktig funktin för våra tankemässiga förmågr sm kncentratin, mtivatin ch beslutsfattande (Hansen 2016, s. 114). Det finns även en studie där frskarna har sett att en del av det limbiska systemet, hippcampus kan öka i strlek vid knditinsträning sm är invlverad vid inlärning (Ericksn et al. 2011). I samma studie visades även att den ökade vlymen på hippcampus ledde till högre nivåer av brainderived neurtrphic factr (BDNF), en typ av signalprtein sm agerar sm nervtillväxtfaktrer i det centrala nervsystemet. BDNF uppgift är båda att skydda ch bilda nya hjärnceller, vilket är viktigt vid inlärning ch minne (Hansen 2016, s. 116 ff.). Detta har även iakttagits från en studie 4

9 på råttr sm visar denna ökning av BDNF när de fått springa i ett hjul ch att störst prduktin av detta signalprtein verkar finnas i hippcampus (Neeper et al. 1996). 2.2 Fysisk aktivitet kpplat till ökad inlärning En str del av den frskning sm berör fysisk aktivitet kpplat till inlärning kmmer från internatinella studier, men det finns även svensk frskning sm studerat ämnet. En av de mest uppmärksammade studierna i Sverige sm undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet ch ökad inlärning är Bunkeflprjektet. Frskarna följde 251 elever på samma skla under en 9-års perid mellan åren 1999 ch En interventinsgrupp tilldelades 45 minuters idrtt, fem dagar i veckan ch en extra mtrisk lektin vid behv. Kntrllgruppen i studien tilldelades 45 minuters idrtt, två gånger i veckan. Eleverna i studien hade dessutm samma lärplan ch lärare. Resultatet visade att 96 % av interventinsgruppen klarade grundsklans mål ch blev behöriga till gymnasiet jämfört med kntrllgruppen där endast 89 % klarade av grundsklans mål ch blev behöriga. I studien visade det sig att det framförallt var pjkarnas resultat sm ligger bakm dessa resultat. Pjkarna i interventinsgruppen hade dessutm signifikant bättre betyg i ämnena svenska, engelska, matematik samt idrtt ch hälsa jämfört med kntrllgruppen men det fanns inte någn teri varför pjkarna svarade bättre på det ökade mängden fysisk aktivitet än flickrna sm deltg i studien (Ericssn & Karlssn 2014). I en amerikansk studie från 2003 sammanställde Sibley & Etnier 44 studier sm handlar m ökad fysisk aktivitet ch kgnitin hs barn ch ungdmar fram till januari Barnen/ungdmarna var uppdelade i lika åldersgrupper, 4-7 år, 8-10 år, år samt år. Resultatet i denna metaanalys visade att fysisk aktivitet påverkar kgnitinen psitivt i alla åldrar, men var starkare i åldrarna 4-7 samt Orsaken till varför resultatet var starkare i dessa åldrar menar författarna kunde ber på att scial ångest vanligtvis är större i åldrarna år än vid andra åldrar, vilket ansågs vara en faktr sm kunde påverka resultatet. Scial ångest definieras av Kåver (2010, s. 19) att en persn är rädd för att hamna i situatiner där risk finns för att göra brt sig eller känna sig granskad. I åldrarna år går barn/ungdmar även genm fysiska förändringar ch därför kan fysisk aktivitet indirekt hjälpa mt ångest ch främja självkänslan. Att författarna såg ett samband mellan 4-7 åringar förklaras med att studier visar att unga barn lär sig bäst genm aktiva erfarenheter. (Sibley & Etnier 2003, s. 252 f.). Dnnelly et al. (2016) såg samma resultat i sin metaanalys, att fysisk aktivitet har ett psitivt inflytande på 5

10 kgnitinen på barn mellan åldrarna 5-13 år. De kunde även se att en ökad mängd fysisk aktivitet ledde till större förbättringar av kgnitinen. I USA har flertalet sklr ett test, så kallade Fitnessgram, sm alla barn ch ungdmar gör fram till årskurs ni, i syfte att hjälpa barn ch ungdmar att starta livslånga vanr med fysisk aktivitet (The Cper institute). Detta test består av sex lika delar där testerna fkuserar på aerb kapacitet, BMI, muskelstyrka, muskeluthållighet, flexibilitet samt deras aktivitetsnivå under ett visst antal dagar. Detta har frskare sedan börjat studera ch jämföra med sklresultaten. Frskning sm gjrts i Kalifrnien på över elever i årskurs fem, sju ch ni samt i Texas med över 2,4 miljner elever mellan årskurserna 3-12 indikerar ett psitivt samband mellan ett bättre resultat på fitnessgram ch akademisk prestatin. (Feiden 2011; Grissm 2005). 2.3 Kritiska röster kring pulsträning för ökad inlärning Samtidigt sm många har en psitiv inställning till användandet av pulsträning i sklan för ökad inlärning finns det även ett antal studier sm inte sett förbättringar med pulsträning kpplat till ökad inlärning. I Sverige avslutades nyligen en 2-års interventin där frskarna ville se m en ökad fysisk aktivitet skulle påverka arbetsminnet, öka den aritmetiska prestatinen samt att eleverna fick svara i början ch i slutet av studien m upplevd stress i åldrarna 6-13 år. De två sklr sm deltg i studien var belägna i samma mråde ch hade liknande scieknmiska förhållanden. Interventinsgruppen i studien tilldelades fysisk aktivitet fem gånger i veckan med 60 minuters lektiner. Kntrllgruppen frtsatte efter sitt ursprungliga schema med fysisk aktivitet två gånger i veckan med 60 minuters lektiner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna på arbetsminne ch aritmetiska resultat. Dck upptäcktes en signifikant ökning av stress i interventinsgruppen. (Sjöwall, Hertz & Klingberg 2017). Varför interventinsgruppen fick en ökning av stress har frskarna ingen teri m, men frskarna i studien nämner att resultatet bör tlkas med en viss aktsamhet då det finns tidigare frskning sm visat på mtsatsen (Jansen & LeBlanc 2010). Vid New Brunswick gjrdes en studie på flickr ch pjkar i årskurs 6, med syftet att se m fysisk aktivitet, BMI ch självkänsla krrelerar med resultat i läsförståelse ch matematik. Deras fysiska aktivitet, BMI ch självkänsla tgs fram via ett frågefrmulär sm eleverna fick svara på. Svaren från frågefrmulären sammanställdes senare med deras resultat i matematik ch 6

11 läsförståelse, där en negativ trend sågs mellan fysisk aktivitet ch sklprestatin. Däremt sågs en psitiv relatin mellan fysisk aktivitet ch självkänsla (Tremblay, Inman & Willms 2000). Även i Kanada gjrdes en studie där en ökad fysisk aktivitet inte fick psitiv effekt på inlärningen. Denna studie pågick under 16 månader där sex interventinsklr ch två kntrllsklr ingick med sammanlagt 143 pjkar ch 144 flickr i klasserna fem ch sex. I studien använde sig interventinsklrna av AS! BC Mdell, vilket är en mdell där fysisk aktivitet är integrerad i sklmiljön. I denna studie använde interventinsklrna ttalt 47 minuters fysisk aktivitet mer per vecka än kntrllgruppen. Det resultat sm presenterades var att det inte fanns någn skillnad på resultaten mellan interventinsgruppen ch kntrllgruppen. (Ahamed et al. 2007). En möjlig förklaring till de skilda resultat sm redvisats kan samtidigt ber på hur lika frskningsmetder använts. Sjöwall, Hertz ch Klingberg (2017) menar att specificitet är viktigt vid denna typ av studier. Exempelvis är fysisk aktivitet ett väldigt brett ämne ch frskare måste vara tydlig med längden i studien eftersm effekten kan vara akut eller krnisk samt att resultatet kan påverkas berende på intensiteten vid fysisk aktivitet. 3 Syfte ch frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur ch varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland sklelever. Hur mtiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i sklan? Hur ser upplägg av lektiner ut gällande pulsträning kpplat till inlärning? Hur utvärderas interventiner vad gäller pulsträning kpplat till inlärning? Eftersm den tidigare frskningen sm gjrts gällande hur lärare arbetar med pulsträning i sklan är tämligen begränsad, är hyptesen att lärarna har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad frskning visat ha störst effekt på ökad inlärning men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig åt. 4 Metd I det här avsnittet presenteras val av metd, vilket urval studien använt sig av ch hur arbetsplan samt genmförande av metd gått till. Därefter beskrivs även vilken grad av reliabilitet ch 7

12 validitet studien har samt vilka etiska aspekter sm övervägts. 4.1 Val av metd I studien har en kvalitativ ansats tillämpats för att få svar på frågeställningarna. Mer specifikt har fem kvalitativa respndentintervjuer gjrts där fkus legat på att utgå från ett visst antal frågr, indelade i lika teman (se bilaga 1). Dessa frågr har utgjrt mallen för respektive intervju. Berende på situatin anpassade författarna sig emellertid till den intervjuade ch hur denne svarade. Upplevdes deltagaren sm tystlåten eller att persnen inte svarade på frågan så ställdes följdfrågr, ftast fler än de sm är listade i bilaga 1. Dessa frmulerades på plats utifrån befintlig kunskap inm ämnesmrådet. Studien är av induktiv prägel, det vill säga att författarna samlar in infrmatin, analyserar den ch sedan drar en slutsats. I detta fall kmmer den insamlade datan från de fem intervjuerna att ge en beskrivning av hur lärare arbetar med pulsträning i sklan för ökad inlärning bland eleverna. Då studien bygger på att studera hur lärare arbetar med pulsträning kpplat till inlärning, vilket kan ses sm aningen kmplext, ansågs således kvalitativa intervjuer sm lämpligt metdval. Detta då datainsamlingen baseras på åsikter, uppfattningar ch erfarenheter kring ämnet. (Denscmbe 2009, s. 232 f.). Studien syftar till att undersöka hur ch varför lärare arbetar med pulsträning i sklan ch frågeställningarna är tämligen djupa ch svåra att besvara genm enkätfrågr. Därför tillämpades en semistrukturerad intervju där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman sm berörde ämnet, samtidigt sm svaren var öppna ch deltagarna hade möjlighet att utveckla sina synpunkter. Detta för att förebygga en alltför str styrning ch istället ge deltagarna möjlighet att både tala fritt ch samtidigt gå in djupare på ämnet, dck inm ramen för valda utgångsfrågr. (Patel & Davidssn 2011, s. 82). Med en semistrukturerad intervju gavs ckså möjligheten till att ställa möjliga följdfrågr vid behv, vilket även ökar validiteten i studien. Intervjuguiden bestd av ett antal specifikt utvalda frågr rörande studiens frågeställningar, men det förekm även följdfrågr för att få ett tydligt ch gediget svar på huvudfrågrna (Patel & Davidssn 2011, s. 75 ff.). 4.2 Urval Hur str en urvalsgrupp ska vara berr på typ av studie ch vad sm ska undersökas. Dalen (2015) talar m att en utgångspunkt är att det inte bör vara för strt eller för litet antal deltagare 8

13 när intervju används sm metd. Detta då genmförandet av intervjuer ch bearbetning av dem ses sm en tidskrävande prcess samtidigt sm det insamlade intervjumaterialet ska vara av en sådan kvalitet att det utgör tillräckligt underlag för tlkning ch analys. (s. 58). Med avseende på dessa rekmmendatiner har därför urvalet för studien bestått av fem intervjupersner från fem lika sklr. För att kunna besvara frskningsfrågrna har författarna utgått från ett ändamålsenligt urval genm att ha valt intervjupersner baserat på deras erfarenheter ch kunskaper sm tänkts ge största möjliga värde för studien (Denscmbe 2016). De inklusinskriterier sm använts var att lärarna behövde ha en lärarexamen ch arbetat med pulsträning kpplat till ökad inlärning i sklan i minst tre månader, detta för att kunna få svar på frskningsfrågrna. Urvalsgruppen tgs fram med hjälp av Martin Lssman, en av de tidigare lärarna från Östra gymnasiet i Huddinge kmmun sm besökte Naperville Central High Schl ch idag arbetar på Teamkncept sm anrdnar föreläsningar m bland annat pulsträning kpplat till ökad inlärning. Ännu en persn sm varit till str hjälp för att ta fram intervjupersner var Mris Lahd, VD för Activi Internatinal AB sm tagit fram pulssystemet Activi. Med gda insikter inm mrådet gav de rekmmendatiner på femtn respektive trettn lärare sm både arbetar med pulsträning ch ansågs besitta den erfarenhet ch kmpetens inm mrådet sm behövdes för att kunna besvara frskningsfrågrna. Utifrån dessa rekmmendatiner valde författarna sedan att kntakta 14 av dessa utifrån bekvämlighetsurval. Av de 14 persnerna sm kntaktades valde fyra att delta vilket gav studien ett externt brtfall på cirka 72 %. Den femte ch sista läraren valdes ut efter att ha skrivit ett öppet inlägg i Facebkgruppen Fysisk aktivitet för hälsa ch inlärning där vi ckså sökte deltagare till studien. Inlägget resulterade i ett antal svar från intresserade lärare där författarna slutligen valde en av dessa utifrån ett bekvämlighetsurval. Samtliga hade mellan års erfarenhet sm lärare. Viktigt att tillägga är att studien inte syftar till generaliserbarhet utan istället att detaljerat undersöka hur de utvalda lärarna arbetar inm mrådet. De fem lärarna tgs därför fram baserat på deras relevans för studien ch baserat på deras kmpetens ch erfarenhet inm mrådet. Nedan kmmer en krt sammanfattning av respektive lärare: 9

14 Tabell 2 Sammanfattning av deltagarna i studien Lärare Typ av skla 1 Grundskla 2 Grundskla 3 Grundskla 4 Grundskla 5 Grundskla Årskullar sm arbetar med pulsträning Hur länge de arbetat med pulsträning Antalet år i yrket F månader 12 3 månader 11 3 månader månader månader Arbetsplan ch genmförande Arbetsplanen för studien lades upp så att frmulering av frågeställningar, hyptes samt litteraturgenmgång, prblemfrmulering ch skrivandet av syfte ch metd beräknades ta mellan tre till fyra veckr. Relativt insatta inm frskningsläget, parallellt med värdefull infrmatin ch råd från persner insatta i mrådet resulterade i att arbetet kring denna del tg två veckr. I följande avsnitt kmmer en beskrivning av arbetsgång när det gäller datainsamling ch den följande dataanalysen att presenteras Datainsamling Ett missivbrev skickades ut till deltagarna i studien där de fick infrmatin m studien ch förutsättningar för deltagandet (bilaga 2) (Söderbm & Ulvenblad 2016, s. 93). De båda författarna har varit med under samtliga intervjuer, där en av persnerna har haft huvudansvaret att ställa frågr utifrån intervjuguiden (bilaga 1) medan den andra har hjälpt till att ställa följdfrågr. Intervjuguiden utgick från de teman sm hade i syfte att besvara studiens frågeställningar ch bestd främst av frågr sm gav intervjupersnerna möjlighet att tala fritt kring ämnet men samtidigt ckså svarsalternativ sm resulterade i följdfrågr berende på svaret (Patel & Davidssn 2011, s. 76f.). Även en piltstudie genmfördes inför datainsamlingen för att både testa utvald intervjuguide ch den tekniska utrustningen ch få möjlighet till att krrigera dessa inför de kmmande intervjuerna (Dalen, M. 2015, s. 40; Patel & Davidssn 2011, s. 86). Intervjuerna spelades in ch en Samsung Galaxy S7 användes sm diktafn. Transkribering av intervjuerna genmfördes tillsammans. Detta för att säkerställa att samtliga intervjuer transkriberas likvärdigt. Transkriberingen skedde detaljerat ch rdagrant ch har beräknats tagit mellan tre-fyra timmar per intervju. 10

15 4.3.2 Dataanalys När transkriberingen var genmförd påbörjades en manuell kvalitativ innehållsanalys av det material sm samlats in. Ett mvänt förfaringsätt används där författarna först bestämde teman för att sedan göra tlkningar. De teman sm ligger till grund för dataanalysen utgår från studiens tre frågeställningar. Innehållsanalysen bestd av fem steg. Det första steget i innehållsanalysen var att författarna läste igenm det insamlade materialet upprepade gånger för att få en känsla för helheten. Det andra steget var att plcka ut meningsbärande enheter sm författarna ansåg innehålla infrmatin sm var relevant för studiens tre teman. Det tredje steget i innehållsanalysen var kdning av de meningsbärande enheterna. Detta genm att markera dessa med lika färger kpplade till respektive tema för att sedan srtera ut dem ur råmaterialet. Det fjärde steget var att bryta ner respektive tema i subgrupper för att kunna sammanställa skillnader ch likheter mellan respektive deltagare i studien. I analysen femte ch sista fas sammanfattas de meningsbärande enheterna från varje tema för att sedan förmedla materialet till läsaren. (Malterud 2009, s. 100 ff.) 4.4 Reliabilitet ch validitet Validitet innebär att studien mäter det sm ska mätas. Att välja intervju sm metd kan medföra validitetsprblem enligt många frskare (Dalen 2015, s. 116). Att läsaren får infrmatin m hur frskningsmetdiken ch intervjuguiden ser ut är betydelsefullt för att kunna bedöma studiens inre validitet (Ibid, s. 123). För att öka studiens interna validitet har även en beskrivning av hur datainsamling, urval ch analysprcessen gått till presenterats. För att säkerställa studiens validitet har även författarna använt sig av en piltstudie för att testa utvald intervjuguide ch den tekniska utrustningen för att få möjlighet till att krrigera dessa inför de kmmande intervjuerna (Dalen, M. 2015, s. 40; Patel & Davidssn 2011, s. 86). Med ett val av att endast ha fem lärare i intervjugruppen syftar inte studien till generaliserbarhet utan presenterar istället en beskrivning av varför ch hur ett antal lärare med erfarenhet ch kunskap inm ämnet arbetar med pulsträning, vilket resulterat i att studiens externa validitet påverkas negativt eftersm syftet inte är att generalisera hur ch varför lärare arbetar med pulsträning. För att öka reliabiliteten används en intervjuguide där huvudfrågrna står tydligt uppställda så att det inte ska ske misstlkningar. Likväl kan misstlkningar ske då frskarnas kunskaper spelat rll både vid följdfrågrna samt hur de analyserat svaren. Därför behövs medvetenhet kring att en persn med andra kunskaper kring mrådet skulle kunna få fram ett annrlunda resultat ch 11

16 därmed är det svårt att få en väldigt hög reliabilitet i en intervjustudie. Detsamma gäller både urval ch kntext. För att säkerställa reliabiliteten har de båda författarna även lyssnat igenm samtliga intervjuer ch jämfört varandras tlkningar för att minimera riskerna för tlkningsfel. Valet av att använda en semistrukturerad intervju till datainsamlingen gör det svårt att uppnå knsistens ch bjektivitet då urvalet ch den specifika kntexten påverkar resultatet. Ytterst viktigt sm tidigare nämnts är beskrivningen kring frskningsprcessen, så att en annan persn kan genmföra ett liknande prjekt (Dalen 2015, s. 116). Studiens resultat bygger på frskarnas tlkningar av intervjuerna ch försök till att hitta teman sm mtsvarar studiens frågeställningar. Då författarna tagit hänsyn till dessa kriterier kan reliabiliteten ch validiteten anses sm relativt höga utifrån de förutsättningar studien har. 4.5 Etiska aspekter Inför datainsamlingen krävdes en nggrann genmgång av de etiska aspekterna. Till en början skickades ett mail ut till de persner sm ansågs vara passande för studien. I enlighet med infrmatinskravet fick deltagarna skriftlig infrmatin kring syftet med studien, vilken metd sm används, vem sm är ansvarig för undersökningen, hur persnens bidrag skulle användas i studien ch de villkr sm var av vikt för deras deltagande. Vidare framgick det att deltagandet var frivilligt ch att de hade rätt att avbryta sin medverkan när sm helst utan knsekvenser. I enlighet med samtyckeskravet hade deltagarna själva rätten att bestämma över sin medverkan ch fick skriftligt gdkänna sitt deltagande i studien. I enlighet med knfidentialitetskravet infrmerades studiens deltagare att materialet var säkerhetsskyddad för att se till så att endast författarna har tillgång till det insamlade materialet. Det var även viktigt att ta hänsyn till deltagarnas persnliga integritet ch annymitet. Innan datainsamlingen behövdes tillstånd från deltagarna att få spela in samtalet där infrmatin lades fram att de kmmer att vara annyma för att intervjupersnerna inte skulle kunna identifieras av utmstående. I enlighet med nyttjandekravet infrmerades deltagarna att materialet endast var till för frskningsändamål. (Vetenskapsrådet 2002). Backup av insamlat material fanns ckså för att säkerställa att inte data skulle gå förlrad (se bilaga 2). Därefter skickades ett missivbrev ut till dem sm var intresserade att delta i studien. Där tydliggjrdes den infrmatin sm redan nämnts, men även mer ingående infrmatin m studien. I missivbrevet fick intervjupersnerna även infrmatin m att de skulle bli kntaktade angående tid ch plats för kmmande intervju (bilaga 3). För att ge 12

17 deltagarna en möjlighet att krrigera m de tycker att de blivit feltlkade av frskarnas tlkningar ch slutsatser fick även de få möjlighet till att läsa arbetet innan publicering (Vetenskapsrådet 2002). 5 Resultat 5.1 Hur mtiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i sklan? En gemensam faktr för samtliga deltagare i studien är att intresset kring pulsträning i sklan har sitt ursprung i att de antingen gått på knferensen Pulsträning kpplat till inlärning eller tagit del av den existerande frskning sm berör ämnet. Fyra av fem deltagare deltg på knferensen anrdnad av Teamkncept på Karlinska institutet våren 2016 (Utbildningsradin 2016), där rektrn på sklan sm IP5 arbetar på följde med för att bli inspirerad av hur arbetet kring pulsträning kan se ut. Även Anders Hansens böcker Hjärnstark (2016) ch Hälsa på recept (2014) samt hans föreläsningar är någt sm samtliga deltagare nämner i sina intervjuer. IP4 berättar att Anders Hansens böcker Hjärnstark ch Hälsa på recept varit en inspiratinskälla till arbetet med pulsträning på dennes skla: Han lyfter i böckerna fram väldigt mycket frskning sm visar på att pulsträning är bra för inlärningen ch jag hade några elever i min klass sm jag upplevde hade väldigt strt behv av mycket rörelse. De var väldigt spralliga ch hade svårt att varva ner på lektinerna. Därför ville IP4 pröva m pulsträningen sm tas upp i Hansens två böcker (2014 & 2017) gick att applicera på eleverna. En iakttagelse från studien sm berör samtliga deltagare är att pulsträning är någt sm de själva har tagit initiativ till ch inte varit ett beslut sm tagits från sklans ledning eller kmmun. Att initiativet till arbetet kmmer från sklans persnal sm ska arbeta med pulsträning är av str betydelse enligt IP1: Jag tänker att det måste kmma ifrån någn lärare eller persnal i sklan sm på någt sätt driver på. Det är viktigt för att det ska kunna bära sig sen. Kmmer det från sklans ledning eller liknande finns risken att ingen vill vara ansvarig för arbetet. Då trr jag det kan bli svårt. Att få pengar till uppstarten av pulsträning är någt sm fyra av fem lärare nämner i sina intervjuer. Vilken summa sklrna har fått i bidrag är lika berende på vad de har behövt köpa in, men en reflektin har varit att se hur stra skillnader rent eknmiskt sklrna har fått för arbetet. En av lärarna sökte först bidrag hs kmmunen, men fick avslag. Istället lämnade läraren in sin bidragsansökan till rektrn på sklan sm ansåg att knceptet var så pass intressant så sklan istället gick in ch bidrg med krnr till att starta upp arbetet. Två andra sklr har fått ett bidrag på cirka krnr vardera, detta för att köpa in systemet för att 13

18 mäta elevernas puls. Viktigt att tillägga är att det finansiella inte bara handlar m inköp av pulssystem, utan att det ckså kstar sklan pengar att avsätta tid för pulsträningen. IP1 förklarar: Det finansiella i arbetet kring pulsträning handlar ckså m att min rektr har avsatt tid i min tjänst för pulsträningen vilket skapat ökade lönekstnader för sklan eftersm någn annan då fick ta de klasser jag egentligen skulle haft. En annan skla har istället inte fått någt bidrag alls, utan lyckats samla in det material sm behövs med hjälp av spnsrer. Viktigt att tillägga är dck att denna skla inte arbetar med pulsband sm instrument utan mäter istället med hjälp av att känna pulsen på antingen hand- eller halspulsådern. Samtliga deltagare beskriver att huvudsyftet med att tillämpa pulsträning i sklan är att öka inlärningen samt att höja betygen generellt hs eleverna. Detta huvudsyfte kpplar samman ett antal andra faktrer sm lärarna nämner, sm ökad kncentratin ch uthållighet vilket deltagarna förklarar påverkas av pulsträningen. Vidare var ökad rörelse en bidragande faktr till att tillämpa pulsträning i sklan. IP2 säger: Syftet är att höja meritvärdena, alltså m jag ska säga det så sm jag presenterar för min sklledning. Det är vad sm säljer. Själv tycker jag att det är jätteviktigt att eleverna rör på sig varje dag. Vidare förklarar IP2 att det tydligt märks att en del elever inte är vana att röra på sig ch att det får knsekvenser: Jag sm idrttslärare är ju ute väldigt mycket i friluftslivet, ch där träffar jag på elever sm bryter ihp ch börjar gråta när de blir andfådda för att de inte har en vana att uppleva hög puls. Sen även elever med ryggsäck på sig för en uppförsbacke ch säger till mig att det är någt fel på dem, att de mår dåligt ch att de kmmer att dö, ch jag då måste förklara för dem att de inte kmmer dö utan att de endast är andfådda. Så det är viktigt att eleverna får möjlighet till att lära sig vara fysiskt aktiva. IP4 har en liknande uppfattning ch förklarar att det är viktigt att kmma ihåg att arbetet med pulsträning inte bara kan resultera i ökad inlärning ch bättre sklresultat utan även i att eleverna blir mer fysiskt aktiva överlag: Sedan trr jag även att barnen blir mer rörliga överlag sm persner då de fått en bättre grundknditin av pulsträningen, vilket resulterar i att de då rör på sig mer allmänt under hela dagen. Samtidigt menar IP3 att alla dessa saker hänger ihp. På den sklan vill de erbjuda eleverna möjlighet till rörelse hela skldagen varje dag under veckan ch stödjer sig på den frskning sm är gjrd: Vi vill ju öka rörelsen ch öka pulsen ch det är direkt kpplat till frskningen, för att m vi ökar vår puls då ökar bldtillförseln till hjärnan ch när den ökar så förbättrar vi vår inlärning. 14

19 5.2 Hur ser upplägg av lektiner ut gällande pulsträning kpplat till inlärning? I det här arbetet definieras upplägg sm den tid, planering, lektinsinnehåll ch finansiering sm berör lärarens arbete kring pulsträning. Resultaten visar att upplägg på lektinerna skiljer sig mellan lärarna, där det finns både mindre ch större skillnader. Samtidigt finns det även likheter i arbetet med pulsträning mellan lärarna i studien. En central del i arbetet kring pulsträning är hur många pulspass sm genmförs i veckan, hur långa dessa pass är, m sklan använder sig av pulssystem samt vilka pulszner respektive lärare försöker eftersträva. Dessa kmmer att presenteras närmare nedan. Tabell 3 - Centrala delar i arbetet Lärare Antal pass i veckan Antal minuter per pass Pulssystem Pulszn Activi 65-75% av maxpuls Activi 70-80% av maxpuls Plar 70-80% av maxpuls Activi 60-80% av maxpuls Tabellen van visar att antalet pulspass i veckan skiljer sig påtagligt mellan sklrna deltagarna i studie arbetar på, där det varierar mellan 1-5 lektiner i veckan. I fyra av fem sklr är passen 30 minuter, medan en lärarna har pulspass i 20 minuter. Efter dessa lektiner har eleverna mellan minuter på sig för att göra sig i rdning tills nästa lektin. Fyra av fem lärare har pulsträning de dagar eleverna inte har undervisning i idrtt ch hälsa ch endast en av lärarna har pulspass varje dag. Enligt dessa fyra lärare berr detta på att de försöker utöka antal dagar med fysisk aktivitet för eleverna. Fyra av fem lärare använder sig utav ett pulssystem för att mäta pulsen ch pulsznen sm eleverna ska vara aktiva inm skiljer sig inte avsevärt mellan lärarnas sklr ch varierar mellan %. Ingen av lärarna har gjrt ett maxpulstest för att få fram elevernas maxpuls utan använder sig istället av lika frmler, någt IP5 förklarar: De får skriva in sin egen puls [---] men då bör de veta maxpulsen ch det har vi inte testat. Så vi räknar ut elevernas maxpuls genm att ta 220 minus ålder. IP1 ch IP2 är av samma åsikt ch menar på att de inte vågar pressa eleverna till sin maxpuls. IP1 förklarar: Eleverna ska inte känna tvång att prestera ch ta ut sig helt ch hållet, utan jag försöker pängtera att ingenting ska bedömas. De har ett enda mål ch det är att hålla sig inm den gröna znen, det vill säga någnstans mellan % av deras maxpuls. 15

20 En gemensam faktr mellan lärarna är att pulsträningen alltid genmförs under förmiddagen, där tre av fem lärare förklarade att lektinen alltid låg sm första lektin på mrgnen. De fem deltagarna i studien förklarade ckså att deras sklr i så str utsträckning sm möjligt försöker att ha teretiska lektiner sm exempelvis matematik, svenska ch engelska på sina scheman efter pulspassen, men IP3 menar på att det inte alltid fungerar med schemaläggningen: Vi försöker köra pulspassen så mycket sm möjligt på förmiddagen ch lägga matematik ch svenska efteråt men sen går det inte alltid ihp med schemat. IP2 är av samma åsikt ch förklarar att de strävar efter upplägget med teretiska ämnen efter pulspassen men att det inte alltid fungerar då den ansvariga för pulsträningen inte lägger schemat för sklans elever. Fyra av fem lärare berättar även att det inte finns någt samarbete över ämnesgränserna, IP3 berättar: Vi har inte hunnit börjat lägga ss i deras planering eller hittat samarbeten så vi levererar istället en mer fkuserad elev till dem. De menar på att andra lärare på sklan är psitiva till upplägget efter att ha sett resultat av pulsträningen, men att de samtidigt inte vill bli engagerade i arbetet. Under en av intervjuerna tar IP4 upp prblematiken kring att andra lärare inte vill vara delaktiga i arbetet ch uttrycker att rsaken kan ber på begränsad erfarenhet ch bristande kunskaper inm mrådet, vilket kan resultera i att lärarna känner sig bekväma med arbetet kring pulsträning. Deltagaren menar på att det behövs läggas mer tid på begreppet pulsträning under knferenser ch möten med arbetslag för att mtverka detta. Samtidigt visar endast en av deltagarna på att det finns ett samarbete mellan de ansvariga för pulsträningen ch andra lärare på sklan. I den sklan finns ett samarbete mellan lektinerna i pulsträning ch de naturrienterande ämnena. Läraren berättar m ett exempel där eleverna under de naturrienterande ämnena kan få kunskaper m krpp ch hälsa under samma perid sm de har temat knditin på pulsträningslektinerna. Detta för att eleverna ska få möjligheten att fördjupa sina kunskaper inm ett visst mråde. Lärarna tar även upp vikten av att göra pulsträningen bligatrisk ch ha den inlagd på elevernas schema. Risken är annars att arbetet inte kmmer att fungera långsiktigt. IP2 berättar: Pulsträningen på vår skla är bligatrisk. Den är inte betygsättande eller betygsgrundande, men den är bligatrisk för eleverna då den är inlagd på deras scheman. Vilka klasser sm utövar pulsträning skiljer sig mellan lärarnas sklr, där IP1 ch IP2 just nu bara har för en årskurs men sm mål har att bygga på så att alla klasser får det. IP3 ch IP4 har fått in det för hela sklan, men skiljer sig lite från dem andra sklrna hur de arbetar, hs IP4 är det klassläraren sm har ansvaret för sin egen klass för pulsträningen ch kan därför inte påverka hur arbetet ser ut för resterande klasser i sklan. Hs IP3 är det årskurs 4 ch 5 sm har 16

21 pulsträning med pulsband ch de andra klasserna försöker få in rörelse under lika lektiner med hjälp av pulskrt sm alla klasser har, där klasserna drar ett krt någn gång i veckan ch på krtet står det en aktivitet sm de ska utföra. Klasserna har även ett Friskis ch svettis pass sm alla årskurser har en gång i veckan samt att de har styrda rastaktiviteter. IP5 har haft pulsträning för hela sklan, men har bara för årskurs 7-9 för tillfället. Anledningen till detta är flera byten av rektrer på krt tid sm har haft lika intressen kring pulsträning, IP5 berättar vidare: [---] rektrn sm jag drev detta med har nu slutat ch det km en ny sm skulle ta över sm slutade efter tre månader ch nu har vi haft en annan rektr i sex månader ch i januari får vi ytterligare en ny rektr så jag känner att vad kan jag göra? för det finns ingen sklledning sm jag kan driva det här med, därför får jag köra på det här helt själv ch årskurs 7 9 kör stenhårt varje vecka. Resultatet visar på att det är lektinsinnehållet i arbetet med pulsträning sm skiljer sig mest mellan lärarna sm deltagit i studien. En lärare arbetar med lekar, redskapsbanr ch redskapsstatiner under pulspassen. Två andra lärare berättar att upplägget av lektiner skiljer sig från vecka till vecka då lärarna försöker variera ch testa sig fram för att hitta upplägg sm resulterar i att eleverna ligger i en pulszn sm speglar vad frskningen säger (Hillman et al. 2009; Zientarski & utbildningsradin 2016). Genm att dkumentera allt de gör skapar de möjligheten att kunna srtera upplägg sm fungerar ch sm inte fungerar för att på så sätt skaffa sig en övningsbank av lika upplägg. I en av intervjuerna prblematiserar även IP1 tävlingsmment av lika slag under pulspassen då riskerna finns att eleverna antingen når för hög puls ch blir utmattade för snabbt eller blir stillastående ch inaktiva. IP1 utvecklar: Aktiviteter jag inte tycker fungerar så bra är tävlingsmment av alla lika slag. I tävlingsmment finns det elever sm kör på i 180 liksm. Samtidigt finns det andra elever sm exempelvis är bllrädda ch därför genast blir stillastående i ett hörn eller liknande. Istället vill läraren ge eleverna möjlighet att få välja mellan flera lika aktiviteter, vilket resulterar i att eleverna får vara med att påverka ch bestämma vilka aktiviteter sm passar dem persnligen. Upplägget av lektinerna behöver därför individanpassas då eleverna har lika förutsättningar. Ett liknande upplägg talar IP2 m: Vi arbetar nu med 4 lika kncept per lektin sm eleverna varit med ch tagit fram. Eleverna får välja vilken statin de vill vara på under den lektinen. Att låta eleverna få vara med ch påverka lektinsinnehållet tar samtliga lärare upp. Genm att inkludera eleverna i planeringen ch låta dem kmma med förslag på vad lektinerna ska innehålla ökar möjligheterna till att de får en psitiv syn på pulsträningen, vilket är en förutsättning för ett lyckat arbete. 17

22 5.2.1 Bidragande faktrer till ett lyckat arbete När deltagarna får beskriva vilka de bidragande rsakerna är sm resulterar i ett lyckat arbete kring pulsträning i deras sklr framkmmer det att förtrende från ledningen är av str betydelse. I dessa fall har ledningens förtrende varit att hjälpa till att avsätta tid i schemat för lärarna sm arbetar med pulsträningen, sätta in det på schemat för eleverna så det blir bligatriskt samt ge ansvariga lärare för pulsträningen ett eget ansvar. IP5 berättar: Jag har fått ganska fria händer. Jag fick strt förtrende från ledningen ch har fått bestämma helt själv. Från början när vi la upp planen fick jag bestämma att så här vill jag ha det ch ledningen var psitiva till upplägget. För att få ett förtrende från ledningen menar IP3 det är viktigt att lägga fram förslaget på rätt sätt när upplägget ska presenteras. Att förklara för ledningen vilka psitiva effekter fysisk aktivitet har ch hur dessa effekter kan påverka sklans elever. Majriteten av deltagarna tar även upp finansiering sm en bidragande rsak till ett lyckat arbete. De menar på att bidraget från sklan resulterat i möjligheter att anställa persnal ch köpa in nödvändigt material sm både mtiverar eleverna ch även kan användas i andra ämnen sm exempelvis idrtt ch hälsa. Utan ett bidrag från sklan menar dessa deltagare att arbetet skulle vara möjligt. Det är någt IP3 har erfarenheter kring ch berättar m: Förra året var vi bara två lärare så då hade vi hästjbb eftersm vi skulle täcka upp för en sm var föräldraledig ch då fick vi ingen extra persn, så då skar man ner lite istället ch tg brt timmar så det var inget kul år förra året. IP1 förklarar vidare: Det hade ng varit möjligt att genmföra m sklan inte hade valt att satsa på det här sättet. Jag hade då kanske inte varit beredd att jbba extra bara för att genmföra det här, utan jag hade då haft lika mycket undervisning ch haft det här utöver, så det hade ng då inte blivit någnting. Jag ville egentligen starta upp tidigare men vi hade en annan rektr då ch han var inte beredd att satsa de här pengarna på pulsträning. Men sen när vi fick en ny rektr sm ville lägga ner pengar på pulsträning blev det enklare. IP4 anser däremt att finansiering inte ska vara en avgörande faktr för ett framgångsrikt arbete: Pengar ska inte vara någt hinder för det behöver inte ksta att mäta puls bara man är tillräckligt kreativ sm lärare. Istället tar IP4 upp vikten av att skapa en psitiv syn på arbetet bland både elever, föräldrar ch lärare på sklan samt vikten av att starta upp arbetet med pulsträning i tidig ålder för att skapa rutin på att vara dagligt fysiskt aktiv: Någt jag anser är viktigt är att man intrducerar det här i tidig ålder så att det blir en naturlig del av dagen. Att arbetet med pulsträning bör vara bligatriskt ch insatt på elevernas scheman är även någt sm lyfts fram av två deltagare sm bidragande rsak till ett lyckat arbete på deras sklr. Detta för att få med hela sklan på det så det inte blir en sidaktivitet, vilket IP2 beskriver: Jag trr att det är viktigt att få med hela sklan på det då det inte får bli en sidaktivitet sm sker. Sen så vet jag sklr sm har lagt in det på rasten, på lunchrasten eller på en förmiddagsrast ch då kan jag känna, 18